10.07.2015 Views

Creole version - Lalit Mauritius

Creole version - Lalit Mauritius

Creole version - Lalit Mauritius

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ZUR REVI SORTI, 30 NOVAMManifestasyon LALIT kont “Princess Anne”LALIT pe organiz enn manifestasyon pu proteste kont prezans PrincessAnne dan enn vizit ofisyel Moris pu “selebre” 200 banane depi Britanikpran kontrol depi Franse, an 1810 pandan Lager Napoleonik. Sa“selebrasyon” la, vinn apre selebrasyon pli boner sa lane la, viktwarbatay naval Gran Por par Franse.Etan done ki tu problem Chagos ek Diego Garcia finn kree atraverLeta Britanik servi ansyen dekre monarsi, apel “Queen’s Orders inCouncil”, nu dan LALIT nu proteste kont prezans Laprinses. Nu pa tipu etone si Britanik finn organiz sa vizit expreseman, exakteman ennmwa apre ki zot finn met anviger zot “Marine Protected Area”, ki finnprovok laraz Guvernman Moris. Lerla, Guvernman Moris aksepte vizitla, resevwar Laprinses partu avek ponp, e pe mem fer enn “bal” pureprodir bal ki fam Guverner, Lady Gomm, ti fer, kot invitasyon ti vinnkoni akoz li finn servi Blue Penny Stamp.Me, nu dan LALIT nu opoz sa bann “Orders in Council” otokratik la,ki finn kas pei la an-de, e finn bani Chagosyen. Sa kalite dekre la pa tioredi servi ditu. Li azir deryer ledo lepep Britanik ek so institisyondemokratik.E resaman, Orders in Council finn re-servi pu re-bani Chagosyen apreki Ot Lakur dan Lond finn donn zot drwa de retur. Li enn kalite dekreanti-demokratik, ki nepli servi, ki arkaik, e ki finn zis re-servi pu exekitbann sanzman ki Leta Britanik tro onte pu amenn divan Parlman.Moris lor nuvo Komite pu Ennfors Trete PelindabaKan kartye zeneral pu AFCONE (Africa Commission on Nuclear Energy)pe met dibut an Novam 2010, finn swazir 12 Komiser. Zot bann peiswivan: Alzeri, Burkina Faso, Kamrunn, Etyopi, Kennya, Lalibi, Mali,<strong>Mauritius</strong>, Senegal, Sid Afrik, Togo ek Tinizi. Sa Komisyon la, ki pu enaso syez Sid Afrik, li ena pu bi pu vey ki tu pei dan lemond respekteTrete Nasyon Zini apel Pelindaba. Dan Lasanble Nasyonal le 29 Novam,Minis Zafer Etranzer, Dr. Arvind Boolell, finn anonse ki Moris enalintansyon loz enn reket avek sa Komisyon la, pu inspeksyon DiegoGarcia. Kumsa Moris anmemtan exziz so suvrennte, anmemtan kritikLeta Zini, pu premye fwa, pu so baz. Sa ti enn parmi revandikasyonKonferans LALIT lor Diego Garcia ek Chagos. Rapor la li dan Revi apartirpaz 5.2


Jean Claude Bibi, ti dir ki 42an ki leta Morisyin finn plede,mem tal lame pu “diskisyon”ek“negosyasyon” finnpiblikman bankrut, kan samem zur le 1 Novam ParkMarin pe rant anviger. Sastratezi la bizin sanze li finndir. “Li inposib kontiyne sanki atak lexistans sa baz militerla,” li finn explike.Ram Seegobin ki ti koze puLALIT, premye zur KonferansInternasyonal ti enimer banngro problem ek lobstak kibizin adrese dan sa lalit la. Liti apel sa “bann take”. RaginiKistnasamy ti koz lor listwarlalit lepep Chagosyin ek bannMorisyin kont krim USA-UK,tandi ki Rajni Lallah ti koz lorrol inportan ki fam finn enadan sa lalit la. Alain Ah-Vee,premye orater LALIT, finnargyu dan enn fason konvinkanlor nesesite stratezik pumintenir tule 3 eleman lalit danenn artikilasyon koeran ek puzame marsande enn kont lot.Kote 2 animater nu ti invite,Kishore Mundil, ki ti danKomite Moris Losean Indyinek Fron National Soutien auxIlois, ti fer listorik lalit danlepase. Alor ki Pynee Chellapermalti anim enn grup ki tidiskit lor bann manev inperyalisvizavi bann lil RepiblikMoris, anmemtan kipropoz diferan form reprezantasyonpolitik ki adres sa bannproblem la.Parmi orater internasyonal tiena Wilbert Van Der Zeiden kiena buku lexperyans lor lalitpu ferm baz antye lemond. Liti propoze ki anplis mobilizasyonpu ferm baz, ki servimekanis dekolonizasyon NasyonZini osi. Li finn dekrirpresyon ki ena lor Leta Zini puli ferm so bann baz. JohnPercy, ki ti koz lor nomLindsey Collen, Cassam Uteem, Alain Ah-Vee zur luvertir konferansRevolutionary Socialist PartyLostrali, finn demontre danzeki pwisans inperyalis reprezantekan zot afebli ekonomikmanme tuzur militerman byinfor. Penny Duggan depi 4yemInternasyonal ti rakont lormuvman politik e sosyal danLerop, an partikilye danLafrans, ansemoman kan krizekonomik pe provok revoltdemas.Vinesh Hookomsing, AnsyenPro Vis Sanselye LiniversiteMoris ti sel orater ki sodiskur pa ti vremem pwisan.Li finn plede, antrot, pu kilepep ‘konpreansib’ vizavibann syantis ki interese protezkoray. Depi lasal Rajni Lallahfinn chalenj li e finn dir kiomwin seki nu kapav atanndepi bann syantis se ki zotsifizaman de bonn fwa pudimann fermtir baz nikleerpolyan lor Chagos, etan doneki zot sitan kontan koray ekpwason, e mem si nu kritik zotparski zot pa interese ar sordimunn exile depi sa bann lilla, e kolonizasyon atraverBIOT ilegal.Konferans la ti gaynprofonder intelektyel ekemosyonel par kontribisyonremarkab depi artis. Artisvizyel Krishna Luchoomun ekGerard Foy ek enn grupetidyan ti kree enn evennmanemuvan dan Horl Mama BulLater Gran Rivyer, ki tisinboliz invazyon DiegoGarcia par larme, alor kiMenwar ti interpret enn santehard ki dir Lamerik ramas tuso “kuyonad” ale. JoelleHosseiny akonpayne par RajniLallah, ti donn enn performansemosyonel for “Lamer mopei”, kot dimunn ek pei desire.Sante la ti konpoze par Rajni.Daniella Bastien ti dir ennpoem slam, akonpayne ar soravann, lor ennde parol lorpapye, kitfwa an referans aOrders in Council. RichardBeaugendre ti interpret 2 santean Kreol Morisyin infliyansepar bann meyer santerprotestasyon Franse, akonpaynepar enn travay lagitarrafine. Instalasyon intrigan arkoko par Nirmal Hurry ek sozelev ti enn fe markan tutlongkonferans. Alor ki tablo Jean6


Claude Baissac, “Les fantomesdes Chagos”, enn kado ki li’nnofer LALIT pu sa konferans,ti enn rapel konstan vyolanskont Diego Garcia ek Chagosantye e so lepep. StephanieTheodore ek Ashish Beesoondialti fer enn riyding tand ekpwanyan depi Lindsey Collenso liv Mutiny. Ti ena prozeksyon3 fim orper, enn par JohnPilger, enn par Paeder King ekenn par David Constantin, kisuvan ti servi kuma referansdan sesyon plenyer. Ti ena osiseans enn kur metraz par RyanKistnasamy, ki ena 11 an, lormanifestasyon LALIT kontPark Marin kolonyalis pliboner sa lane la. YannickJeanne ti fer enn lektir emuvanpoem “A seed” ki finn gard lorazanda kestyon Palestinn, ennisyu ki suvan ti evoke danKonferans, akoz so lokipasyonmiliter, li osi. DemonstrasyonTai Chi “Form 24” parpraktisyin Jean France Supprayenek Alain Ah-Vee, timontre dan enn fason artistik,puvwar konsantrasyon ekreteni dan lalit kont opresyon;lefet ki tulede praktisyin vinndepi 2 lekol diferan ti vedir kizot performans ti partikilyermanpwisan, ki montre laforslatan intern sak individi ekansam an kolektif.Enn expozisyon lor lalitDiego Garcia ek Chagos tiprepare lor 4 pano e ti lorlavarang ek dan kiosk. Pandanbrek dite kafe bann partisipanti pe etidye expo la andetay.Nu bizin met lor rikord kiOlivier Bancoult depi GrupRefizye Chagos ek FernandMandarin depi Komite SosyalChagosyin ti aksepte formelmanpu pran laparol danKonferans InternasyonalLALIT. Me tulede pa ti prezan.Zot ti fer kone ennde zur avanPartisipan Konferans vot Deklarasyon Gran RivyerTravay dan tigrupki zot ena responsabilite ennparan malad. Apre Konferansa 2 repriz, Olivier Bancoultfinn prezant so exkiz, ek FernandMandarin, li osi, finnformelman prezant so exkiz puso labsans.Nu ti resevwar 33 mesazinternasyonal sutyin, enn lalistbyen inpresyonan (get plidivan dan REVI LALIT, sanimero la) depi partu danlemond ki finn temwayn ennot nivo konpreansyon bannisyu inplike osi byin ki sutyinpu lalit la.Deklarasyon Konferans konikuma Deklarasyon GranRivyer ti vote dernye zurKonferans. (Get prosennlartik). Li fer referans anesesite demantel BIOT, ennkoloni ilegal, depi lekel Seselfinn reysi avek sikse regayn sobann lil, pu ki Lamerik fermso baz ek fer netwayazekolozik, pu drwa retur tuChagosyin lor tu lil kot zot finnne, san ki bizin akseptekolonizasyon. Ena bannstratezi spesifik ki pe propozea Leta Moris osi byin ki adoptepar partisipan sa konferans la.7


Declaration of Grande Rivière on ChagosThe Conference on Diego Garcia & Chagos held at Grande Riviere, Port Louis,<strong>Mauritius</strong>, bringing together 150 participants from 30 October to 2 November 2010,reached consensus that we will keep the following struggles firmly bound together,never bartering one against the other:- the struggle for the complete decolonization of the Republic of <strong>Mauritius</strong>, thedismantling of the British Indian Ocean Territories colony, and the re-unification ofthe country,- the struggle for the closing down of the US military base on Diego Garcia, andits ecological clean-up by the US,- the struggle for the right of return and full reparations for all Chagossians,And that to advance these aims, and given that there are some actions that canbe set in motion only by the State of <strong>Mauritius</strong>,we commit ourselves to putting pressure on the Mauritian State towards its actingin practice so as:-To organize a formal State visit on the Trochetia ship to Diego Garcia and thewhole of Chagos, which is part of Mauritian territory defined as such by theConstitution, and that the State delegation should include the President of theRepublic, the Prime Minister, and the Leader of the Opposition;-To enter a case in the UN International Court of Justice at the Hague throughat once inscribing a Resolution to this precise effect on the agenda for the nextUN General Assembly due in 2011, and continuing to ensure that the Resolutionis not later withdrawn from the agenda;-To make a formal demand for UN inspections under the Pelindaba Treaty, assoon as the mechanism for doing so comes into force later this year,-To use all other UN bodies and procedures possible for actions that indicate aclear statement of Mauritian sovereignty over Chagos, and that expose the dangerthe military base represents.And, at the same time, in the context of the present debate on electoral reformand Constitutional amendment, and in response to imperialist and private capitalistinterests clearly targeting Mauritian Islands and land, to work towards giving concreteexpression to the Chagossians’ participation in the democratic set-up of the country;and to amend the Constitution so as to outlaw the setting up of any military baseson any Mauritian territory in future;That we will work towards the setting up of a Scientific Centre that gatherstestimony about Chagos, collects documentation on Chagos, so that the historyand culture of Chagos are kept alive;And that, in the context of these demands, we call on the President of the Republic,the last living witness to the pre-Independence negotiations held at Lancaster Houseto come forward to give public testimony;And that in order to advance the three causes stated just following the firstparagraph above, as well as the specific demands then enumerated in thisDeclaration, we commit ourselves to building up broad support on a national andinternational level,And we delegate six people, the undersigned, to present this Declaration of GrandeRivière to the Minister of Foreign Affairs, and also to make the Declaration public.3 November, 2010.9


Diskur Byenveni Konferans Diego Garciapar Lindsey CollenNu pe pibliye “Diskur Byenveni”ki Lindsey Collen ti fer le 30Oktob, premye zur KonferansInternasyonal lor Diego Garciaek Chagos, avan li pas laparolAnsyen Prezidan Repiblik, M.Cassam Uteem:Lor nom LALIT, mo ena plezirswet tu dimunn enn gran byenveni,akomanse par swet enngran byenveni Ansyen PrezidanRepiblik, M. CassamUteem, ki isi avek nu pu ferdiskur luvertir nu Konferanslor Diego Garcia ek Chagos.Pu sak dimunn ki finn vinnla zordi, enn zur Samdi, kot nutu nu ena tu kalite traka lavitulezur lor nu latet, pu sakdimunn ki finn fer sa enn prioritepu vini, lor nom LALIT,enn gran byenveni.Nu pe zwenn pandan kat zur,setadir dan Konferans Internasyonaltrwa zur ek ennForom Nasyonal Lindi.Li pa enn Konferans kot enazis “met latet ansam”, me ennKonferans kot nu pe met latetansam avek enn bi pu ena aksyonpli divan. Pu ena aksyonansam.E anfet nu kapav dir ki bannisyu otur Diego Garcia ekChagos zot dan enn lakrwazeistorik. Nu ena enn nuvo lepokki divan nu, dan enn ansyenlalit. Alor, li enn moman pugete depi ki kote nu finn vini,anterm istorik, ek ki kaliteaksyon kapav amenn progrepli divan.E sa bann size otur DiegoGarcia ek Chagos, zot size asedifisil, konplike. Ena tu kalitelaspe. Me, seki inportan ladanse, si nu gayn enn konpreansyonan komen, lerla sa pu ednu buz pli divan.E zordi, parmi nu, nu enainvite internasyonal. Mo pu alan Angle, par fwa, pu swet zotlabyenveni.I’d like to welcome ourinternational guests. I welcomeWilbert van der Zeijden,(Says “hi”, to applause). Hearrived yesterday, without hissuitcase, which is still in Paris.He came all the way fromHolland. Li, li kikenn ki finntravay dan sa rezo internasyonalapel NO BASES, kiLALIT ti donn kudme metdibut an 2003 ansam ek lezotlorganizasyon inpe kuma sekiWilbert ladan. Alor, kan li pukoze zordi apremidi, li purakont nu lor pa zis Diego, melor baz militer otur lemond. Lipu osi rakont nu lor baz militerki dimunn finn reysi, par zotprotestasyon, fer ferme. ParskiLindsey Collen fer diskur byenveni10


u kone Moris dimunn parfwadir, “Abe, sa li inposib sa!LALIT pe reve!” Me, Wilbert,li pu vinn explik nu kotsa danlemond ena baz ki finn finireysi ferme.I’d also like to welcome JohnPercy who’ll be speaking tomorrow.(Stands, applause).He is from Australia from theRevolutionary Socialist Party,and they have got a longhistory of understanding andstruggling against imperialism.Zot konpran inperyalisbyen, zot, parski zot guvernman,Guvernman Ostrali,tultan an-alyans ek GuvernmanLeta Zini lor bann zaferdefans. Li pu rakont enpe plislor stratezi inperyalist LetaZini zordizur. Tomorrow he isgoing to tell us about the USimperialist strategy and what’shappening to it at the moment.Thirdly, we have an internationalguest who’ll bespeaking on Tuesday, PennyDuggan. (Stands, applause).Li ti enn aktivist an Angleterkot, li interesan remarke, li tial liniversite ansam ek Jean-Claude Bibi, ki buku dimunnisi kone. Zot ti ansam danLiniversite Kent, e li ti pemilite an Angleter. Lerla li innamenn lalit dan Lafrans depibuku lane. Kan li pu pranlaparol, li pu koz lor nomKatriyem Internasyonal, ennlorganizasyon internasyonal.Penny Duggan, you’re warmlywelcomed, you’ll be speakingabout the events in France atthe moment. The nature of herspeech has been changed.Everything in politics is linkedtogether. Lerop, 2-3 an deselati paret stab, me zordi, aveksulevman dan Lagres, sulevmandan Lafrans, sityasyon lidiferan. Alor, etan donesityasyon an Frans, nu finn dirPenny, “Alor, plito rakont nuLafrans!” Alor pu sa nu donnrandevu Mardi. Tu dimunnkapav chek bann ler dan uprogram.Nu ena enpe partisipan depilot pei, ki nu welkom: GraceGoldfarb ek Abbie depi LetaZini, ek Eva To, depi HongKong ek Ostrali, ek ChristineGautier ek Gerard Gueniffey,isi depi Lareynion.(Aplodisman.)Ally Hossenbocus pe get expo lor ChagosU kone kan nu ti deside pufer sa Konferans la, nu ti byenkone ki zafer Diego ek Chagospe vinn lor azanda. Nu ti pransa desizyon inn gayn 15 mwadesela. Me, nu pa ti kone ki lipu otan lor azanda ki sa. Sa punu, li etonn nu, ki kantite tuzafer pe konverze dan laktyalite,dan sa moman kot nu pefer nu Konferans. Li fer uprezans isi inportan. Pu sakdimunn ki finn fer li ennpriorite pu et la, li azut danlafors kan nu met latet ansampu gete ki nu pu anfet fer apre.U kone, sa bay ki Britanikinn donn Leta Zini pu DiegoGarcia ek Chagos, li ti enn bay50 an. Li bizin renuvle 2016,dapre so bay lamem. Negosyasyon,dapre bay, bizin kumanse2014. Me, ki sa vedir?Sa vedir nuvo Guvernman11Moris, nuvo Guvernman Britanik,tulede Travayis ankor, sa2 Guvernman la, ki pu o-puvwar kan ena sa bannnegosyasyon la. Li ule dir presyonfini kumanse. Negosyasyonfini kumanse. Ala danki moman nu pe fer saKonferans Internasyonal la.Anmemtan, nu ena enn Tretebaynding, enn Trete NasyonZini baynding, ki finn fek vinnbaynding pu premye fwa depi2009. Li apel Trete Pelindaba.Kifer li apel Pelindaba? Parskili nom enn plas dan Sid Afrikkot ti ena arsenal nikleerGuvernman Apartheid. EkAlain Ah-Vee, lor panel, li finndeza al Pelindaba, kan ti innfini demantel li. E kifer finndemantel li? Finn demantel lian-esanz pu sa Trete bayndingla. Me, Trete la li ena solinportans, parski Diego ekChagos form parti RepiblikMoris, ek Repiblik Moris formparti Lafrik, ek Trete ki finnfek vinn baynding, li interdirtu armaman ek tu matyernikleer ki servi pu lager danLafrik ek so lil. Alor, nu danenn sityasyon kot enn sel kuena enn devwar ki vinn divanLeta Moris. Li oblize chalennjlexistans BIOT, e li bizinchalennj lexistans baz lamem.Bizin diskit sa dan bann zur kipe vini.Anmemtan, Chagosyen ki,kuma nu kone, finn viktim ennderasinnman, enn deplasmanforse pu fer plas pu sa baz la,atraver Grup Refizye Sagos ekOlivier Bancoult, zot finn enaenn seri ka divan Lakur GrandBretayn, ki pe terminn avekenn Lapel divan LakurEropyen Drwa Imen. E, sa kesla, ti sipoze an Oktob, setadirsa mwa ki fek pase la. Meselman, Lakur la inn tarde,Olivier dir mwa, alor petetkumansman lot lane. Sa ka la,


li met sa deplasman kriyel,inimen, sa sufrans Sagosyenlor azanda. Mem si sa deplasmaninn kumanse depi 1965.Zordi 2010, li lor azanda. Dansa moman ki nu pe fer nuKonferans Internasyonal.Me, osi, nu pa ti panse kibann gran panser, espes“opinion makers” dan LetaZini, kuma Prof. ChalmersJohnson, ki li enn dimunn inndeza travay pu CIA, servisranseynman Leta Zini kumaenn advayzor, e li enn dimunn,ki anmemtan enn profeserliniversite dan syans politikplis li ena enn programtelevizyon ki vinn rakont lorzeo-politik, pu vinn met fermtirbaz militer lor azanda. Meli, Chalmers Johnson li fek tirenn liv inn gayn 2 semenn kotli pe dir ki, dapre li, Leta Zinipu bizin ferm tu so 700 baz a-lexteryer. Kumsa mem li dirsa. Sinon pu ena inplozyonekonomik dan Leta Zini, dapreli. Tusala pu dir ki nu ena enngran pwisans, Leta Zini, ki tibyen for kan sa konplo oturDiego ek Chagos ti derule, kanti ena konspirasyon pu separChagos depi Moris kuma ennkondisyon ilegal pu Lindepandans,kan tusala ti pe fer, alepok, nu ti ena enn Leta Zinifor. Zordi nu ena enn Leta Zinikot so sistem finansye, sosistem labank, kuma u finnswiv, finn ekrule an 2007-2008. E zordi li ankor plizumwen,nu kapav dir, danICU. Li pa finn refer lor ennnuvo baz. Sa vedir nu ena ennzean, ki enpe feb. Ki li pa tifeb mem 10 an desela. La, liinn feb, li. Sa osi li vedir li ranntayming nu Konferans, enntayming inportan.Alor, sa Konferans la livremem tom apwen.E dan nu Konferans, anplisorater ki nu finn deza swetlabyenveni, nu osi ena oraterLALIT, ki enn par enn pu pranlaparol. Pu ena Alain Ah-Veeki pu pran laparol dan sasesyon la, zis apre AnsyenPrezidan Repiblik. E tanto puena Ram Seegobin ki pu kozedan mem sesyon ki Wilbert. Epu ena Ragini Kistnasamy kipu dan mem sesyon avek JohnPercy. Ek Mardi pu ena RajniLallah ansam avek PennyDuggan. Ek nu pu osi enaplezir ekut ansyen Vis-Prezidan Liniversite Moris,Vinesh Hookoomsing, pranlaparol, ek li li pu konsantrelor sa isyu Park Maren la. Ekparey kuma mo pe prezid sapremye sesyon la, sak sesyondan sa Konferans Internasyonal,nu pu ena enn lot manbLALIT ki pu prezide. Tanto puena Rada Kistnasamy, dime puena Jean Yves Dick, apre midiAnne-Marie ek Naheed, ekAlly ek Ram pu prezide Mardi.(Portab sone). Mo ti pudimann tu dimunn si u kapavteyn u portab, (mo pe teyn pumwa la) sirtu parski taler kannu pu sey nu sistem interpretasyonan-direk avek nusistem invante, kapav enainterferans.Plis, pandan nu Konferans,nu pu ena kontribisyon inkrwyabdepi artis.Pu nu dan LALIT, nu pa truvpartisipasyon artis kuma enndivertisman me kuma enn zaferki get sa mem size la depienn lot lang. Kuma u pu truve,ena enn travay par deryer parNirmal Hurry ek so lekip, kotzot inn instal koko, zafernatirel, avek balon – enn zaferplastik – omilye. Artis sa. Nubizin get li, sakenn interpret lidapre so lespri. Nirmal pe viniplitar, so tifi pe konpoz lexameL’Alliance Francaise zordi, lidimann exkiz. E isi lor molame gos, ena enn tablo apel12“Les Fantomes des Chagos”,ki Jean-Claude Baissac inn pazis pret nu pu sa Konferans la,me li finn fer enn donasyon satablo la. Apre Konferans, nupu tom enn lakorite ansamkimanyer nu pu servi li.(Aplodisman pu Jean-Claudeki prezan). Li enn tablo ki ferreflesi, nu truv enpe Nordvaer,enpe Porlwi, anfen sakenn gettablo la, gayn so fiyling pu sainvazyon la.Plitar zordi nu pu ena poemki Yannick pu lir, e dime ekapre dime, nu pu ena AshishBeesoondial ek StephanieTheodore, ki pu fer lektir ennde paz depi roman Mutiny.Zordi taler, nu pu ena RajniLallah ek Joelle Hoseiny. Nupu ena Menwar, ek DaniellaBastien ek Richard Beaugendredan zur ki pe vini, puazut enn dimansyon mizikaldan nu refleksyon, dan nuanaliz, lor sa mem size la. Nupu ena 3 fim. Enn par JohnPilger, ki finn osi avoy nu ennmesaz. Enn par Peadar King,ki ti fer pu televizyon Irlande,e li finn osi avoy enn mesaz.Trwayem fim par DavidConstantin, ki pu prezan limem Mardi. (Anfet li pa finnprezan, akoz mortalite ennpros, so mama.)Alor, tusala pu anrisi nuKonferans, e donn li ennprofonder emosyonel.Lindi, tu dimunn kone, li ennzur travay, alor pena KonferansInternasyonal. Lindi enaenn Forom Nasyonal, lapremidi.Mo dir pu ena enn“Forom Nasyonal”. Seki mokapav dir sir-sir, pu ena“kiksoz” Lindi. Ki li pu ete nupa sir. Parski Minis ZaferEtranzer ti’nn aksepte pu vini,lerla plitar li finn fer kone kidesizyon bizin pas dan KabineMinis Vandredi, e nu pankortann naryen ziska yer tanto.


Kishore Mundil poz kestyon dan konferansLider Lopozisyon, PaulBerenger, li osi ti dir wi. Lerlali dir li finn gayn enn lotinvitasyon pu zafer Andra Day,li dir mem ler, alor li inn sanzso “wi” an “non”. Lerla inn dirpetet MMM pu deleg enn lotdimunn. Petet Vijay Makhan,lerla kan nu nu sonn PaulBerenger pu gete ki finn arive,li dir zot pa inn deleg personn.Sa vedir Lindi ena kiksoz. Nugete. Si Minis vini, nu kontiynek Forom avek 2 orater, ek plisletan pu dimunn dan lodyansintervenir, sinon nu fer enn tabrond. Tu dimunn isi invite, numet latet ansam, nu fer li ennzafer kot tu dimunn partisipeplennman. Lindi, li inportandir, li pa isi, dan Horl MamaBul Later, Forom Nasyonal. LiMinisipalite Port Louis. Sa, lipu enn rezon evidan. Enadiferan kuran politik, kot pe ferenn deba plito konfrontasyonel,alor nu finn met liLasal Konsey MinisipalitePort Louis, enn plas nert. E soCher, ki ti fini tom dakor artulede ki ti pe vini, li JeanClaude Bibi. Li enn dimunnindepandan, vizavi sa 3formasyon politik. Li pu la, li,Jean-Claude Bibi.Alors, sa size Diego, liamenn ansam buku, bukudiferan laspe. Nu get laspe bazlimem, menas a lape. Nu getlaspe kas pei la. Enn kondisyonilegal pu lindepandans.Kont Charter Nasyon Zini. Enu get laspe derasinnmanbrital tu dimunn ki ti pe res lorDiego Garcia, lor Salomon, lorPeros Banos, e lor lezot lil osi,ki ti abite kuma Six Islands. Tusa bann dimunn la derasine.Ena inn trik zot, kan zot innvinn isi pu tretman, zot pa finnkapav returne. Nu tu konn sabann vre zistwar la. E nu puena lokazyon, pandan nuKonferans, ekut enn madam,Edna Menes, plitar zordi. Li purakont so kalver. E zordi nuena gran plezir ena parmi nuzanfan Sagosyen ki suvan pakonn buku lor sa lalit la. Tiavan zot ti ne. Parfwa zotmama ti byen tipti. Me zot anvikonn lor Chagos.Me, mo krwar pu nu danMoris, tu dimunn Moris, nu13ena enn responsabilite extraordiner.Kan nu truv lortelevizyon, tann lor radyo, lirlor lagazet, ki bann B-52 inndekole depi lor enn pist avyonDiego Garcia, teren ki formparti teritwar Moris dapre nuKonstitisyon, inn al bombarddimunn dan Bagdhad, inn altuy dimunn dan Afghanistan kipe al enn maryaz, abe, nu bizinrealize ki enn but later, li pakapav pa su okenn kontroldimunn! Li su nu kontrol. Linu responsabilite. Alor, sekiinportan pu tu dimunn ki lazordi, se nu nepli pe res trankil.Nu nepli dan silans. Ektutolong sa lepok depi Lindepandans,ena dimunn ki finnlev lavwa. Ek zordi nu pe getedan ki direksyon pu lev lavwaasterla pu li pli efikas. Seki nuena pu fer, se fer ferm sa bazla enn fwa. Samem lakle.Samem ki pu permet tuChagosyen returne dan tu lil.An dinite. E san ki zotkolonize par Grand Bretaynkan zot returne. Li permet nuasir lape. E li permet posibilite


Diskur Ansyen Prezidan RepiblikM. Cassam Uteem lor Diego & ChagosNu ena plezir reprodir bannparol byen presi, byen kuraze,byen for ki Ansyen PrezidanRepiblik, M. Cassam Uteem, tifer alokazyon so “diskurluvertir” Konferans InternasyonalLALIT lor kestyonDiego Garcia ek Chagos, 30Oktob a 10:00 am dan LasalMama Bul Later, GRNW, PortLouis:Mersi buku. Apre sa diskurprezantasyon Lindsey Collen,ki pe prezid sa sesyon la, mopanse tu seki mo pu dir u, ufinn deza tande! Me, pwiskezot finn fer mwa loner invitmwa fer luvertir sa KonferansInternasyonal, e zot finn fermwa egalman loner pu dir ukelke mo, mo pu repran donkenn bon parti seki Lindseylimem finn dir.Permet mwa avan mo kumanse,tutan akeyan zot tu isizordi, akey an partikilye banninvite ki finn sorti deor, finnvini. Zot prezans aport enngran sutyen a lalit Chagosyen.Mo ti pu kontan felisitLALIT ki finn organiz saKonferans la, ki finn organizenn tel Konferans pu seportlalit bann Sagosyen. LALITfinn enn konstans, li finnkonstaman seport Chagosyendan zot lalit, san fay. E saKonferans la, kuma Lindseyfinn dir u, li vinn dan ennmoman krisyal.Alor, se larezon pu lekel mopu exprim enn lopinyonmetnan. Anu met nu banndiferan apropo responsabilitedirizan Morisyen a lepok lorlakestyon exsizyon ArsipelSagos. Anu met sa diferan lorveyez. Anu met li lor veyez purlemoman. E anu prezant ennfron komen, enn fron inanim,enn fron politik, enn fronpopiler, dan nu lalit purekiperasyon nu later, dan nulalit pu ki Sagosyen gayn drwareturn dan zot lil, pu kiSagosyen gayn enn konpansasyonki zot plis ki merite.E <strong>Lalit</strong> ena rezon, nu bizindir li for, ki li finn swazir temsa Konferans la, an evokan,similtaneman, anmemtan,okipasyon ilegal arsipelChagos, existans enn bazmiliter lor Diego Garcia, drwade retur Sagosyen, enn drwafondamantal, e drwa a konpansasyonSagosyen. Sa 4laspe la zot indisosyab. Zot 4laspe fondamantal. E si nu rodtret zot separeman, dan molopinyon, li pu enn fot grav. Lipu enn fot politik grav si separbaz avek suvrennte, separsuvrennte avek sor Sagosyen,si separ sor Sagosyen avekdrwa a konpansasyon, drwa aretur, si nu separ sa, nu dir,“Abe, anu diyl avek sannla la,pa avek sann la la, ala purlinstan, nu separ li”, mo krwarse enn fot politik grav. E nu papu reysi atenn nu lobzektif.Dan sa saga, seki mo apel sasaga Sagosyen la, ena bannkupab, ena bann konplis, enabann viktim. Ena kupab,konplis, viktim.15Ena 2 kupab. Sa 2 kupab lase Ladministrasyon Amerikenn,ek Guvernman Britanik.Bann izipater, ladministrasyonAmerikenn ek GuvernmanBritanik. Le 2 kupab. Ena ennkonplis. Kapav apel li ennviktim konsantant. Se laklaspolitik politisyen, bann lane1960, me kuma mo inn dir utaler la, anu met sa an veyez.Taler, kitfwa mo va dir 2 moselman. Me, anu met sa anveyez pu linstan. Ena 2 viktim:ena lepep Sagosyen, ena lepepMorisyen. Lepep Sagosyen anpartikilye, ek lepep Morisyenan zeneral.Anu koz bann viktim.ViktimLakominote Sagosyen, lepepSagosyen, derasine. U kone kiapel “derasine”? Derasine,expilse, expilse depi zot lil,exile, zot inn sibir bann afron,imilyasyon, linzistis, zot innres dan pei kot zot pa finnabitye viv – enn parti danSesel, enn parti dan Moris –dan kondisyon lepli abzekt.Zot finn viktim. Viktim ladrog.Zot finn vinn viktim lalkolism.E kan zot ti gayn enn konpansasyon,ki ti enn konpansasyontutafe inadekwat, zot deza finnandete ziska latet, e finn bizinservi sa kas la, pu pey zot det.E bann seki finn gayn terin pukonstrir lakaz, enn bon partiladan inn vann lakaz pu dipindiber, pu de kas, parski ti bizinpran sa kas la pu pey bann det,kuma mo inn dir u, ki zot finn


Ena enn sel dimunn ki reste.Ena enn mwa apenn ena ennansyen depite apel RahulAbdool ki inn desede, setelavan-dernye temwen ki tiasiste a Konferans Konstitisyonel1965. Zordi res zis enntemwen. Sa temwen la ki tiprezan an 1965, LancasterHouse, sa temwen okiler ekorikiler la, se nu Prezidan. SePrezidan Repiblik, Sir AneeroodJugnauth. Li ti prezan. Eli sel zordi ki ankor an-vi. E linu temwen. Li nu temwenprinsipal dan sa zafer la. Sepurkwa sa Konferans la pulans enn lapel a Sir AneeroodJugnauth pu ki li koze, pu lidir tu seki li finn tande, tu sekili kone. Pu li koze. Pu li vinndonn nu enn kudme, pu li vinndonn Sagosyen enn kudme puki zot regayn zot drwa, retruvzot drwa, pu ki Moris koz aveklafors, avek so lafors parski liti enn temwen. Avan ki tro tar,nu fer enn apel, donk, a SirAneerood Jugnauth pu li koze.E pu li reklam nu suvrennteparski, kuma mo dir u, li finnasiste a sa vol ki finn fer parbann Angle, vol de nu teritwar,enn parti inportan nu teritwar.Donk, ubliyan sa, “Noussommes tous, nous, les Mauriciens,”pu reklam nu suvrenntelor Arsipel Sagos, e nu tuSagosyen pu dimann drwa deretur bann Sagosyen dan zotbann lil.E anmemtan, nu bizin dir, nubizin dimann Guvernmanzordi, dimann Guvernman, kili bizin dir Sagosyen ki zot rolpu ete dime, kan Guvernmanpu gayn suvrennte, ki rolSagosyen pu ena dan zeransSagos, dan Arsipel Sagos.Guvernman bizin uver diskisyon.Atansyon ki li vinn trotar. Parski u kone, bann Angle,nu pu dir li taler, zot ena tutsort kalite sibterfiz. E feratansyon ki nu bann frerSagosyen ek Sagosyenn parant dan enn lot pyez ankor. Sepurkwa li inportan ki GuvernmanMorisyen uver enndyalog avek Chagosyen pu dirzot klerman ki rol Sagosyen,zot mem, zot pu zwe danzerans zafer dan Arsipel Sagosdemin su suvrennte Morisyen.Anu get metnan bann kupab.Nu finn get viktim, viktimkonsantant, anu get kupab.KupabBann kupab. Kupab Angle ekkupab Ameriken. E pa krwarki Angle ki premye kupab, eh?Angle 2yem kupab, de monpwendevi. Zot inn sertennmanfer infraksyon konvansyonNasyon Zini, zot finn exsizenn parti nu teritwar omomankot zot pu donn Moris soLindepandans. Set enn aktilegal, enn akt ilegal.E anmemtan, zot inn expilse,enn akt imoral, zot inn expilseSagosyen de zot lil, de DiegoGarcia, de Peros Banos, deSalomon, e zot inn exil sa bannSagosyen la a Moris, e o Sesel.Zot inn manti a lopinyon internasyonal.Zot inn manti. Kan,pandan 30 banane, 35 banane,zot inn mentenir ki sa bann lilla sete bann lil ki pa ti enandimunn lor la, ki sete bann lildesert sa, sa bann lil la, sa bannlil ki zot inn garde la, e ki zotinn donn Ameriken par laswitpu fer baz, sa bann lil la pa tiena dimunn lor la. Zot inn kozmanti. E se apre sa, ki lopinyonpiblik internasyonal anpartikilyeAmeriken ek Angle finnaprann realite. Se byen apre kizot inn aprann ki sa banndimunn ti la de zenerasyon azenerasyon. Si enn Sagosyenazordi, u vinn dir li ki li paSagosyen, abe u pu bizin vinndir Morisyen li pa Morisyen.Parski ena 4 zenerasyon, 5zenerasyon desela, pa ti enaMorisyen isi. Me akoz sa, nupa Morisyen zordi nu? Parskiena 5 zenerasyon ki nu pa tila, sa vedir nu pa Morisyen?De la mem manyer, ti ena bannaryer granper, bann granper, tiena papa bann Sagosyen, kiankor zot lezo antere laba. DanSagos. Me, finn fer enn mansonzparkurir lemond. E zotinn lwe sa pu fer baz la. Banndimunn ki dir pa kone sipa pelwe sa pu fer enn baz, pa tikone sipa ti pu fer enn baz, pati kone ti pe dir pu fer ennstasyon de kominikasyon? Ukone ki sa vedir montre zakofer grimas? Nu pa bann inbesil.Pa montre zako fergrimas. Pa vinn dir ki kan upe fer sa, kan u pe detas sabann lil la, u pa ti kone ki pufer enn baz laba. Negosyasyonti’inn fini enan. Negosyasyonsekret ti inn fini enan. Negosyasyonpu ena enn baz, ennbaz militer dan Losean Indyen,lor nu teritwwar. Zot swazir nuteritwar. Zot met nu deor. Zotfer baz lor la, e zot dir nu restrankil, nu pa gayn drwa dirnaryen ditu.Se purkwa, ki mo ti dir utaler ki zot bann spesyalis, sabann Angle la, dan sibterfiz.Zot bann spesyalis. Kan Lakurpronons enn zizman, zot vinnavek enn Order in Council. Pakone kot sa sorti, enn Order inCouncil, pu kontre-kare banndesizyon ki Lakur finn pran,pu ranvers desizyon ki Lakur,la Ot Kur de Lond, Kur Dapelde Lond, zot vinn avek bannsibterfiz, avek sa Order inCouncil pu ranvers desizyon,ranvers sa desizyon ki Lakurti rande anfaver Sagosyen,kumkwa zot gayn returne, le17


drwa de retur, zot gayn drwareturn zot lil. Enn sibterfiz.Sibterfiz ankor, enn momandone zot donn paspor Britanik.“Pran!” Fer atansyon, mo fekdir enn moman desela, feratansyon Guvernman Moris.Kumans ena dyalog avekSagosyen ek zot lidership.Napa fer erer. Parski sa bannla zot kapav al ziska bu, eansemoman la, li pu tro tar.Aste avek Paspor Britanik. Eli normal, enn zenes zordi, udir li kumsa, “Abe, alalila, modonn twa enn paspor Britanik,to kapav al laba,” mem si topa gayn mem kondisyon avekbann Angle, kisann la pu refizeale? Bann bon Morisyen puale. Bann bon Sagosyen mempu ale.E la dernye ki zot inn truvepu fer la, zot inn dekret loseanotur lamer otur Chagos, zot inndekret sa Marine ProtectedArea.Marine Protected Area. Sabann gran dimunn ki kontanprotez bebet dan lamer, lanvironnman,Greenpeace meminn rant dan sa kales la,Greenpeace osi inn dakor, inndir, “We, setenn bon zafer!”Malgre lefet ki pa finn enakonsiltasyon, ni avek Moris, niavek Sagos. Sa set ennsibterfiz. Alor, enn fwa ki udeklar sa rezyon la, tu sarezyon la, enn Marine ProtectedArea, seki li ule dir sedimunn pa pu kapav vinn restela. U pa pu gayn drwa vinnlapes la. U pa pu gayn drwaviv la. U pa pu gayn drwa ferpolisyon dan lamer. Alor, u pagayn drwa existe. Sa, setennlot sibterfiz ankor.E anfen, e anfen, nu, tutandemandan, tutan reklamankondanasyon de Langleter kifinn kree enn fos antite, pa tiexiste, nu kone li zis dezyemkupab. BIOT, British IndianRam Seegobin pran laparol dan debaOcean Territory pa ti existe.Kan bann dimunn kuma mwati lekol, u krwar nu finn tannparl de BIOT? BIOT pa tiexiste. Zame pa ti aprann sa,dan zeografi pa ti existe sa. Innkree. E samem dernye kolonisa. Mo panse dan lemond samem dernye koloni ki finnkree. Inn kree par bann Britanik.Alor, nu bizin dimande kisa BIOT la, bizin rey li. Rey lidepi lor kart. Li pa bizin existe.Bizin return a Moris soteritwar.E anfen nu vinn lor, lepligran kupab.Le premye pli gran kupab:Ladministrasyon Ameriken.Tu finn kumans la. Bannstratez militer Ameriken zotinn zet zot regar, zot devolukumdi Franse, lor DiegoGarcia, zot inn truve ki samemmeyer plas pu zot fer zot baz,pu zot mark zot prezans danLosean Indyen. Ti ena lezot lilankor ki zot ti finn vizite. Urapel? Enn ladan apel Aldabra.Me, pa pu pran Aldabra. Kiferpa pu pran Aldabra? Pa pranAldabra, parski ena bann tortizean laba. “Ah, ena torti, si nu18pran sa, bann environmentalist,bann la pu fer tapaz, bannGreenpeace e ot, pu fer tapaz,e nu pu gayn problem. Anu alpran, anu al pran Diego mem.Parski laba, nu kapav dekanpsa 2, 3, 4 dimunn ki ena la, nuavoy zot ayer.” Dan lizyeAmeriken, torti zean ena plisvaler ki enn et imen. Ala avekki kalite dimunn u ena zafer la.Ala, avek ki kalite dimunn uena zafer la. Nu pa pe dir sabann dimunn, Ameriken,azordi, me Ladministrasyon.Nu pe koz Ladministrasyon.Ladministrasyon Amerken.Ala kimanyer li san-ker. Zom,fam, zanfan, pena valer. Tortizean ena valer. Pwason enavaler. E vwala kimanyer zotinn fer bann Angle expilsebann Sagosyen. E zot innexzize ki sa bann lil la zot videde zot abitan.E zordi zot pe refiz, refiz leretur. Ena dimunn pe sipliye,pe dir kumsa, “Gard Diego la,les nu return dan lezot?” Mopa dakor avek sa. Me ena kipans kumsa. “Les nu returnPeros Banos, les nu return


Salomon. Gard Diego!” Pakestyon.Dernye nyuz, inn gayn 2 zandesela, bann la pe dir, “Ki pumet larzan ladan? Sa bann lilla pu kule byento.” Abe DiegoGarcia pa pu kule? Si sa bannlil la pu kule, Diego Garcia papu kule? Dan Diego Garciaena de milyar e de milyar dedolar investisman, li pa pukule? Ki sa kalite argiman kiu vinn servi avek Sagosyen pudir, “Pa pu kapav fer zot returndan zot lil parski zot lil pu kulebyento. Zot lil pu kule byento.”An atandan zot pe met lamonedan Diego Garcia. B-52 bombers,kuma Lindsey inn dir udekol depi laba. Nu pa inngayn lager ek Irak nu. Depi kannu an-ger ek Irak? Depi kan nuan-ger ek Afganistan? Nu angerek Afganistan? U an-geravek Irak? Nu pa an-ger ek sabann pei la, nu. Dayer, nu kontseki zot pe fer laba, bannAmeriken. Ki zot fer, zot servinu teritwar, pu zot lans bannB-52 bombers, e sa bann la ale,al bombarde, al tuye. Tuykisannla? Al tuy kisannla? Altuy bann solda? Kitfwa insidamantuy solda. Seki zot tuye,zot tuy bann inosan. Tuye parmilye, pu pa dir par dizenn demilye, inosan. Lapres pa kozsa sifizaman. Pa koze sifizaman.De santenn de milye fam,zanfan, inosan ki inn mor parbombardman. Kot sorti? Depilor nu teritwar, sorti kot nu, albombard zot. Abe, dime, sibann la deside pu vinn bombardnu, kisannla pu proteznu? Ameriken ki pu protez nu?Sa senefe pa. Enn baz kumsanapa gayn drwa existe.E la, dernye zafer nu finntande, ti pe servi sa baz la putortir dimunn. Rendition. “Ithas been proved.” GuvernmanBritanik, si mo pa tronpe lePremye Minis limem, tiPremye Minis Brown limem,divan Sanb de Kominn, swa liswa David Milliband, saGuvernman sortan la, “that ithas been proved” ki finn enarendition. Finn ena tortir. Eavek zot gran labus zot al dirpartu-kote, zot dir ki zot konttortir, ki zot inn bann tortir. Sabann pei ki fer tortir la, zot dir,sa bann pei Lafrik, Lazi la. Sabann la, bann Ameriken, nubizin kondann zot. Zot mem,zot premye kupab. Nu bizinkone si li vre, ki kantite? Vre,si li ete, si ankor pe itiliz DiegoGarcia kuma prizon kuma lorGuantanamo, eski ankor enaprizonye? Sa, nu bizindimande.R. Seegobin ek C. Uteem dan ler dite-kafeNu bizin exziz fer ennlanket, e la osi, kuma Lindseyinn dir u, ena Trete. TretePelindaba, ki fer ki, dorenavan,pa gayn drwa stokpayl, pagayn drwa garde, pa gayn drwastok, pa gayn drwa itiliz,materyel nikleer dan okennbann pei Lafrik, ikonpri donkDiego Garcia, ikonpri, donk,Arsipel Sagos, ki truve anAfrik, ki apartenir a Moris.Alor nu bizin kone. Nu bizinfer fer lanket, nu bizin aprosLorganizasyon Linite Afriken(Linyon Afriken), nu bizinapros Nasyon Zini, nu bizinapros lazistis Ameriken, pukone sipa sa baz pe itiliz kuma19enn baz nikleyer, eski pe itilizekuma enn prizon, pu fer tortirlor dimunn.Anfen, nu bizin reklamdemantelman de la baz. Se salesansyel.Dapre mwa, sa premye zafer.Reklam demantelman baz la.U interese ek baz zordi, mezordi u kapav sorti enn pei,pran avyon, al enn lot pei danlespas kelke minit, alor, nubizin dir Ameriken, “Pran ubaz, met dan u rezyon.” Bazla pe servi pu protez Loksidan,me pran li met li dan Loksidan.Personn Moris pa pu enalobzeksyon, mem ena lobzeksyonde prinsip, nu pa dakoravek li, me u tir li depi isi, uale. Kifer u bizin vinn dan nulandrwa? Dan nu rezyon?Kifer u bizin pran nu pei?Kifer u bizin pran nu lil? Pu ufer sa. Al fer li dan u landrwa!Al fer li dan u rezyon.Alor, mo bizin osi dimann,anfen, apar bann lobi Ameriken,etc. bizin dimann osiPrezidan Obama, ki nu turespekte, kuma mo ami dir,bizin dimann li “if he can,can”. Li finn dir, “Yes, wecan,”, e nu bizin dimann li, sili can, can? Lerla nu pu konesipa reyelman li anfaverdimunn ki pe rod lazistis e lipu met fen a linzistis.Mo byen sagren mo finnpran enn pake u letan. Mobyen sagren mo finn depaslimit ler ki finn alwe a mwa,me mo krwar li enn sizesifizaman inportan pu modonn u seki mo panse lor satem Konferans, tem extrememaninportan dan enn momankrisyal.Alor, li avek buku plezir kimo deklar sa Konferans la uvere mo swet u deliberasyoninteresan, inportan, vital pulalit bann Sagosyen. Mersi.


Messages of Support for Diego ConferenceWar Resisters’ International, International anti-war organisationfounded in 1921.War Resisters Africa working Group, Matt Meyer.Tony Simpson &Ken Fleet for Bertrand Russell Peace Foundation.USASteve Bloom for the Anti-War Committee of SOLIDARITY.Al Marder for the US Peace Council, big US organization.Dud Hendriks, Veterans for Peace, big US ex-armed forcesorganization.Elsa Wiehe, Activist and Teacher in the USATerry Moon for News & Letters, left wing organization in the USDavid Vine, academic and author of book, Island of Shame.UKAlan Thornett for Socialist ResistanceJohn Pilger, journalist, writer and film-maker.Dr Sean Carey, Research Fellow at Roehampton University &writes on Chagos for the Guardian, New Statesman & New AfricanPhilippa Gregory, novelist in UKSylvia Boyes, veteran of the Greenham Common protests 25 yearsago, anti-war activist, anti-nuclear campaignerFranceNouveau Parti Anti-CapitalisteIrelandPeadar King, film-maker for Irish TV.ItalyEnzo Ciscato for No Dal Molin Movement in VicenzaAustraliaJo Vallentine, Chairperson, for ANAWA (Anti-Nuclear Alliance)Peter D. Jones, for War Resisters International AustraliaNew ZealandGrant Morgan for the Socialist WorkerSouth AfricaDale McKinlay for the Anti-Privatization Forum in South Africa.Gunvant Govindjee, South African peace activistFrene Ginwala, former Speaker of South African Post-ApartheidParliamentLa ReunionJean-Yves Payet for Lutte ouvrièreNPA ReunionJapanAction Committee against US-Japan Security PactHamamatsu Alliance for Human Rights and PeaceNo War — Peace White Ribbon KanagawaOkinawa Awase Bible ChurchPeace Link Hiroshima-Kure-IwakuniTachikawa Tent-mura Monitoring Military BaseCitizens to Stop Victimization by Yokota AirbaseMozambiqueMiguel Soares Prista, of the Department of Communication Studiesat the University of Eduardo Mondlane in Maputo.Reform ElektoralLALIT: “Bizin ennsirkonskripsyon puChagos inklir Diego”Dan kad propozisyon LALITpu reform elektoral ki nu finnpropoze an 2010, LALIT dirki Guvernman bizin diskit arreprezantan Chagosyen pukumans kree enn nuvo sirkonskripsyonpu Chagos inklirDiego Garcia. Nu propoze kitu Chagosyen anrezistre lorrezis elektoral, ziska kiChagos finn libere. Sa propozisyonla viz pu fini kumansmazinn Chagos kuma ennparti Repiblik, ek pu donn plispuvwar politik Chagosyen dansistem demokratik Moris.LALIT pe propoz 4 depite pusak 20 sirkonskripsyon lilMoris, 3 depite Rodrig, ek 1depite pu Chagos inklir DiegoGarcia lor sistem first past thepost. Nu pe osi propoz kianplis ki sa 84 depite la, ki ena20 depite adisyonel lor bazproporsyonel, e ki sa ranplassistem Best Loser kominal.Nu pe osi propoze ki ena ennKonsey Rezyonal, kumaRodrig ena, pu Chagos.Si u anvi plis detay, chekwebsayt LALITwww.lalitmauritius.org uswakontakte militan LALIT pugayn kopi nu propozisyon.For content of messages: See www.lalitmauritius.org20


Militarism, lokipasyon, kolonyalism, derasinnman ek ekoloziChagos e Rol UK-US:Sekre, konplo, manti, inpinitepar Alain Ah-VeePa tulezur dan nu listwarkomin ki nu truv interkonekteansam kumadir dan enn selmatris plizir lalit: lalit kont bazmiliter e kont lokipasyon, lalitpu dekolonizasyon, pu drwaimin ek anfaver ekolozi. DiegoGarcia sa kalite plas la. Tusalalit la kumadir finn intersekteotur sa but atol omilye LoseanIndyin la, ki truv dan ArsipelChagos, ki form parti teritwarMoris. E sa baz militer kiDiego finn devini la, li pa parazar. Li form parti enn plankalkile par Lamerik ek GrandBretayn. Enn plan kriminel kizot finn maniganse ansekre,enn konspirasyon ki tultan zotfinn sey gard sekre depi zotprop lepep, depi lepep lemondantye. Rol ki Britanik finn zwelor Chagos e Diego, parfwatusel, parfwa ansam ar Lamerik,li finn tuzur marke parsekre, konspirasyon ek mansonz.Zot tulede finn azir e pekontiyn azir ilegalman avekinpinite.Seki arive ar baz DiegoGarcia zordi kapav ena belreperkisyon lor planet antye.Fermtir baz militer Amerikinlor Diego Garcia samem lakletusa lalit la. Bizin liber Diegopu liber Chagos. E enn Chagoslib kapav amenn kumansmanlafin inperyalis US ki, avek soalye UK e lezot dan L’OTAN,responsab pu instig e nurikonfli e mem lager initil danMwayin Oryan e ayer, kiresponsab sufrans e vyolansplizir zenosid, ki amenninegalite ek lamizer zeneralize,destriksyon lavi e ekolozilor nu bul later. Li finn vinnneseser zordi pu amenn lafinreyn inperyalism US. Nukapav kontribye pu amenn salafin la. Nu kapav ena enn rolladan, enn rol konsyan. Puprepar, pa an sekre, me dandeba uver, devlop enn lot plan.Enn stratezi politik komin.Samem nu la zordi.Avan nu ariv la kapav li volapenn gete kimanyer Britanikfinn kapav morsle Moris egard but but ladan, fabrik ennnuvo koloni apel BritishIndian Ocean Territory(BIOT), derasinn Chagosyinpar fors e lerla lwe sa laterkokin la ar Amerikin pu batirenn baz militer e nikleer. Pa punanye apel Grand Bretaynperfid Albion!MilitarismDiego Garcia kitfwa enn parmibann pli gran baz militer USdan lemond. Lor Diego ena 24/7 plin plin. Baz la an eta dalertpermanan. Li kontenir ennveritab armada ki “aurait faitpalir de honte Pearl Harbour”kuma Simon Winchester, ennzurnalis, ki an 2001, ti reysiariv ziska Diego abor ennvwalye ti ekrir dan enn lartikdan Courrier international (25Oktob 2001). Lor Diego enapre 2 duzenn navir kargo(sakenn grander enn batiman100 letaz) ranpli ar tank, misil,kamyon, buldozer, bonbardye,21elikopter, zarm pli sofistike ease lesans pu ekip plizir dizennmilye latrup solda pu 3 zurafrontman arme. Depi Diegoli pran selman 3 zur pu buztusa lefektif la ziska LarabiSaudit alor ki depi Lamerik liti pu pran pre enn mwa.Samem lintere stratezik sa bazla. Dapre John Pike, enn experanalis militer, bi Lamerik se pukapav kontrol planet antye zisdepi baz militer Guam ekDiego apartir 2015. Lamerikpe depans par bilyon dollar puepgreyd baz Guam ek Diego.Diego servi pu fer lager arlezot pei. Depi laba ki avyonAmerikin B-52 finn dekole eal zet bom lor abitan lavilLirak e mem lor dimunn peasiste enn maryaz dan Afganistan.Tusa krim la pe kometdepi nu prop teritwar. Eskidime pu atak Liran depi samem baz la?Baz Diego finn osi servi putortir prizonye, dan kadLamerik so swadizan lagerkont terorism. An sekre. Ziskaki ansyin Premye Minis GordonBrown ti bizin avwe danParlman Britanik lane dernyer,ki an 2002, a 2 repriz Diegofinn itilize par Lamerik kumaplas sekre pu gard e tortirprizonye.Zordi baz Diego pe itilizekuma tet de pon pu protezlintere ekonomik inperyalisUS ek lezot pei kapitalis, pukontrol surs lenerzi kumapetrol, ki ena sirtu dan


Mwayin Oryan. Dan ennlemond kot konpetisyon antpei kapitalis pe aksantye aveklamonte zean ekonomik kumaLasinn ek Lend rol bann bazmiliter finn vinn kle. Nu danenn lepok kot sistem kapitalisminternasyonal depann puso reyn lor militarism zeneralize,lor intervansyon militeretranze ubyin lor lokipasyonmiliter. E suvan Lamerikkumanse par lokipasyon e lerlamet baz dibut kuma li finn ferdan Lirak e dan enn sertennmezir kuma lor Chagos. Bannbaz militer finn vinn esansyelpu ki inperyalis Amerikin asirso sipremasi lor planet. Dapresif Base Structure ReportDepartman Ladefans US(2008), Lamerik ena 761 bazdan lezot pei ek 104 lor so propteritwar. Sa sif la kasyet plizirbaz ki gard sekre kuma enadan Lirak, Afganistan ekIsrael. Ofisyelman Lamerikena plis ki 190,000 solda,115,000 sivil anplwaye antaselor 909 fasilite militer dan 46pei e teritwar. Zis lor bazBallad Air Base dan Lirak ena30,000 solda ek 10,000 kontrakterki travay pu larme US.Bann baz ek tu so arsenal formparti tut enn lindistri armamankontrole par gran miltinasyonalki lye ar dirizan alatet LetaZini e lezot pei pwisan danLerop. E byinsir zot pa prodirzarm pu fer zoli. Zot enalintere pu ankuraz e alimantkonfli e mem lager pu ki lindistrizarm prospere. Ankorenn fwa Lamerik ek Britanikfinn invant tu kalite mansonzpu sey explik zot prezans lorChagos ek Diego. Alepok ti pukonstrir enn sant kominikasyon,apre pu kontre URSSpandan lager frwad, apre pukonbat terorism e dime kitfwazot pu dir kont pirat.Enn zenn Chagosyen pe etidye pano ExpoBaz Diego li osi reprezantenn danze direk pu lepepLosean Indyin. An 2001 ennavyon deger B1 ki ti dekoledepi Diego pu bombardAfganistan ti kraze dan lamerLosean Indyin. Sa kalite avyonla kapav sarye ziska 40 tonnbomb ek li kapav ekipe pusarye zarm nikleer. Sa ennlexanp pu montre ki Lamerikparey lezot pwisans inperyalispena okenn lintere pu sekiriteek lape. Dan bann lane 70 paLeta Zini, UK ek Lafrans ki tisabot konferans Nasyon Zinipu fer Losean Indyin enn Zonnde Pe? Dimunn Moris padakor ki servi later Moris pufer lager ar lepep lezot pei, pumasakre dimunn, detrir zotlavil, lekol, lopital depi nuprop teritwar. LALIT ek plizirlorganizasyon sindikal, sosyal,drwa imin finn manifeste kontlager Lirak, kont agresyonmiliter Israel dan Palestinn. Enu pa tusel. Zordi ena bukudimunn dan buku pei ki kontbaz militer e pe mobilize pudimann ferm baz, e pu returntu solda pa zis depi fron degerme depi tu baz militer. Kumsaki lalit la vinn lor lofansiv olyeatann ki ena lager lerla22mobilize. E finn reysi fer fermbaz kuma Subic Bay dan Filipinn,Mannta dan Ekwador, eVieques dan Porto Rico. <strong>Lalit</strong>manb dan No Bases, enn rezoanti baz militer etranze kiregrup reprezantan depi ennsantenn pei. E zordi li pe vinndeplizanpli difisil pu Lamerikantretenir ku ekonomik tusabaz la akoz so lekonomi finnbyin afebli.Lokipasyon, derasinnmane kolonyalismPremye Minis Moris, lezotminis e dirizan pei suvandekrir Moris kuma paradi puturis, pu fer maryaz e linn demyel, kuma meyer plas pu ferbiznes. Hilary Clinton ti memfer eloz Moris kuma meyerplas pu investiser dan ennkonferans pei Lafrik lanedernyer. E aster Premye MinisNavin Ramgoolam ena prozepu fer Moris vinn enn paradishoping kuma Singapour. Mezame u tann sa bann dirizanpei la insiste dan zot diskur lorlefet ki enn but samem“paradi” la su lokipasyonmiliter larme ek lapolis 2 lezotpei. San permi spesyal depiBritanik pa gayn drwa al


Chagos. Purtan dan KonstitisyonMoris, Seksyon 111 lidir klerman ki “<strong>Mauritius</strong>”inklir bann lil Moris, Rodrig,Agalega, Tromelin, CargadosCarajos ek Arsipel Chagos(inkli Diego Garcia). DanFisheries Act 1980 li memdefinir ki kantite lasenn PASMinister Lapes Moris otorizservi lor Arsipel Chagos. Melotorite Britanik ki donn permipu vizit Chagos e zot mem kiramas e gard lamone tax depibato ki lapes laba peye.Chagos su lokipasyon ilegaldepi 1965. Bann britanik tiderasinn tu abitan sa arsipel la.Li ek so alye Lamerik ti bizinenn lil kot pena enn “popilasyonpermanan” pu konturnlalwa internasyonal. Sa ak lati dekrir dan enn editoryalWashington Post (Septam1975) kuma enn ‘kidnapingdemas’. An 1965 dan prosesislindepandans kolonizaterBritanik, tuzur an sekre, finndetas enn but teritwar MorisChagos pu kree enn nuvokoloni apel British IndianOcean Territory (BIOT).Guvernman Labour HaroldWilson alepok ti itiliz ennprosedir rwayal apel Orders inCouncil pu fer sa ak ilegal lasan bizin pas par Parlman.Seksyon 4 BIOT Ordinance 8Nov 1965 dir ki “Personn pakapav rant lor sa teritwar, u sili truv lor sa teritwar la, pakapav la u reste, amwin li dezaena enn permi ubyin li gaynenn permi”. Kumadir danPalestinn, bizin permi pu rantlor u prop teritwar aster!Ant 1965 ziska 1973 bannBritanik finn expilse tu sa2,000 abitan ki ti pe viv lorbann lil Chagos, lor Salomon,Peros Banos, Diego, ThreeBrothers, Six Islands, eBoddam. Depi 18 syek ansetbann Chagosyin ti pe viv labakuma esklav pu travay lorplantasyon koko. Plizir zenerasyonfinn reste e finn kreetut enn lavi sosyal, kiltirel laba.Bann Britanik ti servi tukalite metod pu defalke abitanChagos. Par trik bann ki ti vinnMoris pu swen medikal u pupas vakans. Kan zot ti rodrepran bato pu returnekonpayni Rogers ti dir zot kiDiego finn vande, ki sanseChagos ferme. Britanik ti donninstriksyon konpayni Rogers,ki ti asir traze ant Chagos ekMoris, pu napa les okennChagosyin mont lor bato.Plitar Britanik ti diminyeaprovizyonnman lor Chagos.Zot ti inport mwins medikaman,dile, e lezot nesesitedebaz pu afam bann Chagosyine dekuraz zot reste.Infirmye e profeser, kan zot tireturn Moris, pa ti ranplas zot,e ti ferm dispanser ek lekol.Solda US ti mem ramas tulisyin ki Chagosyin ti pesweyne e tuy zot divan zotlizye kumadir enn warning puseki persiste reste. Dernye 200Chagosyin ki ti reste ti met zotpar fors lor bato Nordvaer anEnn tigrup anplen deba231973 e kit zot Sesel e lor laradPort Louis. San nanye. Sanlakaz, ni travay. Ena buku kifinn swiside, ena finn mor arlasagrin.Tusala finn fer an sekre.Guvernman Lamerik ek GrandBretayn pa’nn les zot lepepkonn lor sa ak ilegal ki zot finnkomet la. Zot pa ti ule ki zotlepep informe e kone lor lokipasyon,derasinnman, demanbremanteritwar enn pei, lorkonstriksyon enn baz militernikleer. Zot ti azir an sekre pufors enn popilasyon al an exil.E okenn lapres pa ti ekrir lorsa transaksyon ilegal la, lor saak kriminel la, ki al kont SartNasyon Zini. Rezolisyon 1514Nasyon Zini dir klerman ki“Any attempt at the partial ortotal disruption of the nationalunity and the territorialintegrity of a country isincompatible with the purposesand principles of theCharter of the UN”. E plitarkan dan Nasyon Zini finn gaynnyuz lor sa plan ki ti pe tramela zot ti vot an Desam 1965Rezolisyon 2066 ki invitlotorite Britanik “to take no


Lasistans byin konsantre pandan konferanslegal, e tu lekipman reparasyonpu sa bann sumarinnikleer la.Lor sa isyu zarm nikleer la,zordi avek Trete Pelindaba enaenn nuvo mekanis, ki viz pudebaras Lafrik, inkli Chagos,de tu zarm nikleer. Tutswitkuma Trete Pelindaba finn rantanviger lane dernyer, LALIT tial zwenn Minis Zafer Etranzer,Boolell pu dimann li met ennkonplent divan African Commissionon Nuclear Energy(AFCONE) ki finn met dibutsu sa Trete la, pu ki kapav lerlaena inspeksyon su lezid UN lorDiego pu verifye si enamateryel nikleer laba. Etandone ki UK e US sinyater saTrete la zot tulede pe anfet aziran kontravansyon sa trete la.Bizin osi anmemtan met delavandemand pu ki pa zis ferme demantel baz Diego me asireki ena enn netwayaz ekolozikapre lor Diego e otur lamerChagos.Sa lane la UK finn ena tupedekret enn Zonn MaritimProteze otur Chagos, ki exklirDiego, kot anfet ena enn baznikleer polyan. Sa montre kibann Britanik pa ditu intereseavek proteksyon kalite dilootur Chagos me plito parskizot pe antisip enn viktwarChagosyin dan zot ka ki pevini byinto divan lakur DrwaImin Lerop. Britanik finn mempyez Greenpeace pu ris zot danzot kanpayn anfaver saswadizan Park Marin la.Nu ena aster pu met ankorplis presyon lor guvernmanRamgoolam-Jugnauth pu liazir su sa Trete la.Listwar Diego e Chagoskontenir dan li plizir lalit.LALIT e buku lezot lorganizasyone individi finn konstamanmet lor lavanplan isyu bazDiego e dekolonizasyon Chagos.Enn lalit dan lekel nu danLALIT, nu finn tultan gardansam demand pu reinifikasyonteritwar Moris, pufermtir baz Diego, pu drwaretur e ful reparasyon pu tuChagosyin. Kan separ sa bannisyu la ki nu pyetine e mem ferrekil e kan gard zot ansam nufer progre, nu avanse. E lakleladan se fermtir baz Diego.Kontex kriz ekonomik zordirann inperyalis US pli25vilnerab, pli expoze a presyonpu ferm so bann baz. Aster lienn moman pu met plis zeforpu avans sa lalit la. LiberDiego vedir liber Chagos ekonplet dekolonizasyonteritwar Moris. Anmemtan nupu kumans liber enn imansparti lemond, Lafrik an antye,de zarm nikleer. E donn kudmeafebli ankor plis masinn degerinperyalis Amerikin.Nu lalit mars ansam arliberte, demokrasi, dinite,laverite. Nu zarm: ennprogram otur bann demandkoeran, aksyon konsyan e asefyel pu konfront Lamerik ekUK. Liber Diego! LiberChagos! Lamerik ek UK bizinlev pake ale!Alain Ah-Vee, Oktob 2010


Problematik dan <strong>Lalit</strong> ChagosBann Také dan LALITpar Ram SeegobinNu ena plezir prezantdiskur Ram Seegobindan Konferans LALIT lorDiego Garcia ek Chagos,30 Oktob 2010, verbatim.Li ti fer GRNW, dan HorlMama Bul Later.Mersi kamarad Rada. Avan mokumans mo intervansyon, moti pu amenn enn ti elemanrepons a enn kestyon ki tisuleve granmaten, me ki usimontre rises nu langaz Kreol.Lor kestyon “Eski Amerikinpu “ekute seki nu dir?” Me wi,kapav et zot pa pu ekute. Menu devwar se pu fer pu fer zotakute. Langaz Kreol kapav fersa kalite zafer la.Mo intervansyon li inpe lorbann problem ki ena otur lalitChagos, bann take. Sa liinportan, etan done ki nuKonferans pe rod bann fasonpu amenn lalit pli divan. Liparet enn travay inpe ingra kifinn donn mwa pu met lanfazlor bann difikilte. Me, etandone nu pe rod bann solisyon,anfet si nu pa konpran banndifikilte, si nu pa konpran bannobstak, lerla nu inpe itopist, nuinpe idealist. Me nu pa bannidealist nu. Nu ena enn travaypu fer, nu bizin rod bann fasonmateryel pu fer sa travay laavans divan.Buku kamarad depi granmatenpe fer resortir kimanyervremem asterla nu lor ennlakrwaze sime lor problemChagos. Sa, li pu tu kaliterezon. Ena Trete Pelindaba,ena negosyasyon pu enn nuvolakor ant US ek UK, ena kaLakur Eropein ki GrupRefizye Chagos inn mete. Tusala ondire li pe amenn nu danenn lakrwaze. Seki nu ena pufer dan sa Konferans la sekonpran sityasyon kuma li etezordi me sirtu konpran banndifikilite, konpran bannobstak. Fode pa nu kwar ki tupu fasil. Non. Apre 40 an, nubizin fons dan nu latet ki li pafasil. Nu pa la pu rod solisyonfasil. Si ti ena solisyon fasil, lipa ti pu pran 40 an. Me apre40 an, pa zis nu pankor truvsolisyon me travay la paret peagrandi, li pe vinn pli difisil.Kapav et dan lepase nu pa finnvremem konsantre ase lorbann difikilte, nu pa finnkonsantre lor bann problematikpu konpran kimanyer puamenn lalit la pli divan.Artikilasyon diferan lalitNu premye gran defi ki enadivan nu – ek sa, dan so diskurluvertir gramatin AnsyenPrezidan Cassam Uteem inndekrir byin, dan enn fason byinpresi, dan enn fason byin konsie li finn dekrir buku pli byenki mwa mo pu kapav dekrir li– nu premye gran defi sekimanyer pu gard sa trwa laspefondamantal dan lalit oturChagos dan enn artikilasyon,kimanyer pu gard zot ansam,kimanyer pu artikil enn ek lot.26Sa nu premye gran defi. Li enndefi difisil, li pa fasil. Taler mopu explike difikilte ki enaladan. Kan Ansyen PrezidanCassam Uteem finn dekrir ligramatin, mo sir isi nu inn dir,“Me, wi normal li kumsa, libizin kumsa, tu bann elemanansam”. Me kan u get larealitesityasyon u pu truve ki anfetena bann problem terib ladan.Sa trwa laspe la li evidan: seproblem baz, se problem dekolonizasyon,se problemdrwa de retur e reparasyon pubann Chagosyin. Tu le trwa zotpa dan enn lord 1, 2, 3. Samemmo servi sa mo “artikilasyon”,savedir enn artikile ar lot la.Kan u byen gete, kifer inndeport bann Chagosyin danbann kondisyon osi atros, danbann kondisyon osi kriyel? Pufer enn baz. Kifer ilegalmanfinn detas Chagos depi Morisan 1965 avan lindepandans?Kifer? Pu fer enn baz. Me li tibizin evidan pu tu dimunn kilakle problem la se sa baz la.Samem lakle problem la. Samem nu pwen depar. Tu sekifinn arive, tu sufrans, tu difikilitedekul depi baz la. Setadirnu pa kapav separ zot ditu.Kifer Moris finn perdi sokontol, so suverennte, lorChagos. Kifer? Lakoz baz.Lakoz Amerikin ti ule enn baz,li finn dir Angle, “Kas sateritwar la an de, gard enn but,e donn enn ‘but’ Lindepandans.E lerla lwe sa but ki to


Ram Seegobin pe fer so diskur. Divan lor panel Rada Kistnasamy, Wilbert van der Zeiden ek Lindsey Collenfinn kase e ki to finn garde armwa pu mo fer mo baz”.Suvan dan LALIT nu dir dansa sityasyon la, Grand Bretayn,Leta Britanik finn azir kumaenn voler, li’nn kokin Chagos,e Lamerik pe azir kuma ennreseler parski li finn resevwarkitsoz ki finn kokin.Alor kuma zot truve, saartikilasyon sa trwa eleman lali absoliman indispansab. E nudan LALIT depi ki nu dan salalit otur Chagos tultan nu finntravay lor sa asonpsyonla: bizin artikil sa trwa elemanfondamantal pa dan enn lordpriyoriter lor letan savedir nufer sannla avan, apre nu fer lotla. Non. Me dan enn artikilasyon.Parski si u artikil zot, upe ranforsi sakenn sa banneleman la. Tandi ki enadimunn kwar si u gard tu banneleman ansam, u pe afebliumem lor reparasyon, lor drwade retur, lor suverente. Non.Kan u artikil zot, u ranforsi tule trwa eleman anmemtanatraver sa artikilasyon.Asterla, mo pu dekrir banndifikilte pu mintenir sa artikilasyonki LALIT inn tultanmintenir e nu pu kontinyemintenir.Anu get difikilte. Anu getbann tandans ki ena pu separsa trwa eleman la. Anu getdiferan Guvernman Moris,depi 1968 vini mem, si zot finnfer enn travay, si zot finn ferenn diskur isi-laba, li finnprinsipalman lor suverennte.Sa finn diskur GuvernmanMoris. Kapav et u kapavkonpran zot, me zot finn separsuverennte depi 2 lezot elemanfondamantal. Zot, par examp,finn negliz sor bann Chagosyinapartir kan zot finndebarke dan larad Moris, e saMadam Edna Menes innexplik sa byen. Zot finn neglizsa eleman net. E diferan GuvernmanMoris finn aksepteprezans baz militer. Telmanfinn aksepte prezans bazmiliter ki finn ena bann GuvernmanMoris ki ti permetavyon militer vinn Moris tuleDimans granmatin, vinn sersdizef fre, vinn sers leti, pomdamur,legim fre. Sa nu rapel. Nures Bambu, nu tann sa bannavyon militer la rantre danDimans boner gramatin, 4-5er27granmatin. Buku dant nu, motruv Ally pe sakuy so latet, nutu inn tande bann avyon militerdan nwar pe rant Moris puvinn sers dizef. Ek GuvernmanMoris konplis pu ravitay bazla. Pa zis manze, pa zis dizeffre. Enntan Gvernman Moristi mem permet pran agrega,savedir makadam, roksenn, tubann zafer ki bizin pukonstriksyon. Sa usi GuvernmanMoris ti pe permet.Guvernman Moris inn permetsekter prive dan Moris organizrekritman pu dimunn al travaylor baz, permet zot met avi danlagazet, fer intervyu dimunn,pa Chagosyin selman, pu altravay lor sa baz la. AlorGuvernman Moris finn byenkonplis ek prezans baz la. Sadonn nu enn lide ondire presyonki ena pu separ sa bannisyu la. U ena bann Guvernmanki konsantre lor suverennte,negliz sor bannChagosyin ek konplis avek bazla. E sa vini mem depi 1968ziska asterla li ankor parey.Nu ena dan Parlman zordi,dan Lasanble Nasyonal, ennLopozisyon, anfin espes


ki pe prodir par mil tonn dese,par mil tonn polisyon tulezur.Li ridikil. Me propagannGrand Bretayn telman li for, kiu mem gayn lorganizasyonkuma Greenpeace ki tom dansa pyez la. Greenpeace li ennlorganizasyon lanvironman, litom dan sa pyez la. Li pranpozisyon an faver Park Marinsan gete ki bann inpliksayonPark Marin, san gete kisannlape ranz enn Park Marin oturzil kisannla. Li pa get tusala.Li vinn anfaver. Erezman kiena buku lorganizasyon, bukuindividi ki ondire sakuyGreenpeace enn ku, inklirLALIT. Nu finn ekrir Greenpeacepu dir zot “Ki zot gayne,latet pa bon?” Lerla Greenpeacedusman-dusman kumanssanz inpe so laliyn. Asterli ena mem enn laliyn pu dirki li ena enn navir, kan nu tupare li pu pran nu tu Chagoslor so navir. Tanmye.Sa li lor kestyon santaz. Lievidan ki sa kalite santaz la nuselman kapav fer fas par mobilizasyondan Moris isi kont sabann santaz la. Se lepep Moris,klas travayer, muvman sindikal,tu bann lorganizasyon, nuki bizin prepar nu pu rezistesa kalite santaz inyob, sa kalitesantaz absoliman inakseptab.Sa li nu travay ki nu ena divannu.Kimanyer ReveyGuvernman MorisEnn trwazyem pwen se kimanyer nu pu sakuy saGuvernman Moris la e tir lidepi dan sa letarzi ki’nn dire40 banane, enn espes “La Belleaux Bois Dormant”. Kimanyernu pu revey li? Pa kuma tirevey “La Belle aux BoisDormant”, me nu bizin truvbann fason pu revey li. Finnena, dan sa 40 an la, bann grandiskur. Gramatin AnsyenRichard Beaugendre expoz inegalite deklas dan so santePrezidan Cassam Utteem finndir ki dernye diskur ki MinisZafer Etranzer ti fer danNasyon Zini ti enn diskurkanon, ti byen bon, ti for. Nuusi nu ti dakor. Me mo kwarAnsyen Prezidan CassamUtteem inn bliye dir ki, apresa, Premye Minis inn dir “Ey,pa Minis Zafer Etranzer ki tiekrir sa diskur la, mwa ki tiekrir sa diskur la!” Anfinpason, sa so problem. Finn enadiskur dan Nasyon Zini, danOUA aster Linyon Afrikin,finn ena diskur inpe partupartu. Bon diskur. Parfwa inpemwin bon. Finn ena rezolisyondan OUA/Linyon Afrikin, danNon-Alinye. Inpe partu finnena bann rezolisyon. Lerla finnena negosyasyon, seki nu apelnegosyasyon aplavant.Negosyasyon ki finalman finipar seki apel “photo opportunities”.Mo pa abityedakor avek seki Nick Leake dirme dan sa ka la u truve li enarezon pu fer resortir ki WilliamHague enn bann premye zaferinn fer e sa enn gran loner punu tu se li finn resevwar nuPremye Minis kuma premyeinvite. Samem ki mo apel sa30kalite negosyasyon, rankont,diskisyon aplavant. U peranpe. Parski rapor defors padan u faver.Alor wi finn ena tu sa diskur,rezolisyon ek negosyasyonaplavant. Finn mem a sertinmoman, enn lespwar totalmanridikil ki sa nuvo guvernmanCon-Lib-Dem pu ena ennlaliyn diferan parski sirtu bannLiberal Demokrat dan lepaseinn fer diskur anfaver Chagosyin,anfaver Moris lor kestyonChagos. Me sa lespwar kiti ena la, kifer mo apel li ridikilparski li repoz lor enn mekonesanstotal, enn mekonesanskriminel de seki politiketranzer Grand Bretayn ete.Kisannla ki desid politiketranzer Gran Bretayn? Eski seWilliam Hague? WilliamHague fer so diskur an pibilik,me lintere Leta Britanik lideside par bann espes mandarenek potanta dan ForeignOffice, bann ofonksyoner,bann PS, bann mandaren ekpotanta. Zot ki desid politiketranzer Grand Bretayn parskiso politik etranzer koresponna so lintere, so lintere ekonomik,so lintere politik. Se sa


ki determinn so politiketranzer. Pa lefet ki si u enaCook ubyen Straw ubyen si uena Hague. Pa sa ki sanz sopolitik etranzer. Alor se pu sarezon la ki mo dir li ennmekonesans ridikil e ennmekonesans ase kriminel.Nu dan Moris finn ena asebuku mobilizasyon dan lepasepu sey fors Guvernman Morispu sorti dan sa letarzi, sapasivite la, e sey fer li azir ekinpe plis kuraz, inpe pliskonviksyon, inpe plis integrite.Sa, enn de bann gran defi kiena divan nu. Kan enn kamyonanpann, pena lesans, li pa fasilpu buz li. Li ena enn espesinersi. Li enn pwa lur. Alorbizin fer nu travay.Pyez izol lalit Chagosdepi program politikOsi ena pyez pu nu tu. Enapyez pu nu evite. Pyez pu nutu se pu izol lalit otur Chagosdepi enn program politik, depienn program politik ki viz puamenn sanzman dan sa pei la,ki viz pu amenn plis internasyonalism.Si nu sey izollalit pu Chagos depi sa programpolitik pli global, pli larz,pu amenn enn lalit pu sosyalism,pu amenn enn lalit pu enninternasyonalism azisan, si nuizol lalit li enn pyez.Gramaten nu finn ekuttemwanyaz Madam EdnaMenes, li finn dekrir nu kitsozbyen tusan. Mo’nn byen tusepar seki li’nn dir. Me odela desa, nu bizin realize ki problemChagos li pa zis enn problemdinite imin. Sertennman li ennproblem dinite imin, me li pazis sa. E kan Chagosyin metbann ka dan Lakur dan Lond,sa ena lefe pozitif dan lesanski li fer lapres Britanik, lapresmondyal net vinn konsyanproblem la. Pena okenn dut kisa ka ki’nn mete dan Lakurdan Lond, li fer konsyans oturproblem Chagos vinn byin foronivo internasyonal. Bukudimunn vinn konsyan danLangleter, dan Lamerik partu,zot vinn konsyan linzistis LetaBritanik inn fer kont Chagosyin.Me kan nu byen getebann ka Lakur, ki zot reprezantedan larealite? Zot reprezantreklamasyon par Chagosyinantan ki size Britanik. Zotal Lakur Lond parski zot perevandike antan ki sitwayinBritanik. Zot pe revandikevizavi Leta Britanik dan ennLakur Britanik. E antan kiBritanik, zot ena drwa aligaleyd. Setadir Leta Britanikki pey pu zot ka Lakur atraverligaleyd. Alor sa, nu bizinkonsyan de sa. Kuma mo dir,bann ka la finn amenn enn prizde konsyans fantastik onivointernasyonal. Me nu bizin osikonsyan limitasyon sa stratezilegal, limitasyon sa stratezilegalistik.Mo donn zot enn lexanp ennlimitasyon: u gayn u keysLakur, leta Britanik fer lapel,u dan enn lot Lakur pli ot ugayn u keys ankor. Pe gaynemem la, 3 keys inn gayne.Finalman, leta Britanik truveki sa pa koresponn a so lintere,lerla ki arive? Premye Minisal get Larenn, Larenn ekrir ennti but papye e dir, “Sa ennOrder in Council ki kennsel tusa bann ka Lakur la”. Inngayne dan Lakur, apre ennOrder in Council ki dekretepar Larenn vinn kennsel saakoz li pa dan lintere Britanik.Konstitisyon Britanik ek LetaBritanik tel ki, kan so linterevinn anze, li dir u, “Sa sekiLakur inn dir, me sa li pakoresponn a nu lintere sa.” Alalimitasyon sa stratezi legalistik.Me ka divan LakurEropein Drwa DeLom, labaosi dizon bann Chagosyin31gayn zot ka, zot pu gayn drwade retur dan Chagos antan kisitwayin Britanik, pu gayndrwa return dan BIOT, teritwarBritanik, enn koloni. LakurEropein samem ka ki divan li.Li pa get suverennte, li pa getbaz. Li gete si Chagosyin pudrwa de retur antan ki sitwayinBritanik, return dan enn teritwarBritanik. La usi u truvbann dinamik ki kapav ena. Lienn problem, li enn difikilte.Me, kuma mo dir nu konsyande sa priz de konsyans ki finnena onivo internasyonal gras asa bann ka la, me sa pa ule dirki fode pa nu get ki bann pyez,bann obstak, bann problematiksa bann ka la reprezante.Okumansman mo ti dir nu puget bann problem. Mo finn getprinsipalman problem danlepase. Kapav et pu nu amennnu lalit pli divan nu bizinkapav antisip problem, nu pubizin antisip problem ki nu pakonsyan zordi, kitfwa pu vinidime, dan enn semenn, danenn banane. Mwa mo kwar kiena sertin gran danze ki pe vinilor sa lalit la ek nu bizin diskiteatet repoze, nu pu bizinkonpran sa bann danze la otursuverennte, otur baz, otur drwade retur, otur konpansasyon.Nu pu bizin reflesi buku lor la.InternasyonalismNu pli gran travay se puintegre sa lalit pu Chagos ladan enn lalit internasyonalist.Buku kamarad inn fer resortirki lalit la nu pa kapav amennli zis isi. Mem si nu mobilizdimunn, mem si nu fer ennmanifestasyon 100,000 dimunnli vo seki li vo. Li bon,wi, me se pa sa ki pu nesesermankrak Leta Britanik ubyenLeta Amerikin. Non. Kifer nuapel numem internasyonalist?Se parski nu, nu pe rod sutyindan Langleter, nu pe rod sutyin


Vishnu Jhugdharry intervenir pandan debadan Lamerik. Zordi danLangleter, dan Lamerik enaenn muvman anti-lager pwisanki kapav amenn 3 milyondimunn lor sime kumsa. Kannu ti al Mumbai, kan ti metdibut No Bases ansam avekWilbert, laba kamarad kumaLindsey ti pran laparol divanenn lasanble 1,200 dimunn kiti reprezant muvman anti-lagerantye lemond – Britanik, Amerikin,Franse, tu ti laba. Nu tipran laliyn ki muvman antilagerbizin osi vinn ennmuvman anti-baz. GramatinAlain inn fer osi resortir kimuvman anti-lager pa kapavatann atann ziska ena enn lagerdeklare lerla li desann lor sime.Non, lager fer parski ena bannbaz. E nu servi sa mobilizasyonanti-lager partu danLostrali, dan Langleter, danLafrans, partu pu mintenir ennpresyon lor bann baz, sa liinternasyonalist. E sa seki pumarse. Pa zis dan Moris isi. Nubizin gayn sutyin dan Langleter,Lafrans, Lamerik, partudan lemond pu sa travay la.Onivo rezyonal me osi onivointernasyonal.AlternativPu termine bann kama-rad, moti a kontan dir ki nu dan LALITnu finn gard sa lalit oturChagos la dan enn programpolitik, dan enn program puenn alternativ, dan enn programki pu amenn sanzmansosyalist dan sa pei la. Initil nukwar ki sa bann parti opuvwarzordi, burzwazi ki ena puvwarekonomik zordi, initil nupanse ki zot pu amenn kitsozkonstriktif otur Chagos. Nubizin anmemtan nu pe lit puChagos, anmemtan nu integreli dan enn program ki pe vizpu amenn enn sanzman sosyalistdan pei me enn sanzmansosyalist dan lemond osiatraver enn form internasyonalism.Ek nu konferans zordili reflet ekzakteman sa.Nu dan Moris isi, tu banndimunn ki’nn vini klerman zotkonserne par sa, me nu pe ferenn travay isi, me nu finn asireki nu ena bann kamaradmilitan ki lite dan Lostrali, danLaoland, dan Lafrans, danLamerik, partu, dan Paris. Nupe asire ki nu kapav integre sa32lalit la dan enn strateziinternasyonalist. Sa bi nuKonferans. Setadir mobilize,wi, dan Moris isi, me mobilizedan enn loptik internasyonalparski sa ki pu amenn nudivan, sa ki pu permet nu gaynplis lafors pu reklam fermtirbaz, pu reklam dekolonizasyone retur Chagos a teritwarMoris, e ki pu amenn zistisfinalman pu bann Chagosyinki finn sufer telman.Mersi bann kamarad.Diskur Ram Seegobin, dirizanLALIT premye zur KonferansInternasyonal30 Oktob 2010


Kimanyer fer ferm enn baz militer?par Kordinater No Bases Wilbert van der ZeijdenNu ena plezir pu prezantversyon Kreol diskur kiWilbert van der Zeijden,kordinater rezo No Bases(dan lekel LALIT osimanb) ti fer premye zurkonferans LALIT, le 30OktobMo ti pu kontan kumanse parremersye organizater konferanspu enn konferans osibriyan. Pu mwa personelman,li enn gran loner pu et isi zordi.Mo finn travay pandan ennbon but letan lor kestyon bazmiliter. Sa travay la ti kumanse7 an desela kan ti ena enndemand pu ki Linstiti pu lekelmo travay fer enn travay lorkestyon baz militer ek get lianterm enn pilye ki permetlager eklate a tu moman. Mobizin ase onet pu dir u ki mopremye reaksyon kan finn dirnu fer sa travay la sete “Non,non, mo pa pe truv nu pe arivtravay lor sa kestyon-la. Dirmwa enn kut: kisannla pu arivreysi ferm baz militer? Sa enntravay tro gran pu nukapasite.” Lerla dan Linstiti,zot finn byin zantiman donnmwa inpe zafer pu lir ek zotfinn dir mwa, “Alerayt. Pagrav si to pa ule travay lor la.Me lir seki ena lor Okinawaek lir seki ena lor DiegoGarcia. Kan to fini lir sa, nuva rekoze.” Alor pu mwa, tu tikumanse kan mo finn kumansaprann lor Diego Garcia ekseki finn arive laba. Se sa kifinn kontribiye pu ki mo angazmwa dan lalit No Bases.Wilbert van der Zeijden anplin debadan ler diteZordi gramatin, nu finn kozlor relasyon interliye ki ena antsa 3 demand ki nu pe anvirealize anmemtan dan sakonferans la. Setadir: pu fermbaz, drwa deretur DiegoGarcia ek leres Chagos ekreinifikasyon pei <strong>Mauritius</strong>.Mo pu konsantre zis lor ennsel pwin dan sa 3 pwin la. Sapa vedir ki mo panse ki sa ennpwin la plis inportan ki lezot,me mo panse ki li vo lapenn alplis anprofonder dan sakestyon pli larz konsern bazmiliter Amerikin onivo internasyonalparski li pu explikekimanyer baz militer finnkumanse ek pu ki rezon finninstal baz militer lor DiegoGarcia.Alor mo pu get listwar bazmiliter onivo internasyonal,mo pu koz lor bann presyon kiena lor sa stratezi pu mintenirbaz militer, mo pu koz lor33presyon pu US ferm plizyerbaz militer ek mo pu donn enndelexanp kimanyer sa kalitepresyon la finn amenn fermtirbaz dan lapratik ek mo espereki letan reste pu ki mo terminnmo diskur lor Diego Garcia puramenn li a tem sa konferansla.Mo finn donn zot enn mapki montre tu baz militerAmerikin partu dan lemond.Tu bann tipwin nwar lor mapla zot bann baz militer. Isi, nubizin rekonet travay DavidVine ki finn servi sa map ladan enn zoli liv ki li finn ekrirapel Islands of Shame. Inperekonesans al pu mwa osiparski li finn devlop so mapapartir map baz militer ki mwamo finn fer.Map la interesan pu geteparski mo panse li montrekimanyer dan lemond, bazmiliter US finn propaze dandiferan direksyon.Anverite, zistwar la likumanse an 1898 kan dernyelager Lespayn-Lamerik titermine avek enn viktwar puAmerikin. Lamerik dan memfule finn koloniz Filipinn,Hawai, Guam, Puerto Rico ekGuantanamo Bay. Inpe letanapre, li finn koloniz zilMarshall, lerla plizyer lezot lilkuma Midway. Rezon pu sa,kuma Prezidan US McKinleyti dir, se pu US gayn enn “fairshare” (enn par “ekitab”)Lasinn.Alor US ti truv sa kolonizasyonla kuma enn fason pu


eysi kontrol Lasinn. Sekivedir zot ti truv li kuma ennpremye pa kolonyal. Finn fernu krwar ki US li pa enn laforskolonizater, uswa ki li pa ennlafors kolonizater antermkontrol teritwar. Me anfet kanu get byin, US finn demarekuma enn lafors kolonyal avekbi pu gayn Lasinn.Lerla, apre sa, seki zot finnanfet fer, e sa mo krwar likitsoz byin inportan, se pupremye fwa, USA finn met solaliyn defans andeor so propteritwar. Alor seki USA ti peanfet ule dir kan li fer sa se kiso defans li kumanse lor lakotlwes Losean Pasifik enn koteek lot kote, defans la li kumansekot Karayib. ZilKarayib, li truv andeor LetaZini. Li pa kumadir li danFlorida ki truv lor lakot USA.Ek byin vit, USA finn kumanselarzi sa frontyer defans la dandiferan direksyon. Seki zot tipe dir alepok, par exanp, separol kuma “tu zafer politik kipase dan Lamerik Latinn, li nuzafer.” Alor si ena enn rezimki Leta Zini konsider “move”,Leta Zini pu konsidere ki li enapu buze fer kitsoz sinon sarezim la pu vinn enn danze puso “sekirite nasyonal”.Alor, premye, zot finnpropaze dan direksyon lwes,lerla dan direksyon sid, ek zotfinn met Lamerik Latinn lorzot “laliyn defans”.Lerla pu enn tan, pa gran sozfinn arive kote baz militer.Finn ena Premye Ger Mondyal,me pa gran soz finn sanzekote baz militer. USA ti paretsatisfe avek sa sistem la pu enntan.Lerla apre Dezyem GerMondyal, Lamerik finn gaynekont Alman ek kumsamemkumans ena baz militer partudan Lerop. Apepre mem lepok,USA met baz dan Zapon ekKore. Alor li finn ankor ennfwa buz so “frontyer defans”dan enn fule expansyonis.Kumadir zot ti pe dir “Apartirasterla, nu premye laliyndefans pu omilye Lerop ek lipu inklir Zapon ek Kore osi.”La, mo pe sey al inpe vit puexplik tusala parski mankletan.Menwar denons baz militer Ameriken lorDiego dan so santeSa lepok la ti premye fwaki ti mansyonn Diego Garciadan bann dokiman USA. LetaZini ti anfet pe rod zil. Zotti’nn fini definir zot “laliyndefans” kot pu ete, me zot tianvi enn sertenn kontrol. Alorpremye rezon ki finn pus zotpu mont baz Diego Garcia sepa parski zot ti anvi kontrol lorLosean Indyin zot-mem, me separski zot ti per ki Larisi pukontrol Losean Indyin.Kan lager frwad ti’nnkumanse apre Dezyem GerMondyal, Angle ti pe retirlimem dan buku pei, ek fermplizyer so baz. Se dan samoman-la ki USA finn dir:“Abe kifer nu pa instal plizyerbaz dan bann Zil lwin-lwin kidan plas stratezik?”. Zot timem ena enn nom pu sastratezi la. Zot ti apel sa “remoteisland model”. KumsamemGuam finn vinn inportan34pu zot, ek kumsamem DiegoGarcia finn vinn inportan puzot.Dan kumansman, ti enarezistans. Ti ena rezistans danUS limem. Pentagon ti anvibaz Diego, me KongreAmerikin pa ti tro anbale parsa lide la. Alor ariv enn moman,US finn deside, alerayt,nu pu gard baz laba, me nu pugard li tipti. Li selman byin plitar ki zot finn devlop baz la,ekip li, ek fer plizyer diferanzafer laba. Li ti byin plitar kizot finn mazinn pu stasyonnsumarin nikleer laba, ek pugard B-52 laba. Li byin plitarki Diego Garcia vinn enn“Sant” pu US kapav kontrolKorn Lafrik, Mwayenn Oryan,Lazi Santral ek Sid Lazi.Tusala finn vini apre. Ek lerlanu finn ariv kot nu ete zordi.Apre Lager Frwad, tudimunn ti atann seki ti apel“restriktirasyon” ek pu lontanapre, US ti pibliye enn raporanyel ki li ti apel “RaporRestriktirasyon Baz” kot zotfinn explike komye baz zotpare pu ferme, ki kalitebuzman pu ena akoz finisyonLager Frwad ek ki kote pubizin diferan baz, diferan plas.(Mo pe al tro vit, non? Mo tiper ki mo ti pe al tro vit. Sori).Li elokan ki apartir sa lane la,zot nepli apel sa rapor anyella, “Rapor RestriktirasyonBaz”. Zot apel li zis “RaporStriktir Baz” aster. Alorsavedir ki zot finn abandonnzot prop lide restriktirasyon.Savedir zot nepli ena planrestriktirasyon. Zot nepli enaplan pu ferm tu zot baz danLerop kuma zot ti’nn anonsezot pu fer. Ek zot nepli enaplan pu ferm buku baz danZapon ek Kore kuma zot ti’nnanonse. Si nu pa fer nanye, liparet ki sa bann baz la pu taslamem pu byin lontan.


Mo ti pu kontan terminn saparti la lamem, ek get kestyonsa bann diferan kalite presyonlor US pu li ferm baz.Mo panse ki sa bannpresyon la pe vinn pli for.Sertin dan sa bann presyon lafinn deza mansyone zordi gramatin.Kikenn gramatin ti dirki Lamerik finn vinn enn espeslanpir ki pe bankrut. Mo ti pukontan kumans avek sa pwinla.Presyon Ekonomik puFermtir BazEna enn presyon ekonomikagrandisan lor Lamerik pu lireget so stratezi baz parski likut buku-buku larzan, sastratezi la. U kapav gete plitarsi u anvi: par deryer sa map kimo finn fer, mo finn ekrirsertin bann fe lor baz militer.U pu kapav truve ki kantite kasli kute, ek osi, ki valer li ena.Par ekzanp, total valer tupropriyete ki larme US enaandeor US, li $484 bilyon.Alor Lamerik, li pli granpropriyeter teryin dan lemond.Me mo pa ti pu koz lor la.Presyon ekonomik li rezim lia sa: baz anzeneral, li kut bukularzan. Li depann ki kalite baz,me enn baz li kapav byin tipti,zis enn-de batayon, uswa ennsistem radar, me li osi kapavenn gran baz. Bann gran bazki truv dan Zapon, Kore, Lalmayn,Litali ek lezot peiLerop, zot kut byin ser pu rule.Pena zis ku lekipman la ekinstalasyon la, ena osi salerdimunn ki res laba, antretyinbatiman, sekirite, ek lerla zarmek tu sistem ki anplas laba.Fermtir baz ki fek ena danLalmayn ek Kore, li paret finnkonsekans sa ku la; ennkonsekans ki dekul depi USAal realize ki so baz pe kut byintro ser. Ena sa, azute avek ennlot pwin: baz ki ena laba finnkadik. Zot nepli pe servi okennfonksyon. Malgre sa, enadifikilte pu Amerikin ferm zot.U bizin mazine ki ena enntrale lager intern ki deruleandan dan Pentagon. Alor siPentagon ena plan pu ferm ennbaz avyon, seksyon erfors papu kontan ki pe tay zot. Zot pudir kitsoz kuma “Alerayt, abekifer pa ferm enn lot seksyonlafors arme, sipa seksyonmarinn sipa enn lot seksyon.Kifer pe ferm nu seksyon?Dernye fwa osi zot ti tay ennnu seksyon ...” Ena fwa se sakalite rezon banal la ki prime.Li ena pu fer avek lagerteritwar ant dimunn dan ennlorganizasyon ek sa arive byinsuvan dan Lamerik ek liklerman kitsoz ki kas momenntumfermtir baz ki kadik.“Kadik”, byin-sir depi zotpwindevi, pa pu mwa.Presyon Politik Militer:Over-ReachEna osi presyon politik militer.Sa osi finn mansyonegramatin. Sa ena buku pu feravek “lamonte Lasinn”. Mopwin de depar se inpe enn lotplas: mo pu kumanse avek“overstretch” US pu lemoman.US ek so bann alye finnavoy zot lame tro lwin pu zotkapasite kan zot finn antreprandlokipasyon Irak ekAfganistan anmemtan. Apartlefet ki li kut byin ser, kan ufer sa, li osi vedir ki larme ki ufinn avoye laba bizin kapavreturn lakaz. Pena enn nombilimite solda ki u kapav zisavoy dan lager. Samem Franseti perdi Moris ariv enn momanan 1810: li parski zot nepli tipe kapav avoy zom pu gardyinbann plas kuma Moris. Memzafer pe ariv US zordi.35Bizin osi pa bliye ki sakbom ki servi bizin ranplase. Sakalite lantrepriz la li kut byinser, ek li kut buku letan osi. USli finn al pli lwin ki so kapasite,li finn “overstretch”. Li pakapav angaz li dan ankor ennlot intervansyon militer amwinki li vreman neseser. Li kapavariv fer li, me pa kitsoz memlanpler ki Irak uswa Afganistan.Li pa pu kapav fer lidesito. Alor sa overstretch enaenn lefe lor stratezi internasyonalbaz militer. Li pe vinndeplizanpli difisil pu truv zompu rul baz ek sa li sirtu ennproblem dan sa bann bazmiliter kot dimunn pa kapavamenn zot fami. Dan Litali,Lerop de Lwes, ek dan LesLazi, dimunn kapav amenn zotfami, me dan buku lezot ka, lipe vinn deplizanpli difisil putruv dimunn ki pare pu restepu enn bon lepok lor enn bazmiliter kot li pu izole.Li kapav paret enn lokazyonreve pu al res Diego Garcia,me dimunn ki finn avoy labalor baz pleyne buku. Zot kapavavoy kart postal dore lakazkumadir pe dir “Manman, getmwa dan Diego Garcia”, menu kone ki larealite byindiferan kan get dayri dimunnki res laba ek kan koz avekdimunn ki finn stasyone bazDiego. Ena enn to sisid byinot laba. Ena enn to depresyonbyin ot. Ena enn to komers ekkonsomasyon ladrog byin otlaba. Dimunn laba anvi returnlakaz. Ena dimunn ki gayndifikilte diyl avek rezon kiferzot laba (kapav pena otandimunn ki nu ti pu swete dansa kategori la). Alor sa vizyonmiliter ek sa peryod militarist“okler” ki nu finn traverse sureyn Bush finn sertennman enaenn lefe lor volonte dimunnAmerikin pu travay lor bazmiliter andeor US.


Baz ki finn vinn KadikLi osi konsern lefet ki bazmiliter finn vinn kadik. Sertindan sa bann baz militer nepliena enn vre fonksyon militer.Teknolozi ki zot ti adoptedan lepase, par exanp, li nepliitilize zordi. Par ekzanp, avekzarm nikleer dan Lerop, enabuku problem. Sa li enn zaferki dan mo nuvo travay, mo peetidye buku. Mo pu tuzur kontnerport ki zarm nikleer, memkan nu get lepok Lager Frwad,kan lennmi ti Lalmayn de Lespu enn koze, pu instal tel kalitebom nikleer dan tel landrwa tiena enn lozik militer. Mezordi, Lerop de Les nepli ennlennmi. Bann bom ki ena danLerop de Lwes pa kapav arivziska andeor teritwar OTAN,apart posibleman Laswis. Mopa kapav krwar ki pe gard sabann bom la lor baz militerlaba lakoz Laswis.Mo pa krwar ki ena okennplan militer. Alor buku sa bannbaz-la finn kadik. Me problemseki US finn tuzur mintenirenn politik pu kontiyn gard bazkadik. Samem zot lide, ek lienn lide ki byin ankre. Zot truvli enn bon zafer pu ki ena tutennseri posibilite overkil, tutennlarsenal posibiliteintervansyon byin plis kineseser. Alor si zot bizin 100baz pu ki zot reyn lemond, zotpu rod met 200 baz parski zotpanse ki si kit inprevi arive, sikitsoz parla pa marse, u kitsanzman arive, omwin baz pulamem. (Ena fwa sa ena pu ferar politik intern. Si par exanpena enn nuvo guvernman ki paule fer depans kote militerpwiske deza ena plis baz kibizin, laparey militer US tuzurasire so relativ “permanans”.).Alor li pa fasil pu ferm baz,enn kote.Presyon depi lezot LetaMe lot kote, presyon politikmiliterlor US pu ferm baz, lipe osi vinn depi lezot Letakuma Lasinn. Pu premye fwa,nu truv Lasinn pe chalennj US.Lasinn dusman-dusman pekonteste US kote militer ek pape dakor ki US ena so marinnmiliter dan lamer Lest Lasinn.Zot pe osi met presyon lor USpu li demilitariz Sid Kore.Taiwan, byinsir, li enn lot isyuinportan pu Lasinn.Nu pe truv enn nuvo lepokpe demare kot Lasinn pemonte kuma enn siperpwisansmiliter, ek US pe kumansresanble UK zis apre PremyeGer Mondyal.Presyon PolitikEna plizyer lexanp presyonpolitik pu ferm baz militer.Enn lexanp, se sa baz danEkwador ki Lindsey ek mwati ferme (Wilbert, ek tu dimunn,riye). Lindsey ek mwati aktif dan bann konferans ekmanifestasyon pu ferm sa bazla parski alepok, pu premyefwa, avek nuvo guvernmandegos dan Lamerik Latinn, tiena presyon depi popilasyonek osi depi lezot pei pu truvenn solisyon pu ki nepli enabaz Amerikin. US ti ena bazdan Manta (dan Ekwador) ekEkwador, ariv enn moman,nepli ti anvi ki ena sa baz la.Ekwador finn travay avekbann pei vwazin pu mazinnenn lot sistem e kumsa zotkapav dir ek enn sel lavwa“Nu nepli bizin fye lor ennlafors etranzer pu nu sekirite.Nu kapav organiz kote sekiritedan enn lot fason: nu kapav ferenn trete sekirite rezyonal kotpa pu ena baz militer, kot papu ena Amerikin.” PrezidanEkwador, M. Corea ti premyeSefdeta ki ti ariv dir US,“Ekute, si u anvi enn baz dan36nu pei, byin bon. Me lerla, nuosi nu anvi enn baz dan u pei.Nu ule enn baz pre Miamilaba!” Ek natirelman, US pati dakor avek sa.Nu truv mem zafer arivedan Sant Lazi. Laba, Larisifinn mark enn nuvo laliyn ruzpu met enn frin a inplantasyonbaz. Larisi kumadir pe dir“Tchombo lamem. Nu finnekrul Linyon Sovyetik, ek lerlau finn instal nuvo baz partupartuziska kan gete lor map,ena enn trale ti pwin nwar kotena nuvo baz omilye Lest Laziek Sant Lazi. Stop”. AlorLarisi osi pe met enn frin aexpansyon baz.Lafrik met RedayLot lexanp byin inportan pumwa, se AFRICOM. Mem kiUS ti met dibut AFRICOM ekti’nn etablir plizyer baz danLafrik, li ti byin inpresyonanpu truv tu bann pei Afrikinvinn ansam ek dir “Nu pa uleu sistem AFRICOM isi.” US tipu instal enn sistem militer kili kontrole dan Lafrik, me lerlatu bann pei Lafrik ti dir “Non!Sa nu pa ule”.Presyon LasosyeteLerla dernye zafer ki mo ti pukontan adrese anterm “presyon”se “presyon lasosyete”.Mo finn etidye sa formpresyon la buku dan banndernye lane.Mo krwar ki depi bann lane’90, li finn vinn pli fasil pu kiena koneksyon ant aktivistpartu dan lemond atraver nuvoteknolozi. Alor li finn vinn plifasil pu aktivis Chagos ankontakavek aktivis Okinawaek avek dimunn lezot plas kotena lalit kont baz. Savedir kili finn vinn posib, pu premyefwa, vinn ansam ek ekrir nulistwar, nu realite. Par listwar,mo pa ledir listwar zis lor lalitkont enn baz spesifik. Mo pe


koz enn listwar ankomin lalitkont tu baz militer. Lindsey ekmwa finn aktif dan sa rezo kiinifye enn 350 grup partu danlemond; bann grup ki dan ennfason u enn lot, pe dir Non abaz ki truv akote kot zot reste,uswa ki truv dan pei kot zotreste, uswa dimunn ki pe opoztut-enn sistem baz militer.Mo krwar nu finn ena siksemem si nu pankor reysi fermbaz militer: Nu finn ena sikseparski nu finn reysi braklatansyon lor kestyon bazmiliter.Ena plizyer zafer ki fer bazmiliter etranze byin inpopiler.Sertin sa bann zafer la osiaplike a Diego Garcia. Angro,inpopilarite baz militer, li liyea to kriminalite ot (e sa tuzurarive kan ena baz), komers ekkonsomasyon ladrog, vyol,prostitisyon, menas a lasante,polisyon uswa lefe nefast lorekolozi. Li osi vedir depandansekonomik ek politik.Savedir si u permet ki ena bazdan u pei, sirtu si li enn ti pei,u pei kapav vinn depandan lorkalite “led” militer ki u gaynedepi US, ek lerla li vinn byindifisil pu u debaras baz la apre.Ena osi kestyon inpinite:suvan zom ki travay lor baz patom su lalwa pei. Alor si zotvyol u, par exanp, pa kapavpurswiv zot su lalwa u pei.Anplis, US rod defalke zotandeor u pei osi vit ki posib.Sikse lalit kont baz Thule,Manta, OkinawaMo pena letan pu rant dandetay, me anterm kanpayn kifinn marse atraver sa kalitepresyon “lasosyete” la, enaenn-de ki mo ti pu kontanmansyone. Mo krwar premyerman,Thule, parski li resanbleDiego Garcia dan sertin fason.Dan Thule, Greenlenn, lepepInuit ti derasine depi zot laterRada Kistnasamy pe prezid enn sesyonKonferansEddy Sadien poz kestyon pandan sesyon debasakre pu ki US instal ennimans baz. Pankor ferm baz lanet, me klerman baz la pe alferme dan bann prosenn lane.Lepep Inuit finn gayn drwaderetur dan sertin landrwa kotti derasinn zot. US finn bizinretresi baz pu dimunn Inuitkapav okip tom zot grandimunn ek okip zot later sakre.Mo pa kone komye konpansasyonpe propoz bann Chagosyinexakteman me ena enndiferans inkrwayab ant sa ekseki lepep Inuit pe gayne.Bann Inuit Thule pe gaynkitsoz byin plis pros avek sekikapav apel enn veritab plankonpansasyon.Demantelman baz Manta lienn bon lexanp ki montrelafors presyon depi anba. DanQuito, Ekwador, ena dimunnti kumans dir, “Nu pa ule sabaz la”. Zot finn reysi mont37enn kanpayn ek fer sa kanpaynla agrandi ek ranforsi atravermwayin politik, atraver partipolitik ek presyon politik,atraver manifestasyon, atraverfer zot prop fim, atraverkaravann fam, ek enn seri lezotmetod ankor. Ziska zot finnfinalman ariv ferm sa baz la.Okinawa li enn lot granlexanp. US ti anvi batir ennnuvo baz ofshor. Laba, peserfinn pran zot bato ek navir finnal lor lamer tulezur pandan 3an pu blok konstriksyon sa bazla. Tulezur, zot finn al laba, ektulezur zot rod negosyasyonavek konpayni konstriksyon.Zot pa finn rod lager nanye, zotzis rod negosyasyon. Alor kanzot persiste lor 5 demand,finalman, zot reysi gayn ennladan. Alafin, US finn desid pupa kontinye avek sa baz laparski li ti pe vinn tro ser, tro“lonterm”, ek tro inpopiler.Mo krwar stasyon radar danRepiblik Czech li osi enn bonlexanp. US ti anvi batir enninstalasyon radar pu so defansmisil. La, sikse kanpayn la finnakoz zot finn reysi kordineboner. Kanpayn la ti byin“apolitik”, me seki zot finnreysi fer se pu gayn sutyin tubann Lemer. Zot finn reysi ferpreske tu Lemer dan pei laantye siyn enn dokiman pu dirki zot, antan ki Lemer, napaule baz. Lerla bann ki tiorganiz kanpayn finn rod ferenn gran manifestasyon.Pwiske preske personn pa finnvini, zot finn sanz zot metodnet. Zot finn plito kumans invitekrivin, akter fim pu koz kontstasyon radar la. Dan lespas 2an, US finn desid pu napa metbaz la.(Diskur fini akoz letan finn fini.Dimunn aplodi.)


Listwar <strong>Lalit</strong> Chagospar Ragini KistnasamyListwar pu liber Chagos e fermbaz militer lor Diego Garciafinn santre lor 3 demand :- lalit kont baz militerAmerikin lor Diego,- lalit pu dekolonizasyon e pureinifye Repiblik Moris,- lalit pu drwa de retur e pureparasyonSa lalit la, li finn kumanse depimoman derasinnman Chagosyendepi zot lil natal. Li finnkumanse avek derasinnmanbrital ek kriyel, ki ti arive akozGuvernman Ameriken avekkonplisite guvernman Britanikti ule met enn baz militer lorDiego. Pu fer sa, Guvernmankolonyal Angle gard enn partiMoris kuma enn kondisyon puLindepandans mem si li ilegal.Byen suvan bann istoryenget listwar Chagos kuma ennzafer ant Amerikin, Angle ekBolom Ramgoolam, ubyen pliresaman dimunn truv sa kumaenn polemik ant Jean Claudede L’Estrac, Direkter L’Express,ek Navin Ramgoolamlor seki ena dan liv De L’Estraclor sa lepok la.Tantativ pu falsifye listwar,li pa inosan. Byen suvan li enntaktik pu fer lamas dimunnkwar ki nu, dimunn dan ennpei, nu pena rol dan sanz kurlistwar, avek bi ek lefe pu fernu vinn pli pasif zordi ek dime.Alor, zordi dan sa KonferansInternasyonal kot nu tu pe metlatet ansam pu reflesi lorkimanyer nu pu fer progre lorRagini Kistnasamy prezant so papye, adrwat Jean-Yves Dick ki pe prezid sesyonnu 3 demand santral, nu pu getlistwar lalit Chagos. Setadirkimanyer Chagosyen finn azirladan, kimanyer manb LALIT,manb Muvman LiberasyonFam, manb Komite Ilois OF,manb KMLI, manb FNSI, elezot finn azir ladan. E usi nupu gete kimanyer MMM finnazir ladan kan lalit Chagos tilor so azanda.Zordi kan nu get listwar lalitChagos, li ena enn sinifikasyonprofon parski isi dankonferans ena Chagosyen, enamanb LALIT, ena manbMLF,ena mam KMLI, e lezotki finn temwen sa listwar lalitme usi finn akter dan sa lalitla.Pandan 40 an finn denonskrim ki guvernman kolonyalansam avek guvernman Amerikenfinn komet e pu metveritab demand lor azanda.38Anu pu get listwar lalitChagos dan diferan faz pu kinu konpran bann veritab lanze,kot nu lafors ete, kot nu bizenapiye pu lalit Chagos vinn lorazanda, kimanyer met presyonlor Guvernman Moris pu liazir, e kimanyer nu bizin azirlor baz nu 3 demand.Faz Rezistans spontane1965-1971: Sa ti enn lepokkan ti ena rezistans spontanekont deportasyon. Chagosyenti reziste deportasyon dan tusort kalite fason. Zot ti rezistekont britalite derasinnman.Me, fas-a lafors guvernmankolonyal, lalit ti pran form ennrezistans pasif akot dimunnrefiz kit Chagos. Pwen for saform rezistans vini kanChagosyen deklans enn lagrevlafen abor bato Nordvaer, fer


sitinn lor bato, e Chagosyenrefiz desann depi lor bato kanbato rant dan larad Porlwi.Faz sosyo-politik avekKomite Ilois OFSa faz sosyo-politik la li danbann lane 1970, kot Chagosyenkumans regrupe, mobilizepu fer tann zot lavwa.Chagosyen zwenn ansam e zotmilite dan Komite Ilois OrganisationFraternelle. <strong>Lalit</strong> tibyen difisil – li pa ti fasil pufer sor Chagosyen vinn koni.Ti ena seri lagrev lafin. Memalgre difikilte, sa li finn fazkle ki pu permet prosenn fazkot ena buku manifestasyondevlope.Manifestasyon de masChagosyen ansam avekLALIT e MLFLepok Manifestasyon: Sa liti ant lane 1977-1981. Li tikumanse avek enn lagrev lafinfam Chagosyen dan LokalBrans MMM dan Bain desDames, Cassis.Sa lepok la ti ena bann lalitspektakiler, ti ena mobilizasyondemas, e ti ena mobilizasyonlor baz sa 3 demandinifye ansam, setadir: ferm bazmiliter Diego, dekolonizasyonek reynifikasyon; drwa deretur e reparasyon. Li ennlepok kan lagrev lafin, sannkut la, vinn dan sant PortLouis, dan Zarden Konpanyi,kot tu dimunn ki pase dan LariLasose truve. Ena enn latant,ena enn dizenn fam pe ferlagrev lafen. Apre enn semenngrev lafin, lerla kumans enagran manifestasyon fam pandan3 zur dan lari Port Louis,sirtu fam Chagosyen, LALITek Muvman Liberasyon Fam.Enn 150-enn fam literalman pegalupe dan Port Louis. Li kilminndan enn konfrontasyonavek Riot.Li interesan pu get rol lapressa lepok la. Pa ti ena grankuvertir lapres avan sa momankot ena sa gran manifestasyondivan Parlman, e sitinn divanlabansad Britanik mem zur,kot sa 2 aksyon la blok PortLouis ek so sirkilasyon net.Sa gran konfrontasyon avekRiot, kot Riot bizin bat ennretret, ek kot tu magazin Anvilferme, li ti enn sel ku fer tudimunn Moris konn problemDiego Garcia, so baz militer,so derasinnman, ek so nesesitepu dekolonizasyon. Ti enaarestasyon 8 fam, 6 fam Chagosyene 2 fam manb LALIT ekMLF, Lindsey ek mwa.Sa lepok la lalit Chagos pranenn nuvo dimansyon. MLF tilans enn kanpayn internasyonalpu sutyen otur nu 3 demand.MLF finn kontakte enn serilorganizasyon fam – danLangleter, dan Lamerik, danLind, dan Lafrans, danLespayn, Lalmayn, Palestinn,dan pei Lafrik, dan Filipinn,dan Zapon, dan LamerikLatinn. A lepok pa ti ena e-mel,pa ti ena portab. Nu ti avoytelegram. Nu ti avoy telegrama rezo fam pu dimann zot avoytelegram a Premye MinisMoris pu dimann tir ka kont 8fam e sutenir nu 3 demand. Tigayn buku risponns.Kanpayn mobilizasyon danMoris ek onivo internasyonalamenn enn premye viktwar.<strong>Lalit</strong> Chagosyen nepli izole,dimunn dan Moris kumanskonpran e donn sutyen. Sutyeninternasyonal kumans batir.Gayn konpansasyon depiGrand Bretayn. Ilois TrustFund met dibut. E apre sa,nuvo Guvernman MMM-MSM met dibut enn SelekKomite.39Faz IdantiterApre enn tel imans mobilizasyonek enn tel muvmanintans, enn serten depolitizasyonfinn swiv. Sa ti karakterizepar enn labsans ennstratezi koeran. Pandan salepok la ti ena kontribisyonMMM, Komite MorisyenLosean Indyen (KMLI),IBION, Fron Nasyonal deSoutien aux Ilois dan sa fazlalit-la, dan enn travay kanmeminteresan – kolekte resetChagos, konpil dosye lormanyer dimunn ti pe viv danChagos, fer travay antropolozik.E nu gayn nesans GrupRefizye Chagos an 1983. Safaz idantiter la inn dire pandan10 an.Pandan sa lepok la, ariv ennserten moman, gayn enn kontestatyonkont GRC dan TrustFund. GRC afebli, e nu gaynnesans e priz di puvwar danTrust Fund enn nuvo lorganizasyonSagosyen appel ComiteSocial Chagosyen. Li dan salepok la ki apelasyon “Zilwa”sanze, e vinn Chagosyen. CSCdevlop argiman ki Chagosyenotoktonn, e an 1998 ComiteSosyal Chagosyen met kadivan Komite Nasyon Zini danZenev pu gayn rekonesanskuma enn pep otoktonn. Sa tizot stratezi.Rann Nu DiegoLALIT ti pran linisyativ metdibut enn nuvo fron komenapel Rann Nu Diego, e LALITek GRC ti zwenn ansam puapel lezot lorganizasyon. Sa tilane 1998.Sa nuvo Fron la reprezantkumansman enn nuvo fazpolitizasyon. Ti ena ForomBain des Dames e Sant SosyalMari Renn Delape. Sa lepokla finn kareman remet ennazanda plis politik lor latab, e


emet fermtir baz, dekolonizasyon,ek drwa de retur ekreparasyon lor latab. Rann nuDiego ti osi deside pu deklansenn kanpayn lokal, rezyonal ekinternasyonal. Avan sa, manbLALIT ti inn fini etablirkontak avek Greenpeace epremye lide zerme pu enn batoGreenpeace amenn nu pu al lorDiego. Nu bi sete pu gete kilarme Ameriken ti pu fer si nudebark laba. Greenpeace ti finialwe enn so bato (ArcticSunrise) pu al Diego, me li tigayn malsans akoz li ti tasedan glason dan Antarktik.Batay LegalAnt lane 1999-2002, enn lepokbatay letal finn deklanse. Sekiti arive se Diego files par HenriMarimootoo ti pibliye danLagazet Week End. So resersti baze lor dokiman sekrePublic Records Office dan UKki ti vinn piblik, apre ki pandan30 an zot ti sekre deta.Baze lor sa nuvo linformasyonfek deor, GRC finndeside pu met enn seri ka lakurkont Leta Britanik, ek ti memkumans met enn kont Lamerik/KonpayniAmeriken.Zot ti pe rod drwa de retur eosi reparasyon.E GRC finn gayn so ka,Guvernman Britanik fer apel,GRC re-gayn so ka. Kan Britanikfini perdi enn ta kes, lerlali fer enn seri Dekre pu interdirbann Sagosyen depi Sagos anantye. E, finalman, zot finnperdi dan pli ot lakur. Zordi zotena ka divan Lakur LeropDrwa Imen.Kan GRC gayn zot viktwarlegal, lerla nu truve ki LetaBritanik kapav fors bannrevirman. Sa montre nu “rezondeta” ki prime, pa seki LakurLazistis dir. Me batay legal danlakur an Langleter ek Lamerikfinn ena enn lefe politikinportan plito ki legal. Li finnfer lalit Chagos vinn koni, livinn expoz leta Britanik alepep Angle e finn expoz letaAmeriken a lepep Ameriken ea lepep dan lemond/Batay legal pe kontinye zordian 2010, kot, kuma mo finndir, GRC inn met ka dan LakurLerop. Grup Refizye Chagosinn fek met ka kont Britanikso Park Maren illegal.Sa kalite batay legal kapavmet leta Britanik ek letaAmeriken dan enn pozisyondefansiv, me li fer nu usi rapelki solisyon problem Chagos, lipa pu kapav zis legal. Li ennlalit politik e so rezolisyon puobligatwarman politik.Apre premye viktwar GRC,Guvernman Britanik donnpaspor Britanik. Asontur, saazir kuma enn mwayen pu kasmuvman kontestasyon. Sa,asontur amenn enn nuvodesirir – fami Chagosyen rekase– enn parti fami viv Morise enn lot parti fami danLangleter.Emerzans fron komen pureparasyon e drwa deretur, ferm baz militer edekoloniz ChagosEnn nuvo faz kumans emerzeapartir 2002, kot nu truvkumansman enn fron komenpu ferm baz, dekolonizChagos, drwa retur ek reparasyon.E nu tuzur dan sa faz la,setadir sa fron la pe tuzuremerze.An 2002, par exanp, ennlorganizasyon apel Sahringon– Rezo Human Rights danSADC – finn zwenn danMoris, finn adopte enn rezolisyonpu ferm baz US lorDiego, pu lite pu reparasyon ekdrwa retur, netwayaz ekolozik,e pu Guvernman Moris kree40enn 22yem sirkonskripsyon puChagos.Rezolisyon Sahringon tisirkile dan bann pei Lafrik pugayn endorsment.An 2004, otur gran rasanblemanWorld Social Forum danMumbai, ti ena enn delegasyonkonzwen GRC eLALIT, ki ansam ti prezanlaba. Manb LALIT ti adreslasanble zeneral MuvmanMondyal Anti-Lager, e ti reysimet fermtir baz Diego Garcialor zot azanda. Sa travaykonzwen LALIT ek GRC puvinn form parti travay fondasyonpu kree No Bases. PlitarNo Bases pu ena so premyeKonferans Mondyal, e sa li pudan Quito, Ecuador an 2007.No Bases li enn rezo ki liye tulalit anti-baz ki ena partu danlemond ansam dan enn selmuvman. Dan Moris, LALITti reysi amenn ansam muvmansindikal, muvman fam, muvmankonsomater, lorganizasyontravayer pu zot partisipdan elaborasyon enn “platformkont baz” e lor Chagos, ennplatform ki ti prezante danQuito par nu manb LindseyCollen, ki ti prezan.Dan sa lepoka la, sa lide“Flotila Lape” ti osi prannesans ek repandi. Parey kumaenn bato Greenpeace an 1998ti pu ale, nu ti kumans preparepu ale otur 2004. Sa lide la finntelman pran lanpler, ki tu kalitebato, ti bato, bato mwayen,aktivis lemond antye, ti dir zotanvi zwenn pu form ennflotilla an antye. An 2006,anfet Guvernman Britanikrekiper lide al Diego par bato,kan li lwe <strong>Mauritius</strong> Trochetia,amenn 100 Chagosyen pu alvizit tomb zot fami lor Chagos.Antretan 2005, LALIT tiorganiz enn Petisyon Internasyonaladrese a Spiker


Kongre Ameriken, SpikerParlman Britanik e kopi aSpiker Parlman Moris baze lornu 3 demand pu ferm baz,dekoloniz Repiblik <strong>Mauritius</strong>,e donn Sagosyen drwa retur ekreparasyon.Osi antretan, ti fini gayn ennmanifestasyon LALIT divanLanbasad Amerikin dan PortLouis. Sa ti an Mars 2004. Epli boner sa lane la, divanLanbasad Britanik, ti ena ennlot manifestasyon organize parLALIT, kont Marine ProtectedArea ilegal ki GuvernmanBritanik ti pe dekrete lorChagos. Finn osi ena enn serimanifestasyon GRC divanLanbasad Britanik.Internasyonalizasyonproblem ChagosPandan sa dernye 10 an par la,finn truv internasyonalizasyonkonesans lor kestyon DiegoGarcia ek Chagos. Finn ena 3Fim: John Pilger so Stealing aNation (2004), Peadar King soChagos Islands are closed,enn dokimanter pu TV Lairland(2008), e fim reportazChagos, le paradis perdu parMichel Daeron pas lorThalassa, TV Franse an 2010.KonklizyonSa bref kudey montre nuveritab moter listwar se anfetlamas dimunn. Li anfetmanifestasyon lari, mobilizasyonlor demand kler,petisyon, aksyon par dimunnordiner, ki provok sanzmandan kur listwar. Numem ki buzlalit pli divan. Numem ki ferprogre dan lalit. Listwar pa zisfer par Leta BritanikekAmeriken, ni par BolomRamgoolam.Asterla kot nu truv nu, zordi?Bay ki Ameriken inn aste arBritanik pu zot okip Diego liExpo lor Chagos pandan Konferansfini an 2016. Negosyasyonsipoze kumanse formelman an2014. Zordi dan sa kontex la,nu dan sa Konferans LALIT la,nu pe gete kimanyer ferprogre. Nu pe diskite ansamavek bi pu devlop lide eplanifye aksyon, e osi pu konekimanyer fors GuvernmanMoris azir. 40 an li finnnegosye, swa rod negosyasyon.Nanyen pa finn sanze.Inn ler pu apiy presyon pu ferGuvernman Moris met Chagoslor so azanda, e pu pranbann aksyon spesifik pu klemso suvrennte, e pu fer ferm sabaz la.Li pa sifi pu zis pranrezolisyon dan OUA, asterlaLinyon Afrikenn. Bizin azir.Ena mwayen pu azir, se atraverTrete Pelindaba ki finn vinnanviger asterla, enn Trete puenn Lafrik san zarm nikleer.Inn ler zordi pu nu pas depidefansiv, vinn lor lofansiv. Nuki bizin dimann inspekterIAEA pu vinn inspekte Diego.Zis Guvernman kapav formelmanfer sa demars la. Nu kibizin fors li. Deza LALIT innekrir IAEA lor prezans nikleerlor Diego.Li pa sifi pu nu zis protestekont Marine Park ilegal ki41guvernman Britanik finn proklame.Nu bizin fors GuvernmanMoris proklam so ParkMaren, avek konsesansChagosyen lor kimanyer okiplamer otur Chagos, e avekChagoyen inklir kuma abitanlaba.Guvernman Moris bizindimann Lakrwa Ruz pu al vizitDiego pu cheke sipa pe tuzurgard dimunn prizonye ilegalman,fer rendering ek tortir lornu teritwar. LALIT ti ekrirLakrwa Ruz an Zin 2004, mese Leta Moris ki bizin fer reketa Lakrwa Ruz pu vinn ferinspeksyon. Alepok, LetaMoris finn refize fer sa.Diskur Nasyon Zini li bon,me fode pa li vinn zis ennritwel. Guvernman bizen azirusi. Guvernman ki bizin metChagos lor azanda UN, eprepar enn Rezolisyon puamenn ka divan ICJ, Lakur LaHaye. An 2007, finn deza enaenn let, inisye par LALIT,enndors par Cassam Utteem,sinye par lorganizasyonsindikal, fam, konsomater,lorganizasyon travayer, pu ferdemand ki Guvernman fer sa.Li pankor fer. Nu dir les GuvernmanBritanik vinn defannso krim pu lemond truve.Kuma nu tu kone, Chagos kiinklir Diego Garcia, li danKonstitisyon Moris e li formparti Repiblik Moris. Nu dirChagos inklir Diego Garciabizen vinn sirkonskripsyonziska Chagos e Diego libere.Li 42 an depi Moris inn gaynLindepandans, guvernmanapre guvernman inn negosyeubyen rod negosye ar Britanik.Zordi inn ler pu pas a lofansivlor tu fron.30.10.2010


Temwanyaz Edna Menes,deporte depi ChagosEdna Menes pe fer so temwanyazSa lartik la li enn transkripsyontemwayaz EdnaMenes, ki ti grandi DiegoGarcia. Li ti fer satemwayaz 30 Oktob danKonferans InternasyonalLALIT.Bonzur tu dimunn ki la. Sa butki mo pu rakont zot la, li pafasil pu mwa me mo pu fer tumo zefor. Kuma nu dir, lalit,nu ankor pe amenn lalit. ParskiDiego mo’nn grandi. Mo’nnsort Moris, mo’nn ale byentipti: mo fami finn amenn mwadan Diego. Tu ti korek! Pa tiena personn mazine ki pu sortdan Diego, parski nu ti pe vivbyen. Mo’nn kumans grandi.Nu ti dan Pwennt – labamemkot ena baz –, savedir mo papati pe travay mason. Savedirranz tu bann lakaz laba.Finalman finn ariv enn momankot zot finn dir nu tu reyni puzot koz avek nu. Mo ti ankorinpe tipti. Seki mo’nn truve, sebann ‘blan’ (mwa mo truv sabann blan), zot finn dir nu, nubizin kit sa landrwa kot nu tiete la pu al viv dan lot but,parski sa but la pa bon pu nureste. Pa pe kone kifer.Anfin depi lontan, depi motipti, mo ti ena enn ti fasonrebel dan mwa. Avek detrwamo bann kamarad, nu dir ‘Abekifer amenn nu laba?’. Ti enalakanpayn ek lavil. Nu ti resdan lakanpayn. Ti ena tufasilite. Pwason divan laport.Avoy enn ti laliyn, vey tortimonte, torti desann, tu korek.Abe si nu al dan lavil laba nupa pu gayn sa. Finalman, pa’nnkapav fer narnye. Bann blanfini vini, lot kote so Sinwa, soBlan so Nwar, setadirMeriken. Avek bann ki diriz salandrwa la. Zot finn vini, zotfinn tir nu.42Laba pa ti ena loto, bistusala; ti ena trakter avek saret.Ti byen difisil pu nu. Banndimunn ti bizin rant dan bato,travers lamer pu al lot kote.Nu, nu ti bizin rant dan batoakoz nu bann madam ekzanfan. Bann zom ti mont lortrakter pu amenn zot bann lili,zot bann ti-katiya kuma nu dir,ek zot matla. Ena dimunnpa’nn kontan, ziska MichelVars (kitfwa zo’nn tann parle)so madam ti zet dan delo.Debat. E kan nu debat laba, pakone si zot kone, anba enarekin anba. Finalman pa’nnkapav fer nanrye, finn oblizekit sa but la pu al enn lot butapel North One, Nordes. Kannu’nn ariv laba, inn donn nuenn ti lakaz. Inn fer mo paparemont enn lakaz beton, laolapay. Nu’nn res danbor lamer.Tu kumans inpe byen. Mepetitapeti nu truve ki sa pa pemars kuma nu ti ete laba.Aster, ti ena enn bato, mo pakone si zot kone, apel <strong>Mauritius</strong>.Aster, <strong>Mauritius</strong> innrantre, inn dir tu bann dimunnki pe anvi al Moris bizin al lorsa bato la. Si zot pa ale, zot resla, zot pu ena problem. Asterbon, nu nu ti ankor angaze,kuma mo papa ki ti angazekuma mason pu ranz lakazlaba.Buku finn bizin ale, pa pekontan, pe plore akoz kifer zotpe bizin ale. <strong>Mauritius</strong> ale,revini, revinn serse. Ariv ennmoman, Morisyes nepli vinn


dan Diego. Pena <strong>Mauritius</strong>, patann li ditu. Si li’nn kule, sekili’nn ete pa kone. La petitapetinu kumans dimande ‘Me ki nupu fer laba?’. Meriken kumansrant dan landrwa kot nu ete.Ondire furmi, tiginn-tiginn.Kumans fer ti latant pre kot nureste. Met bel bul, fer nu zanfanget dan Lalinn sipa ki zaferankor. Ariv enn moman kibann Sesel ki vini sennkutla.Sesel ti ena enn misye apelTodd, sipa Moulinen, sipa kizafer.La mo’nn grandi... Monnariv 14-an parla. Fer tu dimunn,so gran ek so zanfan,bizin vini ankor. Reyni tu kotGrankaz ankor. La, banndimunn bizin reyni zot pu zotkit Diego. Seki Seselwa bizinreturn dan Sesel. BannMorisyen, bann Zilwa ki’nn nelaba, bizin sorti. Moris pudonn nu enn landrwa, lakaz,reyni seki zot ti ena, zanimoetc., tu pu donn zot.Buku dimunn pa’nn kontan,e sirtu buku dimunn ki’nn ne,grandi laba ek zame finn konnMoris. Sa ti enn kriz, kriz, kriz.Me zot pe dir ‘pa kapav fernanrye; bizin kit laba’.Ariv enn moman pli difisildan nu lavi (Misye Prosper kifinn menn lalit li usi konn sa),nu kumans truv sa bannMeriken la pran tu nu lisyen.Tu zanfan ki ena so lisyen pliatase ar li, zot pran li met danenn kamyon. Zot finn dezatande ki apel kalorifer? La, tudimunn, tu zanfan bizin gete.Pran sa lisyen la ... Vivan!Avoy li dan sa dife la. Lisyenpe debat, nu nu pe kriye, bannzanfan.Apre finn fer enn reynion arnu: dir nu si nu ‘kumans lagerpu sa’, nu usi nu pu al kumsa.[silans dan lasal]La mo papa finn kumans dir: ‘Nu ena fami Sesel; Anukumans fer demars Sesel’.Nu’nn al Sesel, nu’nn fer 9-mwa parla. Lerla Sesel dirbizin return nu parski nuangaze lor Moris. Pa pu kapavgard nu Sesel.Nu return dan Diego. Asterkan nu returne, li’nn pli pir. Sa9-mwa ki nu finn ale, mo papu rakonte parski li finntelman long. Me kan nu’nnrevini, sennkutla dir nu nunepli ena lakaz. Pran nu tubann dimunn ki sorti Sesel,Zilwa ek Morisyen, met nudan Langar. Aswar met matlaanba, kartron, sipaki. Ena balKopra, u kone, lapay koko, enadimunn bizin dormi lor la.Zanfan, fam, grandimunn, tudimunn bizin res lamem. Dirnu nu pa pu ena lakaz. Lerlatu problem kumanse.Enn zur Nordvaer revini. Ferenn lot renyon. Dir nu, nu bizinsorti la; al Peros Banos. Perosli pre avek Diego, me li paDiego. Avan nu al laba,Nordvaer ti deza dan larad.Bann Meriken finn pran enngran bato (mo krwar apelLighter). Savedir u pa bizinrant dan dilo, bato la amenn ulor Nordvaer san u bizin rantdan dilo, inpe kuma Konntenerkumsa. Lerla finn amenn nukot pe ranz baz laba.Kan nu ariv laba, nu pakrwar numem. Tu finn kraze:brizan, bann pwason finn mor,tu sa bann zafer la finn ramasramase.Enn de trwa langar.Gro-gro avyon. Zot dir ‘zis pufer u kone ki u pa pu kapav resla. Parski si sa gro masinn lapas pre li pu kraz u lakaz. Aldan Peros, u pu korek laba ’.Finalman, bann premyedimunn ki’nn al Peros, senumem, se mwa, mo mama ekso bann zanfan, bann dimunnki ti angaze depi dan Moris.Finalman, finn tann dir ki’nngayn Lindepandans Moris:lerla problem kumans leve.Pena manze, pena bwar, penadile, pena meksinn. Dan samoman la, detrwa bann zennki dir: ‘Abe nu fer zanfan, nukapav res laba mem. Si nu enati-zanfan pa pu kapav retir nu’.Fos! Nu’nn res laba. Mwamo’nn resi gayn enn zanfanlaba dan Peros Banos. Mo tiena 15-an parla, pe al lor 16-an. Ena 2-3 mo bann kamaradinn vinn fol, inn detrir zot lavinet. Mwa gra-mersi ziskaasterla mo pe menn lalit.Kan dimunn inn gaynzanfan, pena meksinn, penadile. Zot kone, kan dilekondanse inn perime, inn vinnenn lakol. Nu, nu ti bizin pransa pu donn zanfan. Banndimunn ki ti pe plant ziromon;pwason ti byen. Bwi ziromonmet ek pwason pu manze.Pena diri, pena nanrye. Tubann zafer fini. Bann dimunnmalad. Ki pu fer? Kas koko lorpye (Misye Prosper ti dir ‘be,donn zot delo’) pu fer serom.Pran torti, fer delwil pukumadir nu pa sere. Bwardelwil. Bann zanfan: ena bukufinn mor. Kitfwa zot konnAurélie Talate ki finn amennlalit li usi.Apre finn tir tu dimunnSalomon, amenn dan Peros.Finn tir tu dimunn dan Diegousi pu amenn lor sa ti-zilPeros. La, lavi inn vinn extradifisil pu nu; ki pu ariv nu? Pakone. Tulezur pe dimande: ‘nupu exist ankor dime gramatin?.U nu pu truv nu inn fini?’.Selma gramersi ti ena Sesel laek Prezidan Sesel zame finnles so bann zom tonbe... Zame!Li dir ‘Tan ki ena Seselwa lor43


sa zil la li pu vinn lor sa zil lali’.Li finn amenn Nordvaer.Dan sa moman pa kone kumazot finn negosye, zot. Tu banndimunn ki amenn lalit finn dirzot bizin ale. Premye dimunn,zotmem bizin ale, kit mama,kit frer tu. Sa ti dir, byen dir...Ris nu, nu pa’le ale. Mo mamape plore, mo bann ti-ser... Metnu lor enn bato, apre enn lotpli gro bato.Mo pran mo zanfan – mo tibabaena 3 mwa – pa kone kotpe ale. Ariv Sesel: Albert Renepa ti ankor gayne, li ti danLafrik. Aster bann Seselwa dirnu ki sorti dan Moris bizinreturn dan Moris.Finalman, la, si u dir mwaena enn bato la, tutswit mo ale.Parski dan Moris, kantmemkomye letan, zame mo finnsanti mwa alez dan Moris.Tultan mo’nn santi mwaimilye. Akoz kifer... zot dir toenn Ilwa twa. ‘Eta koz byen!’.Abe mo pa kapav koz byen...kuma u finn tande la, mo pakoz kuma enn Seselwa uswaenn dimunn Moris; mo kozomilye.Me kan nu’nn ariv isi, Moris,nu’nn res lor bato. Ena ennlalis ki kapitenn finn alnegosye avek GuvernmanMoris pu ramas nu. Bann la pakone si ena nu. Finalman bannmonper, bann relizye, finnvinn lor bato pu diskite e finndir nu pu donn nu lakaz, sipaBwa Marsan, sipa Rislye, sipaki kote. Abe letan dimunn alvizit sa lakaz la, koson, lisyenpe dormi ladan. Ena revolte,dir pa pu kapav.La, pa kone ki negosyasyon,dir bizin vinn sinye. Nek allaba, lerla nu pu gayn tu sekinu pe rode. Ti ena enn biro danlepor, apel Autar, kot finn fernu sinye pu gayn... 5 rupi.Buku larzan! Gayn 5 rupi pabuku larzan?Ena finn al kot fami, ena dansa bann lakaz abandone la,lerla landime return biroAutard. Me zame pa finn gaynseki ti pe rode la. E zameMoris pa pe rekonet nu. Partukot nu pase bann la kriye : ‘Esa enn zilwa sa!’ Get mo sevekuma li ete, tultan li finn parey,pa peyne mem.Me nu finn blese. Mo pakone dan sa moman la, tu bannMorisyen, ki zot ti pe truve?Zot ti ena enn fles deryer zotlatet, uswa dan zot lame. Zotti pe truv enn serf divan zot.Abe renar la, zot pa ti pe truve?Zot ti ena enn pulaye par isi.Zot finn pran renar zot finnmet dan pulaye. Zot finnkumans galup deryer serf.Ziska zordi zot ankor pegalupe. Exkiz mwa mo pe diru, u finn gayn lindepandans!Mwa kan u ris pavyon, mwamo dilo lizye ki kule. Mwa mope desire tulezur mwa: parskimo finn fer enn zanfan, e depi24 an ki mo res dan Moris,zame li finn rekonet antankienn Morisyen. Li’nn fer spor,li’nn lekol dan Moris, e kan lirod travay ki dir li? ‘Prannasyonalite Morisyen.’ Be tusaletanla, nu pa ti enanasyonalite Morisyen? Mo’nnbizin tir li dan Moris, avoy lidan Sesel. Kifer? Moris pa tiena Lakdenesans Zilwa li. Fekgayne! Sesel finn re-ramas mozanfan. Finn rekonet ki BIOT,Moris ek Sesel ti ansam. Kanli’nn al fer aplikasyon pulapolis; ‘Non to pa ennMorisyen twa! Dan Sesel enalapolis sa’.Mo pa ena laenn... Me moena sufrans pu tut long molavi.E u, kan u pe panse u ansekirite, avek Meriken dan44kwen u. Ena enn baz nikleer.Si u pa kone ki ete, pa rodkone. Seki u bizin fer, fer ennzefor. Tulezur priye, koze,amenn enn aksyon pu sademon, sa renar! Mwa mo putultan dir, sa renar ki u finn metdan u pulaye la, u kapav tir li.Parski si mo bizin rakont molavi, rakont mo sufrans, li ennliv 365 paz.Kifer mo’nn vinn fer satemwanyaz la, se parski letanmo’nn dir enn Zilwa, ennkamarad ki finn ansam aveknu dan sa bez la, li dir mwa lipe konbat me la pa pe lager putir Meriken ek so nikleer laba.Parski mo frer si bizin mor(mwa mo’nn fini mor memmwa, mo dinite inn fini), sanikleer la, li pa zis pu u, li pazis pu mwa, li pu zenerasyonfitir. Dan 7 zenerasyon li puvini, li pu detrir u.Me mwa mo pu la, a saklinstan mo pu kapav, kontribiye,donn enn ti-but mo panse,mo parol, mo aksyon. Samemmo lapriyer! Pa panse bann laena bom. Nu nu ena lespri.Gandhi pa ti ena fizi, li ti lager.Me nu tu ansam, san okennrankinn avek Morisyen,Mo remersi ki zot tu finnvinn ekut mwa, donn mwalaparol. Monn aprann kiPremyer Minis finn donn ennzur, le 3 [Novam] e suvan lifinn donn mwa kuraz. Li konemo pa lennmi Morisyen.Parski u ki’nn rann u lennmiavek umem.Aster U ki bizin tir U, e mola ansam pu donn kudme.Mersi.


Rol Fam dan lalit Diego Garciapar Rajni LallahBuku fam ti prezan dan konferansSa lartik la baze lor notsRajni Lallah pu so Diskurdan Konferans InternasyonalLALIT, le 2 Novam2010 dan Horl Mama BulLater.Kontribisyon fam dan lalit purann nu Diego finn enorm sirtudan bann premye faz lalit. Famfinn amenn enn dimansyoninportan a sa lalit la. Sakontribisyon la finn posibparski dan Chagos, dankonpayni koko kot zom ek famtravay, mem ki ti ena inegalitede klas dan enn sistem travaybyin feodal, dan travay fam ekzom travayer ti ena memkondisyon travay, ti plizumwinegal. Sa finn vedir kifam ti dan enn pozisyon avekrelativman plis lafors ekkonfyans anzeneral. Mem kanChagosyin derasine ek arivMoris, li paret ki derasinnmanek somaz finn plis akable zomki fam.Alor kumsamem ki anSeptam 1978, kan ti enapremye lagrev lafin Chagosyindan Bain des Dames, li ti ennlagrev lafin zis fam: 6 fam antu. Alepok, ti ena veye solidariteaswar, ek ti ena fam dan<strong>Lalit</strong> ek Muvman LiberasyonFam ki ti partisipe dan veye.Lagrev lafin fam Chagosyinti’nn ena de lefe inportan:1) Li’nn met lalit pu rann nuDiego lor azanda politiknasyonal, ek2) Li finn fer sa lalit la vinnsantral lor azanda muvmanfam.Lefet ki fam ti dan lavangardlalit pu Diego ti fer muvmanfam ek <strong>Lalit</strong> reflesi lor kisavedir politikman kan famChagosyin dibute kont 2 Leta45lepli pwisan dan lemond ekkont zot lebra militer tu, dibutekont Leta Morisyin ki pa pe fernanye, ek fer apel pu solidaritedepi travayer ek oprime danLil Moris.Dan muvman fam onivointernasyonal, fam alepok tidan lavangard lalit kontmilitarism, kont baz militerdan landrwa, kont zarmnikleer ek kont enn lekonomiki repoz lor militarism. Danmuvman fam, nu ti realize kifam anzeneral, nu ena rolveritab gardyin lape – ki li danlafami, dan landrwa. Dan lavitulezur, prezans fizik fam danlari, dan lakaz, dan travay, lifer enn diferans. Li dekurazzom zure dan enn fasonmacho; li dekuraz lager initilki dezenere. Lefet ki famanzeneral ena kapasite gardlape dan lafami ek dan landrwa


vedir ki pena pretext pu lapolisinvahir lafami ek landrwa.Lapolis ek larme, zot banninstitisyon ki ena patant inflizvyolans lor nom Leta. Lapolisek larme zot bann institisyonpatriarkal kot ena enn sistemkot gayn enn gran sef macho,ki dominn su-sef ki travay suli, e sa bann su-sef la a-zot-turdominn ankor enn trale su-susefki travay su zot, ek li alekumsa. Kumsa mem lapolis eklarme zot enn bann pli granzuti sa sistem patriarkal kotzom macho dominn tu fam eklaplipar zom osi. Fam kone kikan lapolis ek larme reyne, kanena lager, u su lokipasyonmiliter, dominasyon patriarkalli pran enn form extrem, anzeneral. Alor sa rol “gardyinlape” ki fam ena, li kitsoz kimuvman fam finn truv kle danso lalit.Lot dimansyon interesan ekdinamik se dan faz kot fam danlavangard lalit pu Diego kifinn devlop premye platformpolitik kot ena demand interliyepu anmemtan ferm bazmiliter, dekoloniz Chagos ekrod reparasyon pu ditor ki finnfer Chagosyin. Sa platform-lati devlope sirtu kan ti ena 2yemlagrev lafin 8 fam Chagosyinan Mars 1981 vizavi O-Komiser Britanik ki ti kot LaChausee alepok. Parmi grevislafin, ti ena Virginie Besage,Noeline Selmour, Renette Isai,Louise Dorie Simon, PatriciaLamb. Lor 9yem zur lagrevlafin, kan medya ek lopinyonpiblik pa ti pe pran kont lagrevlafin, Komite MuvmanLiberasyon Fam formelmanpran desizyon pu fer rankontavek delegasyon famChagosyin ki ti pe kordinnlagrev lafin. Dan rankont la kizot ti desid konteni sa platformla. Ek aksyon spektakileranplin Port Louis, anplin lekerLeta ki pu swiv, li ti baze lorsa bann demand interliye la.Rajni Lallah pran laparol dan KonferansDan rankont-la, finn desid pufer manifestasyon fam avekpankart ek slogan avekdemand lor baz platform kifinn tom dakor. Zot finn desidepu fer manifestasyon lalelandime 11.30 am.Lelandime, enn 50-60enn famChagosyin ek militan MuvmanLiberasyon Fam ek <strong>Lalit</strong> finnpartaz pankart fer an papye,kasyet dan linz, ek ariv enn ler,zot finn tir pankart fermanifestasyon san ki lapolisek RIOT atann. Manifestasyonla ti fer angalupan avek RIOTpe galup deryer alatrenn akozzot pa ti pe atann. Pankart ekslogan: “Ki nu pe rode?Diego!”, “Ferm baz, ale!” finnfer dimunn kumans kone lorki pe arive. Sa finn kumansamenn enn shiftaz dan lopinyonpiblik amezir dimunnaprann lor seki finn arivChagosyin ek lor programpolitik lor lekel aksyon pe fer.Finn ena manifestasyon fam,dan sa form aksyon zeklerpandan 2 zur. Lor 3yem zur,Kabine Minis Moris ti puzwenn. Alor organizater Chagosyinek Muvman Liberasyon46Fam/<strong>Lalit</strong> finn kone kimanifestasyon zekler pa pusifi.Lor 3yem zur, savedir le 27mars 1981, enn Vandredi, ennzur Kabine Minis, 100-200fam finn okip sime divanParlman kot stati larennVictoria, kriye slogan pu KabineMinis pran kont. RIOTfinn anfil zot lebra ansam seypuse dusman-dusman pu kilfam manifestan lor rebor sime.Me fam Chagosyin finn anseynnu bann nuvo taktik pufer fas a represyon Leta, taktikki nu finn byin note ek fer enndevwar transmet partu danmuvman fam. Zot taktik setepu pez kot pwin plis feb sakzom RIOT, kan so 2 lebraanfile ar lebra so kamaradakote. Lerla kan natirelmanlaliyn RIOT kase akoz lebraRIOT bizin tutswit buze puprotez pwin feb, pu manifestanplis asire, zot finn bat-bat enndekut parasol lor zorey zomRIOT.Apre sa, tutswit, sa 100-200manifestan fam finn sanztaktik, pran sime La Chauseeek fer sit-in lor sime akotelagrev lafin fam Chagosyindivan O-Komiser Britanik.Laba mem ki finn ena granbatay eroik fam kont RIOT.Lindsey Collen ek KisnaKistnasamy ti anplin ladan. Ekfam sa zur-la, finn reysi ferRIOT bure. Pa ti ena zismanifestan dan aksyon la.Piblik osi finn rant ladan.Timarsan, fam anplwayedmezonlor letaz batiman ki petruv sa lager kot RIOT pe batfam deor. Zot tu finn avoy ros,butey, lasyet lor RIOT. Chagosyinnepli ti izole – medya,pa medya, dimunn ordiner finnkumans rant dan sa batay la,donn kudme. RIOT ek lapolisfinn sibir defet. Alor kumsa


fam Chagosyen ki pa ti per sayerarsi polisyer osi buku kilezot dimunn, zot finn reysi edfam Port Louis dres gard dantu stasyon lapolis Port-Louis,omwen pandan enn tan.Lerla finn ena kes renomekot lapolis ti purswiv 8 fam.Ti ena Ragini Kistnasamy,Charlesia Alexis, MmeArmoogum, Roselee Pakion,Lindsey Collen, MerlineLamb, Lilette Goyaram,Philinne Frivole. RIOT eklapolis ti aret zot parski tiidantifye zot kuma mener danmanifestasyon La Chausee. Tipurswiv zot su Public OrderAct. 8 fam finn gayn zot kesnon-kupab, anparti akoz RIOTpa ti kapav ni admet ki zot finnbat fam, ni admet ki fam finnbat zot!Alor avan sa lepok dimunnMoris apenn ti kone lor sekifinn arive Diego. Ek andeorMoris, dimunn pa ti kone ditu.Kan manb Muvman LiberasyonFam ti avoy telegrammuvman fam lot pei pudimann zot avoy mesaz solidaritepu “fam Diego Garcia”,enn organizasyon famAmeriken ti reponn nu partelegram pu dir, “Who is DiegoGarcia? Make sure it’s awomen’s issue!” (“Kisannla saDiego Garcia? Cheke sipa ennkestyon konsern fam sa”).Aksyon ek platform politik kifam ti’nn inisye ti ede pu ferdimunn partu dan Moris ekdimunn dan lemond kone lorseki finn arive Diego, ek lorprogram demand interliye puferm baz, dekoloniz Chagos ekpu reparasyon pu Chagosyin.Leson ki nu finn tire, se kiGuvernman finn bizin sedeakoz sa mobilizasyon ekaksyon fam lor sa platformpolitik la. Sinbol Leta Morispar ekselans, Bhinod Bacha,sekreter Kabine Minisanpersonn, finn bizin buze,vinn kot Zardin Konpayniansiyn ki Leta Morisyin pepran kont. Akoz manifestasyonlor baz sa platformpolitik-la, guvernman Anglefinn bizin sede, pey ennkonpansasyon Chagosyin.Fam, depi sa premye faz-lafinn alatet lalit Chagosyin.Charlesia Alexis ti lidernegosyasyon dan lepok kiswiv. Rita (mama OlivierBancoult), Ansi Jafar ekAurelie Talate ek plizyer fammwin koni finn dan lidershipdan bann faz ki finn swiv apre.Penny Duggan adrwat, invite depi 4yem internasyonal pran laparolSa bann premye faz lalit kotfam ti dan lavangard, li finnbyin-byin ris – ranpli avekleson pu lavenir. Li montrelafors enn program avekdemand interliye kuma nu pemet divan zordi. Li montre kikalite aksyon posib. Li anseynnu manyer ki bizin konn sanzvites, ek taktik a diferanmoman. Li finn anseynmuvman fam dan Moris punapa per lapolis, pu dibut fermkont bann sef patriarsi, ek azirsan lafreyer, diynman.Nots lor lekel Rajni Lallahso diskur konferans ti bazeKrishna Luchoomun, Gerard Foy ek enn grup etidyan ti prezant enn 'hapenning' artistik lorderasinnman el lokipasyon militer Diego47


Stratezi Leta Moris pu 42 an inn Kadik!par Lindsey CollenSa lartik la baze lortranskripsyon priz depozisyon Lindsey Collenlor nom LALIT dan debakont Arvin Boolell, MinisZafer Etranzer, Lindi 1Novam dan kad ennForom Nasyonal organizepar LALIT.Bonzur tu kamarad. Mersi puintrodiksyon byen politik depikamarad dan cher, Jean-Claude Bibi.Nu tu la zordi dan sa ForomNasyonal pu get stratezipolitik. Konferans InternasyonalLALIT pe al lor 4zur, me omilye ena enn butladan, zordi, ki enn ForomNasyonal, dan enn plas nert,avek enn cher nert, enpe nert(Lodyans Riye! Jean-ClaudeBibi dir Dr. Boolell, ‘Pa traka,li pe zis sey destabiliz u!’), pudiskit stratezi onivo nasyonal.E li vremem domaz ki MMMpa finn truv neseser pu vini.E li inportan sa zur la, zordimem, zur kan Grand Bretaynfinn finalman sumet totalmana dikta Leta Zini, e apartirzordi mem, 1 Novam 2010,ena sa Park Maren, MarineProtected Area, pe rant anviger lor totalite Chagos, solater so lamer, net. Me,natirelman, apar Diego Garcia.Sa aksyon Grand Bretayn la,li reprezant, dan sa moman la,deklarasyon fayit total kistratezi Leta Moris, depiLindepandans inn swiv, kot liale-mem rod negosyasyon,Lodyans pandan Konferans depi laoale-mem sey gete si kapavgayn enn serten kontrol lorChagos, me san kritik baz, sanmet ankestyon lexistans sa bazmiliter Leta Zini. Sa strateziLeta Moris depi rezim BolomRamgoolam, travers rezimJugnauth, travers rezimBerenger, vinn rezim NavinRamgoolam asterla, zot tu, zotkontinye rod negosyasyon sanmet zot mem dan enn pozisyondefors oprealab. Zot finn plitokantonn zot a plede, preskepriye, pu pa dir tal lame, punegosyasyon, e sa finnkondann zot truve sak fwa zotpa gayn negosyasyon ditu,ubyen si bann la koze, li paamenn kiksoz. Alor, zordi, danenn serten sans, sa nuvo realitekot Grand Bretayn afirm sosuvrennte lor Chagos an antyekuma Leta Zini finn obliz lifer, li reprezant enn bankrut48total pu sa stratezi molo-molola.Ek, si li enn defet pu stratezilot intervenan zordi dan saForom Nasyonal la, MinisBoolell, nu kapav dir li enndefet pli gran ankor pu strateziBerenger ki absan zordi. Sa liparski, Paul Berenger, kumanu kone, li ti ena enn stratezinegosyasyon enn tigit pli danbez, setadir so fame stratezi“agree to disagree lor Diego”,e lerla sey plede pu gayn lezotlil. Li osi, dan enn serten sans,enn sans trazik, enn defet pustratezi e Olivier Bancoultdepi Grup Refizye Chagos eFernand Mandarin depiKomite Sosyal Sagosyen. E saMarine Park, li, an Angle dirsa enn “watershed”, setadir lienn moman kot truve eski ennstratezi marse ubyen pa marse.


E li pa marse. Fayit sa stratezila, li ti byen kler dan kontrasant 2 diskur dan ForomInternasyonal. Enn kote,Ansyen Prezidan Repiblik, M.Cassam Uteem, parski li atakbaz dan so analiz, li ti kapavfer enn diskur koeran, for,diyn. Enn diskur top. Ek lerlanu truv Prof. Vinesh Hookoomsing,li finn al enpe danstratezi negosyasyon, li pakritik baz, li pe koz lor ParkMaren yer, dan enn dezarwa.Li ti koze dan enn dezarwa,sirtu konpare avek manyer kili abitye koze, parskinormalman so bann lide anord.Me, nu dan enn momanpolitik kot tu pe sanze, e likone so laliyn pa pu tini, me lipankor gayn enn lot.Kifer sa stratezi la, kot seyplede pu Outer Islands atravernegosyasyon bilateral, oblizezwenn tase? So rezon li senp,so rezon li lozik. Li sa: Li akozbaz la, akoz lexistans sa bazmiliter la, ki ena tu lezotproblem. Baz la limem, lirezon kifer ena tu lezotproblem. Pu met enn bazmiliter, se rezon kifer finn kasMoris an de. Pu met enn baz,se rezon kifer finn tir dimunndan zot lakaz, met deor. Alor,lozikman nu bizin atak baz punu gayne dan sa zistwar, puranport enn viktwar antermistorik. Kan nu pe atak sa bazla, lerla ena enn serten lozikdan klem suvrennte, lerla kiena enn serten lozik dan klempu drwa de retur. Si u akseptebaz militer la, u ena enn forrisk aksepte lozik deryer li, ennlozik ki golmal, me ki pepromuvwar par seki pli for kiu. E se sa ki finn arive.Sa atak lor suvrennte Moris,li kont Nasyon Zini, me li kontdan enn fason ki bann Britanikek bann Leta Zini (ki zot osi,zot ena zot lame ladan), zotpretann ki li ilegal, ubyen kiNasyon Zini pu dekret li ilegalselman si enan abitan laba ezot finn fini asire ki pena. Zotfinn tir tu abitan dan tu lil.Lerla, pena abitan laba ditu.Lerla, zot lozik tini. Ala zotlozik. Alor, si nu pa atak bazmiliter la limem, vremem nupu dan difikilte kote argiman.Ek baz la, li grav. Li gravparski dan Moris, nu pa an etadeger kont Afganistann. Zamenu pa finn deklar lager kontLirak. Me, depi nu teritwar,depi teritwar ki sipoze su nukontrol demokratik, ena bannB-52 pe dekole, pe al atak sivildan Afganistann dan lepase,dan Lirak osi. E nu, nu enaresponsabilite kuma sitwayenmem, kuma enn pep mem, ekuma Leta Moris, pu lev lavwakont sa baz la, e kont so travaydezord ki li perpetre.Sa teritwar la, teritwar lorlekel nu sipoze ena kontroldemokratik, li finn osi servi putortir. Bann Britanik finalmanfinn vinn admet ki zot ti pe kozmanti (kuma zot abitye),finalman zot admet zot kozmanti, ti ena tortir. Sa osi, nubizin aret li. Nu bizin asire kili finn arete.Alor, zordi li enn momaninportan pu sa lalit pu DiegoGarcia ek Chagos an antye. Eksa zur zordi, 1 Novam 2010, lizur sa “No Take” pu lapes sudekre pu enn Park Maren. Livinn an-viger zordi.E li enn zur inportan parskiapre-dime pu komemor, pupremye fwa – finn fek dekretenn Zurne pu KomemorasyonDerasinnman lepep depiChagos – “Chagos Day”.Sirman Minis pu koz lor sadesizyon ki finn pran Vandredidan Kabine Minis. Antuka, nutruv li byen byen tigit, ek byenbyen tar.49Alor, anu get stratezi MinisBoolell. Mo espere li pukontredir mwa, e pu anonsbann nuvo stratezi fantastik.Me, mo pu gete, dapre mwa,ki so stratezi ete, e kritik li. Emo bizin dir ki mo okuran kiKonseye Legal GuvernmanMorisyen finn mor trazikmandan enn aksidan dan Lezip. Ekapav-et sa finn ralanti sertenzot demars legal.Me, premye dabor, enaeleman kot Guvernman finndir ki so stratezi li “sekre”. Nupa truve ki li enn lavantaz puLeta Moris ki li ena ennstratezi ki sekre. Si li okler,lezot dimunn kapav apiy li.Dezyeman, kuma mo finndir, zot pa kritik baz milter la,zot pa opoz li. Zot aksepte kili la. Zot mem aksepte ki enakrim deger pe fer depi teritwarnu pei. Li grav.Ek lerla, trwazyem kritik, tuGuvernman, Guvernman depiBolom Ramgoolam, vinimem, depi negosyasyon LancasterHouse, kot li ti nwar lorblan dan dokiman, ena sa zafervreman e-onte la. Mo explike.Nu kone nu ena enn oligarsisikriyer ki rul pei la, e kidusman, dusman, li pe konvertian enn oligarsi turism,IRS, e lezot zafer, me ena konsesyonki finn fer a GrandBretayn ek a Leta Zini, konsesyonan-esanz pu bann faverekonomik pu burzwazi. Depi1964, vini-mem, ziska asterla.Sa, nu ti pu kontan li arete.Bizin aret marsand DiegoGarcia, sirtu so baz militer, anesanzpu lavantaz ekonomikpu burzwazi.Nu kone ki dan LinyonAfriken, enn-de mwa desela,finn ena zoli rezolisyon kiGuvernman Morisyen finnmet divan Linyon Afriken, e kili finn traverse. Nu finn truv li


dan rapor Kabine Minis Moris.Dan rezolisyon li koz lorsuvrennte, lor drwa de retur,me li pa koz kont baz. Guvernmandenons Park Maren, e danDiskur ki finn gayn bukufelisitasyon ki Minis ZaferEtranzer prezan zordi finn ferdivan Nasyon Zini – e nukrwar u mem finn fer li, Misyele Minis – (lodyans riye) e dansa Diskur la, Minis finndenons Park Maren, me li trotar. Sa stratezi pu zis rodkontrol lezot lil, li fini depase.Sa Guvernman la so problemli kumsa. Get nu PremyeMinis. Li ti al zwenn GordonBrown kan li ti Premye Minis.Li zwenn li, e kan li sulevkestyon Park Maren, GordonBrown inn dir li, “Pa Traka”.Li ti dir kiksoz an Angle. Me,ape-pre sa ki li finn rakonte. Elerla Britanik finn al delavan,kareman, fer seki li finn fer. Saosi li sinboliz fayit sa stratezirod negosyasyon.Alor, nu bizin rode e truvbann stratezi ki pa finn serviavan, e ki pu marse asterla.Par exanp, Guvernman penaenn plan “resettlement” puChagos, enn plan ki Guvernmanbizin kumans diskite ekChagosyen ek planifye.Par exanp, pena enn rezolisyonNasyon Zini. Deza finnena enn fwa, lerla Guvernmanfinn al retir li. Leta Moris innmete, inn retire. Nu, nu anvimete, garde. E dan sa Rezolisyonla, bizin osi avoy enn kapu enn “lopinyon” divan ICJ(International Court ofJustice), La Haye.Par exanp, nu krwar inn lerpu enn lapel piblik pu enninspeksyon IAEA, sa vedir enarekur a inspekter Nasyon Zini,sa bann inspekter ki GeorgeBush tultan ti pe dir, “Al laba,al laba, cheke!” Me, nerport kipei gayn drwa dimann zot alcheke. E depi USS Emory innkoste dan larad Diego – li ennbato ki fer servising pusumaren nikleer, alor sa vedirzot pe admet ki ena matyernikleer laba – nu kapav fer ennreket pu ki ena enn inspeksyonpu matyer nikleer lor DiegoGarcia ek dan so lamer.Alor, sa stratezi pu rodnegosyasyon, nu truve ki lifinn ariv so finisyon. So datinn expire. Si zame li ti bon.Li fini.E zordi nu dan enn staz kotLeta Zini donn lord, GrandBretayn obeyir. E nu truve kinu pe rant dan enn sityasyonki, si nu nu pa organize pu azir,nu pu al dan defet.Alor, nu nu bizin organizaksyon.Stratezi Berenger, mem li pala, bizin reponn li, li enn kran,kuma mo ti dir, pli pir. Li pu“agree to disagree lor DiegoGarcia”, e lerla negosye lezotLil. Ek li enn stratezi aseridikil. Li ti enn sindikalis, li.Parfwa u poz umem lakestyon,Berenger ti enn sindikalis, meenn sindikalis, sa li enn experdan organiz enn balans deforsenpe pli propis pu li-mem lerlaapre sa, u al rod negosye. Meu fini dir, “Mo pa pu dimannDiego”. Abe, li deza pu bannla.Sa li enn stratezi ki pafezab. Li pu avoy u promne. Eli finn avoy u promne. Samemu pa mem kapav la, zordi.Dezyem, Paul Berengerlimem ti responsab bann“dotted lines” ki finn mete oturDiego Garcia ek Chagos danTrete Pelindaba. Lerla, sasulev ankor enn ti dutans lorvalidite Trete Pelindaba lorChagos. Sa vedir li donn ankorenn ti-miray pu sote.Ek lerla, u kone, kanBerenger ti Premye Minis, nu50dan LALIT, nu ti ariv kone –pa vreman kone, me intyisyonpolitik fer ki nu ti preske 100%sir – ki ena “rendering” setadirtortir ti pe fer lor Diego Garcia,ubyen dan dilo teritoryalDiego. Alor, nu finn kontakteLakrwa Ruz Internasyonal,International Red Cross. Eknu dir zot, “Eski nu abilite,kuma enn parti politik danMoris, pu fer enn reket puinspeksyon Lakrwa RuzInternasyonal lor tretmanprizonye lor enn later ki formparti Moris?” Natirelman, zotinn reponn ki “Non”. Me, zotti dir zot byen interese. E zotti dir reket li resevab selmansi Leta Moris avoy reket la. Nufinn avoy enn let direk, tutswita Paul Berenger kan li tiPremye Minis. Me, li pa finnfer naryen. Pa finn fer okennreket opred Red Cross. Me,mazinn u, kimanyer LetaMoris ti pu dan enn pozisyonfor si, kan apre enn serten tan,gayn David Milliband dandernye Guvernman Britanikvinn fer so konfesyon divanSanb Kominn, ParlmanBritanik, si u ti deza fer reketpu ena inspeksyon Red Cross?Sa ti pu sanz balans defors danu faver.Ek ti ena enn Forom isimem,inn gayn preske exakteman8 mwa, isi dan sa Lasalla, ti ena Minis Boolell, momem, ek Paul Berenger, avek2 reprezantan Chagosyen.Bann Amnesty ti organiz sa.Dan sa Forom la, sa zur la, morapel ki kamarad Ram, ki lazordi, li ti adres Paul Berenger,kan ti ena partisipasyon depilaful, e li finn dir kumsa, “Mopa konpran kimanyer u pekontinye avek sa ‘agree todisagree’ ek konsantre zis lorbann Outer Islands pa DiegoGarcia, kan Park Maren pe fini


John Percy, invite international depi Revolutionary Socialist Party, Lostrali, pran laparolal delavan?” E Paul Berengerti byen ankoler. Li ti ankolerparski li pa ti ena repons. Alor,li finn reponn kumkwa li pakonpran kimanyer Ram pafinn konpran. Me, asterla, nupli pa konpran. Me, petet nukonpran enn zafer. Nu kumanskonpran kifer MMM paprezan zordi. Petet nu konpranasterla kifer li pa kapav prezandan enn forom lor sa size lazordi.Alor, nu ena pu get stratezi.Lamerik so stratezi zordibaze lor dominasyon. Li for, lipu fer seki li anvi, li anvi sobaz. Me selman so lekonomifeb. Tro feb pu li kontiyn sodominasyon avek inpinite. Nubizin realiz ki puvwar LetaZini, li finn sanze e li pe sanzee li pu kontiyn sanze. Leta Zinifinn rant dan sa mod ki anAngle dir “over-reach”. Lifinn avoy so lame tro lwen, eli pre pu perdi so lekilib.Alor, Leta Zini so Leta, sa linu lennmi. Me, nu alye se solepep. Sa li vre sirtu dan ennmoman “over-reach”. La, nuena enn imans alye potansyel.Parey kuma dan GrandBretayn nu ena enn imans alyepotansyel dan lepep Britanik.Sa 2 lepep la finn suvan amennlalit, zot konpran lalit pu lape,zot konpran lalit pu lazistis,alor nu nu ena pu alye aveklepep sa bann lennmi la. LennmiNimero Enn, mo dakoravek Ansyen PrezidanRepiblik, M. Cassam Uteem,ki Leta Zini li lennmi nimeroenn. E Grand Bretayn liselman lennmi nimero de. Me,gran lennmi, ki so stratezi sedominasyon, so lekonomi pesufer akoz so “over-reach”militer, setadir so “over-reach”dan dominer. Alor, pu nu li ennmoman pli propis ki avan puopoz so baz, opoz somilitarism, opoz so bann lager.Dan LALIT, nu ena 5 kalitepropozisyon lor kestyon DiegoGarcia ek Chagos:Enn se pu ranforsi samuvman popiler mondyal kontbaz militer (andeor u pei). Savedir kot ena enn baz, ena ennmuvman kont baz, e nu dir,bizin ranforsi sa muvman la.Sa, enn.Dezyem, e tusala marsansam, nu bizin fors Leta51Moris azir lor sa 2 pwenprinsipal la, e azir anmemtanlor tulde. Setadir al divanLasanble Zeneral Nasyon Zini,prepar enn rezolisyon, pran sarezolisyon la, al divan ICJ danLa Haye, kot laba met enn kapu enn Lopinyon, fer la-ont puLangleter, fer so lepep vir kontso Guvernman. Sa inplik ennpreparasyon politik danSADC, Linyon Afriken,tusala. E anmemtan, su TretePelindaba, dimann inspeksyonsu IAEA, departman danNasyon Zini.Trwazyem, nu pe propoz ennseri ti-zafer. Kapav ena 100,mo nom zis 3. Mo apel zotbann “tipti zafer”. Zot bannzafer ki relativman miner, meki inplike ki Leta Moris peexziz so suvrennte. Ena TreteNasyon Zini lor labalenn. Enaserten radar ki afekte zoreylabalenn, e ki ilegal dan sertenlamer. Si Moris sinyater,dimann inspeksyon lor lefebaz Diego Garcia lor labalenn.Nasyon Zini ki pu zize si liresevab depi Moris, alor u peexziz u suvrennte. Me, pu fersa, u bizin opoz baz. U bizinkritik baz la. Bizin gayn sakuraz la.Leta Moris bizin koz arreprezantan Chagosyen, ek feraplikasyon a UNESCO puMoris so 3yem World HeritageSite. Kuma ApravaasiGhat, Le Morne, asterla ennbut lor Diego Garcia. La, u pepruv u suvrennte. E li padifisil.Ek lerla bizin purswiv – mopa kone si Guvernman dezaena sa lide antet – petet bizinpurswiv Guvernman GrandBretayn pu rekiper tu sa larzanli finn akimile par vann drwafer lapes laba. Li finn vanndrwa fer lapes, kan drwa la papu li. Leta Moris va gayn enpe


kas, lerla pu tu zafer nu pepropoze, ena finans. Bizin peygran gran avoka, li kut ser.Bizin enn gran grup avoka,dapre nu dan LALIT, inklirOstralyen, Kanadyen, Indyen.Me, li kute. Kapav servi sa kasla pu met dibut sa grup avokala.Katriyeman, nu krwar li finnler pu Guvernman amenazlespas politik pu Chagosyenanatandan regayn Chagos. Ferenn sirkonskripsyon No 22,par exanp, ek enn KonseyRezyonal, pu ki ena fasondemokratik inklir Chagosyen.Sinkyem zafer, plito sosyal,Guvernman bizin kree ennplas, enn lye dan Moris, kotena letid, kot tu dimunn kapavmet innput lor temwayaz depiChagos, larises kiltirel, pu kisa eritaz la pa perdi.E nu dan enn moman aseinportan, kan nu get Moriskuma enn “pei arsipel”. Parskinu anfet enn “pei arsipel”. DanMoris – e isi mo pe koz akademik,Minis, intelektyel anzeneral – buku dimunn apel nupei “Lil Moris”. Me, li enn ererkognitiv. Me, li pa enn ererinosan. Li enn erer ki ena lefegrav. Kifer nu pa remark sabann lezot Lil la? Ek zordi nuanplen enn kriz nu “peiarsipel”. Chagos, nu kone, lituzur su lokipasyon. Li ennproblem. Agalega, ena rimerzordizur, indikasyon mem, kiLend amizir li finn vinn enngran pwisans, li interese, lianvi enn pyedater militer danLosean Indyen, alor li pe getdikote Agalega. Li ennproblem. Tromlin, li, li sipozeMorisyen, me li finn fek al tomsu “kozesyon” avek Lafrans.Li enn problem. Ek Rodrig,ena bann siyn byen byen gravki Leta Ostrali interese. Fekpibliye linformasyon – li fekAhsish Beesoondial ek Stéphanie Théodore ti fer enn riyding pwanyan depi liv 'Mutiny'vinn deor an Ostrali, li ti sekreavan – ki ti ena posibilite, alepok, dapre servis sekreOstrali, ki baz la ti pu Rodrigpa Diego Garcia an 1964.Lerla avek persistans enalintere ase inperyalis danRodrig, parfwa depi Lostrali,parfwa depi Lafrans, an-alyansek lintere burzwazi danRodrig. Setadir ena bel belproblem ki menas Moris,problem inperyalis, depi tukote, ki menas Moris kumaenn “pei arsipel”.Me, seki inportan pu nu danMoris, e pu nu dan LALIT, lienn zafer kle, se tusala, tu sastratezi la, li oblize inplik ennmobilizasyon lamas dimunn.Sa vedir, bizin enn platform,li bizin kler, li bizin koeran, nubizin tom dakor lor ennkonpreansyon an komen kibann zafer kapav pu marse. Nupa pu dakor lor tu zafer, me nubizin tom dakor lor ennplatform lor lekel nu pe amennlalit. E mo krwar enn sine quanon pu enn lalit osi dir ki sa,kont lennmi si gran, ki nu bizinosi met ankestyon strateziekonomik dan Moris. Setadirnu pa kapav anmemtan siynepu AGOA, pu de-trwa textil pumisye la rant dan Lamerik, eklerla aksepte so kondisyonekrit pu gayn sa bann lavantazla setadir fode pa nu kritikpolitik etranzer Leta Zini. Lipa posib. Alor, pu ki nu kapavbatir lafors ki ase kosto pu kinu kapav kritik Leta Zini, nubizin anmemtan batir nusekirite alimanter, nu bizin ennlekonomi ki pa si depandan, nubizin ena anplwa ki pa osidepandan lor Leta Zini ekLerop.Anmemtan ki nu amenn salalit pu Diego, nu pu tro inosansi nu krwar nu kapav gayne,nu kapav ranport laviktwar,sanki anmemtan nu get koteinternasyonal, gayn alye partudan lemond, e anmemtan getkote ekonomik, setadir vey nuderyer, kuma nu dir an langazpa tro poli.Ala, mo krwar li byeninportan seki kamarad Cherinn dir, kan nu pe lit kont bannlennmi si gran, kan nu peamenn batay kont enn granpwisans kumsa, nu bizin fer liavek enn koerans, enn politikde prinsip, ek enn mobilizasyonbyen konsyan depi tudimunn ki dan sa batay la.Mersi bann kamarad.52


Les Verts/Fraternelrefiz partisip dan KonferansLALIT ti invit Les Verts/Fraternel dan KonferansInternasyonal (Nu let anbarepons Sylvio Michel.) Alamanyer ki Sylvio Michel finnreponn:“Madam Collen,“komite exekitif VF finnzwenn dimans 12 Septam2010 e finn examin linvitasion<strong>Lalit</strong> pou partisip dan enn konferansinternasional organizepar <strong>Lalit</strong> lor Diego Garcia finOktob- debi Novam 2010.Apre enn long deba, VF finnpran desizion pou pa partisipe.VF finn lite pandan plizirdeseni pou ki bann Sagosienresi dibout lor zot prop lipiepou ki zot mem diriz sa lalitla.VF satisfe ki Group RefizieSagos dirize par Olivier Bancoultpe amenn enn lalit kibizin. VF konsider ki se sa pepmartir-la ki bizin pran bannlinitiatif organiz bann foromou konferans parski se zot ezot tousel ki finn soufer eankor pe soufer.“Pou rekiperasion larsipelSagos, se TOU lepep ini Moriski bizin lite: gouvernman,lopozision,bannpartipolitik, sindika, for viv, forsekonomik, fors reliziez,etsetera avek soutien MouvmanNon-Aligne, SADC,COMESA, Ligue Arabe,Union Africaine, ONU.“Sylvio Michel”Apre sa repons la, kapav upu interese lir konteni ek tonlet ki Lindsey Collen ti siynepu LALIT:“Ser Sylvio Michel,“Swit a nu konversasyon lortelefonn, mo pe avoy u sa letla. Li an Angle etan done kiKonferans la internasyonal.“LALIT will be holding anInternational Conference forAction to Close the DiegoGarcia Military Base, to endthe Illegal Occupation of theChagos Islands, and for theright to Return & FullReparations for Chagossians.“The Conference will beheld over four days starting on30 October, 2010 in PortLouis, <strong>Mauritius</strong>. Below is aDraft Program to give you anidea of the participants, speakersand subjects due to becovered, and what we arerequesting from you.“We write to ask whether youwould agree to preside over a“workshop” on the part of thehistory of the struggle onChagos and Diego representedby the “Komite Ilwa OF” –telling about what the organizingwork was like at the time,and then perhaps relating thecontribution made by thisorganization (now Les VertsFraternel) to the present, andeven a glance at the future. Wealso invite your organizationcordially to delegate up to fivemembers to follow the whole(or any part) of the Conference,so that your organizationcan benefit from the variousdifferent international andlocal speakers. We will bearranging (or I should say, weare already making homemadearrangements for it)53interpretation. (Later we willappeal to people coming tobring little radios with FMbands and earphones, so theycan tune in to the MauritianKreol <strong>version</strong> of visitors’speeches and comments.)“The Diego Garcia militarybase issue is firmly on theworld political agenda in2010. The British ‘lease’ to theUS of the stolen Islands comesup for renewal in the 2014-16period, that is to say the newlyelected British and Mauritiangovernments will be underenormous pressure from theUS, respectively, as well asbeing subservient in their ownnames. As if in preparation forproblems ahead, the BritishGovernment has gone aheadand declared a “MarineProtected Area” around theMauritian Islands it illegallyoccupies, and has successfullyconned many large environmentalorganizations intosupporting this outrageousscheme. In October, theEuropean Union HumanRights Court is to hear theappeal for the Chagossiansright to return against theBritish Government, whichhas recently announced it willfight the appeal tooth and nail.Last year the British Governmentwas finally forced tochange its story and to admitthat there had been illegalrenditions on Diego Garcia inthe supposed war on terror.The UN Treaty for an AfricaFree of Nuclear Arms(Pelindaba Treaty) which hascome into force as from lastyear has opened up a chancefor the Mauritian Governmentto call for UN IAEA inspections.This month the USSEmory has arrived in DiegoGarcia to service the nuclear


submarines there. All thesereasons explain why LALIThas chosen to hold theConference now. This is whywe would very much appreciateit if you could send usa message of support. Thisstruggle, like all others,depends on the balance offorces and every bit of supportchanges this. This is more thanever true in times of greateconomic turmoil, whencapitalism is particularlyunstable.“This particular question, theDiego Garcia one, refuses toleave the agenda, howevermuch the US and UK havetried to keep it out of sight. Itis a question that seems todraw together so many themesand struggles, and tointerconnect them: decolonization,anti-militarism, antinuclear,the environment andecological issues, the women’sstruggle (women have been atthe forefront of this struggle in<strong>Mauritius</strong> for decades), theanti-war movement as awhole, the “No Bases movement”,anti-imperialism, andof course, all the economicissues that underpin all of this.“Salitasyon amikal,“Esperan u pu kapav vini epartisipe, e petet avoy enndelegasyon,”Lindsey Collen,“pu LALITJabaljas ek BulbakJabaljas: To finn tande,Bulbak. PM Ramgoolam finntret bann Britanik de ipokrit,manter, ek malonet.Bulbak: Abe zot merite: apresaki zot finn fer ek Chagos ekChagosyen. Kas enn peyi an deavan lindepandans, lerladeport tu abitan.Jabaljas: Tusala mo kone,Bulbak. Pa sa ki problem.Aster kot Navin pu ale pu fetso “White Christmas”?Bulbak: Fransman Jabaljas,mo pa pu etone ditu si li avaltu so bann insilt, dres papye ekBritanik, ek lerla trankil al zwebolom lanez dan peyi bannipokrit, manter, ek malonet.Jabaljas: Ale dizon, me penazis sa: ki pu arive si bannBritanik amerde ek repran saFRCP ki zot finn donn Navin?Tu sa sakrifis ek zeforintelektyel ki li finn fer pu vinnenn “Fellow of the RoyalCollege of Physicians”. Penabuku kumsa.Bulbak: Abon. To finn tandeki li finn fer buku letid pu geynsa diplom gran dokter la. Molinformasyon se ki se so bann“good friends” ki finn fer tudemars.Jabaljas: De tut fason, Navinpu byen bulverse. To kalkile,apre ki finn sanz foto partu danpeyi pu azut sa FRCP la, asterpu bizin met nuvo foto partusan sa FRCP la.Bulbak: Mo krwar mo puekrir PM enn let, pu donn lienn solisyon pu sa problem la.Li nek ena pu gard so FRCP,ek fer bann Britanik kone kisa ule dir “Fellow of the RoyalCollege of PortLouis”.54


KREASYON ZORDISultana HaukimHidden, Unseen, UnheardNu invite zordi li enn artis apelSultana Haukim. Nu ena plezirprezant u enn instalasyon ki lifinn kree apel “Hidden,Unseen, Unheard”. Sa instalasyonla ti expoze dan Salonde Mai 2010, kot MahatmaGandhi Institute, Moka. Depi2004 li finn expoz so bannkreasyon dan sa Salon la.Sultana Haukim travayprofeser Art dan enn kolezdeta. Li finn osi partisip danplizir lezot expozisyon danMoris sa lane la kuma Expolor Abolisyon Lesklavaz ki tifer Le Morne ek pu festivalLunivert kot Institut Francaisde Maurice, Rose Hill. Sobann kreasyon finn osi expozedan East African Biennale danTanzani (2007), InternationalArtist Workshop Theerta danSri Lanka(2008) dan ExpoAfrican Artists’ NetworkExhibition dan Kenya(2009)ek Expo ek Sinpozyem 4 thBiennale International ArtisBeijing dan Lasinn (2010).Sultana finn partaz avek ReviLALIT so lide lor so travay:“Anzeneral mo servi akrilik ek55teknik mix pu kree mo banntablo. Lanatir ki plis inspirmwa pu mo kree.Mo bann kreasyon artistikpli resan zot sirtu instalasyon.Sa form medyom ki nu apelinstalasyon zot ena enn konsepinteresan, dan lesans zotefemer e zot ofer mwa ennbon mwayin pu mo exprimmwa lor size lanvironnmanubyin sosyal.”Nu les u apresye Sultana sokreasyon.


BIDZE PRAVIND JUGNAUTH 2011Enn Bidze tipik Travayis ek MSM ek PMSDSa bidze la, lii enn bidze tipikParti Travayist, MSM ekPMSD.Pu diminye birokrasi, anplaszot ena rekur a plis demokrasi,zot ena rekur a plis otokrasi.Par exanp, Bidze propoz ki ferrekritman, ek donn promosyonpu 6, 600 plas dan servis sivil.Byen bon. Me, zot pe al andeorPSC pu fer sa, lor pretex kiPSC tro lant. Alor, Minister ekDepartman pu rekrit direk.Azan ki sirman pu profite.Enn lot lexanp. Ena sa fame1,000 arpan later ki Travayisfinn gayne depi Tablisman.Guvernman pankor kumansfer naryen ar sa. Pankor memgayn li, sandut. Me, zot peservi li (ankor enn ku) pu zotnuvo proze lozman. Antuka,Guvernman paret finn kumansrealiz gravite problem lozman.Jugnauth finn kumans realizeki so sif “87% Morisyenproprieter zot lakaz”, li anfetvedir ki petet ena 13% dimunnlokater. Me, nu dan LALIT numet Pravind Jugnauth o-defifer so nuvo Unit lozman al ferenn resansman, me enn resansmankot li poz kestyon ki bizinpoze. Nu ule sif pu fami kidetenir enn kontra later. Lerlanu pu kone komye dimunn vivdan enn sityasyon kot zot enamwens drwa ki enn lokater,viv dan sere, dan konfli konstan,dan enn lakaz familyalakoz zot napena okenn swa.Lor kestyon lozman, nu ositruv li inakseptab ki Guvernmanatann ki enn fami depansosi buku ki 30%, mem 40% soreveni familyal dan repeymanlakaz. Li kriyel, sirtu pudimunn ki tus mwens.Pli tipik MSM, se rekur arepresyon. Jugnauth anonse ki,pu reponn a problem sekirite,li pu met kamera sirveyans, lipu rekrit 700 nuvo polisye, lipu mont nuvo prizon Melrose,ek li pu mont nuvo DetentionCentre dan Lenor.Pa zis li pe kontiyne exziz“sertifika moralite”, enn exizansMwayenn Az ki ti bizininterdi, me asterla li pe pranRs100 ar dimunn ki bizin sabut papye represiv la.Dan sa loptik represyon la,Minis Finans anonse ki li peintrodir enn nuvo KartIdantite, enn “smart card”, kipu donn Leta enn ta linformasyonsantralize lor saksitwayen. Dan LALIT, nu opozsa kalite kontrol etatik la.Pena okenn zefor dan sabidze la pu kree anplwa.Okenn. Ena “migrasyon sirkiler”ver Lafrans. Mazinn ennMinis Finans ki avoypopilasyon andeor pei pu gayntravay.Pena mem enn vre konpansasyonsaler. Konpansasyonsaler ti bizin ase pu ki dimunnki tus mwens larzan kapavkuver ogmantasyon dan tu fredebaz mansyel. Sa 3.2% pudimunn ki tus mwens ki Rs5,000 par mwa li pa ase pukuver ogmantasyon dan pridanre debaz.Anmemtan, nu truv 2 serireferans:Enn, se a Fon Moneter Internasyonal.Pu ki Minis Finansreysi mansyonn FMI 5 fwa danenn sel diskur bidze, li fer nudut for ki Moris pu bizin enarekur, dan enn pros lavenir a56FMI pu bann lonn, e kiGuvernman pe deza bizin “pasdiber”.E ena osi enn seri referans aSingapore, pei lepli represiv,lepli otokrat avek ennGuvernman fasizant. Pe“merge” CWA ek Waste Wateravek kudme konseyeSingapore. Pe fer Minsiter ekDepartman rekrite san pas parPSC, kuma Singapore. E pe ferDuty Free Paradise kumaSingapore. Sa bann Kart Idantiteki li pe koze la, PremyeMinis inn deza anonse zot pukuma Singapore. Kan pranSingapore kuma lexanp, libyen trakasan. Anfet, politikekonomik, li plito enn politikki nu ti pu atann depi PMSD,ki li tultan finn kontanSingapore depi lepok kan LeeKwan Yu ti Premye Minis.Kan pe permet LabankMoris rant dan “derivatives”,e pe uver Stock Exchange pu“derivatives”, sa osi li trakasan.E Labank Moris pu kapaval fer zugader dan marsefinansye deor.Me, seki Bidze pa dir kiparfwa pli trakasan: Li pa rannli transparan komye dan sa ennmilyar Food Security Fund finidepanse, lor ki, e komye reste.Li pa explike kifer dan sa ennmilyar ki finn alwe pu MauriceIle Durable finn depans zis 50milyon rupi. Li pa dir komyefinn alwe a ki kapitalist, suERCP, e komye reste. Alor, lienn bidze ase opak.Nu kone ki GuvernmanGrek pa ti devwale ki enaproblem ekonomik dan pei,kan ti anfet ena. Minis FinansGrek ti maske li. Ziska, pei la


ti bankrut, e finn bizin aksepteenn pakej FMI ek Lerop pu kibann gro gro Labank Alman pabankrut a zot tur. Parey puGuvernman Lairland, ki zordibankrut.Guvernman Moris pe kuverenn sityasyon ekonomikgrav, enn kriz sistemik, parservi enpe larzan Lerop, eklarzan enn-fwa-pur-tut parprivatizasyon, ek larzan ennfwa-pur-tutpar lavant later suIRS. Kriz la maske.E kan kriz alimanter pu retapso plen, Guvernman Morispa pu inn fer okenn vreprovizyon.LALIT, 19 Novam, 2010.Enn Analiz a-so Bidze Pravind Jugnauth:Bidze DedrwatMinis Finans PravindJugnauth finn demar diskurbidze par anons seki li apel“krwasans rebalanse”, setadirshifte lanfaz depi Lerop al verpei Larisi, Lasinn, Lenn,Brezil, prinsipalman puturism. Li finn anons depansplis ki Rs 1 milyar pu turism.Nu remarke ki si ena “rebalansman”,parkont, pena ditu“resantraz” lekonomi.Li evidan ki Lindistrisikriyer, par ekzanp, pe fer fasa difikilte kot operater dan sasekter-la finn mem dir kilindistri kannyer, li pa viyab.Nu kone ki textil osi li ennsekter dan gran difikilte. Dayerkan get sif ERCP, 90% ladanpe al dan sekter textil. Lievidan ki textil andifikilte.Alor nu truve ki pena resantrazparrapor a sa 2 sekter kipreske pa viyab. Li byin lezedelapar Minis Finans pu ki lipa diyl avek sa sityasyon-la.Ena sertenn bann tipti mezirpu sulaz ti-planter. Parekzanp,enn ti ogmantasyon lorreveni melas, exanpsyon taxlor premye 60 tonn, “dutyfree” lor 4 X 4, me sa bann timezir-labyin frivol kan getdifikilte reel dan sa sekter-la.Minis Finans pa finn ferokenn resantraz. Pena okennlanfaz dan so bidze lordevlopman sekter alternativ.Dan diskur bidze, nu pa truvokenn volonte politik pudevlopman nuvo sekter agroindistri,sekter pu sekiritealimanter. Li paret ki guvernmanfinn depans zis Rs50milyon depisa fon Rs. 1 milyarki ti deza vote avan pu fonsekirite alimanter.TaxasyonGlobalman. Minis FinansPravind Jugnauth pe rod detaxedimunn ris. Li finneliminn tax lor NRPT, abolitax lor lintere, de-taxe lonn.Par kont, li pe taxe seki apel“fleo sosyal”, setadir labwason,sigaret ek gembling. Li petaxe “fleo sosyal”, me dan ennfason ki se finalman lamasdimunn ki pu pey pu sa.LozmanTultan dan LALIT, nu mintenirki politik lozman Guvernmanli enn indikasyon so oriyantasyonideolozik. Dan sa dikurbidze-la, Minis Jugnauth finnprezant enn plan 5 an pu40,000 lakaz. Li finn donnbuku detay pu 5 diferan57“scheme”. Me sa plan-la li depannlor mil arpan later kiguvernman sipoze gayne depiMSPA depi 2007. Depi 2007,ankor pe atann mem pu konekot sa later-la ete. Alor enabuku detay, me lor enn terin kipa mem kone kotsa.Mezir ki ranforsirepresyonParkont, ena enn seri mezir kiranforsi laparey represif. MinisFinans pe anonse ki pe ogmantlafors polisyer (mem si finnrebatiz li “police service”). Lipe ogmant polisye par 770,met nuvo prizon Melrose,nuvo sant detansyon Piton, eknuvo stasyon.Kart IdantiteNuvo kart idantite, li pu ennkart-a-pis avek lekel nu padakor ditu. Potansyelman, likapav vinn enn instriman purepresyon.Sertifika moraliteDeza, nu truv ki pe vinn etablir2 kategori sitwayin: premyekategori, se sitwayin “kriminel”ek lot kategori, sesitwayin “non-kriminel”. Si upena sertifika moralite, u pagayn travay. Lerla u bizinkokin pu ki u viv. Lerla u plispa pu gayn sertifika moralite.Lor la, sa sertifika moralite-laasterla li pu kut u Rs100.Ena enn-de tipti mezir kikapav dir pozitif. Par ekzanp,finn retablir sibsid lor sofosoler, ek lor tink dilo. Meglobalman, bidze-la li enn“non-bidze” uswa enn bidzenegatif, enn bidze dedrwat.LALIT, 19 Novam 2010


Point BarreSkandal dan FrankofoniTu kopi revi poezi PointBarre, ki ti pe tire par MingChen direkter Le Cygne aveksutyen Lanbasad Lafrans, finnretire depi sirkilasyon dan ennlatmosfer ase bizar. M. Chenfinn explik lagazet onnlaynNewsNow dan so edisyon 1Novam ki li nepli ti ena akse abann eprev avan piblikasyon,alor li pe aret tir Revi la, osibyen ki retir tu kopi edisyondernye nimero depi lor marse.M. Chen finn konfirm sa avekenn manb. Anfet Point Barrefinn sorti depi 4-5 an, e ti finnariv enn dub nimero spesyal 9/10, seki finn retire depi marse.Katalizer pu retir dernyeedisyon Revi la depi sirkilasyonse enn poem ladan kiekrir par Alex Ng, enn manbdan Komite Redaksyon. Poemla ase vyolan anver 2 ekrivinvivan. Enn parmi sa bannekrivin ki finn sibir sa vyolansverbal la se Jean-MarieGustave Leclezio, pri Nobelliteratir, e ki enn selebriteMoris. M. Asgarally, so espesazan lokal, finn mem, danNewsNow, koz posibilitepurswit.Me, lapres Moris finn restrankil net lor sa gran bulversmandan enn seksyon “sosyeteliterer” ki abitye gayn bukuponpaz.Apar NewsNow, lor innternet,ek Impact, enn magazinnti-sirkilasyon, ki finn inprim sapoem inkrimine la e ki finnanonse ki ena problem, okennlot lagazet Moris pa finn pipenn mo lor sa skandal la.Purtan, lansman sa nimero kifinn retire ki ti fer dan santInstitut Francais Mauricien,Rozil, ti kuver dan lapres avekbuku kolonn, buku foto, bukulantuzyas. Me, silans radyo.Purtan, enn pri Nobel inplike.Purtan Lanbasad inplike.Sirman sa silans la li akozlapres enpe tro frankofil pu liexpoz enn dezord osi gravparmi literati frankofonn. Nupa krwar li akoz zot finn prankont menas depi Alex Ng danImpact anver lapres, kan li seyanpes dimunn rant dan sa debala par dir: “Ne devenez pas lescharognes qui font caca [sic]sur la poesie.”Langaz Kreol MorisyenAster li ena so AkademiApre ki ena enn AkademiLangaz Afriken (ACALAN)deza anplas su lezid LinyonAfriken, avek bi pu edamenazman langaz materneldan Lafrik, zordi Moris osi enaso Akademi Kreol Morisyen.Minis Ledikasyon, Dr.Vasant Bunwaree, ti fer ennForom Nasyonal lor introdiksyonKreol Morisyen kumalangaz opsyonel dan lekol, eapre sa, li finn prosed anominasyon enn akademi,Akademi Kreol Morisyen. Soterms of reference, se pu desidenn lortograf pu Guvernmanservi, pu dekrir gramer Kreol,pu prepar liv, pu get ki kalitetreyning neseser pu profeser,e pu promuvwar langaz Kreol.Dimunn lor sa Akademi la:Alain Ah-Vee (LPT)Arnaud Carpooran (U of M)Gilberte Chung (BEC)58Jimmy Harmon (ICJM)Vinesh Hookoomsing(Chair)Pushpa Lallah (Playgroup)Lindsay Morvan (GLK)Ramesh PadaruthDaniella Police (U of M)Nita Raghoonundun (MIE)Jean Marie Richard (GLK)Alain RomaineRada Tirvassen (MIE)Danielle TurnerOm Varma (MIE)Dev VirahsawmyReprezantan Minister:Menon Muneean, H. Dansinghani,M. GooriahReprezantan PMO:Alain Gordon-GentilObzervater:Thierry Chateaux(attache de Pres, MinisXavier Duval)Jayen Teeroovengadum(attache de Pres. MinisBunwaree)


Best Loser System: Parad ubyen Stabilizasyon Sistem Kominal?Bérenger e Ramgoolam anfaver drwapa deklar Kominote, gard Best Loser KominalApre Zizman Balancy dan kaki sipozeman kont SistemBesluzer kominal, enn kestyonti res poz: “Kifer 2 politisyennotwar pu lefet ki zot anfaverBest Loser System kominal,setadir Yousouf Mohamed,ansyen lider Comité ActionMusulman, ek Paul Bérengerki ti Premye Minis a lepok, tibyen satisfe avek sa Zizmanla?” Kestyon ti poze parski zotpa dimunn bet, ni enn ni lot.Zizman Balancy, konsiderepar buku komantater kumaenn “viktwar kont kominalismdan Konstitisyon”, ti anfetselman donn drwa kandidaopte pu enn 5yem swa, setadirmet “nil” kot kominote, tandiki tuzur ena 4 kominote kiKonstitisyon nome. Me,malgre krwayans dan sa“viktwar” la, pozisyonYousouf Mohamed ek PaulBerenger ti fer dimunn pozzotmem lakestyon kifer sa dela zot anfaver Zizman Balancykan zot osi anfaver Best Loserkominal.Alor, pandan sa dernye 5 anla, buku dimunn finn kumanspoz zotmem lakestyon, “Eskibann ka divan Lakur (ena enndivan Privy Council ek enn lotdivan Komite Nasyon ZiniDrwa Imen) pe vreman al vereliminn kominalism danKonstitisyon ek dan sistemelektoral, ubyen non?” Lapliparkomantater paret finnkrwar “wi”, e tuzur paretkrwar “wi”.An Ut sa lane la, PaulBérenger finn vinn delavanavek MMM so nuvo propozisyonpu enn Reform Elektoral.Li tuzur inklir enn zafernon-negosyab: “Fode gardsistem Best Loser kominal!”.“Sistem Best Loser,”Berenger finn tultan mentenir,“li pu fonn par limem.” Sa solaliyn. Best Loser pu evapore.Li pa kuma lezot lalwa ki bizintravers Parlman, bizin amande,ubyen bizin revoke ubyenbizin ranplase.Lerla, tu resaman, le 30Oktob, Paul Bérenger finnazute ki, a-defo-de enn reformelektoral anreg, li propoze kisanz lalwa pu permet enndimunn poz kandida sandeklar so kominote.Sa vedir li pe re-iter sosutyen pu Zizman Balancy, kipermet pa deklar u kominote,me ki gard sistem Best Loserkominal intak. Pli pir, le 30Oktob, Bérenger anonse ki li“regrette de ne pas avoiramendé la loi sur la déclarationcommunale” an 1982,me tuzur li mentenir dan memkonferans depres ki li “neremet pas en question lesystème de meilleur perdant”kominal (lexpress.mu).Me, li pa zis Lider Lopozisyonki finn aliyn limem avekpozisyon zizman Balancy.Swit a Kestyon ParlmanterSteve Obeegadoo a PremyeMinis Navin Ramgoolam,Premye Minis finn reponn le23 Novam, ki li dakor ki fodepa u oblize deklar u kominotepu poz kandida.Alor, kestyon ki zordi nu tubizin poz nu mem se: Eskinuvo laliyn MMM ek nuvo61laliyn Parti Travayis reprezantenn parad divan KomiteNayon Zini Drwa Imen ekPrivy Council, ubyen eski lireprezant enn stratezi byenreflesi pu stabiliz sistem BestLoser kominal, e gard li intak?E pu konklir, nu poz numemlakestyon lor sa kalite taktik kifinn servi dan bann ka PrivyCouncil ek dan ka KomiteDrwa Imen, kot dan plent finnrasir Lakur kumkwa: “Ourfailure or inability to classifyourselves does not in anysignificant manner affect theoperation of the Best LoserSystem …; the failure by anycandidate to declare hiscommunity therefore does notmake the First Scheduleunpracticable, unworkable, orunpurposeful or otherwiseotiose”. (“Kan nu pa klasifyenumem ubyen kan nu pa kapavklasifye numem, sa mankmanla li pena okenn lefe direk lorloperasyon sistem Besluzer,…; kan enn kandida napadeklar so kominote, sa pa ferPremye Sedil Konstitisyoninservyab, li pa anpes lifonksyone, li pa afekte soitilite, li pa rann li anplis.”)Anfet, eski nu pe truvBérenger ek NavinRamgoolam pe reysi fer ennparad pu Lakur Privy Councilek Komite Drwa Imen, ennespes sime sorti pu Leta?Ubyen eski zot a-de finn gaynenn kado politik kimanyerstabiliz Best Loser kominal la,omwen a kurterm?


Kiba – viktwar politik kont USA187 pei lor 192 pei mam vot anfaverrezolisyon lev Anbargo Lamerik kont KibaTu le 192 pei manb Nasyon Initi prezan pu vot enn Rezolisyondan Lasanble Zeneralpu ki Lamerik lev so “AnbargoEkonomik, Komersyal eFinansye” ki li pe tuzur aplikekont Kiba.Lamerik ek Israel 2 sel peiki finn vot kont mosyon la.Marshall Islands, Micronesia(Federated States of), Palau, 3pei ki finn abstenir. Pa ti enaokenn pei absan.An 2010, li fer 18yem fwaki Lasanble Zeneral amennrezolisyon pu dimann Lameriklev so anbargo kont Kiba.Rezolisyon osi kondann aplikasyon“Helms-Burton Act”1996 ki aplik anbargo lor tu peiki fer komers avek Kiba, edimann tu pei manb UN puabayd avek zot obligasyon suUN Charter.Minis Zafer Etranzer Kiba,Bruno Eduardo RodríguezParrilla dan so diskur pu prezantrezolisyon finn dir ki depi50an Lamerik finn inpoz ennanbargo kont Kiba. Li finnestim domaz a $75 milyar.Lamann inpoze par TrezorLamerik lor bann konpayniAmerikin e Eropein inn arivplis ki $800 milyon.Pandan vizit 2 mam LALITdan Kiba an Ziyet sa lane la,zot finn gayn lokazyon ekutreprezantan plizyer lorganizasyondan Kiba, organizasyonEtidyan Kolez, organizasyonMoniman an omaz a Che Guevara danKibaEtidyan Liniversite, FederasyonFam Kibin, muvmankoperativ agrikol, lososyasyonartis, lapres Kibin lor kimanyer Lamerik pe servi anbargopu sey paraliz Kiba.Kiba inn resi ralye sutyenLerop, Grup 77 e Lasinn,Muvman Non-Aliyne, LinyonAfrikin, CARICOM (peiKaraib), MERCOSUR (peiLamerik Latinn). Vot danNasyon Zini finn expozLamerik so rol pu inpoz sopolitik dan sa rezyon la. Lamerikpe servi tu mwayin puki pena okenn alternativ asistem kapitalist. Kiba finn enaenn revolisyon sosyalis emalgre tu tantativ US, Kibaapre 52an ankor pe reziste dandinite. Lamerik malgre sopropagann, malgre so santaz62ekonomik, pa finn resi ralyeokenn pei dan so kote. So selalye se Israel, enn leta bandi epe okip Palestinn militermandepi 45an e ki finn bafwe turezolisyon Nasyon Zini lorPalestinn. Lamerik pe okipGuantamo Bay ki form partiteritwar Kiba. Lamerik finnmet enn baz militer ek ennprizon kot finn ena tu kalitetortir kont prizonye. Guantanamoena buku resanblansavek Diego Garcia.Lamerik pe ena mem rol lorChagos, li pe lwe Diego kiAngle finn kokin depi Moris.Kiba finn persiste e sak lanedepi 18an, li vinn inskrir ennrezolisyon lor azanda LasanbleZeneral UN pu dimann ki Lameriklev anbargo lor Kiba.Vot dan Nasyon Zini, li ennviktwar politik pu Kiba eLamerik inn sibir enn defetpolitik.Moris bizin tutswit kumansbann demars pu met Chagoslor azanda Nasyon Zini.Kumans batir sutyen danLinyon Afrikin, Muvman NonAliyne, pei Karaib, pei LamerikLatinn pu Lasanble UNdimann ICJ donn enn “lopinyon”lor lefet ki kolonizaterAngle inn demambre Morisavan lindepandans. Sa li pureprezant enn lofansiv politik,les Leta Britanik vinn defannki li pa enn voler.


Crisis Bites & Historic Bloc WobblesThe Mauritian economy, tiedin to world capitalism since theformation of the countryduring colonization, has beenrelatively resilient to the worldeconomic crisis, but hassuffered from its own “systemiccrisis”, and this,followed by the recent fall inthe value of the Euro, can beexpected to hit hard.Finance Minister MSM’sPravind Jugnauth’s recentBudget has done nothing toaddress the systemic crisis inthe Mauritian economy, withthe fall of sugar and textiles,nor to address the sensitivityof the Mauritian economy to alooming new food crisis, anongoing energy crisis, and riskof ecological dangers of allkinds. (See our comments onthe Budget in this Revi <strong>Lalit</strong>).And the systemic crisis, asit worsens, will also, by itsnature, threaten the longstanding“historic bloc” thathas ruled for over 60 years. Infact, since the May GeneralElection in particular, a new“bloc historique” is trying tohappen right now before ourvery eyes, in 2010. And thisprocess will continue over thenext few years. This, even asLALIT challenges it.Under bourgeois democraticregimes, capitalism does not,in general, manage to reignover us for any length of timewithout cobbling togethersome kind of “bloc historique”that includes a number ofclasses and parts of classes allin one big political “consensus”,and in <strong>Mauritius</strong> thishas always been concotedaround the sugar industry, andhas, for the past 60 years sincethere have been mass politicsin the country, nearly alwaysbeen formed around theLabour Party.The historic bloc is whatassures the hegemony of theruling class. The particularform that the “bloc” has takenin <strong>Mauritius</strong> is not surprisingbecause the sugar industry wasno less than the raison d’etrefor the country, while theLabour Party is the one thathas been in power almost allthe time, over the past 60years. And still is.The new “bloc historique”being formed now is noexception. If they succeed incobbling it together, it will bemulti-class in its nature and yetit will rule, in the final analysis,in the interests ofcapitalism, and the capitalistclass. The consensus uponwhich the “bloc historique” isbuilt, takes place once againaround the sugar cane industry,but this time around the caneindustry rather than the sugarindustry, and the touristindustry will need to becobbled in.The formation of this newhistorical bloc has come at atime when the MSPA sugarbosses are in grave difficulty,what with the combined 36%decrease in sugar prices andthe 18% decrease in the value63of the Euro while they convertfrom being a “sugar industry”to being a “cane industry”. Notthat LALIT has not beentelling them this wouldhappen. The industry has alsodestroyed 45,000 jobs whichcould have been convertedinto other agro-industrial jobs,so the “victory” of the 20%wage increase had tragic roots.The BDO consultants’ midtermreview of the Multi-Annual Adaptation Strategyconfirms, for what it is worth,that the new cane industry is“not viable” on its presenttrack. In addition to thepredicted abysmal price ofsugar, there is the question ofthe quantity of cane beingproduced. Many small plantershave just abandoned theirland, while the estates havedestroyed agricultural land intheir IRS and other real estateprojects, and there does notseem to be much hope of eachof the 4 remaining sugar millunits in future being able toscrape together enough canefor the 100,000 tons of sugarthey need to produce to breakeven. The target of 520,000tons has been brought down inthe short run to 450,000. At thesame time, the cash flowproblems that the IntegratedResort Scheme “windfallgains” were supposed to solve,have persisted as thesemillionaire land sales havefallen, more sharply under theimpetus of the crisis that hasstruck Europe. The ethanol


part of the “cane industry” hasnot got off the ground at all.And uncertainty about theprice of energy has meant theIPPs are also still awaitingcontracts. Various currents inGovernment intend to rescindthe existing contracts, considered,rightly, too favourableto the millers.So, instead of calling on theworking class to support themobilization campaign for ashift in the economy awayfrom cane, and for mobilizationof the working class toforce the State to use theEuropean compensation moneyin order to oblige theoligarchs to move towardsmassive agri-cultural diversificationand job creation notdestruction, we can expect thebureaucratic leadership of thetrade unions, recently seenbeing co-opted into theHistorical Bloc, to continue topromise workers’ support tothe millers and their new “caneindustry”, while sometimeseven allying politically withthe Labour establishment,represented now by backbencherNeeta Deerpalsing,now by her colleague PatrickAssirvaden, now by theLabour nominee Prof. Torul,now by Minister of LabourShakeel Mohamed, now byNavin Ramgoolam himself,against the millers. WhenLabour is too unpopular, as itis now just after the Budget,then they will play into thehands, no doubt, of the MMM.This is the opportunism ofordinary bour-geois politics.The usual Labour Party andMMM tactic-and-strategyrolled up into one. And theusual trade union political andbureaucratic collaboration.At the same time as all this“rapprochement” before theBudget of many trade unionleaders with the Labourestablish-ment which is inpower, a series of attacksagainst the trade unionmovement had taking placeboth in the private sector underthe new repressive laws labourbrought in and, particularly, inthe parastatals run by Labournominees. Even when therewas (and still is) a union leadersuspended at the MBC andwhen there are other unionofficials suspended at Air<strong>Mauritius</strong>, even when the newEmployment Relations Act andthe Employment Rights Acthad changed the balance ofclass forces decidedly in favourof the bosses, especiallyby facilitating sackings, theUnions still vied to take partin the National TripartiteForum, which only at the veryend they turned their back on.What we are, in fact, seeingis a new “New SocialConsensus” that will lead to anew “Bloc Historique” beingformed to assure bourgeoisrule in the post-sugar epoch.However, workers are lessmobilized than when PaulBérenger formed his “NewSocial Consensus” in 1981.He, Bérenger, had to get his“New Social Consensus”accepted through open debate.Whereas today unions gettheirs, hoping no-one willnotice or point out what isactually taking place. They aremanaging their consensus withthe bosses and State not byopen political debate but by,instead, often depolitic-isingthe union movement evenfurther, moving into the purelyunion, purely “social” sphere,away from politics which is,64by definition, open anddebated publicly.It is equally not strange thatthe “historical bloc” changesits form in different momentsin history. Let us look at itspast forms.For the early years, fromwhen the Labour party wastaken over by the jointoperation of Advance (representingbig planters, tradersand professionals) andL’Express (representing anurban bour-geoisie andprofessionals, etc), theHistoric Bloc was built up toconsist of:- a small section of the sugarmillers (Dédé Maingard,Emile Series, Messrs Leclezioand Claude Noel),- the big planters (representedby Ramgoolam andSatcam Boolell, who wasoften Minister of Agriculture)- an urban bourgeoisie thatgathered around L’Express- an urban and rural bourgeoisieand petty bourgeoisiegathering around Advance- Thousands of small caneplanters, who were LabourParty agents,- Most of the working class,still in the Labour Party fromits working class roots, at thetime.The Labour Party then,almost continually, allied itselfwith the PMSD which openlyrepresented the sugar oligarchypolitically, thusstabilizing the “historicalbloc” more thoroughly.Seewoosagur Ramgoolamjust threw Gaetan Duval outbefore elections, much likeRamgoolam threw out ex-Finance Minister Sithanen,who had represented the sugaroligarch’s interests since 2005.And the MMM has moved so


far to the right, that it is nowpositioning itself to move in asprotector of the interests of theoligarchy itself.However, long ago, whenthe MMM was comingtowards its decisive challengefor State power, in 1980, itquickly cobbled together thesame kind of alliances, butreflecting its different history.Already having most of theworking class firmly with itfrom its early struggle years,already having the very smallplanters in the <strong>Mauritius</strong>Planters’ Association ofJugdish Gobhurdhun newlywith them, the MMM thenoffered a “New Social Consensus”to the millers, offeringthem a greater voice thanLabour ever gave them (nodoubt because it had suchworking class support), as wellas giving 18 tickets to HarishBoodhoo, who represented bigplanters. Instead of L’Expressbehind them, they had the LeMauricien/Week-End group.This New Social Consensus,together with the alliancewith Harish Boodhoo, waswhy LALIT left the MMM inthe April 1982 split. So, by thetime the MMM came to powerlater that same year, it had itsown “Historical Bloc” notonly with the bourgoiesie in it,but actually characterised bygiving more (symbolised inthe Rs 57 million) to the sugaroligarchs than Labour everdid.This “big share to theoligarchs” is until now theparticularity of the MMM’s“historic bloc”.However, when the MMMdid give the millers more thanbefore, by March 1983, theparty became unstable.Too much was being concededto the sugar oligarchy.So, this, more than anythingprecipitated the “kasir” in1983.The PSM and half of theMMM then patched togetherthe MSM, which keptGovernment, and organized itsown MSM-style “historicalbloc”. The MSM had and stillhas its own, more Bonapartist,approach, ruling often moreovertly against the sugarbosses, attacking the sugaroligarchs, threatening thesanctity of private ownershipof the means of production andeven amending the Constitutionto permit nationalizationof private enterprises,while at one point going so faras to threaten the sugaroligarchs with letting sugarestate workers loose on themwhile locking the SMF up inthe Casernes Centrales – ifthey don’t watch it. The MSMmanaged this by a more openlycommunalist regime, and byallying with the fast-growingtextile bosses and the hugeretail industry, and by maintainingfood subsidies and freeeducation, even when theMMM had ceded because theIMF and World Bank werepushing very hard to makethem fee-paying. The MSMwas, in the 1983 and 1987elections, in an alliance withthe PMSD, although GaetanDuval was thrown out evenmore royally than by SeewoosagurRamgoolam: he wascharged, at one point, withgiving instructions to kill.Aneerood Jugnauth alsoattacked the working class andunions openly when there wascontestation. However, inobjective terms, the MSM,too, symbolized by PravindJugnauth’s pride in the VRSschemes, paved the way for65the continued rule of the sugaroligarchy, now helping convertit to a cane oligarchy. Andnow, today, as Finance Ministerin a Labour Government.So basically, the “historicalbloc” remains more-or-less thesame all along. It rules in thesame interests. Its particularnature depends largely on howmuch opposition, and of thenature of this opposition, to it,and not just on its ownstrengths.Today, unionists are, justlike Shawkatally Soodun andAlain Laridon before them, orlike Bidianand Jhurry beforethem, or like Ramnarain andJugdambi before them, joininginto the historic bloc, on an onand-offbasis. They represent,at the present time, anincreasingly less mobilizedworking class within the rulingbloc, within the ruling consensus.But this ruling “bloc”is, of course, capitalist rule,anyway.It is this continued rulewhich allows the continuedbanishment of human beingsfrom the very Mother Earththat nourishes us, and thecontinuing expropriation ofthe fruit of previous and presentgenerations of workingpeople through the privateaccumulation of social capital,the continuous separation ofnatural beings from our ownhands and minds in theexpropriation of our own timeas humans beings on this earth.LALIT, of course, works fora different kind of politicalorganization of the workingclass, which is independent ofthe bourgeois parties, thebourgeois State, and thebourgeoisie – not in consensuswith them, not part of theirhistoric bloc. In addition, we


say what we mean, and meanwhat we say.These are times of gravesystemic crisis.The sugar industry isthreatened, as is the caneindustry. They have destroyedemployment, and are nowdestroying the capital the EUpaid as compensation. Theworld capitalist system has afinancial sector which is stillin ICU, after its collapse 2-3years ago, even according tobourgeois economists. Thefood crisis and oil crisis aremerely in temporary abatement.The ecological threathangs over us. The Euro is inever-deeper crisis.We need to go to the heartof the problem: develop aprogram which envisages andshows the road map to a neweconomic system that hasthree or four main features:It works towards:-An end to the expropriationof mother earth’s land byprivate money, and a movetowards the democratic controlof land, water, sea andspace.-An end to the metabolic riftthat sunders the riches ofagricultural land by, amongstother things, separating theurban from the rural, thusdepleting the soil, and creatingwaste-disposal problems.-An end to the fracturewithin human nature – wherebyour time is bought and soldby a minority of private wageslavedealers.-An end to the expropriationof the product of our labour,expropriation by a minority ofprivate pirates.In short, towards the end ofclass rule, the left-over after100 years of everyone workingunder the labour legislation of"Zapata, your glory will be eternal", desin par Goya c. 1810“slavery”, a further 100 yearswhere everyone worked underthe labour legislation ofindenture, and the next 100years where we work underwage slavery.To do this, we need a politicalstruggle, with politicaldemands that workers increasinglymobilize behind. HenceLALIT’s demands like “Bizinplant manze lor laterTablisman”, faced with thefood crisis. Or “Bizin servilarzan Lerop pu kree travay padetrir travay”, instead ofaccepting sackings and negotiatingVRS and Blueprintmoney. We need politicaldemands like “Bizin devizreturn ar Labank Santral pudiminye depresyasyon Rupi”,to prevent the capitalistsbringing about the gradualdepreciation of the rupee.It is not enough to support atrade union struggle, notablyone that is always being drawninto consensus. What we needis political struggle. Independentpolitical struggle, with theworking class in the vanguard.A working class strugglebehind political forces with aprogram for working classpower, political forces independentof any organizationsthat defend other classes. Thestruggle is against thecapitalism, and against thebourgeois State that maintainsthis dangerous fragmentationof society into classes. So, thefirst thing we have to study iswhat the bourgeois State is.And to avoid becoming part ofit or of its “historical bloc” thatrules.PS The concept of the “historic bloc”was developed by Antonio Gramsci inhis Prison Notebooks, and is the politicalmeans by means of which the capitalistclass maintains hegemony. A systemiccrisis is a crisis that threatens to shakeand destroy the “historic bloc”. BothGramsci and Lenin made immensecontributions to Marxist understandingof politics and the economy, by showing,in two different ways, how the rulingclass hegemony in fact can get anddoes sometimes get broken, paving theway to revolutionary change.66


Bilan Politik Parti LALIT 2010Lane 2010 li enn lane kotLALIT finn konsolid limemdan enn fason sob, me, kumau pu truve, dan enn fason asespektakiler. Ki finn permet sa?Petet li akoz, pandan travaykolektif ki nu ti fer pandanpreparasyon nu “Bilan 5 an &Program” pibliye dan kadEleksyon Zeneral an Me, nufinn realize ansam ki nu dezaenn Lopozisyon Extra-Parlmanter,e alor nu finn kapavkonsolid numem pli byen dansa pozisyon la.E nu finn fer sa konsolidasyonla atraver lefet ki LALITbenefisye asterla depi akimilasyonenn serten momenntumki finn devlope pandan nu 34an lalit politik antan ki lorganizasyon.Sak nu aksyon liena so prop lafors, plis laforsenn konsistans dan lalit lor pliski enn zenerasyon.Sa momenntum la finnpermet LALIT epannwir danenn fason kreatif, presizemanparski sa 34 an lexperyanskolektif finn osi donn enn sertenkonfyans politik tu bannmanb – nuvo kuma ansyen –enn konfyans politik ki kikennkapav gayne selman lor teren,ek selman an-asosyasyon aveklezot manb dan enn mem parti.Sa konfyans la li batir sirtu danbrans, me osi dan lezot striktirparti. Li batir akoz sak manbena akse a enn Sant DokimantasyonLALIT ki finn vinn enndebann pli ris dan LoseanIndyen, e ki pe vinn deplizanpli“elektronik”.E seki petet pli inportan kitu pandan enn “downturn”,kuma enn ki nu pe traverse sabann dernye lane la, se lefet kidan parti nu diskit stratezi,bann taktik, e nu programpolitik, an-detay, ziska nu konpranan-komen ki exaktemannu ule fer, politikman parlan.Nu kone, par exanp, kifer nu,dan LALIT, nu ule ferm bazmiliter USA lor Diego Garcia.Li kapav enn rezon byendiferan depi enn pasifis relizyeki, li osi, ule ferm baz. Nukone, kifer nu dan LALIT, nukont vyolans polisyer, e li panesesereman mem rezon kiRama Valayden, par exanp,kont, ubyen Lakrwa Ruz kont.Nu kone kifer nu anfaverlangaz Kreol ek Bhojpuri, e lipa neseserman mem rezon kiLegliz finn vinn an-faver. Nudevlop pa zis enn priz depozisyon me enn argimantasyon,pa zis enn argimantasyon,me nu kapav tras ennsime kot nu pu ete si nu ranportenn viktwar lor sa sime la, emazinn kimanyer al delavandepi la.Se sa konpreansyon ankomen,sa koerans, ki donn sanuvo lafors LALIT ek soprogram.Sa konsolidasyon ki LALITfinn fer an 2010, li finn pranbuku form:Manifestasyon LALIT divan lanbasad Lamerik an solidarite avek lalit lepepPalestinyen, 3 Zen 201067


Program LALIT lorAzanda Nasyonal an 2010LALIT finn amenn enn serikanpayn politik ki enn ku an2010 truv zot lor azandanasyonal. Parfwa zot mem lorazanda internasyonal. Enaparmi sa bann kanpayn politikla ki finn anfet “seval debatay”LALIT pandan plis ki 30 an.Alor, nu natirelman byen forlor sa bann size la, e nuprevwayans kumkwa sa bannisyu la ti pu res inportan alongalennli vinn azut lor nukredibilite politik. “LALIT tiena rezon, nu pe gayn enn serikriz ekonomik; abe kimanyerzot ti kapav predir sa?”dimunn poz nu lakestyon.“Kimanyer zot dan LALIT tikone sa tem Diego Garcia pures inportan?” dimunn dimannnu, ubyen “LALIT so batay lorlangaz Kreol finn kumansgayn viktwar,” zot dir, ubyen“Sel parti ki finn res fidel aPalestinyen, se LALIT”.Dan sa lartik la (pli anba),nu pu tret serten sa bannkanpayn la, enn par enn: Ennalternativ ekonomik (ki bizinprodir anplas kann ek textil, ekimanyer deside), DiegoGarcia & Chagos (fermtir baz,dekolonizasyon, drwaChagosyen), Reform Elektoral(inklir konpreansyonkimanyer bizin tir Best Loserkominal), lalwa lor relasyonindistriyel ek lalwa travay,langaz maternel, liberasyonfam, liberasyon Palestinn,sutyen pu lepep kot finn enaubyen pe ena revolisyon vivan(aktyelman Kiba ekVenezuela), pur laliberte ekkont represyon.Artikilasyon kreatif diferanlalitLALIT pe reysi ennartikilasyon ase avanse ant sodiferan “fron delit”. Sakdiferan lalit finn kumansdevlop lyen avek lezot lalit kinu amene. Tu sa diferan “frondelit” pe kumans gaynkoerans, vinn kuma enn sellalit, enn lalit lor baz ennprogram an-komen. Saartikilasyon diferan lalit, li peuver laport pu rekritman nuvomanb; li pe tis lyen avek nubann alye lor enn baz fransiz;li pe anrisi konteni nu bannanaliz; li pe permet nu kritikadverser dan enn fason rezone;ek li pe azut perkitans dan nubann aksyon.Enn lexanp sa kaliteartikilasyon se dan nuKonferans Internasyonal lorDiego & Chagos, kot, akoz nupromuvwar langaz Kreol, nufinn organiz enn lekip interpretAngle a Kreol e nu finn meminvant ek met an-viger ennsistem elektronik pu ferinterpretasyon pu dimunn kiKreolofonn pa Anglofonn. Saasontur, finn permetpartisipasyon plis dimunn dannu Konferans. PurtanKonferans ti lor tem“Chagos”, pa lor tem“langaz”! Dan sa Konferans la,swit a partisipasyon 2 numanb, Kisna ek Yannick, danenn Brigad Internasyonalorganize par RSP Ostrali verKiba ek Venezuela, enn manbRSP finn fer li enn devwarvinn dan nu KonferansInternasyonal, e switapartisipasyon Lindsey ek Rajnidan Kongre La 4 an Fevriyekuma enn parti nu travayinternasyonalist, ennreprezantan La 4 ti vinn kozdan Konferans la. Switakudme ki LALIT finn done pumet dibut NO BASES – ki lidan Mumbai kot ti ena katmanb LALIT prezan ubyendan Quito ek Manta kot ti ena68enn manb prezan – dimunnansarz kordinasyon No Basesfinn vinn Moris pu li pranlaparol dan nu Konferans.Plizir mesaz sutyen dan sa vastpanople 33 mesaz la, zotrezilta Alain Ah-Vee sopartisipasyon dan KonferansWar Resisters’ Internationaldan Ahmedabad an Zanvye2010. Lezot, zot rezilta RaginiKistnasamy so partisipasyondan manifestasyon kont bazmiliter dan Okinawa ek Tokyo,kot li finn pran laparol. Mem,kote artistik, ena enn elemanholistik: Manb LALIT, RajniLallah so konpozisyon “Lamermo pei”, ki li ek JoelleHoseiny finn perform, li ennkontribisyon lor Diego Garcia.Morso lor enn Chagosyen danLopital Sivil depi Mutiny parmanb LALIT Lindsey Collen,li osi amenn enn lotdimansyon nu konpreansyonlalit otur Chagos. Lezot artistki finn aport zot kontribisyon,tu finn travay ansam avekLALIT dan diferan fason. Eparmi partisipan, ena dimunnki finn ansam avek LALIT dandiferan moman dan lepase,parfwa lor size Diego, parfwalor lezot size.Alor, nu truv enn artikilasyonplizir lalit ansam.Sa kalite artikilasyon finn vinnposib an parti parski nu peanmemtan analize ki LALITanfet ete, kuma parti politik.Sa lane la, parmi ledikasyonpolitik ki nu finn fer, ti ena 3sesyon presizeman lor sa sizela: Ki ete LALIT? RamSeegobin ti fer enn sesyon lorLALIT, anterm istorik; RajniLallah finn konpar LALIT eklezot parti politik; Alain Ah-Vee finn kontraste pratikpolitik LALIT avek travaypirman sindikal ubyen travaypirman sosyal. Alor, nu manb,


ansyen kuma nuvo, zot gaynenn lide byen presi ki eteLALIT, dan diferan perspektivanmemtan.Artikilasyon LALIT avek lezotmuvman ek lorganizasyonLALIT finn travay ansam avekplizir lezot lorganizasyon. Nufinn, par exanp, ena oraterMuvman Liberasyon Fam,Ledikasyon pu Travayer, ekPlaygroup dan nu Fet Travay,ki ti lor tem “anplwa”. Plitardan lane, de nu manb, AlainAh-Vee ek Ragini Kistnasamyti pran laparol dan enn swarePalestinn organize par SantGoomany. Lezot manb finnkoz dan plizir federasyonsindikal ek reynion sindika, ekWIN ek WIP. Nu finn fer ennrankont lor stratezi kontadiksyon ladrog ek trafikladrog ansam avek SantGoomany, ek enn rankont avekAmnesty International pukomant zot demand pandanKanpayn Elektoral, antan kiparti.Medya LALITLALIT finn devlop so medyapu li ase buku sa lane la:BransPremyerman, medya pliinportan pu enn parti politikrevolisyoner se so striktirbrans, ki kolekte konesansalabaz (atraver bilten sayt,ankraz dan diferan rezyon),kree analiz, furni li ver KomiteSantral, ki asontur met tuansam, ek re-prodir nuvoanaliz, ki asontur, al ver tubrans ek andeor parti. Dan samedya ki otur brans, ena osiprodiksyon bilten sayt, kiasontur, li enn medyom ki liyebrans ek enn de lizinn dan ennkartye. Ek ena dokiman intern,ki sirkile inikman parmi manb,atraver Brans.Revi: Nuvo SeriDezyem, LALIT finn re-lansso REVI. Zordi nu pe tir 4yemsa lane la. Nu 34 an lexperyanstir diferan form piblikasyonfinn permet nu kontiyn metansam nu lide politik otur ennpiblikasyon, ki inplik osi enntravay militan byen avanse pudistribiye sa Revi la, e defannso konteni – dan u landrwa,dan u sayt travay, kot u vannkopi. E lefet ki nu pe fer progrelor rekonesans langaz Kreol,vedir nu Revi enn sel ku byenfor, akoz li dan langazmaternel, e ti enn eklerer pulangaz maternel. Sa montre saartikilasyon ki nu finnmansyone dan pwen avan sapwen la. Sa lane la, nu fini metdibut finans Revi, soprodiksyon, so sistemabonnman, so versyon pu web,ek so versyon pu e-mel, osibyen ki so lavant militan – sovre pumon. Buku dimunn finikontribiye lartik, deza.Sayt Web LALITTrwazyem, nu sayt web enaplis ki 1,000 viziter par zurasterla. Li finn stabilize lor sasif la. Sa reprezant enn nuvoform kominikasyon avek ennserten kus intelektyel, dan peiek kote internasyonal. Nutravay internasyonalist finnrepoz buku lor nu sit web ki,asontur, furni ankor ennlexanp artikilasyon diferanlalit.Kolaz LafisKatriyem form medya kiLALIT finn devlope sa lane la,se apre interdiksyon lafis danlespas piblik lib, e avekintrodiksyn enn sistem panospesifik pu lafis, nu finndevlop enn nuvo stil kol lafislor sa bann nuvo pano la. Nufinn fer 2 kanpayn lafis, enn69lor langaz maternel dan lekol,ek enn lor Diego Garcia. Etulde finn porte. Buku nuvomilitan finn kol lafis pupremye fwa, alor finn inisyedan lar ek syans “kolaz lafis”.Trak “masif”Sinkyem medya, se trak kidistribiye par 12,000 dan sirtulagar bis avan 8-er granmaten,kan travayer pe al travay – puki zot lir trak la pandanvwayaz, partaz li ar zotkamarad dan travay, lerlaamenn li lakaz tanto.Plas dan Lapres ek RadyoKomersyalSizyem medya, se lapres ekradyo komersyal, ki finngradyelman truv LALIT plitoinkonturnab. Mem kan zot tisey pa fer okenn reportaz, parexanp, lor nu KonferansInternasyonal lor Diego Garcia(ti ena enn blakawt dan lapresekrit lor evennman la pandanKonferans), kan Konferans tifini, serten tit finn kuver li asebyen.Fim ek slayd elektronikSetyem medya ki nu finndevlope se elektronik. Nu finnena Prozeksyon foto kumaansyen “slayd” dan nu RiportBak par Yannick ek Kisna aprezot partisipasyon dan BrigadInternasyonal ver Kiba ekVenezuela. Nu finn ena ennfestival fim lor Kiba, organizepar LALIT. Nu finn ena fim lorVenezuela avan depar Yannickek Kisna, enn fim ki finn osimontre dan serten “bransuver”.Laparol ManbWityem medya, e sa ramennnu ver “medya intern” ankorenn ku pu bukle buk la, se kannu manb pran laparol ubyen


ekrir, nerport ki kote ki zot ferli. Asterla, ariv 2010, LALITena enn ase gran nomb kad kikapav pran laparol lor tu sizelor lekel parti ena enn prizpozisyon: depi liberasyon famziska lekonomi alternativ; depipenn de mor ziskademilitarizasyon; depi reformelektoralziskadekriminalizasyon lavortman;depi langaz maternel ziskainternasyonalism; depi Kibaubyen Venezuela ziska drwafer manifestasyon; depivyolans par ofisye leta ziskasistem ledikasyon; depi sistemlasante ziska relasyonindistriyel.Internasyonalism danLapratikZordizur, tu seki nu fer danLALIT, li ena osi sodimansyon internasyonal. Nuliye nu program ansam aveksityasyon ekonomik mondyal;nu invit dimunn lezot pei dannu evennman; nu organize punu manb konpran ek swiv sekipe pase dan lezot pei; nu fersesyon ledikasyon lor realitepolitik lezot pei; nu finn an2010 devlop nu kontakinternasyonal dan enn fasonkonstriktif; nu swiv deba danlezot kuran revolisyoner danlemond; nu liye tu nu lalitansam; nu konstririnternasyonalism dan lapratik.Enn lexanp, se let uver ki RamSeegobin finn avoyGreenpeace apre ki zot finntom dan pyez GuvernmanBritanik lor zafer DiegoGarcia. Sa finn sirkile partudan lemond, finn site danGuardian, e finn amennGreenpeace amelyor sopozisyon.Progre ek viktwar dan BatayIdeolozikLALIT finn gayn plizir batayideolozik.Kote langaz Kreol, LALITfinn ranport enn viktwarfantastik an 2010. Sel partipolitik ki depi 34 an finnpromuvwar, ek servi, langazKreol konsistaman, se LALIT,e asterla ena enn nuvo letapfinn arive, kot Kreol peofisyalize. Sa viktwar la pe fertravayer rapel lezot viktwarLALIT, e koz lor kimanyer zisLALIT ki ti amenn batay pufini Apartheid dan Sid Afrik,e finn reysi. Zis LALIT ki tikonfront lezot parti politikkont travay “kazyel” ki tirantre dan DWC, e finn reysigayn konpansasyon pu tutravayer ki DWC ti lisansyeapre enn lagrev, apre enn longbatay legal. Zis LALIT kitultan so manb “non-kupab”kan lapolis purswiv nu.Kote analiz, nu finn kumansfer progre lor konpran nuvo“blok istorik” ki burzwazi pekolmat ansam, fasa kolaps danmarse pu disik ek textil, kotNavin Ramgoolam sey rismuvman sindikal ar li atraverNita Deerpalsing, Prof. Torul,Shakeel Mohamed, e sey rislapres ar li par karot (oferPrezidans Repiblik, par exanp)ek baton (pa donn piblisite).Kumsa, li deza ena gro ek tiplanterar li, e li sey stabilizenn nuvo “blok istorik” kotena enn nuvo balans deforsotur valer bagas, melas, eklafors travay, kan pri disik innbese net e laplipar travayer finimet deor su Blueprint ek VRS.Kote Chagos, nu finn reysi metsize fermtir baz lor azandapolitik.Lyen ek klas travayerPli gran devlopman pandan2010 konsernan lyen LALITavek klas travayer ti70devlopman sistem “biltensayt”, ki depi buku lane nu peanvi met anpratik. E nu finngayn 2 kalite sikse inatandi.Dan enn sayt travay kot nu finndistribiye sa bilten LALIT la,nu finn kumans resevwar letdan nu Kartye Zeneral, pudonn detay lor kondisyontravay byen presi dan sa saytla. Sa ti swita enn Bilten Saytdan enn sayt pandan 4 mwa.Dan enn lot nu finn truvamelyorasyon dan kondisyontravay ek relasyon indistriyelapre 2 Bilten Sayt (par Yannickek Elsa) plis enn lartik Revipar Rajni, ki manb enn lotBrans. E sak brans finnkumans devlop enn “fiyling”pu sa nuvo lyen avek klastravayer, ki pli politik kibirokratik.Anplis, nu finn al plizirmanifestasyon sindikal, emanb finn pran laparol danreynion sindikal, antan kiLALIT. Rajni Lallah finn pranlaparol avan Eleksyon dan enngran rasanbleman sindikal danOctave Wiehe, ek osi finnadres infirmye dan enn lotlasanble. Ram Seegobin finnpran laparol kot SindikaBeveridges e dan NTUC.Lindsey Collen finn adresbann CTSP lor kestyon krizdan sosyete kapitalist Moris.Anmemtan, plizir sindika ekfederasyon deleg zot manb puvinn dan aksyon LALIT, ki limanifestasyon, ki liKonferans.Gayne dan Batay LakurLALIT finn reysi ranport ennbatay legal. Komiser Lapolisti interdi enn manifestasyon lorzafer Chagos ki nu ti pe fer lorbaz ki nu pa finn gayn ennpermi depi Minis Sime Piblik.Nu ti amenn li Lakur Siprem.Nu finn gayne. Asterla, enn


prosesyon ubyen ennmanifestasyon gayn drwa marslor sime san sa “permi” ridikilla. Seki trakasan, se li ti finivinn enn pratik kuran ki lezotlorganizasyn ti fini kumans alrod sa “permi”, prezant liKomiser Lapolis.BANN TEM LALIT danLaktyaliteLangaz MaternelLALIT, an 2004, ti fer enn granavanse dan batay anfaverlangaz maternel, kan RamSeegobin dan enn KomisyonLangaz LALIT finn dir ki liinportan nu realize ki li pa zisenn dezavantaz pu lexame,kan zanfan pe servi langazmaternel, e li pa zis enndezavantaz pu zanfan ki pa fer“byen” dan lekol. Li finn dirki li enn dezavantaz, enn ditor,ki pe fer tu zanfan, e li ennditor ki pe fer a nu manyerdevlop nu prop lespri. Sa lidela finn inkorpore danrefleksyon LALIT, e dan ennseminar rezidansyel an 2008,nu finn pran rezolisyon pu ferkiksoz politik anfaver langazKreol. Lide LALIT finninfliyans LPT, ki, asontur, finnorganiz an 2009 enn HearingInternasyonal pu get Ditor kifer kan Siprim LangazMaternel dan Lekol. LALITfinn repran ek repann bannfayndings partu kote. E sa finnenn katalizater. An 2010,LALIT finn tir ek kol 2 lafisanfaver langaz maternel, e finnsumet enn dokiman pu ForomNasyonal lor Langaz KreolMorisyen ki Guvernman finnorganize, e finn delegreprezantan dan ForomNasyonal. E sa pe amennpremye ofisyalizasyon langazKreol Morisyen.Zordi dimunn ki kont langazKreol pe oblize bat retret, e pefer enn lager aryergard dan ennmod “sovkipe”.Reform ElektoralPandan 2010, apre eleksyonzeneral, LALIT ti fer 3 reynionuver pu re-get sistem elektoral,ek laspe demokratik sistemreprezantasyon dan Moris.Akoz nu finn fer buku travaypandan 30 an kont sistemkominal Best Loser, nu finnbyen vit konpran ki demarslegal divan Privy Council ekdivan Komite Drwa Imen, li paena okenn lespwar amenn ennvre viktwar kont kominalismdan Konstitisyon. Li pu ziskree, kuma Zizman Balancy tikree, enn espes “5yemkominote”, e sistem kominalpu kontiyne bel e byen. Sa lanela, Berenger ek Ramgoolamfinn aliyn zot lor pozisyonZizman Balancy, e sa finnexpoz sinifikasyon so Zizman,malgre lapres so zibilasyon.Akoz nu finn fer buku travaylor kestyon Chagos, nu finninklir propozisyon pu ennsirkonskripsyon e pu enn plasdan demokrasi rezyonal puChagosyen.Chagos & DiegoNu finn predir ki an 2010,Diego Garcia pu lor azanda, enu manifestasyon 2010 ekKonferans 2010 finn karemanmet sa tem la plis lor azandaankor.Lekonomi AlternativKan kriz mondyal ekonomikfinn kumans morde dan Moris,e kan kriz Euro finn swiv byenvit apre sa, LALIT ti kapavintegre sa 2 nuvo kriz dan nuanaliz lor “kriz sistemik” ki tidevlope an 2004-5, kan nu tikumans propoz enn alternativekonomik a prodiksyon kann,a prodiksyon textil. Sa li ankorenn lexanp sa nuvo fasiliteavek lekel nu parti pe kapav71artikil diferan realite, diferanlalit.Liberasyon FamSa lane la, petet pu premyefwa, buku manb LALIT pekapav explike avek ase fasiliteki diferans ant priz depozisyon pu emansipasyonfam kuran LALIT (ek MLF osiladan) ek kuran plito “burzwa”ki aksepte tu yerarsi kapitalistanplas, e ule ki fam montealinteryer sa bann yerarsi la.Lalwa lor Relasyon Indistriyelek Lalwa TravayLALIT finn expoz EREA ekERIA pu seki zot ete: lalwa kisanz balans defors deklasanfaver patrona, 2 lalwa kireflet natir deklas PartiTravayis ek so bann alye.Striktir PartiSa lane la, bann brans finnkontiyn fonksyone ase byen,Komisyon finn byen aktif(Komisyon Diego, KomisyonWeb, Komisyon Sindikal/Lyenek Klas Travayer, KomisyonInternasyonal, KomisyonFam,KomisyonDokimantasyon), SeminarRezidansyel finn prodir nuvolide kum tuzur, ReynionLedikasyon finn marse, REVILALIT finn repran avek ennviger e pe azir kuma lyen antparti ek dimunn ki andeor meki anvi kone kimanyer LALITpe truv lalit politik. E sa lanela, nu finn ena bann Fim Showparti, enn Riport Bak parti,reynion uver lor ReformElektoral ek Best LoserSystem, ek osi KonferansInternasyonal ek ForomNasyonal lor Diego, ki finnamenn buku zenn partisip danenn aksyon LALIT.


WIKILEAKS devwal nuvo Konplo USA-UK konsernan Diego GarciaLALIT ena plezir pibliye anba dokiman sekre ki WIKILEAKS finn pibliye lor innternet. Zot sipoze “konfidansyel” ek pa pu lizyeokenn non-Ameriken. Sa bann dokiman la montre sinism Leta USA ek UK, kan zot pe pretann zot kontan pwason ek koray kananfet zot pe zis rod bani bann Chagosyen, ek farus Guvernman Moris pu li pa al Nasyon Zini.Reference ID Created Released Classification Origin09LONDON1156 2009-05-15 07:07 2010-12-01 23:11 CONFIDENTIAL//NO FOREIGN Nationals Embassy LondonMAY 09: FROM: AM EMBASSY LONDON. TO: SECSTATE WASHDC 2316, INFO: AM EMBASSY PORT LOUIS 0141, SECDEF WASHDC, NA/HQUSPACOM HONOLULU HI, NSC WASHDC, JCS WASHDC, SECNAV WASHDC, NAVSUPPFAC DIEGO GARCIA, DEPT OF ENERGYWASHINGTON DC, DEPT OF INTERIOR WASHDC. C O N F I D E N T I A L LONDON 0011561. (C/NF) Summary. HMG would like toestablish a “marine park” or “reserve”providing comprehensive environmentalprotection to the reefs and waters of theBritish Indian Ocean Territory (BIOT), asenior Foreign and Commonwealth Office(FCO) official informed Polcouns on May 12.The official insisted that the establishment ofa marine park -- the world’s largest -- wouldin no way impinge on USG use of the BIOT,including Diego Garcia, for militarypurposes. He agreed that the UK and U.S.should carefully negotiate the details of themarine reserve to assure that U.S. interestswere safeguarded and the strategic value ofBIOT was upheld. He said that the BIOT’sformer inhabitants would find it difficult, if notimpossible, to pursue their claim forresettlement on the islands if the entireChagos Archipelago were a marine reserve.End Summary.Protecting the BIOT’s Waters2. (C/NF) Senior HMG officials support theestablishment of a “marine park” or “reserve”in the British Indian Ocean Territory (BIOT),which includes Diego Garcia, Colin Roberts,the Foreign and Commonwealth Office’s(FCO) Director, Overseas Territories, toldthe Political Counselor May 12. Noting thatthe uninhabited islands of the ChagosArchipelago are already protected underBritish law from development or otherenvironmental harm but that current Britishlaw does not provide protected status foreither reefs or waters, Roberts affirmed thatthe bruited proposal would only concern the“exclusive zone” around the islands. Theresulting protected area would constitute“the largest marine reserve in the world.”3. (C/NF) Roberts iterated strong UK“political support” for a marine park;“Ministers like the idea,” he said. Hestressed that HMG’s “timeline” forestablishing the park was before the nextgeneral elections, which under British lawmust occur no later than May 2010. Hesuggested that the exact terms of theproposals could be defined and presented atthe U.S.-UK annual political-militaryconsultations held in late summer /early fall2009 (exact date TBD). If the USG wouldSUBJECT: HMG FLOATS PROPOSAL FOR MARINE RESERVECOVERING THE CHAGOS ARCHIPELAGO (BRITISH INDIAN OCEAN TERRITORY)Classified By: Political Counselor Richard Mills for reasons 1.4 b and dlike to discuss the issue prior to those talks,HMG would be open for discussion throughother channels -- in any case, the FCOwould keep Embassy London informed ofdevelopment of the idea and next steps. TheUK would like to “move forward discussionwith key international stakeholders” by theend of 2009. He said that HMG had notedthe success of U.S. marine sanctuaries inHawaii and the Marianas Trench. (Note:Roberts was referring to thePapahanaumokuakea Marine NationalMonument and Marianas Trench MarineNational Monument. End Note.) He assertedthat the Pew Charitable Trust, which hasproposed a BIOT marine reserve, is fundinga public relations campaign in sup-port ofthe idea. He noted that the trust had backedthe Hawaiian reserve and is well-re-gardedwithin British governmental circles & thelarger British environmental community.Three Sine Qua Nons: U.S. Assent...4. (C/NF) According to Roberts, three preconditionsmust be met before HMG couldestablish a park. First, “we need to makesure the U.S. government is comfortablewith the idea. We would need to present thisproposal very clearly to the Americanadministration...All we do should enhancebase security or leave it unchanged.”Polcouns expressed appreciation for this apriori commitment, but stressed that the1966 U.S.-UK Exchange of Notesconcerning the BIOT would, in any event,require U.S. assent to any significantchange of the BIOT’s status that couldimpact the BIOT’s strategic use. Robertsstressed that the proposal “would have noimpact on how Diego Garcia is administeredas a base.” In response to a request forclarification on this point from Polcouns,Roberts asserted that the proposal wouldhave absolutely no impact on the right ofU.S. or British military vessels to use theBIOT for passage, anchorage, prepositioning,or other uses. Polcouns rejoined thatdesignating the BIOT as a marine parkcould, years down the road, create publicquestioning about the suitability of the BIOTfor military purposes. Roberts respondedthat the terms of reference for theestablishment of a marine park would clearlystate that the BIOT, including Diego Garcia,was reserved for military uses.5. (C/NF) Ashley Smith, the Ministry ofDefense’s (MOD) International Policy andPlanning Assistant Head, Asia Pacific, whoalso participated in the meeting, affirmedthat the MOD “shares the same concerns asthe U.S. regarding security” and wouldensure that security concerns were fully andproperly addressed in any proposal for amarine park. Roberts agreed, stating that“the primary purpose of the BIOT is security”but that HMG could also addressenvironmental concerns in its administrationof the BIOT. Smith added that theestablishment of a marine reserve had thepotential to be a “win-win situation in termsof establishing situational awareness” of theBIOT. He stressed that HMG sought “noconstraints on military operations” as aresult of the establishment of a marine park....Mauritian Assent...6. (C/NF) Roberts outlined two otherprerequisites for establishment of a marinepark. HMG would seek assent from theGovernment of <strong>Mauritius</strong>, which disputessovereignty over the Chagos archipelago, inorder to avoid the GOM “raising complaintswith the UN.” He asserted that the GOM hadexpressed little interest in protecting thearchipelago’s sensitive environment andwas primarily interested in the archipelago’seconomic potential as a fishery. Robertsnoted that in January 2009 HMG held thefirst-ever “formal talks” with <strong>Mauritius</strong>regarding the BIOT. The talks included theMauritian Prime Minister. Roberts said thathe “cast a fly in the talks over how we couldimprove stewardship of the territory,” but theMauritian participants “were not focused onenvironmental issues & expressed interestonly in fishery control.” He said that oneMauritian participant in the talks complainedthat the Indian Ocean is “the only oceanin the world where the fish die of old age.”In HMG’s view, the marine park conceptaims to “go beyond economic value andconsider bio-diversity and intangible values.”(Continued on inside back cover)


...Chagossian Assent7. (C/NF) Roberts acknowledged that “weneed to find a way to get through the variousChagossian lobbies.” He admitted that HMGis “under pressure” from the Chagossiansand their advocates to permit resettlement ofthe “outer islands” of the BIOT. He noted,without providing details, that “there areproposals (for a marine park) that couldprovide the Chagossians warden jobs”within the BIOT. However, Roberts statedthat, according to the HGM,s currentthinking on a reserve, there would be “nohuman footprints” or “Man Fridays” on theBIOT’s uninhabited islands. He asserted thatestablishing a marine park would, in effect,put paid to resettlement claims of thearchipelago’s former residents. Respondingto Polcouns’ observation that the advocatesof Chagossian resettlement continue tovigorously press their case, Roberts opinedthat the UK’s “environmental lobby is farmore powerful than the Chagossians’advocates.” (Note: One group ofChagossian litigants is appealing to theEuropean Court of Human Rights (ECHR)the decision of Britain’s highest court todeny “resettlement rights” to the islands’former inhabitants. See below at paragraph13 and reftel. End Note.)Je Ne Regrette Rien8. (C/NF) Roberts observed that BIOT has“served its role very well,” advancing sharedU.S.-UK strategic security objectives for thepast several decades. The BIOT “has had agreat role in assuring the security of the UKand U.S. -- much more than anyoneforesaw” in the 1960s, Roberts emphasized.“We do not regret the removal of thepopulation,” since removal was necessaryfor the BIOT to fulfill its strategic purpose, hesaid. Removal of the population is thereason that the BIOT’s uninhabited islandsand the surrounding waters are in “pristine”condition. Roberts added that DiegoGarcia’s excellent condition reflects theresponsible stewardship of the U.S. & UKforces using it.Administering a Reserve9. (C/NF) Roberts acknowledged thatnumerous technical questions needed to beresolved regarding the establishment andadministration of a marine park, although hedescribed the governmental “act” ofdeclaring a marine park as a relativelystraightforward and rapid process. He notedthat the establishment of a marine reservewould require permitting scientists to visitBIOT, but that creating a park would helprestrict access for non-scientific purposes.For example, he continued, the rulesgoverning the park could strictly limit accessto BIOT by yachts, which Roberts referred toas “sea gypsies.”BIOT: More Than Just Diego Garcia10. (C/NF) Following the meeting withRoberts, Joanne Yeadon, Head of theFCO’s Overseas Territories Directorate’sBIOT and Pitcairn Section, who alsoattended the meeting with Polcouns, toldPoloff that the marine park proposal would“not impact the base on Diego Garcia in anyway” and would have no impact on theparameters of the U.S.-UK 1966 exchangeof notes since the marine park would “haveno impact on defense purposes.” Yeadonaverred that the provision of the UNConvention on the Law of the Seaguaranteed free passage of vessels,including military vessels, and that thepresence of a marine park would notdiminish that right.11. (C/NF) Yeadon stressed that theexchange of notes governed more than justthe atoll of Diego Garcia but expresslyprovided that all of the BIOT was “set asidefor defense purposes. ” (Note: This is correct.End Note.) She urged Embassy officers indiscussions with advocates for theChagossians, including with members of the“All Party Parliamentary Group on ChagosIslands (APPG),” to affirm that the USGrequires the entire BIOT for defensepurposes. Making this point would be thebest rejoinder to the Chagossians’ assertionthat partial settlement of the outer islands ofthe Chagos Archipelago would have noimpact on the use of Diego Garcia. Shedescribed that assertion as essentiallyirrelevant if the entire BIOT needed to beuninhabited for defense purposes.12. (C/NF) Yeadon dismissed the APPG asa “persistent” but relatively non-influentialgroup within parliament or with the widerpublic. She said the FCO had received onlya handful of public inquiries regarding thestatus of the BIOT. Yeadon described oneof the Chagossians’ most outspokenadvocates, former HMG High Commissionerto <strong>Mauritius</strong> David Snoxell, as “entirelylacking in influence” within the FCO. Shealso asserted that the Conservatives, if inpower after the next general election, wouldnot support a Chagossian right of return.She averred that many members of theLiberal Democrats (Britain’s third largestparty after Labour and the Conservatives)supported a “right of return.”13. (C/NF) Yeadon told Poloff May 12, andin several prior meetings, that the FCO willvigorously contest the Chagossians’ “right ofreturn” lawsuit before the European Court ofHuman Rights (ECHR). HMG will argue thatthe ECHR lacks jurisdiction over the BIOT inthe present case. Roberts stressed May 12(as has Yeadon on previous occasions) thatthe outer islands are “essentiallyuninhabitable” and could only be renderedlivable by modern, Western standards with amassive infusion of cash.Comment14. (C/NF) Regardless of the outcome ofthe ECHR case, however, the Chagossiansand their advocates, including the “All PartyParliamentary Group on Chagos Islands(APPG),” will continue to press their case inthe court of public opinion. Their strategy isto publicize what they characterize as theplight of the so-called Chagossian diaspora,thereby galvanizing public opinion and, intheir best case scenario, causing thegovernment to change course and allow a“right of return.” They would point to thegovernment’s recent retreat on the issue ofGurkha veterans’ right to settle in the UK asa model. Despite FCO assurances that themarine park concept -- still in an early,conceptual phase -- would not impinge onBIOT’s value as a strategic resource, we areconcerned that, long-term, both the Britishpublic and policy makers would come to seethe existence of a marine reserve asinherently inconsistent with the military useof Diego Garcia -- and the entire BIOT. Inany event, the U.S. and UK would need tocarefully negotiate the parameters of such amarine park -- a point on which Robertsunequivocally agreed. In Embassy London’sview, these negotiations should occuramong U.S. and UK experts separate fromthe 2009 annual Political-Militaryconsultations, given the specific andtechnical legal and environmental issuesthat would be subject to discussion.15. (C/NF) Comment Continued. We do notdoubt the current government’s resolve toprevent the resettlement of the islands’former inhabitants, although as FCOParliamentary Under-Secretary GillianMerron noted in an April parliamentarydebate, “FCO will continue to organize andfund visits to the territory by theChagossians.” We are not as sanguine asthe FCO’s Yeadon, however, that theConservatives would oppose a right ofreturn. Indeed, MP Keith Simpson, theConservatives’ Shadow Minister, ForeignAffairs, stated in the same Aprilparliamentary debate in which Merron spokethat HMG “should take into account what Isuspect is the all-party view that the rights ofthe Chagossian people should berecognized, and that there should at the veryleast be a timetable for the return of thosepeople at least to the outer islands, if not theinner islands.” Establishing a marine reservemight, indeed, as the FCO’s Roberts stated,be the most effective long-term way toprevent any of the Chagos Islands’ formerinhabitants or their descendants fromresettling in the BIOT. End Comment.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!