Sociala huset
Sociala huset - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
Sociala huset - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Järntorget<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Järntorget<br />
Järnvågen<br />
Pirar<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Utvecklingen vid Järntorget och Rosenlund<br />
speglas väl av äldre kartor. Stads- och<br />
befästningskartorna från 1624 till mitten av<br />
1700-talet ger intryck av en ständig omoch<br />
tillbyggnad av befästningarna. Först<br />
med de sena 1700-talskartorna får vi en<br />
tillförlitlig kartbild av området.<br />
Kartan från år 1795 visar två bastioner.<br />
Hållgårdsbastionen som har legat under<br />
Esperantoplatsen och delvis in under<br />
Rosenlunds värmeverk. Den större<br />
bastionen Regeringen har legat mitt för<br />
Rosenlunds<strong>huset</strong> och sträckt sig fram till<br />
kvarteret Regeringen på den andra sidan av<br />
Rosenlundskanalen.<br />
Innanför denna befästningslinje fanns<br />
ytterligare befästningar uppe på Lilla<br />
Otterhällan. Kurtinen mellan de två<br />
bastionerna bör ha legat under den västra<br />
kanten av Rosenlunds<strong>huset</strong> och under den<br />
östra delen av Spinneri<strong>huset</strong>.<br />
Genom kurtinen fanns också en port för<br />
vägen ut mot Masthugget i sydväst, vilken<br />
sedan har gått över en bro vid vallgravens<br />
utlopp i Pusterviken.<br />
De äldre kartorna antyder att stränderna<br />
runt Pusterviken i övrigt har varit<br />
obebyggda. Det är först vid Masthugget<br />
som det fanns bebyggelse i form av<br />
bryggor och varv. I slutet av 1700-talet,<br />
och strax före beslutet att riva<br />
befästningarna, börjar man fylla ut och<br />
exploatera Pusterviken.<br />
Redan 1785 beslutas att flytta Järnvågen<br />
från Stora Hamnkanalen till Pusterviken och<br />
under åren fram till 1805 anlades förutom<br />
Järnvågspiren också ett antal byggnader.<br />
"Utsigt af Götheborg" från förstaden Masthugget. Bilden är<br />
troligen tecknad från Pustervikspiren.<br />
En karta från 1810 visar dels Järnvågspiren<br />
med ett antal byggnader och dels att man<br />
fyllt ut ett stort område utanför<br />
Hållgårdsbastionen. Mellan denna utfyllnad<br />
och Järnvågspiren bildas då en stor bred<br />
hamnbassäng där den nyanlagda<br />
Rosenlundskanalen mynnar.<br />
Strax väster om Järnvågspiren finns då<br />
också en mindre pir eller brygga, här kallad<br />
Västra piren. Två yngre kartor från 1855<br />
och 1869 ger sedan en något annan bild av<br />
området.<br />
Dessa visar bl.a. att man fyllt igen den<br />
östra halvan av den stora hamnbassängen,<br />
samt att man flyttat Rosenlundskanalen<br />
österut till dess nuvarande sträckning.<br />
Därvid har då en ny bredare pir, den s.k.<br />
Pustervikspiren, skapats mellan Järnvågen<br />
och Rosenlundskanalen. Strax efter att<br />
Järnvågen läggs ner 1889 fylls området<br />
igen och den nya Masthuggskajen byggs<br />
därefter längre ut i älven.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/jarntorg_index.htm[2013-10-07 16:15:25]
Change language