Bilaga C Miljökonsekvensbeskrivning - Vindkraft Norr

More documents

Recommendations

Info

Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Raftsjöhöjden – Statkraft SCA Vind AB Under sommaren betar renarna på högfjället eller i björkskogar. På hösten betar de i lågfjällsregionen och på vintern sker förflyttning till vinterbetesmarker, främst i barrskogar. Inom betesmarkerna betar renarna lavar, såsom renlavar, marklavar och trädlavar, men även andra gröna växter. Flyttning av renarna kan ske antingen med lastbil eller genom att renarna drivs med skoter längs s.k. flyttleder. I anslutning till flyttlederna finns uppsamlingsplatser som motsvarar de behov som renskötarna har för att kunna samla ihop renarna. Inom betesmarker och kring flyttleder och uppsamlingsplatser finns också något som kallas för trivselland, vilket är områden med terrängegenskaper som gör att renen gärna vistas där. I Jämtlands län finns 12 samebyar och i Västernorrlands län 7 st. Jinjevaerie sameby finns i båda dessa län och är den sameby som kan anses vara närmast berörd av den planerade vindparken Raftsjöhöjden. I dagsläget finns inget riksintresse för rennäring vid vindparken enligt version antagen 1990. Vindparken är i sin helhet lokaliserad inom vinterbetesmark för Jinjevaerie sameby. Under samrådet i oktober erhöll SSVAB information från samebyn att de använder området inom och kring Raftsjöhöjden som vinterbetesmark vid behov för mindre flockar. Detta eftersom att området vid vindparken Raftsjöhöjden inte är tillräckligt stort för en familjegrupps renhjord. Med anledning av att området används som vinterbetesmark vid behov känner sig Jinjevaerie sameby, enligt genomförda samråd, berörda av Raftsjöhöjdens vindpark. Ingen av de övriga samebyar som kontaktats under samrådet känner sig berörda av vindparken. 2.11 Övrig mark- och vattenanvändning Under samrådet har information inhämtats om övrig mark- och vattenanvändning via möten, utskick och telefonsamtal. Den dominerande markanvändningen som identifierats inom det berörda området är skogsbruk och det är mestadels SCA som bedriver det skogsbruk som påverkas. Övriga skogsägare måste ge sitt medgivande för att vindkraftverk ska uppföras på deras mark. 2.12 Konkurrerande intressen Information om konkurrerande intressen i vindparkens närområde har samlats in under samrådet via möten, utskick och telefonsamtal. Samråd har hållits med Försvarsmakten, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen samt berörda teleoperatörer. Ingen av dessa har haft något att erinra mot den planerade vindparken. 2.13 Aktuella fastighetsägare I bilaga D till tillståndsansökan finns en förteckning över berörda fastighetsägare inom vindparken Raftsjöhöjden. SCA äger ca 75 % av arealen inom parken. För den privatägda marken har arrendeavtal upprättats. 2.14 Närboende Området där deletappen Raftsjöhöjden planeras ligger högt beläget i landskapet och byarna Raftsjöhöjden, Sikås samt Gåxsjö ligger runt om i dess närhet. Närmaste bostadsbebyggelse ligger i Sikåstjälen, ca 2 km från vindparken. Eftersom vindkraftverken som huvudregel aldrig kommer att uppföras inom 250 meter från vindparkens gräns, kommer närmaste bostadsbebyggelse ligga mer än 2,25 km från vindkraftverk. Avståndet till närliggande byar är enligt följande: � Raftsjöhöjden – ca 2,2 km � Sikås – ca 8 km � Gåxsjö – ca 4,2 km 26
Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Raftsjöhöjden – Statkraft SCA Vind AB 3 RAFTSJÖHÖJDENS VINDPARK Den planerade vindparken Raftsjöhöjden ligger i Strömsunds kommun i Jämtlands län, se karta nedan, och är ca 3 km 2 stor. I Bilaga C2 redovisas vindparken med områdesavgränsning, layout och vägnät. För att inte inkräkta på angränsande fastigheters möjligheter att utvinna vindresurser och för att ha ett skyddsavstånd gentemot omgivningen kommer vindkraftverken som huvudregel att placeras minst 250 m från vindparkens områdesavgränsning. I kartorna, Bilaga C2 samt kartan nedan, redovisas denna gräns utanför vilken inga vindkraftverk kommer att placeras. SSVAB planerar att uppföra parken med start tidigast hösten 2009, beroende på när tillstånd fås. Byggtiden för parken Raftsjöhöjden uppskattas till ca 3 år. Bild 12. Översiktskarta Nedan beskrivs vindparkens utformning och omfattning, för tekniska detaljer se den tekniska beskrivningen som följer med som bilaga till tillståndsansökan. 3.1 Vindkraftverken Ett vindkraftverk består av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till generatorn som omvandlar energin till el. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag efter rådande vindförhållanden. Utvecklingen 27
Page 1 and 2: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPAR
Page 3 and 4: Miljökonsekvensbeskrivning vindpar
Page 27: Miljökonsekvensbeskrivning vindpar
Page 75: Miljökonsekvensbeskrivning vindpar

Bilaga C Miljökonsekvensbeskrivning - Vindkraft Norr

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?