Sociala huset
Sociala huset - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
Sociala huset - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Stadens befästningar<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Befästningar<br />
Hamnar<br />
Muddring och vrak<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
I arkiv finns kartor m.m. som beskriver<br />
stadens äldre befästningar. Problemet är att<br />
kartorna ibland är motsägelsefulla. I många<br />
fall vet vi inte om de illustrerar faktiska<br />
förhållanden eller om de stannat som<br />
förslag eller bara delvis förverkligats.<br />
Den äldsta kartorna är från 1624 och 1636.<br />
Den äldre kartan kan snarast ses som ett<br />
planförslag för hur staden var tänkt med<br />
befästningar, kanaler och gatunät. Den<br />
yngre kartan tycks visa hur långt man då<br />
hade kommit i utbyggnaden.<br />
För undersökningarna är området i öster vid<br />
Lilla Bommen mest intressant. På båda<br />
kartorna finns en äldre mur som låg<br />
parallellt med och strax utanför Götgatan<br />
inne i Östra Nordstan. Ut mot älven viker<br />
muren av och går diagonalt genom Östra<br />
Nordstan upp mot den nordöstra änden av<br />
Kvarnberget.<br />
Vi vet inte säkert om denna mur verkligen<br />
har funnits. Inga arkeologiska<br />
undersökningar gjordes när man byggde om<br />
Östra Nordstan.<br />
Den stora femsidiga försvarsanläggning vid<br />
centralstationen kom aldrig att byggas. Av<br />
såväl 1636 års karta som av en senare<br />
karta från 1644 framgår att både sjömuren<br />
ut mot älven och befästningarna nedanför<br />
Otterhällan endast delvis är utbyggda och<br />
då heller inte i dess slutgiltiga form.<br />
En något senare karta från 1655 illustrerar<br />
sjömuren, fram till i höjd med<br />
Surbrunnsgatan, i dess till synes slutgiltiga<br />
skick. Likaså illustreras bastionerna<br />
nedanför Otterhällan i den utformning som<br />
de kom att få först långt senare på 1700-<br />
talet.<br />
Kartan från 1690 visar att man prioriterade<br />
bygget av befästningarna högre upp på<br />
Otterhällan.<br />
Både 1644 års karta och 1655 års karta<br />
visar sänkverket ute i älven. Det sträcker<br />
sig mellan bastionerna S:t Erik och<br />
Göteborg år 1644<br />
Göteborg år 1690<br />
Slutligen framgår det också att sänkverket<br />
ute i älven, vilket omnämns i skriftliga<br />
källor redan 1673, först då blir utbyggt i sin<br />
helhet. Det är först någon gång runt 1731<br />
som befästningarna står helt färdiga och i<br />
slutgiltigt skick.Från den senare delen av<br />
1600-talet finns två odaterade kopparstick<br />
och gravyrer som avbildar Göteborg. På<br />
båda sticken visas den yttre<br />
befästningslinjen, både ut mot<br />
Gullbergsvass och ut mot älvfåran, snarast<br />
som enkla eller dubbla pålspärrar ute i<br />
älven.<br />
Bilderna visar också befästningsmurarna<br />
fram till Badstugubastionen i fullt utbyggt<br />
skick. Detta bekräftas av flera<br />
samstämmiga kartor och ritningar från<br />
1690 och fram till 1795.<br />
Dessutom visar kartorna att de tre<br />
bastionerna nedanför Otterhällan, d.v.s<br />
Hållgårdsbastionen, Regeringen och<br />
Christina Regina, byggs ut först någon gång<br />
mellan 1701 och 1731.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/3g_befast.htm[2013-10-07 16:16:01]
Change language