Här på Västkusten finns ett behov av asfalt även under ... - Nynas
08.08.2013 • Views
Share Embed Flag

Här på Västkusten finns ett behov av asfalt även under ... - Nynas

Här på Västkusten finns ett behov av asfalt även under ... - Nynas

Här på Västkusten finns ett behov av asfalt även under ... - Nynas

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
nynas

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

”<strong>Här</strong> <strong>på</strong> <strong>Västkusten</strong><br />

<strong>finns</strong> <strong>ett</strong> <strong>behov</strong> <strong>av</strong><br />

<strong>asfalt</strong> <strong>även</strong> <strong>under</strong><br />

vintern, o<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> hur<br />

sträng kylan är.”<br />

Håkan Häggström, arbetschef Peab<br />

Metoder<br />

spelar en<br />

viktig roll<br />

Relevans,<br />

potential<br />

och styrbarhet<br />

Nr 1 • 2012<br />

Tillit<br />

gjenvinnes<br />

ved hardt<br />

etikkarbeid<br />

Stopp&belägg 1 - 2012 1<br />

Nyheter för beläggningsbranschen

2<br />

LeDAre<br />

Nya hot och möjligheter<br />

Stopp&belägg – <strong>ett</strong> nyhetsmagasin från <strong>Nynas</strong><br />

anSvarig utgivare: Peter Bäcklund<br />

chefredaktör: Hans Östlin, mobil 0708-93 19 75, e-post: hans.ostlin@nynas.com<br />

redaktion och projektledning: Hedengren Media, www.hedengrenmedia.com<br />

layout: FormaMedia AB<br />

adreSS: Stopp&belägg, <strong>Nynas</strong> AB, box 10702, 121 29 Stockholm, Sverige<br />

telefon: 08-563 136 00 telefax: 08-563 136 60 internet: www.nynas.com<br />

Stopp&belägg utkommer 3 ggr per år. Tidningen distribueras kostnadsfritt inom Norden till alla med yrkesmässigt,<br />

politiskt eller ideellt intresse för utvecklingen inom området vägar och vägbeläggning. För insänt ej beställt material<br />

ansvaras ej. Stopp&belägg trycks <strong>på</strong> miljömärkt papper hos Åtta.45 Tryckeri AB, Solna.<br />

foto omSlag: Åsa Dahlgren<br />

Stopp&belägg 1 - 2012<br />

Anläggningsbranschen har <strong>behov</strong> <strong>av</strong><br />

att anpassa sig till en snabbt förändrad<br />

omvärld. Det visar sig bland<br />

annat genom ökad europeisk integration<br />

samt att globaliseringen gör att<br />

politiska omvälvningar direkt eller<br />

indirekt <strong>på</strong>verkar faktorer som är viktiga<br />

för branschens utveckling.<br />

Det gäller inte minst oljepriset.<br />

Från att ha legat just <strong>under</strong> 100 dollar<br />

per fat vid årets början tog priset åter<br />

fart i februari, drivet <strong>av</strong> osäkerhet rörande<br />

den europeiska ekonomin samt<br />

effekterna <strong>av</strong> det politiska skeendet i<br />

arabvärlden.<br />

Paradoxalt nog ligger oljepriset<br />

högt trots minskad efterfrågan. Det<br />

<strong>på</strong>verkar i sin tur prisrelationen mellan<br />

olika slutprodukter, till exempel<br />

bensin och diesel. D<strong>ett</strong>a <strong>på</strong> grund <strong>av</strong><br />

raffinaderiernas skiftande förmåga<br />

att med sin befintliga råoljemix möta<br />

efterfrågeförändringar.<br />

Inför starten <strong>av</strong> årets säsong tyder<br />

många indikatorer <strong>på</strong> <strong>ett</strong> fortsatt<br />

högt pris. Ett högt oljepris medför<br />

ökade kostnader för branschen – för<br />

<strong>Nynas</strong> vidkommande såväl stigande<br />

lagerkostnader som dyrare produktion.<br />

Höga kostnader är <strong>ett</strong> problem<br />

för alla aktörer, men den stora utma-<br />

”Jag är ändå övertygad om att återhämtningen kommer<br />

ningen är ändå att hantera<br />

skiftningarna och osäkerheten<br />

<strong>på</strong> marknaden. Samtidigt<br />

ska vi vara medvetna om<br />

att dagens situation kommer<br />

att medföra ökad efterfrågan<br />

<strong>på</strong> nya kostnadseffektiva beläggningstekniker.<br />

Dessutom<br />

bör rimligtvis intresset för<br />

att återvinna <strong>asfalt</strong> öka.<br />

Sammanfattningsvis har<br />

det internationella konjunkturläget<br />

en dämpande effekt<br />

<strong>på</strong> marknaden 2012. Jag är<br />

ändå övertygad om att återhämtningen<br />

kommer relativt<br />

snabbt med tanke <strong>på</strong> den<br />

betydelse som investeringar i<br />

infrastrukturen har för sysselsättningen.<br />

Positivt är också<br />

att de flesta nordiska länder<br />

har starka statsfinanser.<br />

För <strong>Nynas</strong> <strong>finns</strong> <strong>även</strong> andra positiva<br />

tecken tack vare att vi är nischade<br />

<strong>på</strong> oljeprodukter som fyller helt andra<br />

<strong>behov</strong> än bränslen. Det gör att vi vågar<br />

satsa offensivt <strong>även</strong> i dessa tider <strong>av</strong><br />

ökande omstrukturering inom oljeindustrin,<br />

framför allt i Europa. Ett<br />

antal aktörer har redan försvunnit<br />

från marknaden och fler står förmod-<br />

relativt snabbt med tanke <strong>på</strong> den betydelse som investeringar<br />

i infrastrukturen har för sysselsättningen.”<br />

ligen <strong>på</strong> tur <strong>på</strong> grund <strong>av</strong> föråldrad<br />

teknik och sviktande lönsamhet.<br />

Inom bitumenområdet ser vi fortsatt<br />

intressanta möjligheter genom att<br />

de produkter vi erbjuder ur alla synvinklar<br />

kan bidra till hållbara beläggningar.<br />

Dessutom har bitumen fördelen<br />

att det såväl kan användas <strong>under</strong><br />

långa tidsperioder som återvinnas.<br />

Gott om både hot och möjligheter<br />

med andra ord. Med den slutsatsen<br />

som <strong>av</strong>stamp vill jag passa <strong>på</strong> att hälsa<br />

k<strong>under</strong>, kolleger och samarbetspartners<br />

välkomna till en ny intressant<br />

beläggningssäsong.<br />

Peter Bäcklund<br />

Business Area Director,<br />

Bitumen Nordic<br />

Innehåll<br />

4 vintertid<br />

6 Stabilitet och beständighet<br />

7 djuplodande metodgenomgång<br />

8 mot en grönare framtid<br />

9 hur går det med<br />

trafikbullret i huskvarna?<br />

10 tillit gjenvinnes<br />

11 premietur til Skottland<br />

12 förändringsprojekt i mål<br />

14 lup <strong>på</strong> transportsektorens<br />

udfordringer<br />

15 mødested for danske vejfolk<br />

16 <strong>asfalt</strong>skolan laddar för nytt läsår<br />

Foto: Gösta Rising

Provvägsmaskinen <strong>på</strong> VTI kommer väl<br />

till pass <strong>under</strong> slitage<strong>under</strong>sökningarna.<br />

Slitage<strong>under</strong>sökning<br />

ska visa vägen<br />

Trafikverket har <strong>under</strong> ledning <strong>av</strong><br />

Thorsten Nordgren startat en studie<br />

rörande slitage <strong>på</strong> massor från bland<br />

annat projekt med PMB och gummi<strong>asfalt</strong>.<br />

Tanken är att man <strong>på</strong> sikt<br />

ska kunna ta upp plattor <strong>även</strong> från<br />

befintliga beläggningar istället för<br />

att återuppvärma massa och packa<br />

plattor i laboratorium. Plattorna testas<br />

sedan i provvägmaskinen <strong>på</strong> VTI.<br />

– Vi ser en tendens till ökat<br />

s<strong>på</strong>rslitage <strong>på</strong> de hårt trafikerade<br />

vägarna och vill <strong>under</strong>söka om <strong>ett</strong><br />

högpresterande bindemedel kan vara<br />

<strong>ett</strong> kostnadseffektivt alternativ, säger<br />

Thorsten Nordgren.<br />

I nästa nummer <strong>av</strong> Stopp&belägg<br />

kommer en utförligare rapport om<br />

projektet.<br />

Lågtempererad<br />

varm<strong>asfalt</strong> h<strong>ett</strong> i USA<br />

Arbetet med att få ner temperaturen<br />

<strong>på</strong> <strong>asfalt</strong>massan går speciellt snabbt<br />

i USA. Av de cirka 350 miljoner ton<br />

<strong>asfalt</strong> som tillverkades 2008 var 1,2<br />

miljoner ton lågtempererad. Säsongen<br />

2010 hade den siffran stigit till 47<br />

miljoner ton och år 2015 räknar man<br />

med att hälften <strong>av</strong> all <strong>asfalt</strong> som produceras<br />

i USA ska vara lågtempererad.<br />

Källa: Nils Ulmgren/Roads<br />

Branschutvecklande<br />

informationsutbyte<br />

Kunskaps- och erfarenhetsutbyte är<br />

en viktig drivkraft för att branschen<br />

ska utvecklas. Den medvetenheten<br />

ligger bakom <strong>Nynas</strong> Bitumenforum.<br />

Det är <strong>ett</strong> utmärkt tillfälle för k<strong>under</strong>na<br />

att ge input om produktion,<br />

logistik, service och andra nyckelområden,<br />

medan <strong>Nynas</strong> berättar om sina<br />

möjligheter inom allt från kallteknik till<br />

återvinning och tunna beläggningar. <strong>ett</strong><br />

annat exempel är <strong>Nynas</strong> Temadagar<br />

då kommuner och konsulter får veta<br />

mer om vilka produkter som kan<br />

passa in i deras program.<br />

Foto: VTI<br />

Välkommen<br />

till Reykj<strong>av</strong>ík<br />

Den 11-13 juni bjuder Nordiskt Vägforum<br />

(NVF) in till Via Nordica 2012<br />

i reykj<strong>av</strong>ík <strong>på</strong> Island. Kongressen, som<br />

arrangeras vart fjärde år, är <strong>ett</strong> utmärkt<br />

tillfälle att utbyta idéer och knyta nya<br />

kontakter. Årets program kretsar kring<br />

viktiga utvecklingsfrågor<br />

och<br />

tänkbara framtidsscenarier.<br />

<strong>Här</strong> är några<br />

programpunkter: Miljöfokus <strong>på</strong> vägar<br />

och beläggningar, Livscykel kostnader,<br />

Kompetensutveckling och rekrytering,<br />

Klimatförändringar, Vinter<strong>under</strong>håll i<br />

de nordiska länderna samt riktlinjer för<br />

lönsamhetsanalyser.<br />

registrering <strong>på</strong> www.eventure-online.<br />

com/eventure/personalData.do<br />

Ännu säkrare hantering<br />

Arbetet med att minimera riskerna för<br />

alla som arbetar med bitumen fortsätter.<br />

I vår lanserar <strong>Nynas</strong> en ny version<br />

<strong>av</strong> handboken Säker hantering <strong>av</strong><br />

bitumen med information om allt från<br />

produkter och transporter till lastning,<br />

lossning och lagring.<br />

Med handboken<br />

följer <strong>även</strong> en instruktiv<br />

DVD samt<br />

en praktisk lathund<br />

som passar utmärkt<br />

att ha med sig <strong>under</strong><br />

arbetets gång.<br />

Foto: Torbjörn Axelsson/Scanpix<br />

I början <strong>av</strong> januari omkom fem personer i en trafikolycka <strong>på</strong> E20<br />

strax söder om Vara.<br />

Hög tid för mötesfritt <strong>på</strong> E20<br />

Det kan tyckas vara en självklarhet att se fram emot en snabb<br />

och trafiksäker bilfärd mellan Göteborg och Stockholm. Men<br />

enligt en sammanställning <strong>av</strong> Trafikverkets säkerhetsexperter<br />

är delar <strong>av</strong> e20 genom Västergötland i själva verket Sveriges<br />

farligaste väg. enbart <strong>på</strong> sträckan Alingsås-Vara har 22 personer<br />

omkommit och över 50 skadats i trafikolyckor sedan 2005.<br />

Trots d<strong>ett</strong>a <strong>finns</strong> den inte med bland de sträckor som ska byggas<br />

om till motorväg eller väg med vajerräcke fram till 2021.<br />

Foto: Shell<br />

<strong>Nynas</strong> nya raffinaderi ligger i Harburg, en bit söder om<br />

Hamburgs centrala delar.<br />

Nytt raffinaderi<br />

UTBLICK SE<br />

I december blev det klart att <strong>Nynas</strong> tar över driften vid<br />

Shells raffinaderi i Hamburg, <strong>under</strong> förutsättning att eUkommissionen<br />

lämnar sitt konkurrensgodkännande.<br />

Övertagandet kräver omfattande ombyggnader och<br />

anpassningar eftersom raffinaderiet idag huvudsakligen<br />

tillverkar bränslen. Hela omvandlingsprocessen beräknas<br />

vara klar om två år, men viss produktion kan komma igång<br />

så fort som eU lämnat sitt godkännande.<br />

raffinaderiet i Hamburg kommer att fokusera <strong>på</strong> tillverkning<br />

<strong>av</strong> specialoljor för industrin. De nya volymerna gör<br />

att <strong>Nynas</strong> kan möta den förväntade efterfrågan <strong>på</strong> den<br />

globala marknaden.<br />

Träffa kolleger<br />

från hela världen<br />

Nu drar det ihop sig till en <strong>av</strong> de<br />

viktigaste och mest prestigefyllda<br />

internationella branschkonferenserna.<br />

Det handlar förstås om Eurasphalt &<br />

Eurobitume Congress. Årets konferens,<br />

den femte i ordningen, går <strong>av</strong><br />

stapeln i Istanbul den 13-15 juni och<br />

kommer att locka till sig deltagare<br />

från hela världen. <strong>ett</strong> unikt tillfälle att<br />

vidga sitt kontaktnät och få inspiration<br />

inför framtidens utmaningar.<br />

Konferensen tar <strong>av</strong>stamp i följande<br />

uppmaning: ”Asfalt, den hållbara<br />

vägen till framgång”. Bland de teman<br />

som tas upp ingår resursanvändning<br />

och återvinning, Ansvarsfull och miljöanpassad<br />

upphandling, Hållbarhet<br />

och prestanda samt Finansiering <strong>av</strong><br />

vägar och <strong>under</strong>håll.<br />

Mer information och anmälan <strong>på</strong><br />

www.eecongress2012.org<br />

Stopp&belägg 1 - 2012 3

4<br />

Snart står vi inför en ny beläggningssäsong och hjulen kommer åter att<br />

snurra <strong>på</strong> högvarv. Men vad händer egentligen <strong>under</strong> vintermånaderna när<br />

det mesta tycks ligga i träda? Stopp&belägg beg<strong>av</strong> sig ut i landet för att<br />

söka svar <strong>på</strong> den frågan. text: Uriel Hedengren<br />

Vintertid<br />

– det händer mer än man<br />

kan tro i det tysta<br />

Raffinaderiet<br />

i Göteborg<br />

Stopp&belägg 1 - 2012<br />

SE På <strong>Nynas</strong> raffinaderi i Göteborg<br />

produceras årligen närmare 275 000<br />

ton bitumen. Vanligtvis släcks anläggningarna<br />

ner i december för att starta<br />

igen i månadsskiftet mars-april.<br />

– Under vinteruppehållet genomför<br />

vi <strong>under</strong>håll för att åtgärda brister<br />

som visat sig <strong>under</strong> året. Dessutom<br />

besiktigas anläggningsdelar och utrustning.<br />

Vi utför egenkontroll men<br />

Asfaltverket i Kållered<br />

Håkan Häggström<br />

besöker <strong>asfalt</strong>verket<br />

en kylig februaridag.<br />

Foto: Åsa Dahlgren<br />

också olika genomgångar som styrs<br />

<strong>av</strong> lagkr<strong>av</strong>, säger Anders Bengtsson som<br />

ansvarar för produktionen <strong>av</strong> emulsioner<br />

och PMB.<br />

Inför uppstarten <strong>på</strong> senvintern görs<br />

<strong>även</strong> en del utcheckningar <strong>av</strong> säkerhetsutrustning<br />

och anläggningarna<br />

kokas fria från vatten och fukt.<br />

– Sedan ökas temperaturen enligt<br />

<strong>ett</strong> givet schema och råolja tas in i systemet.<br />

Efter några dygn når vi driftstemperaturen<br />

och produkterna börjar<br />

gå till tankarna.<br />

När ska raffinaderiet vara redo<br />

att börja leverera?<br />

– Normalt bygger vi upp <strong>ett</strong> lager<br />

Vid Peab:s <strong>asfalt</strong>verk i Kållered, en<br />

dryg mil söder om Göteborg, är produktionen<br />

i full gång från i början <strong>av</strong><br />

april ända fram till jul. Men det betyder<br />

inte att verksamheten ligger nere<br />

<strong>under</strong> de resterande månaderna.<br />

– <strong>Här</strong> <strong>på</strong> <strong>Västkusten</strong> <strong>finns</strong> <strong>ett</strong><br />

<strong>behov</strong> <strong>av</strong> <strong>asfalt</strong> <strong>även</strong> <strong>under</strong> vintern,<br />

o<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> hur sträng kylan är. Därför<br />

har vi viss produktion i ytterligare en<br />

månad <strong>under</strong> perioden januari-mars,<br />

säger arbetschef Håkan Häggström.<br />

Och de övriga två månaderna?<br />

– Då utför vi service och reparationer<br />

<strong>på</strong> verket. I år har vi haft öppet<br />

i januari och håller just nu <strong>på</strong> med<br />

<strong>under</strong>hållsarbetet inför säsongsstar-<br />

med bitumen inför <strong>på</strong>sken. Då kommer<br />

läggarna i gång ute <strong>på</strong> vägarna<br />

och det måste finnas tillräckligt med<br />

produkter att leverera.<br />

Är det något speciellt som sk<strong>ett</strong><br />

den här vintern?<br />

– Till skillnad från hur det brukar<br />

vara har vi haft igång produktionen<br />

hela vintern för att täcka bortfallet<br />

i Nynäshamn <strong>på</strong> grund <strong>av</strong> höstens<br />

brand där. Vi har producerat däckolja<br />

samt en relativt hård bitumenkvalitet<br />

för leverans till Danmark, konstaterar<br />

Anders Bengtsson.<br />

ten. Vi brukar till och med ta in extra<br />

personal <strong>under</strong> reparationstiden för<br />

att hinna med allt.<br />

Håkan Häggström berättar att<br />

<strong>under</strong>hållsarbetet är tämligen omfattande.<br />

<strong>Här</strong> är några exempel: Byte<br />

<strong>av</strong> siktgaller, byte <strong>av</strong> slitgods i torktrumma<br />

och blandare, kontroll och<br />

reparation där stenmaterialet sliter<br />

hårt, oljebyte <strong>på</strong> växellådor, översyn<br />

<strong>av</strong> elmotorer, service <strong>på</strong> brännare<br />

samt <strong>under</strong>håll <strong>på</strong> bitumensystemet.<br />

– Vi kommer däremot inte att göra<br />

några investeringar i år. Annars är det<br />

<strong>ett</strong> perfekt tillfälle när anläggningen<br />

ändå är ur drift. Det gäller till exempel<br />

kompl<strong>ett</strong>ering eller byte <strong>av</strong> bitumentankar,<br />

ny- eller ombyggnad <strong>av</strong><br />

återvinningssystem samt byte eller<br />

kompl<strong>ett</strong>ering <strong>av</strong> andra stora maskindelar<br />

och komponenter.

De<strong>på</strong>n i<br />

Västerås<br />

På <strong>Nynas</strong> bitumende<strong>på</strong> i Västerås<br />

<strong>finns</strong> tre cisterner för mellanlagring<br />

<strong>av</strong> bitumen med en sammanlagd kapacitet<br />

<strong>på</strong> 13 000 kubik. Produkterna<br />

kommer med fartyg, mestadels från<br />

raffinaderiet i Nynäshamn, och leveranserna<br />

går vidare till <strong>asfalt</strong>verk i<br />

Mälardalen, Dalarna, Västmanland<br />

och Värmland.<br />

Ansvarig för de<strong>på</strong>n är Helena Danielsson,<br />

som inte bara är <strong>Nynas</strong> första<br />

kvinnliga de<strong>på</strong>chef utan <strong>även</strong> en<br />

<strong>av</strong> de yngsta.<br />

– Verksamheten stängs normalt<br />

ner i slutet <strong>av</strong> november eller början<br />

<strong>av</strong> december då bland annat temperaturen<br />

sänks i cisterner och utlastningsledningar,<br />

säger hon. När vi har<br />

stängt <strong>under</strong> vintern gör vi översyn <strong>av</strong><br />

pumpar och teknisk utrustning och<br />

utför allmänt <strong>under</strong>hållsarbete.<br />

Under senvintern tar man emot de<br />

första fartygsleveranserna med bitumen.<br />

Då gäller det att noga beräkna<br />

uppvärmningstiden så att varan håller<br />

rätt temperatur vid säsongsstarten.<br />

– I mitten <strong>av</strong> april brukar vi öppna<br />

de<strong>på</strong>n igen och dessförinnan har<br />

det utförts funktionskontroll <strong>på</strong> utlastningen.<br />

Den här vintern har vi<br />

dessutom haft personalförändringar,<br />

vilket <strong>även</strong> kräver sin planering,<br />

säger Helena Danielsson.<br />

Foto: Ole Jais<br />

Foto: Patrik Leonardsson<br />

Enligt Magnus<br />

Bengtsson har det<br />

blivit allt vanligare<br />

med bitumentransporter<br />

<strong>även</strong><br />

vintertid.<br />

Foto: Åsa Dahlgren<br />

Per Nilsson ingår i <strong>ett</strong> <strong>av</strong> Skanskas<br />

läggarlag i Skåne. Det är en erfaren<br />

grupp <strong>på</strong> sex man som har specialiserat<br />

sig <strong>på</strong> tunnskiktsbeläggningar.<br />

– Vi försöker hålla igång ända<br />

fram till några dagar innan jul, förutsatt<br />

att det inte är alltför täta snöfall,<br />

säger han. Sedan ligger beläggningsuppdragen<br />

nere till i början <strong>av</strong> april.<br />

Ändå <strong>finns</strong> det gott om arbetsuppgifter<br />

som ska hinnas med <strong>under</strong> de<br />

månaderna. Inte minst för maskinisten<br />

som har fullt upp med läggarmaskiner<br />

och vältar <strong>på</strong> verkstaden<br />

i Fosie. Förutom vanlig service ska<br />

Åkeriet<br />

i Hyltebruk<br />

Bengtssons åkeri i Hyltebruk har vid sidan <strong>av</strong> transporter<br />

<strong>av</strong> bland annat biobränsle <strong>även</strong> specialiserat sig <strong>på</strong> bitumen.<br />

Traditionellt har uppdelningen varit så att man kört<br />

bitumen <strong>på</strong> sommarhalvåret och torv, flis och annat biobränsle<br />

till värmeverk och industripannor <strong>på</strong> vintern.<br />

– På senare år har den bilden delvis förändrats<br />

och nu transporterar vi bitumen<br />

året runt. Det gäller såväl PMB för gjut<strong>asfalt</strong><br />

som oxiderat bitumen till tackpapp samt<br />

bitumen för tillverkning <strong>av</strong> markisolering<br />

och rostskyddsmassa, säger åkeriets ägare<br />

Magnus Bengtsson.<br />

Fast visst är det ändå skillnad i intensitet.<br />

Under högsäsongen är 5-6 tankbilar inriktade<br />

enbart <strong>på</strong> bitumen, medan det <strong>under</strong> vintern<br />

handlar om 1-2 bilar. Men det betyder<br />

inte att chaufförerna kan dra benen efter sig.<br />

– Vi har fullt upp så här års, fortsätter Magnus Bengtsson.<br />

Bilarna ska <strong>under</strong>hållas och repareras. Det görs olika<br />

typer <strong>av</strong> kontroller, till exempel <strong>av</strong> tankarna, och så besiktigas<br />

samtliga fordon i god tid innan högsäsongen drar<br />

igång. Sist men inte minst genomför vi olika säkerhetsgenomgångar<br />

och utbildningar.<br />

Läggarlaget i Skåne<br />

alla vitala delar som utsätts för slitage<br />

bytas ut.<br />

Övriga mannar jobbar <strong>på</strong> förrådet i<br />

Dalby där resten <strong>av</strong> utrustningen ska<br />

ses över, till exempel traktorer, flak<br />

och sopmaskiner. Man passar <strong>även</strong> <strong>på</strong><br />

att fortbilda sig. Nu i mars är till exempel<br />

några i laget iväg <strong>på</strong> en vältkurs.<br />

När det så småningom drar ihop sig<br />

till säsongsstart samlas all beläggningspersonal<br />

i Skanska för <strong>ett</strong> startmöte.<br />

– Det är <strong>ett</strong> bra tillfälle att se tillbaka<br />

<strong>på</strong> vad vi gjorde förra året samt <strong>även</strong> förbereda<br />

den kommande säsongens aktiviteter,<br />

sammanfattar Per Nilsson.<br />

Niklas Suhonen,<br />

Lars-Göran Lindell,<br />

Per Nilsson i färd<br />

med att reparera en<br />

klisterspruta.<br />

Stopp&belägg 1 - 2012 5

6<br />

Foto/montage: Torbjörn Bergkvist/Trafikverket<br />

Tuffa kr<strong>av</strong> <strong>på</strong><br />

stabilitet och beständighet<br />

Stopp&belägg 1 - 2012<br />

SE Torsland<strong>av</strong>ägen – väg 155 – utsätts<br />

för betydande <strong>på</strong>frestningar <strong>på</strong> grund<br />

<strong>av</strong> den stora andelen tung trafik till<br />

och från Göteborgs hamn. I dagsläget<br />

passerar drygt 30 000 fordon per<br />

dygn och Trafikverket har konstaterat<br />

att det föreligger såväl hög olycksrisk<br />

som kapacitetsproblem <strong>på</strong> grund<br />

<strong>av</strong> många signalreglerade korsningar.<br />

För att öka framkomligheten och<br />

skapa en mer miljöanpassad lösning<br />

har Svevia fått i uppdrag att bygga<br />

om sträckan som binder samman trafikplatserna<br />

Syrhålamotet och Vädermotet.<br />

När allt är klart ska trafikanterna<br />

kunna glädjas åt tre nya körfält<br />

I nästa Stopp & belägg<br />

Problemen <strong>på</strong> E4 söder om Sundsvall har diskuterats i<br />

många år. Nu är arbetet äntligen igång, <strong>ett</strong> mångmiljardprojekt<br />

med 20 kilometer ny väg, fem trafikplatser och 33<br />

broar för att förbättra säkerhet, framkomlighet och miljö.<br />

i varje riktning. För att skapa en planskild<br />

trafikmiljö byggs nio broar och<br />

det kommer <strong>även</strong> att uppföras en ny<br />

gång- och cykelväg.<br />

Beläggningsarbetena började förra<br />

hösten och man hann då lägga ut ungefär<br />

14 000 ton fram till säsongs<strong>av</strong>slutningen<br />

i slutet <strong>av</strong> november.<br />

Därmed återstår 29 000 ton som börjar<br />

läggas nu i maj.<br />

Några speciella utmaningar?<br />

– Det är väldigt tuffa kr<strong>av</strong> <strong>på</strong> stabilitet<br />

och beständighet eftersom det är<br />

så hög andel tung trafik, svarar Svevias<br />

platschef Lars Johansson. Dessutom<br />

kräver Trafikverket, som är beställare,<br />

att vi enbart använder specialutrustade<br />

läggare. På så sätt vill man<br />

säkerställa en jämn och hög kvalitet.<br />

För att få en både stabil och flexibel<br />

beläggning med bra livslängd har<br />

man valt en polymermodifierad <strong>asfalt</strong>massa<br />

(PMB).<br />

– Vi använder PMB i både Ag,<br />

bindlager och slitlager. Bindlagret<br />

ska trafikeras minst åtta månader<br />

så att det sätter sig ordentligt innan<br />

slitlagret kommer <strong>på</strong> plats. Det har<br />

visat sig vara en effektiv metod för att<br />

minska sättningsskador. Det betyder<br />

att de sista beläggningsarbetena förmodligen<br />

slutförs <strong>under</strong> 2013.<br />

Enligt Lars Johansson är nyckeln<br />

till framgång i <strong>ett</strong> vägprojekt bra<br />

Foto: Peter Svensson<br />

För att klara de högt ställda målsättningarna när det gäller såväl säkerhet som livslängd<br />

har man valt en polymermodifierad <strong>asfalt</strong>massa <strong>på</strong> väg 155. text: Uriel Hedengren<br />

Projektet i <strong>ett</strong> nötskal<br />

plats: Väg 155, Göteborg.<br />

omfattning: Ombyggnation med tre<br />

körfält i varje riktning, två nya trafikplatser,<br />

ledningsarbeten för vatten och gas, ny<br />

gång- och cykelväg samt nio broar.<br />

genomförande: I befintlig trafik. Två<br />

filer kommer hela tiden att hållas öppna<br />

i vardera riktningen.<br />

Beställare: Trafikverket.<br />

projekttid: 2010–2012/13.<br />

kontraktssumma: 340 miljoner kronor.<br />

entreprenör: Svevia.<br />

samarbete mellan beställare, entreprenörer,<br />

byggledning och övriga<br />

parter. När den viktiga delen inte<br />

fungerar blir slutresultatet ofrånkomligen<br />

lidande.<br />

– De handlingar vi utgår ifrån kan<br />

aldrig ge oss alla svar hur noga de än<br />

är gjorda. Det uppstår alltid diskussioner<br />

<strong>under</strong> arbetets gång och då är<br />

det viktigt att vi når fram till genomtänkta<br />

beslut som alla kan ställa sig<br />

bakom.<br />

Hur har samarbetet varit<br />

i det här projektet?<br />

– Det har fungerat perfekt så här<br />

långt. Vi har haft en väldigt bra kommunikation<br />

vilket <strong>även</strong> för med sig<br />

att arbetet blir roligare. Dessutom<br />

är det extra viktigt att vi kan arbeta i<br />

en positiv anda när kr<strong>av</strong>en är så högt<br />

ställda, menar Lars Johansson.

Metoddagen<br />

Djuplodande<br />

metodgenomgång<br />

Foto: Gösta Rising<br />

SE Metodgruppen startade för fyra år sedan med Trafikverket<br />

som huvudman. Syftet med verksamheten är att<br />

genomlysa metodfrågor kring vägmaterial. Arbetet leds <strong>av</strong><br />

en styrgrupp <strong>under</strong> vilken det <strong>finns</strong> tre utskott: Asfalt,<br />

Bitumen och Obundna material.<br />

Varje år arrangerar Asfaltskolan <strong>ett</strong> seminarium –<br />

Metoddagen – då Metodgruppen informerar om utvecklingen<br />

kring provnings- och laboratoriefrågor. Årets<br />

seminarium genomfördes den 9 februari i Solna. Så här<br />

kommenterar Mats Wendel, styrgruppens ordförande,<br />

arrangemanget:<br />

– Årets metoddag var välbesökt med cirka 100 deltagare<br />

och <strong>ett</strong> omfattande program. Det är roligt att se att<br />

branschen visar så stort intresse. Nytt för i år var att en<br />

enkät genomfördes. Av svaren kan man utläsa att fler än<br />

hälften <strong>av</strong> deltagarna arbetar <strong>på</strong> lab och att 85 % var nöjda<br />

med dagen. Dessutom svarade 9 <strong>av</strong> 10 att de kommer<br />

nästa gång, <strong>ett</strong> mycket bra erkännande för metoddagen!<br />

Vill du veta mer om Metodgruppen? Gå in <strong>på</strong> www.<br />

metodgruppen.nu och klicka dig fram.<br />

Klas Hermelin<br />

diskuterade<br />

provtagning<br />

<strong>av</strong> obundna<br />

material.<br />

PMB <strong>på</strong> lång sikt<br />

SE Funktionella egenskaper ökar i<br />

betydelse och målsättningen i branschen<br />

är att alltmer värdera kvalitet<br />

och prestanda ur <strong>ett</strong> livscykelperspektiv.<br />

I det sammanhanget kan<br />

polymermodifiering (PMB) vara <strong>ett</strong><br />

kostnadseffektivt alternativ.<br />

För att få veta mer om de långsiktiga<br />

effekterna genomför VTI med<br />

Några frågor som studien ska ge svar <strong>på</strong><br />

• Kan polymermodifierade <strong>asfalt</strong>beläggningar förbättra de<br />

funktionella egenskaperna?<br />

• Hur mycket längre kan den tekniska livslängden bli?<br />

• Kan bitumen<strong>under</strong>sökningar kvantifiera de funktionella<br />

egenskaperna hos <strong>asfalt</strong>beläggningar?<br />

• Är det kostnadseffektivt att använda polymermodifierat<br />

bitumen?<br />

Johanna Thorsenius<br />

berättade om en<br />

jämförande studie<br />

<strong>på</strong> 23 nordiska<br />

laboratorier<br />

gällande rullflaskmetoden.<br />

Torbjörn Jacobson var med sin långa erfarenhet<br />

väl lämpad att analysera hur provningsförfarandet<br />

ska gå till i framtiden.<br />

Xiaohu Lu<br />

stöd <strong>av</strong> Trafikverket och <strong>Nynas</strong> en<br />

studie (”Uppföljning <strong>av</strong> provväg E6<br />

med polymermodifierade bundna<br />

lager”) <strong>på</strong> sträckan Geddeknippeln-<br />

Kallsås norr om Uddevalla.<br />

– Syftet är att <strong>på</strong>visa nyttan med<br />

PMB i de olika <strong>asfalt</strong>lagren genom<br />

att följa upp s<strong>på</strong>rutveckling och nedbrytning,<br />

säger docent Xiaohu Lu,<br />

projektledare <strong>på</strong> <strong>Nynas</strong> Research.<br />

Den aktuella vägsträckan öppnades<br />

för trafik 2004, varvid bindlagret<br />

trafikerades tills <strong>ett</strong> slitlager lades i<br />

september 2006. På <strong>ett</strong> <strong>av</strong>snitt anlades<br />

flera provsträckor med olika typ<br />

<strong>av</strong> polymermodifierat bitumen, som<br />

ersatte standardbitumen i bär-, bind-<br />

och slitlagren.<br />

Våga<br />

tänka nytt<br />

Sven Fahlström, <strong>Nynas</strong>, anser att<br />

årets metoddag g<strong>av</strong> en klar bild<br />

<strong>av</strong> att metoder spelar en viktig<br />

roll i vidareutvecklingen <strong>av</strong> såväl<br />

<strong>asfalt</strong>en som <strong>asfalt</strong>branschen, vilket<br />

inte minst <strong>på</strong>visas i <strong>av</strong>snittet<br />

om oförstörande provning.<br />

– Möjligheten att få, bearbeta<br />

och lagra information är med<br />

dagens verktyg närmast obegränsad,<br />

säger han. Utmaningen är att<br />

våga överge en del gamla farliga<br />

och arbetskrävande metoder och<br />

våga lita <strong>på</strong> de nya oförstörande<br />

mätningarna.<br />

CEN–arbetet, som innebär att<br />

vi i Norden måste samspela med<br />

övriga EU-länder, är också viktigt.<br />

– Under mötet g<strong>av</strong>s exempel<br />

<strong>på</strong> att d<strong>ett</strong>a arbetssätt kan vara<br />

framgångsrikt, <strong>under</strong> förutsättning<br />

att det engagemang som<br />

<strong>finns</strong> inom metodgruppen fortsätter.<br />

Intresset från branschen,<br />

med full salong, visar att <strong>behov</strong>et<br />

<strong>av</strong> kunskap är stort, menar Sven<br />

Fahlström.<br />

– <strong>Nynas</strong> bidrag till studien är<br />

främst inriktat <strong>på</strong> laboratorie<strong>under</strong>sökningar.<br />

Fokus ligger <strong>på</strong> åldringsegenskaper<br />

som studeras genom<br />

kemiska och reologiska tester <strong>på</strong> bindemedlet<br />

samt strukturell analys <strong>av</strong><br />

borrkärnor, förklarar Xiaohu Lu.<br />

Foto: Gösta Rising<br />

Stopp&belägg 1 - 2012 7

8<br />

Mot miljömärkta<br />

beläggningar?<br />

Januarivinden blåste isande kall när <strong>ett</strong> 80-tal personer samlades<br />

<strong>på</strong> NCC:s huvudkontor för att ta del <strong>av</strong> specialistseminariet<br />

”Beläggningens gröna framtid”. text: Uriel Hedengren<br />

I sitt föredrag<br />

berättade Gun<br />

Nycander om hur<br />

miljömärkningen<br />

Svanen hanterar<br />

nya områden.<br />

Stopp&belägg 1 - 2012<br />

SE I år hade arrangerade Nordisk Vägforum<br />

(NVF) valt <strong>ett</strong> ämne som<br />

ligger i både tiden och framtiden. Intresset<br />

var följaktligen stort och seminariet<br />

lockade många nya deltagare.<br />

Andelen kvinnor var <strong>även</strong> ovanligt<br />

hög i beläggningssammanhang, cirka<br />

25 procent.<br />

Seminariets program<br />

angrep ämnet från en rad<br />

olika håll och perspektiv.<br />

Gun Nycander från Miljömärkning<br />

Sverige tog upp<br />

tre nyckelbegrepp för att<br />

illustrera hur miljömärkningen<br />

Svanen arbetar för<br />

att ta sig an nya områden.<br />

– Relevans står för de<br />

miljöproblem som är förknippade<br />

med produktgruppen<br />

och hur omfattande<br />

de är. För vägbeläggningar<br />

<strong>finns</strong> alltså en tydlig<br />

relevans. Stora mängder<br />

råvaror och energi går åt och våra vägar<br />

tar mycket mark i anspråk, konstaterade<br />

hon och fortsatte:<br />

– Potential inriktas <strong>på</strong> om det<br />

<strong>finns</strong> skillnader i miljöprestanda mellan<br />

olika produkter inom produktgruppen,<br />

vilket uppenbarligen är fallet<br />

i beläggningsbranschen.<br />

Slutligen Styrbarhet, som enligt<br />

Gun Nycander står för om det med<br />

”en insikt jag fick <strong>på</strong> seminariet var att anläggningsbranschen<br />

har stora möjligheter<br />

att göra skillnad ur miljösynpunkt. Det var<br />

spännande att höra om de olika miljöaspekterna<br />

som <strong>finns</strong> för de olika stegen<br />

från råvara till vägbeläggning.”<br />

Gun Nycander,<br />

Miljömärkning Sverige<br />

hjälp <strong>av</strong> miljömärkningskr<strong>av</strong> går att<br />

komma åt de aspekter man vill förändra.<br />

<strong>Här</strong> kommer också intresset<br />

från marknaden in.<br />

– Är miljömärkning <strong>ett</strong> intressant<br />

verktyg för tillverkare och inköpare?<br />

D<strong>ett</strong>a måste man ta reda <strong>på</strong> inför en<br />

eventuell framtagning <strong>av</strong> Svanenkr<strong>av</strong><br />

för vägbeläggningar, blev hennes<br />

slutsats.<br />

Bo Svedberg och Susanna Toller<br />

från Ecoloop fokuserade <strong>på</strong> livscykelanalyser<br />

(LCA). De menade att LCA<br />

inte kan bevisa att en produkt är miljömässigt<br />

bättre än en annan, men att<br />

det gör att man kan identifiera centrala<br />

områden och därmed undvika<br />

att missa viktiga delar.<br />

En hel del framtidsf<strong>under</strong>ingar ingick<br />

<strong>av</strong> naturliga skäl. Jan-Erik Lundmark<br />

från Trafikverket pekade <strong>på</strong><br />

några tänkbara beläggningstrender:<br />

ökat fokus <strong>på</strong> hållbarhet, mer högvärdig<br />

återvinning och bättre energieffektivitet.<br />

Torbjörn Jacobson menade å sin<br />

sida att det redan <strong>finns</strong> flera positiva<br />

”gröna” tecken – resurssnåla beläggningar,<br />

potential för förbättringsarbeten<br />

och en intensiv utveckling <strong>på</strong><br />

varmsidan – men att det samtidigt<br />

behövs <strong>ett</strong> LCA-verktyg för att kvantifiera<br />

och jämföra energiåtgången i<br />

de produkter som upphandlas.<br />

Något speciellt som du tar med<br />

dig från årets seminarium?<br />

”Det var positivt att se hur stort intresset är för gröna<br />

beläggningar och att allt fler använder <strong>ett</strong> livscykelperspektiv<br />

i det arbetet. Något som jag tar med mig<br />

från mötet är Svanens användning <strong>av</strong> begreppen<br />

relevans, potential och styrbarhet i deras miljömärkningsarbete.<br />

Det är tillämpbart i många sammanhang<br />

när det handlar om miljöarbete, inte minst när det<br />

gäller att prioritera åtgärder.”<br />

Susanna Toller, Ecoloop/KTH<br />

Foto: Gösta Rising<br />

Det är bara några exempel från<br />

seminariets många tänkvärda presentationer.<br />

Den generella slutsatsen blir<br />

att branschen nu <strong>på</strong> allvar har tagit<br />

sig an miljöaspekten. Eller som Per<br />

Centrell utryckte saken:<br />

– Jag tror att anläggningsbranschen<br />

vill arbeta med teknikutveck-<br />

”För det första att branschen inte duckar; vi<br />

både vill och kan bemöta tuffare miljökr<strong>av</strong>.<br />

Det har visat sig genom att man i <strong>ett</strong> tidigt<br />

skede arbetat med återvinning, kallteknik och<br />

ytbehandlingar. För det andra tar branschen<br />

nu nästa steg genom att minska energianvändning<br />

och CO2-utsläpp; att tänka <strong>på</strong> miljön<br />

utan att tumma <strong>på</strong> kvaliteten. Slutligen tar<br />

jag med mig att flera personer vill ingå i en<br />

arbetsgrupp för att dyka djupare ner i dessa<br />

frågor. Det viktiga är att vi ser sammanhanget<br />

och att det vi gör idag <strong>på</strong>verkar kommande<br />

generationer. Det är bättre att ta tag i frågorna<br />

själva än att tvingas att göra något.”<br />

Per Centrell, Ramböll

ling, att den vill ha bibehållen eller<br />

förbättrad kvalitet, minska utsläppsnivån<br />

<strong>av</strong> CO2, fortsätta arbeta energisnålt<br />

och ha tydliga miljökr<strong>av</strong> samtidigt<br />

som det <strong>finns</strong> en god lönsamhet.<br />

”Mötet visar <strong>på</strong> viljan att ta in flera<br />

miljöaspekter – CO2, energi, emissioner,<br />

låga temperaturer etc. – vid<br />

väginvesteringar och <strong>under</strong>håll. Det<br />

pratas generellt alltmer om miljöanpassning<br />

i branschen och myndigheterna<br />

tittar <strong>på</strong> möjligheter att<br />

inkludera d<strong>ett</strong>a i framtida projekt.<br />

Jag har en känsla att miljöaspekterna<br />

kommer att spela en stor roll <strong>under</strong><br />

de kommande åren.”<br />

Timo Blomberg, <strong>Nynas</strong><br />

Hur går det med<br />

trafikbullret i Huskvarna?<br />

SE Som en del <strong>av</strong> totalentreprenaden<br />

gällande <strong>under</strong>håll <strong>av</strong> beläggning och<br />

vägmarkering <strong>på</strong> E4 genom Jönköpings<br />

län ingår en 4 kilometer sträcka<br />

med bullerreducerande beläggning.<br />

Under de knappt två år som beläggningen<br />

funnits har reaktionerna från<br />

såväl trafikanter som de boende varit<br />

positiva.<br />

– Bullret mot husfasaderna har<br />

sänkts väsentligt. För att nå optimal<br />

effekt har det <strong>även</strong> byggts bullerplank<br />

och genomförts en hastighetssänkning,<br />

säger Krister Ydrevik <strong>på</strong><br />

Trafikverket.<br />

Eftersom det är en funktionsupphandling<br />

bestämmer entreprenören<br />

själv hur man ska leva upp till beställarens<br />

kr<strong>av</strong>. I det här fallet valde<br />

Svevia en tvålagers dränbeläggning<br />

som kompl<strong>ett</strong>erades med en enlagers<br />

dränbeläggning <strong>på</strong> en kortare sträcka.<br />

Beläggningen har dessutom spolats för<br />

att behålla sin öppenhet.<br />

– De mätningar som gjorts <strong>av</strong> VTI<br />

mot en referensbeläggning (ABS 16)<br />

visar att kr<strong>av</strong>en är väl uppfyllda <strong>på</strong> tvålagersbeläggningen.<br />

Däremot når man<br />

inte riktigt ända fram när det gäller<br />

enlagersbeläggningen varför en korrigerande<br />

åtgärd kommer att utföras <strong>på</strong><br />

den delen, konstaterar Krister Ydrevik.<br />

SE Det är ingen liten organisation<br />

som Svevias nya VD ska basa över.<br />

Med 2 800 anställda och en omsättning<br />

<strong>på</strong> över 8 miljarder är man störst<br />

i Sverige <strong>på</strong> drift och <strong>under</strong>håll <strong>av</strong> vägar<br />

och en <strong>av</strong> de fyra ledande entreprenörerna<br />

inom anläggning.<br />

I flera intervjuer har Torbjörn Torell<br />

<strong>på</strong>pekat att hans stora uppgift blir att<br />

utveckla Svevias konkurrensfördelar,<br />

höja lönsamheten och se till att bolaget<br />

har en v<strong>ett</strong>ig hantering <strong>av</strong> risk i<br />

anläggningsprojekten.<br />

Det <strong>finns</strong> utan tvekan gott om<br />

utmaningar för att nå dithän, inte<br />

minst med tanke <strong>på</strong> den oroliga internationella<br />

konjunkturen.<br />

– Det jag hoppas kunna tillföra är<br />

idéer om ledning och utveckling <strong>av</strong><br />

konkurrensfördelar baserade <strong>på</strong> min<br />

erfarenhet från flera <strong>av</strong> branschens<br />

olika grenar, säger han i <strong>ett</strong> pressmeddelande.<br />

I skrivande stund är detaljerna inte<br />

helt klara, men det troliga är att det<br />

blir en tvålagersbeläggning som <strong>på</strong><br />

den övriga sträckan.<br />

Fördel FogSeal<br />

På <strong>ett</strong> litet <strong>av</strong>snitt <strong>av</strong> den bullerreducerande sträckan genom<br />

Huskvarna kommer Svevia att utföra prov med FogSeal. Det<br />

är en teknik som innebär att vägytan förseglas tunt med en<br />

bitumenemulsion.<br />

– Utmaningen är att inte lägga <strong>på</strong> för mycket så att håligheterna<br />

i beläggningen täpps till. Klarar vi det är förhoppningen<br />

att FogSeal ska bidra till en bättre beständighet utan att de<br />

bullerreducerande egenskaperna försämras, summerar Gust<strong>av</strong><br />

Peterson, entreprenadingenjör <strong>på</strong> Svevia.<br />

Svevia i nya händer<br />

Foto: Annika Holmén<br />

Efter fem intensiva månader är Torbjörn Torell redo att dra igång sin<br />

första riktiga säsong som VD och koncernchef för Svevia.<br />

Torbjörn Torell sticker inte<br />

<strong>under</strong> stol med att Sverige är<br />

<strong>under</strong>investerat när det gäller<br />

infrastruktur med en akut situation<br />

i Stockholmsområdet.<br />

Receptet är att omgående bygga<br />

ut infrastrukturen; det är extremt<br />

lönsamma investeringar<br />

som <strong>under</strong>lättar för både människor<br />

och varor att komma<br />

fram snabbt och säkert.<br />

Torbjörn Torell är född 1956<br />

och har efter civilingenjörsexamen<br />

från KTH en framgångsrik<br />

karriär. Efter starten<br />

<strong>på</strong> Skanska har han hunnit med att<br />

vara VD för Åke Larson Byggare och<br />

Scandiaconsult AB. Närmast kommer<br />

han från VD-jobbet <strong>på</strong> Br<strong>av</strong>ida,<br />

Norden främsta totalleverantör <strong>av</strong><br />

tekniska installations- och servicetjänster<br />

för fastigheter.<br />

Foto: Magnus Glans-OTW<br />

Den bullerreducerande<br />

beläggningen lades<br />

sommaren 2010.<br />

Torbjörn Torell<br />

menar att Svevia<br />

har en unik kompetens<br />

inom såväl<br />

väg- och broprojekt<br />

som drift och<br />

<strong>under</strong>håll.<br />

Stopp&belägg 1 - 2012 9

Vegdirektør Terje Moe Gust<strong>av</strong>sens råd til <strong>asfalt</strong>bransjen:<br />

– Tillit gjenvinnes<br />

ved hardt etikkarbeid<br />

Avsløringer om markedssamarbeid i den såkalte ”Kringen-saken” skapte<br />

rabalder i Norge i hele fjor. Øverste sjef i Lemminkäinen Norge, Finn Halvor<br />

Skaardal, reagerte <strong>på</strong> drøye overskrifter som ”mafia-bransje” og ”verstingbransje”<br />

og tok til skriftlig motmæle. Vegdirektør Terje Moe Gust<strong>av</strong>sen<br />

råder i denne artikkelen bransjen til å jobbe enda hardere med etikk for<br />

å gjenvinne tilliten. tekst og foto: Yngve Jacobsen<br />

Politikeren: Jeg har<br />

ingen intensjon<br />

om å støte dem<br />

som har rent mel i<br />

posen, men min kritikk<br />

<strong>av</strong> <strong>asfalt</strong>bransjen<br />

står ved lag,<br />

sier Per Sandberg<br />

(Fremskrittspartiet/<br />

leder <strong>av</strong> justiskommiteen,<br />

Stortinget).<br />

10 Stopp&belägg 1 - 2012<br />

”Kringen-affæren” vekket til live<br />

minnene om en liknende sak som<br />

ble utspilt ti år tidligere og som fikk<br />

bransjeforeningen (AEF – i dag FAV)<br />

til å plassere etikk fremst <strong>på</strong> dagsordenen.<br />

I 2007 tok dens leder Arne Aaberg<br />

initiativet til å få utarbeidet en<br />

etikkplakat.<br />

Aaberg uttalte i denne forbindelse:<br />

”Alle ønsker jo et godt omdømme.”<br />

Siden den gang har etikk og konkurranser<strong>ett</strong><br />

blitt jevnlig innprentet hos<br />

medlemsbedriftene.<br />

I 2011 ble skylden for to personers<br />

ulovlige handling i Midt-Norge kollektivt<br />

tildelt <strong>asfalt</strong>bransjen. Den<br />

skyldige skulle piskes i all offentlighet:<br />

Politikeren Per Sandberg, leder<br />

<strong>av</strong> Stortingets justiskomite (Frp),<br />

var tidlig ute med å slakte bransjens<br />

omdømme ved å karakterisere <strong>asfalt</strong>bransjen<br />

som ”mafiabransje”.<br />

”verstingbransjen”<br />

Fjoråret flommet over <strong>av</strong> <strong>av</strong>isoverskrifter<br />

som ”mafiabransje” og ”verstingbransje”,<br />

noe som fikk den administrerende<br />

direktøren i Lemminkäinen<br />

Norge til å se rødt. I Byggeindustrien<br />

tok Finn Halvor Skaardal et skriftlig<br />

oppgjør med medias framstilling <strong>av</strong><br />

<strong>asfalt</strong>bransjen. Han skriver: ”Det er<br />

mange som henger seg <strong>på</strong> hylekoret”.<br />

Skaardal sikter her til bedriftsledere<br />

og framtredende politikere. ”Jeg har<br />

full forståelse for at mediene skal gjøre<br />

sin jobb i vårt åpne samfunn, men jeg<br />

håper samtidig <strong>på</strong> at de samme mediene<br />

kan ta litt lærdom <strong>av</strong> ”Kringensaken”,<br />

slik at vi slipper stigmatisering<br />

<strong>av</strong> en hel bransje <strong>på</strong> bakgrunn <strong>av</strong><br />

enkeltsaker. (---) Dersom vi ikke har<br />

d<strong>ett</strong>e <strong>på</strong> plass (sikter til: etikk og tillit,<br />

red anm), taper vi i konkurransen og<br />

mister vår posisjon i markedet, skriver<br />

Skaardal.<br />

– Min artikkel ”Verstingbransjen”<br />

var svar <strong>på</strong> artikkel i Aftenposten med<br />

samme tittel, forklarer Finn Halvor<br />

Skaardal. Jeg følte <strong>behov</strong> for å si at<br />

noen må ta til motmæle. Ulovligheter<br />

begått <strong>av</strong> to personer og en ti år gammel<br />

historie har dratt med hele bransjen.<br />

Jeg synes både organisasjoner og<br />

tyngre selskaper må si i fra.<br />

– Bransjen har tatt etikk <strong>på</strong> alvor i<br />

form <strong>av</strong> kurs og seminarer. Liknende<br />

episoder har vi ikke råd til. Vi må<br />

nok forvente at det fra tid til annen<br />

vil dukke opp utro tjenere. Naive må<br />

vi ikke være. Det jeg kan gjøre som<br />

leder <strong>av</strong> et selskap er å drive forebyggende<br />

arbeid. Å stigmatisere en hel<br />

bransje er farlig.<br />

– ”Kringen-saken” har drevet med<br />

seg mange andre selskaper. Vi kjenner<br />

oss ikke igjen i beskrivelsen. Jeg<br />

er skuffet over politikere som Per<br />

Sandberg som omtaler <strong>asfalt</strong>bransjen<br />

som mafiabransje. Vil tippe Sandberg<br />

angrer uttalelsen i <strong>ett</strong>erkant.<br />

– Mange prøvde å stoppe oppkjøpet<br />

<strong>av</strong> Mesta Industri <strong>på</strong> grunn <strong>av</strong><br />

det dårlige ryktet som denne saken<br />

<strong>på</strong>førte oss. Utro tjenere kan dukke<br />

opp i en hver bransje når vi minst<br />

venter det. Hvis noen blir tatt i uryddig<br />

opptreden i vårt selskap er det r<strong>ett</strong><br />

ut, sier Skaardal.<br />

Står du fortsatt ved din<br />

<strong>på</strong>stand om at <strong>asfalt</strong>bransjen<br />

er en mafiabransje?<br />

– Jeg har ingen intensjon om å støte<br />

dem som har rent mel i posen, begynner<br />

Per Sandberg diplomatisk. Men<br />

Stortingspolitikeren er urokkelig i sin<br />

bransjekritikk:<br />

– To store aktører med tilnærmet monopol<br />

i Midt-Norge var involvert. Nei,<br />

jeg tror ikke vi er ferdig med saken og<br />

ser ikke bort fra at det er mer omfattende<br />

enn vi er klar over. Synes bransjen skulle<br />

reagere positivt <strong>på</strong> min kritikk.<br />

– Det overrasker meg at entreprenørene<br />

føler seg stigmatisert – ja,<br />

Asfaltentreprenøren: Hvis noen blir tatt<br />

i uryddig opptreden i vårt selskap er det<br />

r<strong>ett</strong> ut, sier Finn Halvor Skaardal (adm.<br />

direktør Lemminkäinen Norge).<br />

det skuffer meg. Taxi-bransjen i Oslo<br />

er i en likende situasjon. Det er <strong>av</strong> stor<br />

samfunnsmessig interesse å få klarhet<br />

i disse sakene.<br />

Blir du beroliget <strong>av</strong> at FAV har<br />

etikk <strong>på</strong> dagsordenen?<br />

– De som er involvert har jobbet med<br />

etikk lenge. Nei, jeg tror ikke det bare<br />

er i Trøndelag slikt skjer. Jeg råder bransjen<br />

om å rydde opp selv. Asfaltbransjen<br />

er monopolisert. Det er som bukken og<br />

h<strong>av</strong>resekken, mener Sandberg.<br />

fortsatt rak i ryggen<br />

– Det er både trist og beklagelig at<br />

to tidligere ansatte i Midt-Norge<br />

åpenbart har drevet sine virksomheter<br />

stikk i strid med det selskapene<br />

selv står for – og som også FAV har<br />

hatt sterkt fokus <strong>på</strong>; nemlig å drive<br />

sine virksomheter innenfor gode forretningsetiske<br />

rammer – her<strong>under</strong> å<br />

overholde konkurranselovens bestemmelser.<br />

Måten pressen dekker<br />

denne saken <strong>på</strong> gir l<strong>ett</strong> inntrykk <strong>av</strong> at<br />

en hel bransje driver systematisk med<br />

ulovligheter – og det feil, sier Arne<br />

Aaberg, adm. direktør i Foreningen<br />

Asfalt og Veiservice (FAV).<br />

– Vi har s<strong>ett</strong> det i denne saken og i<br />

flere andre pristilsynssaker, at når det<br />

først kommer opp et forhold så er den<br />

omdømmemessige skaden allerede<br />

skjedd. Folk flest skiller i en tr<strong>av</strong>el<br />

hverdag lite <strong>på</strong> om det foreligger en<br />

mistanke om et ulovlig forhold eller<br />

om det foreligger en r<strong>ett</strong>skraftig dom.<br />

Det kan være et r<strong>ett</strong>ssikkerhetsmessig<br />

problem, men er uans<strong>ett</strong> også en realitet<br />

bedriftene må leve med. Derfor<br />

vil arbeidet med etikk og konkurran-

ser<strong>ett</strong> ha en sentral plass <strong>på</strong> agendaen<br />

både i bedriftene og bransjeforeningene.<br />

Gjør vi denne jobben godt kan<br />

vi stå rakrygget selv når det kommer<br />

en storm slik vi nå har hatt.<br />

– Særlig skuffende er det også at<br />

sentrale politikere som bl.a. Per Sandberg<br />

– fra et parti som jeg faktisk<br />

trodde hadde nok å stri med selv rent<br />

omdømmemessig – kommer med uoverveide<br />

og ukvalifiserte karakteristikker<br />

<strong>av</strong> en hel bransje – det bidrar<br />

ikke til å styrke tilliten til våre folkevalgte,<br />

sier Aaberg.<br />

Har du tillit til <strong>asfalt</strong>bransjen?<br />

– ”Kringen-saken” skader <strong>asfalt</strong>bransjens<br />

omdømme, derom ingen tvil.<br />

Og dessverre er det ikke første gang at<br />

ulovligheter <strong>av</strong>dekkes i denne bransjen,<br />

sier vegdirektør Terje Moe Gust<strong>av</strong>sen<br />

til Stopp&belägg.<br />

Du nærer mistillit, høres det ut som?<br />

– Nei, jeg har ikke mistillit til hele<br />

bransjen. Men jeg ser at det er et eksisterende<br />

problem. Jeg er sikker <strong>på</strong><br />

at de fleste aktørene er ryddig og ordentlig<br />

og holder seg til reglene. De få<br />

ødelegger for de mange.<br />

Byggherren: Det<br />

må skapes etisk<br />

grunnlag for at<br />

d<strong>ett</strong>e ikke skjer<br />

igjen, sier Terje<br />

Moe Gust<strong>av</strong>sen<br />

(Vegdirektør,<br />

Statens vegvesen).<br />

Hva kan bransjen gjøre for å<br />

forbedre sitt omdømme?<br />

– Jeg vil se dokumentasjonen i “Kringensaken”<br />

før jeg uttaler meg konkret om<br />

konsekvensene <strong>av</strong> denne saken. Dermed<br />

må det utstå til saken er ferdigbehandlet<br />

i Konkurransetilsynet.<br />

Uten å gå inn i den konkrete saken,<br />

hva kan bli gjort og hva er ditt råd?<br />

– Man må se nærmere <strong>på</strong> hele strukturen<br />

i bransjen. Hva er dens særegne<br />

forutsetninger? Anbudsregler? Kontraktsstrategier?<br />

Rammebetingelser?<br />

D<strong>ett</strong>e må vi se nærmere <strong>på</strong>. Dernest<br />

er mitt budskap til <strong>asfalt</strong>bransjen å<br />

jobbe hardt med etikkarbeid. Det må<br />

skapes etisk grunnlag for at d<strong>ett</strong>e ikke<br />

skjer igjen. Konkurransetilsynet har<br />

sagt at man må ha årvåkenhet overfor<br />

bygg- og anleggsbransjen.<br />

Hva er din oppfatning <strong>av</strong><br />

konkurransesituasjonen i<br />

<strong>asfalt</strong>bransjen?<br />

– Vi kunne ønske oss enda flere aktører<br />

i deler <strong>av</strong> landet, <strong>av</strong>slutter Terje<br />

Moe Gust<strong>av</strong>sen.<br />

Oppstilling <strong>på</strong> raffineriet i Dundee, fv: Tom Øyvind Rasmussen (NCC Roads), Nick Ashton (<strong>Nynas</strong> UK),<br />

Vidar Nordby (Veidekke Asfalt), Tom Arild Jensen (NCC Roads), Anne-Lise Vaa (Lemminkäinen Norge),<br />

Reidar Kristiansen (Isola) og Ola Mossblad (<strong>Nynas</strong> AS).<br />

Premietur til Skottland<br />

Tur til Skottland og besøk <strong>på</strong> raffineriet i Dundee var premien for fem heldige<br />

vinnere <strong>av</strong> fjorårets sikkerhetskonkurranse i regi <strong>av</strong> <strong>Nynas</strong> AS. Reisen ble<br />

<strong>av</strong>viklet i slutten <strong>av</strong> oktober. Stopp&belägg slo følge. tekst og foto: Yngve Jacobsen<br />

Edinburgh var første stopp for de<br />

premierte og konkurransens primus<br />

motor Ola Mossblad, logistikksjefen<br />

i <strong>Nynas</strong> i Norge. De bodde i gamlebyen<br />

med sine mange monumentalbygg<br />

som har bidratt til å s<strong>ett</strong>e den<br />

skotske hovedstaden <strong>på</strong> UNESCOs<br />

verdensarvliste. Edinburgh Castle,<br />

hvor Military Tatoo arrangeres og<br />

som har vært innspillingssted for<br />

Harry Potter-filmene, ble besøkt før<br />

nordmennene dro <strong>av</strong> sted til Dundee<br />

– ”The City of Discovery” – Skottlands<br />

fjerde største by.<br />

På raffineriet ble de tatt vel i mot<br />

<strong>av</strong> salgssjef Nigel Hardy og sikkerhetssjef<br />

Nick Ashton som ga fyldig informasjon<br />

om HMS, produksjon og<br />

marked før omvisning <strong>på</strong> raffineriet<br />

og laboratoriet.<br />

Anlegget i Dundee er blitt utvidet<br />

og modernisert i flere omganger <strong>ett</strong>er<br />

at <strong>Nynas</strong> kjøpte det fra Tarmac i 1992.<br />

Nordmennene fikk et klart inntrykk<br />

<strong>av</strong> at det britiske sikkerhetsregimet er<br />

mye strengere enn det norske. Nyttig<br />

lærdom å ta med seg for Tom Øyvind<br />

Rasmussen (NCC Roads), Tom<br />

Arild Jensen (NCC Roads), Anne-Lise<br />

Vaa (Lemminkäinen Norge), Vidar<br />

Nordby (Veidekke Asfalt) og Reidar<br />

Kristiansen (Isola).<br />

På det utenomfaglige plan var det<br />

<strong>av</strong>satt tid til et besøk <strong>på</strong> <strong>ett</strong> <strong>av</strong> Skottlands<br />

mange whisky-destillerier før<br />

hjemreise.<br />

– Mye var annerledes,<br />

er min lærdom<br />

<strong>ett</strong>er besøket i Skottland,<br />

sier Tom Arild<br />

Jensen, som til daglig<br />

kjører NCC Roads<br />

<strong>asfalt</strong>fabrikk i Fredrikstad.<br />

I Storbritannia<br />

skal det alltid<br />

være folk fra anlegget<br />

<strong>under</strong> <strong>på</strong>fylling<br />

<strong>av</strong> bitumen. I Norge<br />

har vi ikke folk <strong>på</strong> om kvelden når<br />

tankbilene kommer. HMS-regimet<br />

i Storbritannia er mye strengere enn<br />

her hjemme. For øvrig en veldig vellykket<br />

og artig tur.<br />

– Raffineribesøket var interessant,<br />

likedan å se hvordan andre jobber.<br />

All right å møte folk personlig,<br />

l<strong>ett</strong>ere å ta kontakt <strong>ett</strong>er<strong>på</strong>. Fin tur<br />

både faglig og sosialt, sier Anne-Lise<br />

Vaa som nylig <strong>av</strong>anserte til <strong>asfalt</strong>faglig<br />

sjef i Lemminkäinen Norge.<br />

Vidar Nordby, ansatt som verkssjef<br />

i Hønefoss i Veidekke <strong>asfalt</strong>, sier<br />

at han har mye fokus <strong>på</strong> HMS og er<br />

<strong>på</strong>passelig med at verneutstyret er<br />

i bruk. Snart får han en helt ny <strong>asfalt</strong>fabrikk<br />

med mye større kapasitet<br />

å håndtere. Om utbyttet <strong>av</strong> turen sier<br />

han som de øvrige deltakerne:<br />

– Veldig lærerikt.<br />

Berømte Edinburgh<br />

Castle ble besøkt<br />

før Ola & co dro til<br />

Dundee for å se <strong>på</strong><br />

raffineriet.<br />

Stopp&belägg 1 - 2012 11

Förändringsprojekt<br />

går i mål<br />

Förnyelse i anläggningsbranschen (FIA ) har samlat beställare,<br />

entreprenad- och konsultföretag, materialindustri och andra<br />

leverantörer kring målsättningen att stimulera ökad produktivitet<br />

och effektivitet, bättre samverkan och ständiga förbättringar.<br />

På FIA-dagen den 22 mars <strong>av</strong>slutas projektet efter åtta år.<br />

FIA:s ordförande Åsa Söderström Jerring beskriver här<br />

vad som uppnåtts.<br />

12 Stopp&belägg 1 - 2012<br />

SE Hösten 2001 fälldes nio <strong>asfalt</strong>företag<br />

för att ha gjort upp om priser,<br />

anbud och marknader. Den statliga<br />

utredningen ”Skärpning Gubbar!”<br />

kritiserade året efter byggsektorn för<br />

låg produktivitet, dålig kvalitet och<br />

svagt omvandlingstryck. På anläggningsmarknaden<br />

var klimatet bistert.<br />

Beställarna ville ha mer för pengarna,<br />

leverantörerna ville tjäna mer. Alla<br />

var trötta <strong>på</strong> dåligt samarbete och<br />

tvister.<br />

I det läget tog dåvarande generaldirektörerna<br />

i Vägverket och Banverket<br />

initiativet till FIA för att branschens<br />

aktörer tillsammans skulle ta<br />

tag i problemen. Målet var att öka<br />

produktiviteten med 30 procent år<br />

2010 jämfört med 2004. Vägen dit<br />

skulle gå genom effektivare processer,<br />

samarbete baserat <strong>på</strong> respekt och ödmjukhet,<br />

incitament till innovation<br />

Program och verktyg<br />

• Konkreta exempel <strong>på</strong> hur FIAs åtgärdsprogram har tillämpats<br />

beskrivs i bokform, som kan beställas tryckt eller digitalt via<br />

Svensk Byggtjänst från och med april 2012. Där kan också<br />

åtgärdsprogram och verktyg beställas i sin helhet.<br />

• I utökad samverkan ges en gemensam modell och begreppsapparat<br />

för samverkan mellan parterna i <strong>ett</strong> projekt, som <strong>ett</strong><br />

komplement till etablerade upphandlings- och ersättningsformer.<br />

• FIAs senare program – effektivare konsultuppdrag,<br />

effektivare anläggningsbyggande och effektivare drift<br />

och <strong>under</strong>håll – syftar till att skapa drivkrafter genom affärsformer<br />

som utvecklar branschen.<br />

• Idag är utförandeentreprenader den helt dominerande upphandlingsformen.<br />

FIAs program förordar att totalentreprenad<br />

används i större utsträckning, gärna med funktionella kr<strong>av</strong>.<br />

• effektiv <strong>asfalt</strong>beläggningsverksamhet innehåller 15<br />

punkter som ska bidra till att effektivisera <strong>asfalt</strong>beläggningsverksamheten<br />

och skapa ökad konkurrens, bättre resursutnyttjande<br />

och bättre incitament för produktutveckling.<br />

• Programmet överprövningar syftar till att få en bättre<br />

hantering <strong>av</strong> upphandlingar och därmed färre anledningar att<br />

ansöka om överprövning.<br />

• Under projektets sista år har utvecklingsarbete <strong>på</strong>börjats inom<br />

arbetsmiljö och hållbarhet. FIA har <strong>även</strong> tagit fram modeller<br />

för riskhantering, funktionskr<strong>av</strong> och systematisk kr<strong>av</strong>hantering.<br />

och utveckling samt bättre erfarenhetsåterföring.<br />

Visionen sammanfattades<br />

i devisen: ”Mer väg och järnväg<br />

för pengarna och stabil och uthållig<br />

lönsamhet för leverantörerna”.<br />

Från början var det de stora entreprenörerna<br />

och konsulterna som tillsammans<br />

med Vägverket och Banverket<br />

var medlemmar. Efterhand<br />

anslöt sig <strong>även</strong> kommuner och andra<br />

beställare, mindre aktörer och materialleverantörer.<br />

Efter de första årens arbete visade<br />

en utvärdering <strong>av</strong> FIA-projektet att<br />

den negativa trenden i branschen<br />

brutits, samspel och samarbetsformer<br />

förbättrats och att tillit och förtroende<br />

mellan parterna ökat. Efter ytterligare<br />

tre år fanns många exempel <strong>på</strong><br />

att tillämpningen <strong>av</strong> FIAs program<br />

och förhållningssätt i anläggningsprojekt<br />

g<strong>ett</strong> positiva effekter <strong>på</strong> ekonomi,<br />

tid och innovationsgrad.<br />

När projektet nu <strong>av</strong>slutas konstaterar<br />

en utredning att FIA varit en<br />

katalysator för etablering <strong>av</strong> <strong>ett</strong> nytt<br />

Åsa Söderström Jerring<br />

tilldelades nyligen SVR-priset <strong>av</strong><br />

teknik- och yrkesorganisationen<br />

SVR Samhällsbyggarna.<br />

I motiveringen sägs bland annat<br />

att hon varit drivande i etiska<br />

frågeställningar samt i förnyelse-<br />

och effektivitetsprocesser.<br />

branschklimat, en ny attityd och nytt<br />

förhållningssätt. Enligt en nyligen<br />

genomförd enkät har kunskap och<br />

tillämpning <strong>av</strong> program och verktyg<br />

kommit längst bland beställare och<br />

entreprenörer. Totalt 78 procent <strong>av</strong> de<br />

svarande menade att de s<strong>ett</strong> positiva<br />

effekter <strong>av</strong> FIAs program och verktyg<br />

och 84 procent ansåg att FIAs arbete<br />

varit värdefullt.<br />

De viktigaste framgångarnas ligger<br />

i projekten. Förut stod det oftast ”för<br />

dyrt” och ”för sent” när tidningarna<br />

rapporterade om stora anläggningsprojekt.<br />

Nu kan rubrikerna berätta<br />

om tidigare invigning än planerat och<br />

miljontals kronor tillbaka till statskassan.<br />

I FIAs <strong>av</strong>slutande branschenkät<br />

svarade 98 procent att anläggningsbranschen<br />

måste fortsätta förnyelsearbetet.<br />

De exakta formerna för d<strong>ett</strong>a<br />

får vi veta <strong>under</strong> FIA-dagen den 22<br />

mars. Anmäl dig <strong>på</strong> www.fiasverige.se<br />

Åsa Söderström Jerring<br />

Foto: Sune Fridell

Lovende<br />

resultater<br />

fra LTA 2011<br />

Sommeren 2011 gjennomførte fem<br />

FAV-bedrifter en rekke fullskala forsøk<br />

med l<strong>av</strong>temperatur<strong>asfalt</strong> (LTA). Statens<br />

vegvesen og <strong>Nynas</strong> har bidratt aktivt i<br />

prosjektet som er støttet økonomisk <strong>av</strong><br />

NHOs Arbeidsmiljøfond. Statens arbeidsmiljøinstitutt<br />

(STA MI) har utviklet og gjennomført<br />

de vitenskapelige målingene <strong>av</strong><br />

kjemisk og ergonomisk arbeidsmiljø ved<br />

legging <strong>av</strong> <strong>asfalt</strong>.<br />

Stopp&belägg bragte i forrige utg<strong>av</strong>e<br />

reportasje fra LTA-forsøket i Horten. Nå<br />

foreligger resultatene fra LTA 2011.<br />

reduksjon <strong>av</strong> <strong>asfalt</strong>røyk: Når temperaturen<br />

senkes med 30 grader oppnås 75<br />

prosent reduksjon i <strong>asfalt</strong>røyk. D<strong>ett</strong>e anses<br />

som en veldig god forbedring.<br />

ergonomisk arbeidsmiljø: Både<br />

pluss- og minus-varianter. Det mangler<br />

noen resultater, men de som foreligger<br />

viser ingen store forskjeller mellom LTA og<br />

varm <strong>asfalt</strong>.<br />

kvalitet: Det er gjennomført 11 forsøk<br />

og tre områder er <strong>under</strong>søkt: Hulrom,<br />

sporslitasje (Wheel track) og jevnhet.<br />

resultatet <strong>av</strong> disse forsøkene indikerer at<br />

LTA har minst like god kvalitet som varm<br />

<strong>asfalt</strong>.<br />

Arne Aaberg<br />

(FAV) konkluderer:<br />

– L<strong>av</strong>temperatur<strong>asfalt</strong><br />

er et meget<br />

interessant produkt<br />

som må komme i<br />

ordinær drift. Mye tyder<br />

<strong>på</strong> at LTA er fremtidens <strong>asfalt</strong>produkt.<br />

Dansk betalingsring afblæst<br />

Den danske regering har efter indædte<br />

protester aflyst planerne om en københ<strong>av</strong>nsk<br />

betalingsring. Planen var at gennemføre<br />

ringen allerede i 2012, men ingen lov<br />

var endnu vedtaget, da statsminister Helle<br />

Thorning Schmidt trak ideen tilbage.<br />

Modstanden mod betalingsringen<br />

kom fra de borgerlige partier i Danmark<br />

og fra en række interessenter i dansk<br />

erhvervsliv. Dansk Vejforening var blandt<br />

de interesseforeninger, som aktivt talte<br />

imod ringen. Blandt kritikpunkterne var<br />

den mangelfulde kapacitet i det offentlige<br />

transportsystem.<br />

Indsigelser kom også fra de kommuner<br />

omkring Københ<strong>av</strong>n, som frygtede at<br />

stå med store parkeringsproblemer, når<br />

pendlerne skulle af med deres biler <strong>på</strong> vej<br />

til hovedstaden. Københ<strong>av</strong>ns Kommune<br />

Foto: Asfaltindustrien<br />

Økende bruk <strong>av</strong> bompenger<br />

Bruer som kraftverk<br />

På ny e39 fra Kristiansand til Trondheim<br />

kan det bli bygd bruer med kraftverk. Sjefingeniør<br />

Mohammed Hoseini i Statens<br />

vegvesen jobber med en mulighetsstudie<br />

tilknyttet prosjektet fergefri e39. et <strong>av</strong><br />

delprosjektene heter energi der oppg<strong>av</strong>en<br />

er å vurdere hvordan man kan utvinne<br />

kraft fra h<strong>av</strong>strøm, bølger, tidevann, vind<br />

og sol knyttet til de nye bruene som skal<br />

bygges. I dag er det åtte ferger <strong>på</strong> e39<br />

fra Kristiansand til Trondheim. Her er det<br />

snakk om å erstatte de fleste fergene med<br />

bruer. Hoseini tror det er mulig å utvikle<br />

kraftverk knyttet til de fleste bruene som<br />

skal bygges. Kilde: Vegen og Vi<br />

UTBLICK<br />

Bruk <strong>av</strong> bompenger for å finansiere utbygging <strong>av</strong> riksveger øker kraftig i Norge. I 1980 utgjorde<br />

bompengeandelen 5 prosent <strong>av</strong> riksvegfinansieringen og i 2010 hele 45 prosent. Andelen <strong>av</strong><br />

budsj<strong>ett</strong>et til veginvesteringer tilsvarte 1,7 prosent <strong>av</strong> det totale nasjonale budsj<strong>ett</strong>et i 1980. I dag er<br />

denne andelen sunket til 1 prosent. D<strong>ett</strong>e innebærer at investeringer til riksvegformål sammenliknet<br />

med midler til andre formål i det nasjonale budsj<strong>ett</strong>et er prioritert vesentlig l<strong>av</strong>ere i dag enn for 30 år<br />

siden. Statens vegvesen <strong>under</strong>streker at bompengefinansiering fører til raskere gjennomføring <strong>av</strong> nye<br />

riksvegprosjekt. Kilde: Samferdsel nr.7-2011<br />

Køer og trængsel <strong>på</strong> indfaldsvejene til Københ<strong>av</strong>n<br />

fortsætter. Den danske regering har afblæst sine<br />

planer om en betalingsring. I stedet får det offentlige<br />

transportsystem nu et økonomisk løft.<br />

så derimod med velvilje <strong>på</strong> visionen om at dæmpe den<br />

voldsomme trafik og forbedre miljøet i gaderne.<br />

I stedet tilfører regeringen nu et løft til den offentlige<br />

trafik i form af omkring 800 millioner danske kroner.<br />

Samtidigt nedsættes en kommission, der skal finde en<br />

løsning <strong>på</strong> den store trængsel <strong>på</strong> de københ<strong>av</strong>nske veje.<br />

Slik kan framtidige<br />

kraftbruer bli seende ut.<br />

R<strong>ett</strong>else<br />

Nogle præciseringer som følge<br />

af notitsen om Sikkerhedsmødet<br />

<strong>på</strong> Lyngbyvej i forrige nummer af<br />

Stopp&belägg:<br />

• Svovlbrinte er farligt selv i koncentrationer<br />

<strong>under</strong> 500 ppm. Niveaugrænseværdien<br />

i Danmark, Sverige<br />

og Norge er sat til 10 ppm.<br />

• Svovlbrinte er karakteriseret ved<br />

en stærk lugt af “rådne æg” ved<br />

meget l<strong>av</strong>e koncentrationer. Lugten<br />

kan dog ikke bruges som advarselssignal<br />

for farlige koncentrationer,<br />

idet gassen hurtigt ødelægger<br />

lugtesansen allerede ved koncentrationer<br />

<strong>under</strong> farlige niveauer.<br />

Når bitumen håndteres opvarmet,<br />

camoufleres lugten af rådne æg<br />

desuden af bitumenlugten.<br />

Foto: Henri<strong>ett</strong>e Erken Busterud<br />

Illustrasjon: Ben-Tommy Eriksen/Nornet.no<br />

Stopp&belägg 1 - 2012 13

Forandringer i klimaet er blandt de<br />

udfordringer, som ifølge en dansk analyse<br />

truer transportsektoren mest.<br />

Lup <strong>på</strong><br />

transportsektorens<br />

udfordringer<br />

Voldsomme udfordringer præger billedet af den danske transportsektor i disse år.<br />

Kr<strong>av</strong>ene til transportsystemet stiger, mens ressourcer til at udbygge og vedligeholde<br />

udebliver, opsummerer en konference. tekst: M<strong>ett</strong>e Bender<br />

14 Stopp&belägg 1 - 2012<br />

Et hårdt pres hviler <strong>på</strong> den danske<br />

transportsektor, og presset ser ikke ud<br />

til at l<strong>ett</strong>e i fremtiden. Mens flere og<br />

flere bruger vejene og resten af transportsystemet,<br />

mangler sektoren ressourcer<br />

til at vedligeholde og udvide.<br />

Klimaforandringer stiller særlige<br />

kr<strong>av</strong>, og samtidig kniber det med at få<br />

forsket og uddannet nok.<br />

I november 2011 mødtes danske<br />

aktører i vej- og transportsektoren.<br />

Oplægget til konferencen var en analyse,<br />

som satte lup <strong>på</strong> branchens største<br />

udfordringer nu og i årene frem.<br />

Bag både konferencen og analyse stod<br />

SAMKOM, som er et forum for samarbejde<br />

mellem Kommunalteknisk<br />

Chefforening og Vejdirektoratet.<br />

– Det var vores mål at kortlægge<br />

landskabet og klæde alle parter <strong>på</strong><br />

til at prioritere deres indsatser bedst<br />

muligt. Tanken er, at alle deltagere<br />

bringer drøftelserne fra konferencen<br />

videre til deres egen organisation, siger<br />

Charlotte Vithen, som er formand<br />

for SAMKOM’s styregruppe og vej-<br />

og trafikchef i Vejdirektoratet.<br />

Se realiteterne i øjnene<br />

Synnøve Klitgaard er trafik, vej og<br />

parkchef i Ringsted Kommune. Hun<br />

deltog ved SAMKOM’s konference.<br />

– Vi er nok nødt til at se i øjnene,<br />

at pengene ikke er der og heller ikke<br />

kommer. Derfor må vi gribe situationen<br />

anderledes an, siger hun og foreslår<br />

blandt andet, at kommunerne i stedet<br />

for at betale erstatning, når dårlige veje<br />

fører til skader <strong>på</strong> borgernes biler, bruger<br />

disse penge til at lappe huller.<br />

Klimaet er et af de problemer, som<br />

efter hendes mening lige nu har politisk<br />

bevågenhed.<br />

– Forandringer i klimaet er et stort<br />

og vigtigt problem, men jeg mener,<br />

at vi skal se grundigere <strong>på</strong> effekten af<br />

vore tiltag, før vi sætter dem i gang.<br />

Del erfaringer med hinanden og l<strong>av</strong><br />

grundige CO 2 regnskaber, inden I fyrer<br />

pengene af, er hendes råd.<br />

Desuden er kommunerne <strong>på</strong> vej til<br />

at være udsultet for dygtige vejfolk.<br />

– Når mange vidende ansatte de<br />

kommende år går <strong>på</strong> pension, mangler<br />

vi folk til at tage over. Måske skal<br />

vi efteruddanne nogle af de yngre? Jeg<br />

tror også, at det er vigtigt at fortælle<br />

om vores arbejde til de ældste klasser<br />

i folkeskolen, så vi kan rekruttere<br />

blandt de alleryngste, siger Synnøve<br />

Klitgaard, der desuden opfordrer til<br />

mere bevidst kommunikation i medierne.<br />

– Det nytter ikke at sidde og småtude<br />

og føle sig overset. Vi må holde<br />

op med at være så ingeniøragtige og<br />

kun tale om ’bibeholdt vejkapital’. Det<br />

gælder om at komme <strong>på</strong> dagsordenen,<br />

og vi kan måske forklare, at penge til<br />

friske cykelstier er godt givet ud og kan<br />

<strong>under</strong>støtte en sundhedspolitik i kommunen,<br />

<strong>på</strong>peger vej- og parkchefen.<br />

Foto: Asfaltindustrien<br />

Jørn Riishede Kristiansen er markedschef<br />

i rådgivningsvirksomheden<br />

Grontmij. Han ser også manglende<br />

penge og stigende trængsel som to gigantiske<br />

udfordringer.<br />

– Pengene er der ikke, og vi er nødt<br />

til at være mere kreative. Jeg vil fortsat<br />

anbefale funktionsudbud, som g<strong>av</strong>ner<br />

både kommuner og <strong>asfalt</strong>branche.<br />

Med hensyn til trængsel har han<br />

svært ved at se de oplagte løsninger.<br />

Styre trafikken bedre<br />

– Vi mangler gode forbindelser mellem<br />

bilismen og den offentlige trafik,<br />

men hvem skal bekoste dem? Svaret er<br />

langt fra indlysende.<br />

Problemet med pres <strong>på</strong> vejn<strong>ett</strong>et er<br />

efter hans mening svært at løse <strong>på</strong> nationalt<br />

plan.<br />

– Vi har brug for internationalt<br />

udviklingsarbejde, der populært sagt<br />

fokuserer <strong>på</strong> at styre trafikken bedre.<br />

Måske ved hjælp af sammenkobling<br />

af bilerne <strong>på</strong> motorveje eller skinner,<br />

som styrer bilernes fart, foreslår Jørn<br />

Riishede Kristiansen.<br />

Han er glad for at se, at klimaproblemer<br />

rangeret højt <strong>på</strong> listen over<br />

fremtidens udfordringer i.<br />

– Hvis s<strong>på</strong>dommene holder, står vi<br />

om 50 år med meget store problemer<br />

<strong>på</strong> grund af øget nedbør. En højere<br />

grundvandstand vil ødelægge belægningen<br />

nedefra, så skal vi forebygge,<br />

er det nu.

Snakken går lystigt mellem de mere end 1.000 deltagere ved den årlige, danske konference<br />

Vejforum. Det gælder både ved workshops og møder og i pauserne mellem de<br />

mange indlæg.<br />

Mødested for<br />

danske vejfolk<br />

Hvert år valfarter danske vejfolk til den årlige konference<br />

Vejforum. Traditionen er med til at sikre det gode<br />

samarbejdsklima, og denne gang bidrog to svenske<br />

eksperter fra <strong>Nynas</strong>. tekst: M<strong>ett</strong>e Bender<br />

Hvert år drager danske vejfolk<br />

mod Nyborg for i to dage at udveksle<br />

erfaringer og viden ved konferencen<br />

Vejforum. Sådan er det foregået siden<br />

første konference, som fandt sted 2001,<br />

og sidst deltog over 1.000 repræsentanter<br />

fra alle dele af sektoren.<br />

Ole-Jan Nielsen er udviklingschef i<br />

NCC Roads og del af den faggruppe,<br />

som står for at planlægge indholdet<br />

ved det årlige træf.<br />

– Vejforum er en fortsat voksende<br />

succes. Antallet af deltagere stiger<br />

hvert år, og det samme gør kvaliteten<br />

af de mange indlæg. Det er forholdsvist<br />

ukompliceret at få optaget et indlæg.<br />

Den lidt uformelle form er med<br />

til at gøre konferencen usædvanlig og<br />

en væsentlig del af dens formål, siger<br />

han.<br />

udveksling og udvikling<br />

Vejforum fungerer efter Ole-Jan Nielsens<br />

mening som det faste mødested<br />

for det danske vejfolk. Den funktion<br />

skal man ikke <strong>under</strong>vurdere, mener<br />

han.<br />

– Konferencen sikrer udveksling<br />

og udvikling og er i høj grad med til<br />

at sikre det gode samarbejdsklima, siger<br />

udviklingschefen, der <strong>på</strong>skønner<br />

den danske samarbejdskultur.<br />

– Vi har tradition for, at udbydere,<br />

rådgivere og entreprenører sammen<br />

udvikler normer og standarder. Det<br />

betyder, at der ikke er nogle, der<br />

propper noget ned i halsen <strong>på</strong> andre.<br />

Alle føler fælles ansvar, og det gør det<br />

l<strong>ett</strong>ere at få projekter til at lykkes.<br />

cold recycling<br />

Ved sidste konference bidrog to<br />

svenske eksperter fra <strong>Nynas</strong>. Forskningschef<br />

Per Redelius holdt et indlæg<br />

om ’Fremtiden for Koldteknik’, mens<br />

Jan Öhman talte om ’Internationale<br />

erfaringer med cold recycling/emulsionsteknologi’.<br />

– Jeg er vældigt glad for, at <strong>Nynas</strong><br />

Danmark her kunne gøre brug af sit<br />

stærke, teknisk kyndige bagland og<br />

give et frisk pust til vores forum, siger<br />

direktør for <strong>Nynas</strong> Danmark, Anders<br />

Kargo.<br />

Vejforum foregår altid i julemånedens<br />

første dage.<br />

– Det skal være samme tid og sted<br />

hvert år. Det tror jeg ikke, at der kan<br />

l<strong>av</strong>es om <strong>på</strong>, siger Ole-Jan Nielsen fra<br />

NCC Roads.<br />

Selv med et afslørende<br />

kamera i bilen, kører<br />

mange danske bilister<br />

uopmærksomt. Vi<br />

anbefaler, at man<br />

bruger mere tid <strong>på</strong> at<br />

orientere sig. Også <strong>på</strong><br />

den daglige køretur,<br />

siger Jan Luxenburger,<br />

trafiksikkerhedsmedarbejder<br />

i Vejdirektoratet.<br />

Uvaner bag rattet<br />

Nogen læser sms’er. Andre tænder cigar<strong>ett</strong>er, leder efter<br />

papirer eller orienterer sig bare ikke, når bilen nærmer sig et<br />

kryds. Uvanerne blandt danske bilister er mange, viste det<br />

sig, da Vejdirektoratet installerede et lille kamera i en række<br />

biler, som dels filmede bilistens adfærd i kabinen og dels<br />

udsigten fra forsædet.<br />

– Jeg vil kalde dem Danmarks modigste bilister, siger<br />

trafiksikkerhedsmedarbejder i Vejdirektoratet Jan Luxenburger<br />

om de 80 testbilister, som alle meldte sig frivilligt.<br />

Og faktisk stod det ikke frygtelig galt til.<br />

– Mange kører fornuftigt, men nogle uvaner går igen<br />

også blandt erfarne bilister. Heriblandt er manglende orientering<br />

ved kryds, hajtænder og højresving de værste. Andre<br />

uvaner er at tale i telefon, køre over for gult eller bare køre<br />

for stærkt, siger giver Jan Luxenburger, der <strong>på</strong> den baggrund<br />

giver følgende gode råd:<br />

– Lad dig ikke distrahere og orienter dig grundigt i kryds<br />

og ved hajtænder. Drej hovedet. Uanset hvor godt, du tror,<br />

du kender en strækning, bør du orientere dig grundigt.<br />

Små film med eksempler <strong>på</strong> testbilisternes uvaner kan<br />

ses <strong>på</strong> www.vejdirektoratet.dk<br />

Oldtidsfund ved<br />

Kalundborgmotorvej<br />

Når entreprenører gr<strong>av</strong>er ud til nye veje,<br />

dukker arkæologisk materiale næsten<br />

altid op. en såkaldt palisade var blandt de<br />

oldtidsfund, der viste sig i forbindelse med<br />

udvidelsen til motorvej af en hovedvej i det<br />

vestlige Sjælland. Den nye motorvej skal<br />

forbinde Holbækmotorvejen med byen<br />

Kalundborg.<br />

– en palisade er en slags hegn eller halvcirkel<br />

af egestammer, som formentligt har<br />

afgrænset et rituelt samlingssted. Fundet er<br />

interessant og det første af sin art i Holbæk<br />

Kommune, oplyser museumsinspektør<br />

Niels Wickman fra Holbæk Museum.<br />

Indtil videre har arkæologerne dateret<br />

palisaden til bondestenalderen. Kulstof<br />

14-<strong>under</strong>søgelser vil præcisere dens alder.<br />

– Danmark har været beboet af mennesker<br />

i op mod 13.000 år, og derfor er<br />

jorden fuld af spor fra mange tidsaldre.<br />

Arkæologer fandt en<br />

palisade fra bondestenalderen<br />

i forbindelse<br />

med bygningen af<br />

en motorvej mellem<br />

Holbækmotorvejen<br />

og Kalundborg i Vestsjælland.<br />

Særligt bakkedrag og kyster som her ved Holbæk har været<br />

attraktive bosteder, siger museumsinspektøren.<br />

Arkæologerne var bestilt til at <strong>under</strong>søge strækningen,<br />

allerede inden selve anlægsarbejdet startede. På den måde<br />

har Vejdirektoratet undgået, at arkæologiske fund kunne<br />

føre til afbrydelse af selve byggearbejdet.<br />

Foto: Holbæk Museum UTBLICK<br />

Stopp&belägg 1 - 2012 15

16<br />

Marknadstidning B<br />

Asfaltskolan laddar<br />

för <strong>ett</strong> nytt läsår<br />

Kostnadseffektiv utbildning som styrs direkt <strong>av</strong> branschens aktörer.<br />

Det är <strong>ett</strong> viktigt inslag för att möta de både spännande och besvärliga<br />

utmaningar som väntar. text: Uriel Hedengren<br />

Vart vill du ha nästa nummer <strong>av</strong> Stopp&belägg?<br />

Stämmer namn och adress, behöver du<br />

inget göra. Du får nästa nummer direkt<br />

med posten. Har du däremot bytt jobb eller<br />

adress kan du sända in denna svarstalong.<br />

Tveka inte heller att sända in svarstalongen<br />

om någon Du känner önskar få<br />

Stopp&belägg.<br />

Skicka talongen till: Stopp&belägg<br />

<strong>Nynas</strong> AB, box 10700, 121 29 Stockholm<br />

tel: 08-563 136 00, fax: 08-563 136 60<br />

mail: olof.hagglund@nynas.com<br />

SE Skärpta kr<strong>av</strong> <strong>på</strong> effektivitet och<br />

miljöanpassning medför <strong>ett</strong> generellt<br />

<strong>behov</strong> <strong>av</strong> ökad kompetens. Det nödvändiga<br />

förändringsarbetet måste bedrivas<br />

br<strong>ett</strong> och inbegripa alla delar<br />

<strong>av</strong> branschen, inte minst för att stimulera<br />

kunskaps- och erfarenhetsutbytet.<br />

I det sammanhanget har Asfaltskolan<br />

en central roll.<br />

Asfaltskolan har i olika skepnader<br />

40 år <strong>på</strong> nacken. I dess nuvarande<br />

form – med NCC Roads som huvudman<br />

– har den varit igång i snart tio<br />

år. I genomsnitt har man utbildat 250<br />

personer per år med en toppnotering<br />

förra året med 350 deltagare <strong>på</strong> de<br />

Asfaltskolan <strong>på</strong> 30 sek<strong>under</strong><br />

• Arrangerar kurser samt tar fram och ger ut litteratur/informationsmaterial.<br />

• Inriktning:<br />

– Produktionsinriktad utbildning<br />

– Utbildning inriktad mot planering,<br />

projektering, upphandling och utvärdering<br />

– Presentation <strong>av</strong> ny teknik och forskning/utveckling<br />

– rekryteringsfrämjande åtgärder<br />

• Bidrar till branschens kompetensförsörjning, bland annat genom<br />

medverkan i Byggnadsindustrins Yrkesnämnds (BYN) arbete med<br />

utbildningsmaterial för yrkesarbetare samt genom kontakter och<br />

stöd till gymnasieskolor som utbildar blivande <strong>asfalt</strong>arbetare.<br />

• Hälften <strong>av</strong> kursdeltagarna kommer från entreprenörssidan, cirka<br />

20 procent från kommunerna medan konsulter och statliga beställare<br />

står för vardera 10 procent. resterande 10 procent utgörs <strong>av</strong><br />

maskin- och materialleverantörer samt transportörer.<br />

i norge till: <strong>Nynas</strong> AS<br />

Tollbugata 39 B, 3044 Drammen<br />

tel: 32 20 25 30, fax: 32 20 25 31<br />

mail: kjell.arne.juul@nynas.com<br />

i danmark till: <strong>Nynas</strong> A/S<br />

Lyngbyvej 20, 2100 Københ<strong>av</strong>n Ø<br />

tel: 39 15 80 80, fax: 39 15 80 85<br />

mail: anders.kargo@nynas.com<br />

l Jag har ny adress<br />

l Skicka Stopp&belägg till en kollega<br />

l Jag vill bli struken ur ert register<br />

öppna kurserna och ytterligare drygt<br />

50 <strong>på</strong> uppdragsutbildningarna.<br />

– Målsättningen är att vi ska anordna<br />

kurser och seminarier samt ge<br />

ut litteratur och informationsmaterial<br />

inom området <strong>asfalt</strong>beläggningar.<br />

Det omfattar såväl planering, projektering<br />

och produktion som drift och<br />

<strong>under</strong>håll, säger skolans rektor Glenn<br />

Lundmark.<br />

I år liksom tidigare erbjuds både<br />

allmänna kurser och fortsättningskurser<br />

samt uppdragskurser åt enskilda<br />

företag och organisationer.<br />

Dessutom medverkar Asfaltskolan <strong>på</strong><br />

viktiga seminarier som Metoddagen<br />

och Asfaltdagarna.<br />

Årets säsong inleddes med den<br />

allmänna kursen om <strong>asfalt</strong>beläggningar<br />

i Stockholm och i Göteborg.<br />

För tredje året i rad blir det <strong>även</strong> en<br />

allmän kurs om tankbeläggningar.<br />

– Vi håller oftast till i Stockholmsområdet<br />

men erbjuder <strong>även</strong> flera kurser<br />

<strong>på</strong> andra platser, fortsätter Glenn<br />

Lundmark. Vi planerar till exempel<br />

en maskinförarkurs i Karlskrona, en<br />

dimensioneringskurs i Malmö samt<br />

kurser om transport <strong>av</strong> <strong>asfalt</strong> i Karlstad<br />

och Boden.<br />

Under en kurssäsong engagerar<br />

Asfaltskolan <strong>ett</strong> 50-tal personer från<br />

alla delar <strong>av</strong> branschen som föreläsare.<br />

För att säkerställa en god standard<br />

Om du får tidningen sedan tidigare är vi tacksamma om du anger din gamla adress när du skickar kupongen. O<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> om du faxar, postar eller mailar!<br />

Stopp&belägg 1 - 2012<br />

Namn:<br />

Företag:<br />

Adress:<br />

Telefon:<br />

e-post:<br />

Foto: Gösta Rising<br />

Glenn Lundmark säger att<br />

Asfaltskolans övergripande<br />

uppdrag är att förse branschens<br />

aktörer – entreprenörer, beställare,<br />

konsulter samt material- och<br />

maskinleverantörer – med<br />

relevant fortbildning.<br />

anordnas från och till utbildningar i<br />

pedagogik och presentationsteknik,<br />

nu senast i december.<br />

Enligt Glenn Lundmark är det<br />

viktigt att erbjuda en branschgemensam<br />

utbildningsverksamhet när förändringstakten<br />

ökar. Det gäller inte<br />

minst möjligheten att skapa gemensamma<br />

värderingar om kvalitet och<br />

information om olika användningsområden<br />

för <strong>asfalt</strong>.<br />

– Det gör dessutom att vi kan <strong>på</strong>verka<br />

och <strong>på</strong>skynda utvecklingen<br />

inom viktiga områden som upphandlingsformer,<br />

miljö och säkerhet. En<br />

annan styrka är att lärare och elever<br />

från olika branschkategorier får träffas<br />

och utbyta erfarenheter, <strong>av</strong>slutar<br />

han.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!