KOMMUNSTYRELSEN
Alla ärenden finns på ärendelistan här - Torsby kommun
Alla ärenden finns på ärendelistan här - Torsby kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>KOMMUNSTYRELSEN</strong><br />
Kallelse/underrättelse<br />
Tid Måndag 9 september 2013 kl. 13:00<br />
Plats<br />
Kommunkontoret<br />
Val av justerare<br />
Tid för justering<br />
Tid och plats för<br />
gruppmöten<br />
kUl<br />
Ärendelista<br />
Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid<br />
Information om Värmlandsstrategin KST 2013/275 Anders Björck<br />
2 Detaljplan fdr Hole 1 :39 (Eggsjön) KST 2009/540 Torbjörn Almroth 3<br />
3 Näringslivs- och besöksnäringsorganisation KST 2012/450 Thomas Stjerndorff 6<br />
4 Dokumenthanteringsplan fdr KST 2013/409 Margot Enkvist 9<br />
kommunstyrelsens turismavdelning<br />
5 Dokumenthanteringsplan för KST 2013/408 Margot Enkvist 27<br />
kommunstyrelsens upphandlingar<br />
6 Ansökan fdrordnande som vigselförrättare - KST 2013/262 Margot Enkvist 36<br />
Ann-Katrin Järåsen<br />
7 Delegering till administrativa chefen att KST 2013/418 Margot Enkvist 37<br />
komplettera uthyrnings- och ordningsregler<br />
Prostgårdslagårn<br />
8 Förslag till reviderad länsöverenskommelse KST 2013/405 Anders Björck<br />
Psykiatri<br />
Bilaga<br />
9 Risk- och sårbarhets analys för Torsby KST 2013/473 39<br />
kommun 2013-2014<br />
10 Aktuella ärenden i kommunstyrelsen 2013 KST 2013/427 Håkan Laack<br />
11 Meddelanden KST 2013/13<br />
12 Redovisning av delegeringsbeslut KST 2013/4<br />
Kommunstyrelsen Torsby kommun ks@torsby.se<br />
Besöksadress<br />
www.torsby.se<br />
685 80 Torsby
TORSBY KOMMUN sid 2<br />
Kommunstyrelsen<br />
Kallelse/underrättelse<br />
Håkan Laack<br />
ordförande<br />
Emelie Ollen<br />
sekreterare<br />
Presskonferens<br />
Tisdag den 10 september k1.9<br />
Kontaktuppgifter tjänstemän<br />
Namn Titel E-post Telefon<br />
Anders Björck bitr kommunchef anders. bjorck@torsby.se 0560-16086<br />
Angela Birnstein ekonomichef angela.birnstein@torsby.se 0560-16028<br />
Margot Enkvist administrativ chef margot.enkvist@torsby.se 0560-16010<br />
Thomas Stjerndorff kommunchef thomas.stjerndorff@torsby.se 0560-16001
2.0\'3/1.-1--5".oI <br />
Dalum<br />
2013-06-25<br />
Yttrande; Värmlandstrategin<br />
Torsby kommun har givits möjlighet att yttra sig över Region Värmlands förslag till<br />
regional strategi.<br />
Kommunens synpunkter<br />
Torsby kommun anser att det är bra att det tas fram en strategi för regionen som skall<br />
utgöra en vägledning för framåtsyftande beslut.<br />
Kommunen anser dock att strukturen på strategin behöver få en annan utformning. Ett<br />
strategidokument bör vara relativt begränsat till sitt omfång men däremot kärnfullt.<br />
Som exempel så förekommer de prioriterade områdena, målen och åtgärderna på flera<br />
olika ställen i dokumentet vilket medför att det blir ostrukturerat och otydligt.<br />
Strategin är bitvis ett beskrivande dokument av Värmland, vilket kan upplevas som<br />
tillbakadraget och försiktigt istället för framåtsyftande och utvecklingsbenäget med<br />
framtidshopp.<br />
Vidare bör målen bli tydligare, många av målen är endast uttryckt som inriktningsmål,<br />
t.ex. "Försöljningsbördan i Värmland ska närma sig 1'iksgenomsnittet" detta innebär indirekt<br />
att minsta förändring som är ett närmande mot riksgenomsnittet är att se som ett<br />
uppfyllt mål.<br />
Andra synpunkter är att det inte finns mål för ökad jämlikhet utan man har valt att<br />
endast fonnulera mål för ökad jämställdhet vilket upplevs som begränsande om<br />
Värmland skall vara ett län för alla.<br />
I övrigt så anser kommunen att det är alltför stort fokus på Karlstad. Det står bland<br />
annat på sidan 7 att "Karlstads lokala arbetsmarknad skall växa", det måste väl vara viktigt<br />
att arbetsmarknaden i hela Värmland skall växa. Det råder samband mellan centrum <br />
periferin, kommunerna i Värmland är beroende av Karlstad lika väl som Karlstad är<br />
beroende av de andra kommunerna. Råder det en obalans i detta förhållande kommer<br />
det inte att ske någon tillväxt och utveckling. Det framgår även på sid 8, "antalet<br />
avgångar och passagerare" skall öka från Karlstads flygplats, varför omnämns inte länets<br />
övriga två flygplatser? Målet bör vara att antalet avgångar och passagerare skall öka<br />
från länets 3 flygplatser. Ett annat område inom infrastrukturen är väg och järnväg, där<br />
omnämns t.ex. inte Fryksdalsbanan som viktig länk i länet ej heller omnämns E16 som<br />
Anders Björck Torsby kommun 0560-16086 direkt anders.bjorck@torsby.se Sida<br />
Bilr. kommunchef 1. Kommunkansliei 070-600 94 97 mobil ks@lorsby.se 1 (2)<br />
Besöksadress 68580 Torsby 0560-16000 växel www.torsby.se<br />
Nya Torget 8, Torsby<br />
0560-160 25 fax
en viktig länk för Värmland till och från Norge, Dalarna och Gästrikland. Det är<br />
aningen anmärkningsvärt då det på sidan 23 står att Oslo-regionen är den snabbats<br />
viixande och att 6000 personer från Värmland arbetspendlar till Norge. Det måste väl<br />
vara ett mål att bygga ihop hela regionen med Norge och inte bra den södra delen.<br />
Kapitel 7 i strategin anser vi inte behöver vara med, då detta kapitel tillhör<br />
utvärderingsfasen. Alternativt att rubriceringen för kapitel 7 ändras till "Utvärdering<br />
och måluppfijllelse" för att bättre beskriva vad som tas upp i kapitlet. Målen<br />
återupprepas igen i detta kapitel vilket skapar en förvirring och otydlighet, det<br />
upplevs som det är nya eller andra mål som är formulerade.<br />
Upplägget avseende kapitel 8 bör förändras, skall man ha med EU:s och de nationella<br />
målen bör dessa komma tidigare i dokumentet i och med att regionen hat haft någon<br />
form av utgångspunkt i dessa i sin process. Det skapar en otydlighet då dessa<br />
presenteras i slutet av dokumentet.<br />
Torsby kommun efterlyser tydliga mål avseende besöksnäringen. Det är en av de<br />
snabbast växande branscherna i länet och i en jämförelse internationellt en bransch<br />
med en enorm tillväxtpotential. Besöksnäringen i Värmland omsätter ca 8 miljarder<br />
och sysselsätter ca 6000 personer. Det fal
Torsby kommun sid 18<br />
3<br />
Kommunstyrelsens samhällsutskott<br />
PROTOKOLL<br />
2013-08-19 ck'~@<br />
§ 123 Detaljplan för Hole 1 :39 (Eggsjön)<br />
Dnr KST 2009/540<br />
Sammanfattning av ärendet<br />
Ägarna till fastigheten Hole 1:39, Morgan Dahlkvist och Lars-Gunnar Persson, vill genomföra<br />
detaljplan för Hole 1:39 (Eggsjön). Miljö-, bygg- och räddningsnämnden kan<br />
besluta att godkänna antagandehandlingar och lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen<br />
för vidare handläggning.<br />
Bakgrund<br />
Syftet med planläggningen är att möjliggöra uppförandet av ett åttiotal nya fritidshus i<br />
ett naturskönt vildmarksliknande område. Bebyggelsen kommer att ligga i en östsluttning<br />
ner mot Eggsjön.<br />
Då planarbetet påbörjats före den 2 maj 2011 handläggs ärendet enligt PBL SFS 1987:10.<br />
Planförslaget har från och med 2012-06-08 till och med 2012-07-25 varit på remiss till<br />
berörda fastighetsägare enligt av Lantmäteriet upprättad fastighetsförteckning, samt<br />
till berörda statliga och kommlmala myndigheter m.fl. I samrådet framkom att VAfrågor<br />
ytterligare skulle utredas vilket nu genomförts.<br />
Efter samrådet togs ett reviderat planförslag fram. I detta förslag har i samrådet lämnade<br />
synpunkter arbetats in i en utställningshandling.<br />
Utställningen har genomförts och de synpunl
Torsby kommun sid 19<br />
Kommunstyrelsens samhällsutskott<br />
PROTOKOLL<br />
2013-08-19<br />
Miljö- och byggnämnden beslutade 2010-01-27 att normalt planförfarande med programskede<br />
tillämpas, stadsarkitekten tecknar planavtal samt godkänna behovsbedömning<br />
vars slutsats var att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas.<br />
Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-03-24 att godkänna en nyupprättad behovsbedömning<br />
2011-02-01 att ersätta den vid sammanträde 2010-01-27 godkända behovsbedömningen.<br />
Programhandlingarna för detaljplan för Hole 1:39 (Eggsjön) godkändes<br />
för samråd.<br />
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden beslutade 2012-05-24 att samrådsredogörelse del<br />
1 enligt PBL 5 kap. 21 § (PBL SFS 1987:10) godkändes och samrådshandling 2012-05-07<br />
godkändes för samråd del 2 enligt PBL 5 kap. 20 § (PBL SFS 1987:10).<br />
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden beslutade 2013-04-25 att godkänna samrådsredogörelse<br />
del 2 enligt 5 kap. 20 § PBL (SFS 1987:10) och att för utställning godkänna<br />
planhandlingarna 2013-04-09, (5 kap. 23 - 27 §§ PBL- SFS 1987:10).<br />
Handlingar i ärendet<br />
Miljö,- bygg- och räddningsnämnden 2013-06-13 § 100<br />
Antagandehandling daterad 2013-06-04 innehåller:<br />
1. Plan- och genomförandebeskrivning<br />
2. Plankarta med bestämmelser<br />
3. Utställningsutlåtande<br />
Samhällsutskottets förslag till kommunstyrelsen<br />
1. Planhandlingar 2013-06-04 för antagande enligt 5 kap. 29 § plan- och bygglagen (PBL<br />
- SFS 1987:10) detaljplan för Hole 1:39 (Eggsjön) lämnas över till kommunstyrelsen och<br />
kommunfullmäktige för beslut och med förslag om att anta detaljplanen.<br />
2. Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att upphäva strandskyddet i<br />
omfattning enligt på plankarta med administrativ bestämmelse angivna områden<br />
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun sid 20<br />
Kommunstyrelsens samhällsutskott<br />
PROTOKOLL<br />
2013-08-19<br />
Beslutet skickas till<br />
Torbjörn Almroth<br />
et ··<br />
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun sid 6<br />
Kommunstyrelsens arbetsutskott<br />
PROTOKOLL<br />
2013-08-20<br />
§ 72 Näringslivs- och besöksnäringsutredning<br />
Dnr KST 2012/450<br />
Sammanfattning av ärendet ·<br />
Thomas S*rndorff informerar om förslag till ny näringslivs- och<br />
besöksnäringsorganisation.<br />
Förslaget ligger som bilaga till paragrafen.<br />
Handlingar i ärendet<br />
Förslag till ny näringslivs- och besöksnäringsorganisation, Thomas S*rndorff, <br />
2013-02-15. <br />
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-02-12 § 18 <br />
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen<br />
1. Kommunstyrelsen fastställer organisationen enligt bifogat förslag.<br />
2. Thomas S*rndorff får i uppdrag att diskutera med TUAB om villkors ändring i<br />
befintliga avtal.<br />
Beslutet skickas till<br />
Thomas S*rndorff<br />
Kommunstyrelsen<br />
TUAB<br />
Utdragsbestyrkande
Torsby den 15 februari 2013<br />
Översyn och omorganisation av näringslivsverksamhet och turistverksamhet Torsby kommun<br />
Bakgrund<br />
Under en längre period har Torsby kommun samverkat med kommunens näringsliv i det<br />
gemensamma bolaget TUAB, som bildades 1997. TUAB har sedan dess på uppdrag utfört<br />
kommunens näringslivs arbete.<br />
Under 2011 gjordes en omorganisation av kommunens näringslivsfunktion och TUAB, som i<br />
korthet och i huvuddrag innebar att Torsby kommun inrättade en tjänst som näringslivs strateg<br />
och att TUAB:s uppdrag omdefinierades. Det innebar att kommunens näringslivsstrateg fick<br />
ansvar för de större företagen över sex anställda och att TUAB fick ansvar för de företag vars<br />
anställda var sex stycken eller därunder.<br />
I Torsby kommuns regi bedrivs en besöksnäringsverksamhet, som primärt erbjuder<br />
turistbyråtjänster för kund. Besöksnäringens betydelse för kommunen stärks varje år och det har<br />
varit en målmedveten satsning av kommunen att stödja denna utveckling samt att se<br />
besöksnäringen som en viktig bransch. Tillväxten av besöksnäringen har även betytt ett större<br />
fokus på stöd till besöksnäringsetableringar, entreprenörskap för kommunen vid sidan av<br />
traditionell turistinformation och kundrelationer.<br />
Förslag<br />
För att ytterligare stärka Torsby kommuns näringslivsenhet och turistverksamhet föreslås att de<br />
båda enheterna slås samman till gemensam enhet under en näringslivschef.<br />
Besöksnäringen blir, som konstaterats, en allt viktigare bransch för kommunen och står inför<br />
. utmaningar och frågeställningar som är identiska med de som "traditionellt" näringslivsarbete<br />
har att arbeta med, när det gäller etableringar, entreprenörskap och affärsmässighet.<br />
Bedömningen är att uppdelningen mellan "traditionellt" näringslivsarbete och<br />
besöksnäringsverksamhet är inadekvat och förlegad utifrån de krav som dagens situation kräver<br />
av mer samverkan både strategiskt och operativt för att ge näringslivet god service och verka<br />
utifrån Torsby kommuns mål- och visioner. Vad gäller turistinformation och kundkontakter vid<br />
kommunens två turistbyråer följer detta uppdrag med in i den nya organisationen.<br />
Vad gäller uppdelningen av arbetsuppgifter mellan Torsby kommun och TUAB föreslås den<br />
struktur som bestämdes 2011 ligga kvar( se ovan) och kommunens uppdrag till TUAB förändras<br />
inte i nuläget vad gäller uppdelning mellan små och stora företag. Det kommer dock att ske<br />
villkorsförändringar i kommunens avtal med Tuab i samband med en översyn samt som en följd<br />
av kommunens nya näringslivsorganisation och de förändringar som föreslås. Det strategiska<br />
näringslivsarbetet skall på ett tydligare sätt förläggas i den nya kommunala näringslivsenheten<br />
och TUAB kommer därmed att ha en renodlad utförarfunktion inom ramen för kommunens<br />
tjänsteköp.
Organisation<br />
1.0 Näringslivschef<br />
1.0 Besöksnäringsstrateg<br />
3.5 Övrig personal<br />
Bemanningen för den nya enheten föreslås ha samma dimension som idag, men organiseras<br />
utifrån den nya organisationens behov av näringslivschef i samråd med besöksnäringsstrateg<br />
och kommunchef. Tjänsten som näringslivschef utlyses externt under september 2013.<br />
Budget<br />
Den nya organisationen träder i kraft 2014.01.01. Förslag till budget 2014 slås fast i samband<br />
med detaljbudgetberedningen under 20l3. Undertecknad bedömer att den föreslagna<br />
organisationen ryms inom de befintliga budgetramarna för resp. verksamhet, men att justering<br />
mellan olika konton måste ske.<br />
Verksarnhetsplan<br />
Under hösten 2013 kommer verksamhetsplan för näringslivsverksamheten i Torsby kommun<br />
att tas fram. I denna plan inbegrips besöksnäringsplan samt "Norgestrategi" .<br />
Thomas Stjerndorff
Torsby kommun sid 10<br />
Kommunstyrelsens arbetsutskott<br />
PROTOKOLL<br />
2013-08-20<br />
§ 74 Dokumenthanteringsplan för<br />
kommunstyrelsens turismavdelning<br />
Dnr KST 2013/409<br />
Sammanfattning av ärendet<br />
Kommunens arkivvård regleras i arkiviagen (SFS 1990:782) samt arkivförordningen<br />
(SFS 1991:446). Enligt kommunens arkivreglemente ska kommunstyrelsens<br />
turismavdelning upprätta en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens<br />
handlingar och hur dessa hanteras. Planen tar bland annat upp gallringsfrister som<br />
anger när en handling kan gallras eller om den ska bevaras för framtida forskning. För<br />
närvarande saknas en dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens<br />
turismavdelning.<br />
I samråd med berörd personal har arkivarie Kristina Hellberg tagit fram ett förslag till<br />
plan.<br />
Planen ska godkännas och antas av kommunstyrelsen innan den kan tas i bruk av<br />
~änstemän i verksamheten.<br />
Handlingar i ärendet<br />
Förslag till Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens huismavdelning<br />
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen<br />
Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens turismavdelning antas.<br />
Beslutet skickas till<br />
Kommunstyrelsen<br />
Utd ragsbestyrkande
Datum<br />
2013-05-30<br />
1°<br />
Torsby kommun<br />
1. Kommunstyrelsen<br />
685 80 Torsby<br />
Dokumenthanteringsplan för<br />
kommunstyrelsens turismavdelning<br />
Ks dnr [Klicka och skriv diarienummer]<br />
Sammanfattning<br />
Enligt kommunes arkivreglemente ska kommunstyrelsens turismavdelning upprätta<br />
en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens handlingar och hur dessa<br />
hanteras. I dag saknas en fullständig dokumenthanteringsplan men ett förslag har<br />
tagits fram av arkivarie och berörda ~änstemän. Planen ska antas av<br />
kommunstyrelsen.<br />
Bakgrund/utredning<br />
Kommunens arkivvård regleras i arkiviagen (SFS 1990:782) samt arkivförordningen<br />
(SFS 1991:446). Enligt kommunens arkivreglementeI ska kommunstyrelsens<br />
turismavdelning upprätta en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens<br />
handlingar och hur dessa hanteras. Planen tar bland annat upp gallringsfrister som<br />
anger när en handling kan gallras eller om den ska bevaras för framtida forskning.<br />
För närvarande saknas en komplett dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens<br />
turismavdelning. I samråd med berörd personal och med hjälp av gallringsråden<br />
"Bevara eller gallra?" gallringsråd nr. F och RA-F S 2005:2 3 har ett förslag till plan<br />
upprättats. När det gäller dokumentation i EU-projekt har kommunen följt Mariebergs<br />
arkivbyrå AB:s rekommendationer 4 . Planen ska godkännas och antas av nämnden<br />
innan den kan tas i bruk av ~änstemän i verksamheten.<br />
Handlingar i ärendet<br />
1. Arkivariens ~änsteskrivelse<br />
2. Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens turismavdelning<br />
1 Kommunfullmäktiges protokoll 1995-11-23, § 188<br />
2 SKL (2010), Bevara eller gallra? nr. 1, Gallringsråd för lednings- och stödprocesser i kommuner, landsting och regioner<br />
3 RA-FS 2005:2 Riksarkivets allmänna råd om bevarande och gallring av handlingar inom den kommunala och<br />
landstingskommunala fritids- och kulturverksamheten, sid. 8-9<br />
4 Mariebergs arkivbyrå AB (2009), Förslag till Dokumentplan EU-projekt 2009<br />
Kristina Hellberg Torsby kommun 0560 -160 49 direkt kristina.hellberg@torsby.se Sida<br />
arkivarie 1. Kommunkansliet 0560 -16000 växel ks@torsby.se 1 (2)<br />
Besöksadress 68580 Torsby 0560 - 160 25 fax www.torsby.se<br />
Nya Torget 8, Torsby
2<br />
Il <br />
Kommunstyrelsens beslut:<br />
Kommunstyrelsen antar upprättat förslag till dokumenthanteringsplan för<br />
turismavdelning.<br />
Beslutet expedieras till<br />
Mats Olsson, Besöksnäringsstrateg<br />
Lena Henriksson, Turistbyråföreståndare<br />
Kristina Hellberg, Arkivarie<br />
Kristina Hellberg, arkivarie, kommunkansliet
DOKUMENTHANTE~NGSPLAN<br />
<br />
KOMMUN MYNDIGHET FORSTA GILTIGHETSDATUM VERKSAMHET<br />
Torsby kommun Kommunstyrelsen 2013-xx-xx § x Turismavdelningen i Torsby och Sysslebäck<br />
Serie, handlingar Format Arkivläggningl<br />
placering<br />
Protokoll!mötesanteckn ingar och<br />
handlingar från samverkan där<br />
turismavdelningen ingår<br />
Protokoll!mötesanteckningar och<br />
handlingar från samverkan mellan<br />
kommunala turismorgan där<br />
turistbyrån i Torsby och!eller<br />
Sysslebäck har sekreteraransvar<br />
Protokoll!mötesanteckningar och<br />
handlingar från arbetsgrupper kring<br />
t.ex. projekt, kampanjer och<br />
arrangemang<br />
Minnesanteckningar från<br />
personalrnöten och arbetsplatsträffar<br />
Inbjudningar till exempelvis<br />
nätverksträffar om de inte redovisas i<br />
årsberättelse<br />
Ett arkivexemplar av de<br />
turistbroschyrer, kartor, programblad,<br />
affischer, skrifter etc. som ges ut av<br />
turismavdelningen.<br />
Underlag och korrektur till<br />
publikationer<br />
Verksamhetsplaner eller liknande för<br />
turismverksamheten<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!server <br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Bevaras Tex. samverkan med<br />
I<br />
I<br />
hembygdsföreningar<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Gållras vid<br />
inaktualitet<br />
Bevaras<br />
T.ex. turistbyråträffar och<br />
turistbyråchefsträffar<br />
Tex. Hovfjällsgruppen<br />
Det är framförallt tryckta exemplar<br />
som avses. Tex. Torsby kommuns<br />
turistguide och turistkartor.<br />
Evenemangslistan "Vad händer i<br />
Torsby".<br />
T.ex. Turismavdelningens<br />
kvalitetssäkringsprogram.<br />
I<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!server- .<br />
.....<br />
p
l Serie, handlingar<br />
i<br />
,<br />
Nyhetsbrev<br />
Statistik för besöksmål och<br />
evenemang, som inte finns redovisad<br />
på annat ställe<br />
Avtal av vikt och/eller långvarig<br />
karaktär, t.ex. med<br />
samarbetspartners.<br />
Sammanställning av enkäter<br />
Foton<br />
Arrangörskontrakt<br />
STIM-avtal<br />
Format<br />
Papperl<br />
d atafi I<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
d atafi I<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
d atafi I<br />
Papperl<br />
d atafi I<br />
Arkivläggning/pl<br />
acering<br />
Pärml<br />
dataserver<br />
I diariuml<br />
dataserver<br />
Pärml<br />
dataserver<br />
Pärml<br />
dataserver<br />
Pärml<br />
dataserver<br />
Pärml<br />
dataserver<br />
Pärml<br />
dataserver<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/server <br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum/server <br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum/server <br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Gallras 2 år<br />
efter<br />
upphörd<br />
giltighet<br />
Gallras 2 år<br />
efter<br />
upphörd<br />
giltighet<br />
Gallras<br />
efter 10 år<br />
T.ex. TEM - turismekonomisk modell<br />
(rapport som beskriver<br />
turism näringens positiva effekter i<br />
Torsby kommun), sammanställning<br />
över besöksstatistik<br />
T.ex. avtal angående<br />
kommunkartalinformationstavla ,<br />
Foton från den kommunala<br />
turismverksamheten bör bevaras.<br />
Torsby kommuns STIM-avtal<br />
handläggs och redovisas av<br />
kommunstyrelsens kulturavdelning<br />
Ersättare till artister, föredragshållare,<br />
musiker, dansare och grupper, t.ex.<br />
teatergrupper<br />
Papperl<br />
d atafi I<br />
Pärml<br />
dataserver<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Hanteras som en vanlig faktura om<br />
F-skattesedel finns. Om<br />
turistavdelningen har eventuell kopia<br />
på fakturorna kan de gallras efter 2<br />
år. OBS fakturor som ingår i EUprojekt<br />
har förlängd gallringsfrist.<br />
Ersättning till enskilda utan F- Papperl Pärml Tjänstemans Gallras Betraktas som lönlarvode. Om<br />
I<br />
I<br />
2
Serie, handlingar Format Arkivläggning/pl<br />
acering<br />
I skattesedel d atafi I dataserver rum!serverrum<br />
Handlingar rörande medlemskap i<br />
föreningar<br />
• medlemsbevis<br />
• diplom och andra utmärkelser<br />
som turism avdelningen fått<br />
Enkätsvar<br />
Avtal av kortvarig karaktär<br />
Underlag för statistik,<br />
besöksrapporter och liknande<br />
Korrespondens av tillfällig karaktär,<br />
papper eller e-post<br />
Tillstånd från andra myndigheter vid<br />
arrangemang<br />
Handlingar rörande förmedling av<br />
boende, t.ex. uthyrning av stugor<br />
• kontrakt mellan<br />
turismavdelningen och<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm! .<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!server-<br />
efter 10 år<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Bevaras<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Gallras 2 år<br />
efter<br />
upphörd<br />
giltighet<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Gallras 2 år<br />
efter<br />
upphörd<br />
giltighet<br />
Gallras<br />
efter 2 år<br />
turistavdelningen har eventuell kopia<br />
kan de gallras efter 2 år. OBS ingår<br />
detta i ett EU-projekt så är<br />
gallringsfristen förlängd.<br />
Kan gallras när sammanställning<br />
gjorts.<br />
T.ex. avtal angående s.k. "affärs-TV",<br />
hyreskontrakt och kontrakt angående<br />
städning.<br />
Kan gallras när sammanställning<br />
gjorts.<br />
T.ex. enkla förfrågningar.<br />
Tillstånd från t.ex. polis, länsstyrelse<br />
och miljöskyddsnämnd.<br />
I<br />
s <br />
3
Serie, handlingar<br />
stugägaren<br />
• objektsbeskrivning<br />
• besiktningsprotokoll<br />
-<br />
Format<br />
Papper/<br />
d atafi I<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Arkivläggning/pl<br />
acering<br />
Pärm/<br />
dataserver<br />
Pärm/<br />
dataserver<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Gallras<br />
efter 2 år<br />
Gallras<br />
efter 2 år<br />
I<br />
Personal<br />
Rekryteringsförfarandet<br />
Annons om ledig tjänst<br />
Ansökningshandlingar:<br />
- ansökan<br />
- Meritsammanställning/CV<br />
- betyg/intyg för den som fått<br />
ijänsten<br />
- betyglintyg för den som inte fått<br />
tjänsten<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
d atafi I<br />
Papper/<br />
d atafi I<br />
Papper<br />
I diarium/<br />
dataserver<br />
I diarium/<br />
dataserver<br />
I diarium/<br />
dataserver<br />
I personaldossie<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Löne- och<br />
personalkontoret<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Gallras<br />
tidigast<br />
efter 2 år<br />
eller<br />
returneras<br />
tidigast<br />
efter 2 år<br />
om den<br />
sökande<br />
Till löne- och personalkontoret<br />
Med följebrev. Kopior på betyg/intyg<br />
sänds åter till den sökande om<br />
han/hon har begärt det annars<br />
gallras de vid inaktualitet.<br />
r-<br />
ve<br />
4
Serie, handlingar Format Arkivläggning/pl<br />
acering<br />
Handlingar rörande eventuellt<br />
överklagande<br />
Anställningsbeslut/bevis<br />
• Den anställdes exemplar<br />
• Kommunens exemplar<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Intresseanmälningar!spontanansökningar<br />
Övriga handlingar rörande personal<br />
Rehabiliteringsutredningar<br />
Tillbudsrapport<br />
Betyg på den anställdes tjänstgöring,<br />
kopia<br />
Terminalglasögon, beslut/rekvisition<br />
Tjänstgöringsschema<br />
Anteckningar från medarbetarsamtal<br />
Papper!<br />
datafil<br />
I diarium!<br />
dataserver<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
Papper<br />
Papper I pärm Tjänsteman<br />
rum<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
I personaIdossie<br />
I personaIdossie<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!server <br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
begärt det<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Gallras<br />
efter 10 år<br />
Gallras<br />
efter 2 år<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Semesterlistor Papper! Pärm! Tjänstemans Gallras vid<br />
Till den anställde<br />
Skickas till personalavdelningen när<br />
rehabiliteringsutredningen är klar.<br />
Där arkiveras utredningen i<br />
personaldossiem med beaktande av<br />
sekretess.<br />
Original till den anställde. Kopia<br />
bevaras i personaldossien på<br />
personalavdelningen.<br />
!<br />
,<br />
o <br />
5
Serie, handlingar Format Arkivläggning/pl<br />
acering<br />
Kursinbjudningar<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
dataserver<br />
Pärm/<br />
dataserver<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
inaktualitet<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Dokumentation från resultat och Papper/ Pärm/ Tjänstemans Gallras när Innehåller t.ex. utvecklingsplaner,<br />
I<br />
utvecklingssamtal - RUS d atafi I dataserver rum/serverrum<br />
anställning<br />
en upphör<br />
dokumenterade överenskommelser<br />
och anteckningar från<br />
utvecklingssamtal<br />
Ekonomi<br />
Ekonomiadministrativt system,<br />
dataprogram för hantering av<br />
räkenskaper<br />
• Databas med grundbokföring<br />
och huvudbokföring,<br />
kontoplaner, kodförteckningar,<br />
kodplaner, kundfakturor,<br />
kundreskontra,<br />
leverantörsreskontra,<br />
systemdokumentation<br />
• Budget- och prognos<br />
Fakturahanteringssystem<br />
• Databas med inskannade<br />
leverantörsfakturor<br />
Datafil Dataserver Serverrum Bevaras<br />
Datafil Dataserver Serverrum Bevaras<br />
Datafil Dataserver Serverrum Bevaras<br />
Redovisning och reskontror<br />
Inköp- och faktura<br />
~ <br />
Verifikationer<br />
Datafil<br />
- - - -<br />
Dataserver Serverrum Gallras<br />
efter 10 år<br />
Under förutsättning att<br />
verifikationerna inte innehåller<br />
fakturor som ingår i ett EU-projekt.<br />
Då krävs en förlängd gallringsfrist till<br />
14 år. Se även under rubriken EU<br />
6
Serie, handlingar Format Arkivläggning/pl Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
acering<br />
projekt<br />
Turistbyråns budgetförslag - Papper! I diarium! Tjänstemans Bevaras<br />
datafil dataserver rum!serverrum<br />
Beställning av varor Papper! Pärm! Tjänstemans Gallras<br />
d atafi I dataserver rum!server efter 2 år<br />
rum<br />
Fraktsedlar och följesedlar Papper! Pärm! Tjänstemans Gallras<br />
datafil dataserver rum!server efter 2 år<br />
rum<br />
Inventarieförteckningar - kopior Papper! Pärm! Tjänstemans Gallras vid Bevaras på ekonomikontoret<br />
d atafi I dataserver rum!server inaktualitet<br />
rum<br />
BesluUrekvisition av terminalglasögon Papper! I diarium! Tjänstemans Gallras<br />
d atafi I dataserver rum!server efter 10 år<br />
rum<br />
EU-projekt<br />
Den övergripande bindande dokumentationen<br />
Ansökan Papper! I diarium! Tjänstemans Bevaras<br />
d atafi I dataserver rum!serverrum<br />
Kontrakt Papper! I diarium! Tjänstemans Bevaras<br />
datafil dataserver rum!serverrum<br />
Projektplan Papper! I diarium! Tjänstemans Bevaras<br />
datafil dataserver rum!serverrum<br />
Reviderad projektplan Papper! I diarium! Tjänstemans Bevaras<br />
d atafi I dataserver rum!serverrum<br />
Beslut frc!n fonden eller programmet Papper! I diarium! Tjänstemans Bevaras OBS meddela ekonomikontoret<br />
.-<br />
O; <br />
7
------<br />
I<br />
Serie, handlingar Format Arkivläggning/pl Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
acering<br />
datafil dataserver rum/server genom att skicka en kopia till dem så<br />
rum<br />
att de får upplysning om väntade<br />
bidrag och kan bokföra det på rätt<br />
konto<br />
Avtal<br />
Papper/ I diarium/ Tjänstemans Bevaras<br />
datafil dataserver rum/serverrum<br />
<br />
Rapporter inklusive slutrapport Papper/ I diarium/ Tjänstemans Bevaras<br />
datafil dataserver rum/serverrum<br />
<br />
Revisionsintyg <br />
Papper/ I diarium/ Tjänstemans Bevaras<br />
datafil dataserver rum/serverrum<br />
<br />
Rekryteringsärenden se vidare under Papper/ I diarium/ Tjänstemans Bevaras OBS ansökningshandlingar från <br />
rubriken "Handlingar rörande datafil dataserver rum/server<br />
sökande som inte fått anställning får I<br />
personal"<br />
rum<br />
gallras eller returneras tidigast 8 år<br />
efter programtidens slut för<br />
strukturfonder, övriga fonder 5 år<br />
efter sista utbetalning<br />
Upphandlingsärenden se vidare Papper/ I diarium/ Tjänstemans Bevaras OBS även ej antagna anbud får <br />
under rubriken "Upphandlingar" datafil dataserver rum/serverprogramtidens<br />
gallras tidigast 8 år efter<br />
rum<br />
slut för strukturfonder,<br />
övriga fonder 5 år efter sista<br />
utbetalning<br />
Allmän information av relevans, och som är lätt att få tag på någon annanstans<br />
Föreskrifter och regler<br />
Papper/ Pärm/ Tjänstemans Gallras vid<br />
datafil dataserver rum/server inaktualitet<br />
rum<br />
(borde vara<br />
när<br />
projektet är<br />
slutfört)<br />
Information från myndigheter Papper/ Pärm/ Tjänstemans Gallras vid<br />
d atafi I dataserver rum/server inaktualitet<br />
8
Serie, handlingar Format Arkivläggning/pl Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
acering<br />
Arbetsmaterial som behövs endast för projektets genomförande<br />
Budget med kalkyler och Papper! Pärm! Tjänstemans<br />
beräkningsunderlag datafil dataserver rum!serverrum<br />
Arbetsplaner Papper! Pärm! Tjänstemans<br />
datafil dataserver rum!serverrum<br />
Korrespondens med partners Papper! Pärm! Tjänstemans<br />
d atafi I dataserver rum!serverrum<br />
- ._-<br />
rum<br />
(borde vara<br />
när<br />
projektet är<br />
slutfört)<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
T.ex. projektaktivitetsbudget för<br />
Torsbyadventure<br />
'€ <br />
9
- ---- ----<br />
Serie, handlingar<br />
Korrespondens med finansiärer<br />
Personalens tidsredovisningar<br />
Format<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Arkivläggning/pl<br />
acering<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Förvaringsplats<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Gallring<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalni l1g<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Kopior ur t.ex. den ekonomiska redovisningen (original finns i huvudmannens arkiv)<br />
Fakturakopior Papper/ Pärm/ Tjänstemans<br />
datafil dataserver rum/serverrum<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Anmärkning<br />
p<br />
-<br />
10
--<br />
Serie, handlingar<br />
Dokumentation av betalningar<br />
Utdrag ur räkenskaperna<br />
Upphandlingsärenden<br />
Rekryteringsärenden<br />
Format<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
d atafi I<br />
Arkivläggning/pl<br />
acering<br />
Pärm/<br />
dataserver<br />
Pärm/<br />
dataserver<br />
Pärm/<br />
dataserver<br />
Pärm/<br />
dataserver<br />
Förvaringsplats<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/server <br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Gallring<br />
Anmärkning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter ~<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
11
Serie, handlingar Format Arkivläggning/pl<br />
acering<br />
Utdrag ur lönelista<br />
Kopior av kvitton och boardingcards<br />
Uppgifter om kopiatorsanvändning<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Pärm/<br />
dataseNer<br />
Pärm/<br />
dataseNer<br />
Pärm/<br />
dataseNer<br />
- -<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
Tjänstemans<br />
rum/seNerrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/seNerrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/seNerrum<br />
--- -<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
,för<br />
I<br />
I<br />
fJ<br />
\.?<br />
12
Serie, handlingar Format Arkivläggning/pl<br />
acering<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Dokumentation kring varje aktivitet<br />
Dokumentation från arrangemang Papper! Pärm! Tjänstemans Bevaras T.ex. pressklipp, utskrift från<br />
datafil dataserver rum!server hemsida, film- och ljud inspelningar<br />
Anmälningsblanketter<br />
Deltagarlistor<br />
Närvarolistor<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
~-~-<br />
'P<br />
S<br />
13
Serie, handlingar Format Arkivläggning/pl Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
acering<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Program Papper! Pärm! Tjänstemans Bevaras<br />
d atafi I dataserver rum!server <br />
rum<br />
Fotografier från arrangemang Papper! Pärm! Tjänstemans Bevaras<br />
d atafi I dataserver rum!server <br />
Deltagares prov!examen<br />
Examensresultat<br />
Papper!<br />
datafil<br />
Papper!<br />
d atafi I<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
Pärm!<br />
dataserver<br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum!serverrum<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Gallring<br />
tidigast 8 år<br />
efter<br />
programtidens<br />
slut<br />
för<br />
strukturfond<br />
er, övriga<br />
fonder 5 år<br />
efter sista<br />
utbetalning<br />
Upprättad av Kristina Hellberg 2012<br />
10<br />
V)<br />
14
~<br />
C.<br />
1/1<br />
el<br />
s::::<br />
';:<br />
~<br />
:0<br />
U.<br />
:e.<br />
el<br />
s::::<br />
'2<br />
el<br />
:~ el<br />
-s:::: >,<br />
~Qj<br />
«ni<br />
... (.)<br />
- ni<br />
E<br />
o<br />
u.<br />
...<br />
ni<br />
el<br />
,!:<br />
i5<br />
s::::<br />
ni<br />
.s::::<br />
, ~r<br />
al<br />
CI)
Torsby kommun sid 11<br />
Kommunstyrelsens arbetsutskott<br />
PROTOKOLL<br />
2013-08-20<br />
§ 75 Dokumenthanteringsplan för<br />
kommunstyrelsens upphandlingar<br />
Dnr KST 2013/408<br />
Sammanfattning av ärendet<br />
Kommunens arkivvård regleras i arkiviagen (SFS 1990:782) samt arkivförordningen<br />
(SFS 1991:446). Enligt kommunens arkivreglemente ska kommunstyrelsens<br />
upphandlingar ha en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens<br />
handlingar och hur dessa hanteras. Planen tar bland annat upp gallringsfrister som<br />
anger när en handling kan gallras eller om den ska bevaras för framtida forskning. För<br />
närvarande saknas en dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens upphandlingar.<br />
I samråd med berörd personal har arkivarie Kristina Hellberg tagit fram ett förslag till<br />
plan.<br />
Planen ska godkännas och antas av kommunstyrelsen innan den kan tas i bruk av<br />
~änstemän i verksamheten.<br />
Handlingar i ärendet<br />
Förslag till Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens upphandlingar<br />
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen<br />
Dokumenthanteringsplan för kommtmstyrelsens upphandlingar antas.<br />
Beslutet skickas till<br />
Kommunstyrelsen<br />
Utdragsbestyrkande
Datum<br />
2013-05-30<br />
Torsby konunun<br />
1. Konununstyrelsen<br />
68580 Torsby<br />
Dokumenthanteringsplan tör<br />
kommunstyrelsens upphandlingar<br />
Ks dnr [Klicka och skriv diarienununer]<br />
Sammanfattning<br />
Enligt konununes arkivreglemente ska konununstyrelsens upprätta en<br />
dokumenthanteringsplan för upphandlingar som beskriver myndighetens handlingar<br />
och hur dessa hanteras. Nuvarande dokumenthanteringsplan som antogs 2002 är i<br />
behov av uppdatering och ett nytt förslag har tagits fram av arkivarie och berörda<br />
tjänstemän. Planen ska antas av kommunstyrelsen.<br />
Bakgrund/utredning<br />
Konununens arkivvård regleras i arkivlagen (SFS 1990:782) samt arkivförordningen<br />
(SFS 1991:446). En1igt kommunens arkivreglementeI ska konununstyrelsens upprätta<br />
en dokumenthanteringsplan för upphandlingar som beskriver myndighetens<br />
handlingar och hur dessa hanteras. Planen tar bland annat upp gallringsfrister som<br />
anger när en handling kan gallras eller om den ska bevaras för framtida forskning.<br />
Nuvarande dokumenthanteringsplan behöver uppdateras och ett förslag har<br />
upprättats med hjälp av gallringsrådel "Bevara eller gallra?" gallringsråd nr. 12.<br />
Handlingar i ärendet<br />
1. Arkivariens tjänsteskrivelse<br />
2. Dokumenthanteringsplan för konununstyrelsens upphandlingar<br />
Kommunstyrelsens beslut:<br />
Kommunstyrelsen antar upprättat förslag till dokumenthanteringsplan för<br />
upphandlingar.<br />
Beslutet expedieras till<br />
Per Kjellqvist, upphandlingsstrateg<br />
1 Kommunfullmäktiges protokoll 1995-11-23, § 188<br />
2 SKL (2010), Bevara eller gallra? nr. l, Gallringsråd tör lednings- och stöd processer i kommuner, landsting och regioner<br />
Kristina Hellberg Torsby kommun 0560 - 16049 direkt kristina.hellberg@torsby.se Sida<br />
arkivarie 1. Kommunkansliet 0560 - 160 00 växel ks@torsby.se 1 (2)<br />
Besöksadress 685 80 Torsby 0560 - 160 25 fax www.torsby.se<br />
Nya Torget 8, Torsby
2<br />
Elisabet Olsson, ED-strateg<br />
Kristina Hellberg, arkivarie<br />
Kristina Hellberg, arkivarie, kommunkansliet
DOKUMENTHANTERINGSPLAN <br />
KOMMUN MYNDIGHET FORSTA GILTIGHETSDATUM VERKSAMHET<br />
Torsby kommun Kommunstyrelsen Antagen av kommunstyrelsen Upphandling<br />
2002-06-10 § 73<br />
Reviderad 2013-xx-xx § x<br />
Serie, handlingar<br />
Upphandlingspolicy<br />
Upphandlingsriktlinjer<br />
Datasystem för hantering av<br />
ärenden - anbudsdiarium<br />
- Databas med<br />
handlingar - ärenden<br />
rörande öppna<br />
upphandlingar<br />
- Diarielista i<br />
diarienummerordning<br />
och diarieplansordning<br />
Format<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Datafil<br />
Papper<br />
Arkivläggningl<br />
placering<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
Dataserver<br />
Pärm<br />
Förvaringsplats<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum<br />
Gallring<br />
Bevaras <br />
Bevaras <br />
Bevaras <br />
Bevaras <br />
Anmärkning<br />
Informations och<br />
ärendehanteringssystemet W3D3<br />
installerade 2006. Tidigare fanns ett<br />
datasystem som hette Ärende.<br />
Informationen från Ärende är konverterad<br />
till W3D3.<br />
Upphandlingsärenden ingår i<br />
kommunstyrelsens diarium<br />
Listor på ärenden<br />
I<br />
Öppet och förenklat förfarande<br />
- det förekommer sekretess på vissa handlingar i upphandlingsprocessen tills beslut är taget<br />
Inköpsgrundande handlingar Papperl I diarium i upp- Tjänstemans Bevaras<br />
t.ex. anskaffningsbeslut, datafil handlingsärende rum/serverinvesteringsbeslut<br />
Idataserver rum
Serie, handlingar<br />
Format<br />
Arkivläggningl<br />
placering<br />
Förvaringsplats<br />
Gallring<br />
Anmärkning<br />
Fullmakt att medverka vid Papper I diarium i upp- Tjänstemans Bevaras<br />
en samordnad upphandling<br />
handlingsärende rum<br />
Inbjudan till samordnad Papperl I diarium i upp<br />
Tjänstemans Gallras vid<br />
upphandling med datafil handlingsärende rum/server inaktualitet<br />
uppdragsformulär Idataserver eller rum<br />
pärm<br />
Datafil Dataserver Serverrum Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Annonser<br />
- annons i t.ex. EGT Papperl I diarium i upp- Tjänstemans Bevaras Med inbjudan till ansökan om att få lämna<br />
eller nationell offentlig d atafi I handlingsärende rum/server anbud, anbudslämnande,<br />
databas Idataserver rum formgivningstävling eller annan inbjudan<br />
att inkomma med intresseanmälan.<br />
- annonsunderlag i Papperl PärmIdata- Tjänstemans Gallras vid<br />
form av t.ex. d atafi I server rum/server inaktualitet<br />
korrektur och<br />
rum<br />
liknande<br />
Bekräftelse om deltagande Papperl I diarium i upp- Tjänstemans Bevaras T.ex. urvalsförfarande<br />
inom ramen för datafil handlingsärende rum/serverkvalifikationssystemet<br />
eller Idataserver rum<br />
motsvarande handlingar<br />
med begärda förtydliganden<br />
och kompletteringar<br />
Förfrågningsunderlag, Papperl I diarium i upp- Tjänstemans Bevaras Inklusive ritningar, förtydligande,<br />
underlag till anbud, datafil handlingsärende rum/server kompletteringar etc.<br />
kravspecifikation eller Idataserver rum<br />
motsvarande<br />
Tjänsteanteckningar Papperl I diarium i upp- Tjänstemans Gallras Kontakter med leverantörer, entreprenörer<br />
datafil handlingsärende rum/server efter 2 år och konsulter<br />
Idataserver rum<br />
- - - --<br />
2
Serie, handlingar Format Arkivläggningl<br />
placering<br />
Korrespondens<br />
(rutinmässig, ej diarieförd)<br />
Anbudsprotokoll/anbudssam<br />
manställningIförteckning<br />
Anbudsvärderingar och<br />
sammanställning över<br />
kvalificering av<br />
anbudsgivare<br />
Dokumentation från<br />
förhandling, provning, tester,<br />
muntlig presentation samt<br />
tagande av referenser<br />
MBL protokoll<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rumIserverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
.<br />
Handlingar från verksamhetens<br />
kring rutiner, av rutinmässig informerande<br />
eller bekräftande beskaffenhet<br />
Handlingar rörande beslut, Papperl I diarium i upp- Tjänstemans Bevaras T. ex. delegationsbeslut<br />
skälen till beslut om datafil hand lingsärende rum/serverupphandling<br />
eller beslut om Idataserver rum<br />
att avb_ryta en upphandling.<br />
Antaget anbud inklusive<br />
bilagor med<br />
företagsupplysning,<br />
kompletteringar och<br />
eventuella förlängningar av<br />
anbudstiden<br />
Papperl<br />
datafil<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
Bevaras<br />
OBS Anbud specifikt köp bevaras. Original<br />
till upphandlingschef.<br />
Bilagor i form av föremål, t. ex.<br />
arbetsprover och modeller får gallras eller<br />
återlämnas till anbudsgivaren under<br />
förutsättning att de är beskrivna eller<br />
avbildade i dokumentation som bevaras.<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tävlingsbidrag för det Papperl I diarium i upp- Tjänstemans Bevaras Bilagor i form av föremål, t.ex.<br />
antagna anbudet datafil handlingsärende rum/serverrum<br />
Idataserver<br />
arbetsprover och modeller får gallras eller<br />
återlämnas till anbudsgivaren under<br />
förutsättning att de är beskrivna eller<br />
avbildade i dokumentation som bevaras.<br />
,<br />
,<br />
\<br />
3
Serie, handlingar<br />
Format<br />
Arkivläggningl<br />
placering<br />
Förvaringsplats<br />
Gallring<br />
Anmärkning<br />
Ej antaget anbud inklusive<br />
bilagor<br />
Tilldelningsbeslut och<br />
upplysning<br />
Upphandlingskontraktlavtal<br />
med bilagor (specifikt köp,<br />
entreprenad)<br />
Beställningsskrivelser eller<br />
motsvarande handling vid<br />
avrop mot ramavtal, i de fall<br />
värdet av det beställda<br />
överstiger ett ringa belopp<br />
(för närvarande 5 basbelopp<br />
2008)<br />
Delegationsbeslut<br />
Inköps- och artikelstatistikårssammanställningar<br />
Reklamationer<br />
Prisblad,<br />
prisändringsmeddelanden<br />
Papper/<br />
d atafi I<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
d atafi I<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
Papper/<br />
datafil<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
/dataserver/<br />
annan förvaring<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
/dataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
/dataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
/dataserver<br />
I diarium<br />
I diarium i upphand<br />
lingsärende<br />
/dataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
/dataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
/dataserver<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Gallras 2 år<br />
efter beslut<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Gallras 2 år<br />
efter garantitidens<br />
utgång<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Anbudssvar (både negativa och positiva)<br />
Inkluderar även ramavtal. Avtalet och<br />
aktuella prislistor publiceras i E-avrop<br />
vilket är ett datasystem som inte ägs av<br />
Torsby kommun.<br />
v'<br />
v<br />
4
Serie, handlingar Format Arkivläggningl<br />
placering<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
Information från leverantörer Papperl<br />
datafil<br />
Broschyrer, kataloger,<br />
branschvillkor/<br />
bestämmelser<br />
Cirkulärskrivelser<br />
Kursinbjudningar<br />
Rapporter till EUkommissionen<br />
Papperl<br />
d atafi I<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
d atafi I<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
I pärmIdataserver<br />
I pärmIdataserver<br />
I pärmIdataserver<br />
I diarium i upphand<br />
lingsärende<br />
Idataserver<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/dataserver<br />
Tjänstemans<br />
rum/dataserver<br />
Tjänstemans<br />
rum/dataserver<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Gallras 2 år<br />
efter beslut<br />
Direktupphandlingar<br />
Direktupphandling - stor <br />
med handlingar i de fall<br />
värdet av det upphandlade<br />
överstiger ett % basbelopp.<br />
- Förfrågan<br />
- Anbud<br />
- Dokumentation<br />
direktupphandling<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
Tjänstemans<br />
rumise rve r-<br />
rum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
Bevaras<br />
En kopia ska skickas in till<br />
kommunkansliets upphandlingsenhet<br />
\?<br />
-.r<br />
5
Serie, handlingar Format Arkivläggningl<br />
placering<br />
- Faktura eller kvitto Papperl<br />
datafil<br />
Direktupphandling - liten <br />
med handlingar i de fall<br />
värdet av det upphandlade<br />
är mindre än ett %<br />
basbelopp.<br />
- Dokumentation<br />
direktupphandling<br />
- Faktura eller kvitto<br />
Papperl<br />
datafil<br />
Papperl<br />
datafil<br />
I diarium i upphandlingsärende<br />
Idataserver<br />
I pärmIdataserver<br />
I pärmIdataserver<br />
Förvaringsplats Gallring Anmärkning<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
Tjänstemans<br />
rum/serverrum<br />
---- - - -- -<br />
Gallras<br />
efter 10 år<br />
Gallras vid<br />
inaktualitet<br />
Gallras<br />
efter 10 år<br />
Bevaras tills tiden för överklagande löpt ut<br />
Upprättad av Kristina Hellberg<br />
2002 och reviderad 2013<br />
~ <br />
6
Torsby kommun<br />
Kommunstyrelsens arbetsutskott<br />
sid 13<br />
PROTOKOLL<br />
2013-08-20 <br />
§ 77 Ansökan förordnande som vigselförrättare<br />
- Ann-Katrin Järåsen<br />
Dnr KST 2013/262<br />
Sammanfattning av ärendet<br />
Länsstyrelsen har den 19 juni 2013 avslagit Ann-Katrin Järåsens ansökan om att bli<br />
förordnad som vigselförrättare.<br />
Ann-Katrin Järåsen har i skrivelse till Länsstyrelsen framfört önskemål om att få till<br />
stånd en omprövning för att få möjlighet att bli förordnad som vigselförrättare.<br />
Innan Länsstyrelsen kan pröva frågan igen ska kommunen yttra sig.<br />
Handlingar i ärendet<br />
Tjänsteskrivelse av administrativ chef Margot Enkvist, 2013-08-13<br />
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen<br />
Torsby kommun har idag fyra personer som kan viga - Håkan Laack, Thomas<br />
Stjerndorff, Bengt Sahlström och Anna-Lena Carlsson. Kommunstyrelsen anser att det<br />
finns behov av ytterligare vigselförrättare i Torsby kommun med tanke på de stora<br />
avstånd vi har i kommunen och att vigslarna uteslutande är på helger och i<br />
semestertider.<br />
Ann-Katrin Järåsen är en officiell person i kommunen som åtnjuter stort förtroende och<br />
har ett gott omdöme.<br />
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun<br />
Kommunstyrelsens arbetsutskott<br />
sid 14<br />
PROTOKOLL<br />
2013-06-11 <br />
§ 67 Avgifter för att hyra Prostgårdslagårn och<br />
uppdatering av uthyrnings- och ordningsregler<br />
Dnr KST 2013/418<br />
Sammanfattning av ärendet<br />
Torsby konunun hyr ut Prostgårdslagårn till företag, föreningar och privatpersoner för <br />
olika tillställrUngar. Bokning av lokalerna har senaste året skötts aven person från <br />
kost- och städavdelningen tillsammans med kommunkansliet. Tekniska avdelningen <br />
sköter fastigheten. <br />
Samhällsutskottet 2010-05-18 § 54 diskuterade verksamheten vid Prostgårdslagårn och <br />
man enades om att man kommit till en punkt där det behöver göras en strategi över <br />
framtida verksamhet. Det som diskuterades var skötsel av uthyrningsverksamheten, <br />
uppfräschning av lokalerna och ny teknik. Det ansågs också befogat med en viss <br />
höjning av uthyrningspliserna eftersom nuvarande priser gäller sedan 2001-07-01. <br />
Samhällsutskottet gav samtidigt konununchefen i uppdrag att besluta om vilka/vem <br />
som ska ansvara för skötsel av uthyrningsverksamheten. . <br />
Sammanfattning om vad som hänt <br />
Under hösten 2012 har fastigheten fått en behövlig uppfräschning genom bIa målning, <br />
slipning av golv och ny köksinredning. Nya möbler har köpts in och modern teknik <br />
installerats. <br />
Adm chefen tillsammans med kulturchefen och fastighetschefen har gått igenom <br />
uthyrnings- och ordningsregler och uppdaterat och anpassat dessa till dagens krav och <br />
önskemål. <br />
En höjning av avgifterna för att hyra Prostgårdslagårn föreslås. <br />
Konununkansliet har genom annons i Torsbybladet vänt sig till föreningslivet för att <br />
den vägen få hjälp med skötsel av Lagårn. Thomas Stjerndorff informerar om <br />
uppdraget. <br />
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun sid 15<br />
Kommunstyrelsens arbetsutskott<br />
PROTOKOLL<br />
2013-06-11<br />
3 förerringar har amnält:intresse; Y6, Västanviks IF och Torsby IF.<br />
Handlingar i ärendet<br />
Nu gällande uthyrnings- och ordrringsregler och avgifter för att hyra Prostgårdslagårn<br />
Förslag till nya uthyrrrings- och ordrringsregler<br />
Förslag till nya avgifter för att hyra Prostgårdslagårn<br />
Tjänsteskrivelse av administrativ chef Margot Enkvist, 2013-06-05<br />
Arbetsutskottets beslut<br />
1. Arbetsutskottet ant~ uthyrrrings- och ordrringsregler för Prostgårdslagåm enligt<br />
bilaga 1.<br />
2. Arbetsutskottet antar avgifter för att hyra Prostgårdslagårn att gälla från 2013-07-01,<br />
enligt bilaga 2.<br />
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen<br />
Kommunstyrelsen delegerar till administrativa chefen med kommunsekreteraren som<br />
ersättare att vid behov komplettera/uppdatera uthyrnings- och ordrringsregler samt<br />
marknadsanpassa uthyrningspriserna.<br />
Beslutet skickas till<br />
Kommunstyrelsen<br />
Tekniska avdelrringen<br />
Kommunkansliet<br />
Ekonomiavdelningen<br />
Utdragsbestyrkande<br />
11/}/<br />
j (I
Torsby kommun<br />
Kommunstyrelsens samhällsutskott<br />
sid 6<br />
PROTOKOLL<br />
2013-08-19<br />
§ 116 Begäran om yttrande: Risk- och<br />
sårbarhetsanalys för Torsby kommun 2013<br />
2014<br />
Dnr KST 2013/473<br />
Sammanfattning av ärendet<br />
Säkerhetssamordnare Susanne Thellberg har till kommunstyrelsen översänt förslag till<br />
Risk- och sårbarhetsanalys för Torsby kommun perioden 2013-2014 för yttrande.<br />
Förslaget ligger som bilaga till paragrafen.<br />
Handlingar i ärendet<br />
Förslag till Risk- och sårbarhetsanalys för Torsby kommun 2013-2014<br />
Samhällsutskottets beslut<br />
Arbetsutskottet ställer sig bakom Risk- och sårbarhetsanalys för Torsby kommun 2013<br />
2014. Vissa redal
Datum<br />
2013-07-04<br />
Tekniska avdelningen, Jan Esping<br />
Kommunstyrelsen<br />
Miljö- och byggförvaltningen<br />
",' .: :. ' »::~ l /; tm<br />
1 '~l1 11I n lur'IS'lyr!",ls::)!")<br />
Z[, :,,~ < O/ ~ O~<br />
Dnr..~~J...~.~~~~3:l..~~<br />
1 b<br />
cD<br />
Begäran om yttrande över förslag till<br />
Risk- och sårbarhetsanalys för<br />
Torsby kommun 2013-2014<br />
Härmed översänds förslag till Risk- och sårbarhetsanalys för Torsby kommun<br />
perioden 2013-2014 för yttrande.<br />
Yttrande med eventuella synpunkter och påpekanden insändes till<br />
100. Räddningstjänsten senast 2013-08-15.<br />
Förslaget kommer efter avslutad remissomgång och eventuella kompletteringar<br />
att tas upp i miljö-bygg och räddningsnämnden 2013-08-29 för behandling.<br />
Susanne Thellberg<br />
Säkerhetssamordnare<br />
Torsby kommun<br />
Susanne Thellberg Torsby kommun 0560-161 23 direkt susanne.thellberg@torsby.se Sida<br />
Säkerhetssamordnare 100, Räddningstjänsten 070-61961 21 mobil radd ningstjansten@torsby.se 1 (1)<br />
Besöksadress 68580 Torsby 0560-160 00 växel www.torsby.se<br />
Norra Industrigatan 2, Torsby<br />
0560-132 22 fax
Datum Antal sidor Diarienummer<br />
2013-05-30 23 2013/0502<br />
Risk- och sårbarhetsanalys <br />
Torsby kommun<br />
Sammanställd av Susanne Thellberg, säkerhetssamordnare<br />
torsby.se
Innehållsförteckning<br />
Inledning................................................................................................................... 4 <br />
Begrepp och förkortningar .................. .. ...................................................................... ..... 4 <br />
ATS - Armens taktiska stab ................................................................................... 4 <br />
Beredningsgrupp ........................................................ ............................................ 4 <br />
CFF - Civilförsvarsförbundet ................................................................................ 4 <br />
CSK - Centralsjukhuset, Karlstad ......................................................................... 4 <br />
Extraordinär händelse ..................... .. ............................................... ...................... 4 <br />
FRG - Frivilliga resursgruppen ....................................................... ...................... 5 <br />
GIS - Geografiskt informationssystem ................................................................. 5 <br />
Infrastrukhu ............................................................................................... .. ........... 5 <br />
Krisledningsnämnd ...................................................... .......................................... 5 <br />
Kritiska beroenden.................................................................................................. 5 <br />
LIV - Landstinget i Värmland ...................... ......................................................... 5 <br />
LST - Länsstyrelsen ................................................................................................. 5 <br />
MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap .................................... 5 <br />
PKL - Psykologisk och psykosocial katastrof ledningsgrupp .......................... 5 <br />
POSOM - Psykiskt och socialt omhändertagande.............................................. 5 <br />
RAKEL - Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning ..... 5 <br />
Risk, sannolikhet och konsekvens ........................................................................ 5 <br />
RSA - Risk- och sårbarhetsanalys ........................ .. .. ............................................. 6 <br />
Samhällssäkerhet ..................................................... .. ............................................. 6 <br />
Samhällsviktig verksamhet ................................................................................... 6 <br />
TIB - Tjänsteman i beredskap ................................................................................ 6 <br />
VAKA - Vattenkatastrofgrupperna är en nationell resurs vid problem med <br />
dricksvattenförsörjning....................................................... ................................... 6 <br />
VMA - Viktigt meddelande till allmänheten ...................................................... 6 <br />
När används larmet? ................................................................................ 6 <br />
Det finns två nivåer på meddelanden: varning och information .... 6 <br />
Beskrivning av Torsby kommun........................................................................... 7 <br />
Krisledningsnämnd ........................................................................................................... 7 <br />
Arbetsprocess och metod ....................................................................................... 8 <br />
Mål och syfte ...................................................................................................................... 8 <br />
Avgränsningar ................................................................................................................... 8 <br />
Arbetsprocess ............................................................................................. .. ...................... 8 <br />
Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet ......... 9 <br />
Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor <br />
betydelse för att säkerställa liv och hälsa ....................................................................... 9 <br />
Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor <br />
betydelse för samhällets funktionalitet ........................................................................ 10 <br />
Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse <br />
för att säkerställa liv och hälsa ................................................................................. ...... 10 <br />
Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse <br />
för samhällets funktionalitet. ......................................................................................... 10 <br />
Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden <br />
inom kommunens geografiska område ............................................................. 11 <br />
2
~) <br />
Trafikolycka...................................................................................................................... 11 <br />
Naturolyckor .................................................................................................................... 11 <br />
Dammar .............. .............................................................................................................. 12 <br />
Dammar med RIDAS klass 1-2 i kommunen .................................................... 12 <br />
Dammsäkerhet: ..................................................................................................... 12 <br />
Flygplats............................................................................................................................ 12 <br />
Särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera <br />
extraordinära händelser ....................................................................................... 13 <br />
Egna resurser ................................................................ .................................................... 13 <br />
POSOM................................................................................................................... 13 <br />
Torsby räddnings~änst ........................................................................................ 13 <br />
Gemensamma resurser ................................................................................................... 13 <br />
Räddningschef i beredskap ................................................................................. 13 <br />
Ledningsbuss .................................................................................. ....................... 13 <br />
Rakel - kommunikationssystem ............................ ..... ....................... .................. 14 <br />
Ledningscentraler ................................................................................................. 14 <br />
Externa resurser ............................................................................................................... 14 <br />
Ambulanssjukvården i Värmland ...................................................................... 14 <br />
PKL - Psykologisk och psykosocial katastrofledningsgrupp ......................... 14 <br />
Polismyndigheten i Värmland ............................................................................ 14 <br />
Försvarsmakten................................................................................................... .. 14 <br />
VAKA - Nationell vattenkatastrofgrupp .......................................................... 15 <br />
VMA - viktigt meddelande till allmänheten ....................................................15 <br />
Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade <br />
risker som kan leda till en extraordinär händelse ............................................ 16 <br />
Indikationer på krishanteringsförmåga ........................................................................ 17 <br />
Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet, i kommunal regi, att motstå <br />
allvarliga störningar ..... .................... ............................................................................... 18 <br />
Sammantagen bedömning av förmågan i kommunal verksamhet .......................... 19 <br />
Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens <br />
geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda <br />
till en extraordinär händelse ................................................................................ 20 <br />
Följande risker har används som scenarion i analysen: ............................................. 20 <br />
Vattenläcka: Stor vattenläcka, det har uppstått undertryck i vattennätet. Risk <br />
finns att det kommit in dagvatten och spillvatten i vattennätet. ................... 20 <br />
Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir <br />
totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden ........ 21 <br />
Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av ytterligare <br />
åtgärder med anledning av risk och sårbarhets analysens resultat ................ 22 <br />
Översikt - 2011 ................................................................................................................. 22 <br />
Översikt - 2012 ................................................................................................................. 22 <br />
Översikt - 2013 ............................................................................................... .. .. .. ............ 22 <br />
Översikt - 2013-2014 ........................................................................................................23 <br />
3
Inledning<br />
12 kap.l § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra<br />
ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att kommuner och<br />
landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i<br />
kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet<br />
av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.<br />
Kommunens krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån förmågan att motstå<br />
allvarliga störningar, där följande fyra bedömningsnivåer används:<br />
1. Förmågan är god<br />
2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister<br />
3. Det finns viss förmåga men den är bristfällig<br />
4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga<br />
Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den skall ge kunskap om kommunens<br />
största risker och sårbarheter. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet<br />
arbete inom kommunen vad gäller förebyggande och förberedande verksamhet inom<br />
området.<br />
Begrepp och förkortningar<br />
Det finns ett behov av att definiera många av de begrepp och förkortningar som<br />
används i detta dokument.<br />
A TS - Armens taktiska stab<br />
Kontaktas då myndigheter eller räddningstjänst behöver stöd av försvarsmakten<br />
Beredningsgrupp<br />
Består av kommunchef, bitr. kommunchef, räddningschef, skolchef, socialchef, teknisk<br />
chef, ekonomichef och administrativ chef, kommunsekreterare.<br />
CFF - Civilförsvarsförbundet<br />
CSK - Centralsjukhuset, Karlstad<br />
Extraordinär händelse<br />
En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär en<br />
allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga<br />
funktioner. Det kan därmed vara förenat med svårigheter att återställa samhället i dess<br />
ursprungliga skick efter en extraordinär händelse. Definitionen medför samtidigt att<br />
det är svårt att göra en klar gränsdragning mellan en extraordinär händelse och en<br />
allvarlig olycka. Störningarna i samhället kan samtidigt uppfattas helt olika beroende<br />
på en kommuns storlek och befintliga resurser.<br />
4
FRG - Frivilliga resursgruppen<br />
GIS - Geografiskt informationssystem<br />
Infrastruktur<br />
Anläggningar som anses vara nödvändiga för att samhället skall fungera. Framför allt<br />
avses system för transport av varor och personer, och information. Till infrastruktur<br />
räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. I denna rapport avser infrastruktur<br />
system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser,<br />
energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät samt<br />
informationssystem.<br />
Krisledningsnämnd<br />
Högsta beslutande nämnd vid en extraordinär händelse, består av politiker. Nämnden<br />
består av 5 ledamöter samt 5 ersättare<br />
Kritiska beroenden<br />
Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera.<br />
Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande<br />
verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd<br />
att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av<br />
att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den<br />
resurs som fallit bort.<br />
LIV - Landstinget i Värmland<br />
LST - Länsstyrelsen<br />
MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap<br />
PKL - Psykologisk och psykosocial katastrof ledningsgrupp<br />
POSOM - Psykiskt och socialt omhändertagande<br />
RAKEL - Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning<br />
Risk, sannolikhet och konsekvens<br />
Ordet risk kan ha många betydelser. Ibland beskriver det ett hot och ibland är det ett<br />
spridningsrnått. I denna rapport används ordet risk mestadels för betydelsen hot och<br />
fara. För beräkningsmått, så som spridning eller statistisk beräkning, används ordet<br />
sannolikhet. En sammanvägning av sannolikhet och skadans storlek benämns som<br />
konsekvens.<br />
5
RSA - Risk- och sårbarhetsanalys<br />
Samhällssäkerhet<br />
Hot, risker och sårbarheter som påverkat samhället i så pass stor utsträckning att det<br />
medför en allvarlig störning i viktiga funktioner definieras som sagt som en<br />
extraordinär händelse. För att höja säkerheten kring dessa samhällsviktiga funktioner<br />
(exempelvis informationssäkerhet och elkraft- och vattenförsörjning) krävs ibland både<br />
ett skydd av fysisk karaktär och en riskmedvetenhet hos invånare, tjänstemän och<br />
politiker i kommunen. Säkerheten kring dessa viktiga funktioner benämns i denna<br />
rapport med begreppet samhällssäkerhet.<br />
Samhällsviktig verksamhet<br />
En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:<br />
Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans<br />
med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en<br />
allvarlig kris inträffar i samhället.<br />
Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i<br />
samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.<br />
TIB - Tjänsteman i beredskap<br />
VAKA - Vattenkatastrofgrupperna är en nationell resurs vid problem med<br />
dricksvattenförsörjning.<br />
VMA - Viktigt meddelande till allmänheten<br />
När används larmet?<br />
Det är den ansvarige räddningsledaren inom räddningstjänsten som bestämmer om<br />
och när allmänheten ska varnas. Det kan vara exempelvis vid gasutsläpp, extremt<br />
väder, stor brand eller annan allvarlig olycka. Varnings- och informationssystemet kan<br />
också användas för att ge beredskapslarm och flyglarm om landet skulle råka i krig.<br />
Det finns två nivåer på meddelanden: varning och information<br />
Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa,<br />
egendom eller i miljön.<br />
Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller<br />
begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön.<br />
6
Beskrivning av Torsby kommun<br />
Torsby kommun är den nordligaste kommunen och den till ytan största, i vackra<br />
Värmland. Kommunens landyta är 4187 km2, det motsvarar nära en fjärdedel av<br />
Värmlands totala yta. Det är en glesbygdskommun och befolkningen är samlad i några<br />
större samhällen och många små byar i flera dalgångar. Inom kommunen finns många<br />
sjöar, vattendrag och stora skogsområden.<br />
Torsby kommuns näringslivsverksamhet är spridd från skogs- och jordbruk, naturoch<br />
upplevelse turism till sågverk och annan träindustri, vattenproduktion, sjukhus<br />
och elektronik.<br />
Den 31 mars 2013 bodde 12 177 personer i kommunen, det motsvarar ungefär 5 % av<br />
länets befolkning,(ca 2,93 inv./km2). Vi gränsar till de svenska kommunerna Eda,<br />
Arvika, Sunne, Hagfors och till norska Malung-Sälen, Trysil, Åsnes, Grue, Kongsvinger<br />
och Våler.<br />
Krisledningsnämnd<br />
Kommunens krisledning styrs utifrån lag 2006:544 om kommuners och landstings<br />
åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap.<br />
Krisledningsnämnden är det högsta beslutande organet i krisledningsorganisationen.<br />
Den får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhet från övriga nämnder i<br />
kommunerna. Nämnden träder i funktion efter beslut av nämndens ordförande eller<br />
dennes ersättare.<br />
Till krisledningsnämnden hör en beredningsgrupp som tar fram beslutsunderlag och<br />
stödjer nämnden i dess arbete. Beredningsgruppen kan fungera som ett<br />
samverkansorgan i säkerhetsfrågor även under förhållanden som inte inryms under<br />
lag 2006:544<br />
I<br />
Torsby kommuns politiska organisation från 1/1 2011<br />
I<br />
I<br />
Kommunfullmäktige<br />
I Torsby Utveckling AB -j Revision I lTorsbY fOrvaltnlngs<br />
(liII5alTllllns""", "~siV.l) 'I AB<br />
-i Valberedning I<br />
--i Torsby<br />
BoslllderAB<br />
I Ko,lednings- I Kommunnamnden<br />
(.)<br />
I<br />
styrelsen<br />
I -1 TRJSbY<br />
FIYOp.Ili[s AB<br />
I<br />
I<br />
FrIIid I Nord<br />
- VArmlandAB<br />
~_ 1IlICI<br />
iiidlaib.eQ<br />
ÖVerfOrmyndarnämnden<br />
Valnämnden<br />
r')<br />
Barn- och<br />
utbildnIngs<br />
nämnden<br />
Omsorgs·<br />
nämnden<br />
MO/Ö-. bygg- och<br />
raddnlngs<br />
nämnden<br />
C-) Krisladnlngn3mnden arbetar endast nar exlr.!.ordinar h3ndelse fOrefigger.<br />
e' )Valnämnden arbetar normalt sett endast de är det ar allmanna val eller EU·val.<br />
7
Arbetsprocess och metod<br />
Mål och syfte<br />
Risk- och sårbarhetsanalysens syfte är att få fram en bild av de risker och sårbarheter<br />
som finns i Torsby kommungeografiska område. Att öka medvetenheten hos<br />
beslutsfattare och verksamhetsansvariga Härifrån kan man sedan ta fram<br />
förebyggande åtgärder så att sannolikheten minskar för att en olycka ska inträffa, om<br />
de ändå inträffar, minska konsekvenserna av dem.<br />
Avgränsningar<br />
Risk- och sårbarhetsanalysen syftar till att ge en övergripande grov bild ut av riskerna i<br />
Torsby kommun. Analysen tar upp s.k. extraordinära händelser vars sannolikhet är<br />
liten men med stora och förödande konsekvenser.<br />
Arbetsprocess<br />
Denna risk- och sårbarhetsanalys har tagit fram i samverkan. Den har så långt det varit<br />
möjligt, utformats i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap<br />
föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser(MSBFS 2010:6).<br />
Risk inventering har gjorts tillsammans med deltagare från berörda kommunala<br />
förvaltningar som identifierat sina verksamheters risker.<br />
8
Övergripande beskrivning av identifierad<br />
s"amhällsviktig verksamhet<br />
I takt med att samhället utvecklas och förändras, förändras även hoten och riskerna i<br />
samhället. Bland annat har samhällsviktiga verksamheter blivit alltmer beroende av<br />
varandra, vilket i sin tur innebär att samhällets sårbarhet blivit större.<br />
För att dagens samhälle skall kunna fungera även vid en allvarlig kris är det viktigt att<br />
definiera vilka verksamheter i kommunen som är nödvändiga för att undvika eller<br />
hantera kriser. När det gäller kommunens krisberedskap är vissa samhällsfunktioner<br />
viktigare än andra.<br />
Samhället är uppbyggt aven rad komplexa verksamheter som ibland är helt<br />
avgörande för hur väl samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter i samhället<br />
tillhandahåller så viktiga samhällstjänster och produkter att i fall deras funktionalitet<br />
kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna om<br />
samhällets grundläggande värden.<br />
Inom Torsby kommun har följande prioritering av identifierade samhällsfunktioner<br />
gjorts:<br />
Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket<br />
stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa.<br />
Akutsjukvård och vård (Landstinget)<br />
Utryckningstjänst ambulans<br />
Räddningstjänst<br />
Utryckningstjänst polis<br />
Dricksvattenförsörjning<br />
Fjärrvärmeproduktion<br />
Äldreboende<br />
Flygverksamhet<br />
9
Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket<br />
stor betydelse för samhällets funktionalitet<br />
Kommunal krisledning <br />
Vatten- och avlopp <br />
Fjärrvärme <br />
Drivmedelsförsörjning <br />
Kommun teknisk försörjning <br />
Akut försörjning av medicin(sjukhusapotek) <br />
Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) <br />
Omsorg av äldre <br />
Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor<br />
betydelse för att säkerställa liv och hälsa.<br />
Primärvård <br />
Gruppboenden <br />
Hem~änstgrupper<br />
Läkemedelsförsörjning <br />
Kostproduktion <br />
Socialkontor <br />
Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor<br />
betydelse för samhällets funktionalitet.<br />
VA-system <br />
Livsmedelsförsörjning <br />
Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) <br />
Barnomsorg - skolor <br />
Omsorg av äldre och utsatta grupper <br />
10
Identifierade och värderade risker, sårbarheter<br />
samt kritiska beroenden inom kommunens<br />
geografiska område<br />
Trafikolycka<br />
Hög belasming av trafik på E 45, då den ökade turismen beger sig emot Höljes, EM<br />
rallycross, Långberget, Branäs och Trysil. Många turistbussar som passerar igenom<br />
kommunen och som skulle medföra stora räddningsinsatser vid olyckor.<br />
Tung trafik lastat med farligt gods som belastar väg E 45 samt E 16. Det mesta som<br />
transporteras på vägarna är bensin och diesel men även annan transport av farligt gods<br />
förekommer på vägarna i Torsby kommun och sannolikheten för att en läcka skulle<br />
inträffa om en tankbil kör ut av är medelstor enligt Svenska Livsmedelverkets kriterier.<br />
Eftersom Torsby kommuns huvudvattentäkt ligger i en grusås blir den snabbare<br />
förstörd än en som är borrad i berg.<br />
Naturolyckor<br />
Naturolyckor ökar i takt med att klimatet förändras. Resultat visar på att vi går emot<br />
ett betydligt varmare klimat. Nederbörden väntas också öka. Temperatur och<br />
nederbördsökningen blir troligast störst på vintern. Trenden visar varmare och blötare<br />
vintrar med mindre snö vilket innebär att vårfloden storlek minskar. Istället ökar<br />
vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att<br />
extremvattenföringen minskar medan medelvattenföringen istället ökar till följd av<br />
den ökade nederbörden. Detta kan innebära att ras- och översvärnningsriskerna<br />
troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. Med ökade<br />
temperaturer sommartid följer kraftigare och fler skyfall som kan skapa problem med<br />
dagvattenhanteringen.<br />
11
Dammar<br />
I kommunen finns många dammar som kan dämpa höga flöden men som samtidigt<br />
kan utgöra en risk vid ett dammbrott. Kraftföretagen och Gruvindustrin har ett<br />
klassningssystem, RIDAS och Gruv-RIDAS, som utgår från konsekvenser vid ett<br />
dammbrott. Det finns tre konsekvensklasser 1+, 1 och 2. Dammar med<br />
konsekvensklass 1+ innebär att ett dammbrott skulle orsaka den största skadan och<br />
dammar i klass 2 den lägsta skadan.<br />
Dammar med RIDAS klass 1-2 i kommunen<br />
Damm RIDAS Ägare<br />
Höljes Klass 1+ Fortum Generation AB<br />
Eggsjön Klass 1 Fortum Generation AB<br />
Tåsjön Klass 1 Fortum Generation AB<br />
Tisjön Klass 1 Fortum Generation AB<br />
Letafors Klass 1 Fortum Generation AB<br />
Fageråssjön Klass 1 Fortum Generation AB<br />
Örsjön Klass 1 Fortum Generation AB<br />
Dammsäkerhet:<br />
Norconsult har på uppdrag av Fortum Generation AB tagit fram ett underlag för<br />
samordnad beredskapsplanering i Klarälven. Just nu pågår arbetet med att ta fram en<br />
mall för beredskapsplanering. Syftet med en beredskapsplanering är att vara förberedd<br />
vid en eventuell olycka.<br />
Dammbrott med allvarliga konsekvenser är ytterst osannolika. Internationell statistik<br />
för inträffande dammbrott för stora dammar visar att sannolikheten för dammbrott är i<br />
storleksordningen 10 -4/år (en tiondels promille/år).<br />
Flygplats<br />
I kommunen finns en flygplats som medför risk för flygolyckor. Hotbilden mot Torsby<br />
kommun är låg. Sannolikheten för att Torsby ska drabbas av angrepp mot flygplatsen<br />
är låg.<br />
12
Särskilt viktiga resurser som kommunen kan<br />
disponera för att hantera extraordinära<br />
händelser<br />
Egna resurser<br />
POSOM<br />
POSOM- verksamheten i Torsby konunun består aven ledningsgrupp på 10 personer<br />
där vi delat in oss i en södra och norra del och detta för att avstånden är mycket stora i<br />
Torsby kommun. Vi har i nuläget valt att inte ha några bestämda resurspersoner då<br />
POSOM lednings grupp har ett stort kontaktnät av personer som vid behov kan träda<br />
in och hjälpa till. I ledningsgruppen finns representanter ifrån kyrkan, socialtjänst,<br />
räddningstjänst, polis och landsting. En representant för skolan är för närvarande<br />
vakant men ska tillsättas så snart som möjligt. Ledningsgruppen är de som tar emot<br />
larm om insats ifrån SOS alarm och som lägger upp vilket stöd som det finns behov ut<br />
av.<br />
Övergripande mål för POSOM i Torsby kommun är att genom stödinsatser vid små<br />
eller stora olyckor eller katastrofer förebygga psykisk ohälsa för direkt eller indirekt<br />
drabbade. Målet nås genom att POSOM ledningsgrupp får fortbildning för att öka den<br />
kompetens som de redan har.<br />
Torsby räddningstjänst<br />
I Torsby konunun finns det brandstationer i centralorten Torsby och i Östrnark,<br />
Vits and, Stöllet och Sysslebäck. De brandmän som är anställda inom Torsby<br />
räddningstjänst uppgår till ca 90 stycken och består till största delen av brandmän i<br />
beredskap.<br />
I och med att det finns 5 brandstationer utspridda på flera platser i konununen<br />
så kan vi erbjuda en bra servicenivå till konununinvånarna, trots konununens stora<br />
avstånd kan 47 % av befolkningen få hjälp av brandmän inom 10 minuter efter larm, 93<br />
% får hjälp inom 20 minuter och 99 % inom 30 minuter.<br />
Gemensamma resurser<br />
Räddningschef i beredskap<br />
Torsby och Sunne har gemensam befälsberedskap, RCB. I Torsby finns en<br />
räddningschef och en stf. Räddningschef och på sanuna sätt är det organiserat i Sunne.<br />
Ledningsbuss<br />
Det finns en ledningsbuss som är placerad på Karlstad regionens räddningstjänst och<br />
verkar som en resurs för hela länet och delar av Dalarna och Bergslagen.<br />
Ledningsbussen används för gemensam stab/ledning för samverkande instanser ute på<br />
en olycksplats och kan även bemannas med SOS- operatör. Det finns ett<br />
samverkansavtal mellan samtliga Räddningstjänster i Värmland.<br />
13
Rakel - kommunikationssystem<br />
Torsby räddnings~änst använder kommunikationssystemet RAKEL sedan hösten<br />
2012, vilket underlättar samverkan mellan olika aktörer vid en kris. Även<br />
Polismyndigheten och ambulansverksamheten i Värmland är anslutna till RAKEL.<br />
Ledningscentraler<br />
På räddnings~änsten Torsby finns en ledningscentral som används som ledningsplats<br />
för krisledningsnämnden och beredningsgruppen. Här finns reservkraft installerat.<br />
Externa resurser<br />
Ambulanssjukvården i Värmland<br />
I Värmland finns 11 stycken ambulansstationer som drivs antingen av Landstinget i<br />
Värmland eller av entreprenörer. Ambulanssjukvården är en kvalificerad<br />
sjukvårdsresurs som tillsammans med primärvården bildar första linjens<br />
sjukvård. Den tekniska utrustningen motsvarar grundutrustningen på en<br />
akutmottagning. LiV har ett nära samarbete med angränsande län så väl i vardagen<br />
som vid extraordinära händelser. SOS Alarm är de som kontaktar och förmedlar<br />
resurser och hjälpbehov vid akuta situationer.<br />
PKL - Psykologisk och psykosocial katastrofledningsgrupp<br />
Landstinget har PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) vid sjukhusen i<br />
Karlstad, Kristinehamn och Arvika.<br />
Polismyndigheten i Värmland<br />
Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Samverkansområde Väst,<br />
Samverkansområde Norr, Samverkansområde Öst och Samverkansområde Syd.<br />
Sammanlagt finns 17 polisstationer i Värmland i följande kommuner: Arvika, Eda,<br />
Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn,<br />
Munkfors, Storfors, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby och Årjäng.<br />
Försvarsmakten<br />
Värmland har en Hemvärnsbataljon, Värmland s hemvärnsbataljon, vilken är verksam i<br />
hela länet. Totalt består bataljonen av cirka 1000 personer uppdelade på fyra<br />
kompanier. Två av kompanierna är så kallade Insatskompanier. Bataljonen leds aven<br />
bataljonsstab med tillräckliga ledningsresurser i form av radioapparater och fordon<br />
(Bataljonen har även tillgång till RAKEL).<br />
Hemvärnet larmas genom ATS på uppdrag av den kommunala krisledningen eller<br />
RCB, räddningschef i beredskap.<br />
14
VAKA - Nationell vattenkatastrofgrupp<br />
VAKA har ett nationellt nödvattenlager på fyra platser i Sverige (Ljung, Norsborg,<br />
Eslöv och Sundsvall). Totalt finns 806 st. så kallade Combo-Aqua tankar som rymmer<br />
1060 liter dricksvatten vardera. Tankarna fraktas i containrar. Vintercontainrarna<br />
innehåller 30 st. Combo Aqua tankar samt vännernattor, elverk, skyddshuvar<br />
(värmehuvar). Sommarcontainrarna innehåller 41 st. Combo Aqua-tankar.<br />
VMA - viktigt meddelande till allmänheten<br />
Vid svåra sarnhällsstärningar, olyckor och under höjd beredskap, kan myndigheter be<br />
TV och radio att sända Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Detta berör både<br />
Public service och kommersiella tv - och radiokanaler samt utomhuslarm.<br />
15
Bedömning av kommunens förmåga att motstå<br />
och hantera identifierade risker som kan leda<br />
till en extraordinär händelse<br />
Extraordinära händelser kan ibland förutses, främst i extrema väderförhållanden.<br />
Andra händelser t ex bränder och olyckor med farligt gods, är svårare att förutse men<br />
kan till viss del förebyggas och ges insatsrutiner som begränsar omfattningen av<br />
skadorna. Antagonistiska händelser där enskilda individer eller organisationer<br />
genomför planerade angrepp mot samhället, t ex terror aktioner och sabotage, är<br />
däremot mycket svåra att både förutse och att förebygga. I sådana situationer gäller<br />
det att ha väl genomarbetade och övade rutiner för krisledning, omhändertagande etc.<br />
I inledningsskedet i en krissituation eller extraordinär händelse är det viktigt att snabbt<br />
Upprätta sin krisorganisation<br />
Kartlägga händelsens omfattning<br />
Informera allmänheten<br />
Kommunicera och samverka med stödjande myndigheter och organisationer.<br />
Därefter träder den eller de verksamheter in som berörs av den aktuella händelsen<br />
eller stödjer berörd verksamhet och arbetar utifrån sina respektive handlingsplaner.<br />
I tabellen nedan, indikationer på krishanteringsförmåga har därför bedömningen<br />
gjorts med fokus på den kommunala krisledningen utifrån ett generellt perspektiv och<br />
inte utifrån olika scenarier. I tabellen, indikationer på förmåga i samhällsviktig<br />
verksamhet, i kommunal regi respektive inom kommunens geografiska område, att<br />
motstå allvarliga störningar har bedömningen gjorts på motsvarande sätt, utifrån de<br />
olika verksamheternas perspektiv.<br />
Vid bedörrming av förmåga har följande nivåer enligt MSBFS 2010:6 använts.<br />
Nivå 1<br />
Nivå 2<br />
Nivå 3<br />
Nivå 4<br />
Förmågan är god<br />
Förmågan är i huvudsak god<br />
Det finns en viss förmåga men den är bristfällig<br />
Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga<br />
16
Indikationer på krishanteringsförmåga<br />
Ledning, samverkan och information<br />
Förmåga<br />
Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. 3<br />
Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. 3<br />
Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler och tekniska<br />
system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under<br />
minst en veckas tid.<br />
Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för<br />
intern information.<br />
Det finns nätverk (t ex med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för<br />
samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet.<br />
Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. 3<br />
Informationssäkerhet<br />
Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet,<br />
riktighet och tillgänglighet.<br />
Larm<br />
Det finns övade larmrutiner. 3<br />
Omvärldsbevakning<br />
Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till<br />
extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information<br />
till den egna organisationen och andra aktörer.<br />
Materiella resurser<br />
Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som<br />
har uthållighet om minst en vecka.<br />
Det finns förmåga att omfördela interna materiella resurser samt förmåga att ta emot externa<br />
materiella förstärkningsresurser.<br />
Personella resurser<br />
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som<br />
kan verka under minst en vecka.<br />
Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen och att ta emot extern personal<br />
som förstärkning.<br />
Praktiska erfarenheter<br />
Inträffad skarp händelse. 4<br />
Krisledningsorganisationen i Torsby övades senast den 6 december 2012. Scenariot var en<br />
stor vattenläcka väster om Holmeskolan.<br />
3<br />
3<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
3<br />
3<br />
2<br />
17
Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet, i kommunal regi,<br />
att motstå allvarliga störningar<br />
Tabellen redovisar förmågan inom IT- och telefoni, vatten- och avlopp, vård- och<br />
omsorg samt elförsörjning.<br />
Förmåga Förmåga Förmåga<br />
IT VA VO<br />
Förmåga<br />
EL<br />
Informationssäkerhet<br />
Det finns redundans och robusthet inom kommunens<br />
kommunikationssystem (IT, tele, radio).<br />
2 2<br />
Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla<br />
informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet 2 2 3<br />
och tillgänglighet.<br />
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur<br />
Det finns redundans och robusthet i kommunens<br />
infrastruktur.<br />
Reservkraft<br />
Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en<br />
vecka.<br />
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten<br />
till annan plats<br />
Det finns genomförda förberedelser på den alternativa<br />
platsen.<br />
2 2<br />
2 3 3<br />
3 - -<br />
- - -<br />
Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. - - -<br />
Materiella resurser<br />
Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga<br />
störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter en 3 2 3<br />
händelse och som har uthållighet om minst en vecka.<br />
Det finns förmåga att omfördela interna materiella<br />
resurser samt förmåga att ta emot förstärkningsresurser.<br />
Personella resurser<br />
3 2 3<br />
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är<br />
tillgänglig med kort varsel och som kan verka under 2 2 3<br />
minst en vecka.<br />
Det finns möjlighet att omfördela personal inom<br />
kommunen samt att ta emot förstärkningsresurser.<br />
Samverkan<br />
Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade<br />
och tillgodosedda.<br />
3 3 3<br />
3 3<br />
3<br />
3<br />
2<br />
2<br />
2<br />
3<br />
3<br />
-<br />
-<br />
-<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
I<br />
I<br />
2 I<br />
I<br />
18
Sammantagen bedömning av förmågan i kommunal verksamhet<br />
Det finns förhållandevis god säkerhet och robusthet i verksamheternas<br />
informations säkerhet och infrastruktur. Det finns förhållandevis god tillgång till<br />
utbildad personal. IT-verksamheten är den enda verksamhet som kan flyttas till annan<br />
plats, dock inte servrarna. Samtliga verksamheter har tillgång till externa materiella<br />
resurser för att kunna bedriva verksamhet. Det finns förberett med uttag för<br />
inkoppling av mobila reservkraftverk på många kommunala verksamheter. Samverkansbehoven<br />
är inte fullt ut identifierade och tillgodosedda. Erfarenheter från skarpa<br />
händelser och genomförda övningar varierar mellan verksamheterna.<br />
19
Bedömning av förmågan i samhällsviktig<br />
verksamhet inom kommunens geografiska<br />
område att motstå och hantera identifierade<br />
risker som kan leda till en extraordinär<br />
händelse<br />
Bedömningen av förmågan för hur samhällsviktiga verksamheter kan motstå och<br />
hantera risker baseras på genomförd övning med krisledningsnärnnd och<br />
beredningsgrupp och intervjuer med verksamhetschefer och tjänstemän.<br />
Följande risker har används som scenarion i analysen:<br />
Vattenläcka: Stor vattenläcka, det har uppstått undertryck i vatten nätet. Risk<br />
finns att det kommit in dagvatten och spillvatten i vatten nätet.<br />
-;:.<br />
Q><br />
E<br />
o<br />
'8<br />
~<br />
~<br />
""<br />
".<br />
Bedömd<br />
.IörlIlåga<br />
(Nivå)<br />
ro<br />
-6<br />
R<br />
~<br />
:9<br />
~<br />
O)<br />
~<br />
ro<br />
g.<br />
~<br />
r.n<br />
ro<br />
""el<br />
2<br />
..c<br />
<br />
o<br />
ro<br />
~<br />
O)<br />
~<br />
ro ....<br />
<br />
ro ....<br />
et<br />
Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir<br />
totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden<br />
....<br />
c::<br />
'"<br />
E<br />
o<br />
E<br />
'4ö<br />
A<br />
Bedömd<br />
fdrmåga<br />
(Nivå)<br />
ro<br />
~<br />
<br />
~<br />
0<br />
~<br />
:::l<br />
:E<br />
.Planerade och genomförda åtgärder samt en<br />
bedömning av ytterligare åtgärder med<br />
anledning av risk och sårbarhetsanalysens<br />
resultat<br />
Översikt - 2011<br />
Styrelarbete <br />
Övning med beredningsgrupp, informatörer och växelpersonal- Brand i Dalbygården. <br />
Översikt - 2012<br />
Ny säkerhetssamordnare tillträdde tjänst på 50 % tjänst i april, tjänst på 100 % från <br />
september men med mål att jobba 50 % mot räddningsljänsten. <br />
Evenemangssäkerhet. <br />
Arbete med arbetsgruppen för beredskapsplanering Klarälven. <br />
Styrelarbete. <br />
Övning med krisledningsnämnd, beredningsgrupp, informations strateg och <br />
växelpersonal. <br />
Samordnar POSOM med möten och utbildningar. <br />
Inhämtat material till Risk- och sårbarhetsanalys för Torsby kommun. <br />
Översikt - 2013<br />
Arbete med att inhämta material för att slutföra risk- och sårbarhetsanalys för Torsby <br />
kommun. <br />
Arbete med arbetsgrupp för beredskapsplanering Klarälven. <br />
Utbildningsdagar med POSOM. <br />
Färdigställa en krisledningsplan <br />
Undersöka möjlighet att färdigställa ledningsplats på kommunhus/säker ledningsplats. <br />
Översyn av reservkraft <br />
22
() <br />
Översikt - 2013-2014<br />
Fortsatt arbete med beredskapsplanering Klarälven<br />
Färdigställa RSA för Torsby kommuns huvudvattentäkt tillsammans med VA ingenjör<br />
Övning/elavbrott<br />
Utbildningsdag POSOM<br />
Påbörja arbetet med en nödvattenplan<br />
Påbörja arbetet med risk- och sårbarhetsanalys inför nästa mandatperiod<br />
23
Region <br />
Värmland <br />
c<br />
Revideringsförslag<br />
Överenskommelse <br />
Personer med psykisk<br />
funktionsnedsättning <br />
I <br />
värmland <br />
Kommunens och hälso - och sjukvårdens verksamhet för personer<br />
med psykisk funktionsnedsättning för barn,ungdomar,vuxna och<br />
äldre<br />
1
Utgångspunkt för samarbete<br />
För människor med psykisk funktionsnedsättning och för att deras behov ska tillgodoses<br />
krävs en långtgående samverkan mellan kommunerna och landstinget. Personer med<br />
psykisk funktionsnedsättning ska ges kvalitativt stöd, vård och behandling. Bemötandet ska<br />
präglas av respekt för individen som ska erbjudas delaktighet i planering och beslut om den<br />
egna vården. Samverkan mellan huvudmännen ska leda till att individens behov av insatser<br />
blir organiserade så att denne inte hamnar mellan olika ansvarsområden.<br />
Samarbetet har brukaren/patientens behov i centrum.<br />
Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service<br />
enligt HSL och SoL.<br />
Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då<br />
lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och<br />
överenskommelser mellan huvudmännen. Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på<br />
grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar.<br />
Utgångspunkt i lagstiftningen<br />
5 kap. 8 a § socialtjänstlagen och 8 a § hä/so- och sjukvårdslagen<br />
Kommunen ska ingå en ö'I-erenskommelse med landsUnget om ett samarbete l fråga om<br />
personermed psykisk funktionsnedsättning. I respektive lagtext framkommer att kommuner<br />
och landsting ska ingå en överenskommelse om ett samarbete i fråga om personer med<br />
psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa<br />
personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i<br />
överenskommelsen.<br />
Både landstingen och kommunerna har ansvar för insatser för människor med psykisk<br />
funktionsnedsättning. I lagstiftningen har det inte reglerats på detaljnivå hur ansvaret för och<br />
framförallt övergången mellan olika insatser ska fördelas. Det är därför av stor vikt att<br />
landstingen och kommunerna själva samordnar sina insatser och samverkar kring dessa och<br />
att det finns överenskommelser som tydliggör ansvarsfördelningen mellan huvudmännen.<br />
Överenskommelser behövs även för yrkesverksamma inom socialtjänsten och hälso- och<br />
sjukvården, särskilt i frågor där det kan uppstå oenighet konflikter.<br />
Överenskommelsen ska utgöra en grund för det länsövergripande och lokala samarbetet<br />
som ska bedrivas mellan huvudmännen och kan också vara en grund för riktade<br />
överenskommelser mellan huvudmännen och lokala brukarföreningar.<br />
Med brukarförening avses intresseföreningar för personer med egna erfarenheter av psykisk<br />
funktionsnedsättning och/eller deras närstående<br />
Målgrupper<br />
Människor med psykisk funktionsnedsättning som är i behov av vård och vård och stöd från<br />
de båda huvudmännen. Överenskommelsen gäller såväl barn och ungdomar som vuxna och<br />
äldre.<br />
Parter<br />
Landstinget i Värmland då främst psykiatri, allmänmedicin samt habiliteringen och<br />
kommunerna i Värmlands län.<br />
2
Giltighetstid för överenskommelse<br />
Tre år från det att överenskommelsen godkänts av huvudmännen, ska en uppföljning och<br />
revidering göras. Revidering kan också ske vid större förändringar i samråd mellan båda<br />
parter. Sammankallande för uppföljning är psykiatrisamordningen, Region Värmland.<br />
Värdegrund<br />
Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med den enskildes bästa för ögonen. I alla<br />
överväganden som rör den enskilde brukaren/patienten ska han/hon ges möjlighet att<br />
uttrycka sin mening och få den respekterad.<br />
Den enskilde som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård,<br />
behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt<br />
dröjsmål. Kommunen och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Den enskildes<br />
behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål.<br />
Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning ska planeras i samarbete med den<br />
enskilde. Den enskilde och dennes anhöriga eBh-närstående ska alltid ges möjlighet att vara<br />
delaktiga, om inte patienten motsätter sig detta, och ses som en resurs. De insatser som<br />
huvudmännen erbjuder ska alltid syfta till att förbättra den enskildes situation på så sätt att<br />
han/hon kan leva ett mer självständigt liv. så självständigt liv som möjligt.<br />
Barnperspektivet ska beaktas i möten med den enskilde.<br />
Det innebär att<br />
• Individens självbestämmande, behov och intressen är utgångspunkten<br />
• Individens resurser och förutsättningar ska vara i fokus<br />
• Medicinska, psykologiska och sociala insatser ska komplettera varandra för att öka<br />
individens funktionsnivå.<br />
Inriktningsmål<br />
Målet är att gemensamt utveckla former för städ till förbättrad social funktion, psykisk och<br />
fysisk hälsa. Insatserna ska präglas aven helhetssyn och ges på ett sådant sätt och i den<br />
miljö som den enskilde väljer. Insatserna ska leda till ett värdigt liv och för individen upplevt<br />
välbefinnande och aktivt deltagande i samhället.<br />
Målet genom huvudmännens gemensamma uppdrag är den enskilde ska garanteras<br />
goda vård- och stödinsatser med ett återhämtningsinriktat arbetssätt via gemensamt<br />
ansvar för:<br />
• Planering<br />
• Genomförande<br />
• Uppföljning<br />
Syftet<br />
• Skapa ett effektivt resursutnyttjande genom samverkan och samplanering så att<br />
länsinnevånarna garanteras insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst av<br />
bästa möjliga kvalitet inom ramen för givna resurser<br />
• Skapa förutsättningar för tidiga och förebyggande insatser<br />
• Skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering<br />
• Skapa samordningsvinster för den enskilde<br />
3
• Skapa förutsägbarhet för brukare/patient och medarbetare<br />
• Skapa tydliga former för vård och stödsamordning samt gemensam samordnad<br />
individuell planering<br />
• Ge goda förutsättningar för brukarinflytande<br />
• Öka delaktighet och inflytande över vård och stödinsatser för patienter och deras<br />
anhöriga/närstående<br />
Aktörer<br />
• Psykiatri<br />
• Socialtjänst<br />
• Skola<br />
• Allmänmedicin<br />
• Habilitering för barn, ungdomar och vuxna<br />
• Anhöriga/Närstående<br />
• Brukare/ Brukarföreningar<br />
• Region Värmland<br />
Kommunens och landstingets ansvar<br />
Kommunens ansvar<br />
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd <br />
och den hjälp som den behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar <br />
som vilar på andra huvudmän. <br />
Kommunens ansvar: <br />
• Att erbjuda skola och utbildning i enlighet med lagar och andra styrdokument<br />
• Att erbjuda skol- och elevhälsovård.<br />
• Att utreda och tillhandahålla den enskildes behov av insatser enligt SoL ,LSS, LVU<br />
och LVM<br />
• Att ge förutsättningar för sysselsättning, arbetsträning eller arbete<br />
• Uppsökande verksamhet<br />
• Att tillhandahålla sjukvårdsinsatser enligt hemsjukvårdsavtalet<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
• Aktivt deltagande i samhällsplaneringen<br />
Landstingets ansvar<br />
Landstinget i Värmland ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård<br />
bidra till att skapa förutsättningar för god hälsa. Arbetet med att förebygga, utreda och<br />
behandla sjukdomar och skador samt minska och lindra lidande ska ske på lika villkor och för<br />
hela befolkningen i länet.<br />
Enligt Hälso och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvården medicinskt utreda och behandla<br />
sjukdomar och skador. Arbetssättet ska utmärkas av delaktighet från den enskilde. Det ska<br />
finnas ändamålsenliga och skriftliga rutiner för informationsöverföring och gemensam<br />
vårdplanering inom och mellan allmänmedicin, psykiatrin och socialtjänsten. Det ska finnas<br />
4
en tydlig rollfördelning inom hälso- och sjukvården som tydliggör allmänmedicins roll i<br />
förhållande till psykiatrin när det gäller gruppen av patienter med psykiska funktionshinder.<br />
Landstingets ansvar:<br />
• Psykiatrisk utredning, behandling och diagnostisering<br />
• Psykiatrisk rehabilitering som syftar till att förbereda för och stödja ett självständigt liv<br />
• Hälso och sjukvård i enlighet med HSL<br />
• Tvångsvård i enlighet med LPT sluten eller öppenvård<br />
• Tvångsvård i enlighet med LRV sluten eller öppenvård<br />
• Råd och stöd i enlighet med LSS<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
Hjälpmedel<br />
I Värmland finns en Hjälpmedelsnämnd där kommuner och landsting samverkar.<br />
Förskrivning av hjälpmedel sker utifrån policy och riktlinjer beslutade av nämnden se<br />
www.liv.se/hjalpmedelsservice.<br />
Sekretess<br />
En förutsättning för samverkan är att individen skriftligen eller på annat lämpligt sätt<br />
samtycker till att upphäva sekretessen mellan huvudmännen.<br />
Samverkansskyldighet - informationsskyldighet<br />
I både SoL och HSL finns bestämmelser som gör att båda huvudmännen har en skyldighet<br />
att samverka. när det gäller barn och ungdomar. När den enskilde har behov av insatser från<br />
både landsting och kommun har de bägge huvudmännen en gemensam lagstadgad<br />
skyldighet att samordna/planera sina insatser. Båda huvudmännen har också en lagstadgad<br />
skyldighet att gemensamt planera insatser för barn och vuxna om han.' hon har behov av<br />
insatser från båda huvudmännen.<br />
Båda huvudmännen är enligt den här överenskommelsen dessutom skyldiga att informera<br />
den andre huvudmannen om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan<br />
påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för<br />
den andre huvudmannens verksamhet.<br />
Innehåll i överenskommelsen mellan kommunerna och<br />
landstinget<br />
Nedanstående är viktiga områden när det gäller insatser för människor med psykisk<br />
funktionsnedsättning och det är därför viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan<br />
kommun och landsting. Det är också viktigt att inom respektive huvudman tydliggöra ansvar<br />
och roller.<br />
Övergripande organisation<br />
Beredningsgruppen genom psykiatrisamordning Värmland (Region Värmland) har ansvar för <br />
att följa upp överenskommelsen/handlingsplanerna och ta initiativ i de situationer då <br />
överenskommelsen och handlingsplaner inte följs. <br />
Beredningsgruppen har ansvar för revidering av överenskommelsen. <br />
Beredningsgruppen genom psykiatrisamordning Värmland tar initiativ till att <br />
samverkansgrupper bildas för att utarbeta handlingsplaner som beskrivs nedan. <br />
5
Beredningsgruppen fastställer handlingsplanerna.<br />
Handlingsplaner 1<br />
Med handlings plan avses en överenskommelse mellan de parter som berörs och som är ett<br />
förtydligande av den övergripande överenskommelsen. Handlingsplan är en generell<br />
överenskommelse utifrån aktuell målgrupp. En handlingsplan kan täcka in flera av<br />
nedanstående områden/målgrupper. Syftet med handlingsplanerna är att de ska vara en<br />
tydlig vägledning för de aktörer som berörs av överenskommelsen Parterna är överens om<br />
att utifrån överenskommelsens mål och intentioner ska huvudmännen komma överens inom<br />
följande områden:<br />
• Barn och ungdomar (0-17 år)<br />
• Unga vuxna ( 18-25 år)<br />
• Vuxna ( 26-64 år)<br />
• Äldre (65 år -)<br />
• Personer som har en psykisk funktionsnedsättning/neuropsykiatrisk <br />
funktionsnedsättning och samtidigt missbrukar droger <br />
• Personer som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård och lagen om psykiatrisk<br />
tvångsvård<br />
• Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning<br />
• Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna<br />
hemmet<br />
• Former för samordnad gemensam individuell planering<br />
• Former för vård och stödsamordning<br />
Handlingsplanerna ska innehålla följande rubriker/konkreta målsättningar och inkludera<br />
1. Definition av målgrupp/er eller det område som handlingsplanen avser<br />
2. Ansvarsfördelning när det gäller aktuell målgrupp/område<br />
3. Insatser/behandlingsformer/arbetsformer för den enskilda huvudmannen eller i<br />
samverkan<br />
4. Förtydligande av ansvar Basnivå- specialistnivå<br />
5. Övergripande samverkansformer (om de inte täcks av ovan nämnda rubrik)<br />
6. Former för samverkan kring enskilda individer<br />
7. Gemensamma informations- och utbildningsinsatser/former för kompetensöverföring<br />
8. Sysselsättning/arbete/skola<br />
9. Förebyggande och tidiga insatser<br />
10. Former för samverkan med den anhöriga/närstående<br />
11. Former för brukares/patienters delaktighet<br />
12. Uppföljning och utvärdering<br />
13. Beslut om eventuell gemensam finansiering<br />
I de överenskommelser/handlingsplaner som rör formerna för gemensam individuell<br />
planering samt former för vård och stödsamordning behöver inte punkterna 8 och 9 ingå.<br />
Handlingsplanerna ska utarbetas i samverkansgrupper med representanter från berörda<br />
verksamheter inom kommuneR och landstinget samt med företrädare för berörda brukarföreningar<br />
organisationer och handikappförbunden Värmland.<br />
1 Ska vara fårdiga senast 9 månader efter det att överenskommelsen undertecknades<br />
2 Samordning med överenskommelsen mellan Landstinget och Värmlands läns vårdförbund "Missbruks och<br />
beroendevården i Värmland 2010.<br />
6
Kompetensutveckling<br />
Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt<br />
respekt för de olika uppdragen. Både kommunerna och landstinget anser därför att all<br />
personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om förutsättningarna som finns för<br />
samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och<br />
fungerar.<br />
Gemensam utbildning ska genomföras årligen. Utbildningen sker områdesvis men med ett<br />
gemensamt innehåll för hela länet. Ansvar för planering av innehåll i utbildningen sker<br />
gemensamt och Region Värmland svarar för att planeringen kommer till stånd.<br />
Implementering av överenskommelsen<br />
Varje huvudman har ansvar för implementering av överenskommelsen i samband med att<br />
den antas av respektive huvudman.<br />
Tvister<br />
Eventuella tvister gällande tolkning av denna överenskommelse, ska lösas mellan respektive<br />
huvudmän. Vid behov av vägledning kan ärendet föras till beredningsgruppen för<br />
psykiatrifrågor, Region Värmland. Dokumentation av sådan vägledning bör göras så att<br />
denna kan utgör underlag vid framtida revidering av överenskommelsen.<br />
Bilaga 1<br />
Samordnade Gemensamma Individuella planer<br />
Båda huvudmännen har ett likalydande ansvar i SoL respektive HSL för att upprätta en<br />
individuell plan och att samordna insatserna för den enskilde. Den som har den första<br />
kontakten med en person som har en psykisk funktionsnedsättning ska omedelbart inleda<br />
planeringen av vad som behöver görs och vid behov ta kontakt med andra berörda aktörer<br />
som har ansvar för insatser som är nödvändiga för den enskilde.<br />
Alla som får vård och behandling/insatser från båda huvudmännen ska ha en gemensam<br />
genomförandeplan. Den ska vara skriftlig och den ska beskriva det gemensamma uppdraget.<br />
Planen upprättas med utgångspunkt från den enskildes behov av insatser och i samråd med<br />
denne och berörda huvudmän. Kan också vara andra än socialtjänsten och landstinget. Ex v<br />
företagshälsovården och privata aktörer.<br />
Den 1 januari 2010 infördes en skyldighet för kommuner och landsting att upprätta<br />
individuella planer för alla personer som behöver det för att kunna få alla sina behov<br />
tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. Reglerna syftar till att säkerställa att<br />
samverkan mellan huvudmännen fungerar. Missbruksvården är ett exempel på en<br />
verksamhet inom socialtjänsten där bestämmelserna kan få stor betydelse. Inom hälso- och<br />
sjukvården finns stora behov av planering för patienter i den psykiatriska vården och<br />
beroendevården. Kommuner och landsting ska också träffa överenskommelser om<br />
samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Samtidigt införs en regel om<br />
hälso- och sjukvårdpersonalens skyldighet att beakta vissa barns behov av information, råd<br />
och stöd.<br />
7
Ny lagregel om gemensam planering<br />
2 kap 7 § socialtjänstlagen och 3 f § hälso- och sjukvårdslagen<br />
När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och<br />
sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen<br />
ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde<br />
ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas.<br />
Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.<br />
Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges<br />
möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter<br />
sig det.<br />
Av planen ska det framgå<br />
1. vilka insatser som behövs,<br />
2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,<br />
3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och<br />
4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.<br />
Förutsättningar för individuell plan<br />
När en enskild behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska<br />
landsting och kommun tillsammans upprätta en individuell plan om det behövs för att den<br />
enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Till en sådan plan krävs den enskildes samtycke.<br />
Arbetet ska om möjligt göras tillsammans med den enskilde och även med närstående<br />
anhöriga, om inte den enskilde motsätter sig det. I händelse att den enskilde motsätter sig<br />
medverkan från närstående bör ett motiveringsarbete genomföras.<br />
När ska arbetet med en individuell plan påbörjas?<br />
Arbetet med planen ska påbörjas skyndsamt, så snart ett behov aven plan har upptäckts. I<br />
normalfallet innebär det att den första kontakten mellan landsting och kommun tas inom<br />
några dagar från det att ett behov har identifierats. Tiden måste dock anpassas till behoven<br />
hos den enskilde. Ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar planeringsinsats från<br />
kommun och landsting.<br />
Behovsbedömning<br />
En individuell plan ska bara upprättas när det finns ett behov av att samordna insatser. Get.<br />
Det är de två huvudmännen som ska avgöra i vilka fall det finns behov aven individuell plan.<br />
Skyldigheten att upprätta en plan är dock långtgående och situationer där den enskilde eller<br />
närstående nekas en individuell planering bör vara undantagsfall.<br />
För att ta ställning till om en individuell plan ska upprättas måste alltså en behovsbedömning<br />
göras. Uppgifterna i en epikris eller en utredning av biståndsansökan bör i många fall kunna<br />
ligga till grund för en bedömning av om insatser behöver samordnas.<br />
En tydlig situation när en individuell plan behövs är när insatser från andra huvudmän är<br />
nödvändiga för att den myndighet eller huvudman som gör bedömningen av<br />
planeringsbehovet ska kunna fullgöra sitt ansvar. Det kan handla om en person som har<br />
sociala insatser från kommunen men som har svårt att ta emot dessa om han eller hon inte<br />
samtidigt får medicinska rehabiliteringsinsatser.<br />
När det gäller personer med en psykisk sjukdom som samtidigt missbrukar bör man som<br />
huvudregel utgå ifrån att en plan behövs för att deras behov ska tillgodoses.<br />
Innehållet i planen<br />
Genomförandeplanen ska innehålla:<br />
8
1. En beskrivning av den enskildes behov utifrån ett helhetsperspektiv<br />
2. Mål och del mål för de olika aktörerna<br />
3. Vilken vårdgivare som ansvarar för de olika insatserna och vem som har <br />
samordningsansvaret <br />
4. Den planerade hälso- och sjukvården samt socialtjänstens planering gällande<br />
boende, sysselsättning och psykosocialt stöd och vid behov samverkan med andra<br />
huvudmän<br />
5. Beskrivning av hur ev barn till den enskilde berörs av insatserna<br />
6. Vem som är ansvarig för att planen följs upp och när detta ska ske<br />
7. Behovsbedömningen bör vara systematisk och dokumenteras så att uppföljningar blir<br />
möjliga.<br />
8. Hur närstående ska involveras i planeringen och planerade insatser.<br />
Planen ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde så att han eller hon<br />
ges möjlighet att delta aktivt. Det är hans eller hennes behov och önskemål som ska utgöra<br />
utgångspunkten för planeringen. Planeringssituationen måste så långt som möjligt anpassas<br />
efter den enskildes förmåga att delta.<br />
Bilaga 2<br />
Samverkan kring den enskilde och dennes närstående hans famiij sker i huvudsak enligt<br />
nedanstående modell. Vid behov kan komplettering ske med lokala samverkansrutiner.<br />
1. Om en handläggare /behandlare/pedagog inom någon av de berörda<br />
verksamheterna tillsammans med den enskilde upplever att man har behov av<br />
ytterligare resurser som finns utanför den egna organisationen tas kontakt med<br />
aktuell verksamhet<br />
2. Handläggaren/behandlaren/pedagogen och den enskilde träffas, för att tillsammans<br />
kartlägga de resurser som redan finns och försöker komma fram till vad man tror<br />
behövs ytterligare. Tillsammans kan man komma fram till om att man behöver kalla till<br />
ett planeringsmöte och vilka som i så fall bör bjudas in<br />
3. Ett planeringsmöte initieras av handläggaren/behandlaren/pedagogen eller av<br />
ansvarig chef. Det lagstadgade ansvaret medför att de professionella aktörerna ska<br />
prioritera inbjudan till ett sådant möte.<br />
4. Någon i den inbjudande verksamheten leder mötet som hålls så snart det är möjligt<br />
eller senast inom 3 veckor. Syftet med mötet är att få en gemensam helhetsbild,<br />
klargöra den enskildes resurser och behov, koppla resurser ur det professionella<br />
nätverket till behoven, upprätta en gemensam individuell plan där ansvarsområden är<br />
tydliggjorda samt hur uppföljning ska gå till.<br />
5. a/Man kommer antingen fram till att den aktualiserande verksamheten ensam kan<br />
fortsätta sitt arbete med den enskilde ev med stöd från övriga medverkande genom<br />
nätverksmöten/ och/eller konsultationer eller<br />
b/ Man kommer fram till att den enskildes behov föranleder vidare utredning och eller<br />
insats hos någon eller flera av de professionella aktörerna. Gemenensam individuell<br />
plan upprättas. Om någon av aktörerna ensidigt, bedömer vidare utredning och eller<br />
insats som obehövlig ska detta formellt beslutas och motiveras skriftligen<br />
6. Efter utredningen beslutar huvudmännen om den enskilde är i behov av insatser eller<br />
åtgärder. Respektive huvudman ansvarar för bedömning av den enskildes behov<br />
utifrån sitt kompetensområde.<br />
7. Om den enskilde bedöms vara i behov av insatser från flera verksamheter ska det<br />
tydligt framgå vilken verksamhet som ansvarar för vilka av de planerade vård- och<br />
behandlingsinsatserna, de kostnader de medför samt resultatuppföljning<br />
9
8. Den gemensamma individuella planen upprättas tillsammans med den enskilde.<br />
Planen ska vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ska<br />
ansvara för. Där ska tydligt framgå vem som gör vad, omfattning på insatsen samt var<br />
stödet/behandlingen ska ges.<br />
9. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet<br />
med sitt ansvar.<br />
Bilaga 3<br />
Gemensamma begrepp3<br />
Iindividuell plan<br />
enligt HSL och<br />
I SoL<br />
vård- och omsorgsplan som efter<br />
samordnad planering ska tas fram när<br />
den enskilde har behov av<br />
insatser/åtgärder från både hälso- och<br />
sjukvård och socialtjänst<br />
Den individuella planen enligt HSL och SoL<br />
utfonnas tillsammans med den enskilde och tas i<br />
regel fram med dennas samtycke. Det ska finnas<br />
mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den<br />
enskildes behov.<br />
l<br />
samordnad<br />
vårdplan enligt<br />
LPTochLRV<br />
-----c~--.-._------..._.<br />
vård- och omsorgsplan som beskriver<br />
planerade insatser/åtgärder från hälsooch<br />
sjukvård och/eller socialtjänst för<br />
den enskilde och som efter samordnad<br />
planering upprättas inför ansökan till<br />
förvaltningsrätten om öppen<br />
psykiatrisk tvångsvård eller öppen<br />
rättspsykiatrisk vård<br />
Även aktiviteter som planeras av andra än<br />
huvudmän inom vård och omsorg dokumenteras.<br />
Se 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (SoL) och 3 f §<br />
hälso- och sjukvårdslagen (HSL). _..________<br />
En chefsöverläkare är ansvarig för att den<br />
samordnade vårdplanen enligt lagen om<br />
psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om<br />
rättspsykiatrisk vård (LRV) tas fram, justeras och<br />
följs upp. Den samordnade vårdplanen är<br />
upprättad efter att ha justerats av företrädare för<br />
de ansvariga enheterna.<br />
Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV<br />
ska utfonnas i samarbete mellan de enheter vid<br />
kommunen och/eller landstinget som svarar för<br />
planerade insatser/åtgärder. Det ska framgå av<br />
den samordnade vårdplanen när insatser från<br />
socialtjänsten inte behövs.<br />
Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV<br />
ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder<br />
utifrån den enskildes behov.<br />
Se b1.a. 7 och 7 a §§ LPT, 12 a § LRVoch<br />
SOSFS 2008:18.<br />
-----------~~-----_._-----'----------<br />
3 Socialstyrelsens defInition<br />
10
I samordnad<br />
Ivårdplan vid<br />
utskrivning<br />
-------------... -----------,<br />
vård- och omsorgsplan som vid Den behandlande läkaren är ansvarig för att den<br />
utskrivning från sluten vård upprättas samordnade vårdplanen vid utskrivning tas fram<br />
för att beskriva den enskildes fortsatta och justeras. Den är upprättad efter att ha justerats<br />
behov av insatser/åtgärder från hälsooch<br />
sjukvård och/eller socialtjänst och<br />
av företrädare f6r de ansvariga enheterna.<br />
som är ett resultat av samordnad Den samordnad vårdplan vid utskrivning ska<br />
planering<br />
innehålla mål för planerade insatser/åtgärder<br />
utifrån den enskildes behov.<br />
I indi~id~~llPi~~--<br />
enligt LSS<br />
~å;d- och-;;;;'~;;;':gspl~n fch:-b~~lutade~Uoch<br />
planerade insatser/åtgärder som<br />
upprättas på begäran av och tas fram i<br />
sann'åd med den enskilde som har<br />
beviljad insats enligt lagen om stöd och<br />
service till vissa funktionshindrade<br />
Se bl.a. SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och<br />
utskrivning av patienter i sluten vård och lagen<br />
(1990:1404) om kommunernas betalnings ansvar<br />
för viss hälso- och sjukvård,<br />
betalningsansvarslagen (BAL).<br />
-D~~"individuclla plan~~-~-;1igt-LSS-;k~-~------<br />
fortlöpande och minst en gång om året omprövas.<br />
Den kan beskriva insatser/åtgärder inom ett<br />
verksamhetsområde eller samordnade<br />
insatser/åtgärder mellan flera<br />
verksamhetsområden inom hälso- och sjukvård<br />
och socialtjänst. Även insatser/åtgärder som<br />
vidtas av andra aktörer utanför vård- och<br />
omsorgsområdet ska beskrivas.<br />
L ---<br />
I den individuella planen enligt LSS ska det<br />
finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån<br />
den enskildes behov eller önskemål.<br />
Se även 10 § lagen om stöd och service till vissa J<br />
funktionshindrade (LSS). _~________~_____<br />
11
(inom socialtjänsten:) vård- och<br />
omsorgsplan som beskriver planerade<br />
insatser/åtgärder för den enskilde inom<br />
socialtjänstens område<br />
Vårdplanen ska om möjligt utformas tillsammans<br />
med den enskilde och tas i regel fram med dennas<br />
samtycke. Den ska innehålla mål för planerade<br />
insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov.<br />
Inom socialtjänsten kan vårdplanen beskriva såväl<br />
frivilliga insatser som insatser som ges utan<br />
samtycke inom socialtjänstens öppenvård<br />
respektive heldygnsvård.<br />
Vårdplanen tas fram före beslut och ska vara<br />
dokumenterad i personakten.<br />
Vårdplanen kan beskriva insatser/åtgärder inom<br />
ett verksamhetsområde eller samordnade<br />
insatser/åtgärder mellan flera<br />
verksamhetsområden.<br />
Insatserna som beskrivs i vårdplanen kan<br />
konkretiseras i en eller flera genomförandeplaner.<br />
Se 11 kap. 3 § socialtjänstlagen (SoL) samt lagen<br />
om vård av missbrukare i vissa fall (L VM) och<br />
lagen med särskilda bestämmelser om vård av<br />
unga (LVU).<br />
12
Region<br />
Värmland<br />
Revideringsförslag utan markerade ändringar <br />
överenskommelse <br />
Personer med psykisk<br />
funktionsnedsättning <br />
I <br />
l<br />
Kommunens och hälso - och sjukvårdens verksamhet för personer<br />
med psykisk funktionsnedsättning för barn,ungdomar,vuxna och<br />
äldre<br />
1
Utgångspunkt för samarbete<br />
För människor med psykisk funktionsnedsättning och för att deras behov ska tillgodoses<br />
krävs en långtgående samverkan mellan kommunerna och landstinget. Personer med<br />
psykisk funktionsnedsättning ska ges kvalitativt stöd, vård och behandling. Bemötandet ska<br />
präglas av respekt för individen som ska erbjudas delaktighet i planering och beslut om den<br />
egna vården. Samverkan mellan huvudmännen ska leda till att individens behov av insatser<br />
blir organiserade så att denne inte hamnar mellan olika ansvarsområden.<br />
Samarbetet har brukaren/patientens behov i centrum.<br />
Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service<br />
enligt HSL och SoL.<br />
Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då<br />
lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och<br />
överenskommelser mellan huvudmännen. Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på<br />
grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar.<br />
Utgångspunkt i lagstiftningen<br />
5 kap. 8 a § socialtjänstlagen och 8 a § hä/so- och sjukvårds/agen<br />
I respektive lagtext framkommer att kommuner och landsting ska ingå en överenskommelse<br />
om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt<br />
bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att<br />
lämna synpunkter på innehål/et i överenskommelsen.<br />
Både landstingen och kommunerna har ansvar för insatser för människor med psykisk<br />
funktionsnedsättning. I lagstiftningen har det inte reglerats på detaljnivå hur ansvaret för och<br />
framförallt övergången mellan olika insatser ska fördelas. Det är därför av stor vikt att<br />
landstingen och kommunerna själva samordnar sina insatser och samverkar kring dessa och<br />
att det finns överenskommelser som tydliggör ansvarsfördelningen mellan huvudmännen.<br />
Överenskommelser behövs även för yrkesverksamma inom socialtjänsten och hälso- och<br />
sjukvården, särskilt i frågor där det kan uppstå oenighet.<br />
Överenskommelsen ska utgöra en grund för det länsövergripande och lokala samarbetet<br />
som ska bedrivas mellan huvudmännen och kan också vara en grund för riktade<br />
överenskommelser mellan huvudmännen och lokala brukarföreningar.<br />
Med brukarförening avses intresseföreningar för personer med egna erfarenheter av psykisk<br />
funktionsnedsättning och/eller deras närstående<br />
Målgrupper<br />
Människor med psykisk funktionsnedsättning som är i behov av vård och stöd från de båda<br />
huvudmännen. Överenskommelsen gäller såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre.<br />
Parter<br />
Landstinget i Värmland då främst psykiatri, allmänmedicin samt habiliteringen och<br />
kommunerna i Värmlands län.<br />
2
Giltighetstid för överenskommelse<br />
Tre år från det att överenskommelsen godkänts av huvudmännen, ska en uppföljning och<br />
revidering göras. Revidering kan också ske vid större förändringar i samråd mellan båda<br />
parter. Sammankallande för uppföljning är psykiatrisamordningen, Region Värmland.<br />
Värdegrund<br />
Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med den enskildes bästa för ögonen. I alla<br />
överväganden som rör den enskilde brukaren/patienten ska han/hon ges möjlighet att<br />
uttrycka sin mening och få den respekterad.<br />
Den enskilde som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård,<br />
behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt<br />
dröjsmål. Kommunen och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Den enskildes<br />
behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål.<br />
Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning ska planeras i samarbete med den<br />
enskilde. Den enskilde och dennes närstående ska alltid ges möjlighet att vara delaktiga och<br />
ses som en resurs. De insatser som huvudmännen erbjuder ska alltid syfta till att förbättra<br />
den enskildes situation på så sätt att han/hon kan leva ett så självständigt liv som möjligt.<br />
Barnperspektivet ska beaktas i möten med den enskilde.<br />
Det innebär att<br />
• Individens självbestämmande, behov och intressen är utgångspunkten<br />
• Individens resurser och förutsättningar ska vara i fokus<br />
• Medicinska, psykologiska och sociala insatser ska komplettera varandra för att öka<br />
individens funktionsnivå.<br />
Inriktningsmål<br />
Målet är att gemensamt utveckla former för stöd till förbättrad social funktion, psykisk och<br />
fysisk hälsa. Insatserna ska präglas aven helhetssyn och ges på ett sådant sätt och i den<br />
miljö som den enskilde väljer. Insatserna ska leda till ett värdigt liv och för individen upplevt<br />
välbefinnande och aktivt deltagande i samhället.<br />
Målet genom huvudmännens gemensamma uppdrag är den enskilde ska garanteras<br />
goda vård- och stödinsatser med ett återhämtningsinriktat arbetssätt via gemensamt<br />
ansvar för:<br />
• Planering<br />
• Genomförande<br />
• Uppföljning<br />
Syftet<br />
• Skapa ett effektivt resursutnyttjande genom samverkan och samplanering så att<br />
länsinnevånarna garanteras insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst av<br />
bästa möjliga kvalitet inom ramen för givna resurser<br />
• Skapa förutsättningar för tidiga och förebyggande insatser<br />
• Skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering<br />
• Skapa samordningsvinster för den enskilde<br />
• Skapa förutsägbarhet för brukare/patient och medarbetare<br />
3
• Skapa tydliga former för vård och stödsamordning samt gemensam samordnad<br />
individuell planering<br />
• Ge goda förutsättningar för brukarinflytande<br />
• Öka delaktighet och inflytande över vård och stödinsatser för patienter och deras<br />
anhöriga/närstående<br />
Aktörer<br />
• Psykiatri<br />
• Socialtjänst<br />
• Skola<br />
• Allmänmedicin<br />
• Habilitering för barn, ungdomar och vuxna<br />
• Anhöriga/Närstående<br />
• Brukare/ Brukarföreningar<br />
• Region Värmland<br />
Kommunens och landstingets ansvar<br />
Kommunens ansvar<br />
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd <br />
och den hjälp som den behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar <br />
som vilar på andra huvudmän. <br />
Kommunens ansvar: <br />
• Att erbjuda skola och utbildning i enlighet med lagar och andra styrdokument<br />
• Att erbjuda skol- och elevhälsovård.<br />
• Att utreda och tillhandahålla den enskildes behov av insatser enligt SoL ,LSS, LVU<br />
och LVM<br />
• Att ge förutsättningar för sysselsättning, arbetsträning eller arbete<br />
• Uppsökande verksamhet<br />
• Att tillhandahålla sjukvårdsinsatser enligt hemsjukvårdsavtalet<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
• Aktivt deltagande i samhällsplaneringen<br />
Landstingets ansvar<br />
Landstinget i Värmland ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård<br />
bidra till att skapa förutsättningar för god hälsa. Arbetet med att förebygga, utreda och<br />
behandla sjukdomar och skador samt minska och lindra lidande ska ske på lika villkor och för<br />
hela befolkningen i länet.<br />
Enligt Hälso och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvården medicinskt utreda och behandla<br />
sjukdomar och skador. Arbetssättet ska utmärkas av delaktighet från den enskilde. Det ska<br />
finnas ändamålsenliga och skriftliga rutiner för informationsöverföring och gemensam<br />
vård planering inom och mellan allmänmedicin, psykiatrin och socialtjänsten. Det ska finnas<br />
4
en tydlig rollfördelning inom hälso- och sjukvården som tydliggör allmänmedicins roll i<br />
förhållande till psykiatrin när det gäller gruppen av patienter med psykiska funktionshinder.<br />
Landstingets ansvar:<br />
• Psykiatrisk utredning, behandling och diagnostisering<br />
• Psykiatrisk rehabilitering som syftar till att förbereda för och stödja ett självständigt liv<br />
• Hälso och sjukvård i enlighet med HSL<br />
• Tvångsvård i enlighet med LPT sluten eller öppenvård<br />
• Tvångsvård i enlighet med LRV sluten eller öppenvård<br />
• Råd och stöd i enlighet med LSS<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
Hjälpmedel<br />
l Värmland finns en Hjälpmedelsnämnd där kommuner och landsting samverkar.<br />
Förslaivning av hjälpmedel sker utifrån policy och riktlinjer beslutade av nämnden se<br />
www.liv.se/hjalpmedelsservice.<br />
Sekretess<br />
En förutsättning för samverkan är att individen skriftligen eller på annat lämpligt sätt<br />
samtycker till att upphäva sekretessen mellan huvudmännen.<br />
Samverkansskyldighet - informationsskyldighet<br />
I både SoL och HSL finns bestämmelser som gör att båda huvudmännen har en skyldighet<br />
att samverka. När den enskilde har behov av insatser från både landsting och kommun har<br />
de bägge huvudmännen en gemensam lagstadgad skyldighet att samordna/planera sina<br />
insatser. Båda huvudmännen är enligt den här överenskommelsen dessutom skyldiga att<br />
informera den andre huvudmannen om planerade förändringar i den egna verksamheten<br />
som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra<br />
konsekvenser för den andre huvudmannens verksamhet.<br />
Innehåll i överenskommelsen mellan kommunerna och<br />
landstinget<br />
Nedanstående är viktiga områden när det gäller insatser för människor med psykisk<br />
funktionsnedsättning och det är därför viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan<br />
kommun och landsting. Det är också viktigt att inom respektive huvudman tydliggöra ansvar<br />
och roller.<br />
Övergripande organisation<br />
Beredningsgruppen genom psykiatrisamordning Värmland (Region Värmland) har ansvar för <br />
att följa upp överenskommelsen/handlingsplanerna och ta initiativ i de situationer då <br />
överenskommelsen och handlingsplaner inte följs. <br />
Beredningsgruppen har ansvar för revidering av överenskommelsen. <br />
Beredningsgruppen genom psykiatrisamordning Värmland tar initiativ till att <br />
samverkansgrupper bildas för att utarbeta handlingsplaner som beskrivs nedan. <br />
Beredningsgruppen fastställer handlingsplanerna. <br />
5
Handlingsplaner 1<br />
Med handlingsplan avses en överenskommelse mellan de parter som berörs och som är ett<br />
förtydligande av den övergripande överenskommelsen. Handlingsplan är en generell<br />
överenskommelse utifrån aktuell målgrupp. En handlingsplan kan täcka in flera av<br />
nedanstående områden/målgrupper. Syftet med handlingsplanerna är att de ska vara en<br />
tydlig vägledning för de aktörer som berörs av överenskommelsen Parterna är överens om<br />
att utifrån överenskommelsens mål och intentioner ska huvudmännen komma överens inom<br />
följande områden:<br />
• Barn och ungdomar (0-17 år)<br />
• Unga vuxna ( 18-25 år)<br />
• Vuxna ( 26-64 år)<br />
• Äldre (65 år-)<br />
• Personer som har en psykisk funktionsnedsättning/neuropsykiatrisk <br />
funktionsnedsättning och samtidigt missbrukar drogef <br />
• Personer som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård och lagen om psykiatrisk<br />
tvångsvård<br />
• Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning<br />
• Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna<br />
hemmet<br />
• Former för samordnad individuell planering<br />
• Former för vård och stödsamordning<br />
Handlingsplanerna ska innehålla följande rubriker/konkreta målsättningar och inkludera<br />
1. Definition av målgrupp/er eller det område som handlings planen avser<br />
2. Ansvarsfördelning när det gäller aktuell målgrupp/område<br />
3. Insatser/behandlingsformer/arbetsformer för den enskilda huvudmannen eller i<br />
samverkan<br />
4. Förtydligande av ansvar Basnivå- specialistnivå<br />
5. Övergripande samverkansformer (om de inte täcks av ovan nämnda rubrik)<br />
6. Former för samverkan kring enskilda individer<br />
7. Gemensamma informations- och utbildningsinsatser/former för kompetensöverföring<br />
8. Sysselsättning/arbete/skola<br />
9. Förebyggande och tidiga insatser<br />
10. Former för samverkan med den anhöriga/närstående<br />
11. Former för brukares/patienters delaktighet<br />
12. Uppföljning och utvärdering<br />
13. Beslut om eventuell gemensam finansiering<br />
I de överenskommelser/handlingsplaner som rör formerna för gemensam individuell<br />
planering samt former för vård och stödsamordning behöver inte punkterna 8 och 9 ingå.<br />
Handlingsplanerna ska utarbetas i samverkansgrupper med representanter från berörda<br />
verksamheter inom kommuneR och landstinget samt med företrädare för berörda brukarorganisationer<br />
och handikappförbunden Värmland.<br />
l Ska vara fårdiga senast 9 månader efter det att överenskommelsen undertecknades<br />
2 Samordning med överenskommelsen mellan Landstinget och Värmlands läns vårdf6rbund "Missbruks och<br />
beroendevården i Värmland 2010.<br />
6
Kompetensutveckling<br />
Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt<br />
respekt för de olika uppdragen. Både kommunerna och landstinget anser därför att all<br />
personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om förutsättningarna som finns för<br />
samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och<br />
fungerar.<br />
Gemensam utbildning ska genomföras årligen. Utbildningen sker områdesvis men med ett<br />
gemensamt innehåll för hela länet. Ansvar för planering av innehåll i utbildningen sker<br />
gemensamt och Region Värmland svarar för att planeringen kommer till stånd.<br />
Implementering av överenskommelsen<br />
Varje huvudman har ansvar för implementering av överenskommelsen i samband med att<br />
den antas av respektive huvudman.<br />
Tvister<br />
Eventuella tvister gällande tolkning av denna överenskommelse, ska lösas mellan respektive<br />
huvudmän. Vid behov av vägledning kan ärendet föras till beredningsgruppen för<br />
psykiatrifrågor, Region Värmland. Dokumentation av sådan vägledning bör göras så att<br />
denna kan utgör underlag vid framtida revidering av överenskommelsen.<br />
Bilaga 1<br />
Samordnade Individuella planer<br />
Båda huvudmännen har ett likalydande ansvar i SoL respektive HSL för att upprätta en<br />
individuell plan och att samordna insatserna för den enskilde. Den som har den första<br />
kontakten med en person som har en psykisk funktionsnedsättning ska omedelbart inleda<br />
planeringen av vad som behöver görs och vid behov ta kontakt med andra berörda aktörer<br />
som har ansvar för insatser som är nödvändiga för den enskilde.<br />
Alla som får vård och behandling/insatser från båda huvudmännen ska ha en gemensam<br />
genomförandeplan. Den ska vara skriftlig och den ska beskriva det gemensamma uppdraget.<br />
Planen upprättas med utgångspunkt från den enskildes behov av insatser och i samråd med<br />
denne och berörda huvudmän. Kan också vara andra än socialtjänsten och landstinget. Ex v<br />
företagshälsovården och privata aktörer.<br />
Den 1 januari 2010 infördes en skyldighet för kommuner och landsting att upprätta<br />
individuella planer för alla personer som behöver det för att kunna få alla sina behov<br />
tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. Reglerna syftar till att säkerställa att<br />
samverkan mellan huvudmännen fungerar. Missbruksvården är ett exempel på en<br />
verksamhet inom socialtjänsten där bestämmelserna kan få stor betydelse. Inom hälso- och<br />
sjukvården finns stora behov av planering för patienter i den psykiatriska vården och<br />
beroendevården. Kommuner och landsting ska också träffa överenskommelser om<br />
samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Samtidigt införs en regel om<br />
hälso- och sjukvårdpersonalens skyldighet att beakta vissa barns behov av information, råd<br />
och stöd.<br />
Ny lagregel om gemensam planering<br />
2 kap 7 § socialtjänstlagen och 3 f § hälso- och sjukvårdslagen<br />
När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och<br />
sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen<br />
ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde<br />
7
ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. <br />
Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. <br />
Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges <br />
möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter <br />
sig det. <br />
Av planen ska det framgå <br />
1. vilka insatser som behövs,<br />
2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,<br />
3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och<br />
4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.<br />
Förutsättningar för individuell plan<br />
När en enskild behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska<br />
landsting och kommun tillsammans upprätta en individuell plan om det behövs för att den<br />
enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Till en sådan plan krävs den enskildes samtycke.<br />
Arbetet ska om möjligt göras tillsammans med den enskilde och även med närstående om<br />
inte den enskilde motsätter sig det. I händelse att den enskilde motsätter sig medverkan från<br />
närstående bör ett motiveringsarbete genomföras.<br />
När ska arbetet med en individuell plan påbörjas?<br />
Arbetet med planen ska påbörjas skyndsamt, så snart ett behov aven plan har upptäckts. I<br />
normalfallet innebär det att den första kontakten mellan landsting och kommun tas inom<br />
några dagar från det att ett behov har identifierats. Tiden måste dock anpassas till behoven<br />
hos den enskilde. Ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar planeringsinsats från<br />
kommun och landsting.<br />
Behovsbedömning<br />
En individuell plan ska bara upprättas när det finns ett behov av att samordna insatser. Det<br />
är de två huvudmännen som ska avgöra i vilka fall det finns behov aven individuell plan.<br />
Skyldigheten att upprätta en plan är dock långtgående och situationer där den enskilde eller<br />
närstående nekas en individuell planering bör vara undantagsfall.<br />
För att ta ställning till om en individuell plan ska upprättas måste alltså en behovsbedömning<br />
göras. Uppgifterna i en epikris eller en utredning av biståndsansökan bör i många fall kunna<br />
ligga till grund för en bedömning av om insatser behöver samordnas.<br />
En tydlig situation när en individuell plan behövs är när insatser från andra huvudmän är<br />
nödvändiga för att den myndighet eller huvudman som gör bedömningen av<br />
planeringsbehovet ska kunna fullgöra sitt ansvar. Det kan handla om en person som har<br />
sociala insatser från kommunen men som har svårt att ta emot dessa om han eller hon inte<br />
samtidigt får medicinska rehabiliteringsinsatser.<br />
När det gäller personer med en psykisk sjukdom som samtidigt missbrukar bör man som<br />
huvudregel utgå ifrån att en plan behövs för att deras behov ska tillgodoses.<br />
Innehållet i planen<br />
Genomförandeplanen ska innehålla:<br />
1. En beskrivning av den enskildes behov utifrån ett helhetsperspektiv<br />
2. Mål och del mål för de olika aktörerna<br />
3. Vilken vårdgivare som ansvarar för de olika insatserna och vem som har <br />
samordningsansvaret <br />
8
4. Den planerade hälso- och sjukvården samt socialtjänstens planering gällande<br />
boende, sysselsättning och psykosocialt stöd och vid behov samverkan med andra<br />
huvudmän<br />
5. Beskrivning av hur ev barn till den enskilde berörs av insatserna<br />
6. Vem som är ansvarig för att planen följs upp och när detta ska ske<br />
7. Behovsbedömningen bör vara systematisk och dokumenteras så att uppföljningar blir<br />
möjliga.<br />
8. Hur närstående ska involveras i planeringen och planerade insatser.<br />
Planen ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde så att han eller hon<br />
ges möjlighet att delta aktivt. Det är hans eller hennes behov och önskemål som ska utgöra<br />
utgångspunkten för planeringen. Planeringssituationen måste så långt som möjligt anpassas<br />
efter den enskildes förmåga att delta.<br />
Bilaga 2<br />
Samverkan kring den enskilde och dennes närstående sker i huvudsak enligt nedanstående<br />
modell. Vid behov kan komplettering ske med lokala samverkansrutiner.<br />
1. Om en handläggare /behandlare/pedagog inom någon av de berörda<br />
verksamheterna tillsammans med den enskilde upplever att man har behov av<br />
ytterligare resurser som finns utanför den egna organisationen tas kontakt med<br />
aktuell verksamhet<br />
2. Handläggaren/behandlaren/pedagogen och den enskilde träffas, för att tillsammans<br />
kartlägga de resurser som redan finns och försöker komma fram till vad man tror<br />
behövs ytterligare. Tillsammans kan man komma fram till om att man behöver kalla till<br />
ett planeringsmöte och vilka som i så fall bör bjudas in<br />
3. Ett planeringsmöte initieras av handläggaren/behandlaren/pedagogen eller av<br />
ansvarig chef. Det lagstadgade ansvaret medför att de professionella aktörerna ska<br />
prioritera inbjudan till ett sådant möte.<br />
4. Någon i den inbjudande verksamheten leder mötet som hålls så snart det är möjligt<br />
eller senast inom 3 veckor. Syftet med mötet är att få en gemensam helhetsbild,<br />
klargöra den enskildes resurser och behov, koppla resurser ur det professionella<br />
nätverket till behoven, upprätta en gemensam individuell plan där ansvarsområden är<br />
tydliggjorda samt hur uppföljning ska gå till.<br />
5. a/Man kommer antingen fram till att den aktualiserande verksamheten ensam kan<br />
fortsätta sitt arbete med den enskilde ev med städ från övriga medverkande genom<br />
nätverksmöten/ och/eller konsultationer eller<br />
b/ Man kommer fram till att den enskildes behov föranleder vidare utredning och eller<br />
insats hos någon eller flera av de professionella aktörerna. Gemenensam individuell<br />
plan upprättas. Om någon av aktörerna ensidigt, bedömer vidare utredning och eller<br />
insats som obehövlig ska detta formellt beslutas och motiveras skriftligen<br />
6. Efter utredningen beslutar huvudmännen om den enskilde är i behov av insatser eller<br />
åtgärder. Respektive huvudman ansvarar för bedömning av den enskildes behov<br />
utifrån sitt kompetensområde.<br />
7. Om den enskilde bedöms vara i behov av insatser från flera verksamheter ska det<br />
tydligt framgå vilken verksamhet som ansvarar för vilka av de planerade vård- och<br />
behandlingsinsatserna, de kostnader de medför samt resultatuppföljning<br />
8. Den gemensamma individuella planen upprättas tillsammans med den enskilde.<br />
Planen ska vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ska<br />
ansvara för. Där ska tydligt framgå vem som gör vad, omfattning på insatsen samt var<br />
stödet/behandlingen ska ges.<br />
9
9. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet<br />
med sitt ansvar.<br />
Bilaga 3<br />
Gemensamma begrepp3<br />
individuell plan vård- och omsorgsplan som efter Den individuella planen enligt HSL och SoL<br />
Ienligt HSL och samordnad planering ska tas fram när utformas tillsammans med den enskilde och tas i<br />
,SoL den enskilde har behov av regel fram med dennas samtycke. Det ska finnas<br />
! insatser/åtgärder från både hälso- och mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den<br />
sjukvård och socialtjänst<br />
enskildes behov.<br />
Även aktiviteter som planeras av andra än<br />
huvudmän inom vård och omsorg dokumenteras.<br />
I Se 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (SoL) och 3 f §<br />
~" __, ..____ ._.~,~_~,___ ,<br />
l" __,___,_.,,,... "'"'",,~ __~___,,'_"'_" ,<br />
päl~Sl-= och~uky!!dslagen (HSL). __..____.'..__<br />
I samordnad vård- och omsorgsplan som beskriver En chefsöverläkare är ansvarig för att den<br />
I vårdplan enligt planerade insatser/åtgärder från hälso samordnade vårdplanen enligt lagen om<br />
I LPTochLRV och sjukvård och/eller socialtjänst för psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om<br />
den enskilde och som efter samordnad rättspsykiatrisk vård (LRV) tas fram, justeras och<br />
planering upprättas inför ansökan till följs upp. Den samordnade vårdplanen är<br />
I<br />
förvaltningsrätten om öppen<br />
upprättad efter att ha justerats av företrädare för<br />
psykiatrisk tvångsvård eller öppen de ansvariga enheterna.<br />
rättspsykiatrisk vård<br />
I<br />
Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV<br />
ska utformas i samarbete mellan de enheter vid<br />
kommunen och/eller landstinget som svarar för<br />
planerade insatser/åtgärder. Det ska framgå av<br />
den samordnade vårdplanen när insatser från<br />
socialtjänsten inte behövs.<br />
Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV<br />
ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder<br />
utifrån den enskildes behov.<br />
Se bl.a. 7 och 7 a §§ LPT, 12 a § LRVoch<br />
SOSFS 2008: 18.<br />
3 Socialstyrelsens defmition<br />
10
samordnad<br />
vårdplan vid<br />
utskrivning<br />
vård- och omsorgsplan som vid<br />
utskrivning från sluten vård upprättas<br />
för att beskriva den enskildes fortsatta<br />
behov av insatser/åtgärder från hälsooch<br />
sjukvård och/eller socialijänst och<br />
som är ett resultat av samordnad<br />
planering<br />
Den behandlande läkaren är ansvarig för att den<br />
samordnade vårdplanen vid utskrivning tas fram<br />
och justeras. Den är upprättad efter att ha justerats<br />
av företrädare för de ansvariga enheterna.<br />
Den samordnad vårdplan vid utskrivning ska<br />
innehålla mål för planerade insatser/åtgärder<br />
utifrån den enskildes behov.<br />
Se bl.a. SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och<br />
utskrivning av patienter i sluten vård och lagen<br />
(1990:1404) om kommunernas betalningsansvar<br />
för viss hälso- och sjukvård,<br />
betalningsansvarslagen (BAL).<br />
i~ividuellpla~--~å~d- och~~~;~g~plan för beslutaci~-- Den individuella planen enligt LSS ska --~--~-l<br />
I<br />
I<br />
enligt LSS<br />
och planerade insatser/åtgärder som<br />
upprättas på begäran av och tas fram i<br />
samråd med den enskilde som har<br />
beviljad insats enligt lagen om stöd och<br />
service till vissa funktionshindrade<br />
fortlöpande och minst en gång om året omprövas.<br />
Den kan beskriva insatser/åtgärder inom ett<br />
verksamhetsområde eller samordnade<br />
insatser/åtgärder mellan flera<br />
verksamhetsområden inom hälso- och sjukvård<br />
och socialtjänst. Även insatser/åtgärder som<br />
vidtas av andra aktörer utanför vård- och<br />
omsorgsområdet ska beskrivas.<br />
l ______ <br />
I den individuella planen enligt LSS ska det<br />
finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån<br />
den enskildes behov eller önskemål.<br />
Se även 10 § lagen om stöd och service till vissa<br />
funktionshindrade (LSS). __~___~---'<br />
11,
Vårdplanen ska om möjligt utformas tillsammans<br />
med den enskilde och tas i regel fram med dennas<br />
samtycke. Den ska innehålla mål för planerade<br />
insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov.<br />
-------..,--------------<br />
I vårdplan (inom socialtjänsten:) vård- och<br />
omsorgsplan som beskriver planerade<br />
insatser/åtgärder för den enskilde inom<br />
socialijänstens område<br />
I L ______-L-_____<br />
Inom socialtjänsten kan vårdplanen beskriva såväl<br />
frivilliga insatser som insatser som ges utan<br />
samtycke inom socialtjänstens öppenvård<br />
respektive heldygnsvård.<br />
Vårdplanen tas fram före beslut och ska vara<br />
dokumenterad i personakten.<br />
Vårdplanen kan beskriva insatser/åtgärder inom<br />
ett verksamhetsområde eller samordnade<br />
insatser/åtgärder mellan flera<br />
verksamhetsområden.<br />
Insatserna som beskrivs i vårdplanen kan<br />
konkretiseras i en eller flera genomförandeplaner.<br />
Se 11 kap. 3 § socialijänstlagen (SoL) samt lagen<br />
om vård av missbrukare i vissa fall (L VM) och<br />
lagen med särskilda bestämmelser om vård av<br />
unga (LVU).<br />
12
Handlingsplan <br />
18 år och äldre <br />
Baserad på överenskommelse - personer med psykisk<br />
funktionsnedsättningI Landstinget i Värmland och länets<br />
kommuner<br />
2013-02-14
1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser<br />
I den överenskommelse som finns mellan landstinget i Värmland och länets kommuner, gällande<br />
personer med psykisk funktionsnedsättning, regleras att tio (10) handlingsplaner ska framtas. Av<br />
praktiska skäl har dock några av dessa handlingsplaner slagits samman, denna handlingsplan<br />
omfattar därmed de handlingsplaner som benämns "Unga vuxna (18 - 25 år)", "Vuxna (26 - 65 år)"<br />
samt "Äldre (65 år - ).<br />
Målgruppen för handlingsplanen omfattar därmed vuxna från 18 år och uppåt med psykisk sjukdom<br />
/ funktionsnedsättning och som inte omfattas av andra handlingsplaner.<br />
Målgruppen motsvarar Nationell psykiatrisamordningens definition; "Person med psykisk<br />
funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga<br />
livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid."<br />
2. Ansvarsfördelning när de gäller aktuell målgrupp/område<br />
Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service enligt<br />
HSL och SoL.<br />
Med anledning av att denna handlingsplan omfattar många skeden under ett liv är det väsentligt att<br />
särskilt markera några viktiga skeden enligt följande:<br />
• Övergången barn/vuxen<br />
• Det tidiga vuxenlivets särskilda krav och möjligheter<br />
• Tiden mitt i livet där ofta familj och arbete har en central roll<br />
• Tiden då fysiska krafter avtar och annat vårdbehov kan uppkomma<br />
Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då lagen inte<br />
ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och<br />
överenskommelser mellan huvudmännen. Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på grund av<br />
att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar.<br />
Både kommun och landsting har ett ansvar för att underlätta goda relationer med patient-, brukar<br />
och anhörigorganisationer. Båda huvudmännen har också ett ansvar för att anhöriga och<br />
närstående på ett adekvat sätt kan medverka vid vårdplanering och andra former för beslut.<br />
3. Insatser/behandlingsformer/arbetsformer för den enskilde huvudmannen<br />
eller i samverkan<br />
Kommunens ansvar<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
• Uppsökande verksamhet, vid behov i samarbete med landstingets psykiatri eller <br />
allmänmedicin. <br />
• Social utredning<br />
• Försörjningsstöd<br />
• Socialt stöd och psykosociala insatser.<br />
• Boende (enligt SoL och LSS) och boendestöd<br />
1
• Sysselsättning<br />
• Övriga insatser enligt SoL och LSS (såsom kontaktperson och/eller ledsagare)<br />
• Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt hemsjukvårdsavtalet<br />
• Utredning enligt LVM<br />
• Insatser under öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård<br />
Landstingets ansvar<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
• Psykiatrisk utredning inklusive bedömningar av psykisk funktionsnedsättning<br />
• Behandling och rehabilitering i såväl öppen som sluten psykiatrisk vård<br />
• Somatisk vård (Undantag utgörs för det ansvar som enligt HSL åvilar kommun i boende med<br />
särskild service)<br />
• Läkarinsatser i boende med särskilt stöd service<br />
• Information, råd och stöd till barn till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning<br />
• Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som är utskrivningsklara från slutenvård<br />
eller som kan bli aktuella för öppen psykiatrisk tvångsvård<br />
• Hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som vistas på hem för vård och boende (HVB)<br />
• Råd och stöd till personer som tillhör LSS personkrets.<br />
• Insatser under permission från psykiatrisk tvångsvård<br />
4. Förtydligande av ansvar bas- och specialistnivå<br />
En överenskommelse som reglerar ansvarsfördelningen mellan allmänmedicin och psykiatrin finns.<br />
Inom den specialiserade psykiatrin finns ett specialiserat basutbud inom den psykiatriska<br />
öppenvården. En ytterligare specialisering finns inom verksamheten länsgemensam psykiatri.<br />
5. Övergripande samverkansformer<br />
Båda huvudmännens ledning har, gemensamt och var för sig ett ansvar för att uppföljning av<br />
samverkan kring enskilda individer sker enligt denna handlingsplan.<br />
Övergripande och principiella frågor som berör länets kommuner och landstinget bör/ska beredas<br />
via psykiatrisamordningen Värmland. Rekommendation om inriktning av beslut kan fattas av<br />
Beredningsgruppen, dock är det väsentligt att understryka att formellt beslut endast kan fattas av<br />
respektive huvudman.<br />
En handläggare/behandlare/pedagog inom någon av de berörda verksamheterna gör tillsammans<br />
med den enskilde en bedömning huruvida en samordnad individuell plan bör göras. Även den<br />
enskilde kan ta initiativ till en Samordnad individuell plan. Bedömningen ska göras i varje enskilt fall<br />
utifrån det som kommer fram i kontakten med den enskilde och övriga uppgifter om dennes<br />
hälsotillstånd och sociala situation. Uppgifterna i en epikris eller en utredning aven<br />
biståndsansökan bör i många fall kunna ligga till grund för en bedömning av om insatser behöver<br />
samordnas. Behovet kan också identifieras genom att den enskilde önskar hjälp och stöd på ett<br />
område som en annan huvudman har ansvaret för. Även de närståendes beskrivningar av<br />
situationen bör ha betydelse för behovsbedömningen. Den enskildes och närståendes uppfattning<br />
om behovet bör tillmätas stor betydelse. Handläggaren/behandlaren/pedagogen och den enskilde<br />
kommer gemensamt fram till om att man behöver kalla till planeringsmöte samt vilka som i så fall<br />
2
ör kallas in och det åligger den handläggare/behandlaren/pedagogen att kalla in personal från<br />
övriga berörda verksamheter.<br />
Planeringsskyldigheten utvidgar inte huvudmännens möjlighet att utbyta information, utan<br />
planeringen ska göras med hänsyn till gällande sekretessbestämmelser. Skyldigheten inträder så<br />
snart ett behov av plan har upptäckts. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket i<br />
normalfallet innebär att den första kontakten mellan landsting och kommun tas inom några dagar<br />
från det att ett behov har identifierats. Tiden måste dock anpassas till behoven hos den enskilde.<br />
Ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar planeringsinsats från kommun och landsting.<br />
En förutsättning för samverkan är att individen skriftligen eller på annat lämpligt sätt samtycker till att<br />
upphäva sekretessen mellan huvudmännen.<br />
I de fall den enskildes tillstånd medför att han eller hon inte kan lämna samtycke bör kontakt tas<br />
med närstående för att få en uppfattning om den enskildes inställning. Även personliga ombud kan<br />
ha en betydelsefull roll i detta sammanhang.<br />
Offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser måste iakttas i kontakten mellan landsting,<br />
kommun och andra myndigheter.<br />
6. Former för samverkan kring enskilda individer<br />
Den handlingsplan som avser samordnad individuell plan (SIP) beskriver relativt utförligt hur en<br />
sådan plan ska utföras. Denna beskrivning utgör grunden för samverkan kring enskilda individer.<br />
Enligt denna beskrivning ska respektive huvudmans ansvar ske med den enskildes bästa för<br />
ögonen. I alla överväganden som rör den enskilde brukaren/patienten ska han/hon ges möjlighet att<br />
uttrycka sin mening och få den respekterad.<br />
7. Gemensamma informations- och utbildningsinsatser/former för <br />
kompetensöverföring <br />
Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för<br />
de olika uppdragen. Både kommunerna och landstinget anser därför att all personal som deltar i<br />
samverkan bör ha god kännedom om förutsättningarna som finns för samarbetspartens uppdrag.<br />
Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar.<br />
Gemensamma utbildningsinsatser för hela länet ska genomföras vid behov. Ansvar för planering av<br />
innehåll i utbildningen sker gemensamt och Region Värmland svarar för att planeringen kommer till<br />
stånd.<br />
8. Sysselsättning/arbete/skola<br />
Erbjudande om sysselsättning/arbete/skola ska präglas av god kunskap om den enskildes förmåga,<br />
kunskap och kompetens. Planering ska ske i nära samråd med den enskilde och dennes upplevelse<br />
av meningsfullhet ska tillmätas stor betydelse.<br />
3
9. Förebyggande och tidiga insatser<br />
Är ett gemensamt ansvar för de båda huvudmännen<br />
10. Former för samverkan med den anhöriga/närstående<br />
Närstående har en viktig roll för alla personer med psykisk funktionsnedsättning. För målgmppen<br />
unga vuxna är det extra viktigt att betona detta. Både kommun och landsting har ett ansvar för att<br />
underlätta goda relationer med organisationer där närstående finns. På det övergripande planet bör<br />
regelbundna möten med dessa organisationer ske, dessa möten kan med fördel organiseras<br />
tillsamman mellan de olika huvudmännen. På individplanet ska alltid relation till närstående beaktas<br />
i den individuella planeringen för den enskilde. Båda huvudmännen har ett ansvar för att närstående<br />
på ett adekvat sätt kan medverka vid vårdplanering och andra former för beslut.<br />
Planen bör om det är lämpligt upprättas tillsammans med närstående, om den enskilde inte motsätter<br />
sig detta. Personer som lever nära patienten eller klienten berörs i hög grad av de planerade<br />
insatserna och bör därför ha möjlighet att ge uttryck för sina åsikter, behov och önskemål.<br />
Begreppet närstående ska här ges en vid innebörd och förutom familj och släktingar även omfatta<br />
andra som den enskilde har en nära relation till, oavsett biologiskt släktskap. Det bör i hög grad vara<br />
personen själv som avgör vem eller vilka som är närstående.<br />
11.Former för brukares/patienters delaktighet<br />
På det stmkturella planet ska organisationer som företräder bmkare/patienter inbjudas till<br />
samverkansmöten. Vid dessa möten är det viktigt med informationsöverföring samt reellt inflytande<br />
vad gäller utvecklingsfrågor. På det enskilda planet är den enskildes delaktighet nödvändig vid all<br />
planering av vård och stödinsatser.<br />
Planen ska när det är möj ligt upprättas tillsammans med den enskilde. Genom uttrycket "tillsammans<br />
med" understryks att han eller hon ska ges möjlighet att delta aktivt och att det är hans eller hennes<br />
behov och önskemål som ska utgöra utgångspunkten för planeringen. Planerings situationen måste så<br />
långt som möjligt att anpassas efter den enskilde för att möjliggöra detta.<br />
12. Uppföljning och utvärdering<br />
Kommunernas och landstingets ordinarie kvalitetsuppföljning ska även omfatta uppföljning av<br />
funktionalitet i den länsgemensamma överenskommelsen och handlingsplaner. Övergripande<br />
uppföljning och utvärdering av handlingsplanerna åvilar Psykiatrisamordningen Värmland.<br />
Kommunernas och landstingets ordinarie kvalitetsuppföljning ska även omfatta uppföljning av<br />
funktionalitet i den länsgemensamma överenskommelsen och handlingsplaner.<br />
Beredningsgruppen för Nya Perspektiv genom psykiatrisamordning Välmland (Region Värmland)<br />
ansvarar för:<br />
4
• att följa upp handlingsplanerna och ta initiativ i de situationer då överenskommelsen och<br />
handlingsplaner inte följs<br />
• för revidering av handlingsplanen<br />
• initiativtagande till att samverkansgrupper bildas för att revidera handlingsplaner<br />
• fastställa handlingsplanerna<br />
13- Beslut om eventuell gemensam finansiering<br />
Beslut om eventuell gemensam finansiering löses i samverkan mellan respektive huvudman. Önskas<br />
vägledning vid tvister kan ärendet föras till Beredningsgruppen för Nya Perspektiv. Viktiga frågor<br />
som löses på detta sätt bör dokumenteras för att spridas samt för att utgöra underlag vid<br />
reviderings arbetet.<br />
14- Giltighetstid<br />
Denna handlingsplan gäller från och med 2013-07-01 till och med 2016-06-30.<br />
Handlingsplanen följs upp och utvärderas under våren 2016.<br />
5
Handlingsplan<br />
Gemensamt ansvar för vård,<br />
behandling och resultat vid placering<br />
utanför det egna hemmet
1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser<br />
Målgruppen för handlingsplanen är personer med psykisk funktionsnedsättning/allvarlig<br />
psykisk sjukdom och som är i behov av omfattande insatser från två eller fler huvudmän.<br />
Definitionen för personer med psykisk funktionsnedsättning innefattar personer som har<br />
väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på livsviktiga områden som till exempel boende,<br />
studier arbete, sysselsättning, social gemenskap/relationer och fritid. Dessa svårigheter ska<br />
ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Även personer med<br />
neuropsykiatriska tillstånd ingår. Komplex samsjuklighet mellan t.ex. missbruk/beroende,<br />
somatisk sjukdom eller intellektuell funktionsnedsättning kan leda till en större<br />
funktionsnedsättning än vad varje sjukdom i sig skulle göra.<br />
2. Ansvarsfördelning när det gäller aktuell målgrupp/område<br />
Ansvarsfördelning mellan kommun och landsting för vård utanför det egna hemmet regleras<br />
i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Enligt 2 kap. 1 § SoL framgår<br />
att varje kommun svarar för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta<br />
innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Enligt 1 § HSL<br />
framgår att Landstinget har ansvar för att medicinskt förebygga utreda och behandla<br />
sjukdomar och skador.<br />
Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service<br />
enligt HSL och SoL. I de fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan<br />
lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Den enskildes<br />
intresse får inte åsidosättas på grund av att huvudmännen har olika verksamhets- och<br />
kostnadsansvar.<br />
Landstingets ansvar<br />
För vård utanför det egna hemmet då det är frågan om sluten (institutionell) psykiatrisk<br />
vård med anledning av psykisk sjukdom m.m. har landstinget ansvaret, avseende<br />
målgruppen.<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
• Psykiatrisk utredning inklusive bedömningar av psykisk funktionsnedsättning<br />
• Behandling och rehabilitering i såväl öppen som sluten psykiatrisk vård<br />
• Somatisk vård (Undantag utgörs för det ansvar som enligt HSL åvilar kommun i<br />
boende med särskild service)<br />
• Läkarinsatser i boende med särskilt stöd service<br />
• Information, råd och stöd till barn till personer med psykisk <br />
sjukdom/funktionsnedsättning <br />
• Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som är utskrivningsklara från<br />
slutenvård eller som kan bli aktuella för öppen psykiatrisk tvångsvård<br />
• Hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som vistas på hem för vård och boende<br />
(HVB)<br />
• Råd och stöd till personer som tillhör LSS personkrets.<br />
• Insatser under permission från psykiatrisk tvångsvård
Kommunens ansvar<br />
För insatser enligt LVM, LVU och vissa insatser enligt LSS {Iedsagarservice, kontaktperson,<br />
avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för<br />
skolungdom, boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och unga,<br />
bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad samt daglig<br />
verksamhet} beslutar och ansvarar kommunen. För insatser om vård utanför det egna<br />
hemmet efter biståndsbeslut enligt SoL ansvarar kommunen. Beslut om boende i bostad<br />
med särskild service eller särskilt boende etc. fattas av kommunen och räknas som den<br />
enskildes egna hem och är i den meningen inte att betrakta som vård utanför det egna<br />
hemmet.<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
• Uppsökande verksamhet, vid behov i samarbete med landstingets psykiatri eller<br />
allmänmedicin.<br />
• Social utredning<br />
• Försörjningsstöd<br />
• Socialt stöd och psykosociala insatser.<br />
• Boende {enligt SoL och LSS} och boendestöd<br />
• Sysselsättning<br />
• Övriga insatser enligt SoL och LSS {såsom kontaktperson och/eller ledsagare}<br />
• Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt hemsjukvårdsavtalet<br />
• Utredning enligt LVM<br />
• Insatser under öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård<br />
Fördjupad beskrivning av ansvar och samarbete utifrån särskilda områden<br />
Många sjukdomar och tillstånd kan behandlas både i öppenvård och vid placering utanför<br />
det egna hemmet. När vården måste ske utanför det egna hemmet har vårdgivarna ett<br />
extra ansvar för att samordning av insatser sker.<br />
Ansvar för insatser i Hem för vård eller boende (HVB) för viss annan heldygnsvård<br />
I samband med placering i HVB-hem får den enskilde ibland såväl sociala insatser som hälsooch<br />
sjukvård. Ansvarsfördelningen för insatser för de personer som behöver såväl sociala<br />
insatser som hälso- och sjukvårdsinsatser t ex i form av psykiatrisk behandling kräver<br />
samarbete mellan kommunen och landstinget. Kommunen har inte ansvar för hälso- och<br />
sjukvård i HVB-hem utan ansvarar för boende, sysselsättning och övriga sociala insatser. Om<br />
den enskilde, efter en bedömning av behandlade läkare, anses vara i behov av hälso- och<br />
sjukvårdsinsatser blir det landstingets ansvar att besluta om hur behovet av hälso- och<br />
sjukvård ska tillgodoses. Om den enskilde vistas utanför det egna landstingsområdet när<br />
behov av hälso- och sjukvård uppstår finns särskilda regler, se Riksavtal för utomlänsvård<br />
{Sveriges Kommuner och Landsting}.<br />
En samordnad individuell planering {SIP} ska göras inför en placering vid HVB-hem för<br />
personer som är i behov av samordnade insatser. Överenskommelsen mellan kommunen<br />
och landstinget om ansvars- och eventuell kostnadsfördelning dokumenteras i det enskilda<br />
fallet. Den bör innehålla kostnadsfördelning över tid utifrån en gemensam uppföljning,<br />
giltighetstid, uppsägningstid samt hur och när uppföljningen ska göras. Det är kommunen
som avgör om den enskilde skall få insatser enligt socialtjänstlagen och/eller LSS och det är<br />
landstinget som avgör om och hur den enskilde skall erhålla hälso- och sjukvård. Om<br />
överenskommelse inte har träffats i det enskilda fallet får den som gör beställningen aven<br />
insats betala hela kostnaden. Om en placering sker så akut att en gemensam vård- och<br />
omsorgsplanering ej kunnat genomföras innan placeringen ska den genomföras skyndsamt i<br />
efterhand. Den ena parten kan inte i ett sådant fall hävda att den andra parten gjort<br />
beställningen och därmed ska ta hela kostnaden.<br />
Personer som är föremål för LRV-vård och LPT-vård<br />
Landstinget ansvarar för vård och behandling av personer som vårdas enligt Lagen om<br />
rättspsykiatrisk vård (LRV) och Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). En vård plan ska<br />
upprättas snarast efter det att patienten omhändertagits i tvångsvård, vårdplaneringen ska<br />
säkerställa att syftet med tvångsvården kan uppnås så snabbt som möjligt och med minsta<br />
möjliga användning av tvångsåtgärder. Planen ska så långt det vara möjligt upprättas i<br />
samråd med patienten.<br />
Kommunerna har ansvar för att utreda och fatta beslut om det finns behov av sociala<br />
insatser under tiden som personen tvångsvårdas och i samband med utskrivning från<br />
slutenvården, det förutsätter dock att den enskilde vill medverka till insatserna och ansöker<br />
om dessa enligt socialtjänstlagen eller LSS. Inför en ansökan om öppen psykiatrisk<br />
tvångsvård (ÖPT) eller öppen rättspsykiatrisk vård (ÖRV) krävs samordning och planering<br />
kring varje enskild person, förutsatt att personen inte endast har behov av insatser från<br />
landstinget. Avgörande är att huvudmännen kommer överens om vem som har ansvar för<br />
vad och att nödvändiga beslut är fattade inför förvaltningsdomstolens beslut om ÖPT eller<br />
ÖRV. En samordnad individuell vårdplan undertecknad av alla parter, inklusive den enskilde<br />
patienten, är nödvändig inför förvaltningsdomstolens beslut. För den fortsatta vården är<br />
aktiv uppföljning av beslutade villkor och insatser av stor vikt.<br />
För mer information hänvisas till SOSFS 2008:18 Psykiatrisk tvångsvård och Rättspsykiatrisk<br />
vård, Socialstyrelsen samt handlingsplan för samordnad individuell plan.<br />
Rättspsykiatri<br />
Vårdtiderna inom rättspsykiatrin är ofta fleråriga. Huvuddelen av dem som döms till<br />
rättspsykiatrisk vård har särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att<br />
förvaltningsdomstolen ska besluta i frågor som bl,a. permissioner, öppen rättspsykiatrisk<br />
vård (ÖRV) och upphörande av vården. Personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård har<br />
ofta behov av koordinerade och samordnade insatser vilket ställer höga krav på samarbetet<br />
mellan parterna. Kontakt med kommunen ska initieras tidigt efter att vården inletts, dialog<br />
och ett nära samarbete ska ske under hela vårdtiden (förutsatt att den enskildes behov<br />
kräver det).<br />
Missbruksvård<br />
Avseende missbruk och beroendevård, samsjuklighet etc. hänvisas till Överenskommelse/<br />
Styrdokument Missbruks- och beroendevården i Värmland. Med missbruk avses enligt SoL<br />
missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel (3 kap. 7 § SoL, 5<br />
kap 9 § SoL).
http://varmlandsvardforbund.se/wp-content/uploads/2013/02IStyrdok-reviderad-2012-09<br />
14.0K-20-feb-2013-docx.pdf<br />
Abstinensbehandling<br />
Abstinensbehandling ska i första hand erbjudas i öppna vårdformer inom landstingets vårdcentral<br />
inom Hälsoval Värmland eller psykiatrins öppenvård, beroende på typ av missbruk.<br />
För mer komplexa tillstånd finns abstinensvård vid Beroendecentrum Värmland. Inskrivning<br />
vid Beroendecentrum förutsätter ett biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 § SoL.<br />
Vid abstinensbehandling bör gemensam vårdplanering initieras mellan landstingets och<br />
kommunens missbruks- och beroendeverksamheter och i förekommande fall med arbetsgivaren.<br />
Samsjuklighet<br />
Tillstånden och behoven varierar bland personer med samsjuklighet (personer som har en<br />
psykisk sjukdom och samtidigt missbrukar droger), gemensamt för alla är att de har behov<br />
av vård och behandling för båda eller flera av sina tillstånd och inte sällan också för andra<br />
problem, till exempel somatisk sjukdom. Det finns vetenskapligt stöd för att behandlingarna<br />
för båda tillstånden (missbruk/beroende och psykisk sjukdom) ska samordnas. Se<br />
handlingsplan för Personer som har en psykisk funktionsnedsättning och samtidigt<br />
missbrukar droger, handlingsplan för Samordnad individuell plan och handlingsplan för<br />
Vård och stödsamordning samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och<br />
beroendevården.<br />
Spelmissbruk mm<br />
Kommunen har inte generell skyldighet att tillhandahålla förebyggande insatser och<br />
behandling för spelmissbruk eller andra typer av beroendeproblematik såsom sexmissbruk,<br />
matmissbruk, shoppingmissbruk etc (RÅ 2005 ref. 51). Landstinget ansvarar för att de som<br />
är bosatta inom landstinget får en god hälso- och sjukvård. Det innebär att landstinget ska<br />
erbjuda behandling förutsatt att det är ett diagnostiserat enligt DSM-IV (Diagnostic and<br />
Statistical Manual for mental disorders IV).<br />
Barn<br />
För barn som är placerade i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), familjehem eller<br />
SIS-hem har kommunen ansvar för sociala och pedagogiska insatser, (vård enligt SoL, LVU<br />
och Skolagen). Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser såsom läkarinsats och<br />
medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning, behandling och<br />
rådgivning/konsultation till personal.<br />
För inskrivet barn vid barn och ungdomspsykiatrins slutenvård ansvarar landstinget för<br />
hälso- och sjukvårdsinsatser på samma sätt som vid öppenvård. Kommunen ansvarar för<br />
eventuella pågående sociala och pedagogiska insatser.<br />
Principer för kostnadsfördelning utgår från huvudmannens ansvar enligt gällande<br />
lagstiftning. Kostnadsfördelningen mellan berörda aktörer i varje enskilt fall utifrån ansvaret<br />
för insatserna och ska vara klarlagd innan placeringen sker utanför det egna hemmet. Se
under rubriken: Ansvar för insatser i Hem för vård eller boende (HVB) för viss annan<br />
heldygnsvård.<br />
Samordnad vårdplanering vid in och utskrivning<br />
Det finns riktlinjer mellan kommunerna och landstinget i Värmland angående ut- och<br />
inskrivning i sluten vård, se Riktlinjer - samverkan vid in och utskrivning av patienter i sluten<br />
vård. http://www.liv.se/snabblankarlsamarbete/vardgrannar/vardplaneringl<br />
Hur samarbetet ska ske när en person blilr inlagd inom landstingets slutenvård regleras i<br />
Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:27 och i ovanstående samverkansdokument. Där<br />
beskrivs samverkan vis in- och utskrivning av patient inom slutenvård, hur<br />
informationsöverföringen mellan de olika vårdnivåerna ska ske och hur betalningsansvaret<br />
ska tillämpas vid reglering av ekonomisk ersättning.<br />
3. Insatser/behandlingsformer/arbetsformer för den enskilde<br />
huvudmannen eller i samverkan<br />
Se punkten ovan.<br />
4. Förtydligande av ansvar bas eller specialistnivå<br />
Det finns en överenskommelse som reglerar ansvarsfördelningen mellan allmänmedicin och<br />
psykiatrin. Inom den specialiserade psykiatrin finns ett specialiserat basutbud inom den<br />
psykiatriska öppenvården. En ytterligare specialisering finns inom verksamheten<br />
länsgemensam psykiatri.<br />
5. Övergripande samverkansformer<br />
Båda huvudmännens ledning har, gemensamt och var för sig ett ansvar för att uppföljning<br />
av samverkan kring enskilda individer sker enligt denna handlingsplan.<br />
Övergripande och principiella frågor som berör länets kommuner och landstinget bör/ska<br />
beredas via psykiatrisamordningen Värmland. Rekommendation om inriktning av beslut kan<br />
fattas av Beredningsgruppen, dock är det väsentligt att understryka att formellt beslut<br />
endast kan fattas av respektive huvudman.<br />
En handläggare/behandlare/pedagog inom någon av de berörda verksamheterna gör<br />
tillsammans med den enskilde en bedömning av huruvida en samordnad individuell plan bör<br />
göras. Även den enskilde kan ta initiativ till en Samordnad individuell plan. Bedömningen ska<br />
göras i varje enskilt fall utifrån det som kommer fram i kontakten med den enskilde och<br />
övriga uppgifter om dennes hälsotillstånd och sociala situation. Uppgifterna i en epikris eller<br />
en utredning aven biståndsansökan bör i många fall kunna ligga till grund för en bedömning<br />
av om insatser behöver samordnas. Behovet kan också identifieras genom att den enskilde<br />
önskar hjälp och stöd på ett område som en annan huvudman har ansvaret för. Även de<br />
närståendes beskrivningar av situationen bör ha betydelse för behovsbedömningen. Den<br />
enskildes och närståendes uppfattning om behovet bör tillmätas stor betydelse.<br />
Handläggaren/behandlaren/pedagogen och den enskilde kommer gemensamt fram till om<br />
att man behöver kalla till planeringsmöte samt vilka som i så fall bör kallas in och det åligger<br />
den handläggaren/behandlaren/pedagogen att kalla in personal från övriga berörda<br />
verksamheter.
Planeringsskyldigheten utvidgar inte huvudmännens möjlighet att utbyta information, utan<br />
planeringen ska göras med hänsyn till gällande sekretessbestämmelser. Skyldigheten<br />
inträder så snart ett behov av samordnad individuell plan (SIP) har upptäckts. Arbetet med<br />
planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket i normalfallet innebär att den första kontakten<br />
mellan landsting och kommun tas inom några dagar från det att ett behov har identifierats.<br />
Tiden måste dock anpassas till behoven hos den enskilde. Ibland kan det vara nödvändigt<br />
med en omedelbar planeringsinsats från kommun och landsting.<br />
En förutsättning för samverkan är att individen skriftligen eller på annat lämpligt sätt<br />
samtycker till att upphäva sekretessen mellan huvudmännen.<br />
I de fall den enskildes tillstånd medför att han eller hon inte kan lämna samtycke bör kontakt<br />
tas med närstående för att få en uppfattning om den enskildes inställning. Även personliga<br />
ombud kan ha en betydelsefull roll i detta sammanhang.<br />
Offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser måste iakttas i kontakten mellan landsting,<br />
kommun och andra myndigheter.<br />
6. Former för samverkan kring enskilda individer<br />
Den handlingsplan som avser samordnad individuell plan (SIP) beskriver utförligt hur en<br />
sådan plan ska utföras. Denna beskrivning utgör grunden för samverkan kring enskilda<br />
individer.<br />
Enligt denna beskrivning ska respektive huvudmans ansvar ske med den enskildes bästa för<br />
ögonen. I alla överväganden som rör den enskilde brukaren/patienten ska han/hon ges<br />
mÖjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad.<br />
7. Gemensamma informations- och utbildningsinsatser/former för<br />
ko m pete nsöve rföri ng<br />
Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt<br />
respekt för de olika uppdragen. Både kommunerna och landstinget anser därför att all<br />
personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om förutsättningarna som finns för<br />
samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och<br />
fungerar.<br />
Gemensam utbildning ska genomföras vid behov. Ansvar för planering av innehåll i<br />
utbildningen sker gemensamt och Region Värmland svarar för att planeringen kommer till<br />
stånd.<br />
8. Sysselsättning arbete/skola<br />
Erbjudande om sysselsättning/arbete/skola ska präglas av god kunskap om den enskildes<br />
förmåga, kunskap och kompetens. Planering ska ske i nära samråd med den enskilde och<br />
dennes upplevelse av meningsfullhet ska tillmätas stor betydelse.<br />
9. Förebyggande och tidiga insatser<br />
Förebyggande och tidiga insatser är ett gemensamt ansvar för de båda huvudmännen.
10.Former för samverkan med den anhöriga/närstående<br />
Anhöriga/närstående har en viktig roll för alla personer med psykisk funktionsnedsättning.<br />
För målgruppen unga vuxna är det extra viktigt att betona detta. Både kommun och<br />
landsting har ett ansvar för att underlätta goda relationer med organisationer där<br />
anhöriga/närstående finns. På det övergripande planet bör regelbundna möten med dessa<br />
organisationer ske, dessa möten kan med fördel organiseras tillsamman mellan de olika<br />
huvudmännen. På individplanet ska alltid relation till anhöriga/närstående beaktas i den<br />
individuella planeringen för den enskilde. Båda huvudmännen har ett ansvar för att<br />
närstående på ett adekvat sätt kan medverka vårdplanering och andra former för beslut,<br />
med den enskildes samtycke.<br />
Planen bör om det är lämpligt upprättas tillsammans med anhöriga/närstående, om den<br />
enskilde inte motsätter sig detta. Personer som lever nära patienten eller klienten berörs i<br />
hög grad av de planerade insatserna och bör därför ha möjlighet att ge uttryck för sina<br />
åsikter, behov och önskemål.<br />
Begreppet anhöriga/närstående ska här ges en vid innebörd och förutom familj och<br />
släktingar även omfatta andra som den enskilde har en nära relation till, oavsett biologiskt<br />
släktskap. Det bör i hög grad vara personen själv som avgör vem eller vilka som är<br />
anhöriga/närstående.<br />
En anhörig/närstående är inte den enskildes legale företrädare och kan inte ta beslut i den<br />
dennes ställe med mindre att den anhörige/närstående har en fullmakt, är god man eller<br />
förvaltare då den enskilde är myndig.<br />
I de fall den enskilde företräds aven förvaltare eller en god man ska denne medverka vid<br />
planeringen tillsammans med den enskilde.<br />
11.Former för brukares/patienters delaktighet<br />
På det strukturella planet ska organisationer som företräder brukare/patienter inbjudas till<br />
samverkansmöten. Vid dessa möten är det viktigt med informationsöverföring samt reellt<br />
inflytande vad gäller utvecklingsfrågor.<br />
På det enskilda planet är den enskildes delaktighet nödvändig vid all planering av vård och<br />
stödinsatser. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Genom<br />
uttrycket "tillsammans med" understryks att han eller hon ska ges möjlighet att delta aktivt<br />
och att det är hans eller hennes behov och önskemål som ska utgöra utgångspunkten för<br />
planeringen. Planeringssituationen måste så långt som möjligt att anpassas efter den<br />
enskilde för att möjliggöra detta.<br />
12.Uppföljning och utvärdering<br />
Kommunernas och landstingets ordinarie kvalitetsuppföljning ska även omfatta uppföljning<br />
av funktionalitet i den länsgemensamma överenskommelsen och handlingsplanerna.<br />
Övergripande uppföljning och utvärdering av handlingsplanerna åvilar<br />
Psykiatrisamordningen Värmland.<br />
Kommunernas och landstingets ordinarie kvalitetsuppföljning ska även omfatta uppföljning<br />
av funktionalitet i den länsgemensamma överenskommelsen och handlingsplanerna.
Beredningsgruppen för Nya Perspektiv genom psykiatrisamordning Värmland (Region<br />
Värmland) ansvarar för:<br />
• uppföljning av handlingsplanerna och att ta initiativ i de situationer då <br />
överenskommelsen och handlingsplaner inte följs <br />
• för revidering av handlingsplanen<br />
• initiativtagande till att samverkansgrupper bildas för att revidera handlingsplaner<br />
• fastställa handlingsplanerna<br />
13.Beslut om eventuell gemensam finansiering<br />
Beslut om eventuell gemensam finansiering löses i samverkan mellan respektive huvudman.<br />
Önskas vägledning vid tvister kan ärendet föras till Beredningsgruppen för Nya Perspektiv.<br />
Viktiga frågor som löses på detta sätt bör dokumenteras för att spridas samt för att utgöra<br />
underlag vid revideringsarbetet.<br />
14. Giltighetstid<br />
Denna handlingsplan gäller från och med 2013-xx-xx till och med 20xx-xx-xx.<br />
Handlingsplanen följs upp och utvärderas under xxxx.
Handlingsplan <br />
Samsjuklighet <br />
Baserad på överenskommelse - personer med psykisk<br />
funktionsnedsättning[ Landstinget i Värmland och länets<br />
kommuner<br />
2013-02-14
1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser<br />
Med samsjuklighet menas att en person med diagnostiska kriterier för ett psykiatriskt och/eller somatiskt<br />
tillstånd samtidigt har missbruks- och beroendeproblematik. Detta samband är relativt vanligt. Det är väl<br />
bevisat i befolkningsstudier att personer med alkohol- och/eller narkotikaproblem har en klart ökad risk för<br />
psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Mer än dubbelt så många j ämfört med befolkningen i övrigt<br />
har någon gång under livet haft en psykiatrisk diagnos. Det omvända sambandet gäller också. Det är vanligare<br />
att personer som någon gång haft en psykiatrisk diagnos också har haft problem med alkohol och/ eller<br />
narkotika jämfört med befolkningen i övrigt. Dessa personer utgör en heterogen grupp med problem av<br />
varierande svårhetsgrad när det gäller såväl psykisk funktionsnedsättning som missbruk eller beroende, men<br />
har gemensamt att de är i behov av insatser från flera myndigheter eller vårdgivare.<br />
F ör att framgångsrikt arbeta med målgruppen blir en Integrerad behandling av yttersta vikt för att få effekt<br />
utav behandlingen. Integrerad behandling kännetecknas av att brukare/patienter/klienter med komplexa<br />
vårdbehov som psykisk funktionsnedsättning och samtidigt missbruks- och beroendeproblematik får sina<br />
behov av vård och stöd tillgodosedda och att de olika delarna ges samordnat och samtidigt på ett för<br />
brukaren/patient/klient behovsanpassat sätt.<br />
2. Nationella Riktlinjer<br />
Nationella riktlinjer psykosociala insatser schizofreni, schizofreniliknande tillstånd 2011<br />
• Behandling med psykosociala insatser för missbruk eller beroende skall ske samtidigt med åtgärder för<br />
den psykiska sjukdomen<br />
• Samverkande eller integrerande team ger samordnade behandlingar och psykosociala åtgärder för både<br />
missbruket, beroendet och den psykiska sjukdomen<br />
Nationella riktlinjer missbruk, beroende 2007 inkl. samsjuklighet med psykiska, somatiska<br />
tillstånd.<br />
Huvudsakliga rekommendationer:<br />
• Inte avvakta psykiatrisk bedömning, som är sjukvårdens ansvar<br />
• Behandling psykisk sjukdom ~ 4 v. efter abstinens<br />
• Behandla samtidigt och samordnat - använda evidensbaserade metoder för missbruket resp. den psykiska<br />
sjukdomen<br />
• Särskilt bedöma vissa somatiska tillstånd<br />
(Revidering riktlinjer påbörjas 2012 och beräknas vara klart hösten 2013)<br />
3. Ansvarsfördelning när de gäller aktuell målgrupp/område<br />
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för brukare och patienter med psykiatrisk<br />
eller somatisk sjukdom och samtidigt en missbruks och beroendeproblematik (samsjuklighet). De båda<br />
myndigheterna har även en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service enligt HSL<br />
och SoL.<br />
För att framgångsrikt arbeta med målgruppen krävs förutom medicinsk och psykiatrisk utredning och<br />
behandling även social utredning och olika stödåtgärder i sysselsättning/boende. Det finns också olika<br />
hj älpmedel som kan provas ut av arbetsterapeut. Personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk har<br />
sammansatta vårdbehov som kräver särskilda resurser, vilket innebär att personal med särskild kompetens<br />
(Vård och stödsamordnare) kan behöva avdelas för att arbeta med dem. Vård och stödsamordnaren har till<br />
1
uppgift att samordna insatserna för personer med exempelvis samsjuklighet. Konkreta mål är att fler<br />
brukare/patienter håller kontakt med vård- och stödsystemet, att minska eller undvika inläggningar på sjukhus<br />
(också längd på inläggningar) samt att förbättra för klienten, framför allt när det gäller social funktion och<br />
livskvalitet. Arbetet ska bygga på en helhetssyn och det krävs kontinuitet och långsiktighet för att resultat ska<br />
kunna uppnås.<br />
För personer med samsjuklighet skall, med den enskildes medgivande, alltid en samordnad individuell plan<br />
upprättas och gemensamma uppföljningar genomföras. Behovet aven samordnad individuellplan kan<br />
uppmärksammas av kommun och/eller landstinget, den andre huvudmannen är då skyldig att delta i arbetet.<br />
Arbetet med planen ska påböljas utan dröjsmål, vilket innebär att personer inom 7 dagar ska få en första<br />
kontakt, tex via telefon, med en enhet inom kommunen och/eller psykiatrin, där det finns kunskap om att<br />
bedöma om personen tillhör målgruppen.<br />
Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och<br />
kostnadsansvar. Både kommun och landsting har ett ansvar för att underlätta goda relationer med patient-,<br />
brukar och anhörigorganisationer. Båda huvudmännen har också ett ansvar för att anhöriga och närstående på<br />
ett adekvat sätt kan medverka vid vårdplanering och andra fotIDer för beslut.<br />
4. Insatser/behandlingsformer/arbetsformer för den enskilde huvudmannen<br />
eller i samverkan<br />
Kommunens ansvar<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
• Uppsökande verksamhet, vid behov i samarbete med landstingets psykiatri eller allmänmedicin.<br />
• Social utredning<br />
• Försöljningsstöd<br />
• Socialt stöd och psykosociala insatser.<br />
• Boende (enligt SoL och LSS) och boendestöd<br />
• Sysselsättning<br />
• Övriga insatser enligt SoL och LSS (såsom kontaktperson och/eller ledsagare)<br />
• Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt hemsjukvårdsavtalet<br />
• Utredning enligt L VM<br />
• Insatser under öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård<br />
Landstingets ansvar<br />
• Förebyggande och tidiga insatser<br />
• Psykiatrisk utredning inklusive bedömningar av psykisk funktionsnedsättning<br />
• Behandling och rehabilitering i såväl öppen som sluten psykiatrisk vård<br />
• Somatisk vård (Undantag utgörs för det ansvar som enligt HSL åvilar kommun i boende med särskild<br />
service)<br />
• Läkarinsatser i boende med särskilt stöd service<br />
• Information, råd och stöd till barn till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning<br />
• Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som är utskrivningsklara från slutenvård eller som<br />
kan bli aktuella får öppen psykiatrisk tvångsvård<br />
• Hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som vistas på hem får vård och boende (HVB)<br />
• Råd och stöd till personer som tillhör LSS personkrets.<br />
• Insatser under permission från psykiatrisk tvångsvård<br />
2
5. Förtydligande av ansvar bas- och specialistnivå<br />
Insatser till personer med samtidig psykiska och eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och<br />
missbruksproblematik, regleras främst i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Dessa<br />
personer kan också omfattas av åtgärder enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LP T), Lagen om vård av<br />
missbrukare i vissa fall (L VM) och Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Vissa personer kan vara i behov av<br />
och ha rätt till insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).<br />
Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling<br />
Personer med ett identifierat missbruks- och beroendeproblem ska i första hand få sin behandling inom<br />
socialtjänsten, allmänmedicin och psykiatrin där personen bor. Det är den lokala ledningen för hälso- och<br />
sjukvården och ledningen för kommunens socialtjänst som tillsammans ska planera hur vård och behandling<br />
ska organiseras. Verksamheten ska samordnas lokalt mellan socialtjänstens personal inom socialpsykiatri,<br />
missbruksverksamheten och med yrkeskompetens från allmänmedicin och psykiatrin inom området, t ex<br />
läkare och sjuksköterskor.<br />
Abstinensbehandling<br />
Abstinensbehandling ska erbjudas i öppna vårdfOlmer inom landstingets allmänmedicin eller psykiatrins<br />
öppenvård, beroende på typ av missbruk. För mer svåra komplexa tillstånd fmns abstinensvård vid<br />
Beroendecentrum Värmland. Inskrivning vid Beroendecentrum förutsätter ett biståndsbeslut jml SoL 4: 1. Vid<br />
abstinens behandling bör gemensam vårdplanering initieras mellan landstingets och kommunens missbruksoch<br />
beroendeverksamheter och i förekommande fall med arbetsgivaren.<br />
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende<br />
Från april 2012 finns en läns övergripande Laro-mottagning (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid<br />
opiatberoende), en enhet inom länsgemensamma psykiatriska öppenvården som har ett nära samarbete med<br />
beroendecentrum Välmland. Mottagningen finns i psykiatrihuset, Centralsjukhuset i Karlstad.<br />
Underhålls behandlingen ska syfta till att den som är beroende av opiater ska upphöra med sitt missbruk samt<br />
få en förbättrad hälsa och social situation. Behandlingen ska ses som en långsiktig rehabilitering där det är<br />
viktigt att skapa en gemensam och sammanhållen vårdstruktur med ett nära samarbete mellan sjukvården och<br />
socialtjänsten. Ansökan om substitutionsbehandling sker via remiss från landstinget eller kommunens<br />
socialtjänst eller via egen ansökan. Personer som söker underhållsbehandling ska haft ett långvarigt<br />
opiatberoende. Utredning och behandling sker enligt Socialstyrelsens föreskrifter och almänna råd SOFS<br />
2009:27. I den utredning som görs innan behandlingen påbörjas ska personens mediciniska, sociala och<br />
psykologiska situation belysas. Utredningen ska göras i samråd mellan socialtjänst, hälso och sjukvård samt<br />
den enskilde.<br />
Psykiatrin ansvarar för den medicinska behandlingen som också innefattar provtagning samt psykiatriska och<br />
medicinska bedömningar. Socialijänsten ansvarar för psykosocial behandling, stöd och omvårdnad under<br />
behandlingsperioden. Boendestöd och och daglig sysselsättning kan också ingå. En gemensam planering görs<br />
i varje enskilt ärende mellan den lokala psykiatrin och den lokala socialtjänsten i förekommande fall.<br />
Ansvarsfördelning inom Landstinget<br />
En överenskommelse som reglerar ansvarsfördelningen mellan allmänmedicin och psykiatrin fmns. Inom den<br />
specialiserade psykiatrin finns ett specialiserat basutbud inom den psykiatriska öppenvården. En ytterligare<br />
specialisering finns inom verksamheten läns gemensam psykiatri.<br />
3
6. Övergripande samverkansformer<br />
Båda huvudmännens ledning har, gemensamt och var for sig ett ansvar för att uppfoljning av samverkan kring<br />
enskilda individer sker enligt denna handlingsplan.<br />
Övergripande och principiella frågor som berör länets kommuner och landstinget bör/ska beredas via<br />
psykiatrisamordningen Värmland. Rekommendation om inriktning av beslut kan fattas av Beredningsgruppen,<br />
dock är det väsentligt att understryka att formellt beslut endast kan fattas av respektive huvudman.<br />
En handläggare/behandlare/pedagog inom någon av de berörda verksamheterna gör tillsammans med den<br />
enskilde en bedömning huruvida en samordnad individuell plan bör göras. Även den enskilde kan ta initiativ<br />
till en Samordnad individuell plan. Bedömningen ska göras i varje enskilt fall utifrån det som kommer fram i<br />
kontakten med den enskilde och övriga uppgifter om dennes hälsotillstånd och sociala situation.<br />
Uppgifterna i en epikris eller en utredning aven biståndsansökan bör i många fall kunna ligga till grund för en<br />
bedömning av om insatser behöver samordnas. Behovet kan också identifieras genom att den enskilde önskar<br />
hjälp och stöd på ett område som en annan huvudman har ansvaret för.<br />
Även de närståendes beskrivningar av situationen bör ha betydelse för behovsbedömningen. Den enskildes<br />
och närståendes uppfattning om behovet bör tillmätas stor betydelse. Handläggaren/behandlaren/pedagogen<br />
och den enskilde kommer gemensamt fram till om att man behöver kalla till planeringsmöte samt vilka som i<br />
så fall bör kallas in och det åligger den handläggare/behandlaren/pedagogen att kalla in personal från övriga<br />
berörda verksamheter.<br />
Planeringsskyldigheten utvidgar inte huvudmännens möjlighet att utbyta information, utan planeringen ska<br />
göras med hänsyn till gällande sekretessbestämmelser. Skyldigheten inträder så snart ett behov av plan har<br />
upptäckts. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket i normalfallet innebär att den forsta<br />
kontakten mellan landsting och kommun tas inom några dagar från det att ett behov har identifierats. Tiden<br />
måste dock anpassas till behoven hos den enskilde. Ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar<br />
planeringsinsats från kommun och landsting.<br />
En förutsättning for samverkan är att individen skriftligen eller på annat lämpligt sätt samtycker till att<br />
upphäva sekretessen mellan huvudmännen.<br />
I de fall den enskildes tillstånd medför att han eller hon inte kan lämna samtycke bör kontalet tas med<br />
närstående för att få en uppfattning om den enskildes inställning. Även personliga ombud kan ha en<br />
betydelsefull 1'011 i detta sammanhang.<br />
Offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser måste iakttas i kontakten mellan landsting, kommun och<br />
andra myndigheter.<br />
7. Former för samverkan kring enskilda individer<br />
Båda parter är skyldiga till att påtala behovet av att samordna de bägge huvudmännens insatser och samtidigt<br />
motivera brukare/patient till detta. När den ena huvudmannen har fått ett samtycke kontaktas<br />
brukarens/patientens öppenvårdsmottagning/socialtjänstlmer än öppenvårdsmotagning? och ett första<br />
gemensamt möte planeras inom max x antal dagar? Om brukaren/patienten inte vill skriva under ett samtycke<br />
men ändå ger ett muntligt godkännande till informationsutbyte ska detta dokumenteras i brukarens/patientens<br />
journal hos respektive huvudman.<br />
Den handlingsplan som avser samordnad individuell plan (SIP) beskriver relativt utförligt hur dessa typer<br />
insatser kan samordnas i en gemensam plan.<br />
4
8. Gemensamma informations- och utbildningsinsatser/former för <br />
kompetensöverföring <br />
Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika<br />
uppdragen. Både kommunen och landstinget anser därför att all personal som deltar i samverkan bör ha god<br />
kännedom om förutsättningarna som finns för samarbetspmtens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att<br />
samverkan etableras och fungerar.<br />
Vid behov av gemensamma utbildningssatsningar står Region Värmland för att en planering kommer till<br />
stånd.<br />
9. Förebyggande och tidiga insatser<br />
Är ett gemensamt ansvar för de båda huvudmännen. Ta bort hela rubriken?<br />
10. Former för samverkan med den anhöriga/närstående<br />
Närstående har en viktig roll för alla personer med psykisk funktionsnedsättning. För målgruppen unga vuxna<br />
är det extra viktigt att betona detta. Både kommun och landsting har ett ansvar för att underlätta goda<br />
relationer med organisationer där närstående finns. På det övergripande planet bör regelbundna möten med<br />
dessa organisationer ske, dessa möten kan med fördel organiseras tillsamman mellan de olika huvudmännen.<br />
På individplanet ska alltid relation till närstående beaktas i den individuella planeringen för den enskilde.<br />
Båda huvudmännen har ett ansvar för att närstående på ett adekvat sätt kan medverka vårdplanering och andra<br />
former för beslut.<br />
Planen bör om det är lämpligt upprättas tillsammans med närstående, om den enskilde inte motsätter sig detta.<br />
Personer som lever nära patienten eller klienten berörs i hög grad av de planerade insatserna och bör därför ha<br />
möjlighet att ge utttyck för sina åsikter, behov och önskemål.<br />
Begreppet närstående ska här ges en vid innebörd och förutom familj och släktingar även omfatta andra som<br />
den enskilde har en nära relation till, oavsett biologiskt släktskap. Det bör i hög grad vara personen själv som<br />
avgör vem eller vilka som är närstående.<br />
11.Former för brukares/patienters delaktighet<br />
Organisationer som företräder brukare/patienter ska inbjudas till regelbundna samverkansmöten. Vid dessa<br />
möten är det viktigt med informationsöverföring samt reellt inflytande vad gäller utvecklingsfrågor.<br />
På individnivå är den enskildes delaktighet nödvändig vid all planering av vård- och stödinsatser.<br />
Samordning av insatserna ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Genom uttrycket<br />
"tillsammans med" understryks att han eller hon ska ges möjlighet att delta aktivt och att det är hans eller<br />
hennes behov och önskemål som ska utgöra utgångspunkten för planeringen. Planeringssituationen måste så<br />
långt som möjligt att anpassas efter den enskilde för att möjliggöra detta.<br />
5
:1.2. Uppföljning och utvärdering<br />
Kommunernas och landstingets ordinarie kvalitetsuppföljning ska även omfatta uppföljning av funktionalitet i<br />
den länsgemensamma överenskommelsen och handlingsplaner. Övergripande uppföljning och utvärdering av<br />
handlingsplanerna åvilar Psykiatrisamordningen Värmland.<br />
Beredningsgruppen för Nya Perspektiv genom psykiatrisamordning Värmland (Region Värmland) ansvarar<br />
för:<br />
• att följa upp handlingsplanerna och ta initiativ i de situationer då överenskommelsen och <br />
handlingsplaner inte följs <br />
• för revidering av handlingsplanen<br />
• initiativtagande till att samverkansgrupper bildas för att revidera handlingsplaner<br />
• fastställa handlingsplanerna<br />
Avvikelsehantering<br />
För avvikelserapport använder sig personal av det system som tillämpas av respektive huvudman.<br />
Avvikelserapporteringen kan handla om planering, bemötande, resursgruppsdeltagande, avvikelser<br />
från överenskommelsen och handlingsplanen. Nännaste arbetsledare tar emot rapporten och därefter<br />
går den till<br />
som analyserar och tar beslut om eventuella åtgärder. Beslutet<br />
dokumenteras i protokoll. Behöver få i dessa så att vi får en gemensam sammanställning för länet?<br />
:1.3. Beslut om eventuell gemensam finansiering<br />
Beslut om eventuell gemensam finansiering löses i samverkan mellan respektive huvudman. Önskas<br />
vägledning vid tvister kan ärendet föras till Beredningsgruppen för Nya Perspektiv. Viktiga frågor som löses<br />
på detta sätt bör dokumenteras för att spridas samt för att utgöra underlag vid reviderings arbetet.<br />
:1.4. Giltighetstid<br />
Denna handlingsplan gäller från och med 2013-07-01 till och med 2016-006-30.<br />
Handlingsplanen följs upp och utvärderas under våren 2016.<br />
5
Baserad på överenskg~lJ1f:hsl2- p~rsoner med psykisk<br />
funktionsnedsättnihgfLåhp~tinget i Värmland och länets<br />
kommuner "
1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser<br />
Målgruppen för handlingsplanen är personer med psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom och<br />
behov av omfattande insatser från två eller fler huvudmän. Definitionen för personer med psykisk<br />
funktionsnedsättning innefattar personer som på grund av psykisk ohälsa har väsentliga svårigheter att utföra<br />
aktiviteter på viktiga livsområden som tex boende, studier, arbete, sysselsättning, social gemenskaplrelationer<br />
och fritid. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Även personer<br />
med neuropsykiatriskt tillstånd ingår. Komplex samsjuklighet mellan tex psykisk sjukdom och<br />
missbruk/beroende, somatisk sjukdom eller intellektuell funktionsnedsättning kan leda till en större<br />
funktionsnedsättning än vad varje sjukdom i sig skulle göra.<br />
Vård- och stödsamordning ska användas när den samordnade individuella planen har, föt~~xl1 aktuella<br />
brukaren, visat att de befintliga insatserna inte är tillräckliga för att brukaren ska nå sina upps:atj:a mål, och där<br />
man ser ett behov av ytterligare intensifiering och samordning av de båda huvudmännens insa~s;e):.<br />
,<br />
-f" ,',','<br />
,:••, ;<br />
~, '>::""<br />
>~/::: ;::: ','<br />
Hälso- och sjukvården bör<br />
• erbjuda personer som är nyinsjuknade i~Ii'~~Ykos~jti~(I~~~~mordnade åtgärder i ett team enligt<br />
ACT-modellen med familjeinterventi6Wr ocIl'$opial fdrdighetsträning, i tillägg till sedvanlig<br />
behandling (prioritet 3). ,:"',',. '" " "<br />
r::~'" "":':'-"<br />
',-o<br />
3. Ansvarsfördelnin~rh~fd~'~iall~haktuell målgrupp/område<br />
':':"<br />
De båda myndigheterna har äve ll ei(hl~män lag,~tll~gad skyldighet att både samverka och lämna god service<br />
enligt HSL och SoL. ,: ,:'>
• Försörjningsstöd<br />
• Socialt stöd och psykosociala insatser.<br />
• Boende (enligt SoL och LSS) och boendestöd<br />
• Sysselsättning<br />
• Övriga insatser enligt SoL och LSS (såsom kontaktperson och/eller ledsagare)<br />
• Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt hemsjukvårdsavtalet<br />
• Utredning enligt L VM<br />
• Insatser under öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård<br />
Landstingets ansvar<br />
,.;;'<br />
• Information, råd och stöd till bam till personer med psykisk sjukdomifJhNionsn6d~,~ttning<br />
• Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som är utskrivrilngsklatafrån slutenvård eller som<br />
kan bli aktuella för öppen psykiatrisk tvångsvård ,.', ;\;:"",.....<br />
• Hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som vistas pfth~fiifö~'<br />
6. Övergripande ~.~.rlJy~fkarisf6rmer<br />
(:;:::, , ;', \::;;::;> . ,(:':<br />
"«:> (~:::"::::::~:::':>., ':;::~>, > ;,.{"}:<br />
Båda huvudmänne~J~dnirig'hW';"geInensamt och var för sig ett ansvar för att uppföljning av samverkan kring<br />
enskilda individ~~'ske(:~nligt d~nna handlingsplan.<br />
~ .. ' .,
'p. ,<br />
stödsamordning har upptäckts. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket innebär att personer<br />
inom 7 dagar ska få en första kontakt, tex via telefon, med en enhet inom kommunen och/eller psykiatrin, där<br />
det finns kunskap om att bedöma om personen tillhör målgruppen. Tiden måste dock anpassas till behoven<br />
hos den enskilde. Ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar planeringsinsats från kommun och<br />
landsting.<br />
En förutsättning för samverkan är att individen skriftligen eller på annat lämpligt sätt samtycker till att<br />
upphäva sekretessen mellan huvudmännen. Förslagvis används bilaga X.<br />
I de fall den enskildes tillstånd medför att han eller hon inte kan lämna samtycke bör kontakt tas med<br />
närstående för att få en uppfattning om den enskildes inställning. Även personliga ombu4;~an ha en<br />
betydelsefull roll i detta sammanhang. '
Gemensamma utbildningsinsatser för hela länet ska genomföras vid behov. Ansvar fdr planering av innehåll i<br />
utbildningen sker gemensamt av kommun och landsting och Region Värmland svarar fdr att planeringen<br />
kommer till stånd.<br />
Huvudmännen ansvarar fdr att medarbetarna får den handledning som krävs fdr att arbeta med vård- och<br />
stödsamordning.<br />
9. Sysselsättning/arbete/skola<br />
Erbjudande om sysselsättning/arbete/skola ska präglas av god kunskap om den enskildes förmåga, kunskap<br />
och kompetens. Planering ska ske i nära samråd med den enskilde och dennes upplevelseiypeningsfullhet<br />
ska tillmätas stor betydelse. "'" '.:.', c,:;,.".",':::'<br />
Begreppet närstående ska häf:ges~p.'vid irihebord och förutom familj och släktingar även omfatta andra som<br />
den enskilde hat~n när~x({latiÖl)t1il, o&:v~ett biologiskt släktskap. Det bör i hög grad vara personen själv som<br />
avgör vem eller ~liJ):~/~,ömär:ll~i;~tåe.n1;W<br />
'/',',',', ',',',.., .••.
13.Uppföljning och utvärdering<br />
Kommunernas och landstingets ordinarie kvalitetsuppfoljning ska även omfatta uppföljning av funktionalitet i<br />
den länsgemensamma överenskommelsen och handlingsplaner. Övergripande uppföljning och utvärdering av<br />
handlingsplanerna åvilar Psykiatrisamordningen Värmland.<br />
Beredningsgruppen för Nya Perspektiv genom psykiatrisamordning Värmland (Region Värmland) ansvarar<br />
för:<br />
• att följa upp handlingsplanerna och ta initiativ i de situationer då överenskommelsen och <br />
handlingsplaner inte följs <br />
• initiativtagande till att samverkansgrupper bildas for att revidera handlingsplaner<br />
• för revidering av handlingsplanen<br />
• fastställa handlingsplanerna<br />
Beslut om eventuell gemensam finansiering<br />
:
Bilaga 1 samtyckesblankett<br />
6
7
Bilaga 3 arbetsbiaden<br />
Region <br />
Värmland <br />
o
Change language