INFO INFOENN ZUTI PATRON E GUVERNMAN PRO-KAPITALISC. S. R.par Cindy ClelieCindy Clelie finn lir lartik Elsa Wiehe“Perspectives on Charity work and CSR”, 2011,lor <strong>web</strong>sayt LALIT.http://www.lalitmauritius.org/viewnews.php?id=1150Senn Kreol: LPT kozeAlain Ah-Vee, manb dirizanLALIT ek LPT, ti ena enn programTV tulezur lor nuvo SENNKREOL lor MBC 17, pandan ennsemenn. Li finn koz lor lalit <strong>pu</strong>lang maternel, ditor ki fer kansiprim li dan lekol, absirdite pa kozKreol dan Parlman, ek ofans kontnu memwar kolektif kan bizin ferminits an Angle Franse.Program Azisteman Striktirel finnlevye dan bann lane 1970 <strong>pu</strong> metan mars loperasyon neo-liberalismki viz <strong>pu</strong> privatiz WelfareSteyt. Lorganizasyon klastravayer ansam avek LALIT finnmobilize alepok kont demantelmanWelfare Steyt. Me, an 2008,kont-atak depi patrona ankonivans avek Guvernman PartiTravayis-PMSD finn, ant ot, relargeatraver proze CSR (CorporateSocial Responsibilityscheme) ki pli sibtil, me pli danzere<strong>pu</strong> bann rezon swivan:1. CSR permet konpani prive kiexplwat klas travayer, redor zotblazon kuma bann antite saritabpar fer kwar zot pe ede <strong>pu</strong> diminyelapovrete, kan se zot memki responsab inegalite ekonomikdan peyi.2. Komite CSR ki inklir NGO,reprezantan Guvernman eksekter prive pe retir responsabilitedepi Guvernman <strong>pu</strong> furni servissosyal kuma enn drwa ek peviz <strong>pu</strong> diriz dimunn <strong>pu</strong> al fer lake<strong>pu</strong> dimann faver a sekter prive.3. Burzwazi pe inpoz so azandapar determinn ki servis sosyal <strong>pu</strong>done parski se zot ki pe fer kwarzot kone ki difikilte klas travayergayne dan so lalit <strong>pu</strong> sirviv danenn sistem kapitalis ki ekplwatlafors travay <strong>pu</strong> maximiz zot profi.4.Konpani prive pe pervertirealite par kasyet relasyon explwatasyon.Zimaz ki medyamontre se enn platform ki metansam dan enn mem realitedimunn mizer ek patrona. Li enndistorsyon konsyan depi burzwazi<strong>pu</strong> nuri enn fos santiman konpasyon,empathi ki mars ansamavek enn pasivite eksibordinasyon viz-a-vi bannswadizan sover .Desin Escher, Extre LitografiLi evidan ki depi lane 2008 kanlalwa finn pase <strong>pu</strong> obliz bannkonpani <strong>pu</strong> donn 2% zot profi aservis sosyal ki zot deside, lianrealite servi lintere konpaniprive. Anfet ti bizin redistribye<strong>pu</strong>vwar ek lapey depi klaskapitalis a klas travayer. Vrekonsyans de klas anfet li insitrevolt ver sa dezir profon <strong>pu</strong> ennrevolisyon striktirel kontexplwatasyon kapitalis.Kreol as A Foreign LanguageLPT finn fer 3 kur 8 semenn ar 3diferan grup etranze ki pe aprannkoz Kreol, 2 Granbe, ek ennRivyer Nwar. Kur la ed manbLPT konpran natir langaz Kreolpli byen, e promuvwar lang la.Nuvo Kanpayn LPT anfaverLangaz KreolLPT finn lans so liv 200 paz Kreol& Bhoj<strong>pu</strong>ri Lang Maternel: ABilingual Handbook onMother-Tongues dan kad ennrelans so kanpayn anfaver langazmaternel kuma medyom danlekol. Li bon Kreol finn introdirkuma size. Asterla bizin li vinnmedyom <strong>pu</strong> anseyn sirtu syans,listwar, zeografi, kompyuter, etc.MLF prezan deba LiniversitePopiler, Kirpip2-3 manb MLF ti prezan dan debaLiniversite Popiler Bord KirpipSamdi 9 Fevriye lor Vyolanskont Fam: Nuvo Regar (Getreportaz dan Revi).Tras par Henri Favory Re-EditePyes teat Tras finn re-edite parEditions l’Ocean Indien. Lansmanti fer par Dis-Moi, sanki likler kifer. Malerezman, <strong>pu</strong>lansman ti invit Minis Travay <strong>pu</strong>fer lansman, kan samem Ministerti anfet lennmi travayer dan Tras,e zordi sa Minis la responsabintrodiksyon nuvo lalwa travay eklalwa indistriyel anti-travayer.Dan invitasyon ena nom Minis.Me, finalman li pa finn vini.28
Konferans depres LPT-ImmediaTI BATO PAPYE AN 46 LANGDan kontex selebrasyon ZurneMondyal Langaz Maternel Ledikasyon<strong>pu</strong> Travayer ek Immediati fer enn konferans de presVandredi 15 Fevriye <strong>pu</strong> lans ennlapel a tu amure poezi <strong>pu</strong> tradirenn poem Ti bato papye dan 46lang. Sa koleksyon poem la <strong>pu</strong>vinn enn liv ki <strong>pu</strong> sorti laneprosenn dan kad 46 an Lindepandans.Prezan dan konferansdepres ti ena Rama Poonoosamy<strong>pu</strong> Immedia, Alain Ah-Vee <strong>pu</strong>LPT, Alain Fanchon ki loter Tibato papye, Lindsey Collen,Umar Timol ek Vidya Golam kibann premye tradikter poem la.Rama Poonoosamy ti dir kikitfwa li premye fwa ki enn loterMorisyin so travay pe tradir danotan langaz. Li finn explike ki salapel <strong>pu</strong> tradir Ti bato papye linasyonal, rezyonal osi byin kiinternasyonal e ki dat limit <strong>pu</strong>dimunn avoy zot tradiksyon li 31Ziyet. Ena versyon Angle ekFranse sa poem la ki <strong>pu</strong> servi <strong>pu</strong>tradikter. Pu plis detay kapav sonnkot LPT lor 208 5551.Alain Ah-Vee ti dir ki piblikasyonsa rekey poem la li enn fason<strong>pu</strong> selebre langaz Kreol e li osienn eloz a poezi dan nu langmaternel. Anmemtam kan langazKreol, enn langaz ki ankor tuzurinterdi dan laplipar linstitisyonLeta, <strong>pu</strong> kot a kot ar 45 lezot langli donn langaz la enn sertinrekonesans.Lindsey Collen ti lir sotradiksyon Ti bato papye anAngle e li finn dir ki atraver sopoem Alain Fanchon finn reysipran enn tem sinp e kree ennpoem byin profon, ki anmemtanenn poem zanfan, enn poemsansyel, enn poem politik e ennpoem existansyel.Vidya Golam ti koz lor difikilte<strong>pu</strong> tradir an Bhoj<strong>pu</strong>ri zordizur. Lifinn explike kimanyer ena trwakalite Bhoj<strong>pu</strong>ri: ena sa Bhoj<strong>pu</strong>riansyin kuma so granparan ti pekoze, ena seki kreolize, ena sekiinflianse par stil Bollywood. Alorli bizin naz ant sa trwa stil la <strong>pu</strong>kapav tradir Ti bato papye.Umar Timol finn dir ki li ennloner ki LPT finn dimann li tradirsa poem la an Franse. Li finn dirki anmemtan li enn chalenj parskitradir vedir trahir. Alor li ena <strong>pu</strong>fer buku zefor <strong>pu</strong> res osi fidel kiposib ar tex orizinal.LE MATINAL, LANGAZKREOL E LEDIKASYONpar Alain Ah-VeeDan mem moman kot langazKreol pe kumans gayn enn rekonesansdepi Leta e pe anseynedan lekol, ena sertin lapres ki perod torpiy sa avanse anfaver langmaternel la. Dan Le Matinal 11Fevriye 2013 ena enn lartikredaksyon avek tit “Langued’enseignement: la place ducreole remise en question”. Titlartik lamem pe rod fer kwar kiena bel kontestasyon kont introdiksyonlangaz Kreol dan lekol.Travayer sosyal adopte “pov”Anfet lartik la baze lor enn Raporki enn grup travayer sosyal ekserser liniversite finn fer lor 75fami ki zot finn klasifye kuma dan‘extrem povrete”. Dapre JonathanRavat, depi ICJM, dan sarapor la finn dimann sa bann famila zot lopinyon lor akse a ledikasyon,lozman, lanplwa ek servissosyal, e sa bann dimunn “pov”la finn koz kont introdiksyonKreol kuma medyom.Manipilasyon?Si Jonathan Ravat finn anfetservi lopinyon 75 fami ki sosyetesivil pe sible <strong>pu</strong> sertin benefis, liriske et byen manipilater. Melartik la fer nu fer sertin lezotobzervasyon.29*Tit la inplike ki Kreol dezamedyom, e sa pe remet ankestyon.*Lartik la pa donn okenn fe lorki kesyon finn poze, e ki reponsfinn done.* Lartik la pa dir si sa 75 famila, tu manb fami finn koze, ubyenzis sef de fami.* Lartik la pa spesifye si sa 75fami depandan lor bann dimunnki pe “etidye” zot.Dayer 3,000 fami finn swazirlangaz Kreol lane dernye ek ennlot 3,000 fami sa lane la. Dapresondaz LPT, enn mazoriteanfaver introdir li kuma medyom,osi.Linportans lang maternelDayer zanfan benefisye dan zotdevlopman kognitif, intelektyel ekemosyonel kan zot aprann dan zotlang maternel. Pu sa rezon la kilinstitisyon internasyonal kumaUNESCO, ADEA, ACALANanfaver servi lang maternel <strong>pu</strong>montre dan lekol.Sa kalite letid kot pe izol ennseksyon travayer kuma “extrempov”, sible zot <strong>pu</strong> benefis, pa kapavlerla poz zot kestyon e krwarzot <strong>pu</strong> reponn vre.Kan separ enn seksyon “extrempov” lor “Social Register” kumaXavier Duval finn fer, li alafinanpes popilasyon gayn enn vidansanb lamizer ki pe afekte klastravayer dan preske tu sekter. Lienn fason <strong>pu</strong> fer dimunn rant dantu kalite proze finanse par burzwaziek par Leta <strong>pu</strong> sanse konbatextrem povrete. Kumsa burzwazifer tu latansyon brake zis lor“extrem povrete’’ olye lorinegalite sosyal ek konsantrasyon<strong>pu</strong>vwar ekonomik. Kumsa ki zotfer dimunn bliye veritab responsabpovrete (extrem u pa) setadirsistem kapitalis ki pe explwattravayer <strong>pu</strong> maximiz so profi eetann so dikta ekomomik lor bullater. Kumsa ki fer dimunn mizervinn pasif.Fode pa ki medya ek ONG vinnkonplis sa kalite propagann la.