Ladda hem - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Figur 3. Detaljkarta över lokaler för kiselalgsprovtagning i avrinningsområdet för Märstaån i Stockholms län 2012. Figur 4. Detaljkarta över lokaler för kiselalgsprovtagning i avrinningsområdet för Tyresån i Stockholms län 2012. 11
Utvärdering IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/). Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): ∑AjSjVj/ ∑AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0,56 20-40 > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 12
Page 1: Rapport April 2001:01 2013 Kiselalg
Page 4 and 5: Omslag: Den näringskrävande kisel
Page 6 and 7: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 8 and 9: Inledning Medins Biologi AB har få
Page 10 and 11: Tabell 1. Lokaler för kiselalgspro
Page 14 and 15: ACID och surhetsklassning För att
Page 16 and 17: Resultat och diskussion Beräknade
Page 18 and 19: former (%PT), vilket stärker klass
Page 20 and 21: surhetståliga släktet Eunotia var
Page 22 and 23: Figur 7. Den näringskrävande kise
Page 24 and 25: Referenser Andrén, C. & Jarlman, A
Page 26 and 27: Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring
Page 28 and 29: AB2. Broströmmen, Hårnackalund SE
Page 30 and 31: AB4. Bränningeån, Bruket SE655894
Page 32 and 33: AB6. Moraån, Pilkrog SE655319-1599
Page 34 and 35: AB9. Märstaån-Odensalabäcken RST
Page 36 and 37: AB12. Norrtäljeån-Balkensån, Fin
Page 38 and 39: AB14. Norsjöbäcken, Nor SE664321-
Page 40 and 41: AB16. Skeboån, Skebobruk SE665800-
Page 42 and 43: AB18. Skeboån-Vagnboströmmen, Eds
Page 44 and 45: AB20. Trosaån-Mölnboån, Hjortsbe
Page 46 and 47: AB22. Tyresån, Tyresö SE656944-16
Page 48 and 49: AB25. Tyresån-Ådranbäcken RSTID:
Page 50 and 51: AB29. Tyresån-Balingsholmsån RSTI
Page 52 and 53: AB32. Åbyån, Åbykvarn SE654538-1
Page 54 and 55: AB1. Bodaån, Smedjebacken, SE66500
Page 56 and 57: AB3. Broströmmen-Kristineholmsån
Page 58 and 59: AB5. Gråskaån, Ronöholm, SE66650
Page 60 and 61: Forts. AB6 AB6. Moraån, Pilkrog, S
Page 62 and 63:
AB8. Märstaån-Halmsjöbäcken, RS
Page 64 and 65:
AB10. Märstaån-Rosersbergsbäcken
Page 66 and 67:
AB12. Norrtäljeån-Balkensån, Fin
Page 68 and 69:
AB14. Norsjöbäcken, Nor, SE664321
Page 70 and 71:
AB15. Oxundaån, Rosendal, SE660670
Page 72 and 73:
AB17. Skeboån-Harbroholmsån, Sten
Page 74 and 75:
AB19. Skillebyån, Eneby krog, RSTI
Page 76 and 77:
AB21. Tulkaströmmen, Västernäs,
Page 78 and 79:
AB23. Tyresån, Gudöå SE656944-16
Page 80 and 81:
AB25. Tyresån-Ådranbäcken, RSTID
Page 82 and 83:
AB27. Tyresån-Orlångsån, Orlång
Page 84 and 85:
AB29. Tyresån-Balingsholmsån, RST
Page 86 and 87:
AB31. Tyresån-Lyckebyån, RSTID: 6
Page 88 and 89:
AB32. Åbyån, Åbykvarn, SE654538-
Page 90 and 91:
Stockholms län Vattendrag, lokal D
Page 92 and 93:
Bilaga 4. Lokalbeskrivningar 91
Page 94 and 95:
AB2. Broströmmen, Hårnackalund, S
Page 96 and 97:
AB4. Bränningeån, Bruket, SE65589
Page 98 and 99:
AB6. Moraån, Pilkrog, SE655319-159
Page 100 and 101:
AB8. Märstaån-Halmsjöbäcken, RS
Page 102 and 103:
AB10. Märstaån-Rosersbergsbäcken
Page 104 and 105:
AB12. Norrtäljeån-Balkensån, Fin
Page 106 and 107:
AB14. Norsjöbäcken, Nor, SE664321
Page 108 and 109:
AB16. Skeboån, Skebobruk, SE665800
Page 110 and 111:
AB18. Skeboån-Vagnboströmmen, Eds
Page 112 and 113:
AB20. Trosaån-Mölnboån, Hjortsbe
Page 114 and 115:
AB22. Tyresån, Tyresö, SE656944-1
Page 116 and 117:
AB24. Tyresån-Lissmaån, RSTID: 65
Page 118 and 119:
AB26. Tyresån-Norrån, SE656905-16
Page 120 and 121:
AB28. Tyresån-Ebbadalsdiket, RSTID
Page 122 and 123:
AB30. Tyresån-Gömmarebäcken, RST
Page 124 and 125:
AB32. Åbyån, Åbykvarn, SE654538-
Page 126 and 127:
Tabell 1. Antalet räknade arter, d
Page 128:
Ingår i arbetet med miljömålet L
show all

Ladda hem - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?