Ladda hem - Länsstyrelserna

Resultat och diskussion
Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade
i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. En tabell med
lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 5. I Bilaga 1 presenteras resultaten
för varje lokal för sig. Artlistor med index finns i Bilaga 2. I Bilaga 3 finns en tabell
över de missbildningar som noterades i undersökningen.
Under provtagningsperioden var vattennivån medelhög eller hög på de allra flesta lokaler.
I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig och här finns också jämförelser
med tidigare resultat. Observera att IPS-indexen för vissa år har räknats om eftersom
några arters indexvärden har ändrats. Omräkningen har för dessa lokaler inneburit ingen
eller endast en liten skillnad och inga statusklasser har ändrats (Bilaga 1). Artlista och
index för varje lokal finns i Bilaga 2.
IPS och statusklassning
Två lokaler i Stockholms län fick bedömningen hög status, nämligen Tyresån-
Ådranbäcken och Tyresån-Gömmarebäcken. Båda hade en liten mängd näringskrävande
arter (TDI) och andelarna föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket små (Tabell
5). Diversiteten var dock låg i Ådranbäcken, eftersom artkomplexet Achnanthidium minutissimum
dominerade helt (80 %) i kiselalgssamhället. Ensidig dominans av denna art
kan vara tecken på en störning, t.ex. på grund av låg eller hög vattenföring, och kan i
vissa fall ge missvisande resultat. I Ådranbäcken förekom i övrigt främst mer eller
mindre näringskänsliga arter, men även mer näringskrävande former noterades. Tyresån-Gömmarebäcken
hade visserligen ett högt IPS-värde, men lokalen bedömdes vara
sur (se kap. 3.1.2 nedan).
15 lokaler fick bedömningen god status, nämligen Skeboån-Harbroholmsån, Skeboån,
Märstaån-Halmsjöbäcken, Märstaån-Rosersbergsbäcken, Norsjöbäcken, Tyresån-
Lyckebyån, Tyresån-Lissmaån, Broströmmen-Kristineholmsån, Tyresån (Gudöå), Broströmmen,
Tyresån (Tyresö), Bränningeån, Norrtäljeån-Balkensån, Märstaån och
Gråskaån (Tabell 5). De flesta ligger dock i klassintervallets nedre, dvs. sämre, halva
och många dominerades av näringstoleranta arter. Gråskaån hade ett IPS-index som
hamnade mycket nära gränsen mot klass 3 och lokalen ligger därmed i riskzonen för
att hamna i måttlig status. Även Märstaån, Norrtäljeån-Balkensån, Bränningeån och
Tyresån (Tyresö) kan sägas ligga i denna riskzon.
15