10.07.2015 Views

108 pu web.pmd - Lalit Mauritius

108 pu web.pmd - Lalit Mauritius

108 pu web.pmd - Lalit Mauritius

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

LAFRANS INVAYIR MALI, USA MET NUVO BAZ DRONN NIGERNUVO “SCRAMBLE FOR AFRICA”Leta Zini pe ogmant so prezansdan Lafrik, osi byen ki dan Moris.Apre so esek inisyal, kot tu Guvernmandan Lafrik finn refiz kikonstrir baz militer dan zot pei, ekot li ti ena zis so baz dan DiegoGarcia ek dan Djibouti, gradyelmanLeta Zini pe reysi inpoz sobann baz, sirtu baz dronn, setadirsa bann imans avyon predater sanpilot.Depi ki Lafrans finn invayirMali mwa dernye, Leta Zini finnsezi lokazyon met enn nuvo bazdronn dan Niger. 100 trup US finiariv laba. Sa fer so 4yem baz <strong>pu</strong>dronn, apre Somali (enn failedstate), Seychelles (kot USA innpanik Guvernman laba pandankriz Lehmann), ek Burkino Faso(kot depi 2007 Pentagonn finnetablir enn Joint Special OperationsAir Detachment Ouagadougou,e kot UK resaman dir sositwayen: “we advise against alltravel to the area of BurkinaFaso north of Bousa. )Depi ki Guvernman Lalzeri finnrant dan enn lalyans ek GuvernmanBush kont bann Islamist apre9/11, Leta Zini finn azut dandestabilizasyon dan Mali. Avansa, Militer Lalzeri ki ti sezi<strong>pu</strong>vwar par enn ku-deta apreelection FIS, enn parti Islamist,an 1992, ti deza pe azir dan ennfason represif <strong>pu</strong> ki li anfet furnidevlopman enn fwaye teroris danSid Lalzeri. Asterla, le 27 Fevriye,New York Times finn anonse kiUSA pe propoz “partaz” linformasyondepi dronn ar GuvernmanLalzeri, an-esanz <strong>pu</strong> drwasirvol so teritwar.Invazyon Lafrans dan Mali, liswiv pa zis sa kanpayn militerLalzeri kont bann Islamist ki ti’nneli ek depoze, me li osi swiv sadestabilizasyon ki Loksidan, sumiliter Lafrans ek NATO, inn ferkont rezim, dayer <strong>pu</strong>ri, Khadafidan Lalibi. Setadir ena grup Islamistdan Lalibi ki zordi, zot osi, pesutenir Islamist Mali ek Lalzeri.Sa nuvo lintere <strong>pu</strong> invayirLafrik, li sirtu parski ena enn granproporsyon bann metal rar, ek ennase gran stok bon petrol, anbalater dan Lafrik. Pli ena dezordintern, pli bann pei inperyaliskapav rantre. Lasinn, antan ki peikapitalist an pli gran expansyon,finn deza met enn prezans danbuku pei dan Lafrik. Leta Ziniparfwa, kan li konvenir li, servi38prezans Lasinn kuma pretex <strong>pu</strong>ranforsi so prezans militer, soprezans kareman inperyalist.Seki montre natir Leta dan bannpei inperyalist, se li anfet ennGuvernman Demokrat Obama,ek enn Guvernman Sosyalist,Hollande, ki pe invayir ek rekolonizMali. Parey, kuma li ti ennGuvernman Labour ki finn kokinDiego Garcia ek fer re-sel armiliter USA ki ti su ennGuvernman Demokrat, LyndonB. Johnson.Apre Lamor prizonye Palestinyin4,500 PRIZONYEDEKLANS LAGREV LAFINArafat Jaradat, enn Palestinyen 30 an, finn mor dan prizon IsraelSamdi 23 Fevriye apre ki Shin Bet, servis sekirite Israelyin, ti interozli. Arafat Jaradat ti arete 5 zur avan, dan vilaz Sair, prekot Hebrondan teritwar okipe. Polisye Shin Bet ki finn aret li, dir zot inn aret liparski zot ena supson ki li inplike dan enn ka avoy ros lor kolon Israelyindan West Bank. 4,500 prizonye Palestinyen dan prizon Israelyen finndeklans lagrev lafin <strong>pu</strong> reklam enn lanket lor sa lamor la.Dapre so avoka, M. Kamal Sabbagh, ki ti defann li kan li ti pasdivan Lakur Militer Jalameh dan teritwar okipe le 21 Fevriye, sokliyan finn sibir tortir pandan so interogatwar. Li dir Arafat ti pe suferduler ledo e Lakur finn oblize fer enn dokter examinn li. Me Ziz la tidesid <strong>pu</strong> prolonz so detansyon <strong>pu</strong> ankor 12 zur, mem li malad. 2 zurapre, bann la truv so lekor dan enn selil spesyal Shin Bet dan PrizonMegiddo, Israel.Minis Palestinyin ansarz ka prizonye ek lorganizasyon defansprizonye, Addameer, finn revandik enn lanket lor lamor Arafat Jaradat.Dapre Addameer, nomb prizonye Palestinyin dan Israel pe kontiyneogmante. Zordi li finn ariv 4, 812. Parmi ena 219 adolesan, 31 ladanmwens ki 16 an. Ena 168 dant zot ki dan “detansyon administrativ”,ki permet larme Israelyin ferm zot san okenn sarz, e san ki zot pasdivan okenn Lakur. Detansyon prizonye Palestinyin dan Israel li ilegalsu lalwa internasyonal. Konvansyon Zenev lartik 76 dir klerman“Pwisans okipan pa gayn drwa deport ubyen transfer detenidepi teritwar su so lokipasyon ver pei okipan”, setadir dan sa kala, Israel.LALIT sutenir demand <strong>pu</strong> enn lanket internasyonal lor lamor ArafatJaradat e nu solider ar muvman degrev prizonye Palestinyin. Bizinboykot prodwi Israel ek izol Israel.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!