02.08.2013 Views

På väg mot en renare oljeindustri - Nynas

På väg mot en renare oljeindustri - Nynas

På väg mot en renare oljeindustri - Nynas

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>en</strong><br />

r<strong>en</strong>are <strong>oljeindustri</strong>


Maj 2012<br />

2


En vitbok om vår miljöpåverkan<br />

och vårt miljöarbete<br />

NYNAS ÄR EN UNIK INDUSTRI i Stockholms<br />

län. Med <strong>en</strong> drygt 80-årig historia inom<br />

oljeraffinering är vi idag ett av få stora<br />

industriföretag som har kvar produktion<strong>en</strong> i vår<br />

huvudstadsregion. Det ställer höga krav på oss vad<br />

gäller miljö och säkerhet. D<strong>en</strong> här skrift<strong>en</strong> riktar sig<br />

till alla som berörs av och intresserar sig för <strong>Nynas</strong><br />

verksamhet – medarbetare, närbo<strong>en</strong>de, kunder,<br />

politiska beslutsfattare och myndigheter. Vi vill<br />

med d<strong>en</strong>na vitbok berätta hur vi aktivt bidrar till<br />

minskad miljöpåverkan från <strong>Nynas</strong> verksamhet.<br />

<strong>Nynas</strong> är <strong>en</strong> av pionjärerna inom sv<strong>en</strong>sk <strong>oljeindustri</strong>.<br />

1928 var vi först i Sverige med att bygga<br />

ett raffinaderi för att producera drivmedel av råolja.<br />

Idag är vi unika i Sverige g<strong>en</strong>om vår produktion av<br />

högkvalitativa specialoljor som förbättrar prestanda<br />

och miljöeg<strong>en</strong>skaper hos produkter i vår vardag. Våra<br />

oljor finns över hela värld<strong>en</strong> och i produkter av alla<br />

slag, från asfalt till el-transformatorer och tryckfärg.<br />

” Olja är <strong>en</strong> begränsad resurs, därför<br />

fokuserar vi på oljeprodukter med<br />

lång hållbarhet som gör verklig nytta.”<br />

Olja är <strong>en</strong> begränsad resurs, därför känns det bra att<br />

vi fokuserar på oljeprodukter med lång hållbarhet<br />

som gör nytta under lång tid.<br />

Vår däcksolja var <strong>en</strong> nyckelkompon<strong>en</strong>t när EU<br />

2005 beslutade att förbjuda de giftiga och pot<strong>en</strong>tiellt<br />

cancerframkallande högaromatiska oljorna i bildäck.<br />

<strong>Nynas</strong> hade visat att det gick att framställa <strong>en</strong><br />

däcksolja med bättre miljö- och hälsoeg<strong>en</strong>skaper som<br />

samtidigt uppfyllde krav<strong>en</strong> på bildäck<strong>en</strong>s köreg<strong>en</strong>skaper,<br />

säkerhet och livslängd.<br />

Under de drygt 80 år som <strong>Nynas</strong> varit verksamma<br />

i oljebransch<strong>en</strong> har omvärld<strong>en</strong>s kunskap om<br />

miljöpåverkan och krav på miljöhänsyn förändrats i<br />

grund<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> stora förändring<strong>en</strong> har skett från 1970<br />

och framåt, inte minst under de s<strong>en</strong>aste 10 år<strong>en</strong>. Idag<br />

förväntas företag göra gedigna analyser av miljöpåverkan<br />

från såväl produktion och produkter och att<br />

i varje läge välja de metoder och processer som ger<br />

minsta möjliga negativa effekter. Så har det inte alltid<br />

varit, tyvärr. Luft, mark och vatt<strong>en</strong> uppfattades länge<br />

som fria resurser och behandlades därefter.<br />

Inom <strong>Nynas</strong> har vi under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> arbetat<br />

allt mer med våra ”historiska miljösynder”. Vi har<br />

anlitat de främsta experterna, både sv<strong>en</strong>ska och<br />

utländska, för att kartlägga förekomst<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar<br />

inom våra områd<strong>en</strong> och för att komma med<br />

förslag till lösningar på problem<strong>en</strong>. Vårt raffinaderiområde<br />

i Nynäshamn har under flera år toppat listan<br />

över de mest föror<strong>en</strong>ade i Stockholms län. Med de<br />

åtgärder som vi vidtagit hittills och de planer och<br />

ansökningar som nu ligger för beslut hos myndigheter<br />

och miljödomstol har <strong>Nynas</strong> lagt grund<strong>en</strong> för att<br />

med tid<strong>en</strong> få ett r<strong>en</strong>t raffinaderi i Nynäshamn.<br />

Vårt miljö<strong>en</strong>gagemang idag spänner från<br />

utveckling av nya produkter, <strong>en</strong>ergieffektivisering<br />

och r<strong>en</strong>are produktion till proaktivt arbete för att<br />

förebygga oljeutsläpp från våra transporter.<br />

I d<strong>en</strong>na skrift har vi sammanställt fakta – både<br />

histori<strong>en</strong> och nuläget – kring <strong>Nynas</strong> miljöarbete.<br />

Miljön angår oss alla.<br />

STAFFAN LENNSTRÖM VD, NYNAS<br />

3


Om <strong>Nynas</strong>:<br />

Från b<strong>en</strong>sinmackar<br />

till specialoljor<br />

För att förstå de utmaningar och d<strong>en</strong> miljöresa<br />

som <strong>Nynas</strong> gjort är det nödvändigt att känna till<br />

verksamhet<strong>en</strong> som bedrivits i Nynäshamn. <strong>Nynas</strong><br />

historia börjar redan på 1920-talet då Charles<br />

Almqvist återvände till Sverige från USA med målet<br />

att bygga landets första större oljeraffinaderi. Han<br />

började samarbeta med g<strong>en</strong>eralkonsul Axel Ax:son<br />

Johnson och år 1928 togs d<strong>en</strong> första leverans<strong>en</strong><br />

råolja till det nybyggda raffinaderiet i Nynäshamn.<br />

Från 1930 och framåt byggdes ett nationellt nätverk<br />

av b<strong>en</strong>sinstationer. <strong>Nynas</strong> spelade <strong>en</strong> viktig<br />

4<br />

<strong>Nynas</strong> i korthet<br />

Omsättning: 23 000 MSEK<br />

Antal anställda: 860 personer<br />

Säljkontor i ett trettiotal länder<br />

Ett fyrtiotal depåer i fem världsdelar<br />

Tillverkning vid nio produktionsplatser<br />

varav tre är helägda och <strong>en</strong> är delägd.<br />

<strong>Nynas</strong> till havs<br />

<strong>Nynas</strong> fraktar:<br />

• 2,5 miljoner ton råolja i 27 leveranser<br />

• 1 miljon ton bitum<strong>en</strong> i ca 250 leveranser<br />

• 650 000 ton NSP* ca 200 leveranser<br />

• 450 000 ton destillat och bränsl<strong>en</strong> i ca 100<br />

leveranser<br />

* NSP står för Naft<strong>en</strong>iska SpecialProdukter<br />

<strong>Nynas</strong> i Dundee, Skottland<br />

<strong>Nynas</strong> raffinaderi i Dundee byggdes 1931 och<br />

tillverkar i huvudsak olika bitum<strong>en</strong>produkter.<br />

Härifrån sker leveranser till kunder i såväl<br />

Storbritanni<strong>en</strong> som Irland och Island. Raffinaderiet<br />

har 50 anställda.<br />

roll under andra världskriget g<strong>en</strong>om att leverera<br />

oljesubstitut: oljeprodukter framställda av kreosot<br />

och trätjära, bägge råvaror som fanns tillgängliga<br />

inom landets gränser. <strong>Nynas</strong> fick <strong>en</strong> imponerande<br />

tillväxt efter kriget med ett snabbt ökande antal<br />

b<strong>en</strong>sin stationer. Det fanns också <strong>en</strong> stor efterfrågan<br />

på bitum<strong>en</strong> för asfalt när det nationella <strong>väg</strong>nätet<br />

byggdes ut. Ytterligare ett raffinaderi startades i<br />

Göteborg år 1956.<br />

Under 1960-talet blev <strong>Nynas</strong> ett brett, nationellt<br />

oljebolag som sålde bitum<strong>en</strong>, bränsl<strong>en</strong>, smörjmedel,


<strong>Nynas</strong> i Nynäshamn, Sverige<br />

<strong>Nynas</strong> största raffinaderi är beläget i<br />

Nynäshamn. Raffinaderiet stod klart 1928<br />

då <strong>Nynas</strong> också tog in d<strong>en</strong> första last<strong>en</strong><br />

råolja till Sverige. I början av 80-talet<br />

bytte <strong>Nynas</strong> inriktning från ett traditionellt<br />

oljebolag till ett specialoljebolag och stora<br />

investeringar gjordes i Nynäshamn. <strong>Nynas</strong><br />

har 275 anställda i Nynäshamn och man<br />

tillverkar både bitum<strong>en</strong> och naft<strong>en</strong>iska<br />

specialoljor.<br />

<strong>Nynas</strong> i Eastham, Storbritanni<strong>en</strong><br />

Raffinaderiet i Eastham, Storbritanni<strong>en</strong>,<br />

ägs tillsammans med Shell och är ett<br />

bitum<strong>en</strong>raffinaderi. Raffinaderiet stod klart 1966.<br />

I Eastham har <strong>Nynas</strong> också tillverkning av olika<br />

specialbitum<strong>en</strong>produkter som bitum<strong>en</strong>emulsioner<br />

och polymermodifierat bitum<strong>en</strong>.<br />

<strong>Nynas</strong> i Göteborg, Sverige<br />

Raffinaderiet i Göteborg, som är beläget<br />

i Göteborgs hamn, tillverkar i huvudsak<br />

olika bitum<strong>en</strong>produkter m<strong>en</strong> också<br />

destillat som vidareförädlas i Nynäshamn.<br />

Raffinaderiet stod klart 1956 och har 50<br />

anställda.<br />

lösningsmedel samt diesel och b<strong>en</strong>sin. Oljekris<strong>en</strong><br />

som inträffade på 1970-talet tvingade bolaget att<br />

gradvis byta inriktning. Under början av 1980-talet<br />

såldes b<strong>en</strong>sinstationerna och försäljning<strong>en</strong> av olja<br />

och diesel till sv<strong>en</strong>ska Shell. G<strong>en</strong>om fokusering<strong>en</strong><br />

på specialprodukter utvecklades <strong>Nynas</strong> snabbt från<br />

att ha varit ett traditionellt sv<strong>en</strong>skt oljebolag till <strong>en</strong><br />

internationell specialist.<br />

Investeringar gjordes i hydreringsteknik, för att<br />

modernisera och öka produktion<strong>en</strong> av naft<strong>en</strong>iska<br />

specialoljor. Smörjmedelsverksamhet<strong>en</strong> såldes till<br />

Statoil 1990 som ett led i specialiseringsprocess<strong>en</strong>.<br />

I början av 1990-talet förvärvade <strong>Nynas</strong> <strong>en</strong><br />

ledande bitum<strong>en</strong>produc<strong>en</strong>t i Storbritanni<strong>en</strong> och<br />

etablerade dessutom nya försäljningsbolag i ett antal<br />

länder. Under s<strong>en</strong>are del<strong>en</strong> av 1990-talet och fram<br />

till idag har det gjorts ytterligare investeringar i<br />

produktionsanläggningar. Idag är <strong>Nynas</strong> världsledande<br />

på d<strong>en</strong> globala marknad<strong>en</strong> för naft<strong>en</strong>iska<br />

specialoljor och <strong>en</strong> av de största europeiska leverantörerna<br />

av bitum<strong>en</strong>.<br />

5


Fossil olja har många grundläggande funktioner i<br />

samhället, både som <strong>en</strong>ergikälla och kemisk råvara.<br />

Ur raffinerad olja framställs b<strong>en</strong>sin, diesel, eldningsolja<br />

och bitum<strong>en</strong> till asfalt liksom råvara till plast,<br />

tyg, hygi<strong>en</strong>- och skönhetsprodukter. Tillgångarna<br />

på lätt olja för drivmedel är begränsade, m<strong>en</strong> reserver<br />

av tunga oljor finns för hundratals år framöver.<br />

<strong>Nynas</strong> är efter 25 års FoU-arbete världsledande<br />

inom naft<strong>en</strong>iska specialoljor. Dessa oljor är starkt<br />

efterfrågade inom olika områd<strong>en</strong> där det krävs att<br />

oljan ska ha hög löslighet och utmärkta temperatureg<strong>en</strong>skaper.<br />

D<strong>en</strong> råvara som huvudsaklig<strong>en</strong><br />

används, tung råolja, är inte lämplig att göra b<strong>en</strong>sin<br />

och diesel av. Däre<strong>mot</strong> passar d<strong>en</strong> bra för att<br />

tillverka oljor som under lång tid ska fungera inom<br />

vitt skilda användningsområd<strong>en</strong>, exempelvis för<br />

isolering i transformatorer eller som kompon<strong>en</strong>t i<br />

tryckfärger, däck och gymnastikskor.<br />

Efterfrågan på de naft<strong>en</strong>iska oljorna ökar<br />

globalt. En anledning är att man funnit att de är <strong>en</strong><br />

bra ersättning till kompon<strong>en</strong>ter med sämre hälso-<br />

och miljöeg<strong>en</strong>skaper.<br />

Nya sätt att använda olja<br />

Det sker också ett teknikskifte i värld<strong>en</strong>s<br />

oljeraffinaderier, när man går över till hydreringsteknik<br />

för tillverkning av basoljor. Detta möjliggör<br />

produktion av större kvantiteter samtidigt som<br />

teknik<strong>en</strong> ger bättre hälso- och miljöeg<strong>en</strong>skaper hos<br />

hela produktion<strong>en</strong>. Med d<strong>en</strong> gamla tillverkningsteknik<strong>en</strong><br />

fick man högaromatiska oljor, så kallade<br />

HA oljor, som biprodukt. HA-oljor innehåller flera<br />

polycykliska aromatiska kolvät<strong>en</strong> (PAH) som är<br />

cancerframkallande och ofta svårnedbrytbara i<br />

miljön. Flera av ämn<strong>en</strong>a har dessutom förmåga att<br />

ansamlas i levande organismer. Eftersom de nya<br />

naft<strong>en</strong>iska oljorna inte har dessa nackdelar m<strong>en</strong><br />

ändå kan ersätta HA-oljorna i många produkter och<br />

tillämpningar väntas efterfrågan fortsätta öka när<br />

man stegvis fasar ut eller förbjuder dessa. Ett sådant<br />

exempel är bildäck där EU förbjudit användning av<br />

HA-oljor sedan 2010.<br />

Ett annat intressant utvecklingsområde är att<br />

använda naft<strong>en</strong>iska oljor som mjukgörare i PVC<br />

istället för till exempel ftalater. Om det arbetet leder<br />

ända fram öppnas <strong>en</strong> ny, global marknad.<br />

7


Föror<strong>en</strong>ing och sanering<br />

Inom <strong>Nynas</strong> raffinaderi i Nynäshamn har förädling<br />

av oljeprodukter pågått sedan 1928. Miljö frågan har<br />

hamnat i samhällets och företag<strong>en</strong>s fokus på allvar<br />

först under de s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>nierna. Det innebär<br />

också att <strong>Nynas</strong> efterhand har skiftat till modern<br />

process teknologi med bättre miljöprestanda.<br />

Tidigare användes s.k. syrablekjordsbehandling<br />

för att reducera oljans innehåll av svavel, syre och<br />

kväveföror<strong>en</strong>ingar. D<strong>en</strong>na behandling gav upphov<br />

till två olika restprodukter: olje bemängd blekjord<br />

och syraslam. <strong>Nynas</strong> ersatte såväl syrabehandling<br />

som blekjordsbehandling med modern hydreringsteknologi<br />

i början av 80-talet. Restprodukterna från<br />

syra-blekjords behandling<strong>en</strong> lades på särskilt avsedda<br />

upplag på raffinaderiområdet.<br />

Oljebemängd blekjord placerades i ett område<br />

som idag kallas Landfarm<strong>en</strong>, medan syraslammet<br />

placerades i ett annat upplag (på nästa sida finns<br />

information om respektive upplag). Restprodukterna<br />

finns därmed inom två avgränsade områd<strong>en</strong> inne på<br />

området. Upplag<strong>en</strong> är väl kontrollerade av företaget<br />

och myndigheterna m<strong>en</strong> samhället har med tid<strong>en</strong><br />

ändrat inställning till d<strong>en</strong>na typ av deponi. Därför har<br />

det bestämts att upplaget för syraslam ska saneras.<br />

Utanför raffinaderiet finns oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t<br />

på havsbott<strong>en</strong>. Detta är känt sedan tidigare och<br />

undersöktes första gång<strong>en</strong> 1973–1975 av Naturvårdsverket.<br />

Tidigare har de tillåtna utsläpp<strong>en</strong> av olja<br />

till vatt<strong>en</strong>recipi<strong>en</strong>t<strong>en</strong> varit betydligt högre än idag.<br />

Förbättrad r<strong>en</strong>ingsteknik har gjort att utsläpp<strong>en</strong> med<br />

tid<strong>en</strong> kunnat minska drastiskt till dag<strong>en</strong>s låga nivåer,<br />

se diagram på sidan 10. D<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste undersökning<strong>en</strong><br />

från 2011–2012, utförd på uppdrag av <strong>Nynas</strong>, har<br />

g<strong>en</strong>om att använda modeller, sonderingar och<br />

provtagningar kartlagt de oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong>.<br />

Undersökning<strong>en</strong> visar att det inte pågår några<br />

okända utsläpp av olja, att oljan i sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> är mer<br />

än 30 år gammal och att d<strong>en</strong> inte påverkar växt- eller<br />

djurliv omkring sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong>.<br />

<strong>På</strong> området Landfarm<strong>en</strong> har <strong>en</strong> ny modern deponi byggts upp, här<br />

pågår jordarmering.<br />

8<br />

Provtagningsbrunnar kommer på plats för att <strong>Nynas</strong> ska kunna övervaka<br />

deponin.


<strong>Nynas</strong> arbetar kontinuerligt för miljön<br />

1999<br />

Under 1990-talet gjordes ett antal undersökningar och<br />

analyser av föror<strong>en</strong>ingarna inom <strong>Nynas</strong> raffinaderiområde<br />

i Nynäshamn. 1999 var kartläggning<strong>en</strong> klar och d<strong>en</strong><br />

ledde fram till att några områd<strong>en</strong> prioriterades och<br />

hanterades vidare i Miljödomstol<strong>en</strong> (mörkt röda) och<br />

att övriga områd<strong>en</strong> hanterades i interna åtgärdsplaner<br />

(gula), oftast i samråd med Länsstyrels<strong>en</strong>. År<strong>en</strong> 1999–<br />

2001 kom flera beslut och domar som tillstyrkte <strong>Nynas</strong><br />

åtgärdsplaner och sanering<strong>en</strong> kunde påbörjas.<br />

Upplag för syraslam<br />

0 100 200 300 m<br />

Landfarm<strong>en</strong><br />

Uppskattad utbredning av oljehaltiga<br />

sedim<strong>en</strong>t <strong>en</strong>ligt Naturvårdsverkets<br />

rapport från 1977.


Lagun<strong>en</strong><br />

2005<br />

Sex år s<strong>en</strong>are har <strong>Nynas</strong> kommit långt med flertalet<br />

områd<strong>en</strong>: jord har schaktats bort och täta upplag<br />

har skapats. En del områd<strong>en</strong> är nu klassade som<br />

sanerade och återställda (gröna) medan utredningar<br />

och åtgärder pågår i flera områd<strong>en</strong> (orange).<br />

Uppla


0 100 200 300 m<br />

0 100 200 300 m<br />

g för syraslam<br />

Landfarm<strong>en</strong><br />

Kartlagd utbredning av oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t<br />

<strong>en</strong>ligt Naturvårdsverkets rapport från 1977.<br />

Lagun<strong>en</strong><br />

2012<br />

I slutet av 2011 skickade <strong>Nynas</strong> in slutgiltiga åtgärdsplaner<br />

för Upplaget för syraslam samt Lagun<strong>en</strong> och fångdammarna<br />

till Mark och Miljödomstol<strong>en</strong>. Åtgärdsplanerna bygger på <strong>en</strong><br />

biologisk r<strong>en</strong>ingsmetod där naturligt förekommande archaea och<br />

bakterier samverkar för att bryta ned föror<strong>en</strong>ingarna.<br />

Utanför raffinaderiets område finns oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t<br />

på havsbott<strong>en</strong>. Detta är känt sedan tidigare och undersöktes<br />

första gång<strong>en</strong> 1973–1975 av Naturvårdsverket. I d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste<br />

undersökning<strong>en</strong> har utbredning<strong>en</strong> av sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> kartlagts och<br />

<strong>en</strong> riskbedömning gjorts. Riskbedömning<strong>en</strong> visar att det inte<br />

sker någon spridning av föror<strong>en</strong>ingar från sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> och att<br />

det inte sker någon tillförsel av föror<strong>en</strong>ingar från okontrollerade<br />

utsläpp från raffinaderiet. Undersökning<strong>en</strong> visar äv<strong>en</strong> att oljan i<br />

sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> är över 30 år gammal.


Upplag för syraslam<br />

0 100 200 300 m<br />

0 100 200 300 m<br />

Områd<strong>en</strong> som bedöms kunna utgöra risk för<br />

människa eller miljö.<br />

Områd<strong>en</strong> där utredning eller åtgärder pågår.<br />

Ej riskbedömt område<br />

Områd<strong>en</strong> som inte bedöms utgöra någon risk<br />

för människa eller miljö m<strong>en</strong> som kan innehålla<br />

föror<strong>en</strong>ingar.<br />

Åtgärder g<strong>en</strong>omförda, deponiområde med<br />

kontrollprogram.<br />

Åtgärder g<strong>en</strong>omförda och avslutade.<br />

0 100 200 300 m<br />

Oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t <strong>en</strong>ligt s<strong>en</strong>aste<br />

kartläggning<strong>en</strong> 2011-2012<br />

Landfarm<strong>en</strong><br />

deponiområde<br />

Lagun<strong>en</strong> och<br />

fångdammarna<br />

0 100 200 300 m


Arbete med d<strong>en</strong> nya deponin på området Landfarm<strong>en</strong>.<br />

Landfarm<strong>en</strong><br />

En plats där sanering<strong>en</strong> redan har kommit långt<br />

är ängsområdet i norra del<strong>en</strong> av raffinaderiet, här<br />

kallat Landfarm<strong>en</strong>. Här lades blekjord under period<strong>en</strong><br />

1946-1975. D<strong>en</strong> oljehaltiga jord<strong>en</strong> har tidigare<br />

plöjts upp för att stimulera bakterier att bryta ner<br />

oljan. För att snabba på nedbrytningsprocess<strong>en</strong><br />

har det äv<strong>en</strong> tillförts kväve och fosfor. Metod<strong>en</strong> är<br />

dock inte tillräckligt effektiv och det krävs därför<br />

ytterligare åtgärder med andra metoder. D<strong>en</strong> mest<br />

föror<strong>en</strong>ade jord<strong>en</strong> har fraktats bort. <strong>Nynas</strong> har<br />

byggt upp <strong>en</strong> modern deponi för övriga massor på<br />

raffinaderiområdet. <strong>På</strong> de r<strong>en</strong>gjorda ytorna kommer<br />

det att uppföras nya produktionsanläggningar.<br />

Upplag för syraslam<br />

Upplaget för syraslam består av <strong>en</strong> avgränsad<br />

klippskreva som fram till <strong>en</strong> bit in på 1970-talet<br />

fylldes med syraslam, blekjord och andra oljehaltiga<br />

avfallsmassor. I massorna, som har <strong>en</strong><br />

total volym på cirka 47 000 kubikmeter, ligger<br />

också skrot, st<strong>en</strong> och annat material. <strong>På</strong> grund av<br />

att massorna har hög surhetsgrad krävs särskilda<br />

åtgärder för att kunna arbeta där – och d<strong>en</strong> mycket<br />

stora volym<strong>en</strong> gör det svårt och mycket tidskrävande<br />

att gräva upp massorna och transportera till<br />

<strong>en</strong> destruktionsanläggning. Det har därför gjorts<br />

försök med olika tekniker för att höja pH-värdet<br />

och därmed neutralisera massorna, vilket är <strong>en</strong><br />

förutsättning för <strong>en</strong> framgångsrik efterbehandling.<br />

Beslut i Miljödomstol<strong>en</strong> ligger till grund för hur<br />

det fortsatta arbetet ska g<strong>en</strong>omföras. Det här är<br />

utan tvekan det mest komplicerade och krävande<br />

delprojektet när det gäller sanering på Nynäshamnsraffinaderiet.<br />

<strong>Nynas</strong> lämnade i slutet av 2011<br />

in <strong>en</strong> slutlig åtgärdsplan för sanering till Mark och<br />

Miljödomstol<strong>en</strong>.<br />

Lagun<strong>en</strong> och fångdammarna<br />

Under tillverkningsprocess<strong>en</strong> i raffinaderiets<br />

anläggningar används vatt<strong>en</strong>. Vattnet r<strong>en</strong>as<br />

mekaniskt, kemiskt och biologiskt och skickas<br />

sedan vidare till det område som kallas Lagun<strong>en</strong><br />

innan vattnet leds ut i havet via <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> mynning.<br />

Lagun<strong>en</strong> fungerar som <strong>en</strong> uppsamlingsbassäng<br />

om r<strong>en</strong>ingsverket skulle haverera för att på så sätt<br />

hindra utsläpp till Östersjön. I övrigt är Lagun<strong>en</strong><br />

avskild från Östersjön g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> vall. Fångdammarna<br />

ingår inte längre i raffinaderiets r<strong>en</strong>ingssystem.<br />

Längre tillbaka i tid<strong>en</strong> innehöll processvattnet<br />

<strong>en</strong> del oljerester, som sjönk ner och lagrades i<br />

bott<strong>en</strong>sedim<strong>en</strong>tet. Numera sker i stort sett ing<strong>en</strong><br />

sedim<strong>en</strong>tering av olja eftersom vattnet är så pass<br />

r<strong>en</strong>t när det leds ut i Lagun<strong>en</strong>. Miljödomstol<strong>en</strong><br />

har beslutat att befintliga sedim<strong>en</strong>t i lagun<strong>en</strong> och<br />

fångdammarna ska saneras. <strong>Nynas</strong> lämnade i slutet<br />

av 2011 in <strong>en</strong> slutlig åtgärdsplan för sanering till<br />

Mark och Miljödomstol<strong>en</strong>.<br />

En vall har byggts upp runt d<strong>en</strong> nya moderna deponin.<br />

9


Allt r<strong>en</strong>are produktion<br />

<strong>Nynas</strong> ambition är att ständigt förbättra miljöeg<strong>en</strong>skaperna<br />

för raffinaderiet i Nynäshamn. <strong>Nynas</strong><br />

verksamhet är unik i Stockholmsregion<strong>en</strong>, och<br />

vi inser att ett villkor för att verka i huvudstadsregion<strong>en</strong><br />

är att vi i varje <strong>en</strong>skilt beslut analyserar vår<br />

verksamhets inverkan på omgivande luft, mark och<br />

vatt<strong>en</strong> och väljer det bästa tillgängliga alternativet.<br />

Ett exempel på åtgärder och investeringar<br />

under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> är dels beslutet att växla<br />

från nafta (råb<strong>en</strong>sin) till naturgas i drift<strong>en</strong> av de<br />

vätgasanläggningar som behövs för att försörja<br />

hydreringsprocess<strong>en</strong> med vätgas. En förutsättning<br />

var att AGAs planerade terminal för LNG (flytande<br />

naturgas) blev verklighet. Naturgas är det mest<br />

miljövänliga fossila bränslet som finns och består<br />

av cirka 95 proc<strong>en</strong>t metan. Gas<strong>en</strong> innehåller vark<strong>en</strong><br />

svavel, partiklar eller tungmetaller. För <strong>Nynas</strong> del<br />

innebär övergång<strong>en</strong> till naturgas att utsläpp<strong>en</strong> av<br />

koldioxid kan minskas med 20 000 ton per år.<br />

<strong>Nynas</strong> oljeraffinaderi är också unikt i värld<strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>om att det använder processånga från ett<br />

biobränsledrivet kraftvärmeverk. Detta är ett lyckat<br />

exempel på <strong>en</strong>ergiomställning. Dessutom används<br />

UTSLÄPP AV OLJA TILL VATTENRECIPIENTEN FRÅN<br />

RAFFINADERIET I NYNÄSHAMN (ton per år)<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

10<br />

överskottsvärm<strong>en</strong> från raffinaderiet i Nynäshamns<br />

kommuns fjärrvärm<strong>en</strong>ät för uppvärmning av<br />

bostäder och lokaler. Projektet innebär bland annat<br />

att koldioxidutsläpp<strong>en</strong> i region<strong>en</strong> minskar med nära<br />

100 000 ton per år. Äv<strong>en</strong> utsläpp<strong>en</strong> av andra ämn<strong>en</strong><br />

har minskats g<strong>en</strong>om övergång<strong>en</strong> till biobränsle.<br />

Under 2010 påbörjade <strong>Nynas</strong> byggnation<strong>en</strong> av<br />

<strong>en</strong> ny svavelr<strong>en</strong>ingsanläggning som tas i drift 2012.<br />

2011 införde <strong>Nynas</strong> ett <strong>en</strong>ergiledningssystem för att<br />

minimera <strong>en</strong>ergianvändning<strong>en</strong> och 2012 påbörjades<br />

om- och utbyggnad<strong>en</strong> av r<strong>en</strong>ingsverket.<br />

Med start 2008 kommer <strong>Nynas</strong> att under <strong>en</strong><br />

femårsperiod ha investerat över 2 miljarder kronor<br />

på moderniseringar och förbättringar i Nynäshamn.<br />

Tillsammans med våra satsningar inom<br />

forskning och utveckling utgör dessa investeringar<br />

<strong>en</strong> stabil plattform för <strong>en</strong> långsiktig utveckling av<br />

företaget och dess förmåga att bidra till ett positivt<br />

samhällsbyggande.<br />

UTSLÄPP AV SO 2 TILL LUFT<br />

0<br />

0<br />

79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11<br />

Ton SO 2/år<br />

1600<br />

1400<br />

1200<br />

1000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

Avverkad mängd<br />

råolja MTon/år<br />

1,2<br />

1<br />

0,8<br />

0,6<br />

0,4<br />

0,2


UTSLÄPP AV NO x<br />

Ton NO x/år<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

Avverkad mängd<br />

råolja MTon/år<br />

0<br />

0<br />

85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11<br />

1,2<br />

1<br />

0,8<br />

0,6<br />

0,4<br />

0,2<br />

UTSLÄPP AV CO 2 (ton per år)<br />

250 000<br />

200 000<br />

150 000<br />

100 000<br />

50 000<br />

Transporter<br />

<strong>Nynas</strong> verksamhet i Nynäshamn innebär <strong>en</strong> omfattande<br />

transportverksamhet, bland annat av:<br />

• Råvaror (råolja, destillat, naturgas från LNGterminal<strong>en</strong>)<br />

• Processkemikalier (gaser, syror)<br />

• Slutprodukter (specialoljor, bitum<strong>en</strong>, bränsl<strong>en</strong>)<br />

• Biprodukter (svavel)<br />

• Bränsl<strong>en</strong> (eldningsolja)<br />

• Avfall<br />

Större del<strong>en</strong> av alla råvaror och slutprodukter<br />

till och från raffinaderiet transporteras med<br />

fartyg – ca 260 fartyg lastar och lossar årlig<strong>en</strong><br />

hos <strong>Nynas</strong>. Samtliga tankfartyg som <strong>Nynas</strong><br />

chartrar har dubbla skrov och lots från hamn ut<br />

till Landsort för att säkerställa passag<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />

känsliga kustmiljöer.<br />

Lands<strong>väg</strong>stransporterna sker via <strong>väg</strong> 73, som har<br />

byggts om till <strong>mot</strong>or<strong>väg</strong>, vilket ökat säkerhet<strong>en</strong>.<br />

Luftkvalitet och utsläpp<br />

<strong>Nynas</strong> gav teknikkonsulterna Sweco i uppdrag<br />

att undersöka och analysera luftkvalitet och<br />

utsläpp runt <strong>Nynas</strong> raffinaderi. Undersökningarna,<br />

som g<strong>en</strong>omfördes 2006/2007, innefattade<br />

mätningar av luftföror<strong>en</strong>ingar, utsläppsberäkningar<br />

och spridningsberäkningar. Sweco gjorde<br />

<strong>en</strong> bedömning av både befintlig och planerad<br />

(utökad) verksamhet. De ämn<strong>en</strong> som särskilt<br />

analyserades var kvävedioxid, svaveldioxid och<br />

partiklar. Mätresultat<strong>en</strong> ställdes <strong>mot</strong> MKN – gällande<br />

miljökvalitetsnormer och resultat<strong>en</strong> visade<br />

att <strong>Nynas</strong> åtgärder gett bra resultat. Samtliga<br />

gränsvärd<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt MKN underskrids med god<br />

marginal. Alla utsläpp till luft från d<strong>en</strong> planerade<br />

verksamhet<strong>en</strong>, liksom luftkvalitet inom<br />

spridningsområdet utgör lågrisknivåer, <strong>en</strong>ligt<br />

de gränsvärd<strong>en</strong> som WHO och IMM (Karolinska<br />

Institutet) ställt upp.<br />

0<br />

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />

11


Oljeprodukter för ett mer<br />

miljöanpassat samhälle<br />

<strong>Nynas</strong> är världsledande inom högförädlade naft<strong>en</strong>iska<br />

specialoljor och är <strong>en</strong> av Europas ledande<br />

leverantörer av kvalitetsbitum<strong>en</strong>. I vår affärsidé<br />

ligger att ständigt utveckla och förbättra våra<br />

produkter och äv<strong>en</strong> att förbättra våra produktionsprocesser.<br />

Tystare och mindre <strong>en</strong>ergikrävande<br />

asfaltsbeläggning<br />

Bitum<strong>en</strong> till asfalt är ett stort och växande område.<br />

Bilism<strong>en</strong> ökar för varje år, och därmed slitage på<br />

<strong>väg</strong>ar och påverkan på närmiljön. Frågan om hur<br />

vi kan få bättre och mer miljöanpassade <strong>väg</strong>beläggningar<br />

är högaktuell. <strong>Nynas</strong> har bidragit till två<br />

väs<strong>en</strong>tliga produktutvecklingssteg inom bitum<strong>en</strong><br />

för asfalt.<br />

Trafikbuller är ett betydande miljöproblem<br />

som flera miljoner människor i Europa påverkas<br />

av. Framsteg har gjorts med att minska <strong>mot</strong>orernas<br />

buller, m<strong>en</strong> <strong>en</strong> annan viktig kompon<strong>en</strong>t är d<strong>en</strong><br />

höga ljudnivån från däck<strong>en</strong>s rörelser <strong>mot</strong> <strong>väg</strong>banan.<br />

<strong>Nynas</strong> tillverkar ett extra starkt bindemedel som<br />

gör det möjligt att tillverka <strong>en</strong> asfalt med hålrum<br />

där ljud och äv<strong>en</strong> regnvatt<strong>en</strong> kan försvinna ner i<br />

beläggning<strong>en</strong> - <strong>en</strong> produkt som sedan ett par år<br />

testas under b<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> bullerreducerande asfalt<br />

eller ’tyst asfalt’, då asfalt<strong>en</strong> har visat sig ha mycket<br />

goda ljuddämpande eg<strong>en</strong>skaper. Fortsatt produktutveckling<br />

får utvisa om det äv<strong>en</strong> går att för<strong>en</strong>a<br />

goda ljudeg<strong>en</strong>skaper med uthållighet <strong>mot</strong> slitage.<br />

12<br />

<strong>Nynas</strong> nya teknik för<br />

kall asfalt kan minska<br />

CO2-utsläpp<strong>en</strong> vid<br />

beläggning med 30<br />

proc<strong>en</strong>t.<br />

<strong>Nynas</strong> har också varit med och tagit fram ny<br />

teknik och nya bindemedel för asfaltbeläggningar<br />

anpassade för lägre anläggningstemperaturer. Asfalt<br />

blandas och läggs traditionellt vid <strong>en</strong> temperatur på<br />

160 grader, något som både kräver mycket <strong>en</strong>ergi<br />

för uppvärmning m<strong>en</strong> som också ger så kallad<br />

bitum<strong>en</strong>rök. Med <strong>Nynas</strong> bindemedel kan asfalt<strong>en</strong><br />

blandas och läggas vid temperaturer som understiger<br />

100 grader. Redan <strong>en</strong> temperatursänkning<br />

på 40 grader minskar <strong>en</strong>ergianvändning<strong>en</strong> med 20<br />

proc<strong>en</strong>t och CO2-utsläpp<strong>en</strong> med 30 proc<strong>en</strong>t.<br />

Miljöanpassade fossila oljor<br />

till däcktillverkning<br />

<strong>Nynas</strong> har utvecklat naft<strong>en</strong>iska oljor som används<br />

som mjukgörare i d<strong>en</strong> nya g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong>s bildäck.<br />

<strong>Nynas</strong> oljor har blivit <strong>en</strong> bra ersättning för de<br />

giftiga oljor som tidigare användes av värld<strong>en</strong>s<br />

däcktillverkare. EU beslutade att dessa hälsofarliga<br />

högaromatiska oljor, så kallade HA-oljor, inte fick<br />

användas i däck efter år 2010. Utmaning<strong>en</strong> för<br />

<strong>Nynas</strong> var att alternativet till HA-oljorna måste ge<br />

minst lika bra bromsförmåga och äv<strong>en</strong> klara att ge<br />

däck<strong>en</strong> likvärdiga säkerhetsmässiga och tekniska<br />

eg<strong>en</strong>skaper. Ett int<strong>en</strong>sivt utvecklingsarbete bar<br />

frukt och <strong>Nynas</strong> erbjuder sedan ett par år ett<br />

fullgott alternativ för däcktillverkarna.


Miljöberedskap och säkerhet<br />

Vid <strong>Nynas</strong> raffinaderi hanteras ämn<strong>en</strong> som kan<br />

vara giftiga för människor, brandfarliga och giftiga<br />

för vatt<strong>en</strong>levande organismer. Transporter till och<br />

från <strong>Nynas</strong> anläggningar av råolja och förädlade<br />

oljeprodukter kan också utgöra också <strong>en</strong> miljörisk.<br />

Inom <strong>Nynas</strong> finns därför ett långt utvecklat säkerhetstänkande<br />

och vi gör regelbund<strong>en</strong> översyn av<br />

risker i verksamhet<strong>en</strong>. S<strong>en</strong>ast 2010 lämnade <strong>Nynas</strong><br />

in <strong>en</strong> Säkerhetsrapport till berörda myndigheter där<br />

verksamhet<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omlyses utifrån riskbild<strong>en</strong>. <strong>Nynas</strong><br />

verksamhet omfattas av <strong>en</strong> europeisk lagstiftning<br />

kring säkerhetskrav för kemisk industri, det s.k.<br />

Seveso-direktivet.<br />

För allmänhet<strong>en</strong> utgör verksamhet<strong>en</strong> vid <strong>Nynas</strong><br />

raffinaderi <strong>en</strong> mycket lit<strong>en</strong> risk. <strong>Nynas</strong> tillverkar<br />

inte brandfarliga produkter som b<strong>en</strong>sin eller diesel<br />

vid anläggning<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> hanterar stora mängder<br />

brandfarlig vara som råvara. Sannolikhet<strong>en</strong> för<br />

<strong>en</strong> större brand eller explosion mimineras g<strong>en</strong>om<br />

ett systematiskt arbete med krav på riskanalyser,<br />

kompet<strong>en</strong>s, arbetstillstånd, kontroller, inspektioner<br />

och hantering av avvikelser. <strong>Nynas</strong> har också <strong>en</strong><br />

eg<strong>en</strong> industribrandkår som är väl rustad och övad<br />

för de speciella risker som finns på raffinaderiet.<br />

En hälsofarlig gas som bildas i produktion<strong>en</strong><br />

vid raffinaderiet är svavelväte. Gas<strong>en</strong> kan ge<br />

obehag g<strong>en</strong>om sin kraftiga lukt, m<strong>en</strong> först i höga<br />

konc<strong>en</strong>trationer kan d<strong>en</strong> bli livshotande. Gas<strong>en</strong><br />

utgör därmed främst <strong>en</strong> risk för dem som arbetar<br />

vid anläggning<strong>en</strong>. Cirka 99 proc<strong>en</strong>t av svavlet<br />

som bildas återvinns i anläggning<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> sista<br />

del<strong>en</strong> förbränns till svaveldioxid. För att ha högsta<br />

beredskap om någon olycka skulle vara framme<br />

arbetar <strong>Nynas</strong> med krisberedskap och ö vningar<br />

14<br />

<strong>Nynas</strong> har sedan 2008<br />

sponsrat SSRS med inköp av<br />

miljöräddningsutrustning.<br />

Parallellt med att stationerna får<br />

ny utrustning utbildar <strong>Nynas</strong> de<br />

frivilliga sjöräddarna i hur man kan<br />

begränsa oljeutsläpp i olika miljöer<br />

och situationer.<br />

där vi utgår från allvarliga sc<strong>en</strong>arier. Detta gör vi<br />

i samarbete med räddningstjänst och polis i södra<br />

länet.<br />

En mer sannolik olycka är någon form av<br />

läckage vid lossning av råolja. <strong>Nynas</strong> har mycket<br />

god driftsäkerhet vid lossning och lastning av<br />

oljeprodukter, och ställer äv<strong>en</strong> höga krav på<br />

transportfartyg<strong>en</strong> som chartras för oljetransporter.<br />

Miljöräddning i samarbete med<br />

Sjöräddningssällskapet<br />

Sjöräddningssällskapet har längs Sveriges kuster<br />

och större sjöar räddningsbåtar med frivilliga<br />

besättningar som är redo att ställa upp dygnet runt,<br />

året om. Sjöräddningssällskapets frivilliga besättningsmän<br />

och organisation<strong>en</strong> svarar idag för 70<br />

proc<strong>en</strong>t av all sjöräddning i Sverige. I samma anda<br />

satsar Sjöräddningssällskapet nu på miljöräddning,<br />

i syfte att kunna göra snabba insatser för djurlivet<br />

och d<strong>en</strong> marina miljön.<br />

<strong>Nynas</strong> har sedan 2008 sponsrat Sjöräddningssällskapet<br />

med inköp av miljöräddningsutrustning.<br />

Parallellt med att stationerna får ny utrustning<br />

utbildar <strong>Nynas</strong> de frivilliga sjöräddarna i hur<br />

man kan begränsa oljeutsläpp i olika miljöer och<br />

situationer. Detta gör det möjligt för Sjöräddningssällskapet<br />

att aktivt delta i miljöräddningsarbetet<br />

i sjö och hav. Med miljöräddningssläp<strong>en</strong> kan man<br />

lägga ett första förband på miljön och detta utgör<br />

ett viktigt komplem<strong>en</strong>t till de andra miljövårdsresurser<br />

som finns i landet.<br />

År 2012 kommer <strong>Nynas</strong> och Sjöräddningssällskapet<br />

att ha försett 26 räddningsstationer runt hela<br />

landet med miljöräddningsutrustning.


<strong>Nynas</strong> medverkar i Responsible Care<br />

Lagar, regler och föreskrifter anger <strong>en</strong> lägsta nivå för hur företag ska uppträda.<br />

<strong>Nynas</strong> har dock högre målsättningar än så. <strong>Nynas</strong> deltar i Responsible<br />

Care – ett globalt initiativ inom d<strong>en</strong> kemiska industrin som tillkommit med<br />

målsättning<strong>en</strong> att de deltagande företag<strong>en</strong> ska arbeta kontinuerligt med att<br />

förbättra standard<strong>en</strong> inom arbetsmiljö, hälsa och yttre miljöpåverkan. Arbetet<br />

innefattar att ständigt se över och förbättra såväl produktionsprocesser som<br />

slutprodukter, inköp och samarbetspartners. Responsible Care har erkänts av<br />

FNs miljöorgan UNEP som ett viktigt instrum<strong>en</strong>t för att minska bransch<strong>en</strong>s<br />

miljöpåverkan.<br />

Vid sidan av Responsible Care har <strong>Nynas</strong> äv<strong>en</strong> anslutit sig till det program för<br />

hållbar utveckling som utarbetats av International Chamber of Commerce<br />

(ICC). Programmet fungerar som ett stöd för företag värld<strong>en</strong> över som vill<br />

utveckla ett miljömedvetet ledarskap.<br />

Av tradition har <strong>Nynas</strong> spelat <strong>en</strong> aktiv roll i olika branschorganisationer vars<br />

syfte är att stimulera bättre produkter och <strong>en</strong> hög affärsmoral. Det gäller<br />

till exempel CONCAWE, som är de europeiska oljebolag<strong>en</strong>s organisation för<br />

miljö, hälsa och säkerhet. Det är ett <strong>en</strong>gagemang som gör att vi kan vara med<br />

och påverka utveckling<strong>en</strong> i bransch<strong>en</strong>, samt äv<strong>en</strong> bygga upp relationer med<br />

andra aktörer och intress<strong>en</strong>ter.<br />

För mer information:<br />

www.responsiblecare.org, www.iccwbo.org, www.concawe.be<br />

För mer information och nyheter besök<br />

www.nynas.com<br />

Produktion: Diplomat Communications Formgivning: Form etc. KartiIlustrationer: Tomas Öhrling Editionsnummer G0511205SWE

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!