15.07.2013 Views

Documento in formato pdf

Documento in formato pdf

Documento in formato pdf

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

OSSERVAZION DI UNE CELULE VEGJETÂL<br />

La cevole (Allium cepa) e aparten ae famee des Liliaciis; la part comestibile de plante e je un<br />

bulbi soterani e lis sôs celulis vivis a son cence clorofile.<br />

Materiâl che al covente:<br />

Microscopi<br />

Une cevole<br />

Une p<strong>in</strong>zute<br />

Fuarpeutis<br />

Un verut orloi<br />

Veruts puarte ogjets<br />

Aghe distilade<br />

Contegotis, pipute o un piçul sborfadôr<br />

Blu di metilen (colorant)<br />

PROCEDIMENT<br />

1. Prepare une soluzion di aghe distilade e blu di metilene (une gote di colorant e trê di<br />

aghe) <strong>in</strong>tal verut orloi.<br />

2. Taie la cevole <strong>in</strong> cuatri tocs, osserve lis fueis esternis protetivis di consistence dal papîr e<br />

chês <strong>in</strong>ternis cjarnosis che si separ<strong>in</strong> facilmentri, e gjave une fuee cjarnose.<br />

Secont te, par cualis funzions si sono specializâts i doi gjenars di fueis (catafii) che tu stâs<br />

osservant?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

3. Judanti cuntune p<strong>in</strong>zute, tire vie dôs piçulis porzions de pielute sutile e trasparente<br />

(epidermide) che e <strong>in</strong>voluce la superficie difûr dai catafii cjarnôs.<br />

4. Met dentri une porzion <strong>in</strong>te soluzion di blu di metilen par 8 m<strong>in</strong>ûts.<br />

5. Poie la seconde porzion suntun verut, procurant che no si form<strong>in</strong> pleis o strâts un parsore<br />

di chel altri.<br />

6. Strucje parsore dal preparât une gote di aghe distilade e fâs tacâ il verut pichetant cun<br />

delicatece par parâ vie dutis lis bufulis di aiar.<br />

7. Osserve il preparât e dissegnilu:


8. Passâts i vot m<strong>in</strong>ûts, resente cul piçul sborfadôr il verut orloi cun dentri il preparât colorât,<br />

f<strong>in</strong>tremai che la aghe no deventi nete.<br />

9. Tire vie il preparât e va <strong>in</strong>denant cu la osservazion al microscopi dissegnant ce che tu<br />

viodis, tant che tu âs fat cu la prime porzion:<br />

Parcè, secont te, la epidermide ise une robe che e va ben di osservâ al microscopi otic?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Cemût sono metudis lis celulis de epidermide tes fueis di cevole?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Parcè àno cheste disposizion, secont te?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Cualis struturis sono plui evidentis <strong>in</strong>tal preparât colorât?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Osserve il nucli: nol è <strong>in</strong> posizion centrâl, cuale podaressie jessi la reson?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________


OSSERVAZION DI UNE CELULE VEGJETÂL<br />

Secont te, par cualis funzions si sono specializâts i doi gjenars di fueis (catafii) che tu stâs<br />

osservant?<br />

Lis fueis plui esternis a àn une funzion protetive, chês <strong>in</strong>ternis, plui cjarnosis a àn une funzion di<br />

risierve.<br />

Parcè, secont te, la epidermide ise une robe che e va ben di osservâ al microscopi otic?<br />

E je un tiessût nevore sutîl e trasparent: chestis qualitâts a fas<strong>in</strong> passâ il lusôr mandât fûr dal<br />

microscopi a traviers dal preparât metût sul verut, cussì si pues osservâlu miôr.<br />

Cemût sono metudis lis celulis de epidermide tes fueis di cevole?<br />

Lis celulis, di forme cuasi retangolâr, a son metudis une dongje che altre come i cuadrei di un<br />

paviment.<br />

Parcè àno cheste disposizion, secont te?<br />

A àn cheste disposizion parcè che a son celulis epidermichis che a àn la funzion di isolâ e di<br />

dif<strong>in</strong>di dal ambient esterni i tiessûts che a stan sot.<br />

Cualis struturis sono plui evidentis <strong>in</strong>tal preparât colorât?<br />

Intal preparât colorât e je plui evidente la parêt celulâr, deventade di colôr blu.<br />

Osserve il nucli: nol è <strong>in</strong> posizion centrâl, cuale podaressie jessi la reson?<br />

Il nucli al è spostât dongje de parêt, parcè che la part centrâl de celule e je jemplade di un unic,<br />

grant vacuoli.


OSSERVAZIONE DI UNA CELLULA VEGETALE<br />

La cipolla (Allium cepa) appartiene alla famiglia delle Liliacee; la parte commestibile della pianta è<br />

un bulbo sotterraneo le cui cellule vive sono prive di clorofilla.<br />

Materiale occorrente:<br />

· Microscopio<br />

· Una cipolla<br />

· P<strong>in</strong>zetta<br />

· Forbic<strong>in</strong>a<br />

· Un vetr<strong>in</strong>o d'orologio<br />

. Vetr<strong>in</strong>i portaoggetto e coprioggetto<br />

· Acqua distillata<br />

· Contagocce, pipetta o spruzzetta<br />

· Blu di metilene (colorante)<br />

Procedimento:<br />

2. Prepara una soluzione di acqua distillata e blu di metilene (una goccia di colorante e tre di<br />

acqua) <strong>in</strong> un vetr<strong>in</strong>o d'orologio.<br />

3. Taglia la cipolla <strong>in</strong> quattro parti, osserva le foglie esterne protettive di consistenza<br />

papiracea e quelle <strong>in</strong>terne carnose che si separano facilmente, e preleva una foglia<br />

carnosa.<br />

Secondo te, per quali funzioni si sono specializzate i due tipi di foglia (catafilli) che stai<br />

osservando?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

4. Con l'aiuto della p<strong>in</strong>zetta rimuovi due piccole porzioni della pellic<strong>in</strong>a sottile e trasparente<br />

(epidermide) che avvolge la superficie esterna dei catafilli carnosi.<br />

5. Immergi uno dei frammenti nella soluzione di blu di metilene per 8 m<strong>in</strong>uti.<br />

6. Posa il secondo frammento sul vetr<strong>in</strong>o portaoggetto avendo cura che non si form<strong>in</strong>o pieghe<br />

o strati sovrapposti.<br />

7. Versa sul preparato una goccia di acqua distillata e fai aderire il vetr<strong>in</strong>o coprioggetto<br />

picchiettando delicatamente per elim<strong>in</strong>are tutte le bolle d'aria.<br />

8. Osserva il preparato e disegnalo:


9. Trascorsi gli otto m<strong>in</strong>uti risciacqua con una spruzzetta il vetro d'orologio contenente il<br />

preparato colorato f<strong>in</strong>ché l'acqua non risulti pulita.<br />

10. Rimuovi il preparato e procedi nuovamente all'osservazione al microscopio disegnando ciò<br />

che vedi come hai fatto con il primo frammento:<br />

Perché, secondo te, l'epidermide è un tessuto che si presta all'osservazione al microscopio ottico?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

______________________________________________________________________________________<br />

Come sono disposte le cellule dell'epidermide delle foglie di cipolla?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Perché hanno questa disposizione secondo te?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Quali strutture risultano maggiormente evidenti nel preparato colorato?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

Osserva il nucleo: non si trova <strong>in</strong> posizione centrale, quale potrebbe essere la ragione?<br />

_______________________________________________________________________________________<br />

_______________________________________________________________________________________


OSSERVAZIONE DI UNA CELLULA VEGETALE<br />

Secondo te, per quali funzioni si sono specializzate i due tipi di foglia (catafilli) che stai<br />

osservando?<br />

Le foglie più esterne hanno una funzione protettiva, quelle <strong>in</strong>terne più carnose hanno una funzione<br />

di riserva.<br />

Perché, secondo te, l'epidermide è un tessuto che si presta all'osservazione al microscopio ottico?<br />

Perché è un tessuto molto sottile e trasparente, queste caratteristiche permettono alla fonte<br />

lum<strong>in</strong>osa emessa dal microscopio di attraversare il preparato posto sul vetr<strong>in</strong>o rendendolo<br />

facilmente osservabile.<br />

Come sono disposte le cellule dell'epidermide delle foglie di cipolla?<br />

Le cellule, di forma quasi rettangolare, sono vic<strong>in</strong>e l'una all'altra come le mattonelle di un<br />

pavimento.<br />

Perché hanno questa disposizione secondo te?<br />

Hanno questa disposizione perché sono cellule epidermiche che hanno la funzione di isolare e<br />

proteggere dall'ambiente esterno i tessuti sottostanti.<br />

Quali strutture risultano maggiormente evidenti nel preparato colorato?<br />

Nel preparato colorato la parete cellulare e il nucleo si dist<strong>in</strong>guono molto meglio perché hanno<br />

assunto un'<strong>in</strong>tensa colorazione blu.<br />

Osserva il nucleo: non si trova <strong>in</strong> posizione centrale, quale potrebbe essere la ragione?<br />

Il nucleo si trova sempre <strong>in</strong> prossimità della parete, perché la parte centrale della cellula è<br />

occupata da un unico grande vacuolo.


LA SENSAZION TERMICHE<br />

(ae schede e ven zontade une tabele che e mostre i valôrs di conducibilitât termiche di cualchi<br />

materiâl)<br />

MATERIÂI<br />

- Prime part<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

- Seconde part_________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENT<br />

Prime part: tocjâ i ogjets fats di materiâi diferents metûts sul banc di un biel pieç te aule;<br />

metiju <strong>in</strong> ord<strong>in</strong> daûr des sensazions dal plui cjalt al plui frêt; misurâ daspò la temperature e<br />

controlâ la conducibilitât termiche su la tabele, scrivi i dats su la tabele.<br />

Seconde part: jemplâ une tace cun aghe un grum cjalde, une cun aghe clipe e la tierçe<br />

cun aghe frede e misurâ la temperadure de aghe di ogni tace.<br />

Meti dentri <strong>in</strong>tal stes moment e per un m<strong>in</strong>ût un dêt di une man <strong>in</strong>te tace di aghe frede un<br />

dêt di une man <strong>in</strong>te tace di aghe cjalde.<br />

Passât il timp <strong>in</strong>dicât, <strong>in</strong>fondâ i stes dêts <strong>in</strong>te tace di aghe clipe.<br />

OSSERVAZIONS<br />

Prime part:<br />

Met <strong>in</strong> ord<strong>in</strong> i ogjets, di chel che tu âs s<strong>in</strong>tût plui cjalt a chel che tu âs s<strong>in</strong>tût plui frêt<br />

MATERIÂL TEMPERADURE CONDUCIBILITÂT<br />

Sono grandis diferencis di valôr <strong>in</strong>tes che tu âs?<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

Sono grandis diferencis di valôr <strong>in</strong>tes conducibilitâts termichis dai materiâi tocjâts?


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

Seconde part:<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


LA SENSAZION TERMICHE<br />

MATERIÂI<br />

- Prime part: ogjets di len, plastiche, veri, metal, lane, polistirûl.<br />

- Seconde part: tacis di plastiche, beutis cun dentri aghe a temperaturis diferentis (<br />

cjalde, frede, clipe) termometri.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

Prime part: i ogjets tocjâts, daûr dai materiâi che a son fats, a son s<strong>in</strong>tûts de nestre piel<br />

plui cjalts o plui frêts. Misurant la temperadure cul termometri però no si pales<strong>in</strong> diferencis.<br />

Le<strong>in</strong>t i valôrs di conducibilitât termiche dai diviers materiâi tocjâts si pues notâ che a<br />

vegn<strong>in</strong> s<strong>in</strong>tûts tant che plui frêts chei che a present<strong>in</strong> valôrs di conducibilitât termiche plui<br />

alts.<br />

Seconde part: il dêt che al jere <strong>in</strong>te aghe frede al s<strong>in</strong>t une temperadure plui alte rispiet<br />

al dêt che al jere <strong>in</strong>te aghe cjalde, ancje se ancje se la temperadure de tace cu la aghe<br />

clipe e je uniforme.<br />

CONCLUSIONS:<br />

Prime part: il dêt e l’ogjet tocjcât a àn temperaduris diferentis ( ducj i ogjets a son plui<br />

frêts de temperadure dal cuarp) e il calôr al passe <strong>in</strong> maniere naturâl di chel plui cjalt a<br />

chel plui frêt f<strong>in</strong> che al a rive al ecuilibri; <strong>in</strong>tai materiâi cun alte conducibilitât termiche, il<br />

calôr de piel al passe di corse <strong>in</strong> chês altris moleculis dal ogjet provocant la senzazion di<br />

disfredament subitani.<br />

Seconde part: met<strong>in</strong>t i dêts <strong>in</strong>tai recipients di aghe a temperature diferente, <strong>in</strong>tun câs la<br />

piel si è sfredade, e <strong>in</strong> chel altri si è scjaldade; cuant che si met<strong>in</strong> i dêts <strong>in</strong>te aghe clipe,<br />

cheste diference fra la temperature de piel dai dêts e chê de aghe e je metude <strong>in</strong> evidence<br />

de sensazion che si s<strong>in</strong>t: i nestris sens a misur<strong>in</strong> cun grande precision lis diferencis di<br />

temperature jenfri la piel e il cuarp che al é tocjât, e no la agjitazion termiche efetive (<br />

temperadure) dai cuarps come che al fâs il termometri.


LA SENSAZIONE TERMICA<br />

(alla scheda viene allegata una tabella che riporta i valori di conducibilità termica di qualche<br />

materiale)<br />

MATERIALI<br />

Prima parte<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

Seconda parte_________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENTO<br />

Prima parte: toccare gli oggetti costituiti da materiali diversi, disposti sul banco e<br />

presenti da tempo nell’aula; ord<strong>in</strong>arli sulla base delle sensazioni, dal più caldo al più<br />

freddo; misurarne poi la temperatura e controllarne la conducibilità termica sulla tabella,<br />

scrivere i dati raccolti nella tabella.<br />

Seconda parte: riempire un bicchiere con dell’acqua molto calda, uno con acqua tiepida,<br />

e il terzo con acqua fredda e misurare la temperatura dell’acqua <strong>in</strong> ciascun bicchiere.<br />

Immergere contemporaneamente e per un m<strong>in</strong>uto un dito di una mano nel bicchiere<br />

contenente acqua fredda, e un dito dell’altra mano nel bicchiere contenente acqua calda.<br />

Trascorso il tempo <strong>in</strong>dicato, immergere le stesse dita nel bicchiere contenente acqua<br />

tiepida.<br />

OSSERVAZIONI<br />

Prima parte:<br />

Riord<strong>in</strong>a gli oggetti, da quello percepito come più caldo a quello sentito come più freddo.<br />

MATERIALE TEMPERATURA CONDUCIBILITÀ<br />

Ci sono grandi differenze di valore tra le temperature misurate?<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

Ci sono grandi differenze di valore tra le conducibilità termiche dei materiali toccati?<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

Seconda parte:<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


LA SENSAZIONE TERMICA<br />

(soluzione)<br />

MATERIALI<br />

- Prima parte oggetti di legno, plastica, vetro, metallo, lana, polistirolo<br />

- Seconda parte bicchieri di plastica, beute contenenti acqua a diverse temperature (calda,<br />

fredda, tiepida), termometro.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

Prima parte : gli oggetti toccati, a seconda del materiale di cui sono composti, vengono<br />

percepiti dalla nostra pelle più caldi o più freddi. Misurandone la temperatura con il termometro<br />

però non si notano differenze. Leggendo i valori di conducibilità termica dei diversi materiali toccati<br />

si può notare che vengono sentiti come più freddi quelli che presentano valori di conducibilità<br />

termica più alti.<br />

Seconda parte: il dito che era immerso nell'acqua fredda percepisce una temperatura<br />

maggiore rispetto al dito che si trovava immerso nel bicchiere contenente acqua calda anche se la<br />

temperatura del bicchiere dell'acqua tiepida è uniforme.<br />

CONCLUSIONI:<br />

Prima parte: il dito e l'oggetto toccato hanno temperature diverse (tutti gli oggetti sono più<br />

freddi della temperatura corporea) e il calore fluisce spontaneamente da quello più caldo a quello<br />

più freddo f<strong>in</strong>o a raggiungere l'equilibrio; nei materiali ad alta conducibilità termica il calore della<br />

pelle viene trasferito molto rapidamente alle altre molecole dell'oggetto provocando la sensazione<br />

di repent<strong>in</strong>o raffreddamento.<br />

Seconda parte: immergendo le dita <strong>in</strong> recipienti contenenti acqua a temperatura diversa, <strong>in</strong> un<br />

caso la pelle si è raffreddata e nell'altro si è riscaldata; al momento dell'immersione nell'acqua<br />

tiepida tale differenza tra la temperature della pelle delle dita e quella dell'acqua a contatto con<br />

essa viene messa <strong>in</strong> evidenza dalla sensazione percepita: i nostri sensi misurano con grande<br />

precisione le differenze di temperatura tra la pelle e il corpo che viene toccato e non l'effettiva<br />

agitazione termica (temperatura) dei corpi come fa il termometro.


LA AGJITAZION TERMICHE<br />

MATERIÂI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENT<br />

Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe distilade e misurâ la temperadure de aghe; scjassâ benon il<br />

prov<strong>in</strong> par un m<strong>in</strong>ût, viod<strong>in</strong>t di sierâ cul poleâr la viertidure. Ae f<strong>in</strong> de operazion, misurâ<br />

une altre volte la temperadure.<br />

OSSERVAZIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTE L'ESPERIMENT CUNTUN DISSEN<br />

LA AGJITAZION TERMICHE<br />

MATERIÂI<br />

Prov<strong>in</strong>s, beutis di aghe distilade, termometri.<br />

PROCEDIMENT<br />

Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe distilade e misurâ la temperadure de aghe; scjassâ benon il<br />

prov<strong>in</strong> par un m<strong>in</strong>ût, viod<strong>in</strong>t di sierâ cul poleâr la viertidure. Ae f<strong>in</strong> de operazion, misurâ<br />

une altre volte la temperadure.<br />

OSSERVAZIONS<br />

La temperature de aghe e je cressude daspò vê scjassât il prov<strong>in</strong>.<br />

CONCLUSIONS<br />

La energie mecaniche si je trasferide aes parteselis dI aghe fas<strong>in</strong>t cressi la lôr agjitazion<br />

termiche che e pues jessi rilevade cul aument de temperadure sul termometri.


L'AGITAZIONE TERMICA<br />

MATERIALI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENTO<br />

Riempire una provetta con dell'acqua distillata e misurare la temperatura dell'acqua;<br />

agitare vigorosamente la provetta per un m<strong>in</strong>uto, avendo cura di chiuderne con il pollice<br />

l'apertura.<br />

Al term<strong>in</strong>e dell'operazione misurare nuovamente la temperatura.<br />

OSSERVAZIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTA L'ESPERIMENTO CON UN DISEGNO<br />

L'AGITAZIONE TERMICA<br />

MATERIALI<br />

Provette, beute contenenti acqua distillata, termometro<br />

PROCEDIMENTO<br />

Riempire una provetta con dell'acqua distillata e misurare la temperatura dell'acqua;<br />

agitare vigorosamente la provetta per un m<strong>in</strong>uto, avendo cura di chiuderne con il pollice<br />

l'apertura.<br />

Al term<strong>in</strong>e dell'operazione misurare nuovamente la temperatura.<br />

OSSERVAZIONI<br />

La temperatura dell'acqua è lievemente aumentata dopo aver agitato la provetta<br />

CONCLUSIONI<br />

L'energia meccanica si è trasferita alle particelle d'acqua aumentando la loro agitazione<br />

termica che può essere rilevata con un aumento della temperatura sul termometro.


DIFUSION DAL INGJUSTRI INTE AGHE<br />

MATERIÂI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENT<br />

Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe cjalde e un provIN cun aghe frede, strucjâ cualchi gote di<br />

<strong>in</strong>gjustri <strong>in</strong> ogni prov<strong>in</strong> e spietâ 5 m<strong>in</strong>ûts.<br />

OSSERVAZIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPRESENTE L'ESPERIMENT CUNTUN DISSEN


DIFUSION DAL INGJUSTRI INTE AGHE<br />

MATERIÂI<br />

Prov<strong>in</strong>s, beutis di aghe di dferentis temperaduris ( cjalde, frede, clipe), termometri, <strong>in</strong>gjustri<br />

PROCEDIMENT<br />

Jemplâ un prov<strong>in</strong> cun aghe cjalde e un provIN cun aghe frede, strucjâ cualchi gote di<br />

<strong>in</strong>gjustri <strong>in</strong> ogni prov<strong>in</strong> e spietâ 5 m<strong>in</strong>ûts.<br />

OSSERVAZIONS<br />

La velocitât di difusion dal <strong>in</strong>gjustri e cres cul cressi de temperadure de aghe.<br />

CONCLUSIONS<br />

Lis moleculis dI aghe si mov<strong>in</strong> plui sveltis cuant che la temperadure de aghe e je plui alte,<br />

e cussì a sfant<strong>in</strong> daurman la gote di <strong>in</strong>gjustri.


DIFFUSIONE DELL'INCHIOSTRO NELL'ACQUA<br />

MATERIALI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENTO<br />

Riempire una provetta con dell'acqua calda e una provetta con dell'acqua fredda, versare<br />

qualche goccia d'<strong>in</strong>chiostro <strong>in</strong> ogni provetta ed aspettare 5 m<strong>in</strong>uti.<br />

OSSERVAZIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONI<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTA L'ESPERIMENTO CON UN DISEGNO


DIFFUSIONE DELL'INCHIOSTRO NELL'ACQUA<br />

MATERIALE<br />

Provette, beute contenenti acqua a diverse temperature (calda, fredda, tiepida), termometro,<br />

<strong>in</strong>chiostro<br />

OSSERVAZIONI<br />

La velocità di diffusione dell'<strong>in</strong>chiostro aumenta con l'aumentare della temperatura dell'acqua<br />

CONCLUSIONI<br />

Le molecole d'acqua si muovono più velocemente quando la temperatura dell'acqua è<br />

maggiore e qu<strong>in</strong>di disperdono più rapidamente la goccia d'<strong>in</strong>chiostro.


Peraulis clâf:<br />

Sensazion termiche: percezion termiche dai cuarps tocjâts de nestre piel, <strong>in</strong> gracie dai recetôrs<br />

cutaniis: i corpusui di Krause e di Ruff<strong>in</strong>i.<br />

Temperadure: nivel di agjitazion termiche des molecolis di un cuarp, e cres cu la <strong>in</strong>cressite dal<br />

moviment des moleculis.<br />

TermometrI: strument di misure de temperadure (nivel di agjitazion termiche di un cuarp).<br />

Conducibilitât termiche: misure de capacitât di une sostance DI trasmeti il calôr, e dipent dome<br />

de nature dal materiâl.<br />

Difusion: la difusion al è il traspuart di une sostance di une aree dulà che si cjate <strong>in</strong> alte<br />

concentrazion viers une aree contune concentrazion plui basse.<br />

TABELLE DE CONDUCIBILITÂT TERMICHE DI CUALCHI MATERIÂL<br />

MATERIÂL CONDUCIBILITÂT TERMICHE K<br />

Açâr 45<br />

Aghe 0,6<br />

Alum<strong>in</strong>i 210<br />

Arie 0,03<br />

Carton 0,2<br />

Diamant 1000-2600<br />

Zes 0,4<br />

Lane 0,05<br />

Len 0,1 – 0,2<br />

Plastiche 0,2<br />

Polistirûl 0,05<br />

Leton 111<br />

Veri 1,1


Parole chiave:<br />

Sensazione termica: percezione termica dei corpi che vengono toccati dalla nostra pelle grazie ai<br />

recettori cutanei : i corpuscoli di Krause e di Ruff<strong>in</strong>i.<br />

Temperatura: livello di agitazione termica delle molecole di un corpo essa aumenta all'aumentare<br />

del moto delle molecole.<br />

Termometro: strumento di misura della temperatura (livello di agitazione termica di un corpo).<br />

Conducibilità termica: misura della capacità di una sostanza a trasmettere il calore e dipende solo<br />

dalla natura del materiale.<br />

Diffusione: la diffusione è il trasporto di sostanza da un'area <strong>in</strong> cui essa è presente ad alta<br />

concentrazione verso una a più bassa concentrazione.<br />

TABELLA DELLA CONDUCIBILITÀ TERMICA DI ALCUNI MATERIALI<br />

MATERIALE CONDUCIBILITÀ TERMICA K<br />

Acciaio 45<br />

Acqua 0,6<br />

Allum<strong>in</strong>io 210<br />

Aria 0,03<br />

Cartone 0,2<br />

Diamante 1000-2600<br />

Gesso 0,4<br />

Lana 0,05<br />

Legno 0,1 – 0,2<br />

Plastica 0,2<br />

Polistirolo 0,05<br />

Ottone 111<br />

Vetro 1,1


LA DILATAZION TERMICHE<br />

MATERIÂI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENT:<br />

a) Fâ passâ la sferute di metal fûr dal anel dal dispositîf di Gravesande, scjaldâ la sferute<br />

cuntune lampade a alcul e ripeti la azion.<br />

b) Meti une beute cun 500 ml di aghe frede su la piastre eletriche, pôc pr<strong>in</strong> che e boli e<br />

cjalâ il nivel de aghe.<br />

c) Lassâ tal frêt une beute e taponâi l'imbocjadure cuntun balonut flap, daspò meti la<br />

beute cul balonut sul termosifon.<br />

OSSERVAZIONS:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS:<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTE L’ESPERIMENT CONTUN DISSEN


LA DILATAZION TERMICHE<br />

SPIEGAZION<br />

MATERIÂI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

OSSERVAZIONS:<br />

a) une volte che e je stade scjaldade, la sferute di metal no rive plui a passâ fûr pal anel<br />

b) il nivel de aghe al è cressût<br />

c) il balonut e si è disglonfât<br />

CONCLUSIONS:<br />

Un cuarp scjaldât al ocupe un volum plui grant: chest fenomen al sucêt <strong>in</strong> ducj i tre stâts di<br />

agregazion de materie e si clame “dilatazion termiche”.


LA DILATAZIONE TERMICA<br />

MATERIALI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

PROCEDIMENTO:<br />

a) far attraversare alla sferetta di metallo l'anello del dispositivo di Gravesande, scaldare la<br />

sferetta con una lampada ad alcol e ripetere l'azione.<br />

b) posare una beuta contenente 500 ml di acqua fredda sulla piastra elettrica, poco prima<br />

dell'ebollizione osservare il livello dell'acqua.<br />

c) lasciare al freddo una beuta e coprirne poi l'imboccatura con un pallonc<strong>in</strong>o sgonfio,<br />

posare poi la beuta con il pallonc<strong>in</strong>o sul termosifone.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________


c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONI:<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

MOSTRA L’ESPERIMENTO CON UN DISEGNO


LA DILATAZIONE TERMICA<br />

MATERIALI:<br />

a)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

b)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

c)______________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

OSSERVAZIONI:<br />

a) dopo il suo riscaldamento, la sferetta di metallo non attraversa più l’anello<br />

b) il livello dell’acqua è salito<br />

c) il pallonc<strong>in</strong>o si è gonfiato<br />

CONCLUSIONI:<br />

Un corpo riscaldato occupa un volume maggiore: questo fenomeno avviene <strong>in</strong> tutti e tre gli<br />

stati di aggregazione della materia e prende il nome di “dilatazione termica”.


MATERIÂI<br />

ESPERIMENT SU LA PRESSION<br />

Un ûf dûr<br />

Une beute di veri termo-resistent<br />

Aghe<br />

Un fornel eletric<br />

PROCEDIMENT<br />

Strucje la aghe <strong>in</strong>te beute f<strong>in</strong> a rivâ almancul a metât de sô capacitât<br />

Met la beute sul fornel e scjalde la aghe f<strong>in</strong> cuant che e bol<br />

Intant gjave il scus dal ûf dûr<br />

Tire vie la beute dal fornel, doprant un cjap<strong>in</strong> par precauzion<br />

Met l’ûf su la imbocjadure de beute<br />

OSSERVAZIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

CONCLUSIONS<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

________________________________________________________________________________<br />

RAPPRESENTE L’ESPERIMENT CONTUN DISSEN


OSSERVAZIONS<br />

Par un pôc l’ûf al reste li, e la aghe e f<strong>in</strong>ìs di boli. Su lis parêts si viod<strong>in</strong> lis gotis di aghe<br />

che a col<strong>in</strong> jù. L’ûf al cambie forme e biel planc al jentre <strong>in</strong>te beute e al cole <strong>in</strong>te aghe.<br />

CONCLUSIONS<br />

O podìn dedusi che il vapôr si è condensât su lis parêts e duncje la pression <strong>in</strong>terne e je<br />

calade, e chê esterne e à sburtât l’ûf e lu à fat colâ dentri te beute.<br />

SPIEGAZION SIENTIFICHE<br />

L’ûf al è passât pe imbocjadure de beute, gambiant la forme. Daspò al è colât <strong>in</strong>te beute.<br />

Dilunc chest timp, lis parêts <strong>in</strong>ternis de beute a si son ofegadis e a si son formadis tantis<br />

gotis di aghe.<br />

Il vapôr che si svilupe <strong>in</strong>tant dal riscjaldament de aghe al sburte fur une part dal aiar che al<br />

è dentri te beute; l’ ûf poiât su le imbocjadure de beute nol fas saltâ fur il vapôr, e a nol fâs<br />

jentrâ l’aiar di di fur.<br />

Cul lâ dal timp, lis molecolis di vapôr a si mov<strong>in</strong> plui biel planc ( agitazion termiche) e<br />

daspò a pass<strong>in</strong> al stât licuit ( condensazion), ofegant lis parêts <strong>in</strong>ternis de beute: par chest<br />

al cale il numar des molecolis al stât aeriformi e e cale la pression <strong>in</strong>terne.<br />

La pression dal aiar difûr e je costante e plui alte, e e sburte l’ûf viersl’<strong>in</strong>terni.


OSSERVAZION DES CELULIS ANIMÂI<br />

MATERIÂI:<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

PROCEDIMENT:<br />

Passâ une ponte dal cottonfioc steril te mucose <strong>in</strong>terne dal smursiel e sfreolâ cun<br />

delicatece <strong>in</strong> mût di puartâ vie cualchi celule.<br />

Meti jû l’epiteli a pene gjavât sul verut puarte ogjets, rionzi contune gote di aghe e taponâ<br />

cuntun verut pichietant par parâ vie li sbufulis di aiar jenfri lis dôs superficiis.<br />

Ripeti la operazion cunun verut diviers.<br />

Doprant il contegotis, poiâ une gote di colorant e spietâ dîs m<strong>in</strong>ûts, par che e puedi agjî sul<br />

preparât. Resentâ cun cualchi gote di aghe distilade f<strong>in</strong> cuant che il verut nol sarà di gnûf<br />

<strong>in</strong>colôr. Taponâ cul verut e osservâ al microscopi ducj i doi i preparâts, tacant dal<br />

<strong>in</strong>grandiment plui piçul.<br />

OSSERVAZIONS:<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

CONCLUSIONS<br />

Cemût si rigjavial il valôr dal <strong>in</strong>grandiment doprât?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Ce <strong>in</strong>grandiments âstu doprât pe osservazion?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Cuâl podaressial jessi l'ord<strong>in</strong> di grandece di une celule animâl?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Ce struturis de celule sono metudis <strong>in</strong> evidence cu la colorazion dal blu di metilene?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


OSSERVAZIONE DI CELLULE ANIMALI<br />

MATERIALI:<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

PROCEDIMENTO:<br />

Passare un'estremità del cottonfioc sterile nella mucosa <strong>in</strong>terna della guancia e sfregare<br />

delicatamente <strong>in</strong> modo da asportarne alcune cellule. Stendere l’epitelio appena prelevato<br />

sul vetr<strong>in</strong>o portaoggetti, aggiungere una goccia di acqua distillata e posare il vetr<strong>in</strong>o<br />

coprioggetto picchiettandolo delicatamente <strong>in</strong> modo da elim<strong>in</strong>are le bolle d'aria tra le due<br />

superfici.<br />

Ripetere l'operazione con un altro vetr<strong>in</strong>o.<br />

Con l'aiuto di una pipetta deporre una goccia di colorante e attendere una dec<strong>in</strong>a di m<strong>in</strong>uti<br />

perché possa agire sul preparato. Risciacquare con qualche goccia di acqua distillata<br />

f<strong>in</strong>ché il vetr<strong>in</strong>o non sarà di nuovo <strong>in</strong>colore. Posare il vetr<strong>in</strong>o coprioggetto e osservare al<br />

microscopio entrambi i preparati partendo dall'<strong>in</strong>grandimento m<strong>in</strong>ore.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

CONCLUSIONI<br />

Come si ottiene il valore dell'<strong>in</strong>grandimento usato?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Quali <strong>in</strong>grandimenti hai usato per l'osservazione?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Quale potrebbe essere l'ord<strong>in</strong>e di grandezza di una cellula animale?<br />

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Quali strutture della cellula vengono messe <strong>in</strong> evidenza dalla colorazione con blu di<br />

metilene?<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


OSSERVAZIONE DI CELLULE ANIMALI<br />

(souzione)<br />

MATERIALI:<br />

Microscopio ottico, vetr<strong>in</strong>o porta-oggetti, vetr<strong>in</strong>o copri-oggetti, cottonfioc., acqua distillata,<br />

colorante (blu di metilene o t<strong>in</strong>tura di iodio), pipetta o contagocce.<br />

OSSERVAZIONI:<br />

Le cellule, sono distanti <strong>in</strong> quanto l’epitelio è disgregato. Il nucleo e il citoplasma sono ben<br />

evidenziati nelle cellule colorate con il blu di metilene, il nucleo si trova <strong>in</strong> posizione<br />

centrale.<br />

CONCLUSIONI<br />

Come si ottiene il valore dell'<strong>in</strong>grandimento usato?<br />

L'<strong>in</strong>grandimento è il prodotto dell'<strong>in</strong>grandimento dell'oculare per quello dell'obiettivo.<br />

Quali <strong>in</strong>grandimenti hai usato per l'osservazione?<br />

Sono stati utilizzati i seguenti <strong>in</strong>grandimenti: 10 x 4 = 40 <strong>in</strong>grandimenti, 10 x 10 = 100<br />

<strong>in</strong>grandimenti, 10 x 40 = 400 <strong>in</strong>grandimenti.<br />

Quale potrebbe essere l'ord<strong>in</strong>e di grandezza di una cellula animale?<br />

Osservando la cellula al microscopio sembrerebbe grande pochi millimetri, l'<strong>in</strong>grandimento<br />

è di 100 volte (10 x 10) e la millesima parte del millimetro è il micrometro perciò una cellula<br />

-5<br />

animale è grande poche dec<strong>in</strong>e di micrometri e il suo ord<strong>in</strong>e di grandezza è 10.<br />

Quali strutture della cellula vengono messe <strong>in</strong> evidenza dalla colorazione con blu di<br />

metilene?<br />

Il nucleo e il citoplasma.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!