På väg mot en renare oljeindustri - Nynas
På väg mot en renare oljeindustri - Nynas
På väg mot en renare oljeindustri - Nynas
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>en</strong><br />
r<strong>en</strong>are <strong>oljeindustri</strong>
Maj 2012<br />
2
En vitbok om vår miljöpåverkan<br />
och vårt miljöarbete<br />
NYNAS ÄR EN UNIK INDUSTRI i Stockholms<br />
län. Med <strong>en</strong> drygt 80-årig historia inom<br />
oljeraffinering är vi idag ett av få stora<br />
industriföretag som har kvar produktion<strong>en</strong> i vår<br />
huvudstadsregion. Det ställer höga krav på oss vad<br />
gäller miljö och säkerhet. D<strong>en</strong> här skrift<strong>en</strong> riktar sig<br />
till alla som berörs av och intresserar sig för <strong>Nynas</strong><br />
verksamhet – medarbetare, närbo<strong>en</strong>de, kunder,<br />
politiska beslutsfattare och myndigheter. Vi vill<br />
med d<strong>en</strong>na vitbok berätta hur vi aktivt bidrar till<br />
minskad miljöpåverkan från <strong>Nynas</strong> verksamhet.<br />
<strong>Nynas</strong> är <strong>en</strong> av pionjärerna inom sv<strong>en</strong>sk <strong>oljeindustri</strong>.<br />
1928 var vi först i Sverige med att bygga<br />
ett raffinaderi för att producera drivmedel av råolja.<br />
Idag är vi unika i Sverige g<strong>en</strong>om vår produktion av<br />
högkvalitativa specialoljor som förbättrar prestanda<br />
och miljöeg<strong>en</strong>skaper hos produkter i vår vardag. Våra<br />
oljor finns över hela värld<strong>en</strong> och i produkter av alla<br />
slag, från asfalt till el-transformatorer och tryckfärg.<br />
” Olja är <strong>en</strong> begränsad resurs, därför<br />
fokuserar vi på oljeprodukter med<br />
lång hållbarhet som gör verklig nytta.”<br />
Olja är <strong>en</strong> begränsad resurs, därför känns det bra att<br />
vi fokuserar på oljeprodukter med lång hållbarhet<br />
som gör nytta under lång tid.<br />
Vår däcksolja var <strong>en</strong> nyckelkompon<strong>en</strong>t när EU<br />
2005 beslutade att förbjuda de giftiga och pot<strong>en</strong>tiellt<br />
cancerframkallande högaromatiska oljorna i bildäck.<br />
<strong>Nynas</strong> hade visat att det gick att framställa <strong>en</strong><br />
däcksolja med bättre miljö- och hälsoeg<strong>en</strong>skaper som<br />
samtidigt uppfyllde krav<strong>en</strong> på bildäck<strong>en</strong>s köreg<strong>en</strong>skaper,<br />
säkerhet och livslängd.<br />
Under de drygt 80 år som <strong>Nynas</strong> varit verksamma<br />
i oljebransch<strong>en</strong> har omvärld<strong>en</strong>s kunskap om<br />
miljöpåverkan och krav på miljöhänsyn förändrats i<br />
grund<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> stora förändring<strong>en</strong> har skett från 1970<br />
och framåt, inte minst under de s<strong>en</strong>aste 10 år<strong>en</strong>. Idag<br />
förväntas företag göra gedigna analyser av miljöpåverkan<br />
från såväl produktion och produkter och att<br />
i varje läge välja de metoder och processer som ger<br />
minsta möjliga negativa effekter. Så har det inte alltid<br />
varit, tyvärr. Luft, mark och vatt<strong>en</strong> uppfattades länge<br />
som fria resurser och behandlades därefter.<br />
Inom <strong>Nynas</strong> har vi under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> arbetat<br />
allt mer med våra ”historiska miljösynder”. Vi har<br />
anlitat de främsta experterna, både sv<strong>en</strong>ska och<br />
utländska, för att kartlägga förekomst<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar<br />
inom våra områd<strong>en</strong> och för att komma med<br />
förslag till lösningar på problem<strong>en</strong>. Vårt raffinaderiområde<br />
i Nynäshamn har under flera år toppat listan<br />
över de mest föror<strong>en</strong>ade i Stockholms län. Med de<br />
åtgärder som vi vidtagit hittills och de planer och<br />
ansökningar som nu ligger för beslut hos myndigheter<br />
och miljödomstol har <strong>Nynas</strong> lagt grund<strong>en</strong> för att<br />
med tid<strong>en</strong> få ett r<strong>en</strong>t raffinaderi i Nynäshamn.<br />
Vårt miljö<strong>en</strong>gagemang idag spänner från<br />
utveckling av nya produkter, <strong>en</strong>ergieffektivisering<br />
och r<strong>en</strong>are produktion till proaktivt arbete för att<br />
förebygga oljeutsläpp från våra transporter.<br />
I d<strong>en</strong>na skrift har vi sammanställt fakta – både<br />
histori<strong>en</strong> och nuläget – kring <strong>Nynas</strong> miljöarbete.<br />
Miljön angår oss alla.<br />
STAFFAN LENNSTRÖM VD, NYNAS<br />
3
Om <strong>Nynas</strong>:<br />
Från b<strong>en</strong>sinmackar<br />
till specialoljor<br />
För att förstå de utmaningar och d<strong>en</strong> miljöresa<br />
som <strong>Nynas</strong> gjort är det nödvändigt att känna till<br />
verksamhet<strong>en</strong> som bedrivits i Nynäshamn. <strong>Nynas</strong><br />
historia börjar redan på 1920-talet då Charles<br />
Almqvist återvände till Sverige från USA med målet<br />
att bygga landets första större oljeraffinaderi. Han<br />
började samarbeta med g<strong>en</strong>eralkonsul Axel Ax:son<br />
Johnson och år 1928 togs d<strong>en</strong> första leverans<strong>en</strong><br />
råolja till det nybyggda raffinaderiet i Nynäshamn.<br />
Från 1930 och framåt byggdes ett nationellt nätverk<br />
av b<strong>en</strong>sinstationer. <strong>Nynas</strong> spelade <strong>en</strong> viktig<br />
4<br />
<strong>Nynas</strong> i korthet<br />
Omsättning: 23 000 MSEK<br />
Antal anställda: 860 personer<br />
Säljkontor i ett trettiotal länder<br />
Ett fyrtiotal depåer i fem världsdelar<br />
Tillverkning vid nio produktionsplatser<br />
varav tre är helägda och <strong>en</strong> är delägd.<br />
<strong>Nynas</strong> till havs<br />
<strong>Nynas</strong> fraktar:<br />
• 2,5 miljoner ton råolja i 27 leveranser<br />
• 1 miljon ton bitum<strong>en</strong> i ca 250 leveranser<br />
• 650 000 ton NSP* ca 200 leveranser<br />
• 450 000 ton destillat och bränsl<strong>en</strong> i ca 100<br />
leveranser<br />
* NSP står för Naft<strong>en</strong>iska SpecialProdukter<br />
<strong>Nynas</strong> i Dundee, Skottland<br />
<strong>Nynas</strong> raffinaderi i Dundee byggdes 1931 och<br />
tillverkar i huvudsak olika bitum<strong>en</strong>produkter.<br />
Härifrån sker leveranser till kunder i såväl<br />
Storbritanni<strong>en</strong> som Irland och Island. Raffinaderiet<br />
har 50 anställda.<br />
roll under andra världskriget g<strong>en</strong>om att leverera<br />
oljesubstitut: oljeprodukter framställda av kreosot<br />
och trätjära, bägge råvaror som fanns tillgängliga<br />
inom landets gränser. <strong>Nynas</strong> fick <strong>en</strong> imponerande<br />
tillväxt efter kriget med ett snabbt ökande antal<br />
b<strong>en</strong>sin stationer. Det fanns också <strong>en</strong> stor efterfrågan<br />
på bitum<strong>en</strong> för asfalt när det nationella <strong>väg</strong>nätet<br />
byggdes ut. Ytterligare ett raffinaderi startades i<br />
Göteborg år 1956.<br />
Under 1960-talet blev <strong>Nynas</strong> ett brett, nationellt<br />
oljebolag som sålde bitum<strong>en</strong>, bränsl<strong>en</strong>, smörjmedel,
<strong>Nynas</strong> i Nynäshamn, Sverige<br />
<strong>Nynas</strong> största raffinaderi är beläget i<br />
Nynäshamn. Raffinaderiet stod klart 1928<br />
då <strong>Nynas</strong> också tog in d<strong>en</strong> första last<strong>en</strong><br />
råolja till Sverige. I början av 80-talet<br />
bytte <strong>Nynas</strong> inriktning från ett traditionellt<br />
oljebolag till ett specialoljebolag och stora<br />
investeringar gjordes i Nynäshamn. <strong>Nynas</strong><br />
har 275 anställda i Nynäshamn och man<br />
tillverkar både bitum<strong>en</strong> och naft<strong>en</strong>iska<br />
specialoljor.<br />
<strong>Nynas</strong> i Eastham, Storbritanni<strong>en</strong><br />
Raffinaderiet i Eastham, Storbritanni<strong>en</strong>,<br />
ägs tillsammans med Shell och är ett<br />
bitum<strong>en</strong>raffinaderi. Raffinaderiet stod klart 1966.<br />
I Eastham har <strong>Nynas</strong> också tillverkning av olika<br />
specialbitum<strong>en</strong>produkter som bitum<strong>en</strong>emulsioner<br />
och polymermodifierat bitum<strong>en</strong>.<br />
<strong>Nynas</strong> i Göteborg, Sverige<br />
Raffinaderiet i Göteborg, som är beläget<br />
i Göteborgs hamn, tillverkar i huvudsak<br />
olika bitum<strong>en</strong>produkter m<strong>en</strong> också<br />
destillat som vidareförädlas i Nynäshamn.<br />
Raffinaderiet stod klart 1956 och har 50<br />
anställda.<br />
lösningsmedel samt diesel och b<strong>en</strong>sin. Oljekris<strong>en</strong><br />
som inträffade på 1970-talet tvingade bolaget att<br />
gradvis byta inriktning. Under början av 1980-talet<br />
såldes b<strong>en</strong>sinstationerna och försäljning<strong>en</strong> av olja<br />
och diesel till sv<strong>en</strong>ska Shell. G<strong>en</strong>om fokusering<strong>en</strong><br />
på specialprodukter utvecklades <strong>Nynas</strong> snabbt från<br />
att ha varit ett traditionellt sv<strong>en</strong>skt oljebolag till <strong>en</strong><br />
internationell specialist.<br />
Investeringar gjordes i hydreringsteknik, för att<br />
modernisera och öka produktion<strong>en</strong> av naft<strong>en</strong>iska<br />
specialoljor. Smörjmedelsverksamhet<strong>en</strong> såldes till<br />
Statoil 1990 som ett led i specialiseringsprocess<strong>en</strong>.<br />
I början av 1990-talet förvärvade <strong>Nynas</strong> <strong>en</strong><br />
ledande bitum<strong>en</strong>produc<strong>en</strong>t i Storbritanni<strong>en</strong> och<br />
etablerade dessutom nya försäljningsbolag i ett antal<br />
länder. Under s<strong>en</strong>are del<strong>en</strong> av 1990-talet och fram<br />
till idag har det gjorts ytterligare investeringar i<br />
produktionsanläggningar. Idag är <strong>Nynas</strong> världsledande<br />
på d<strong>en</strong> globala marknad<strong>en</strong> för naft<strong>en</strong>iska<br />
specialoljor och <strong>en</strong> av de största europeiska leverantörerna<br />
av bitum<strong>en</strong>.<br />
5
Fossil olja har många grundläggande funktioner i<br />
samhället, både som <strong>en</strong>ergikälla och kemisk råvara.<br />
Ur raffinerad olja framställs b<strong>en</strong>sin, diesel, eldningsolja<br />
och bitum<strong>en</strong> till asfalt liksom råvara till plast,<br />
tyg, hygi<strong>en</strong>- och skönhetsprodukter. Tillgångarna<br />
på lätt olja för drivmedel är begränsade, m<strong>en</strong> reserver<br />
av tunga oljor finns för hundratals år framöver.<br />
<strong>Nynas</strong> är efter 25 års FoU-arbete världsledande<br />
inom naft<strong>en</strong>iska specialoljor. Dessa oljor är starkt<br />
efterfrågade inom olika områd<strong>en</strong> där det krävs att<br />
oljan ska ha hög löslighet och utmärkta temperatureg<strong>en</strong>skaper.<br />
D<strong>en</strong> råvara som huvudsaklig<strong>en</strong><br />
används, tung råolja, är inte lämplig att göra b<strong>en</strong>sin<br />
och diesel av. Däre<strong>mot</strong> passar d<strong>en</strong> bra för att<br />
tillverka oljor som under lång tid ska fungera inom<br />
vitt skilda användningsområd<strong>en</strong>, exempelvis för<br />
isolering i transformatorer eller som kompon<strong>en</strong>t i<br />
tryckfärger, däck och gymnastikskor.<br />
Efterfrågan på de naft<strong>en</strong>iska oljorna ökar<br />
globalt. En anledning är att man funnit att de är <strong>en</strong><br />
bra ersättning till kompon<strong>en</strong>ter med sämre hälso-<br />
och miljöeg<strong>en</strong>skaper.<br />
Nya sätt att använda olja<br />
Det sker också ett teknikskifte i värld<strong>en</strong>s<br />
oljeraffinaderier, när man går över till hydreringsteknik<br />
för tillverkning av basoljor. Detta möjliggör<br />
produktion av större kvantiteter samtidigt som<br />
teknik<strong>en</strong> ger bättre hälso- och miljöeg<strong>en</strong>skaper hos<br />
hela produktion<strong>en</strong>. Med d<strong>en</strong> gamla tillverkningsteknik<strong>en</strong><br />
fick man högaromatiska oljor, så kallade<br />
HA oljor, som biprodukt. HA-oljor innehåller flera<br />
polycykliska aromatiska kolvät<strong>en</strong> (PAH) som är<br />
cancerframkallande och ofta svårnedbrytbara i<br />
miljön. Flera av ämn<strong>en</strong>a har dessutom förmåga att<br />
ansamlas i levande organismer. Eftersom de nya<br />
naft<strong>en</strong>iska oljorna inte har dessa nackdelar m<strong>en</strong><br />
ändå kan ersätta HA-oljorna i många produkter och<br />
tillämpningar väntas efterfrågan fortsätta öka när<br />
man stegvis fasar ut eller förbjuder dessa. Ett sådant<br />
exempel är bildäck där EU förbjudit användning av<br />
HA-oljor sedan 2010.<br />
Ett annat intressant utvecklingsområde är att<br />
använda naft<strong>en</strong>iska oljor som mjukgörare i PVC<br />
istället för till exempel ftalater. Om det arbetet leder<br />
ända fram öppnas <strong>en</strong> ny, global marknad.<br />
7
Föror<strong>en</strong>ing och sanering<br />
Inom <strong>Nynas</strong> raffinaderi i Nynäshamn har förädling<br />
av oljeprodukter pågått sedan 1928. Miljö frågan har<br />
hamnat i samhällets och företag<strong>en</strong>s fokus på allvar<br />
först under de s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>nierna. Det innebär<br />
också att <strong>Nynas</strong> efterhand har skiftat till modern<br />
process teknologi med bättre miljöprestanda.<br />
Tidigare användes s.k. syrablekjordsbehandling<br />
för att reducera oljans innehåll av svavel, syre och<br />
kväveföror<strong>en</strong>ingar. D<strong>en</strong>na behandling gav upphov<br />
till två olika restprodukter: olje bemängd blekjord<br />
och syraslam. <strong>Nynas</strong> ersatte såväl syrabehandling<br />
som blekjordsbehandling med modern hydreringsteknologi<br />
i början av 80-talet. Restprodukterna från<br />
syra-blekjords behandling<strong>en</strong> lades på särskilt avsedda<br />
upplag på raffinaderiområdet.<br />
Oljebemängd blekjord placerades i ett område<br />
som idag kallas Landfarm<strong>en</strong>, medan syraslammet<br />
placerades i ett annat upplag (på nästa sida finns<br />
information om respektive upplag). Restprodukterna<br />
finns därmed inom två avgränsade områd<strong>en</strong> inne på<br />
området. Upplag<strong>en</strong> är väl kontrollerade av företaget<br />
och myndigheterna m<strong>en</strong> samhället har med tid<strong>en</strong><br />
ändrat inställning till d<strong>en</strong>na typ av deponi. Därför har<br />
det bestämts att upplaget för syraslam ska saneras.<br />
Utanför raffinaderiet finns oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t<br />
på havsbott<strong>en</strong>. Detta är känt sedan tidigare och<br />
undersöktes första gång<strong>en</strong> 1973–1975 av Naturvårdsverket.<br />
Tidigare har de tillåtna utsläpp<strong>en</strong> av olja<br />
till vatt<strong>en</strong>recipi<strong>en</strong>t<strong>en</strong> varit betydligt högre än idag.<br />
Förbättrad r<strong>en</strong>ingsteknik har gjort att utsläpp<strong>en</strong> med<br />
tid<strong>en</strong> kunnat minska drastiskt till dag<strong>en</strong>s låga nivåer,<br />
se diagram på sidan 10. D<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste undersökning<strong>en</strong><br />
från 2011–2012, utförd på uppdrag av <strong>Nynas</strong>, har<br />
g<strong>en</strong>om att använda modeller, sonderingar och<br />
provtagningar kartlagt de oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong>.<br />
Undersökning<strong>en</strong> visar att det inte pågår några<br />
okända utsläpp av olja, att oljan i sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> är mer<br />
än 30 år gammal och att d<strong>en</strong> inte påverkar växt- eller<br />
djurliv omkring sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong>.<br />
<strong>På</strong> området Landfarm<strong>en</strong> har <strong>en</strong> ny modern deponi byggts upp, här<br />
pågår jordarmering.<br />
8<br />
Provtagningsbrunnar kommer på plats för att <strong>Nynas</strong> ska kunna övervaka<br />
deponin.
<strong>Nynas</strong> arbetar kontinuerligt för miljön<br />
1999<br />
Under 1990-talet gjordes ett antal undersökningar och<br />
analyser av föror<strong>en</strong>ingarna inom <strong>Nynas</strong> raffinaderiområde<br />
i Nynäshamn. 1999 var kartläggning<strong>en</strong> klar och d<strong>en</strong><br />
ledde fram till att några områd<strong>en</strong> prioriterades och<br />
hanterades vidare i Miljödomstol<strong>en</strong> (mörkt röda) och<br />
att övriga områd<strong>en</strong> hanterades i interna åtgärdsplaner<br />
(gula), oftast i samråd med Länsstyrels<strong>en</strong>. År<strong>en</strong> 1999–<br />
2001 kom flera beslut och domar som tillstyrkte <strong>Nynas</strong><br />
åtgärdsplaner och sanering<strong>en</strong> kunde påbörjas.<br />
Upplag för syraslam<br />
0 100 200 300 m<br />
Landfarm<strong>en</strong><br />
Uppskattad utbredning av oljehaltiga<br />
sedim<strong>en</strong>t <strong>en</strong>ligt Naturvårdsverkets<br />
rapport från 1977.
Lagun<strong>en</strong><br />
2005<br />
Sex år s<strong>en</strong>are har <strong>Nynas</strong> kommit långt med flertalet<br />
områd<strong>en</strong>: jord har schaktats bort och täta upplag<br />
har skapats. En del områd<strong>en</strong> är nu klassade som<br />
sanerade och återställda (gröna) medan utredningar<br />
och åtgärder pågår i flera områd<strong>en</strong> (orange).<br />
Uppla
0 100 200 300 m<br />
0 100 200 300 m<br />
g för syraslam<br />
Landfarm<strong>en</strong><br />
Kartlagd utbredning av oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t<br />
<strong>en</strong>ligt Naturvårdsverkets rapport från 1977.<br />
Lagun<strong>en</strong><br />
2012<br />
I slutet av 2011 skickade <strong>Nynas</strong> in slutgiltiga åtgärdsplaner<br />
för Upplaget för syraslam samt Lagun<strong>en</strong> och fångdammarna<br />
till Mark och Miljödomstol<strong>en</strong>. Åtgärdsplanerna bygger på <strong>en</strong><br />
biologisk r<strong>en</strong>ingsmetod där naturligt förekommande archaea och<br />
bakterier samverkar för att bryta ned föror<strong>en</strong>ingarna.<br />
Utanför raffinaderiets område finns oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t<br />
på havsbott<strong>en</strong>. Detta är känt sedan tidigare och undersöktes<br />
första gång<strong>en</strong> 1973–1975 av Naturvårdsverket. I d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste<br />
undersökning<strong>en</strong> har utbredning<strong>en</strong> av sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> kartlagts och<br />
<strong>en</strong> riskbedömning gjorts. Riskbedömning<strong>en</strong> visar att det inte<br />
sker någon spridning av föror<strong>en</strong>ingar från sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> och att<br />
det inte sker någon tillförsel av föror<strong>en</strong>ingar från okontrollerade<br />
utsläpp från raffinaderiet. Undersökning<strong>en</strong> visar äv<strong>en</strong> att oljan i<br />
sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> är över 30 år gammal.
Upplag för syraslam<br />
0 100 200 300 m<br />
0 100 200 300 m<br />
Områd<strong>en</strong> som bedöms kunna utgöra risk för<br />
människa eller miljö.<br />
Områd<strong>en</strong> där utredning eller åtgärder pågår.<br />
Ej riskbedömt område<br />
Områd<strong>en</strong> som inte bedöms utgöra någon risk<br />
för människa eller miljö m<strong>en</strong> som kan innehålla<br />
föror<strong>en</strong>ingar.<br />
Åtgärder g<strong>en</strong>omförda, deponiområde med<br />
kontrollprogram.<br />
Åtgärder g<strong>en</strong>omförda och avslutade.<br />
0 100 200 300 m<br />
Oljehaltiga sedim<strong>en</strong>t <strong>en</strong>ligt s<strong>en</strong>aste<br />
kartläggning<strong>en</strong> 2011-2012<br />
Landfarm<strong>en</strong><br />
deponiområde<br />
Lagun<strong>en</strong> och<br />
fångdammarna<br />
0 100 200 300 m
Arbete med d<strong>en</strong> nya deponin på området Landfarm<strong>en</strong>.<br />
Landfarm<strong>en</strong><br />
En plats där sanering<strong>en</strong> redan har kommit långt<br />
är ängsområdet i norra del<strong>en</strong> av raffinaderiet, här<br />
kallat Landfarm<strong>en</strong>. Här lades blekjord under period<strong>en</strong><br />
1946-1975. D<strong>en</strong> oljehaltiga jord<strong>en</strong> har tidigare<br />
plöjts upp för att stimulera bakterier att bryta ner<br />
oljan. För att snabba på nedbrytningsprocess<strong>en</strong><br />
har det äv<strong>en</strong> tillförts kväve och fosfor. Metod<strong>en</strong> är<br />
dock inte tillräckligt effektiv och det krävs därför<br />
ytterligare åtgärder med andra metoder. D<strong>en</strong> mest<br />
föror<strong>en</strong>ade jord<strong>en</strong> har fraktats bort. <strong>Nynas</strong> har<br />
byggt upp <strong>en</strong> modern deponi för övriga massor på<br />
raffinaderiområdet. <strong>På</strong> de r<strong>en</strong>gjorda ytorna kommer<br />
det att uppföras nya produktionsanläggningar.<br />
Upplag för syraslam<br />
Upplaget för syraslam består av <strong>en</strong> avgränsad<br />
klippskreva som fram till <strong>en</strong> bit in på 1970-talet<br />
fylldes med syraslam, blekjord och andra oljehaltiga<br />
avfallsmassor. I massorna, som har <strong>en</strong><br />
total volym på cirka 47 000 kubikmeter, ligger<br />
också skrot, st<strong>en</strong> och annat material. <strong>På</strong> grund av<br />
att massorna har hög surhetsgrad krävs särskilda<br />
åtgärder för att kunna arbeta där – och d<strong>en</strong> mycket<br />
stora volym<strong>en</strong> gör det svårt och mycket tidskrävande<br />
att gräva upp massorna och transportera till<br />
<strong>en</strong> destruktionsanläggning. Det har därför gjorts<br />
försök med olika tekniker för att höja pH-värdet<br />
och därmed neutralisera massorna, vilket är <strong>en</strong><br />
förutsättning för <strong>en</strong> framgångsrik efterbehandling.<br />
Beslut i Miljödomstol<strong>en</strong> ligger till grund för hur<br />
det fortsatta arbetet ska g<strong>en</strong>omföras. Det här är<br />
utan tvekan det mest komplicerade och krävande<br />
delprojektet när det gäller sanering på Nynäshamnsraffinaderiet.<br />
<strong>Nynas</strong> lämnade i slutet av 2011<br />
in <strong>en</strong> slutlig åtgärdsplan för sanering till Mark och<br />
Miljödomstol<strong>en</strong>.<br />
Lagun<strong>en</strong> och fångdammarna<br />
Under tillverkningsprocess<strong>en</strong> i raffinaderiets<br />
anläggningar används vatt<strong>en</strong>. Vattnet r<strong>en</strong>as<br />
mekaniskt, kemiskt och biologiskt och skickas<br />
sedan vidare till det område som kallas Lagun<strong>en</strong><br />
innan vattnet leds ut i havet via <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> mynning.<br />
Lagun<strong>en</strong> fungerar som <strong>en</strong> uppsamlingsbassäng<br />
om r<strong>en</strong>ingsverket skulle haverera för att på så sätt<br />
hindra utsläpp till Östersjön. I övrigt är Lagun<strong>en</strong><br />
avskild från Östersjön g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> vall. Fångdammarna<br />
ingår inte längre i raffinaderiets r<strong>en</strong>ingssystem.<br />
Längre tillbaka i tid<strong>en</strong> innehöll processvattnet<br />
<strong>en</strong> del oljerester, som sjönk ner och lagrades i<br />
bott<strong>en</strong>sedim<strong>en</strong>tet. Numera sker i stort sett ing<strong>en</strong><br />
sedim<strong>en</strong>tering av olja eftersom vattnet är så pass<br />
r<strong>en</strong>t när det leds ut i Lagun<strong>en</strong>. Miljödomstol<strong>en</strong><br />
har beslutat att befintliga sedim<strong>en</strong>t i lagun<strong>en</strong> och<br />
fångdammarna ska saneras. <strong>Nynas</strong> lämnade i slutet<br />
av 2011 in <strong>en</strong> slutlig åtgärdsplan för sanering till<br />
Mark och Miljödomstol<strong>en</strong>.<br />
En vall har byggts upp runt d<strong>en</strong> nya moderna deponin.<br />
9
Allt r<strong>en</strong>are produktion<br />
<strong>Nynas</strong> ambition är att ständigt förbättra miljöeg<strong>en</strong>skaperna<br />
för raffinaderiet i Nynäshamn. <strong>Nynas</strong><br />
verksamhet är unik i Stockholmsregion<strong>en</strong>, och<br />
vi inser att ett villkor för att verka i huvudstadsregion<strong>en</strong><br />
är att vi i varje <strong>en</strong>skilt beslut analyserar vår<br />
verksamhets inverkan på omgivande luft, mark och<br />
vatt<strong>en</strong> och väljer det bästa tillgängliga alternativet.<br />
Ett exempel på åtgärder och investeringar<br />
under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> är dels beslutet att växla<br />
från nafta (råb<strong>en</strong>sin) till naturgas i drift<strong>en</strong> av de<br />
vätgasanläggningar som behövs för att försörja<br />
hydreringsprocess<strong>en</strong> med vätgas. En förutsättning<br />
var att AGAs planerade terminal för LNG (flytande<br />
naturgas) blev verklighet. Naturgas är det mest<br />
miljövänliga fossila bränslet som finns och består<br />
av cirka 95 proc<strong>en</strong>t metan. Gas<strong>en</strong> innehåller vark<strong>en</strong><br />
svavel, partiklar eller tungmetaller. För <strong>Nynas</strong> del<br />
innebär övergång<strong>en</strong> till naturgas att utsläpp<strong>en</strong> av<br />
koldioxid kan minskas med 20 000 ton per år.<br />
<strong>Nynas</strong> oljeraffinaderi är också unikt i värld<strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>om att det använder processånga från ett<br />
biobränsledrivet kraftvärmeverk. Detta är ett lyckat<br />
exempel på <strong>en</strong>ergiomställning. Dessutom används<br />
UTSLÄPP AV OLJA TILL VATTENRECIPIENTEN FRÅN<br />
RAFFINADERIET I NYNÄSHAMN (ton per år)<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
10<br />
överskottsvärm<strong>en</strong> från raffinaderiet i Nynäshamns<br />
kommuns fjärrvärm<strong>en</strong>ät för uppvärmning av<br />
bostäder och lokaler. Projektet innebär bland annat<br />
att koldioxidutsläpp<strong>en</strong> i region<strong>en</strong> minskar med nära<br />
100 000 ton per år. Äv<strong>en</strong> utsläpp<strong>en</strong> av andra ämn<strong>en</strong><br />
har minskats g<strong>en</strong>om övergång<strong>en</strong> till biobränsle.<br />
Under 2010 påbörjade <strong>Nynas</strong> byggnation<strong>en</strong> av<br />
<strong>en</strong> ny svavelr<strong>en</strong>ingsanläggning som tas i drift 2012.<br />
2011 införde <strong>Nynas</strong> ett <strong>en</strong>ergiledningssystem för att<br />
minimera <strong>en</strong>ergianvändning<strong>en</strong> och 2012 påbörjades<br />
om- och utbyggnad<strong>en</strong> av r<strong>en</strong>ingsverket.<br />
Med start 2008 kommer <strong>Nynas</strong> att under <strong>en</strong><br />
femårsperiod ha investerat över 2 miljarder kronor<br />
på moderniseringar och förbättringar i Nynäshamn.<br />
Tillsammans med våra satsningar inom<br />
forskning och utveckling utgör dessa investeringar<br />
<strong>en</strong> stabil plattform för <strong>en</strong> långsiktig utveckling av<br />
företaget och dess förmåga att bidra till ett positivt<br />
samhällsbyggande.<br />
UTSLÄPP AV SO 2 TILL LUFT<br />
0<br />
0<br />
79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11<br />
Ton SO 2/år<br />
1600<br />
1400<br />
1200<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
Avverkad mängd<br />
råolja MTon/år<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2
UTSLÄPP AV NO x<br />
Ton NO x/år<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
Avverkad mängd<br />
råolja MTon/år<br />
0<br />
0<br />
85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
UTSLÄPP AV CO 2 (ton per år)<br />
250 000<br />
200 000<br />
150 000<br />
100 000<br />
50 000<br />
Transporter<br />
<strong>Nynas</strong> verksamhet i Nynäshamn innebär <strong>en</strong> omfattande<br />
transportverksamhet, bland annat av:<br />
• Råvaror (råolja, destillat, naturgas från LNGterminal<strong>en</strong>)<br />
• Processkemikalier (gaser, syror)<br />
• Slutprodukter (specialoljor, bitum<strong>en</strong>, bränsl<strong>en</strong>)<br />
• Biprodukter (svavel)<br />
• Bränsl<strong>en</strong> (eldningsolja)<br />
• Avfall<br />
Större del<strong>en</strong> av alla råvaror och slutprodukter<br />
till och från raffinaderiet transporteras med<br />
fartyg – ca 260 fartyg lastar och lossar årlig<strong>en</strong><br />
hos <strong>Nynas</strong>. Samtliga tankfartyg som <strong>Nynas</strong><br />
chartrar har dubbla skrov och lots från hamn ut<br />
till Landsort för att säkerställa passag<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />
känsliga kustmiljöer.<br />
Lands<strong>väg</strong>stransporterna sker via <strong>väg</strong> 73, som har<br />
byggts om till <strong>mot</strong>or<strong>väg</strong>, vilket ökat säkerhet<strong>en</strong>.<br />
Luftkvalitet och utsläpp<br />
<strong>Nynas</strong> gav teknikkonsulterna Sweco i uppdrag<br />
att undersöka och analysera luftkvalitet och<br />
utsläpp runt <strong>Nynas</strong> raffinaderi. Undersökningarna,<br />
som g<strong>en</strong>omfördes 2006/2007, innefattade<br />
mätningar av luftföror<strong>en</strong>ingar, utsläppsberäkningar<br />
och spridningsberäkningar. Sweco gjorde<br />
<strong>en</strong> bedömning av både befintlig och planerad<br />
(utökad) verksamhet. De ämn<strong>en</strong> som särskilt<br />
analyserades var kvävedioxid, svaveldioxid och<br />
partiklar. Mätresultat<strong>en</strong> ställdes <strong>mot</strong> MKN – gällande<br />
miljökvalitetsnormer och resultat<strong>en</strong> visade<br />
att <strong>Nynas</strong> åtgärder gett bra resultat. Samtliga<br />
gränsvärd<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt MKN underskrids med god<br />
marginal. Alla utsläpp till luft från d<strong>en</strong> planerade<br />
verksamhet<strong>en</strong>, liksom luftkvalitet inom<br />
spridningsområdet utgör lågrisknivåer, <strong>en</strong>ligt<br />
de gränsvärd<strong>en</strong> som WHO och IMM (Karolinska<br />
Institutet) ställt upp.<br />
0<br />
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
11
Oljeprodukter för ett mer<br />
miljöanpassat samhälle<br />
<strong>Nynas</strong> är världsledande inom högförädlade naft<strong>en</strong>iska<br />
specialoljor och är <strong>en</strong> av Europas ledande<br />
leverantörer av kvalitetsbitum<strong>en</strong>. I vår affärsidé<br />
ligger att ständigt utveckla och förbättra våra<br />
produkter och äv<strong>en</strong> att förbättra våra produktionsprocesser.<br />
Tystare och mindre <strong>en</strong>ergikrävande<br />
asfaltsbeläggning<br />
Bitum<strong>en</strong> till asfalt är ett stort och växande område.<br />
Bilism<strong>en</strong> ökar för varje år, och därmed slitage på<br />
<strong>väg</strong>ar och påverkan på närmiljön. Frågan om hur<br />
vi kan få bättre och mer miljöanpassade <strong>väg</strong>beläggningar<br />
är högaktuell. <strong>Nynas</strong> har bidragit till två<br />
väs<strong>en</strong>tliga produktutvecklingssteg inom bitum<strong>en</strong><br />
för asfalt.<br />
Trafikbuller är ett betydande miljöproblem<br />
som flera miljoner människor i Europa påverkas<br />
av. Framsteg har gjorts med att minska <strong>mot</strong>orernas<br />
buller, m<strong>en</strong> <strong>en</strong> annan viktig kompon<strong>en</strong>t är d<strong>en</strong><br />
höga ljudnivån från däck<strong>en</strong>s rörelser <strong>mot</strong> <strong>väg</strong>banan.<br />
<strong>Nynas</strong> tillverkar ett extra starkt bindemedel som<br />
gör det möjligt att tillverka <strong>en</strong> asfalt med hålrum<br />
där ljud och äv<strong>en</strong> regnvatt<strong>en</strong> kan försvinna ner i<br />
beläggning<strong>en</strong> - <strong>en</strong> produkt som sedan ett par år<br />
testas under b<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> bullerreducerande asfalt<br />
eller ’tyst asfalt’, då asfalt<strong>en</strong> har visat sig ha mycket<br />
goda ljuddämpande eg<strong>en</strong>skaper. Fortsatt produktutveckling<br />
får utvisa om det äv<strong>en</strong> går att för<strong>en</strong>a<br />
goda ljudeg<strong>en</strong>skaper med uthållighet <strong>mot</strong> slitage.<br />
12<br />
<strong>Nynas</strong> nya teknik för<br />
kall asfalt kan minska<br />
CO2-utsläpp<strong>en</strong> vid<br />
beläggning med 30<br />
proc<strong>en</strong>t.<br />
<strong>Nynas</strong> har också varit med och tagit fram ny<br />
teknik och nya bindemedel för asfaltbeläggningar<br />
anpassade för lägre anläggningstemperaturer. Asfalt<br />
blandas och läggs traditionellt vid <strong>en</strong> temperatur på<br />
160 grader, något som både kräver mycket <strong>en</strong>ergi<br />
för uppvärmning m<strong>en</strong> som också ger så kallad<br />
bitum<strong>en</strong>rök. Med <strong>Nynas</strong> bindemedel kan asfalt<strong>en</strong><br />
blandas och läggas vid temperaturer som understiger<br />
100 grader. Redan <strong>en</strong> temperatursänkning<br />
på 40 grader minskar <strong>en</strong>ergianvändning<strong>en</strong> med 20<br />
proc<strong>en</strong>t och CO2-utsläpp<strong>en</strong> med 30 proc<strong>en</strong>t.<br />
Miljöanpassade fossila oljor<br />
till däcktillverkning<br />
<strong>Nynas</strong> har utvecklat naft<strong>en</strong>iska oljor som används<br />
som mjukgörare i d<strong>en</strong> nya g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong>s bildäck.<br />
<strong>Nynas</strong> oljor har blivit <strong>en</strong> bra ersättning för de<br />
giftiga oljor som tidigare användes av värld<strong>en</strong>s<br />
däcktillverkare. EU beslutade att dessa hälsofarliga<br />
högaromatiska oljor, så kallade HA-oljor, inte fick<br />
användas i däck efter år 2010. Utmaning<strong>en</strong> för<br />
<strong>Nynas</strong> var att alternativet till HA-oljorna måste ge<br />
minst lika bra bromsförmåga och äv<strong>en</strong> klara att ge<br />
däck<strong>en</strong> likvärdiga säkerhetsmässiga och tekniska<br />
eg<strong>en</strong>skaper. Ett int<strong>en</strong>sivt utvecklingsarbete bar<br />
frukt och <strong>Nynas</strong> erbjuder sedan ett par år ett<br />
fullgott alternativ för däcktillverkarna.
Miljöberedskap och säkerhet<br />
Vid <strong>Nynas</strong> raffinaderi hanteras ämn<strong>en</strong> som kan<br />
vara giftiga för människor, brandfarliga och giftiga<br />
för vatt<strong>en</strong>levande organismer. Transporter till och<br />
från <strong>Nynas</strong> anläggningar av råolja och förädlade<br />
oljeprodukter kan också utgöra också <strong>en</strong> miljörisk.<br />
Inom <strong>Nynas</strong> finns därför ett långt utvecklat säkerhetstänkande<br />
och vi gör regelbund<strong>en</strong> översyn av<br />
risker i verksamhet<strong>en</strong>. S<strong>en</strong>ast 2010 lämnade <strong>Nynas</strong><br />
in <strong>en</strong> Säkerhetsrapport till berörda myndigheter där<br />
verksamhet<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omlyses utifrån riskbild<strong>en</strong>. <strong>Nynas</strong><br />
verksamhet omfattas av <strong>en</strong> europeisk lagstiftning<br />
kring säkerhetskrav för kemisk industri, det s.k.<br />
Seveso-direktivet.<br />
För allmänhet<strong>en</strong> utgör verksamhet<strong>en</strong> vid <strong>Nynas</strong><br />
raffinaderi <strong>en</strong> mycket lit<strong>en</strong> risk. <strong>Nynas</strong> tillverkar<br />
inte brandfarliga produkter som b<strong>en</strong>sin eller diesel<br />
vid anläggning<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> hanterar stora mängder<br />
brandfarlig vara som råvara. Sannolikhet<strong>en</strong> för<br />
<strong>en</strong> större brand eller explosion mimineras g<strong>en</strong>om<br />
ett systematiskt arbete med krav på riskanalyser,<br />
kompet<strong>en</strong>s, arbetstillstånd, kontroller, inspektioner<br />
och hantering av avvikelser. <strong>Nynas</strong> har också <strong>en</strong><br />
eg<strong>en</strong> industribrandkår som är väl rustad och övad<br />
för de speciella risker som finns på raffinaderiet.<br />
En hälsofarlig gas som bildas i produktion<strong>en</strong><br />
vid raffinaderiet är svavelväte. Gas<strong>en</strong> kan ge<br />
obehag g<strong>en</strong>om sin kraftiga lukt, m<strong>en</strong> först i höga<br />
konc<strong>en</strong>trationer kan d<strong>en</strong> bli livshotande. Gas<strong>en</strong><br />
utgör därmed främst <strong>en</strong> risk för dem som arbetar<br />
vid anläggning<strong>en</strong>. Cirka 99 proc<strong>en</strong>t av svavlet<br />
som bildas återvinns i anläggning<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> sista<br />
del<strong>en</strong> förbränns till svaveldioxid. För att ha högsta<br />
beredskap om någon olycka skulle vara framme<br />
arbetar <strong>Nynas</strong> med krisberedskap och ö vningar<br />
14<br />
<strong>Nynas</strong> har sedan 2008<br />
sponsrat SSRS med inköp av<br />
miljöräddningsutrustning.<br />
Parallellt med att stationerna får<br />
ny utrustning utbildar <strong>Nynas</strong> de<br />
frivilliga sjöräddarna i hur man kan<br />
begränsa oljeutsläpp i olika miljöer<br />
och situationer.<br />
där vi utgår från allvarliga sc<strong>en</strong>arier. Detta gör vi<br />
i samarbete med räddningstjänst och polis i södra<br />
länet.<br />
En mer sannolik olycka är någon form av<br />
läckage vid lossning av råolja. <strong>Nynas</strong> har mycket<br />
god driftsäkerhet vid lossning och lastning av<br />
oljeprodukter, och ställer äv<strong>en</strong> höga krav på<br />
transportfartyg<strong>en</strong> som chartras för oljetransporter.<br />
Miljöräddning i samarbete med<br />
Sjöräddningssällskapet<br />
Sjöräddningssällskapet har längs Sveriges kuster<br />
och större sjöar räddningsbåtar med frivilliga<br />
besättningar som är redo att ställa upp dygnet runt,<br />
året om. Sjöräddningssällskapets frivilliga besättningsmän<br />
och organisation<strong>en</strong> svarar idag för 70<br />
proc<strong>en</strong>t av all sjöräddning i Sverige. I samma anda<br />
satsar Sjöräddningssällskapet nu på miljöräddning,<br />
i syfte att kunna göra snabba insatser för djurlivet<br />
och d<strong>en</strong> marina miljön.<br />
<strong>Nynas</strong> har sedan 2008 sponsrat Sjöräddningssällskapet<br />
med inköp av miljöräddningsutrustning.<br />
Parallellt med att stationerna får ny utrustning<br />
utbildar <strong>Nynas</strong> de frivilliga sjöräddarna i hur<br />
man kan begränsa oljeutsläpp i olika miljöer och<br />
situationer. Detta gör det möjligt för Sjöräddningssällskapet<br />
att aktivt delta i miljöräddningsarbetet<br />
i sjö och hav. Med miljöräddningssläp<strong>en</strong> kan man<br />
lägga ett första förband på miljön och detta utgör<br />
ett viktigt komplem<strong>en</strong>t till de andra miljövårdsresurser<br />
som finns i landet.<br />
År 2012 kommer <strong>Nynas</strong> och Sjöräddningssällskapet<br />
att ha försett 26 räddningsstationer runt hela<br />
landet med miljöräddningsutrustning.
<strong>Nynas</strong> medverkar i Responsible Care<br />
Lagar, regler och föreskrifter anger <strong>en</strong> lägsta nivå för hur företag ska uppträda.<br />
<strong>Nynas</strong> har dock högre målsättningar än så. <strong>Nynas</strong> deltar i Responsible<br />
Care – ett globalt initiativ inom d<strong>en</strong> kemiska industrin som tillkommit med<br />
målsättning<strong>en</strong> att de deltagande företag<strong>en</strong> ska arbeta kontinuerligt med att<br />
förbättra standard<strong>en</strong> inom arbetsmiljö, hälsa och yttre miljöpåverkan. Arbetet<br />
innefattar att ständigt se över och förbättra såväl produktionsprocesser som<br />
slutprodukter, inköp och samarbetspartners. Responsible Care har erkänts av<br />
FNs miljöorgan UNEP som ett viktigt instrum<strong>en</strong>t för att minska bransch<strong>en</strong>s<br />
miljöpåverkan.<br />
Vid sidan av Responsible Care har <strong>Nynas</strong> äv<strong>en</strong> anslutit sig till det program för<br />
hållbar utveckling som utarbetats av International Chamber of Commerce<br />
(ICC). Programmet fungerar som ett stöd för företag värld<strong>en</strong> över som vill<br />
utveckla ett miljömedvetet ledarskap.<br />
Av tradition har <strong>Nynas</strong> spelat <strong>en</strong> aktiv roll i olika branschorganisationer vars<br />
syfte är att stimulera bättre produkter och <strong>en</strong> hög affärsmoral. Det gäller<br />
till exempel CONCAWE, som är de europeiska oljebolag<strong>en</strong>s organisation för<br />
miljö, hälsa och säkerhet. Det är ett <strong>en</strong>gagemang som gör att vi kan vara med<br />
och påverka utveckling<strong>en</strong> i bransch<strong>en</strong>, samt äv<strong>en</strong> bygga upp relationer med<br />
andra aktörer och intress<strong>en</strong>ter.<br />
För mer information:<br />
www.responsiblecare.org, www.iccwbo.org, www.concawe.be<br />
För mer information och nyheter besök<br />
www.nynas.com<br />
Produktion: Diplomat Communications Formgivning: Form etc. KartiIlustrationer: Tomas Öhrling Editionsnummer G0511205SWE