Diseflat RAÄ 258
Diseflat, RAà 258 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...
Diseflat, RAà 258 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, startsida<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Från stenålder till medeltid i <strong>Diseflat</strong><br />
I Viskans dalgång sydväst om Veddige<br />
ligger fornlämning <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong> som skall börja<br />
grävas ut av UV tisdagen den 3 oktober<br />
2006. Kring lämningen finns otaliga spår<br />
av att människor har verkat här ända<br />
sedan stenåldern.<br />
Den arkeologiska undersökningen görs på<br />
grund av Varberg kommuns planerade<br />
utbyggnad av <strong>Diseflat</strong>s industriområde<br />
sydväst om Veddige.<br />
(För uppgifter om de arkeologiska perioderna,<br />
klicka på klockan längst upp på UV:s startsida.)<br />
Från kyrktornet i Veddige ser man ända bort till<br />
utgrävningsplatsen som ligger precis bakom träden<br />
till vänster om där vägen försvinner bortåt.<br />
Foto: Ewa Ryberg.<br />
En avschaktad yta under förundersökningen hösten<br />
2004. Foto: Ewa Ryberg.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/index.htm[2013-10-09 09:10:01]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, bakgrund<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Tidigare utgrävningar i området<br />
När väg 850 sydväst om Veddige skulle<br />
byggas ut år 2004 grävde UV ut en yta<br />
öster om <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>. Undersökningen kom<br />
fram till att fornlämningen hade en större<br />
utsträckning än vad som tidigare varit<br />
markerat på ekonomiska kartan.<br />
Analys av 1700-talskartor visade att inga<br />
kända gårdslägen skulle beröras av<br />
vägbygget utan bara åker- och ängsmark,<br />
alltså inägomark. Men det betyder inte att<br />
det inte kan ha legat gårdar där tidigare.<br />
Under medeltid och nyare tid finns tecken<br />
på att gårdar har flyttats från inägorna till<br />
gränsen mellan inägo- och utmark.<br />
Övergivna gårdslägen från medeltid och<br />
tidig modern tid kan därför ligga på 1700-<br />
och 1800-talskartors inägomark. (Utmark<br />
är mark där exempelvis djuren kunde gå<br />
och beta utanför åkrar och ängar.)<br />
Den nya sträckan av riksväg 850 skär idag<br />
över flera långsmala tegar, små åkerytor<br />
från äldre tiders jordbruk.<br />
Ingen arkeologisk förundersökning gjordes<br />
före slutundersökningen 2004 eftersom<br />
fornlämningen redan ingått i en sådan år<br />
2000. Vi gav oss därför rätt in i<br />
slutundersökningen som visade spår av ett<br />
stort och sex mindre hus, några slags ugnar<br />
med stora mängder bränd och sintrad<br />
(upphettad) lera och keramik, några<br />
glättstenar och slipstenar.<br />
Det mindre av de sex husen som fortsatte in<br />
under en yta som inte skulle exploateras. Foto:<br />
Ewa Ryberg.<br />
Det större huset var troligen treskeppigt<br />
En grop klädd med flata stenar som hittades vid<br />
slutundersökningen 2004, förmodligen en ugn eller<br />
härd. Foto: Ewa Ryberg.<br />
Mellan det stora huset och en mellanstor<br />
hydda fann vi något som skulle kunna vara<br />
en gårdsplan, en större upptrampad yta, som<br />
gick i ett stråk mellan de bägge husen. Ett<br />
dateringsprov från ett stolphål som gick<br />
igenom ytan visade att gårdsplanen i alla fall<br />
kom till före år 100 (romersk järnålder). Hur<br />
många av husen som varit i bruk samtidigt<br />
går inte att säga, inte heller vad de olika<br />
husen har använts till.<br />
I några av ugnsresterna hittade vi havre och<br />
korn, vilket kan betyda att man har hanterat<br />
säd på något sätt, möjligen torkat eller<br />
tillagat. Dateringar av spannmålen visar att<br />
ugnarna är från ungefär 500 före Kristus<br />
(yngre bronsålder).<br />
En annan ugn, eller snarare härd, kan ha<br />
använts till keramikbränning eftersom gropen<br />
var klädd med flata stenar och en stor<br />
mängd keramik hittades i den. Stenarna var<br />
skörbrända vilket tyder på att de varit<br />
utsatta för hög värme eller eld. Datering av<br />
spannmål i härden visar att den användes<br />
vid 300 före Kristus (förromersk järnålder).<br />
Lösfynden bestod av knackstenar av bergart,<br />
flintor från neolitikum och keramik från den<br />
gropkeramiska kulturen (3300–2300 före<br />
Kristus).<br />
Dateringarna av organiskt material (rester av<br />
växter och ben) från hela undersökningsytan<br />
spänner från 2700 före Kristus till år 100,<br />
alltså från tidigneolitikum till romersk<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/2006_diseflat_bakgrund.htm[2013-10-09 09:10:10]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, bakgrund<br />
(byggt med två rader stolpar inuti som<br />
avdelar huset i tre delar på längden). Av<br />
formen att döma kan det vara tal om ett<br />
hus från början av järnåldern (några<br />
hundra år innan Kristi födelse).<br />
Ett av de sex mindre husen fortsatte under<br />
en yta som inte skulle exploateras och<br />
skulle kunna vara resterna av ett den norra<br />
gaveln på ett tvåskeppigt långhus. Det<br />
kunde dateras till gränsen mellan yngre<br />
stenålder och bronsålder (1800 före Kristus)<br />
med hjälp av en liten bit av ett<br />
kärnfruktsträd (hassel, hagtorn eller rönn).<br />
järnålder. Dateringarna koncentreras kring<br />
två tidsperioder: yngre stenålder och<br />
övergången mellan bronsåldern och<br />
järnåldern.<br />
Läs mer i Riksantikvarieämbetet UV Västs<br />
rapporter 2001:11 och 2006:5 om<br />
undersökningarna.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/2006_diseflat_bakgrund.htm[2013-10-09 09:10:10]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, kartor<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Kartor<br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Västsverige med undersökningsområdet markerat. Ur GSD-Sverigekartan.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/2006_diseflat_kartor.htm[2013-10-09 09:10:16]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, historik<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Historik<br />
Inom en diameter på en kilometer runt<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong> finns ett tjugotal fornlämningar<br />
registrerade. Den mest kända är<br />
gånggriften Rumplösa kyrka. På höjderna<br />
ligger gravar och i dalgången boplatser.<br />
Veddige socken är känd sedan 1300-talet<br />
och går troligen tillbaka till tidig medeltid. I<br />
en jordebok (skattebok) från år 1646 står<br />
att byn var en kyrkby med sex gårdar.<br />
Gårdarna tillhörde främst Åskloster sydväst<br />
om byn eller kyrkan. På 1860-talet ersatte<br />
den nutida kyrkan en gråstenskyrka på<br />
samma plats som antagligen har medeltida<br />
ursprung.<br />
Vid Veddige låg gården Ramstorp som är<br />
känd sedan 1400-talet och kan ha varit en<br />
tidigmedeltida utflyttning från Veddige.<br />
Byn Kvarnome i närheten, som ligger vid<br />
ett biflöde till Viskan, är känd från 1400-<br />
talets slut. År 1646 bestod byn av fyra<br />
klostergårdar, antagligen låg även de<br />
under Åskloster. Namnet Kvarnome syftar<br />
på de kvarnar som fanns i biflödet till<br />
Viskan.<br />
Den arkeologiska förundersökningen år<br />
2000, som ledde till den nuvarande<br />
slutundersökningen, gav fynd av<br />
flintmaterial, härdar, gropar, en kokgrop,<br />
rännor eller diken, stolphål och årderspår.<br />
(Ett årder är en äldre form av plog.)<br />
Gånggriften Rumpelösa kyrka. Foto: Bengt<br />
Westergaard.<br />
Rännorna eller dikena kan vara boplatsspår<br />
från vikingatiden, tidig medeltid eller rester<br />
av gränsdragningar mellan tegar, små<br />
åkerytor. Stolphålen och rännorna är<br />
antagligen rester av ett hus. Lämningar<br />
hittades också som kan vara spår av<br />
byggnader från medeltid eller nyare tid.<br />
Materialet visar att undersökningsytan täcker<br />
in flera tidsperioder. Flintmaterialet tyder på<br />
att platsen varit brukad under gropkeramisk<br />
kultur under neolitikum. Gropar och härdar<br />
har ofta förekommit i rituella aktiviteter<br />
under bronsålder.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/2006_diseflat_historik.htm[2013-10-09 09:10:23]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, loggbok<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Loggbok<br />
Undersökningsplatsen vid <strong>Diseflat</strong>s industriområde<br />
genom en blöt vindruta. Foto: Lotta Karlsson.<br />
Här kan du följa hur undersökningen av<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong> i <strong>Diseflat</strong>s industriområde<br />
utvecklas. Loggboken uppdateras ungefär<br />
en gång i veckan med senaste nytt i text<br />
och bilder.<br />
Vecka 40, första dagen (3/10 2006)<br />
Vecka 40, femte dagen (6/10 2006)<br />
Vecka 41 (9/10–13/10 2006)<br />
Vecka 42 (16/10–20/10 2006)<br />
Vecka 43 (23/10–27/10 2006)<br />
Den första och andra anteckningen i loggboken är<br />
skriven av Mia Algelin, prao på UV Väst under<br />
vecka 40 och 41, som fick följa med ut och lämna<br />
gävutrustning första dagen i fält. (Prao = praktisk<br />
arbetslivsorientering.)<br />
Texten till sidorna om <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong> har skrivits av Lotta<br />
Karlsson som studerar journalistik och under hösten<br />
2006 hjälper till med att skriva och redigera texter<br />
under sin praktik på UV. Loggbokstexterna kommer<br />
att skrivas av fältpersonalen eller Lotta och<br />
redigeras av Lotta.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/2006_diseflat_loggbok.htm[2013-10-09 09:10:29]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, loggbok, v. 40/1<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
En praoelevs intryck<br />
vecka 40 (tisdag 3/10 2006)<br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Jag kom till Riksantikvarieämbetet UV Väst<br />
runt 8.30 på min andra dag som prao. Just<br />
idag var det lite tidigt så jag satte mig ned<br />
och väntade. En kvart senare kom Thomas<br />
Rooseveltsson och efter morgonfikat så<br />
lastade vi lastbilen. Vid 10.30 åkte jag med<br />
Petra Nordin och praktikant Lotta Karlsson<br />
mot utgrävningen i Veddige. Vi tog<br />
motorvägen söderut och 45 minuter senare<br />
var vi framme efter en liten sträcka med<br />
vägarbete.<br />
Vid lunchtid kunde man inte sitta utomhus<br />
för det hade börjat regna. Så jag och Lotta<br />
satt i Petras bil och åt. De andra åkte iväg<br />
för att köpa korv och diverse annan mat. Det<br />
tog hela 40 minuter, för lite mat! Vi var<br />
verkligen långt bort från civilisationen.<br />
Kranbilen kommer med containern som verktyg och<br />
redskap ska förvaras i. Foto: Mia Algelin.<br />
Grävskopan schaktar av det översta jordlagret.<br />
Foto: Mia Algelin.<br />
På en lerig åker stod en grävmaskin och<br />
grävde, framför den stod Ewa Ryberg och<br />
bevakade. Där matjorden var bortgrävd<br />
fanns det mörka färgskiftningar i marken,<br />
rester av härdar, kokgropar, gropar och<br />
stolphål. Jag och Lotta gick runt<br />
tillsammans med Petra, Jörgen Streiffert,<br />
Ewa och Thomas för att titta på<br />
skiftningarna. På vissa ställen fanns det<br />
även små grupperingar av stenar vilket<br />
Lotta förklarade för mig var kokgropar och<br />
stenskodda grophål. Det fanns även flinta i<br />
marken och det fann Lotta väldigt<br />
intressant. På de ställen där det fanns<br />
något av extra stort intresse hade<br />
arkeologerna satt ut gula träpinnar, så<br />
kallade markeringsstickor. De var väldigt<br />
lätta att råka trampa på.<br />
När vi satt där i bilen började det ösregna,<br />
innan hade det bara duggat. Men när regnet<br />
var över kom kranlastbilen med en container<br />
och då gick vi ut för att titta. Denna blåa<br />
container skulle vi ställa alla redskap i och så<br />
gjordes. Men för att vi inte skulle behöva<br />
bära så långt så körde Thomas ner lastbilen<br />
på den leriga åkern, det verkade säkert som<br />
en bra idé då, men när vi skulle åka hem var<br />
faktumet ett annat.<br />
Grävskopan lyfter oss ur leran när vi ska åka hem.<br />
Foto: Mia Algelin.<br />
När vi ställt in alla saker så sa vi hejdå och skulle åka –<br />
trodde vi ja. Vi satt fast i leran. Tomas försökte backa loss<br />
men det gick inte, vi satt fast ordentligt. Då fick<br />
grävmaskinen lyfta oss upp ur leran, det fungerade mycket<br />
bättre. Väl uppe på vägen igen tackade vi grävmaskinisten<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/loggbok/2006_diseflat_loggbok_v40_1.htm[2013-10-09 09:10:36]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, loggbok, v. 40/1<br />
och åkte hem till Göteborg igen.<br />
Lotta Karlsson hittade mycket flinta under dagen.<br />
Foto: Mia Algelin.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/loggbok/2006_diseflat_loggbok_v40_1.htm[2013-10-09 09:10:36]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, loggbok, v. 40/2<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
En praoelevs intryck<br />
vecka 40 (fredag 6/10 2006)<br />
Idag gick jag upp klockan fem. Jag var<br />
väldigt trött och det spöregnade. Mamma<br />
körde mig till Sandarna där jag skulle träffa<br />
Petra, som jag skulle åka med till Veddige.<br />
Där skulle jag vara med och gräva. När vi<br />
kom dit fick jag låna regnkläder av Petra för<br />
hon tyckte min skidjacka var för mesig för<br />
regnet. Vilket regn! Det var helt blött<br />
överallt och det skulle jag vara ute i en hel<br />
dag?!<br />
Jag gillar inte regn.<br />
Ett "glatt" grävargäng. Från vänster: Mia Algelin,<br />
Jörgen Streiffert, Ewa Ryberg, Petra Nordin och<br />
Thomas Rooseveltsson. Foto: Lotta Karlsson.<br />
På lunchen åt jag köttbullesallad. Sedan<br />
fortsatte jag jobba med Petra tills jag blev<br />
trött och satte mig på en sten. Sedan åkte vi<br />
hem igen.<br />
Sandig och blöt. Foto: Mia Algelin.<br />
Första timmen gick jag med Jörgen och han<br />
berättade om vad de hade kommit fram till<br />
för historia om platsen. Sedan var det fika,<br />
då åt jag såklart ett äpple. Resten av dagen<br />
gick jag med Petra och hjälpte henne att<br />
snitta. När man snittar något gräver man ut<br />
halva saken på diagonalen och sedan ritar<br />
man av hur profilen ser ut; det är inte så<br />
roligt, man fick blöta handskar och man<br />
blev sandig.<br />
Vi hittade mycket flinta, kol och lite keramik.<br />
Foto: Mia Algelin.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/loggbok/2006_diseflat_loggbok_v40_2.htm[2013-10-09 09:10:47]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, loggbok, v. 40/2<br />
Petras och Lottas vanligaste arbetsställning.<br />
Foto: Mia Algelin.<br />
Så här såg den avschaktade utgrävningsplatsen ut.<br />
Mörka fläckar och linjer är lämningar som ska<br />
undersökas. Foto: Mia Algelin.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/loggbok/2006_diseflat_loggbok_v40_2.htm[2013-10-09 09:10:47]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, loggbok, v. 41<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Brunnar och hus,<br />
vecka 41 (9/10–13/10 2006)<br />
Nu har vi kommit in på den andra<br />
undersökningsveckan. Vad har vi då hittills<br />
fått fram? Jo, det mest intressanta är två<br />
brunnar. En anläggningskategori som hittills<br />
varit sparsamt förekommande i Halland.<br />
Åldern på brunnarna bör vara av yngre<br />
datum, eventuellt yngre järnålder – äldre<br />
medeltid.<br />
Vi har också hittat syllstensrader,<br />
fundament till hus, som kan vara samtida<br />
med brunnarna.<br />
Keramikskärvan dateras till övergången mellan<br />
senneolitikum och äldre bronsålder. Foto: Ewa<br />
Ryberg.<br />
Grävmaskinisten har fullt upp. Foto: Lotta Karlsson.<br />
Fältet är stort (32 000 kvadratmeter) och<br />
det tar tid att bana av matjorden med<br />
grävmaskinen. Det är stora mängder matjord<br />
som ska flyttas på i omgångar. Vi banar av<br />
en yta, mäter in alla fynd och anläggningar<br />
som kommer fram, undersöker och<br />
dokumenterar dessa innan vi är färdiga med<br />
ytan. Sen kan ytan bredvid banas av och<br />
matjorden läggas på den färdigundersökta<br />
ytan. Schaktnings- och avbaningsarbetet<br />
görs i omgångar.<br />
Vi har funnit några dekorerade fragment<br />
från keramikkrukor, vilkas dekor daterar<br />
krukorna till ungefär 2000–1500 före<br />
Kristus. Det finns också några samlingar<br />
stolphål som bildar enskeppiga hus och<br />
rännor som vi tolkar som väggrännor.<br />
Naturligtvis finns den vanliga mängden av härdar,<br />
kokgropar (skärvstensgropar), stolphål, käpphål och större<br />
och mindre gropar.<br />
Ytan som ska banas av är 32 000 kvadratmeter.<br />
Foto: Ewa Ryberg.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/loggbok/2006_diseflat_loggbok_v41.htm[2013-10-09 09:10:56]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, loggbok, v. 42<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Vikingatida långhus,<br />
vecka 42 (16/10–20/10 2006)<br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Efter tredje veckan kan vi konstatera att<br />
lämningarna i <strong>Diseflat</strong> är oerhört<br />
intressanta. Ett vikingatida långhus<br />
uppenbarade sig i form av flera<br />
stolphålsmarkeringar längs långsidorna och<br />
några rännor i ena gaveln. Huset är fem<br />
meter brett och minst 30 meter långt, vi<br />
ser bara den ena gaveln. Resten befinner<br />
sig på andra sidan stengärdesgården inne<br />
på åkermarken intill, som inte ska<br />
exploateras. Huset är av en treskeppig<br />
konstruktion, vilket innebär ytterväggar<br />
med två rader takbärande stolpar inne i<br />
huset.<br />
Med lite tålamod kan man skönja vitmålade mindre<br />
käppar som vi har markerat långsidor och takstolpar<br />
med. Strax under mitten i fotot kan man se en<br />
ränna som är böjd i den vänstra kanten, detta är<br />
den östra gaveln. Foto: Ewa Ryberg.<br />
Exempel på en mycket stor rund eldstad, cirka två<br />
och en halv meter i diameter. Foto: Ewa Ryberg.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/loggbok/2006_diseflat_loggbok_v42.htm[2013-10-09 09:11:03]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, loggbok, v. 43<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Avslutning i motvind på <strong>Diseflat</strong>,<br />
vecka 43 (23/10–27/10 2006)<br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Nu har vi avslutat undersökningen på<br />
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> Veddige <strong>258</strong>. De sista<br />
dagarna var vädret bistert. Fredagen den<br />
27 oktober drabbades vi av årets första<br />
höstoväder med stormbyar på upp till 25<br />
meter per sekund. Men temperaturen var<br />
skaplig så det gick att arbeta, även om det<br />
blev några extra piruetter när<br />
arbetsmomenten skulle utföras i motvind.<br />
Att rita och dokumentera profiler var inte<br />
att tänka på.<br />
En svartgodsskärva har daterats till 1200-tal<br />
och en rödgodsskärva till 1500 till 1700-tal.<br />
Vi hittade också bland annat mesolitisk flinta<br />
och neolitisk keramik. Några knackstenar i<br />
flinta kom också fram och en bit av en<br />
eldbock i bränd lera.<br />
Svartgodsskärvan från 1200-talet och ett vackert<br />
spån som hittades. Foto: Lotta Karlsson.<br />
Vädret var inte det bästa för en arkeologisk<br />
undersökning. Foto: Ewa Ryberg.<br />
Den sista oktober upplevde vi rena<br />
”aprilvädret” med regn, hagelskurar,<br />
solsken och kraftig västlig vind. Som<br />
avslutning på det hela kom kyla och snö.<br />
Första november visade termometern på<br />
minus fem grader och natten till andra<br />
november gick temperaturen ner till minus<br />
tio grader. Marken blev frusen och det gick<br />
inte att gräva, men vi hann med vad vi<br />
hade planerat. Vi fick bara lämna ett fåtal<br />
anläggningar av den stora mängd som<br />
mättes in.<br />
Anläggningar som vi hann undersöka<br />
tre brunnar<br />
åtta hus<br />
63 härdar<br />
okänt antal gropar<br />
otaliga övriga stolphål<br />
fyra till fem gränsdiken (mellan<br />
åkerparceller under historisk tid)<br />
Eldbockar användes antagligen som värmeplattor<br />
eller som spetthållare vid eldstaden. Foto: Lotta<br />
Karlsson.<br />
Husen, tillsammans med lämningar och<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/loggbok/2006_diseflat_loggbok_v43.htm[2013-10-09 09:11:15]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, loggbok, v. 43<br />
”tomma” ytor i sin närhet, visar<br />
sammanhängande gårdsstrukturer som inte<br />
är så vanliga i denna del av Halland.<br />
En av knackstenarna. Foto: Lotta Karlsson.<br />
Stolphålen som hörde till det vikingatida långhuset<br />
grävdes ut. Långhuset hittades vecka 42. Foto:<br />
Ewa Ryberg.<br />
De två förhistoriska brunnarna är också av<br />
en ovanlig typ för Halland. En brunn till,<br />
men mer sentida, registrerades utanför<br />
området som skulle undersökas. Den har<br />
antagligen använts fram till 1900-talets<br />
första hälft.<br />
Den sentida brunnen låg alldeles utanför<br />
undersökningsytan. Foto: Ewa Ryberg.<br />
Keramik med dekor ”taggtrådsmönster” från 2000<br />
till 1500 före Kristus. Foto: Lotta Karlsson.<br />
Som man kan förstå är platsen, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong> i<br />
Veddige socken, med omgivning en mycket<br />
intressant kunskapskälla. Tiden vi hade till<br />
förfogande för undersökningen var inte<br />
överdriven, tvärtom. Vi har fått lägga ner ett<br />
oerhört stort arbete under dessa något<br />
pressade förhållanden.<br />
Nu sätter vi igång med inomhusarbetet, som<br />
registrering av fynd, genomgång och analys<br />
av prover, kolprover och makroprover<br />
(jordprover), bearbetning och registrering av<br />
alla inmätta och dokumenterade lämningar<br />
och rapportskrivning.<br />
Vi återkommer snart med en liten<br />
sammanfattning av preliminära resultat från<br />
<strong>Diseflat</strong> innan rapporten är klar.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/loggbok/2006_diseflat_loggbok_v43.htm[2013-10-09 09:11:15]
<strong>Diseflat</strong>, <strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong>, 2006, kontakt<br />
<strong>Diseflat</strong>,<br />
<strong>RAÄ</strong> <strong>258</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Kartor<br />
Historik<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Kontakt<br />
2010-01-20<br />
Kontakt<br />
<strong>RAÄ</strong> UV Väst<br />
tel: 010-480 81 90<br />
e-post: uvvast@raa.se<br />
Ewa Ryberg (projektledare)<br />
Övrig personal<br />
Petra Nordin<br />
Louise Olsson<br />
Karl-Göran Sjögren<br />
Jörgen Streiffert<br />
I fält första dagen. Jörgen Streiffert, Petra Nordin<br />
och Ewa Ryberg diskuterar platsen. Foto: Lotta<br />
Karlsson.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/2006/2006_diseflat/2006_diseflat_kontakt.htm[2013-10-09 09:11:25]
Change language