LEXICONORDICA 6–1999 - Nordisk Sprogkoordination

5Projektet finansierades och leddes av dåvarande Skolöverstyrelsen isamarbete med Statens invandrarverks språksektion. Några universitetsinstitutionerkom också att knytas till projektet, bl.a. Institutionenför språkvetenskaplig databehandling vid Göteborgs universitet(Språkdata) som fick i uppdrag att utarbeta det svenska ordboksunderlagetoch Slaviska institutionen vid Uppsala universitet som gjorde denserbokroatiska och kroatiska delen av de första ordböckerna. Kompetenspå invandrarspråken kom annars att hämtas där den fanns, intenödvändigtvis i statliga institutioner.Projektet fördes 1984 över till Skolöverstyrelsens läromedelsorgan,Statens institut för läromedel (SIL). När Skolöverstyrelsen upphördeoch ersattes av Skolverket (1991) fördes projektet över dit. Frågan omprojektets organisation och inte minst huvudmannaskapet har diskuterasi olika omgångar (bl.a. efter utredningar av Statskontoret) men projektetdrivs fortfarande av Skolverket.LEXIN-projektet hade från början en ledningsgrupp med representanterfrån de inblandade parterna, bl.a. Statens invandrarverk ochSpråkdata. Denna styrgrupp upphörde någon tid efter det att projektetknutits till Skolverket. Projektet leds för närvarande av Kiros FreWoldu och Mai Beijer som också nyligen har presenterat projektet(Beijer & Fre Woldu 1997).3. Ordböcker för vem?De tvåspråkiga LEXIN-ordböckerna är avsedda för nytillkomna invandrareoch flyktingar som skall lära sig svenska. Utformningen avordböckerna speglar på olika sätt denna grupps behov: man har i allmänhetingen erfarenhet av studier i främmande språk, ingen lexikonvana,ofta begränsad läsfärdighet också på modersmålet. Detta ärnaturligtvis en generaliserande bild av invandraren eller flyktingen menriktmärket är den ovane lexikonanvändaren. Därför är texten spatiös,böjningsangivelser utskrivna, exempelmeningar tydligt markerade ochuttal angivet på varje ord (även om många ords uttal hade kunnat gesvia en regel). Direkt avsedda för målgruppen är också samhällsordensom ger kunskap om termer inom det svenska samhällets offentligasektor.Ordböckerna är inte ensidigt inriktade på antingen reception ellerproduktion utan innehåller drag av båda. De aktiva dragen omfattarsådant som språkexempel och syntaxinformation, de passiva omfattarframför allt ordförklaringarna. Till detta kommer att man i många av detvåspråkiga ordböckerna har bevarat den svenska förklaringen, med