genom jorden - Peab

genom jorden 

energieffektiva småhus 

i samverkan mellan 

arkitekt och ingenjör

2 

genom jorden 

energieffektiva småhus 

i samverkan mellan 

arkitekt och ingenjör

Genom jorden 

arkitektur och ingenjörskonst i samverkan 

Examensarbete inom master programmet Design for Sustainable Development 

John Helmfridsson och Mikael Mangold 

Instutitionen Arkitektur, och Bygg- och Miljöteknik - Byggnadsteknologi. 

Chalmers Tekniska Högskola 

Göteborg 2009 

Examensarbete 2009 

förord 

Det finns ett stort antal människor som vi vill tacka för deras stora 

vänlighet och hjälp. På Peab har vi mottagits mycket väl av Henrik 

Persson och Kristina Gabrielii som har skapat tid ur mycket späckade 

kalendrar för oss, Lars Bontin, Ingemar Dryséus och Thomas Axelsson 

har alla hjälpt oss massvis inom sina områden. Vi vill även tacka Evy 

Carlsson och Johan Östberg för att de löst alla våra svårigheter. 

På Chalmers har vi fått mycket hjälp av Angela Sasic med alla möjliga 

tankar och beräkningar, Pål Castell har hjälpt oss att få ordning på 

vad vi egentligen håller på med, Michael Eden har varit vår trofaste 

handledare och Victor Kowalski funderat kring våra planlösningar. 

Vi har även gjort ett stort antal studiebesök och intervjuer med 

experter på eller aktivister i olika områden. Bland dessa vill vi särskilt 

nämna: Hasse Kvist som hjälpt oss då Derob har bråkat och Håkan 

Gillbro som lärt oss allt vi kan om ventilation. 

Utöver detta har vi haft ett enormt stöd från våra fantastiska 

flickvänner som hjälpt oss enormt med idéer, kommentarer och stöd. 

De har dessutom fått stå ut med att vi kommit hem sent, skissat hela 

nätterna, gått tidigt och varit skäggiga under kritiska delar av projektet. 

4 5

Essensen av konceptet passivhus 

är att aktiviteten i en byggnad 

upprätthåller skillnaden 

mot klimatet utanför, 

utan att använda energi 

just till värme eller kyla. 

6 7

sammanfattning abstract 

Detta examensarbete analyserar byggande 

av energi- och kostnadseffektiva småhus för 

koncernen Peab. En förhoppning är att det 

ur arbetet skall tas fram ett energieffektivt 

alternativ till traditionellt byggande inom Peab. 

Exempel på detta skulle kunna gälla ett projekt 

i Oxled i Partille. En serie generella byggnader 

har tagits fram i detta arbete, dock har design 

och byggnader snarare varit en metod för att 

stödja projektets huvudsyfte: att undersöka 

energieffektivitet, tänkande och lösningar kopplat 

till det, än ett resultat. I ett konkret projekt 

anpassas modellerna till lokalitet och storlek 

av område. För att testa byggsystem och fysisk 

utformning har energisimuleringar gjorts i Derob 

där passivhuskraven har varit en riktlinje. Den 

slutliga modellen är en byggnad som uppfyller 

passivhuskraven. Modellen har enligt kalkyl en 

merkostnad på 5 % jämfört med ett projekt 

som planerats av Peab för 2010 men skillnaden i 

uppvärmningskostnad gör investering lönsam. 

En djupare analys av systemet luftkulvert i 

kombination med frånluftsventilation har 

genomförts. I svenska passivhus är luftkulvertar 

ovanliga då från- och tilluftsventilation med 

värmeväxlare anses gott nog. I Tyskland, Österrike, 

Schweiz är luftkulvert, ofta i kombination med Ftx, 

betydligt vanligare. Enligt våra beräkningar görs 

inga energibesparingar med en luftkulvert jämfört 

med en Ftx, däremot kan inomhusklimatet bli 

bättre. Byggnaden utformas så att passivhuskraven 

uppnås antingen med Ftx eller med luftkulvert. 

I samband med analysen av systemet luftkulvert 

undersöks luftfuktighet ur ett energiperspektiv. 

Vi visar i detta arbete att det går att spara energi 

genom att betrakta fuktproduktion som förlorad 

energi. 

Vi som genomfört arbetet är en arkitektstudent 

och en väg- och vattenstudent, tillsammans har vi 

tagit ett brett perspektiv på energieffektivitet och 

undersökt en rad kostnads- och energibesparande 

lösningar. Dessa lösningar har inte alla kunnat 

appliceras i den föreslagna byggnaden men många 

har analyserats i mindre stickspår, vilka flikats 

in i rapporten. För att ge underlag till arbetet 

har en mängd aktörer inom byggindustrin har 

kontaktats, och många intervjuer och studiebesök 

har genomförts. Övriga viktiga parter har varit 

Chalmers Arkitektur, institutionen Design 

for sustainable development, institutionen för 

Byggfysik, Peab Sverige och Passivhuscentrum. 

This thesis analyzes energy and cost efficient single 

dwellings for Peab. It is our ambition that an energy 

efficient alternative to traditional Peab construction 

methods and that this will be the continuation of 

the thesis specific case Oxled in Partille. A series of 

buildings have been proposed in the thesis, however 

the design of the buildings have rather been a 

method of investigation than a result. Instead, the 

main focus has been to gain knowledge in energyefficient 

building techniques. It is essential to adjust 

the design to the specific concrete project. In order 

to test the building system and the design, energy 

simulations have been conducted in Derob where 

the Swedish passive house requirements have been 

a guideline. The final model is a building that fulfils 

the passive house requirements. The model costs 

5 % more than a project that has been planed for 

2010 by Peab according to quantitative surveying 

however the difference in heating costs makes the 

investment profitable. 

A deeper analysis of the combination of air duct 

and mechanical extraction ventilation is conducted. 

As the air heat exchanger often is considered good 

enough in Sweden, air ducts are rare in Swedish 

passive houses. However in Germany, Austria and 

Switzerland the air duct, often in combination 

with an air heat exchanger, is standard. According 

to calculations in the thesis, the model with 

an air duct will consume close to the same 

amount of energy as the same model with an air 

heat exchanger, but the indoor climate will be 

improved. 

The model is designed as a passive house, either 

with air duct or heat exchanger.In connection with 

this analysis humidity is investigated in an energy 

perspective. It is displayed that it is possible to save 

energy by considering production of humidity as 

lost energy. 

We that write this thesis are architecture and a 

civil engineering student; together we have taken 

a broad perspective on energy efficiency and have 

investigated numerous cost and energy saving 

solutions. It has not been possible to include all 

of these solutions in the final model. They have 

instead been investigated as side tracks in the 

thesis. In order to give the thesis a base numerous 

actors in the Swedish building industry have been 

contacted and many interviews and study visits 

have been made. Other important parts have been 

Chalmers Architecture, the institution of Design 

for Sustainable Development, the institution Build 

physics, Peab Sweden and Passivhuscentrum. 

Sökord: Energieffektivtboende, passivhus, luftkulvert, frånluftsventilation, tvärvetenskap, Derob. 

Search words: Energy efficient housing, passive house, 

air duct, mechanical extraction ventilation, interdisciplinary research, Derob. 

8 9

innehåll 

13. inledning 

14. Bakgrund 

15. Syfte 

16. Metod 

17. Avgränsningar 

18. Läshänvisningar och upplägg 

19. Nyckelord och enheter 

21. utgångspunkt 

23. Idéer för energisparande 

31. Förutsättningar, jämförelser och krav 

40. Utgångsmodell 

43. kritik 

44. Grundläggande kritik 

49. analys 

50. installationer 

50. Program 

51. Värmesystem 

58. Ventilation 

74. Vatten och avlopp 

76. Elsystem 

78. byggsystem 

78. Program 

80. Produktionsenergi och passivhus 

82. Stomsystem och väggar 

102. Grund 

104. Tak 

106. Mellanbjälklag 

108. Modulsystem 

126. utformning 

126. Program 

128. Utformningsarbete 

152. simuleringar 

154. Beräkningsgång 

156. Lätt/tung byggnad och ftx/kulvert med frånluft 

164. Ändrad byggnadsriktning 

165. Kravspecifikationer 2008/2009 

168. Indata 

170. kostnader 

175. slutlig modell 

176. Installationer 

178. Byggsystem 

180. Utformning 

182. Simulering 

184. Kostnader 

187. avslutning 

188. Slutsatser 

190. Epilog 

192. Referenser 

bilagor 

1. Isolerberäkningar 

2. Byggnadens klimatskal 

3. Utdrag ur kalkyleringar 

4. Handledare, intervjuer och besök 

5. Utdrag ur beräkning av genomsnittligt småhus 

6. Beräkning av kostnader för grund 

10 11

12 

inledning 

Bakgrund 

Syfte 

Metod 

Avgränsningar 

Intervjuer och besök 

Handledare 

Upplägg och läshänvisningar 

Nyckelord och enheter

akgrund 

Detta examensarbete kom först på tal under 

Julen 2007. Vi, John Helmfridsson och Mikael 

Mangold, arbetade första gången tillsammans 

i kursen “Design for Sustainable Development 

in a northern context” och vi insåg snart att vi 

delar många idéer om hållbar utveckling samt en 

vilja att arbeta med energieffektivitet i svenska 

bostäder. Vi var båda skeptiska till hur man ställde 

krav på energieffektiva byggnader, vi ansåg att 

boendekvalité ofta kom i andra hand, och vi tyckte 

det skulle vara spännande att designa samt räkna på 

en egen energieffektiv byggnad. 

Under våren och sommaren 2008 träffades vi 

på vår fritid och började lägga grunden till ett 

examensarbete under 2009. Under denna period 

skapades en idélista av energieffektiva lösningar för 

bostäder som vi fann intressanta. Många av dessa 

idéer kan återfinnas i Idéer för energisparande. 

Under våren 2008 rådde fortfarande 

högkonjunktur och vi sökte en familj eller en 

byggare som ville realisera vår byggnad samtidigt 

som vi skrev examensarbetet. Tyvärr avtog viljan 

att bygga nya villor dramatiskt, då finanskrisen 

slog till hösten 2008, och det blev omöjligt att 

göra ett examensarbete som kunde realiseras i 

sin helhet. Under hösten gjorde vi varsitt första 

examensarbete om fysiskplanering i Kungsbacka 

respektive vattendistribution på Zanzibar. Genom 

jorden blev vårt andra. 

I februari 2009 började vi arbeta med 

examensarbetet på heltid. Först summerade vi 

det som hade gjorts tidigare och tog kontakt 

med tilltänkta handledare på Chalmers. Därefter 

började vi söka efter en extern partner att arbeta 

mot. I mars 2009 fick vi först kontakt med Kristina 

Gabrielii på Peab och examensarbetet fick sin 

nuvarande utformning. 

Koncernen Peab köpte Alingsås trähus hösten 

2008 i syfte att utveckla sina satsningar på 

småhusmarknaden. I samma linje har även 

konceptprojektet Konkret vision föreslagits göras 

till ett realiserbart Peabprojekt. Det är en önskan 

hos Peab att bygga energieffektiva småhus. 

Detta examensarbete syftar till att skapa förståelse 

och teoretisk kunskap kring energieffektivt 

byggande genom utveckling av energieffektiva och 

kostnadseffektiva småhus. 

Arbetet kommer bland annat att fungera som 

input till arbetsgruppen Konkret Vision på Peab. 

Projektet kan komma att ungöra grund för ett 

lågenergialternativ till traditionellt Peab-byggande i 

ett projekt i Partille. 

14 15 

syfte 

Vårt syfte har också varit att sätta oss in i dagens 

debatt kring energieffektivt byggande, lära oss 

använda verktyg för att analysera byggnader så 

väl som argument. Vi har även haft som mål att 

göra någon form av inlägg i debatten genom 

presentationen av vårt arbete.

1. Lindgren 2009 

metod avgränsningar 

Vår centrala metod har varit att arbete med 

”forskning genom design”. För att få förståelse för 

och för att analysera olika energieffektiviserande 

lösningar var det nödvändigt att arbetet kretsade 

kring en byggnad vilken vi kunde utforma och 

räkna på. I byggnaden har vi kunnat implementera, 

beräkna och jämföra de lösningar som föreslås. 

Naturligtvis är det även en målsättning att 

förslaget realiseras i någon form men byggnaden är 

framförallt vår metod. 

En energieffektivisering av en byggnad innebär ett 

helhetsgrepp på byggnad och boende. Detta kräver 

betänkande av allt ifrån konstruktionssystem till 

installationer och brukarbeteenden. Det finns en 

mängd exempel på energieffektiva byggnader som 

når långt i sin energieffektivitet i vissa avseenden 

men som i sin helhet kommer till korta eftersom 

man missar aspekter i processen 1 . 

Vi strävar efter att uppnå en bredd i vårt arbete 

och den centrala metoden är då vårt samarbete 

mellan arkitekt- och ingenjörsstudent. Tillsammans 

har vi utarbetat en metod där en lista med idéer 

för energisparande har stått i fokus för vårt arbete. 

På så sätt har vi båda alltid kunnat utveckla våra 

egna samt den andres tankar parallellt. Förståelsen 

för den andres tankesätt och insikter kring vårt 

samarbete har varit viktiga. 

För att uppnå bredd arbetade vi från början med 

en modellbyggnad som förändrats under projektets 

gång, men som alltid visat på vad som skulle 

kunna vara resultatet av vårt arbete. Detta resultat 

kritiserade vi ständigt för att inte förbigå aspekter 

som har betydelse för examensarbetet, men som 

ligger utanför examensarbetets ramar. 

Som en viktig del i examensarbetet har vi sökt 

kunskap och praxis från yrkesverksamma inom 

skiljda delar av byggsektorn. Vi har intervjuat 

en mängd aktörer, diskuterat med många och 

genomfört en rad studiebesök. Vi genomförde 

också en studieresa till Tyskland, Schweiz 

och Österrike. Från dessa tillfällen har vi 

skapat en databas till vårt examensarbete med 

intervjusammanställningar. Dessa studier har på 

många sätt förändrat våra val och givit oss insikt 

om praktiska möjligheter och svårigheter. 

Konstruktionen jämförs med befintliga projekt. 

Detta görs dels i fallstudier och dels genom en 

kalkyl som baserar sig på en offertförfrågan som 

skickats ut till Sjömarkens isolering, Epro och 

BMhus. Jämförande kalkyl har gjorts tillsammans 

med Ingemar Dryséus på Peab. 

Simulering av byggnaden sker i Derob och Excel. 

Mindre beräkningar utförs i Excel och presenteras 

som tabeller eller grafer i rapporten. 

Detta examensarbete analyserar en byggnad. Vi 

har sökt att inkludera vad vi ser som de tre främsta 

aspekterna för denna byggnad, installationer, 

byggsystem och utformning. Detta innebär att en 

avgränsning har skett genom vår indelning och val 

av fokus. 

Eftersom ett helhetsgrepp eftersträvas så rör sig 

arbetet bitvis på en ytlig nivå i många avseenden 

men vi gör även djupdykningar i form av 

simuleringar och fallstudier. Arbetet har haft 

som mål att få med så många detaljlösningar som 

möjligt men det har dock varit nödvändigt att dra 

en gräns för detaljeringen. Delen som handlar 

om arkitektur har alltså inte stått i fokus, utan 

arkitekturens påverkan har undersökts. 

Därmed har arbetet omfattat förhållandevis lite 

utformning för ett examensarbete inom arkitektur. 

Istället har förutsättningar för utformning 

undersökts för att projektet skall komma till större 

nytta i framtiden. 

Derob som program är ett verktyg och utvärderas 

endast som ett verktyg. På inrådan av Hasse Kvist 

på institutionen Energi och Byggnadsdesign 

vid Lunds Universitet så har vi valt att lägga en 

gräns för hur detaljerade simuleringar vi gör, se 

Simuleringar. 

Livscykelanalyser för material har inte gjorts utan 

data från tidigare studier har använts. Analysen har 

skett mycket översiktligt då fokus i arbetet har 

legat på andra punkter. 

Att arbetet inkluderar jämförelser med befintliga 

byggnader innebär en avgränsning i det avseende 

att vi valt specifika byggnader eller projekt. 

Jämförelser med andra byggnader hade givit 

resultat med annan vinkling. 

Vi har valt att arbeta med en villa på 110- 130 kvm 

eftersom det var ett önskemål från Peab. Samtidigt 

fungerar villan väl som metod för att nå syftet 

att utforska passivhusteknik. Vi kommer inte att 

fördjupa oss i de energibesparingar som kan göras 

med hjälp av större, centraliserade system och 

gemensamma boendeformer. 

Därmed går vi inte in på det område som 

byggnaderna utgör del i, utan specificerar endast 

några förutsättningar vilka utgör grund för 

värmesystem och utformning. Området i sig 

lämnas utanför. 

16 17

läsanvisningar och upplägg 

Arbetet börjar med vår utgångspunkt, det vill säga 

vår idélista. Därefter följer de förutsättningar och 

referensobjekt vi har för vår byggnad. Detta kapitel 

avslutas med en sammanfattande hypotes och en 

kritik av hypotesen. Avsnitten Hypotes och Kritik 

är egentligen en form av förväntade slutsatser och 

en diskussion innan själva arbetet tar sin början. 

Därefter följer vår analys som är uppdelad 

i: Installationer, Byggsystem, Utformning, 

Simuleringar och Kostnader. Avsnittet Installationer 

behandlar olika installationstekniska delar av 

byggnaden som analyseras i syfte att uppnå 

energieffektivitet. I avsnittet Byggsystem behandlas 

vilka krav på arkitektur som ställs för att en 

byggnad skall kunna prefabriceras och hur ett 

väggelement i ett passivhus kan sättas samman 

på ett effektivt sätt. Avsnittet Utformning 

behandlar konsekvenser av arkitektoniska val för 

energiförbrukningen i en byggnad. I Simuleringar 

sammanfattas och redovisas resultat av simuleringar 

av de byggnader som arbetats fram. Kostnader 

redogör sedan för vår kostnadsberäkning av 

byggnaden. 

Avsnitten Byggsystem, Arkitektur och Installationer 

inleds med respektive program. Då vi arbetade 

med vår analys var programmen ett hjälpmedel för 

att veta vad som skulle avhandlas och vad vårt mål 

var. Där står tydligt, ofta i punktform, vad som är 

syftet med varje analysmoment. 

Resultatet består av det föreslagna byggsystemet, 

den föreslagna byggnaden samt energisystem 

och energibalansen för byggnaden. Tanken är att 

man skall kunna läsa detta som en form av grafisk 

sammanfattning där de mest intressanta lösningarna 

appliceras och slutsatserna av vårt arbete 

framkommer. 

Som avslutning återknyter sedan slutsatserna till 

våra förutsättningar och de antaganden som gjorts 

i vårt arbete. Epilogen tar ett utifrånperspektiv på 

arbetet och sätter rapporten i ett sammanhang. 

Under arbetets gång har vi genomfört en mängd 

intervjuer med olika aktörer inom byggmarknaden. 

Dessa intervjuer presenteras i arbetet som en form 

av examensarbetes. De är skrivna med en mer 

informell stil för att återspegla det samspel vi har 

haft med många av aktörerna. 

I texten refererar är kursiva källhänvisningar 

muntliga källor, källhänvisningar med versal 

tryckta källor och källhänvisningar med gemen 

internetkällor. 

Ftx (bestämd form Ftxen) Från-tilluftsvärmeväxlare 

Frånluftsventilation Ventilation genom att fläkt drar ut luft ur byggnaden 

Värmekulvert Rörledningar i mark för värmedistribution 

Luftkulvert Rördragning i mark för luftintag 

Självdrag sventilation Ventilation genom den naturliga tryckskillnaden i byggnaden 

driver på luftströmningen 

Relativ Fuktighet [%] Den upplevda luftfuktigheten, 

dvs luftens fuktighetsgrad vid en given temperatur i procent 

Passivhus Byggnad som uppfyller passivhuskraven 

Energieffektiv Aktivitet som kräver relativt lite energi 

LCC Life Cycle Cost, den totala miljöpåverkan ett material har i 

produktion, transport, brukande och rivning. 

BBR Boverkets Bygg Regler 

FEBY Forum för Energieffektivt BYggande 

Kravspecifikationen 2008/2009 FEBYs Kravspecifikationer för Passivhus 

BOA Uppvärmd bostadsarea, inklusive innerväggar 

W Effekt 

kWh Energi, dvs effekt över tid 

hK Gradtimmar 

Q Energiflöde [W] 

K Energiflöde per grad [W/K] 

nyckelord och enheter 

U-värde Värmemotstånd för byggelement [W/m2K] 

psi Värmeförluster för hörn och kanter [W/st], [W/m] 

lambda Materialegenskapen värmemotstånd [W/mK] 

18 19

20 

utgångspunkt 

Ideer för energisparande 

Förutsättningar, krav och jämförelser 

Utgångsmodell

figur 1. Idekläckning, hårt arbete och kaffe. 

Till grund för detta examensarbete ligger en 

idé om att undersöka möjligheter att bygga 

energieffektivt genom samarbete mellan arkitektur 

och ingenjörsskap. Vårt möte och samarbete har 

utvecklat våra synsätt och därmed drivit våra egna 

kompetenser framåt. 

För att kunna utveckla idén om passivhus behöver 

vi ifrågasätta normer och självklarheter som rör 

dem. Därför har vi sökt möjligheter att bygga 

passivhus på andra sätt, med annan teknik. 

Detta arbete har tagit oss med genom många 

områden inom byggbranschen, från kalkylering till 

projektering, från byggarbetsplatser till tio år gamla 

projekt. Besök och möten har varit otroligt givande 

för arbetet. 

Hösten 2007 påbörjades arbetet med skapandet 

av en lista idéer om energieffektivisering, detta 

blev startpunkten för hela examensarbetet och 

därmed är idélistan den viktigaste utgångspunkten i 

rapporten. Här står en mängd idéer samlade, enkla 

som komplicerade, bra som dåliga. 

idéer för energisparande 

värme 

Värmelager, eventuellt i grund 

Ett värmelager ger ett behagligt inomhusklimat och kan spara värme. Värmelager består ofta 

av sten, sand eller vatten. Installationstunga utrymmen bör kunna sprida värme till övriga rum med 

värmelagret. 

Värmelagring i innerväggar/golv/tak 

Byggnadens egna konstruktiva delar utgör ett värmelager och ger byggnads tyngd. Trä har 

exempelvis mycket god värmelagringsförmåga, men murade eller putsade väggar är än bättre. 

Värmelager i uterum 

Ett stenlager i ett uterum skulle kunna ta tillvara på spillvattnets värme ner till 4 grader. Ett sådant 

stenlager har dock stora värmeförluster. 

Säsongsvärmelager 

Kopplas en mycket stor, välisolerad vattentank till en närvärmecentral kan 

solvärme från sommaren sparas till höst, särskilt om värmesystemen bygger på låga temperaturer, 

ex golvvärme. 

Ackumulatortankar med överkapacitet flera tankar 

Ett system med flera ackumulatortankar kan ge effektivare solpaneler genom att en tank kan ha 

lägre temperatur. 

Kamin eller massugn 

Strålande värme upplevs som behagligare än värme tillförd via luften. Massugn såsom en heikkiugn 

ger effektiv förbränning och hög värmelagring. Vattenmantlad 

kamin kan vara ett bra alternativ om det inte finns fjärrvärme. Varmvatten är en stor energipost i 

passivhus. 

Climate well 

En energilösning som lagrar värme och kyla i fasförändring av salter. Detta skulle kunna utnyttjas 

för att lagra värme utan värmeförluster. Lösningen är dock väldigt dyr climatewell 2009. 

Solpaneler i 70-90 graders lutning 

En vertikal solpanel genererar mer effekt vintertid än en solpanel i 45 grader. Vi bör undersöka 

vilka solpaneler som är bäst för energieffektiva byggnader. 

Solpaneler som rör sig 

En solpanel som riktar in sig mot solen har 4 gånger högre verkningsgrad. 

22 23 

Spalt med 

sidhänvisningar 

eller referenser 

Se sidan 56. 

Anneberg 2009 

Se sidan 74. 

byggeko s130 om 

strålnvärme 

climatewell 2009 

Se sidan 54.

Unterrainer 1998 

Se sidan 74. 

SplitVision 2009 

Theorin 2007 

Separett 2009, 

clivusmultrum 

2009 

se sidan 52. 

koljern 2009 

hasopor 2009 

Golv och väggvärme 

Genom att arbeta med värmekällor som kräver lägre temperatur kan kulvertförluster 

från värmecentraler minskas dramatiskt. Legionellarisken innebär då installation av en 

värmeväxlare för tappvarmvatten. 

Durkgolv eller trall som toalettgolv 

Badrumsgolv utan uppvärmning kan bli kalla, trä känns varmare. 

Återvinna värme från spillvatten 

Gråvatten har en snittemperatur runt 32 °C, se sidan 74-75, svartvatten har lägre 

temperatur. Avloppsåtervinning bör därför ske före sammanföring av de två. 

Split-box 

En helhetslösning för varmvatten och avlopp med värmeåtervinning. 

Kompost inomhus 

En kompost placerad innanför klimatskalet utvecklar värme. Vilken effekt utvecklar 

den? Kan man ha komposten inomhus/i källaren eller blir lukten ett för stort problem? 

Fekaliekompost 

Istället för att skölja ut fekalier med gråvattnet bör energi återvinnas lokalt. Både 

värme, biogas och gödning kan enkelt utvinnas. 

Biopanna att elda spannmål i 

Spannmål är billigt, men myrsyra skapar behov för keramisk insats, vilket är dyrt. 

minskat energibehov 

Cellglas i grund, väggar och tak 

Snabbt, enkelt, säkert och fritt från köldbryggor. Men mycket dyrt. 

Hasoporgrund 

Ett annat nytt material som är ett alternativ för välisolerade husgrunder. 

Lecagrund 

Ett äldre, billigare alternativ som är en restprodukt. 

Musselskal 

En naturprodukt och industrirestprodukt med samma egenskaper som Leca. 

Cellplastbitar 

En restprodukt från betongindustrin med bättre isolering. Men troligen är det bättre för miljön om 

cellplast åter kan bli cellplast. 

Tätt för luft, ej diffusion 

Passivhus måste vara vindtäta men inte diffusionstäta. Behövs plast i väggarna? 

Halmbalsväggar 

Isolering direkt från åkern är ett miljömässigt bra val. Det krävs dock en byggmetod som gör 

halmbalsbyggen erkända. 

Superisolering 

Det finns en rad isolermaterial som lovar fantastiskt mycket bättre isolervärden, vakuumisolering, 

nanoteknologiska framsteg etc. etc. Kan man tänka sig att använda dessa 

material någonstans? Genom att använda superisolering kan man minska känslan av tjocka väggar. 

Byggnaden omgärdad av kalla utrymmen 

Garage, växthus, skafferi och vindfång kopplat till huset ger lägre dimensionerande 

utomhustemperatur, lite extra isolering och varmare kallutrymmen. 

Glasat uterum runt byggnaden 

Ett extra klimatskal som sänker dimensionerande utomhustemperatur, isolerar och ger 

odlingsmöjligheter. Men framförallt ökar det husets yta en stor del av året, vilket kanske minskar 

ytbehoven under den kalla delen av året. Ett uterum ger livskvalitet. 

Avluft ut i det glasade uterummet 

Transmissionsförlusterna minskar ytterligare ifall uterummets temperatur 

höjs. Fukt och luktproblem kan uppstå då avluften är varm och innehåller mer 

fukt. 

Glas som täcker mörk vägg med isolering innanför 

Sol under vinter lurar väggen att det är varmt varvid transmissionsförluster minskar. Men fungerar 

detta i Sverige? 

Yteffektivitet, minska byggnadens area 

Genom att bo yteffektivare minskas energiförbrukningen per capita dramatiskt. En enkel och 

effektiv metod som ställer krav på arkitekturen. 

Omslutningseffektivitet 

Genom att bygga kubiskt minskar transmissionsförlusterna. Framförallt minskar 

omslutningsarean per golvyta om småhus har två eller tre våningar. 

24 25 

Samuelsson 2009 

Minke 2005 

cabot-corp 2009 

Björkholm 1996 

ecorelief 2009 

Energisk 2006 

se sidan 134. 

se sidan 130.

Linde 2008 

se sidan 103. 

se sidan 95. 

se sidan 141. 

se sidan 58. 

se sidan 177. 

Olika lösningar för vindfång 

Vindfånget ska vara en naturlig del av huset, inte påklistrat i efterhand. 

Inre och yttre bärande stommar 

En inre och en yttre stomme minskar köldbryggor. Men då krävs också få eller små 

kopplingar dem emellan. 

Detaljer för att minska köldbryggor i grund och takfot 

Nästan alla småhus har stora köldbryggor i väggfot och takfot. Genom att arbeta med 

olika stommar kan de minskas. 

Installationsfack för minskad håltagning 

Hål i tätskicktet ger stora energiförluster. Fack minskar håltagning. 

Lösningar för att minska håltagningar i väggar 

Färdiga genomtänkta upphängningslösningar i badrum, hall och kök. 

Löstagbara strömbrytare med Piezo-element 

Löstagbara strömbrytare minskar håltagningar i väggar och ger flexibilitet. 

Plåttak för att minska utstrålning 

Ett tak som reflekterar sol strålar också mindre värme. 

Solavskärmning sommartid och utstrålningsskärm vintertid 

Energieffektiva byggnader behöver minska in- och utstrålning. 

Södersluttning 

En given fördel för det energieffektiva bostadshuset. 

Lä eller solficka att bygga i 

Hur arbetar man med naturen och trädgården i byggande av ett bostadshus? 

ventilation 

Ftx med statisk värmeväxlare eller roterande värmeväxlare? 

Vad är skillnaden? Är en Ftx bra? 

Korta och enkla rördragningar 

Rördragningar måste göras snyggt och med korta inluftsledningar. 

Transparenta ventilationsrör 

Visar smuts i rör om undertak avlägsnas. Förenklar för boende. 

Självdragsventilation under sommaren 

Att köra mekanisk ventilation sommartid kan vara som att elda för kråkorna. Utan forcerad 

ventilation finns dock risk för fuktproblem i väggarna då övertryck råder i byggnaden. 

Luftkulvert under jord 

Långt rör där luften hinner värmas vintertid eller kylas sommartid. Dessutom fukta luften till 40- 

60 % RF inomhus. En luftkulvert kan även kopplas till en jordkällare. 

Vinddrivna ventilationsfläktar 

Det finns många exempel på vinddrivna frånluftssystem. 

Luftsolfångare som förvärmer inluften 

Genom att förvärma luft i en luftsolfångare kan energi sparas. Men utstrålning nattetid gör att 

lösningen blir komplicerad. 

fönster 

3 + 2 glasfönster 

Byggnader borde anpassa sig efter årstiderna precis som vi tar på oss mer kläder. Genom att sätta in 

ett extra fönster på insidan under vintern minskar värmeförluster markant. 

Karmar vs fönster, hur kan man göra bättre karmar? 

Karmarna har mycket sämre U-värde än den glasade ytan. Större fönster ger därför bättre u-värde 

än små fönster. 

Öppningsbara vs fasta fönster 

Fasta fönster har bättre U-värde och större glasyta. 

Fönster större än håltagning 

Karmförluster kan minskas genom att fälla in fönstren i väggen. 

Isolera fönsterytor 

Det finns många sätt att sätta igen fönster under kalla vinternätter. Man kan använda en 

stor dörr, som en skjutbar ladugårdsdörr/Svängdörr. Man kan använda värmeisolerande 

gardiner eller stora fönsterluckor. Dessa kan också vara placerade på insidan. Man måste 

dock tänka på fukt och kondensproplem. 

Sterlingmotor kopplad till närvärmecentral 

En sterlingmotor kan göra om närvärmecentralen till ett kraftvärmeverk, och 

därmed öka verkningsgraden. Men sterlingmotorn fördyrar och komplicerar. 

26 27 

se sidan 62. 

Gillbro 2009 

Solarventi 2009 

Unterrainer 1998 

diykyoto 2009

Bennich 2008 

se sidan 76. 

parans 2009 

Bokalders 2003 

Bennich 2008 

se sidan 67. 

elsparande 

Mätare med energiförbrukning i kök/vid ytterdörr 

De boendes förbrukning av hushållsel och varmvatten avgör hur energieffektivt ett 

passivhus är. 

Gå-hemifrån-knapp vid ytterdörr eller i enskilda rum 

En enkel knapp som stänger av onödig ström. Det ska göras enkelt att spara 

energi. Standby-elen är 10% av den totala elförbrukningen i svenska småhus. 

12V-system i vägguttag och i takuttag. 

Mindre farligt, färre transformatorer och enklare att koppla på solceller eller privat 

vindkraft. 

Gasspis 

En gasspis använder mindre primärenergi och anses lyxigare av många. Vidare kan gasen 

vara en restprodukt. 

Parans daylight 

Parans leder in solljus i inre rum med fiberoptik. Dyr lösning. 

Ljushylla i fönster 

Reflekterar ljus upp i taket och längre in i huset. 

Varmvatten in i tvättmaskin 

Minskar elkonsumtion för tvättmaskinen med solpanelens varmvatten. 

Svale för mat inne i huset 

Ett skafferi, exempelvis på norrsidan, kan kylas av jordtemperaturen. Kyl och 

frys är näst största energiposterna i svenska hem. En jordkällare nära huset minskar 

också kylskåpsbehovet. 

Torkholk att torka kläder i 

Det går åt mycket energi till att torka kläder. En torkholk är en gammal metod som 

kanske kan komma tillanvändning igen då man vill spara på värme igen. 

Sensorer som styr belysning 

Sensorer kan minska konsumtionen av el men innebär komplicerade systemen. 

Dagbok från föreläsning och samtal med Hans Eek på Ekocentrum 

Vi var på en föreläsning med Hans Eek på Ekocentrum i Göteborg 

den 18 februari 2009. Både John och Mikael har tidigare hört 

honom tala men kunde här efter föreläsningen diskutera en del 

frågor som har med examensarbetet att göra. 

Hans var med och startade Efem arkitektkontor, som tidigt 

profilerat sig mot hållbart byggande. Under 1970-talet projekterade 

de en villa där de fick chansen att testa olika metoder för att minska 

Figur 2. Hans Eek 

energianvändningen. Byggnaden fick ett 50 kubikmeter stenlager, 

det fick 42 kvm tidiga solfångare, det fick en inluftskulvert och ett multrum för toaletten. Det 

hade en mängd spjäll, åtta stycken, för olika ventilation och var tekniskt mycket avancerat. 

Slutsatserna med huset var enkla. Husets system motarbetade varandra, de fungerade ofta inte 

och de var krångliga. Under trettio år efter villan testades en rad konstruktioner och teknik, 

innan passivhusen i Lindås stod färdiga 2001. 

Fortfarande är Tuggelite, från tidigt 1980-tal, ett gott exempel på energieffektivitet. Där har 

byggnaderna en så stor tyngd att de boende inte märkte att värmesystemet gick sönder förrän 

efter en vecka. 

Ett annat bra exempel Hans pekade på är försökshusen i Dresden, byggda under 1990-talet. 

Hälften byggdes med solfångare, den andra hälften med Ftx. Solfångarhusen använde 25 kWh 

/kvm i uppvärmning, Ftx-husen 8 kWh. Här räknas dock inte den ökade driftsenergin in. 

Föreläsningen lärde oss också en del om blow-door-tester, bland annat hur snabbt det går att 

göra testerna och att åtgärda otätheter, testar man byggnadens täthet före lunch hinner man 

åtgärda under lunchen och kan testa igen direkt efter lunch. 

Det finns många försök för att minska de tre stora energiförlusterna i transmission, ventilation 

och avlopp. Det viktigaste med dem alla tre är att hålla tekniken enkel och logisk. 

Läs om vårt samarbete med Peab på sidan 30 

28 29

Dagbok från samarbetet med Peab, del 1 

Vi tog kontakt med ett flertal byggare för att diskutera former för ett 

examensarbete. Framförallt talade vi med kataloghusfirmor. Grundtanken 

var att rita ett passivhus åt dem som sedan kunde serieproduceras. 

Examensarbetets genomslag och därmed miljöpåverkan kunde då maximeras. 

Under tiden fick vi också kontakt med Kristina Gabrielii på Peab som berättade 

att hon hade ett intressant projekt vi kunde arbeta med. 

Första mötet med Kristina skedde på Peab i mitten av mars. Kristina är 

utvecklingschef och berättade om projektet Konkret vision som svenska 

föreningen, SBUF, initierat för att få igång tillverkning av betongvillor. Vi 

diskuterade kring vårt examensarbete och kom fram till att det kunde utgå 

ifrån projektet och den byggnad som SBUF utvecklat. Vid den tiden lutade vårt 

projekt åt en betongvilla med installationer samlade i en kärna. 

Vårt andra möte med Kristina Gabrielii på Peab var den 31 mars. Beslutet 

att vidareutveckla och marknadsanpassa Konkret Vision hade kommit från 

betongföreningen och Peab förberedde en projektuppstart för en ny fas. Under 

mötet diskuterades prefabricering och användande av installationskärnor. Peab 

som inte vanligtvis bygger så mycket småhus behöver system för produktion 

och vårt examensarbete kunde handla om hur passivhuselement bör se ut och 

hur en kärna byggs. Vi skulle diskutera med inköpare på Peab och försöka testa 

olika lösningar i simuleringsprogram. Nu såg examensarbetet ut att bli mer av 

ett ingenjörs- än ett arkitektarbete. 

läs om vår resa till alpländerna på sidan 46 

När detta skrivs är intresset för att bygga 

energieffektivt mycket stort i Sverige. Många 

fler är idag engagerade i miljöfrågor än för bara 

några år sedan och många av dessa människor 

vill bygga miljövänligt och energisnålt. Ett större 

fokus på energi till skillnad från miljöpåverkan i 

stort kan dock skönjas. Däremot har finanskrisen 

2009 minskat den potentiella villaköparens budget 

från runt fyra till runt tre miljoner kr, vilket ökar 

behovet av villor i prisklassen 2 miljoner kr exkl. 

tomt och avgifter 1 . Kostnadsmässigt är det därför 

intressant för oss att ta fram en total byggkostnad, 

netto. Denna kostnad var för småhus i genomsnitt 

inom storstadsregionerna 19222 kr per kvm 2007 2 . 

Bebyggelsen använder runt 40% av energin och 

producerar lika stor andel av avfallet i Sverige och 

EU 3 . Energianvändningen för bebyggelse har varit 

konstant de senaste 30 åren 4 . Detta trots att det 

är precis 30 år sedan den oljekris som så markant 

satte fokus på just energianvändning 5 . 

På de följande sidorna beskrivs våra förutsättningar, 

först kravspecifikationer för att uppnå 

förutsättningar, jämförelser och krav 

passivhuskraven, sedan valda krav från Boverkets 

regler för byggande. Därefter beskrivs de 

målgrupper vi utformat byggnaden för. 

Eftersom en av våra uppgifter är att undersöka 

möjligheten att bygga ett passivhus till samma 

kostnad som ett standardhus har vi tagit med tre 

jämförelser att titta på. Först är det statistiska 

genomsnittshuset, därefter konkret vision, ett 

pilotprojekt av Peab och svenska betongföreningen 

och slutligen området Änghagen, byggt av Peab 

och för oss framförallt intressant för att jämföra 

kostnader. Jämförelserna finns på sidan 32-35. 

30 31 

1. Persson 2009 

2. ssd 2009 

3. SOU 2002:115, s90 

4. Gross 2008, sid 9 

5. Bülow-Hübe 2006

1. Gross 2008, sid 9 

2. Energimyndigheten 

2008, sid 12 

3.Energimyndigheten, 

2008b, sid 12, 2009 


2008, Boverket 

2007, Gross 2008, 

Energimyndigheten 2009a 

jämförelse 1, 

det genomsnittliga svenska småhuset Ventilation 

Det genomsnittliga småhuset i Sverige är på 

144 kvm och har ett uppvärmningsbehov på 15 000 

kWh. Till detta till kommer varmvattenbehovet, 

5 000 kWh, och hushållselen, 6 200 kWh. Den 

totala energianvändningen blir 26 200 kWh, vilket 

ger 182 kWh per kvm eller 139 kWh för värme 

och varmvatten 1 . 

Medelenergiförbrukningen skiftar mellan olika 

källor, SCB anger att energianvändningen i Sveriges 

småhus 2007 var 122 kWh/kvm 2 . Genomsnittlig 

energianvändning i nybyggda småhus skiljer 

sig inte mycket från denna siffra. Däremot är 

energianvändningen i flerbostadshus långt högre 

per kvm 1 . 

Av energin som används i svenska småhus är endast 

35 % förnybar, varvid ett viktat värde per kvm med 

dubblade värden för icke-förnybar energi skulle bli 

122 * 0,65 * 2 + 122 * 0,35 * 1, dvs 201 kWh/ 

kvm. Detta är över 3 gånger passivhuscentrums nya 

krav från 2009 3 

Vad vi söker är alltså en byggnad som använder en 

tredjedel av genomsnittsbyggnaden i primärenergi, 

och samtidigt kostar lika lite per kvm. En nog stor 

utmaning. 

köpt energi inkl hushållsel 

kWh / kvm 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

oviktad 

tillförd värme 

hushållsel 

viktad 


hushållsel 

varmvatten varmvatten 

0 

figur 3. figuren visar mängden köpt energi per 

kvadratmeter och år. Den vänstra stapeln är oviktad 

energiförbrukning, i den högra är el och icke-förnybar 

värme viktad, dubblad, enligt passivhuskrav 20094 . 

Fönster och dörrar 

8204 kWh/år 

3516 kWh/år 

Grund 

3890 kWh/år 

Tak 

3516 kWh/år 

figur 5. Bilden beskriver ungefärliga energiförluster 

genom olika byggnadsdelar och processer för ett år. 

Fönster, dörrar och väggar är de större energiposterna. 

Tak, grund och ventilation är mindre poster. 

Energiförlusterna är ventilation 15 %, fönster och 

dörrar 35 %, väggar 20 %, tak 15 % och grund 15 %. 

Avlopp läggs på i efterhand som 20% av ventilation och 

transmissionsförlusterna 1 . 

32 33 

kWh 

32 000 

28 000 

24 000 

20 000 

16 000 

12 000 

8 000 

4 000 

0 

- 4 000 

- 8 000 

- 12 000 

- 16 000 

- 20 000 

- 24 000 

- 28 000 

- 32 000 

genomsnittligt 

småhus 


hushållsel 

varmvatten 

kroppsvärme 

solinstrålning 

ventilation 

transmission 

avlopp 

figur 4. figuren visar värme som tillförs och avlägsnas från 

byggnaden med de positiva värdena in och negativa ut 1 . 

värmebalans energiförluster 

Väggar 

4688 kWh/år 

Avlopp 

4688 kWh/år 


2008, Boverket 2007, 

Gross 2008

1. Konkret vision 

2008 


konkret vision 

Konkret Vision var ett konceptprojekt från 

nätverket Bettan inom Svenska Betongföreningen 

där NCC och arkitektbyrån KAWA hade en central 

roll i projektets utvecklingen. Projektets grundidé 

var ”Kärnan”. Ett volymelement av prefabricerad 

betong där villans mest installationstäta utrymmen 

som kök, bad, dusch och wc placerades ihop som 

en genomtänkt och självbärande färdig lösning. 

Vidare konstruerades en byggnad runt kärnan 

som syftade till att påvisa fördelar med att bygga i 

betong. Konkret vision visade sig efter kalkylering 

bli ohållbart dyrt, varvid det nu är tänkt att 

omarbetas 1 . 

Vårt arbete tog på sätt och vis ett avstamp i 

Konkret Vision eftersom en första tanke från Peabs 

sida var att vi kunde vara med i processen att skapa 

ett realiserbart projekt av Konkret Vision. Tyvärr 

drog arbetet ut på tiden så vår funktion i projektet 

är endast som tidig input. Vår roll är snarare att 

skapa konceptprojekt för Peab småhus. Flera av 

våra utgångspunkter är dock hämtade från tankar 

som funnits med i Konkret vision. 

Änghagen är ett projekt som drivs av Riksbyggen 

och Peab i Kungsbacka där 30 småhus byggs i 

samlad exploatering. Det är 11 st friliggande 

bostäder och 18 st parhus, alla i ett plan. 

Bostäderna beskrivs som ett kust- och naturnära 

boende för de som fyllt 55. Därför har man 

fokuserat på enkelhet, kvalitet, långsiktighet och 

komfort. Byggnaderna är försedda med Ftx och 

golvvärme, man har ett inglasat uterum och en 

carport. Fasaden är putsad med träinslag. Man har 

inte tagit hänsyn till vädersträck med avseende på 

energianvändning då bostäderna är byggda som ett 

V. 

Byggnaderna i Änghagen har jämförbara 

bostadsytor och kostnadslägen med den byggnad 

vi föreslår. Den stora skillnaden är att vår byggnad 

är i två plan och kostar sannolikt mindre per kvm. 

Därav har vi på inrådan av Ingemar Dryséus, 

inköpschef på Peab, baserat vår kalkyl på en 

jämförelse med området. Vi fick tillgång till den 

enhetskostnadsanalys som genomförts och det var 

därmed möjligt att göra överslag om skillnader 

i kostnader utifrån de anbud vi erhållit från 

Sjömarkens isolering, Epro och BMhus. 


ängahagen 

Änghagen kom in senare i processen då det 

blev tydligt att det var omöjligt för Peabs 

kalkylatorer att hjälpa oss med kalkylen. Projektet 

representerar en standardbostad och värden 

för energikonsumtion är sedan baserade på 

medelkonsumtionen i nybyggda bostäder med 

AA+ klassificerade hushållsapplikationer. Viktigt 

att nämna är därmed att vår kostnadsanalys endast 

är gällande utifrån projektet Änghagen vilket ger 

vår kalkyl därför dålig riktighet. Även precisionen 

av kalkylen går att ifrågasätta då den är baserad på 

Sjömarken, Epro och BMhus kalkyler med okända 

vinstmarginaler. Däremot har jämförelsen med 

kostnaderna i projektet Ängahagen givit oss stora 

insikter i ekonomin för liknande projekt. 

34 

figur 6. Konkret vision, exteriör ilustration 

figur 7. Änghagen är ett småhusprojekt som Peab 

planerar i Kungsbacka. 

35

kravspecifikationer 

De krav vi använt för att bedöma våra resultat 

utifrån har vi funnit i fyra skrifter. Boverkets 

byggregler har givit oss grundläggande krav 

på byggnaden. Boverket har också givit ut en 

skrift med titeln ”Indata för energiberäkningar 

i kontor och småhus” vilken har bidragit stort. 

Vidare har Forum för energieffektiva byggnader 

givit ut Kravspecifikation för passivhus i Sverige, 

energieffektiva byggnader 2008, Kravspecifikation 

för passivhus i Sverige, energieffektiva byggnader 

2009 och Metodrapport – beräkning och 

verifiering. 

De passivhuskrav vi framförallt har inriktat oss på 

är effektkrav, energikrav och luftläckage. Övriga 

krav skall uppfyllas men står inte i fokus i detta 

arbete. 

Första juli 2009 presenterades Kravspecifikation 

för passivhus i Sverige, energieffektiva byggnader 

2009. Detta har gjort att vi varit tvungna att 

arbeta utifrån två olika kravspecifikationer. 

Kravspecifikationerna skiljer sig något i 

sammanställande samt i indata för beräkning. 

valda krav ur kravspecifikationerna för passivhus 

• Effektkrav 

Effektbehov för värme vid dimensionerande utetemperatur, Dut, Pmax = 12 W/m2. Gäller för både 

Kravspecifikation 2008 och 2009. 

• Energikrav 2008 

Maximalt årligen köpt energi bör uppgå till högst Eköpt = ( Efv + Epb + Eel) ≤ Ekrav 

Där Ekrav = 55 kWh/år 

• Energikrav 2009 

Maximalt tillförd viktad energi, Eviktad, är givet som summan av köpt/levererad energi, Eköpt, med hänsyn 

till dess kvalitet med hjälp av energiformsfaktorer, e [-], enligt: Eviktad = (eel * 2 + efjärrvärme * 1 + 

ebiopanna * 1 + e sol,vind * 0 ) ≤ Ekrav 

Där Ekrav = 60 kWh/år 

• Byggnadskrav - luftläckage 

Luftläckning genom klimatskalet får vara maximalt 0,30 l/s m² vid en tryckdifferens på 50 Pa. Detta gäller 

för både Kravspecifikation 2008 och 2009. 

För detaljer om skillnader i indata mellan Kravspecifikation 2008 och 2009 se indata sid 142. 

valda krav ur Boverkets regelsamling för byggande, BBR, 2008 

...Måtten för manuell eller liten 

eldriven rullstol för inomhusanvändning 

(inomhusrullstol) får dock vara dimensionerande i 

enskilda bostadslägenheter… 

…För en inomhusrullstol en cirkel med diametern 

1,30 meter 1 . 

6:25130 Ventilationsflöde 

Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta 

uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 

golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig 

luftväxling när de används. I bostadshus där 

ventilationen kan styras separat för varje bostad, 

får ventilationssystemet utformas med närvaro- 

och behovsstyrning av ventilationen. Dock får 

uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m2 

golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per 

m2 golvarean då någon vistas där 2 . 

6:4236 Termisk komfort 

Byggnader bör vid DVUT utformas så att 

– den lägsta riktade operativa temperaturen i 

vistelsezonen beräknas ligga på 18 ºC i bostads- 

och arbetsrum... 

– den riktade operativa temperaturens differenser 

vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas 

bli högst 5K och 

– yttemperaturen på golvet under vistelsezonen 

beräknas bli lägst 16 ºC (i hygienrum lägst 18 ºC 

och i lokaler avsedda för barn lägst 20 ºC) och 

kan begränsas till högst 26 ºC. (s153) 

6:621 Varmvattentemperaturer för personlig 

hygien och hushållsändamål 

Installationer för tappvarmvatten ska utformas 

så att en vattentemperatur på lägst 50 °C kan 

uppnås efter tappstället. För att minska risken för 

skållning får temperaturen på tappvarmvattnet 

vara högst 60 °C efter tappstället… 

(s161) 

36 37 

1. BFS 2008:6... 

BBR 2008, s71 

2. BFS 2006:12 

s147

1. Statistiskacentralbyrån, 

demografiska rapporter 

2007:4 s26-27 

2. Statistiska centralbyrån 

2007 

målgrupper 

För att rita ett småhus och definiera de behov som 

fanns antogs tre målgrupper. Målgrupperna gav 

möjlighet att specificera krav men förblev genom 

sina olika sidor ganska generella. 

Den första 

En helt “vanlig” familj väljs som första målgrupp. 

Detta betecknar den vanligaste målgruppen 

för nyproducerade småhus, och är den klart 

dominerande bilden av småhusköparen. Däremot 

har deras andel minskat och bland barnfamiljer 

utgör de nu runt två tredjedelar. Totalt av 

befolkningen i Sverige är de endast en tredjedel 

kärnfamiljer 1 . Den familj vi väljer har just fått sitt 

tredje barn, en familjekonstellation som utgör 

runt 6,5 % av den svenska befolkningen, men en 

större andel av småhusägarna 1 . Familjen har god 

ekonomi med två heltidsarbetande vuxna som varit 

yrkesverksamma ett tiotal år. 

Familjen har ett framtida stort behov av sovrum 

och allrum. Fyra sovrum, ett stort allrum och ett 

bra vardagsrum behövs. I dagsläget kan ett sovrum 

fungera som bibliotek för att senare göras om till 

barn- eller mindre tonårsrum. Kök bör vara en 

arbetsplats för många. En köksö eller motsvarande 

är att föredra. Kamin är att föredra. 

Den andra 

Den andra målgruppen vi har valt för byggnaden 

är en grupp man länge bortsett från hos 

småhustillverkare. Ensamstående föräldrar har ofta 

inte ekonomi nog att bo i småhus, särskild inte 

ensamstående kvinnor. Runt 400 000 barn i Sverige 

bor med en ensamstående förälder. Bland dessa bor 

endast 36,8 % i småhus, jämfört med 77,3 % för 

sammanboende med barn 2 . 

En tänkbar målgrupp kan därför vara två vänner 

som var för sig är ensamstående föräldrar med var 

sitt barn men som tillsammans utgör en familj med 

två vuxna och två barn. Eftersom större delar av 

de ensamstående föräldrarna är kvinnor sätter vi 

båda vuxna till kvinnor. Familjen skiljer sig mot 

en vanlig familj i ett större behov av sovrum vilket 

naturligt medför mindre behov av andra enskilda 

utrymmen, eftersom de vuxna får var sitt sovrum 

har de i dem större ytor att använda till annan 

enskild aktivitet. 

De två barnen anses vara mellan fem och tio och 

får var sitt rum. Därmed bör sovrum paras ihop två 

och två, ett större och ett mindre. Antingen kan ett 

av dessa rumpar ligga på var våning, eller båda på 

övre plan. Ovanvåningen bör bli mer privat. 

Däremot skapas ett behov för större vardagsrum 

då man kan tänka sig att de vuxna tillsammans har 

fler nätverk än en familj med gifta vuxna, vilket 

ger behov för större sammanhängande ytor för 

samvaro, en faktor som förstärks av att vi sätter 

de vuxna till musikintresserade. Tvättrum är 

separat då en större uppdelning mellan de boendes 

aktiviteter bör understrykas. De vuxna sätts också 

som odlingsintresserade. Ett uterum fungerar väl 

som andramatsal under sommarhalvåret och som 

plats för odling. 

Den tredje 

Den tredje målgruppen är tänkt att visa på den 

stora andel äldre som bor i småhus. Ofta bor de 

kvar länge efter att deras barn har flyttat vilket gör 

dem till en betydande andel av boende i småhus. 

Vi väljer ett par i sextioårsåldern som flyttar från 

en större villa, de vill ha ett nytt hus och de vill 

ha något miljövänligare. Kanske vill de också 

flytta närmare sina barn, men kan inte tänka sig 

lägenhet. Ett äldre par kan dock känna sig instängda 

i sin ålderdom, och för att krångla till det väljer 

vi därför att under kortare perioder låta hyra ut 

ett rum till en student. Studenten är troligen en 

släkting som studerar på distans. 

De äldre behöver inte alls samma yta men kan 

använda ett extra rum, eventuellt blir studentens 

rum ett arbetsrum när denne inte är närvarande. 

På sikt bör de äldre kunna utnyttja ett sovrum på 

nedre plan. Kök bör vara avdelat då många äldre 

föredrar en sådan lösning. 

figur 8. Kärnfamiljen 

38 39


2008a 

utgångsmodell 

Uppgiften är att rita ett småhus för samlad 

exploatering i områden med 15-40 liknande. 

Småhuset skall uppnå kraven för passivhus och det 

skall visas på ett byggsystem som ger en enkel och 

kostnadseffektiv produktion. Målet är att ha en 

monteringstid för klimatskal på mindre än en dag. 

På så sätt minimeras byggfukt och väderskydd kan 

slopas. Prefabricering blir en viktig metod att nå 

dessa mål. 

För att lyckas med detta behöver vi fördjupa oss 

i byggnadens: vägg- och stomsystem, tekniska 

installationer, arkitektoniska utformning 

samt genom simulering undersöka vilken 

energiförbrukning som krävs för att hålla ett 

behagligt inomhusklimat. 

Huvudmålet är att arbeta mot en minskad 

miljöpåverkan. Vi borde därmed välja att 

söka skapa en mindre byggnad med samma 

bekvämlighet som en större, för att minska de 

samlade energiförlusterna för klimatskalet till 50 

W/K. Vi söker också möjligheter att använda lokal 

eller kommunal fjärrvärme med effektiv solvärme. 

Detta kan kräva mindre eller smalare tomter. 

Vidare bör energianvändning vara tydligare och 

lättare att styra för de boende. Kraven för passivhus 

blir dock svårare och svårare att nå ju mindre 

byggnaden blir1 figur 9. En utgångsmodell som vi sedan 

kan utveckla. 

. 

Byggnaden förses med en kärna i vilken 

installationer samlas. Kärnan produceras som ett 

volymelement och lyfts på plats. Inom kärnan 

samlas toaletter, tvättmöjligheter, kök, eventuell 

värmeteknik och ventilationsanläggning. Hela 

kärnan kan lastas på en lastbil, staplas och lyftas på 

plats med kran. Genom att använda en Ftx under 

vintern men självdragsventilation under sommaren 

kan driftsel minimeras. Vidare grävs en luftkulvert 

som ger behagligt inomhusklimat vintertid. Vatten 

värms med fjärrvärme och viss värme i spillvatten 

återvinns i kärnan. 

Genom att isolera väl, skapa ett bra skikt för 

lufttäthet och inte ha för mycket fönster kan 

energiförbrukningen för byggnadens grundbehov 

hållas nere per kvadratmeter. En genomgång och 

minimering av köldbryggor görs också. 

Modulsystemet skall ge möjlighet till enkel och 

snabb montering av byggnaden på plats. Den 

skall ha ett lågt U-värde och få köldbryggor. 

Väggar och material skall hålla hög kvalitet och 

medföra låg miljöpåverkan och hälsorisker. Vidare 

skall modulsystemet ge en låg totalkostnad för 

byggnaden. 

Byggnaden ritas med höga krav på yteffektivitet. 

Vidare designas den för olika framtida 

familjekonstellationer vilka ställer krav på 

flexibilitet. Den byggs i ett område för att skapa 

möjligheter för när- eller fjärrvärme. Byggnaden 

kan utvecklas, byggas om och material skall kunna 

bytas ut. Exempelvis skall nya isolermaterial kunna 

ersätta befintliga i en framtid. 

figur 10. Kärna med installationer, väggsystem 

och planlösning för utgångsmodell 

40 41

42 

kritik 

Grundläggande kritik

1. Fredriksson 1993 

2. lapplands 

kommunalförbund 

2009 

3. Gillbro 2009 

4. Näslund 2009 

5. byggvarlden 2009 

6. Brunklaus 2008 

grundläggande kritik 

I denna fas av arbetet måste vi ta ett steg tillbaka 

och se till de mål som ligger bakom vårt syfte. 

Innebär en övergång till passivhusproduktion 

minskad miljö- och klimatpåverkan? Går det 

att minska miljö- och klimatpåverkan på mer 

ekonomiska sätt? 

Grunden för ett liv i samklang med natur och 

klimat är en förståelse för dem. Nära relationer 

och förståelse utvecklas genom ömsesidigt 

beroende. Kanske är också ett gott liv just 

enkelhet och ett närmare förhållande till natur 

och medmänniskor snarare än att gräva ner sig i 

enskilda tekniklösningar 1 . 

Kontakt med natur framhålls som ett argument 

för villor, men är verkligen villaområdet den 

boendetyp som mest närmar sig naturen? Handlar 

inte ett närmande om ett ömsesidigt beroende 

och vård snarare än en fysisk närhet? En gamla 

tiders bondbys direkta beroende av omlandet 

kan jämföras med den närhet som människor i 

centralt boende som odlar i små trädgårdar eller 

arbetar med guerilla gardening har, men inte med 

villaområdet där varje tomt sköter sig själv och 

villorna långsamt kväver den natur de vill närma 

sig. 

Ett miljö- och klimatvänligt boende är ett som 

ser till långt mer kriterier än bara byggnaders 

energianvändning. Det är ett boende där människor 

hellre stannar hemma på semestern, ett boende 

där konsumtion av varor ersätts av samtal och 

umgänge. Det är ett boende som verkar för 

minskad negativ påverkan per se. En enda extra 

flygresa till Medelhavet för en familj raderar ut hela 

energivinsten med deras passivhusvilla 2 . 

Det finns en risk att passivhus blir tekniktunga, 

många av idéerna i vår utgångspunkt blir 

tillsammans en komplicerad ”installationsjulgran”. 

System kan vara dyra och komplicerade och det är 

möjligt att de verkar emot varandra. Istället för att 

återvinna energi i slöseriet bör slöseriet upphöra. 

System bör vara enkla och anpassade efter behov 3 . 

Vidare finns en fara i att fortsätta bygga villor på 

samma sätt som man gjort sedan bilismens inträde. 

Villaboende ur ett större perspektiv kräver mer 

energi infrastruktur än andra former av boende. 

Sophämtning, eltillförsel, avlopp, vattentillförsel, 

transport till och från arbete kräver mycket. 

Miljöpåverkan styrs mer av sociala och ekonomiska 

faktorer snarare än intresse och medvetenhet 4 . 

Passivhus såsom miljö- och klimatvänliga alternativ 

har utstått mycket kritik. Kritiken mot en alltför 

ensidig analys av energianvändning i har inte låtit 

vänta på sig. Bland andra har Christer Harrysson, 

professor i byggteknik vid Örebro universitet, 

kritiserat inomhusklimat- och hälsoaspekterna av 

passivhus 5 . 

Tydligast blev kritiken dock kanske när den tog 

upp olika former av energianvändning, som 

när passivhus med elvärme jämförs med andra 

byggnader och visar sig medföra en större 

miljöpåverkan 6 . Forum för energieffektivt 

byggande har dock tagit åt sig av kritiken och 

i de nya krav som anges använder man sig av 

viktningsfaktorer för olika energianvändning. Men 

fortfarande ser man produktion som endast en liten 

post i miljö- och klimatpåverkan, detta trots de 

rapporter som visar att den kan uppgå till hälften 

av primärenergianvändningen under livscykeln 1 . 

Om passivhus som standard för byggande är ett 

viktigt mål återstår att se. I dagsläget bör vi som 

aktörer i byggbranschen tydliggöra att behovet 

för energieffektivitet i byggandet är stort, men att 

energibehov i byggande är långt mer komplext än 

kWh eller W per kvm. 

För att kunna rita ett småhus för produktion 

krävs att vi skapar oss en djupare förståelse för 

byggnaden som system. Vi behöver undersöka 

installationer, byggsystem och byggnadsutformning, 

inte som tre separata projekt, utan som tre spår 

som hela tiden ger utbyte åt varandra. 

Vi låter Peab dirigera oss till att rita småhus men 

undrar om villan utan större sammanhang skall 

målas upp som en miljömässig lösning. 

figur 11. Passivhusdrömmen? 

44 45 

1. Joelsson 2008

Dagbok från en resa till Tyskland, Österrike och Schweiz 

Tidigt i vårt projekt insåg vi värdet av att söka information från många källor. En given källa var 

ledande byggare och arkitekter inom energisnålt byggeri utomlands. Tyskland, Österrike och Schweiz 

har de senaste tjugo åren arbetat sig långt fram, både inom miljömässig arkitektur och planering. Vi var 

tre arkitekt- och en ingenjörsstudent som for, samtliga med examensarbeten i tankarna. Det var april 

och vi lämnade en tidig vår i Sverige för en försommar i alpländerna. 

En stund före gryningen startade vi från Göteborg. Längs motorvägen i Halland mötte vi soluppgången 

och några morgonpigga älgar. På vägen genom Tyskland stannade vi till hos Gernot Minke, som vi 

bestämt möte med. Läs om besöket på sidan 84. Därefter for vi söderut för att efter en lång dag nå 

Freiburg strax före midnatt. 

Dagarna efter cyklar vi runt i Freiburg och besöker en rad områden och byggprojekt. Vauban 

imponerar, det är ett trevligt område uppbyggt i ett gammalt kasernområde. Här fick ockuperande 

boende bo kvar och här har byggts tidiga passivhus. Arbetet med lokala närvärmecentraler och blandad 

bebyggelse är en viktig länk i styrkan i området. Bredvid Vauban ligger solarsiedlung, som tidigt blev 

känt för sina plusenergiradhus. Rahusen är intressanta för oss eftersom de liknar våra tankar om 

prefabricering, en tung kärna och att trots energieffektiviteten inkludera små element. Vi besökte 

också Riselfeld men fann det mindre intressant. 

Efter Freiburg begav vi oss till Winterthur. På vägen besökte vi Le Corbusiers klosterkyrka i 

Ronchamp. Winterthur och den närliggande byn Kempttal är viktiga orter för modernt energieffektivt 

byggande. Winterthur ståtar med Eichgut, ett glänsande blågrått bostadskvarter ritat av Baumschlager 

& Eberle som producerar mer energi än det förbrukar. I bottenvåningen finns kontor och restauranger, 

men det är något med det som gör att vi snart tröttnar. 

Figur 12. Büro Marché 

Istället beger vi oss till Kempttal, där Marché international, 

som driver motorvägsrestauranger, har sitt huvudkontor. 

Byggnaden är ritad av Beat Kämpfen och är även den ett 

plusenergihus. Men här finner vi ett genomgående tänk 

alltifrån den prefabricerade trästommen till luftkulverten 

och de stora glasytor som genom fasövergång lagrar energi. 

Elsystemen är helt frikopplat med trådlösa kontroller och 

enkla schakt. Värmesystemet är en kombination av Ftx, 

kulvert och värmepump. Vi får en ordentlig genomgång och 

blir alla mycket förtjusta. 

Efter en dag i Winterthur beger vi oss till Vorarlberg i det 

västligaste Österrike. Först tar vi en fika i Dornbirn, där Figur 13. Walter Unterreiner 

vi tittar på radhus av Johannes Kaufmann. Radhusen följer den trend av prefabricerade 

trähus som genom en grupp arkitekter och byggare blivit stor i regionen. Därefter träffar vi 

Walter Unterrainer vid hans radhus i Batschuns. Radhusen är redan tio år gamla men imponerar i 

produktion och till viss del form. Även här har träprefabricering använts, varje hus monterades intill 

klimatskydd på en dag. Däremot känns flera rum som överblivna ytor som ringats in. 

Vi följer med en dansk skolklass till passivhusskolan i Klaus, hittar av en slump den säregna 

tygfabriken som ritades av Hundertwasser, hinner med att utifrån titta på det enfamiljspassivhus 

med textil fasad som Unterrainer ritat i Feldkirch för att sedan ta en tur i Lichtenstein. Därefter 

tar vi det lugnt ett par dagar. Vi besöker Zürich och Freitags butik av återanvända containrar samt 

den gamla verkstadsfabriken intill som blivit restaurang, bostäder kontor butiker och, ja just det, 

verkstad. På kvällarna diskuterar vi med kollektivet vi bor hos om hur vi ser på världen och på 

byggande. På vägen hem passerar vi Rottweil och Thübingen, men vi har redan sett för mycket för 

en resa. 

Våra slutsatser från resan är att trä i olika former dominerar energieffektivt byggande, ofta också 

i isolermaterial. I de flesta fall handlar det om prefabricerat byggande med snabb montering, det 

är inte alls ovanligt med en dag per bostad. Heltäckande plastskikt som lufttätning är nästintill 

okänt, skarvar tejpas men de flesta konstruktioner är diffusionsöppna. Många använder luftkulvert, 

men lika mycket för hälso- och klimataspekterna som för att spara energi. Solavskärmning 

blandas mellan balkonger och persienner, beroende på behov och det är inte ovanligt att man ser 

värmeelement i passivhus. I de områden vi besöker är oftast bebyggelsen blandad, vi upplever 

mindre rivningsiver än i Sverige (arkitekt 2009, kaempfen 2009, Arkitekten nr 5 2007). 

Läs om vår kärna med installationer på sidan 66 

46 47

48 

analys 

Installationer 

Byggsystem 

Utformning 

Simuleringar 

Kostnader

installationer 

program 

I en energi- och kostnadseffektivt byggnad ingår 

energibesparande installationer som en naturlig 

del. För att minska energianvändningen bör 

installationer och byggnadens grundläggande fysik 

interageras väl. 

Installationer skall samverka snarare än vara 

enskilda tillägg till byggnden. De skall tillsammans 

utgöra en förståelig enhet som vuxna boende kan 

förstå. 

Trots att en byggnad utformas väl och ges ett 

genomtänkt energisystem beror byggnadens 

energianvändning till största delen på de boende 

och deras beteende.. Många av installationerna 

i detta kapitel syftar därför till att göra 

energibesparingar enklare för de boende. 

Tekniska egenskaper 

Installationernas uppgift är att med minimal miljöpåverkan skapa goda inomhusklimat 

System skall samverka med varandra 

Byggnadens system kräver lite arbete från de boende och fungerar under semestrar o dylikt 

Energin som används skall i möjligaste mån produceras lokalt 

Värmeförluster inom installationssystemen minimeras 

Arkitektoniska egenskaper 

System skall vara enkla att förstå och underhålla 

Ventilationen är inte störande för dem som befinner sig i huset 

Utmaningar 

Att systemen samverkar med varann och inga motverkande system uppstår 

Ordna systemet enkelt så att lekmän förstår dem 

Minimera värmeförluster inom systemen 

Tillsatt värme behövs för att värma tappvarmvatten 

och för uppvärmning av huset kallare perioder 

av året. Ett passivhus värmt med el ger större 

miljöpåverkan och koldioxidutsläpp än en normal 

villa från sjuttiotalet, byggt före energikrisen 

1979, som värms och värmer varmvatten med 

biobränsle 1 . Vilken energityp som används 

för värme och varmvatten är av mycket stor 

betydelse för byggnadens miljöpåverkan och 

byggnadskostnad. 

Det finns många alternativ för uppvärmning att 

välja mellan och de går att kombinera på olika 

sätt. Vilket uppvärmningsalternativ som är bäst 

beror på var byggnaderna uppförs. Fjärrvärme är 

ett alternativ som ofta kan vara både ekologiskt 

och ekonomiskt försvarbart. Om det inte finns 

fjärrvärme är en lokal värmecentral till ett område 

av byggnader fungera väl. Ifall det handlar om 

en ensamstående villa kan värmepumpar och en 

solpanel vara attraktiva möjligheter. Detta projekt 

behandlar villor byggda i grupp och vi har därför 

valt att arbeta med en värmecentral. 

Passivhusområdet Frillesås har en bra lösning 

för uppvärmning. Man har en värmecentral som 

värms av kommunal fjärrvärme och som sedan 

värmesystem 

förser bostadsområdet med tappvarmvatten och 

eventuell extra uppvärmning. Om det inte finns 

konkurrenskraftig kommunal fjärrvärme att tillgå i 

området så kan en biomassapanna eller värmepump 

installeras i värmecentralen. Biomassapanna är 

att föredra om brännbara energiråvaror finns 

lokalt, exempelvis tillgång till torv, pellets eller 

restprodukter från jordbruk. Ett annat alternativ är 

att koppla en sterlingmotor till värmecentralen för 

produktion av kraftvärme, alltså både el och värme. 

På så sätt ökas verkningsgraden hos värmecentralen 

ytterligare 2 . 

En värmecentrals fördelar gentemot individuellt 

uppvärmda byggnader är i första hand 

framtidssäkring, dvs minskade kostnader för 

underhåll och uppgradering. På värmecentralens 

tak kan solpaneler ligga och värmecentralen kan 

även ha kontakt med solpaneler på en gemensam 

carport som då tillför extravärme. Solpaneler 

bör då ha en vinkel som maximerar den årliga 

energiproduktionen eftersom man kompletterar 

med fjärrvärme eller värmeproduktion. Samlade 

solpaneler ger ökad effekt vägt mot solpaneler på 

enskilda byggnader, se sidan 54-55. 

figur 14. Figuren visar en möjlig värmecentral med panna i rött, bränslelager i vitt och accumulatortank i blått, 

kopplat till solpaneler, i lila, på mindre flerbostadshus. 

50 51 

1. Joelsson 2009 

2. cleanergy 2009

1. Kommunförbundet 

2009 


2009 

3. Statens 

Energimyndighet, 

Konsumentverket, 

Boverket och 

Formas 2004 

4. Rönnbäck 2006 

Vad gäller fjärrvärme bör tomter vara smala vid 

ett avlångt område, huvudbyggnader bör ligga nära 

gatan, vilket också förbättrar möjligheterna till bra 

uteplatser på en liten tomt 1 . 

För att värma själva byggnaden finns olika 

alternativ. En omtalad passivhusegenskap är att 

det blir billigare att bygga passivhus eftersom man 

inte behöver något värmesystem utöver luftvärme. 

Denna kostnadsbesparing kan ses i figur 152. 

Det finns dock problem med luftvärme i det att 

inluftens temperatur då varierar från 17 till 52 

grader 2 . Detta ger en temperaturskillnad inne i 

byggnaden som kan upplevas som obehaglig. T ex 

kan det under vinternätter bli varmt och torrt i 

sovrummen. 

Ett annat alternativ som är vanligt i dagens 

bostäder är att installera golvvärme ingjutet i 

plattan. Detta alternativ valde vi bort av flera 

anledningar. Dels ökar då värmeförlusterna mot 

marken och dels visar simuleringar i Derob att om 

man inte tillför värme även på ovanvåningen så blir 

temperaturskillnaden inom byggnaden för stora. 

Men ett problem som ofta nämns i anslutning 

med passivhus är kalla stengolv. Stengolv i badrum 

upplevs som kalla om de inte värms upp till 23-25 

°C 3 eftersom den högre värmeledningsförmågan 

gör att mer kyla överförs i kontakt med hud. 

Energieffektiva byggnader behöver värmas 

mycket sällan vilket gör att man utanför 

uppvärmningssäsongen skulle behöva värma golv 

och samtidigt behöva kyla byggnaden. Ett 10 m2 

stengolv skulle behöva värmas med 230W för att 

hålla 24 °C vid en rumstemperatur på 21 grader. 

I Solarsiedlung, en grupp plusenergibostäder i 

Freiburg som varit en källa för inspiration, har 

man små radiatorer kopplade till en biopanna för 

komfortens skull. Detta är en enkel och beprövad 

lösning som dessutom passar bra ihop med lösning 

luftkulvert och frånluftsventilation, varför vi i 

resultatet har valt denna lösning. 

Ett sista sidoalternativ kan vara en kamin. Det är 

dock inte rimligt att alla boende kan förväntas 

elda regelbundet varför kaminen framförallt 

skulle installeras för trivseleldning. Kaminen kan 

även vara vattenmantlad för att kunna producera 

varmvatten. Inne i varje bostad i området finns 

nämligen en mindre ackumulatortank som förser 

byggnaden med det direkta tappvarmvattnet 

så att värmekulvertförlusterna kan minskas då 

ledningarna behöver vara varma mer sällan. 

Biobränsle är ett gott uppvärmningsalternativ. 

Ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ är att elda 

spannmål som vete då detta är billigt genom stora 

subventioner. Ett problem med att elda vete, 

utöver att man bränner energi som kan konsumeras 

som mat av människor, är att det vid förbränning 

bildas myrsyra som ökar slitage av brännare 4 . 

kulvertförluster 

Den stora nackdelen med ett närvärmesystem 

är värmetransporten mellan centralen och 

bostäderna. Denna sker i en värmekulvert som bör 

isoleras väl. Annars kan kulvertförluster uppgå till 

en stor del av områdets energianvändning. 

Kulvertförlusterna är beräknade med formel 1 

nedan. I sin grundutformning är värmekulverten 

ett twinrör DN25+25 från KWH Pipe Ltd 

Thermopipe och specifikationer erhölls från 

Mathias Skoog 1 . Eftersom kulvertförlusterna utgör 

en väsentlig del av den tillåtna energiförbrukningen 

(10% – 15%, se sidan 133 resultat), så undersökte 

vi om det skulle löna sig att isolera värmekulverten 

ytterligare med en 10 cm cellplastinklädnad. 

Kulvertförlusterna minskade då från 12 till 6 W/m 

vilket är en betydande minskning. Men denna 

är kanske inte möjlig att genomföra i praktiken 

framförallt på grund av det merarbete det skulle 

innebära vid nerläggningen av värmekulverten. 

figur 15. Fjärrvärmeledningar färdiga att installeras. 

52 53 

Q = 

2π λ H . ΔT 

ln( r 2 / r 1 ) 

Formel 1. Värmeflöde från en ledning 2 . 

1. Mathias Skoog 

KWH Pipe, 

5/6 2009 

2. Hagentoft 2001

1.Sasic 2009 

2. Petersson 2001 

solfångarsystem 

Solfångare ger olika mängd värme beroende på 

vinkeln mot horisontalplanet. En solfångare mellan 

20 och 45 grader ger mest värme per år 1 . En 

solfångare i 90 grader mot horisontalplanet ger 

dock mer energi på vintern då solen står lägre 2 . 

W/m 2 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

En energieffektiv byggnad behöver 

uppvärmningsenergi nästan enbart under vintern 

och likaså behövs mer varmvatten om vintern. 

Därmed skulle en energieffektiv byggnad göra 

sig förtjänt av en solfångare i större lutning mot 

horisontalplanet. 

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 

figur 15. Solinstrålning med dygnsvärden mot söderfasad under klara och molnfria dgar för Lat 56 N 1 . 

Vi önskade även undersöka om solfångre i andra 

vinklar skulle vara än mer effektiva vintertid. 

Dessutom ville vi testa dessa ideer under vårt 

exempelår, 1995. Ur tabellerad indata för 

solintensitet mot en horisontal sensor beräknades 

solintensiteten för en vertikal yta mot infallande 

solstrålning. Därifrån beräknades solintensitet 

över hela försöksåret mot ytor i olika vinklar 

mot horisontalplanet (alla solfångare är vinklade 

söderut). Resultaten från dessa beräkningar kan ses 

i figur 16. 

Värt att notera är att den mest effektiva solfångaren 

över hela året är solfångaren i 45 grader, men 

vintertid är den som står i 70 graders vinkel 

mot horisontalplanet mer effektiv. Beroende på 

byggnadskonstruktionen och de installationer 

byggnaden innehar bör således solfångaren vinklas 

olika beroende på om man önskar maximera 

effekten under uppvärmningssäsongen eller 

effekten över ett år. 

54 55 

effekt 

En fördel med en solfångare i 90 grader man kan ha 

solfångaren på fasaden och att de då inte blir täckta 

av is och smuts. Solfångare i 70-90 grader ger också 

en jämnare fördelning av tillskottsenergi över året. 

I en byggnad med en luftkulvert är 

uppvärmningssäsongen längre men inte lika 

intensiv. Det gör att en solfångare med högre 

effekt över året är att föredra. Detta beror givetvis 

på byggnadens utformning och vilka ytor som 

är tillgängliga. En byggnad med luftkulvert har 

förstås samma behov av varmvatten vintertid så 

en större solfångare i 70 graders lutning är idealt 

miljömässigt men kanske inte kostnadsmässigt. 


månad 

20 

graders 

45 

lutning 

70 

figur 16. Solfångareffektivitet över exempelåret 1995. Viktigt att notera att endast direkt solstrålning är medräknad. 

Även diffusiv strålning ger en inverkan som skulle öka effektiviteten för planare solfångare under sommaren. Dessutom 

finns ytterligare en parameter i utomhustemperaturen vilken bestämmer vid vilken solintensitet som solpanelen kan 

börja producera värme. Denna grafs syfte är med andra ord främst att förklara en princip, vidare utforskning krävs.

stenlager eller massugn 

En annan idé som funnits med sedan detta 

examensarbete startade är stenlagret. De fördelar 

vi tidigt såg med ett stenlager var möjligheten att 

spara energi genom att lagra värme från dusch- och 

tvättvatten eller att man har en massugn som lagrar 

värme från eldning. Vi tänkte oss även att man 

kunde ha ett stenlager i ett växthus i anslutning 

till huset som kunde värmas av olika former av 

spillvärme från huset. En annan fördel vi såg var att 

ett värmelager som strålar värme ger en mycket 

behaglig värme i ett rum. 

Under arbetets gång kom dessa tankar att 

förändras. Då vi vid flera tillfällen pratade med 

Hans Eek och fick höra hans historier om tidiga 

experiment med stenlager på 70-talet höll vi på 

att stryka stenlagret helt. Hans Eeks experiment 

misslyckades eftersom stenlagren krävde för 

mycket tekniska lösningar med pumpning av vatten 

och luft genom stenlagren. Vi tyckte dock att det 

fortfarande fanns fördelar med stenlager och när vi 

själva började göra överslagsberäkningar blev det 

tydligt att några fördelar fortfarande kvarstod. 

En sådan överslagsberäkning var att titta på hur en 

massugn höll sin värme i ett rum, se fig. 17. Om 

man jämför med simuleringen av vår byggnad, 

se sidorna 160-163 blir det tydligt att den stora 

fördelen med ett stenlager är att den skapar 

ett behagligt inomhusklimat med en jämnare 

temperatur. 

Det råder dock för tillfället en aktiv diskussion 

kring fördelen med tunga hus. Passivhusbyggare 

som Hans Eek menar att byggnadstyngden 

är mindre viktig i passivhus eftersom husets 

värmebarriär är starkare i passivhus. Ett passivhus 

uppfyller således med lätthet kraven för ”lumped 

system analysis”, dvs. byggnaden fungerar mer som 

en enhet med uniform temperatur. 

Angela Sasic på institutionen Byggnadsteknologi på 

Chalmers förespråkar tunga byggnader och påtalar 

att den stora fördelen med tyngden är att den ger 

ett behagligt inomhusklimat. Ett behagligare klimat 

kan göra att boende sänker temperatur inomhus. 

Hon menar även att viss värme kan sparas genom 

en större tyngd men det är i det hela en mindre 

viktig del. 

Vi är fortfarande frestade att låta gråvatten från 

tvätt och dusch från andra våningen kunna rinna 

ner och avge sin temperatur över 20 till stenlagret 

under uppvärmningssäsongen. Det som är 

avgörande för en sådan lösning är de boendes vilja 

att rensa filter och underhålla stenlagret då stora 

mängder fett ansamlas där vatten kyls. Se avsnitt 

Vatten och avlopp, sidan 74, för utveckling av 

avloppsvärmeåtervinning. 

Massugnens värmetröghet 

massugnens värmetröghet 

56 57 

Stenlagrets temperatur [°C] 

26.0 

25.0 

24.0 

23.0 

22.0 

21.0 

20.0 

19.0 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 

Tid från start [h] 

figur 17. En tidig simulering av en massugns värmetröghet, i simuleringen antas en konstant 

inomhustemperatur på 21 grader. I det verkliga fallet skulle inomhustemperaturen stiga och tiden för 

massugnens värmetröghet öka ytterligare. Stenlagret i figuren är uppbyggt enligt tabell 1. 

Massugnsdata 

Volym 2.5 m3 

Vikt 6750 kg 

Area 9 m2 

Starttemperatur 25 °C 

Tabell 1. Specifikationer för 

massugnen i fig. 18.

1. indovent 2009 


2009 

3. aktiviteter för 

passivhus s 103-105 

4. IsoverBoken 2009 

ventilation 

En ofta given installation i ett passivhus är ett Ftx 

aggregat. Ett vanligt alternativ i svenska passivhus 

är då Temovex. I en byggnad med en volym runt 

300 m3 lämpar sig en Temovex 250S-EC 1 . Det är 

en plattvärmeväxlare dimensionerad för småhus. 

Ftx-enheten, se figur 18 nedan, placeras nära 

klimatskalet så att så liten ledningsdragning med 

uteluft och avluft som möjligt krävs eftersom 

denna luft är kylande utomhusluft. Därefter kan 

byggnadens schakt för ventilationskanaler till 

sovrum och vardagsrum och från badrum och ev 

kök utnyttjas. Även detta avstånd bör minskas. 

Ett problem i passivhus har varit att luften som 

blåses in i bostaden både kan vara för kall eller 

varm eftersom man värmer bostaden med Ftx 

aggregatet. Det finns då en risk att sovrummen 

blir för varma under kalla delar av året och att 

vardagsrummet blir för svalt. Gränsen för hur 

varm luft som får blåsas in är hela 52 grader 2 . 

Ett alternativ är då att möjliggöra reglering av 

inluftdonen så att man kan välja om luften ska 

blåsas in i vardagsrum eller sovrum eller båda delar. 

Avluft 

1 grad C 

I samband med forskningen kring hus utan 

värmesystem, vilket ledde fram till passivhusen 

i Lindås, forskade Byggnadsfysik på Chalmers på 

markförlagd tilluftskanal. Under seminarier som 

följde valde man bort luftkulvert främst av riskskäl. 

Det var också oklart hur stora energivinsterna med 

systemet skulle bli 3 . Därmed har kombinationen 

luftkulvert och Ftx dömts ut i Göteborg eftersom 

verkningsgraden hos Ftxen är beroende av 

temperaturskillnaden mellan ute- och inneluft. 

Luftkulvert och Ftx är dock en vanlig lösning i på 

kontinenten 4 . Det man vinner med en luftkulvert 

är att man kan kyla luften under sommaren för 

komfort och vintertid ökar luftens fuktinnehåll 

så att problem med torrt inneklimat minskas. 

Därmed har en luftkulvert fördelar för ett trivsamt 

inomhusklimat. 

Frånluft 

Uteluft Tilluft 

7 grader C 

Utomhus 

Innomhus 

22 grader C 

18 grader C 

En stor debatt om luftvärme uppkom under 

1980-talet och ledde till att Boverket förbjöd 

luftvärme i från-tilluftssystem med återluft 1 . Idag 

är denna debatt glömd och med den debatten om 

inomhusklimat, istället diskuteras främst energi 2 . 

Vi har testat om kombinationen luftkulvert 

och frånluftsventilation skulle kunna ersätta, 

eller kombineras med Ftxen. Detta skulle 

minska elberoendet i byggnaden då skillnaden i 

energiförbrukning mellan ett frånluftsystem och 

ett Ftx system uppgår till 500 kWh per år, enligt 

Tomas Axelsson installations expert på Peab 3 . Man 

skulle minska primärenergianvändningen och 

samtidigt kunna ge ett mer behagligt inomhus- och 

bullerklimat. Detta testas med hjälp av Derob och 

ett antal beräkningar i excel, se kap beräkningar. 

För att bedöma huruvida lösningen luftkulvert 

med frånluftsventilation kan konkurrera med 

Ftxen behöver vi anta en verkningsgrad för ett Ftx 

aggregat i ett småhus. Tillverkare anger ofta en 

verkningsgrad på 90 % men laboratorietester har 

visat på mellan 75-85% 4 . I Derob är 85% vanligast 

satt som standard värde. Vi använde länge 85% men 

efter möte med Anders Linde den 22 Juli ändrade 

vi till 75% verkningsgrad. 

Men i verkningsgraden för en Ftx bör räknas in 

dess interna värmeproduktion. Dels utnyttjar 

Ftxen el till sina fläktar, vilka i de flesta fall har 

en märkeffekt på 2x72 W för en normal villa 5 . Vi 

jämför denna siffra med Östbergs CK 100 C en 

fläkt på 57 W som behövs för frånluftsystemet och 

för att skapa ett undertryck i huset som minskar 

risken för mögelskador. 

Dessutom tillkommer den energi som försvinner 

med fuktigare avluft från Ftxen. Denna fukt är inte 

oväsentlig eftersom ångbildningsvärmen för vatten 

är mycket hög och att passivhus har ett mycket 

torrt inomhusklimat om vintern som torkar ut 

fukt ur byggnaden. BBR förespråkar dessutom en 

luftfuktighet på 40% RF varvid luftfuktning kan 

bli begärligt, se figur 19. För detta krävs energi se 

figur 21, på sida 61. 

figur 18. Principskiss för ett Ftx aggregat. Hur kommer det sig att temperaturskillnaden mellan 

Avluft och Uteluft är större än mellan Frånluft och Tilluft? Se figur 24. figur 19. Principskiss för en luftkulvert. I kulverten ökar även luftens fuktkvot. 

58 59 

1 Gillbro 2009 

2 ebm-papst 2009 

3 Megner 2009 

4 indovent 2009 

5 4myhome 2009

elativ luftfuktighet och problem 

bakterier 

virus 

mögel 

kvalster 

luftvägsinfektioner 

hösnuva/astma 

emissioner från byggmaterial 

damm 

ozon 

0 30 60 100 % RF 

figur 20. Vid höga respekive låga nivåer av relativfuktighet drabbas byggnder av problem. 

Enligt BBR bör den relativafuktigheten ligga mellan 40 och 70 % i bostäder. källa: 

energismarta småhus s94-95. 

Ur Molliers diagram kan man läsa luftens 

energiinnehåll, se figur 21. I diagrammet har 

markerats värden som ger energiskillnader. +1 

grad med relativfuktighet på 100% är satt till 0 

då detta är medeltemperaturen för december, 

januari och februari i Göteborg. Därifrån är angivet 

energidifferenser givna i kJ/kg. 

Luftkulverten tillför luften värme och fukt medan 

Ftxen endast tillför värme. Vi antar att man följer 

BBRs föreskrifter om inomhusklimat och placerar 

därför önskat klimat till 22 grader och 40 % RF, 

27.1 i figur 21. 10.8 och 16.6 är luftkulverten 

respektive Ftxens entalpihöjning av luften. Det 

blir tydligt att en luftkulvert kan höja luftens 

entalpinivå en försvarlig bit jämfört med Ftxen 

med tanke på den skillnad i energiförbrukning som 

systemen har. 

Intressant är att den maximala verkningsgraden 

under medelvinterförhållanden, dvs. fallet då 

utomhusluften har 100% RF och tilluften lyckas 

värms upp ända till 22 grader (punkt 20.6), är 

76% av energiskillnaden mellan utomhusluften 

och inomhusluften. För att höja verkningsgraden 

ytterligare krävs att luften fuktas. Det betyder 

att om man inte räknar in tillkommande energi 

från hushållsel eller accepterar ett enligt BBR 

dåligt inomhusklimat så kan man inte räkna på 

en Ftx verkningsgrad högre än 76% vintertid. 

Temperaturen måste sjunka till -10 för att den 

maximala verkningsgraden skall stiga till 85%. 

Ett sätt att höja verkningsgraden och ge de boende 

ett behagligare inomhusklimat är att kombinera 

Ftx och luftkulvert. Medelvintertemperaturen i 

marken och luftkulvertens förmåga att överföra 

fukt och värme till luften är då av intresse. 

60 61 

0 

20.6 

10.8 16.6 

Dut 

-16,8 

21.5 

27.1 

figur 21. Molliers diagram. Markerade punkter är 0: Medelvinter temperaturen, 10.8: Luftkulvertens 

medelvintertemperatur 16.6: Tilluftens snittemperatur vintertid med samma fuktkvot som medelvintertemperaturen, 

20.6: Det ideala fallet då tilluften värms upp till 22 grader, 21.5: Fallet då Ftx och luftkulvert kombineras, 27.1: det av 

BBR förespråkade inomhusklimatet. Enheten är given i kJ/kg

1. Hagentoft 2001 

luftkulvert 

Vi behövde veta vilken temperatur som luften höll 

månad 

medeltemperatur under 

efter den passerat genom luftkulverten samt på 

djup jan feb mars april maj jun jul aug sep okt nov dec uppvärmningssäsongen 

vilket djup man skulle anlägga den. Vi beräknade 

först markens temperatur genom att använda 

oss av en formel för värmens penetrations djup i 

mark över tid, see formel 2 nedan. Detta gav oss 

1,0 

1,2 

1,4 

5,22 

5,69 

6,11 

temperaturer för olika markdjup över året, se figur 

22, vilket gjorde det möjligt att bestämma hur 

djupt luftkulverten skulle läggas. 

1,6 

1,8 

2,0 

2,2 

2,4 

6,48 

6,79 

7,06 

7,27 

7,45 

temp 

13 

12 

11 

10 

Formel 2. Temperatur i mark för olika djup och 

tid 

2,6 

2,8 

3,0 

3,2 

7,58 

7,69 

7,76 

7,81 

9 

8 

7 

6 

3,4 

7,84 5 

3,6 

3,8 

4,0 

4,2 

7,86 

7,86 

7,85 

7,83 

4 

3 

2 

4,4 

7,81 

4,6 

7,78 

4,8 

5,0 

7,75 

7,72 

figur 22. Temperatur i marken vid olika djup och olika tider på året. T2 är satt till 

10.0 grader och A till 7.9 grader, för Göteborg gällande temperaturvariationer. 

Markförhållanden antas vara silt eller lera. 

62 63 

1 . 

Därefter beräknas temperaturen vid luftkulvertens 

utlopp med formel 3 nedan. Vi antar en längd av 

40 m och en diameter av 40 cm vilket krävs för att 

värma luften erforderligt respektive för att kunna 

underhålla luftkulverten. 

Formel 3. Temperaturen vid luftkulvertens utlopp1 Vi antar i vårt arbete att man tillsätter vatten med 

samma system som man installerar för att spola 

luftkulverten. Ett annat sätt att minska risker för 

hälsoproblem är att arbeta med betongrör som är 

basiska och minskar risk för påväxt. 

T(x,t) = A + T2 Fördelar vi ser med en luftkulvert och frånluft: 

• Minskad elförbrukning 

• Mindre buller 

• Mindre torr luft vintertid 

• Minskade problem med överhettning sommartid 

• Längre men utjämnad uppvärmningssäsong ger 

större användning av solvärme 

Problem: 

• Större uppvärmningsbehov 

• Underhållsarbete 

• Mögelrisk 

Intressant är också luftkulverts placering. Att lägga 

luftkulverten nära huset minskar effekten av den 

isolerande jorden under huset när luften kyler 

jorden. Detta kan röra sig om upp till 120 kWh/ 

. år, som högt räknat motsvarar den isolerande 

effekten. Samtidigt används då värmeläckaget 

Resultatet blir en medeltemperatur på 6.7 grader 

vintertid. Enligt Tomas Axelsson, ventilationsexpert 

på Peab, så kan denna luft upplevas som obehaglig 

från huset genom jorden till att värma inluften. 

Troligen uppgår en uppvärmning av inluft till nära 

motsvarade energiförluster. Fjärrvärmeledningens 

även om simuleringar visar att rummets totala 

temperatur är tillräcklig. Därför kan man med 

fördel endera kombinera luftkulvert med Ftx eller 

värmekulvertförluster kan också användas för 

att värma luften. Fjärrvärmens kulvertförluster 

bör i alla situationer kunna användas för att 

installera förvärmning av tilluften med fjärrvärme öka värmekudden under huset, trots att de av 

underhållsskäl inte kan gå direkt under husen. 

Luftens fuktkvot beter sig på ett likartat sätt men 

det är givet att man blir tvungen att tillsätta vatten 

i luftkulverten. Vi har talat med bland annat Håkan 

Gillbro och Angela Sasic om detta. Håkan Gillbro 

menar att man kan tillsätta vatten utan risk så 

länge alla material i luftkulverten är oorganiska. 

Angela menar att det krävs mer efterforskning. 

. e-x/dp . 2πt x 

sin( – ) 

t d p p 

T(x) = T + (T - T ) e 0 in 0 -x/lc 

Om man tar tanken på en luftkulvert vidare 

och energibesparing i form av minskade 

är ett intressant alternativ ett gemensamt 

fjärrvärmeförluster. En tanke är att låta avloppsrör 

installationsschakt för ett område av bostäder. passera i luftkulverten och att denna spolas 

I schaktet kan fjärrvärme, vatten, el och 

regelbundet. Man kan då utvinna värme ur 

luftkulvert samköras. Fördelar med detta är 

avloppsvattnet och utifall läckor uppstår så kan de 

tillgänglighet, underhållsmöjlighet, flexibilitet enkelt åtgärdas.

Då man betänker att luftfuktighet står i relation till 

värme genom ångbildningsentalpi och att ett gott 

inomhusklimat kräver luftfuktighet så kan flera 

slutsatser dras. 

Till att börja med inser man att mycket energi 

försvinner med fuktig frånluft. Den energi 

som försvinner ut beror av hur mycket fukt 

man måste tillsätta vilken i sin tur beror av 

utomhustemperaturen och dess fuktinnehåll. I 

figur 23 nedan visas detta beroende och det blir 

uppenbart att man vintertid förlorar mycket 

energi. För medelvintertemperatur i Göteborg 

uppgår förlusten till över 200 W. 

600.0 

500.0 

400.0 

300.0 

energiåtgång 

W 

600 

500 

400 

300 

200.0 

200 

100.0 

100 

0.0 0 

För boende i ett passivhus med Ftx blir 

energiåtgången för luftfuktningen mindre 

eftersom fukt som kondenserar i Ftxen ökar 

Ftxens verkningsgrad då temperaturskillnaden 

vid uteluftens inlopp ökar eftersom avluftens 

temperatur planar ut när vatten börjar kondensera, 

se figur 25 och 26. Detta är en av anledningarna 

till att ett Ftx-aggregat blir effektivare vid stora 

temperaturskillnader. Men trots att Ftx-aggregatet 

för tillbaka värme så försvinner värme ut eftersom 

avluften är varmare än uteluften och därmed kan 

hålla mer fukt. 

Dessutom är den energi man sparar i Ftxen liten 

eftersom det är på avluftssidan av Ftxen som 

temperaturskillnaden är större och det endast till 

den temperatur då vatten har börjat kondensera 

i avluften. På frånluftssidan är det mycket liten 

skillnad. 

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30 

utomhustemperatur 

figur 23. Energianvändning för att fukta inomhusluften till 40% RF. Antagna värden är: 100% RF utomhus, 22 grader 

inomhus, ventilation på 0.35 l/s m2, och en bostadsyta på 124 m2. För en byggnad utan Ftx, dvs. standardbostaden 

med ett självdrag eller ett frånluftssystem. Linjer visar på medeltemperatur under vintern i Göteborg, -1 grad. 

Om man antar att Ftxen har en verkningsgrad på 

85% för överföring av enbart värmeenergi. Och 

att 30% av ångbildningsvärmen kan återföras 

till tilluften så kan man beräkna hur mycket av 

ångbildningsentalpin man kan spara. Då den 

sparade energin subtraheras från den förlorade 

energin i figur 25 får man fallet i figur 26 nedan. 

Notera att dessa beräkningar är baserade på 

schablonvärden och att vidare forskning krävs. 

I det verkliga fallet är inomhusklimatet i bostäder 

med Ftx torrt. Det man skall betänka är att de är 

den fuktigaste luften som man återvinner värme ur, 

ifall luften är halvtorr återvinns ingen värme alls. 

Kondensavloppet från Ftx-aggregatet i en vanlig 

villa anges av en tillverkare till 3/4 tum, men röret 

har en kapacitet långt över värmeväxlarens behov 1 . 

figur 26. I denna graf har den energi som Ftxen återvinner subtraherats från den energi som förbrukas vid luftfuktning. 

Intressant är att en luftkulvert som ger en inluft med 100 % relativfuktighet vid 7 grader inte behöver fuktas. 

64 65 

energiåtgång 

Uteluft 

Avluft 

Utomhus 

Innomhus 

figur 24. I avluften kondenserar vatten. 

-5 

Ftx. Frånluftens temperatur börjar plana ut då vatten 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0.0 0 

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 

utomhustemperatur 

400.0 

350.0 

300.0 

250.0 

200.0 

150.0 

100.0 

50.0 

-20 

-15 

-10 

-5 

0 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

figur 25. Principskiss för temperaturöverföring i en 

börjar kondensera. Ftxen är effektivast i början då 

temperaturskillnaden är störst. 

5 

frånluft 

tillluft 

10 

15 

20 

Frånluft 

Tilluft 

1. indovent 2009

Dagbok om en kärna med installationer 

När samarbetet med Peab inleddes var det tänkt att vi skulle bli del av projektet att göra 

det avslutade projektet Konkret Vision realiserbart. En central del av Konkret Vision var 

Kärnan, ett prefabricerat volymelement med alla tekniktunga delar ur kök och badrum 

samlade i en enhet som kan monteras enkelt och staplas på lager. 

Vi började först med att analysera kärnans fördelar för en energieffektiv byggnad. Det 

blev tydligt för oss att kärnan kommit till i Konkret Vision innan det var tänkt att Konkret 

Vision skulle designa ett passivhus. Fördelar med Kärnan som man inte lyfte fram i 

Konkret Vision är: Kärnans tyngd och värmedistribuerande funktion, Kärnans förmåga att 

hantera värmeåtervinning ur gråvatten, samt möjligheten att placera Kärnan i nord för att 

jämna ut värme tillförseln i byggnaden. 

Eftersom vi hade uppmärksammat dessa fördelar fann vi Kärnan mycket intressant, 

vi besökte Solarsiedlung i Freiburg som byggts med en Kärna och vi analyserade 

optimeringar av Kärnans utformning. 

Vi valde tidigt att avvika från Konkret Vision i val av byggnadsmaterial då trä är både mer 

ekonomiskt och miljövänligt än betong. Kärnan fick dock vara kvar eftersom den enkelt 

kunde prefabriceras och för att det fanns tydliga energibesparingsmöjligheter. Vi brottades 

dock med den inflexibilitet som Kärnan innebär. Om tanken är att Kärnan skall användas 

i olika hustyper så kompliceras planlösningarna mycket, vilket man även kan se i Konkret 

Vision där alla byggnader har olika kärnor. 

Längre fram i arbetet när vi började betänka den konkreta byggprocessen så blev det 

uppenbart att det fanns fler brister med kärnan. Henrik Persson menar att det finns 

logistiska svårigheter att installera Kärnan i byggen av husgrupper eftersom man alltid 

bygger hus för hus. Dessutom ökar stöldrisken dramatiskt om man börjar med att installera 

de mest stöldbegärliga delarna först. 

Läs om när vi träffade Håkan Gillbro för första gången på sidan 70 

Ett hus som inte har problem med torr inomhusluft 

skulle slösa energi helt i onödan på att fukta luften 

ytterligare. Sådana aktiviteter är exempelvis att 

torka tvätt inomhus, matlagning och dusch och 

bad. Det går att spara energi genom att minska 

på mängden vatten som överförs till luften. 

Man kan exempelvis torka av våta badrumsytor, 

installera en duschkabin, köpa en riskokare eller 

tryckkokare och laga mat med locket på. Ett 

intressant alternativ till att torka tvätt eller våta 

utomhuskläder inomhus är att använda sig av en 

torkholk. Torkholken är en gammal funktion som 

rationaliserats bort av torkskåp och torktumlare. I 

riktigt energieffektiva hus bör inga torkskåp eller 

torktumlare finnas då dessa drar för mycket energi 

och skapar övertemperaturer om sommaren. 

För byggnaden med luftkulvertfuktad luft som 

inte har problem med torr luft är det intressant 

att se hur mycket energi som gick att spara med 

en torkholk. Nedan följer ett mindre överslag för 

hur mycket energi som går förlorad i fuktning av 

luft under uppvärmningssäsongen om man torkar 

kläderna inomhus. 

Naturligtvis är det fortfarande snabbare och 

enklare att torka tvätt i torkholken även utanför 

uppvärmningssäsongen, men det är under den 

delen av året som det går åt energi till att torka 

tvätt. 

Uträkningen visar att det är ett mycket litet 

energibehov som behövs för att torka tvätt 

inomhus på sträck jämfört med under tak utomhus. 

Att däremot torka tvätten i torktumlare eller 

torkskåp drar andra energimängder. 

figur 27. exempel på alternativ för torkning 

av tvätt, en torkholk, där man hänger tvätt 

inifrån. 

Uppvärmningssäsongen 4 månader 

Antal boende 4 St 

Antal tvättar per vecka per boende 1 St 

Vatten att torka bort per tvätt 2.0 Kg 

Årligt värmebehov 80 kWh/år 

tabell 2. Energiåtgång för att torka tvätt inomhus. 

66 67

1. Indata för 

energiberäkningar i 

kontor och 

småhus s29-30 

2. Boverket 

2008, 2:232 

3. Indata för 

energiberäkningar i 

kontor och 

småhus s29-30 

tidig jämförelse av ventilationssystem 

Vi träffade Håkan Gillbro tisdagen 19 maj detta 

möte hade en större inverkan på vårt arbete. Efter 

mötet började vi fundera på hur det kommer sig 

att vi i Sverige inte använder luftkulvertar till 

passivhus medan det är en nästan självklar del i 

Tyskland, Österrike och Schweiz. Det vi först 

gjorde för att utvärdera systemen var att göra en 

mycket enkel simulering i Excel. Vi jämförde då 

tre olika alternativ: Ftx, Frånluftsventilation och 

Frånluftsventilation med luftkulvert. 

En avgörande faktor för ventilationsförlusterna 

är kraven på luftflöde. Vi använde oss i den tidiga 

simuleringen av Boverkets rekommenderade 

standardvärden, 0,24 l/s, kvm för frånluftssystem, 

0,30 l/s, kvm för från- och tilluftssystem och 0,25 

l/s, kvm för självdragssystem 1 . Enligt Boverkets 

byggregler skall en byggnad med Ftx ha en 

luftväxling om minst 0,35 l/s, kvm 2 . 

Enligt den standard vi arbetar med spelar 

husvolymen ingen roll, istället styr husets boarea 3 . 

Därmed ändras inte energiförhållanden av en högre 

takhöjd på andra våningen, förutom vad gäller 

transmissionsförluster genom klimatskalet. 

Vi beräknade först vår byggnads 

transmissionsförluster och internlaster. Sedan 

beräknade vi uppvärmningsbehovet för våra tre 

alternativ för varje timme under vårt simuleringsår 

och drog ifrån internlasterna. Solinstrålningen togs 

hänsyn till genom att vi jämför med passivhusen 

i Lindås där solinstrålningen angivits till 800 

kWh per år med 13,6 kvm fönster åt söder. Vi 

uppskattar att vi har samma mängd solinstrålning 

att tillgodogöra oss och kan då genom en målsökning 

beräkna en faktor för hur stark solinstrålningen 

är varje timme. Detta ger oss i sin tur hur mycket 

solinstrålning som man kan tillgodogöra sig i fallen 

med luftkulvert och frånluftsventilation. Resultatet 

för denna simulering finns i tabell 3. 

Av tabellen framgår att uppvärmningsbehovet 

blir större i byggnaderna med luftkulvert och 

frånluft. Däremot blev skillnaden i energibehovet, 

enligt den sammanräkning som man skulle göra 

enligt Kravspecifikationen 2008, mindre eftersom 

fastighetselen då räknas in i kravet på 55 kWh per år 

och kvm. Vi nådde detta krav men vi litade inte helt 

på simuleringens validitet. Vi ville även ta hänsyn till 

primärenergiförbrukningen så vi sammanställde även 

byggnadens primärenergiförbrukning enligt PHPP 

(Passive House Planning Package) viktning och då 

blev primärenergiförbrukningen mindre i byggnaden 

med luftkulvert och frånluftssystem - man kan inte 

jämföra vår siffra med PHPP kravet då vår beräkning 

är baserad på indata efter svensk standard. 

Det finns flera stora brister med att simulera 

på detta sätt. Det som förbises är bland annat 

byggnadens värmetröghet, komfortbelägenhet 

och värmeinstallationers inverkan. Det vi dock 

kunde få ut var en uppskattning av värmebehovet 

över året. Resultatet för detta finns i figur 28. Som 

framgår i figur 28 går det åt mer värmeenergi i 

en byggnad med luftkulvert och frånluftsystem 

men primärenergimässigt går det åt mindre. 

Eftersom luftkulvertsystemet även har fördelar för 

inomhusklimat valde vi att gå vidare och göra en mer 

noggrann simulering av systemet i Derob. 

68 69 

uppvärmningseffekt, kW 

3 

3 

2,5 2.5 

2 

2 

1,5 1.5 

1 

1 

0,5 

0 

0.5 

0 

jan feb mars april maj jun jul aug sep okt nov dec 

1 

79 

157 

235 

313 

391 

469 

547 

625 

703 

781 

859 

937 

1015 

1093 

1171 

1249 

1327 

1405 

1483 

1561 

1639 

1717 

1795 

1873 

1951 

2029 

2107 

2185 

2263 

2341 

2419 

2497 

2575 

2653 

2731 

2809 

2887 

2965 

3043 

3121 

3199 

3277 

3355 

3433 

3511 

3589 

3667 

3745 

3823 

3901 

3979 

4057 

4135 

4213 

4291 

4369 

4447 

4525 

4603 

4681 

4759 

4837 

4915 

4993 

5071 

5149 

5227 

5305 

5383 

5461 

5539 

5617 

5695 

5773 

5851 

5929 

6007 

6085 

6163 

6241 

6319 

6397 

6475 

6553 

6631 

6709 

6787 

6865 

6943 

7021 

7099 

7177 

7255 

7333 

7411 

7489 

7567 

7645 

7723 

7801 

7879 

7957 

8035 

8113 

8191 

8269 

8347 

8425 

8503 

8581 

8659 

figur 28. Som framgår i denna graf går det åt minst värme för att värma byggnaden med Ftx. Intressant är 

dock skillnaden mellan frånluftsystemet och frånluftsystemet med luftkulvert. Frånluftsystemet har störst 

uppvärmningsbehov på vintern och minst uppvärmningsbehov på sommarn. Luftkulverten jämnar ut 

uppvärmningsbehovet över året och gör på så sätt att problemen med övertemperaturer på sommarn minskar 

och att man behöver värma luften mindre på vintern. Notera även att eftersom byggnadens värmetröghet inte tas 

hänsyn till så varierar värmebehovet kraftigt från timme till timme. 

[kWh/år] [kWh/år kvm] [kWh/år kvm] 

Uppvärmningsbehov Energibehov PHPP primärenergibehov 

Ftx 2477 40.5 123.2 

Luftkulvert och frånluft 4111 47.6 119.8 

Frånluft 5135 55.8 128.1 

Tabell 3. Sammanställning av resultat från tidiga beräkningar. 

ftx tot vi kt 

kul vert tot vikt 

8737 fr å n tot vi kt 

Ftx 

luftkulvert 

frånluft

Dagbok från första gången vi träffade Håkan Gillbro 

Vi träffade Håkan Gillbro tisdagen 19 maj kl 10-12 på hans kontor på s Gubberogatan 

8. Håkan är ventilationsexpert på DeltaTe och en mysig man i fjällräven-kläder. Detta 

möte skulle komma att få stor inverkan på vårat tänkande och examensarbetet i sin 

helhet, bland annat var det genom mötet som vi bestämde oss för att analysera lösningen 

luftkulvert närmare. Vi satt i flera timmar och diskuterade olika lösningar och tankar 

kring gott boende. Håkan har över åren kämpat för miljöfrågor med ett ideal av enkelhet, 

han har bland annat designat en vinddriven frånluftshuv. 

Håkan berättade om sitt arbete och redogjorde för hur debatten kring ventilation har gått 

de senaste decennierna. Antalet luftomsättningar per timme stämmer inte med dagens 

behov. Det sattes förr när man bodde mycket tätare än nu, kraven är dimensionerade på 

1930-talet, när många levde sex personer i en etta. Idag bor man ofta 2 personer i en 

villa. Under slutet av 80-talet kom enorma klagomål på inomhusklimat. Det visade sig att 

hus byggda före 1960 hade hälften så mycket klagomål som normalt, hus med Ftx hade 

dubbelt så mycket klagomål som normalt, allt i en rapport från byggforskningsrådet. Det 

visar sig att det som har hälsoeffekter är endast temperatur och fukt, inte luftomsättningar 

per timme. Ser man till att hålla god temperatur och inte alltför torrt eller fuktigt så 

räcker det. Det är framförallt arkitekturen och möjligheter till god ventilation som styr 

inomhusklimat. Väggmaterial, fukt- och värmebuffring är viktigt. Installationsteknik 

fungerar som medicin, men medför också ”biverkningar”. 

Vi funderade även kring att det ventileras för mycket i svenska hem. Man kan skilja på 

konstantventilation och processventilation. Den konstanta ventilationen är vanligast i 

installtionstäta hus, exempelvis hus med frånluftsvärmepump. För att de skall fungera 

rätt går de ofta konstant, ofta hela året om. Processventilation är behovsstyrd och 

drar igång när den behövs, exempelvis en köksfläkt. I många av dagens boenden kan 

processventilation på toaletter och i kök räcka. Ventilation på toaletter kan vara variabel 

och styras av en fukt- och närvaromätare. Den slås på när någon besöker toan och är på 

en stund efter besöket. I övrigt går en liten grundventilation. Ventilation i kök kan enkelt 

ske med en köksfläkt som endast är igång vid behov. Behovsstyrd ventilation ger mycket 

bättre sparande än värmeåtervinning. ”bättre sluta slösa än spara i slösandet”. 

Under 1990-talet och framåt har det byggts en mängd tilluftskulvertar för framförallt 

skolor men också andra byggnader såsom flerbostadshus. Detta har blivit en succé av 

inomhusklimat- och energisynpunkt. Vår viktigaste slutsats efter besöket var att detta är 

en mycket intressant lösning. Vi funderade vitt och brett kring luftkulvertens utformning 

och egenskaper, vi tänkte bland annat att man bör ta in luften på en vindskyddad plats. 

Kanske kan torpargrunden fungera som en luftkulvert? Detta gör troligen både kulvert 

och husgrund billigare, men också svårare att konstruera, eftersom ett energieffektivt 

hus inte släpper ut mycket värme i grunden. Obehandlad betong mot luftkulverten är 

basiskt och får inte problem med påväxt. En betongslamning av makadam skulle räcka 

som golv, och städbart blir det också. Har man en kulvert som ett rör bör detta kunna 

spolas rent eller vara stort nog för att gå i. Röret bör luta från huset ner i en brunn där 

en makadambädd utgör botten, dvs. vattnet rinner ut när den spolats ren. Exempelvis 

skulle man kunna ha kulverten dragen runt huset, en liten bit utanför grunden. Detta blir 

runt 40-50 meter och ett rör med 300 mm diameter skulle troligen räcka. Då blir ytan 

mot jorden runt 50 kvm. Schaktet för kulvert kan eventuellt samköras med schakt för 

fjärrvärme och avlopp. Detta kan ligga under en grusplan på husets framsida, som fungerar 

som andraparkering. 

Om man har en luftkulvert utan Ftx-luftvärme så behöver man någon form av 

värmeaggregat i huset. Golvvärmesystem ökar normalt värmeanvändningen med 10- 

20%, beroende på hur den lagts in. Läggs den i betongplattan blir förlusterna större 

men kostnaden bara runt 200kr/kvm, läggs den ovanpå blir förlusterna mindre men 

kostnaden runt 700kr/kvm. Ett bra val för oss kan vara väggvärme. Vi kan anlägga den 

som golvvärme men i ett par väggar. I Tyskland är väggvärme vanligt, där putsar man 

normalt in rören som sedan syns lite i putsen. På något sätt bör man visa var rören sitter. 

Exempelvis i en instruktionsbok för huset, med fina, otydliga linjer på väggen eller med 

ett varningsskikt man når om man borrar i fel områden. Varje vägg kan också ha två 

dragningar, så bara hälften förstörs vid borrning. 

Vi tänkte att ett behovsstyrt frånluftssystem och självdragssystem med en effektiv 

jordkulvert är nästan lika effektivt som en luftvärmeväxlare. Man förlorar några hundra 

kWh per år, bedömt 0 - 3 000, men man vinner kanske primärenergi. Detta gäller dock 

troligen endast vid jämförelser med andra energieffektiva hus. Troligen kommer boende i 

byggnaden ha en lägre omsättningsgrad och därmed lägre energianvändning… 

Vi bestämde oss för att analysera dessa frågor djupare och återvända till Håkan Gillbro vid 

ett senare tillfälle med en mer grundlig analys i ryggen. 

Låt oss berätta om vårt möte med Gernot Minke, se sidan 86 

70 71

1. Enberg 2006 

2. Keller 2009, 

Gillbro 2009 

ventilationskanaler i byggnaden 

Luft tas in invid ytterväggen i klädvårdsrummet. 

Ett 200 mm rör tar in luft som vid normala 

luftflöden håller en hastighet av 1,4 m/s. Under 

taket delas ventilationen i tre rör, ett drar iväg i 

byggnadens längdriktning, dess diameter är 150 

mm. Normalt luftflöde genom det är 1,6 m/s. Två 

mindre rör går in i köket över köksskåpen, svänger 

uppåt och går genom bjälklaget och vidare upp i 

innervägg på andra våningen. De har diameter om 

80 mm styck och normalt luftflöde 1,6 m/s 1 . 

Luftkulvert 400 mm 

Flöde 43,4 l/s 

Hastighet 0.345 m/s 

Rör Ø 200 mm 

Krav 0,35 l/s kvm 

Kapacitet 124 kvm 

Flöde 43,4 l/s 

Snittyta 0,0314 m2 

hastighet 1,38 m/s 

Rör Ø 150 mm 

Krav 4 l/s.p 

Kapacitet 7 pers 

Flöde 28 l/s 


Hastighet 1,58 m/s 

Rör Ø 80 mm 

krav 4 l/s p. 

Kapacitet 2 pers 

Flöde 8 l/s 


hastighet 1,59 m/s 

tabell 4. Ledningsdragningsspecifikationer. 

Frånluften tas ut dels genom en behovsstyrd 

köksfläkt och dels genom det samlade 

frånluftsystemet. 

Ett alternativ till en luftkulvert i form av en 

rördragning är en helt oorganisk och tät krypgrund 

vars inlopp inte behöver vara lika långt. Dessutom 

blir rördragningarna kortare inomhus 2 . 

80 mm 

200 mm 

Luft ulvert 

400 mm 

150 mm 

80 mm 

figur 29. Byggnaden i sektion och plan, skala 1:200. 

Hur ventilationsystemet kan dras i byggnaden. Blå avser 

tillluft och röd avser frånluft 

En ofta översedd detalj är att en toatank som spolas 

med kallvatten för ut energi ur byggnader. Vi ville 

undersöka hur mycket energi som försvinner i 

uppvärmning av spolvatten. Beräkningen nedan 

gäller för en snålspolande toalett. Kallvattnet håller 

5 grader eftersom perioden av intresse är just 

vintern eller uppvärmningssäsongen. 

En toastol som spolas varannan timme drar alltså 

konstant 21 W som försvinner ut ur byggnaden. 

Om man spolar en gång med en toatank som 

värmts upp till rumstemperatur så försvinner 74 

Wh. 

Dessa beräkningar gäller alltså för en snålspolande 

toalett. Om man istället bedömer en standardtoalett 

så blir den konstanta värmeförlusten 29 W 

och en uppvärmd tank för med sig 167 Wh ut. 

Toatank volym 4 l 

Toatank area 0.22 m2 

Kallvatten temperatur 5 °C 

Toaletttankens temperatur 

före spolning 12 °C 

Inomhus temperatur 21 °C 

Tid mellan spolningar 2 h 

Konstant värmeförlust 21 W 

Energiåtgång för uppvärmning 

av vatten i en toaletttank 74 Wh 

tabell 5. Energiåtgång för uppvärmning av kallvatten i toaletttank 

energiförlust i vattentoalett 

figur 30. En toastol utgör faktiskt en köldlast. 

Att använda en torrtoalett, vilken separerar urin 

och fekalier, och därefter, under en begränsad 

period, komposterar fekalier, ger upphov till en 

värmelast snarare än en köldlast. Ventilation av 

toaletten måste dock ordnas. 

72 73

vatten och avlopp 

Gråvatten håller en temperatur mellan 20 och 40 

grader. Värmen i detta vatten bör inte försvinna ut 

i avloppet. Man kan även argumentera för att man 

borde ta vara på den resurs som avloppsvattnet är 

i andra avseenden, men examensarbetet behandlar 

primärt energianvändning. 

Ett alternativ är en avloppsvärmeväxlare som 

värmer upp inkommande kallvatten i ett första 

steg. Problem med detta är kontaminationsrisk, 

kravet på underhåll samt att Göteborg stad redan 

utvinner energi ur avloppsvatten med värmeväxlare 

vid reningsverket. 

Ett annat alternativ är en tank som står i nära 

kontakt med byggnadens betongstomme. Man 

kan på så sätt tillgodogöra sig värmen ner till 

inomhustemperaturen. Givet att man behandlar 

vattnet kan man använda vatten ur denna tank till 

att spola i toalett med för att spara den energi som 

går åt till att värma upp spolvatten. Egentligen 

borde man snarare tänka att man bör föra in så lite 

kallvatten som möjligt eftersom kallvattnet ”kyler 

ner” huset. 

Olika typer av spillvatten skiljer sig kraftigt åt. 

Spillvatten från toaletter, svartvatten, är till 

exempel kraftigt kontaminerat och håller låg 

temperatur, mellan 10-20 grader. Spillvatten från 

dusch och bad däremot, håller hög temperatur och 

är inte särskild kontaminerat. Det är alltså mer 

intressant att återvinna värmen ur det vattnet, eller 

helt enkelt att återanvända vattnet som spolvatten 

i toaletter. På så sätt kan också temperaturen på 

avloppsvattnet öka. 

Man kan även tänka sig att man leder gråvatten, 

spillvatten från bad, disk och tvätt, i slingor i golv 

eller vägg så att vattnet effektivt överför värme 

till stommen. Detta skulle dock kräva att man kan 

ställa om systemet under perioder då man snarare 

vill bli av med värme. 

I ett område av bostadshus med en gemensam 

värmecentral finns även möjligheten att återvinna 

värme centralt. Detta kan då göras med en 

värmepump som för över värme till inkommande 

varmvatten. 

Vi ville få en bild av hur mycket värme man kan 

tänkas spara av avloppsvärmen. Därför gjordes ett 

överslag för varmvattenanvändningen som utgick 

från den mängd varmvatten som specificerats i 

indata, se kapitel indata sid 168. I tabell 6 kan ses 

vilken varmvattenanvändning som antogs. Detta 

gav oss i sin tur temperaturskillnader för olika 

brukade vattenmängder som användes för att 

göra överslag för mängden värme som kan tänkas 

återvinnas. Eftersom varmvattenanvändningen 

varierar över året och man endast kan tillgodogöra 

sig värme under uppvärmningssäsongen så görs 

sedan en sammanräkning till en årlig besparing. 

Resultatet från detta överslag är att det går att 

återvinna upp till 600 kWh/år genom att låta 

avloppsvärmen värma husets stomme. Därefter 

kan man återvinna ytterligare upp till 500 kWh/ 

år genom att värma inluften. Stora problem med 

dessa lösningar är behovet av underhåll och risken 

för läckage. Ifall dessa lösningar implementeras 

så krävs det att de boende aktivt vill delta i 

arbetet samt att alla delar i systemet enkelt kan 

underhållas. Det skulle exempelvis innebära att 

luftkulverten går att spola ur och att man enkelt 

kan avlägsna gråvattenrören från luftkulverten. I sin 

helhet är dessa lösningar ett tillval för boende som 

vill engagera sig i sin energiförbrukning. 

ggr/dag l/ggr °C °C 

Användningar Vattenåtgång Temp ur kran Temp i brunn 

Andravåning Dusch 3 40 38 33 

Handfat 8 1 20 19 

Tvätt 40° 0.57 50 40 30 

Tvätt 60° 0.43 50 60 48 

Toa 4 4 12 18 

Bad 0.14 100 40 30 

Bottenvåning Dusch 0 40 38 33 

Handfat 12 1 20 19 

Toa 6 4 12 18 

disk 2 10 30 20 

tabell 6. Antagen vattenanvändning baserad på energimyndighetens mätstudie 2 

figur 31. Principskiss för Ecodrains 

avloppsvärmeåtervinning 1 . För vissa boende kan det vara 

intressant med en separat värmeväxlare för duschvatten. 

Duschen är den applikation som använder mest 

varmvatten i hushållet. En sådan lösning blir framförallt 

lönsam om man duschar längre tider. 

74 75 

1. ecodrain 2009 

2. Bennich 2008

2. svanskfjarrvarme 

2009 

1. Bennich 2008 

elsystem 

Elsystem och elbesparingar 

Enligt Energimyndighetens mätstudie förbrukar 

svenska hushåll i småhus runt 5100 kWh 

elektricitet per år, se tabell 7 1 . Internationellt 

sett är detta högt, exempelvis kan man med tysk 

passivhusstandard endast räkna med 2,1 W/kvm 

intern värmeproduktion till följd av elanvändning 

och mänsklig aktivitet. I Sverige talar man om 

4 W/kvm. Det är därmed uppenbart att det 

finns stora besparingar att göra. Den viktigaste 

el-besparingen är att minska det kontinuerliga 

behovet av el. Många installationer som kräver el 

kan minskas i storlek eller ersättas av andra typer 

av installationer. De boendes beteende är dock 

mycket viktigt. 

[kWh/år] 

Belysning 1275 

Kyl och frys 1020 

Matlagning 510 

Dator med tillbehör 460 

Tvätt och tork 305 

Diskmaskin 305 

TV 255 

DVD, VCR mm 150 

Stereo 100 

Övrigt 360 

Ej uppmätt 360 

Summa hushållsel 5100 

tabell 7. Hushållselsförbrukningen i svenska 

småhus baserad på en undersökning år 2007 av 

energimyndigheten där 400 hushåll deltog 1 . 

Många av de poster som anges kan och bör 

minskas. Posten belysning kan tänkas minska 

dramatiskt då man använder energisparlampor. 

Det skall dock tilläggas att man sparar elektricitet 

genom att ha jämt och bra ljusinsläpp i alla rum. 

Kyl/frys kan bli energieffektivare och ett mindre 

kombinerat kyl- och frysskåp per hushåll bör 

räcka. Större behov kan istället tillgodoses med 

jordkällare eller frysbox. Man kan också låta en 

luftkulvert kyla ett utrymme i köket som skulle 

fungera som en sval. 

Matlagning är en stor elpost så vilken spisman 

använder bör tänkas igenom. Induktionsspisar har 

minst energiförbrukning per nyttig värme men 

även gasspis kan vara ett intressant alternativ. 

Det blir mer spillvärme från gasspisar men gas 

producerar då också dubbelt så mycket värme 

per primärenergi förbrukad 2 . När värmen från 

spisen kan hjäpla till att värma byggnaden kan man 

dessutom dra ifrån den primärenergi som skulle ha 

gått åt för uppvärmning. En gasspis har dessutom 

kvalitéer som enklare matlagning och lyxstatus. 

figur 32.. Installationslist förenklar elinstallationer och minskar risken för håltagning i tätskikt. 

Exempel från Batchuns, Österrike. Arkitekt W. Unterrainer 1998. 

Ett effektivt sätt att spara el har visat sig vara 

att tydliggöra för de boende hur mycket el 

man konsumerar 1 . En mätare för energi- och 

varmvattenförbrukning i kök eller vid ytterdörr 

får de boende att se över hur mycket huset 

förbrukar i realtid, vad som är normalt och vad 

som är minimiförbrukningen. Vid denna mätare 

kan även en energibesparingspanel installeras 

där strömförsörjning till valda delar av huset 

kan stängas av. Detta förenklar avstängandet av 

utrustning när man lämnar sin bostad och kan 

minska användandet av standbyel. 

Byggnadens form och konstruktion kan minska 

elkonsumtionen, en avlång byggnad kan enklare 

ge bättre ljusinsläpp vilket minskar behovet av 

belysning. Vidare kan man exempelvis arbeta 

med ljushyllor i fönster 2 . 

Förenklad installation och underhåll 

För att underlätta för kabeldragning och 

installationer utnyttjas enkelt åtkomliga schakt 

och installationslister som kan ses i figur 32. 

Detta gör att konstruktion såväl som installation 

av ny utrustning under husets livstid förenklas. 

Vidare minskar det ingreppen på huset vid 

underhåll och nyinstallation, vilket ökar husets 

livslängd och minskar risk för håltagning i 

tätskikt. 

76 77 

1. diykyoto 2009 

2. Byggeko s213

yggsystem 

program 

Byggsystemet skall vara grundat i energieffektivitet 

och ha låg miljöpåverkan. Det skall möjliggöra 

mycket låg energianvändning under brukarskedet, 

utan att medföra en relativt stor energianvändning 

under produktion eller skapa miljöproblem vid 

rivning/nedtagning. 

Byggnadens väggar skall ha ett U-värde på max 

0,1W/m2, grund liknande värde inklusive 

jordens isolerande effekt, tak 0,08. Den totala 

årliga energikonsumtionen skall inte överstiga 60 

kWh/kvm viktad energi (Tidigare 55 kWh)och 

byggnaden inte förbruka inte mer än 12 W/kvm 

vid dimensionerande utomhustemperatur, DUT. 

Primärenergianvändningen skall minimeras. 

Av ett energieffektivt hus totala energikonsumtion 

under dess livstid utgörs en betydande del av 

energiåtgång under byggnationstiden. Det är 

därmed nödvändigt att välja material som har låg 

miljöpåverkan och att effektivisera produktionen 

energimässigt. 

Grunden för energieffektivt byggande i större skala 

handlar om ett enkelt byggsystem. Ett byggsystem 

som kan göra det möjligt att bygga billigt och med 

hög kvalité. Modulsystemen skall bygga på snabb, 

säker och enkel montering på byggplatsen. Det 

bör kunna monteras på plats med hög precision. 

Energianvändning för uttorkning skall minimeras. 

Monteringstid från platta/plint till väderskyddad 

byggnad skall vara under tio timmar. 

Byggnadens skall hålla en relativt låg byggkostnad. 

Byggsystemet skall underlätta enkla installationer 

eller ett enkelt installationssystem. 


- I stor utsträckning färdiga ytskikt från fabrik 

- Högkvalitativa och vackra ytskikt, för rum, kök och toalett. 

- Enkla och vackra möten mellan byggnadsdelar 


- U-värde för hela byggnadsdelar i klimatskalet under 0,1 

- U-värde för hela byggnadsdelar i takets klimatskal under 0,9 

- U-värde för hela grunden under 0,12 

- Enkel och säker montering på fabrik 

- Enkel och säker montering på byggplats 

- Snabb montering på byggplats – byggnaden skall ha ett klimatskal efter 16tim. 

- Där vägg möter grund uppstår inga direkta köldbryggor med U-värde över 0,2 

- Där vägg möter tak uppstår inga direkta köldbryggor med U-värde över 0,2 

- Täthet för hela byggnaden skall med råge klara 0,5l/s +/- 50Pa 

Utmaningar som bör analyseras 

- Täthet med trämaterial - höga krav på utförande 

- Eventuellt slopa plastfilm som diffusionsspärr vid insida 

- Hålla nere kostnader för byggsystemet 

- Miljöpåverkan och kostnad hos material bör hållas nere. 

- Enkla installationer i vägg och stomme. 

- Fasadmaterial och infästning på isolering utan köldbryggor 

78 79

1. SOU 2002:115 

s91 


produktionsenergi och passivhus 

Under 1980- och delar av 1990-talet låg ofta ett 

stort fokus på att hålla nere produktionsenergi 

för byggnader i samband med miljövänligt 

och s k ekologiskt byggande. Det är dock visat 

att energianvändning under produktion, ofta 

beräknat på 50 års livscykel, endast står för 

ca 10 % av energianvändningen. Istället var 

energianvändning i brukande den mest betydande 

med ca 90 % av energianvändningen 1 . Detta 

förhållande underblåste utvecklingen mot 

passivhus, där fokus smalnade av till minskning av 

energi under bruksskedet. Energianvändningen i 

produktionsskedet var fortsatt högt, medan energin 

i bruksskedet minskade dramatiskt. Därmed ökade 

också andelen produktionsenergi dramatiskt. 

I fallet med Lindås var produktionsenergin mycket 

hög, eftersom byggandet skedde utan väderskydd 

och med höga krav på uttorkning i byggelement. 

Men även i normal passivhusproduktion är 

produktionsenergi en viktig post i livscykeln 

energianvändning 2 . 

överslagsberäkning 

andel produktionsenergi 

Normalhus energianv per år 

26 200 kWh/år 

Produktionsenergi om 10%, 50 år 

145 555,6 kWh 

Produktionsenergi per kvm 

1010,802 kWh 

Passivhus energianv per år, 120 kvm 

9 771 kWh 

Passivhus energianv under 50 år 

488 537 kWh 

Produktionsenergi passivhus per kvm 

+5% per kvm jämfört med normalhus 

1 061 kWh/kvm 

Produktionsenergi passivhus 120 kvm 

127 361 kWh 

Produktionsenergi i procent, 50 år LC 

20,7 % 

Hänsyn tas ej till primärenergifaktorer. 

Överslagsberäkningen visar att produktionsenergi 

inom passivhusbyggande faktiskt utgör en 

betydande del och inte skall bortses från. En 

jämförelse med avhandlingen “Primary energy 

efficiency and CO2 mitigation in residential 

buildings” ger att värden för produktion i 

ovanstående exempel är runt 10% för höga. 

I samma avhandling visas förhållandet mellan 

produktions- och bruksenergi omvandlat till 

primärenergi med olika uppvärmningsval. 

Ser man till dessa primärenergisiffror står 

produktionsdelen för en större del. För 

passivhusen i Lindås anges 18,5 % primärenergi 

i produktionsskedet. Men detta beror till 

stor del på det primärenergimässigt stora 

uppvärmningsbehovet. Med biobränslebaserad 

fjärrvärme installerat skulle primärenergibehovet 

för produktion uppgå till chockerande 58% 1 . 

Till följd av detta bör man undersöka möjligheterna 

att bygga passivhus med mer energisnåla metoder, 

exempelvis med restprodukter såsom halm, 

återbruk osv eller med energisnålt material såsom 

trä och ekofiber. Efter att ha inriktat miljömässigt 

byggande mot bruksskedet bör nu fokus åter vidgas 

till produktion. 

I passivhus börjar därmed den optimala punkten 

för isolermaterialens energisparande tangeras. 

För stenull och cellplast, EPS eller XPS, är den 

optimala isolertjockleken för energisparande 700 

mm. Därefter minskar energisparande med en 

livscykel om 50 år. Optimal isolertjocklek för lågt 

koldioxidutsläpp är vid fjärrvärmeuppvärmning 

mycket mindre, runt 150mm 2 . 

figur 33. Behöver man torka byggelement ökar 

energianvändningen vid byggnation. 

Att bygga i trä kan minska energibehovet i 

produktionsskedet i jämförelse med många andra 

material. Ett exempel på flerbostadshus byggt i trä 

använder 588 kWh per kvm i produktionsenergi. 

Motsvarande byggt i Betong använder 801, varav 

en större andel fossila bränslen. Skillnaden i 

primärenergianvändning blir därmed än större 3 . 

80 81 

1. Joelsson, 2008, 

sid 62-67 

2. Johansson, 

Martin, Kanellos, 

Konstantin, s9,23, 

24ff, s27f 

3. Sathre, 2007, 

sid 45ff

stomsystem och väggar 

Analysen av stomsystem har som syfte att göra det 

möjligt att jämföra och välja mellan alternativa 

system. Väggsystemet styrs till stor del av valet av 

stomme. Därefter väljs isolermaterial, eventuell 

yttre stomme samt fasadmaterial. Tillsammans ger 

valen en rad möjliga konstruktioner. 

På följande sidor presenteras de system vi har 

valt att titta på. Fyra av systemen har vi valt att 

jämföra mer noggrant, betong med utanpåliggande 

isolering, träregelstomme, massivträ med 

utanpåliggande isolering och lättregelstomme. 

Vidare kom vi att undersöka ett mellanting mellan 

en lättregelstomme och en massivträstomme, där 

innerväggen byggs på en kraftig träskiva, i vårt fall 

en plywoodskiva. 

figur 34. besök vid massivträhusprojektet 

Valö Fyr i Göteborg. 

Kriterier och antaganden för jämförelsen 

De prioriterade kriterierna var 

- Möjligheten att minska köldbryggor till ett minimum är centralt i valet av stomme 

- Möjligheterna att hålla ner den totala byggnadskostnaden 

- Enkelhet att uppnå god isolerförmåga 

- Möjligheter att uppnå god lufttäthet 

- Mängden energi som krävs för produktion 

- Miljövänlighet 

- Tillförsikt och hälsa för de framtida boende 

Andra kriterier var 

- Fukttålighet 

- Hållbarhet 

- Uthållighet 

- Materialpris 

- Komfort 

Grundläggande antaganden 

- Materialpris och byggnationsordning talar för prefabricering 

- Ett inre tätskikt måste vara minst 5, hellre 10 gånger ångtätare än ett yttre tätskikt 1 

- Passivhuskrav kräver u-värden om maximalt 0,1 och minimering av köldbryggor 

- Komfort inomhus ökar vid ökande värme- och fuktbuffring 

- Boende skall kunna känna tillförsikt och lita på att deras byggnader inte innehåller dolda miljöfaror, 

därmed utesluts miljöfarliga material och hälsovådliga 

82 83 

1. Samuelsson 

2009

Träregelstomme 

Träregelstommen är billig, den är i de flesta fall 

enkel och är av tradition standard för svensk 

villaproduktion. Däremot blir konstruktionen 

mer komplicerad ju mer väggarna växer i 

tjocklek och isolervärde. Vidare är köldbryggorna 

i konstruktionen stora, inte minst i grunden. 

Konstruktionen i utförande för passivhus är 

inte heller optimal för prefabkonstruktion. 

Träregelstomme i ett energieffektivt hus ställer 

höga krav på arbetsutförande för att inte skapa 

fuktproblem 1 . 

Det som däremot gjorde att vi valde bort 

träregelstomme, förutom stora köldbryggor, var 

att detta är standard och referens till de andra. 

Därmed var det för oss mer intressant att välja en 

annan modell. 

Lättregelstomme 

Lättregelstommen ger en enkel produktion 

motsvarande den för träregelstomme, men minskar 

köldbryggor avsevärt, i väggen men kanske 

framförallt i mötet grund-vägg och tak-vägg. 

Passivhusprojektet i Lindås projekterades till en 

början med lättreglar, vilka ströks då det saknades 

erfarenhet hos byggarna. Passivhusprojektet 

Ängared i Tollered är byggt med lättregelstomme. 

Att hänga fönster i en lättregelstomme är dock 

inte helt enkelt (samtal med attacus jamtlandshus 

20090626). Vidare medför lättregelstommarna 

minst värmebuffring av alla de material vi 

undersökt. 

Lättregelns inre fläns kan göras grövre och är då 

den del av konstruktionen som bär huvuddelen 

av lasterna. Masoniten och den yttre flänsen är 

inte bärande men för ner kraften från fasaden till 

den inre flänsen. Detta gör att köldbrygga i takfot 

och grund kan minimeras. Vi ser fördelar i färre 

köldbryggor och enkel sprutisolering, men också 

nackdelar med ganska höga kostnader för själva 

reglarna. Men lättregelstommen ställer liksom 

träregelstommen höga krav på arbetsutförandet. 

Under vår studieresa till Tyskland, Österrike och 

Schweiz fann vi avsaknaden av fuktspärrar i den 

meningen vi använder i Sverige, och istället fann 

vi en större användning av olika träskivmaterial. 

Genom att kombinera en lättregelstomme med 

en kraftig trälaminatskiva eller plywoodskiva ville 

vi skapa en fattigmans-massivträvägg där den 

bärande inre flänsen stabiliseras för knäckning med 

skivmaterial som också fungerar som tätskikt. 

1. Gross 2008, 

sid 37 

figur 35. Exempel på träregelstomme för energieffektiva 

byggnader. Ju fler lager träreglar man använder, ju mer 

isolering kan man infoga, men konstruktionen blir 

samtidigt mer komplicerad. Ett isolerskikt i mitten kan 

vara av cellplast och nära nog helt sakna köldbryggor. 

figur 36. Exempel på lättregelstomme. Stommen kan 

också förses med en yttre isolerskiva. Köldbryggor 

minimeras till masonitskivor. Stommen kan även med 

stora isolertjocklekar behållas enkel. Inre installationsskikt 

behövs dock troligen. 

Lättregelstomme med inre träskivmaterial 

Ersätter man delar av träregelstommen med 

skivmaterial får man en konstruktivt starkare 

stomme. Denna analyseras vidare. 

84 85

Dagbok från besöket hos Gernot Minke 

Vi besökte Gernot Minke en måndag i april (13e april 2009) i hans 

grönskande hem i Kassel. Gernot bor i ett hus täckt av jord, och 

referenserna till Tolkiens fylke lät inte vänta på sig. Sedan steg vi in. 

En stor del av sitt liv har Gernot arbetat med miljövänliga 

experimentbyggnader. Han har arbetat med jord, lera och halm vid sidan 

av andra material. Hans eget hus är inomhus helt klätt av lersten, obränd 

tegelsten, vilka har mycket hög lerhalt. Där är det alltid nära 50% relativ 

luftfuktighet, i köket viss svängning mellan 40-60 men aldrig mer än 

70% i toalett eller dusch. Denna jämna inomhusfuktighet jämnas ut 

genom att all lera i väggarna tar upp och ger ifrån sig vattenånga, vilket 

får till följd att inomhusklimatet är mycket behagligt. 

Gernot menar att man behöver förstå varje byggnad som system, att 

frågor som lufttäthet måste undersökas när och varför det behövs, 

snarare än att bara sträva efter högsta möjliga täthet. 

Vår slutsats efter mötet med Gernot Minke är att man huvudsakligen 

skall sträva efter bättre inomhusklimat, både var gäller värme och fukt. 

Har man bra luftfuktighet och jämn värme kan värmen hållas lägre, 

snarare än höjas, under torra och kalla vinterperioder. Jämn fukt kan 

därmed minska energianvändningen. 

Vi träffade projekteringsledaren från Lindås, Birger Lindgren, se sid 88 

figur 37. Exempel på massivträstomme. Isolering och 

fasad fästs antingen med 2”-reglar, som bilden visar, eller 

med små distanser vilka ger minskade köldbryggor. 

Träskivmaterialstomme 

En stomme av skivmaterial med endast 

utanpåliggande isolering är intressant men har 

troligen för lite stadga för att kunna klara alla typer 

av laster. 

Massivträstomme 

Massivträ intresserade oss tidigt, det är en enkel 

metod som underlättar prefabricering och därmed 

snabb montering på plats. Däremot finns idag 

få svenska byggare som är vana att arbeta med 

konceptet. Materialet är värmebuffrande men 

inte fuktbuffrande, då man tvingas sluta träets 

ytskikt. Det är också mycket stabilt och minskar 

behov för köldbryggor i grund. De negativa 

sidorna är dock att det är ett dyrt material 1 . I 

många fall kan den höga elementkostnaden dock 

vinnas tillbaka på enkelt montage. Särskild gäller 

detta mellanbjälklag. Ett stort problem med 

massivträ är också infästningen av utanpåliggande 

isolering och panel, vilket kan leda till stora 

köldbryggor då det normalt sker med 45mmreglar 

med centrumavstånd 600mm. Kan detta 

lösas, exempelvis med halva lättreglar av masonit 

där maroniten fästs direkt i massivträt, är 

konstruktionen troligen den bästa. 

Vi valde bort massivträ av kostnadsskäl. Ett hus 

med massivträstomme blir dyrare, generellt runt 

10% för stommen 1 . Däremot ser vi en rad fördelar 

i materialet och tycker att det absolut är värt att 

undersöka mer ingående. 

86 87 

1. Saflund 2009

Dagbok från mötet med Birger Lindgren 

I början av april, den 8e, besöker vi Birger Lindgren på en 

byggarbetsplats på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Birger var 

projekteringsledare för projektet hus utan värmesystem som uppfördes 

i Lindås, mer kända som Sveriges första passivhus. 

Lindås kostade betydligt mer än vad man brukar tala om. Uppåt 250 

000 kr mer per lägenhet i arbetstimmar och material är troligt. Men 

Lindås byggdes också på plats i det väder som var. Att sedan driva 

ut fukten utan värmesystem är väldigt svårt. Därför kontrollerades 

fukthalter noggrant och eventuell fukt värmde man bort med 

infravärmare under bygget. Energianvändningen motsvarade säkert 

många års drift. 

Ett väderskydd på en byggplats tar tid och är dyrt. Dagens snickare är 

ofta mer montörer än hantverkare. Därför menar Birger att om han 

skulle leda ett liknande projekt igen skulle han bygga det prefabricerat. 

Lindås projekterades till en början med en stomme av lättreglar. Birger 

var tveksam till denna konstruktion, han pekade på risken att den yttre 

flänsen kunde spricka. Därför blev det träregelstomme. Lättreglar har 

dock visat sig fungera. Utanpå regelstommen lades cellplast. 

Idén att ha en kärna i betong tycker Birger inte är fel. Man märker 

i Lindås att de saknar något som kan lagra värme. Det påverkar 

inomhusklimatet. 

På sidan 90 kan du lära dig om trä som tätskikt. 

figur 38. Exempel på betongstomme med utanpåliggande 

isolering. Normalt används putsad fasad som fästs på ett 

nät av metall. Isoleringsskivorna fästs med distanser i 

Sandwichelement av betong 

Betongsandwichelement är en dyr lösning och 

har svårt att nå passivhuskraven då de innehåller 

stora köldbryggor 1 . Troligen är en inre stomme 

av betong med utanpåliggande isolering en bättre 

lösning. 

Betong med utanpåliggande isolering 

Konstruktionen har två stora fördelar, den är 

mycket stabil och den buffrar värme och fukt. 

Detta innebär att inomhustemperaturen jämnas 

ut och effekten av kyliga nätter minskar eller 

kan räknas bort. Vidare ger detta ett godare 

inomhusklimat. Nackdelarna med betongstommen 

är dels stor miljöpåverkan, känslighet för skador 

på utsidan, att svensk tradition inte visar på 

betongvillor och priset. Vidare kan diskuteras 

allmän status för innerväggar i betong. 

Miljöpåverkan vid produktion börjar ha effekt i och 

med minskad användning av energi i bruksskedet. 

En stor del, mellan 25-50% 2 , av ett passivhus 

energilivscykel är produktionsenergi. I och med att 

en betongstomme ökar energianvändningen med 

runt 50% jämfört med en trästomme 3 ökar den 

den totala energianvändningen betydande. Därmed 

kan man ifrågasätta syftet med att bygga villor i 

betong som passivhus. Betongstommar kan isoleras 

med en mängd olika isolermaterial, men normalt 

cellplast, vilket ger stor miljöpåverkan. 

Att det är ovanligt i Sverige med betongvillor 

tyder på problem med stommen, materialet har 

haft lång tid på sig att spridas men trä dominerar 

villabranschen. Därmed återstår priset. Normalt 

kostar betongelementväggar från fabrik klart mer 

än motsvarande träelement. Detta kan i många fall 

tjänas igen med enkel montering, vilket vi dock 

inte fann var fallet i vår situation. 

betongen. 1. Johansson 2009 

88 89 


3. Sathre 2007

Dagbok kring trä som tätskikt 

John ringer runt den 19 maj och pratar om plywood. Det går inte så bra. Dagen efter går 

det bättre, då får jag svar på mina frågor och tillgång till skriften ”Handbook of finnish 

plywood”. Christer Andersson på Plyfa plywood är intresserad av skog. Vi diskuterar olika 

typer av trä och plywood en stund. 

Det finns i huvudsak tre typer av plywood: Gran- fur- och björkplywood. Fur suger 

vatten mer än gran. Fur är traditionellt fönstermaterial i Sverige, olika i andra länder, 

man skall använda kärnvirke. Fur är tyngre virke än gran, men gran är ljusare. Björk är 

hårdare än både fur och gran. Men det jag främst är intresserad av just nu är tätheten. 

Fuktproblem är en stor fara för energieffektiva hus, eftersom fukt i byggnadsdelar inte 

torkar ut lika bra som i hus med större energiförluster. 

Täthet mäts med permeabilitet och ånggenomgångsmotstånd. Ånggenomgångsmotstånd 

mäter alltså hur mycket ett material hindar vätska i ångform från att passera genom 

materialet. Normalt brukar man sätta ett krav att den inre sidan av ett byggnadselement 

skall vara fem gånger tätare än den yttre för att fukt skall vandra ut ur elementet. 

Vanlig masonit har mellan 6-10 sek/m*10^3, 12mm plywood runt 60-75. (http:// 

www.masonite.se 20090707). Vanlig polyetenplast som oftast används som fuktspärr 

på insidan av byggelement har ofta fler tusen sek/m*10^3. Det kan också fungera att 

ha konstruktionsboard, masonit, som innerskikt och vindskivemasonit som yttre skikt. 

Skillnaden mellan dem är mellan 6-8 gånger i ånggenomgångsmotstånd. 

Plywood kan fungera som panelmaterial, om det är behandlat på något sätt. Även kanter 

måste behandlas. Normalt används en skiva med underlagsfilm eller så målas skivan. 

Används skivor som är delade måste de sågade sidorna också behandlas. Nya BBR är 

ganska stränga med trä långt ut i konstruktionen, eller trämaterial. Detta försvårar en 

användning av enkla skivmaterial som tätskikt eftersom behandlade skivmaterial på 

utsidan också får ett högre ånggenomgångsmotstånd. Ett alternativ kan vara att måla den 

inre masonitskivan, för att öka dess ånggenomgångsmotstånd. Det gör heller inget om 

färgen skadas lite. 

Slutsatsen är dock att det verkar svårt att hitta passande masonitskivor. Troligen bör ett 

annat material, exempelvis plywood, användas som inre tätskikt. 

(Roger Edvinsson och Jan persson, Masonite AB, Byggmagroup, 20090519 och 

20090520) 

Läs om vårt besök på passivhusmässan Enbo i Alingsås på sidan 92 

Cellglas 

Foamglaskonstruktioner är på många sätt mycket 

intressanta, då de sammanför bärande konstruktion 

med isolering 1 . Dock är materialet alldeles för 

dyrt för att rymmas i detta projekt, runt 4000 kr 

per kubikmeter 2 , vilket också har begränsat dess 

användning. 

Bärande cellplast 

Många mycket enkla och snabbmonterade 

byggsystem har en stomme av bärande cellplast. 

Däremot har cellplast en del problem. Den kan 

ha problem med vatten som långsamt sugs upp 

kapillärt i konstruktion. Vidare finns problem 

med brandrisk som kräver någon form av inre 

konstruktion. Till sist är materialet tvivelaktigt 

ur ekologisk synvinkel. Vi har därmed valt bort 

systemet. 

isolermaterial och täthet 

Som isolering valde vi cellulosabaserad 

lösullsisolering för väggar mellan lättreglar, och 

mineralull eller cellulosabaserad isolerskivor för 

installationsskikt och eventuell yttre isolerskiva. 

Att spruta isolering ger mindre köldbryggor, 

men med gott hantverk kan skivbaserad isolering 

tillgodose våra krav bra. Miljöpåverkan avgjorde 

istället då sprutad isolering billigare går att köpa in 

miljövänlig än isolerskivor. 

Tidigt i arbetet insåg vi att frågan om täthet skulle 

vara tvungen att lösas enkelt. Vi ville inte arbeta 

med en vanlig polyetenplast, men ville inte heller 

låta examensarbetet centrera kring frågan om plast 

i väggarna. Anledningarna till detta var framförallt 

den stora vikt som lagts vid behov av utbildning 

av byggare för att sätta plast korrekt. I början av 

maj 2009 talade vi med Ingemar Samuelsson på SP 

kring behovet av täthet i energieffektiva hus. Han 

menade att lufttätheten är mycket viktig, men att 

diffusionstätheten inte är det. Däremot krävs att 

förhållandet mellan inre och yttre diffusionsspärr 

på minst 5:1 upprätthålls 3 . 

Vi arbetar med en diffusionsöppen konstruktion 

där en plywoodskiva fungerar som lufttätning 

vid insidan. Plywood har relativt lågt 

ånggenomgångsmotstånd, men genom att som 

vindskydd på utsidan av konstruktionen bara 

ha en vindpapp och glespanel fungerar detta 

gott, skillnaden är mellan 5-10 ggr beroende på 

plywoodskivans tjocklek och antal skikt. Vi valde en 

kraftig, 21mm plywood. 

90 91 

1. Koljern 2009 

2. Foamglas 2009 

3. Samuelsson 

2009

Dagbok från Enbo-mässan i Alingsås 

Från den 24 till den 30 april hölls Enbo-mässan och samtidigt ägde konferensen 

Passivhus Norden rum. Dessa arrangemang var till stor inspiration för oss. 

Tiden före Enbo-mässan hade vi funderat som mest på olika väggalternativ för 

vår byggnad så det passade perfekt att komma till enbo och överösas med olika 

förslag på hur man kan bygga energieffektivt. Väggentreprenörerna stod på 

rad alla med sin lösningar. Alltifrån sandwichelement till gigantiska cellplast- 

”legobitar” presenterades. 

Alla nya material och lösningar lovade det ena U-värdet bättre än det andra. 

Man var tvungen att vara en kritisk besökare på en mässa som ligger så rätt i 

tiden att alla tror de kan rädda hela världen med sina lösningar. Men det var 

spännande att faktiskt få hålla i en bit foamglas eller se väggblock i cellplast. Det 

blev så mycket enklare att tänka sig hur man kan bygga med ett material efter att 

man har hållit det i sina egna händer. 

En av de alternativ som inspirerade oss mest var Ängaredsvillan byggd av Glantz 

arkitektkontor. Villan var ett av målen för Passivhus Nordens rundturer och hade 

en mycket inspirerande lösning för en kantbalk utan köldbrygga. Man byggde 

med lättträbalkar som bara står på ena flänsen och låter den andra flänsen bära 

fasaden! Ängaredsvillan var dock platsbyggd och vi insåg att man säkerligen 

skulle kunna effektivisera byggprocessen om man arbetade med prefabricerade 

volymelement. 

En annan källa till inspiration var mötet med Isover på Enbo-mässan så väl som 

på konferensen då de höll ett seminarium om deras 10 Energihusene i Danmark. 

Vi kände att de som fått chansen att bygga tillsammans med Isover i mångt och 

mycket lyckats nå dit som är ett långsökt mål för det här exjobbet. Tänk att 

verkligen bygga ett hus och testa alla sina idéer om enerieffektivisering! 

Läs vidare om vårt samarbete med Peab på sidan 96 

U-värde och isolertjocklek 

Att öka isolergrad minskar inte 

energianvändningen i samma grad. Vidare ökar 

andelen förluster vid eventuella köldbryggor med 

tilltagande isolertjocklek. 

Kurvan som beskriver en väggs u-värde vid en 

linjär ökning av isolertjocklek är inte själv linjär. 

Den följer av sambandet att U=1/L där L är 

isolertjockleken. Därmed följer att ju mer isolering 

som adderas, ju mindre effekt får varje centimeter 

isolering. 

Därmed går det att räkna på optimala 

isolertjocklekar, beroende på miljöpåverkan, 

ekonomi osv 1 . 

I ett hus med lika tjockt isolerlager åt alla håll 

är energiförlusterna störst i taket och minst i 

grunden. Vidare är taket enklast att isolera väl. 

Därför isoleras oftast tak mest. 

U-värde 

0,4 4 

0,35 3,5 

0,3 3 

0,25 2,5 

0,2 2 

0,15 1,5 

0,1 1 

0,05 0,5 

0 

1 10 20 30 40 

isolertjocklek 

50 60 70 cm 

figur 39. förhållandet mellan isolertjocklek och u-värde 

för ett isolermaterial med lamda 0,038. 

1 7 13 19 25 31 37 43 49 55 61 67 73 79 85 91 97 103 109 

köldbryggor och extra isolering 

Många väggkonstruktioner använder 

en yttre isolerskiva som skruvas utanpå 

regelkonstruktionen 2 . Skivans uppgift är att minska 

köldbryggor och därmed kondensering av fukt 

inuti konstruktionen. Skivan skruvas normalt i 

reglar, varpå läkt som bär fasad sedan också skruvas 

in i regelkonstruktionen. 

Vi antar ett totalantal skruvar som cc300 på varje 

lättregel, med en skruvdiameter om 4,5 mm. 

Lamdavärde för skruv är normalt 60, stål, vilket 

gör att de små ytor som skruven utgör trots allt blir 

viktiga punktköldbryggor. 

Skillnaden mellan en 350 mm lättregelkonstruktion 

och en 350 mm lättregelkonstruktion med en 

50 mm isolerskiva är mycket liten, isolermässigt 

motsvarande 2,7 mm längre lättregel. Köldbryggan 

minskar men mycket lite. 

Däremot flyttas den genomsnittliga 

kondenspunkten något över 50 mm längre ut. 

Linjära köldbryggor blir däremot förändrade på 

grund av punktköldbryggor, vilket bör minska 

denna effekt då kondenspunkten är olika beroende 

på läge mot skruv. Slutsatsen blir att skruv av 

rostfritt stål bör användas om en yttre isolerskiva 

används. 

Frågan är om förändring i kondenspunkt med 

eller utan köldbrygga talar för eller emot en extra 

isolerskiva i fallet med lättreglar. Vi bedömer 

att den extra isolerskivan gör lite för att mildra 

konsekvenserna, men en djupare undersökning 

krävs. 

Se bilaga 1 för beräkningar. 

92 93 

Serie1 

1. Gillbro 2009 

2. besök hos lb-hus 

i Karlskrona

1. Teknisk handbok, 

Epro lättbalk 

2. Wall 2006, sid 

628 

väggens konstruktion 

Väggelement byggs utifrån 330mm lättreglar med 

centrumavstånd 600mm. Ovan och nedersida 

täcks med lättregelsyll och lättregelhammarband. 

Lättreglar täcks på utsidan av en styv isolerskiva 

med lågt ånggenomgångsmotstånd, Öppningar 

mellan syll/hammarband och lättreglar täcks 

också. Därefter läggs 16x45mm läkt horisontellt 

med cc300mm utanpå vindappen. På detta 

spikas panel alternativt skivmaterial 1 . Panelen 

läggs horisontellt för att dölja skarvar mellan 

byggelelement. 

Modulen vänds. På insidan läggs plywoodskivor, 

21mm. Skarvar mellan plywood tejpas med 

åldersbeständig tejp för luft- och ångtäthet. 

Väggkonstruktionen är något komplicerad, men 

klart enklare än många regelstommar 2 . 

8 st Plywood, 3000x1200x21 mm 

17 st Lättregel, 360 mm bredd, 2910mm längd 

19,2 m Lättsyll, 45 reglar och 6mm masonit 

19,2 m Lätthammarband, 45 reglar och 6mm masonit 

8 st Gips, 2500x1200x13 mm 

74m 3”2” (70x45) 

23 kvm Mineralullsisolering, 70mm, Lambda 0,038 

28,8 kvm 30mm isolerskiva, styv, Lambda 0,04 

28,8 kvm Vindpapp, låg ånggenomgångmotstånd 

96m Bärläkt, 45x16 mm 

28,8 kvm Panel / Minerit / ytbehandlad plywood 

10 m3 Sprutisolering, cellulosa, Lambda 0,038 

~3000 Skruv och spik i olika dimensioner 

tabell 8. Materialåtgång. Beräknat för 28,8 kvm vägg utan fönster 

De flesta skivmaterial kan sättas upp utan 

att delas, på undervåningens väggelement 

plywoodskivor med måtten 1200x3000mm. 

Innanför plywoodskivorna sätts 70x45mm reglar 

med centrumavstånd 600mm, vilket täcker skarvar 

mellan plywoodskivor. Utanpå reglar gipsskivor 

1200x2500, vilka täcker ner till installationsskickt. 

I varje regel har sågats ett jack för rördragning, 

25x80mm, 100mm från den nedre änden. Reglarna 

skruvas i plywood och lättregel. Mellan reglarna 

läggs isolering 70mm. På reglarna skruvas inre 

ytskikt, i standardutförande 13mm gips men kan 

också vara 12mm plywood. 

Beräknat ger väggen med en yttre isolerskiva ett 

isolervärde om 0,095 för hela konstruktionen, 

beräknat med en isolering med lamdavärde 0,038. 

Vårt val av stomsystem för väggar skapar ett 

behov av värme- och fuktbuffring I andra delar av 

byggnaden, exempelvis i grund eller bjälklag. 

figur 40. väggkonstruktion i plan, skala 1:10 

figur 41. väggkonstruktion i sektion, skala 1:10 

22 slätpanel 

22 hosrisontell läkt cc600 / luftspalt 

22 vertikal läkt cc300 / luftspalt 

30 isolerskiva 

300 lättregel cc600 / cellulosaisolering 

21 plywood 

70 2”3 regel cc600 / isolerskivor 

13 gipsskiva eller plywood 

532 total väggtjocklek 

Längst upp ligger ett lätthammarband av 45x45 och 

6mm masonit. 

Undre väggmodul når 50mm över mellanbjälklag. 

Därmed kan skarven tätas efter montage av 

mellanbjälklag. Total byggtid till väderskydd kan minskas. 

Urtagning av installationsskikt för mellanbjälklag. Under 

mellanbjälklag en horisontell 45x70 regel, därunder 

stående 45x70-reglar. 

Gips når inte hela vägen ner till golv utan 200mm lämnas 

till installationsskikt. 

Urtagning för installationer i stående regel. placerat 

90mm från nedre ände. urtagningen är 25x80mm. 

Längst ner ligger en lättsyll av 45x45 och 6mm masonit. 

94 95

Dagbok från vårt samarbete med Peab, del 2 

Den 20 april hade vi vårt tredje möte med Peab. Denna gång var 

också Henrik Persson som är småhusutvecklingschef på Peab med. 

Vi diskuterade prefabricering från förra mötet, men kom snart över 

på det intressanta i att visa på möjligheter att bygga energieffektivt 

och billigt. Istället för prefabelement till ett betonghus skulle vi nu 

fokusera på ett småhus, 120-130 kvm, runt 6,5 x 10 eller 6 x 10 meter 

innermått. I krisens spår har de hus som efterfrågas av breda grupper 

minskat i pris från 4 till 3 miljoner kronor. Om man tar bort fasta 

priser som kommunala avgifter, tomt och vinst, vilken nettokostnad 

kan ett småhus då ha? Vi beslöt att försöka få Peab att göra en kalkyl 

åt oss. Fortfarande var prefab det självklara alternativet. Vi skulle ta 

kontakt med några prefabfirmor och diskutera förutsättningar. Att 

bygga väggblock på fabrik blir i längden billigare, fabriksanställda har 

helt andra kollektivavtal än hantverkare. 

Vårt nästa steg blev att jämföra olika väggkonstruktioner. 

Konstruktionen bör ge rum för mycket enkel montering på byggplats. 

Vår idé om att använda träskivor som tätskikt diskuterades och vi beslöt 

att inte lägga stor vikt vid det utan bara följa hänvisningar från Ingemar 

Samuelsson på SP. Från att först ha främst tittat på byggsystem, till att 

titta på installationer var vi nu åter tillbaka på byggsystem som fokus. 

Efter mötet var vi tvungna att diskutera igenom vad vi ville med vårat 

examensarbete och hur vi kunde nå dit. Installationer kom då åter in i 

bilden. 

Läs om vårt besök hos en betongprefabfirma på sid 101 

Här redovisas steg-för-steg hur väggmoduler kan 

produceras på fabrik. Inre ytskikt kan monteras 

på fabrik men är troligen rationellare att montera 

på plats. De kräver heller inte väderskydd för 

montering. 

steg 1 

Lättreglar radas upp med cc 

avstånd 600. 

steg 2 

Syll och hammarband i 

masonit och 2”2-reglar 

spikas på. 

steg 3 

Vindpapp läggs ut 

och häftas fast. 

väggmodul i produktion 

figur 42-44. Steg 1-3. 

96 97

figur 45-48. Steg 4-7. 

steg 4 

22x45 ströläkt spikas fast 

med cc avstånd 300. 

steg 5 

22x45 bärläkt spikas fast 

med cc avstånd 600. 

steg 6 

Övre väggelement ges spikjärn 

under fasad för infästning. 

steg 7 

Panel läggs längsmed 

elementet och spikas 

steg 8 

Modulen vänds upp-och-ner 

steg 8 forts 

Lättreglar ligger nu synliga 

steg 9 

Plywood skruvas på lättreglar. 

steg 10 

Isolering sprutas mellan lättreglas 

figur 49-52. Steg 8-10. 

98 99

figur 53-55. Steg 11-13. 

steg 11 

2”3”-reglar skruvas på plywood, 

jämns med lättreglar. I ena 

änden av reglarna läggs en regel 

vinkelrätt mot övriga, på vilken 

bjälklaget läggs. 

steg 12 

Isolering läggs mellan 2”3”reglar. 

Eventuellt gör man detta 

på plats. 

steg 13 

Inre ytskikt läggs på.Troligen 

gör man detta på plats. 

Dagbok från besöket hos lättklinker 

Vi åker till Öcklum utanför Stenungsund den 18 Juni för att besöka Lättklinker Cement. 

Inge Andersson och Bengt Johansson möter oss och berättar om sin verksamhet och sina 

produkter. 

Under fyrtio år har Lättklinker tillverkat källarväggar. Väldigt ofta får de justera alla 

källarmurarna ett par centimeter för att få dem att stämma med trappan, som ofta är 

prefabricerad. Lättklinker har en densitet kring 1 kg per liter, men den anpassas till 

behov. 

Sådana justeringar tar tid vilket medför större kostnader. En enkel och färdig produkt 

blir billigare. Vidare blir lagervaror per automatik billigare än beställningsvaror, menar 

de. Vidare är volym mycket viktigare än design, det blir dyrt att bygga en speciell men 

tjugo enheter ger lägre pris. 

Lättklinker producerar byggelement i lättklinker och betong. De gör mycket 

väggelement, men de har också uppfunnit en ny metod att bygga torpargrunder med 

prefabricerade element på ett enkelt sätt. Monteringen av torpargrunden är så enkel att 

man kan låta markentreprenaden också lägga denna. På så sätt sparas tid och felkällor vid 

byggplatsen. 

Torpargrunder kan ge upphov till fuktproblem vilket ofta gör dem till 

riskkonstruktioner. I Lättklinkers fall löser man detta med ett luftburet värmesystem 

som placeras i grunden. Vi fann inte denna lösning riktigt passande. Dels behöver det 

energi och el, men ger lätt för stora värmeförluster nedåt utan att värma golvet nog, 

dels blir det problem om någonting går sönder eller om något djur dör i grunden. 

Vad som däremot visade sig vara intressant på Lättklinker var bland annat cellplastspill 

som de har som restprodukt och säljer för 300kr per säck, dvs runt 100kr per 

kubikmeter. Cellplastspillet mals till makadamstora bitar och kan användas för olika 

typer av markisolering. 

På sidan 110 kan du lära dig mer om modubyggande 

100 101

1. Resaro 2009 

2. Jansson 2008, 

sid 60, 89 

grund 

Efter att väggkonstruktionen valts analyserades 

olika grundkonstruktioner. Det finns i huvudsak 

två metoder som står mot varandra, platta på 

mark och torpargrund. Ett tredje alternativ är en 

prefabricerad platta med installationsskikt 1 . Olika 

stommodulsystem fungerar bättre och sämre med 

de olika grundläggningarna. 

De kriterier som berör grundlägningen är 

U-värde för grund, köldbryggor, kostnad, 

enkelhet i produktion, energiförbrukning 

i konstruktionsskede och miljöpåverkan i 

materialval. Byggnaden skall även kunna placeras i 

något lutande terräng. 

En torpargrund kan vara skonsammare för marken 

då denna enklare kan återställas om byggnaden 

skulle rivas och platsen återgå till natur- eller 

odlingsmark. 

figur 56. Exempel på prefabricerad 

grund av typen Resaro. 

Både med torpargrund och platta på mark finns det 

risker för fuktproblem. Det är därför att föredra att 

välja oorganiska isoleringsmaterial i båda fall. Med 

torpargrund blir problemen större. Torpargrunden 

byggs med glasfiberull och en platta på mark 

med cellplast eller markskivor i mineralull. Vi 

finner platta på mark som enklare att isolera väl 

utan köldbryggor, men en utbredd misstro mot 

torpargrund och dess fuktproblem talar för platta 

på mark i vårt fall. 

Många passivhus har komplicerade 

grundkonstruktioner, ofta med dubbel-L-kantbalk. 

Trots detta är grundens horisontella isolerskikt i 

många fall inte mer än 100-150 mm. Vi arbetade 

efter inspiration framförallt ifrån Ängaredshusen i 

Tollered, ritat av Glantz arkitekter genom Anders 

Linde. I Ängared låter man lättreglar hänga ut 

på isoleringen och endast den inre flänsen bära 

väggens last 2 . 

Om golvvärme är att föredra kan värmerör gjutas 

in i platta. Detta kräver dock mer isolering under 

grunden för att hålla nere värmeförluster. 

Dränering sker med enkel metod, troligen 

tvättad makadam. Musselskal är också intressanta. 

Markduk läggs under dränering. 

Beroende på dagens byggnadssituation avgränsar sig 

arbetet till att välja platta på mark. En torpargrund 

är intressant av många skäl, men dess något högre 

pris och problemen att övertyga byggare gör att vi 

väljer platta på mark. 

Likaså är en lösning med cellglas intressant i 

kombination med andra isolermaterial. 

Schakt 17200 

Utfyllnad 12600 

Tillplattning 19700 

Rör 10000 

Totalt 59500 

Carport totalt 9200 

Inkl pålägg osv 71400 

tabell 9. Kostnader för platta på mark 

Byggnad om totalt 79 kvm BYA i två plan 2 . 

figur 57. En enkel platta på mark. Genom att använda 

lättregelstomme minimeras köldbryggor. 

102 103 

1. Persson 2009

tak 

Framförallt finns tre möjligheter för 

takkonstruktioner. Den första är att arbeta med ett 

nästan platt tak vilket läggs på plats som ett enkelt, 

platt byggelement som helst. Problemet med 

det är att det ger större krav på konstruktionen 

i fråga om fukt i samband med snö. Vidare kan 

estetiken i platta tak ibland sticka ut. Det andra 

alternativet är platta element vilka läggs mot en 

taknock, troligtvis en limträbalk. Alternativet ger 

fina snedtak på övervåningen, och är väl anpassat 

till byggsystemet. Det tredje alternativet är tak som 

volymelement. Alternativet kräver en annan form 

av produktion är de platta elementen i väggar och 

mellanbjälklag. 

2 takpapp 

2 underlagspapp 

22 råspont 

30 isolerskiva 

22 bärläkt / luftspalt 

0,4 vindpapp 

450 lättbalk / cellulosaisolering 

21 plywood 

70 2”3 regel / isolerskiva 

13 gips eller plywood 

Till en början arbetade vi med 

volymelementalternativet. Platta element passar 

bättre i byggsystemet. Valet mellan sadeltak och 

pulpettak har länge diskuterats. Fördelar med 

ett pulpettak är enklare och snabbare montering 

på plats med färre element. Nackdelar är att 

byggnaden får ett uttryck som av stadsplaneskäl 

inte kan byggas överallt. 

För ett sadeltak behövs takstolar eller nockbalk 

för att bära elementen. I en sadeltakskonstruktion 

kan en limträbalk bära nocken. Den beräknades 

med Moelvens webbaserade beräkningsprogram. 

En balk med måtten 90 x 315 är fullt tillräcklig då 

väggar ger största spännvidden 4100 mm. Största 

nedböjning blir runt 12 mm 1 . 

Problem med fukt i luftspalten har gjort att man 

i passivhus diskuterar varma tak utan luftspalt 

eller en isolerskiva mellan takyta och luftspalt 1 . 

Efter diskussioner valde vi isolerad luftspalt. 

Ett alternativ skulle vara att lägga en extra bred 

luftspalt över tätskiktet i taket, och allra överst 

ha ett brant sluttande brädtak, exempelvis 

liknande fasaderna. I luftspalten kan varm luft från 

byggnaden blåsas ut för att minska värmeförluster. 

Motsvarande konstruktion för vägg gäller också 

för tak. Ovanpå 450mm lättreglar, cc600, läggs 

vindpapp, därefter 22mm glespanel för luftspalt. 

Däremot läggs därefter en kraftigare isolerskiva, en 

takskiva, 30mm, för att minska fuktproblem vid 

stjärnklara nätter. Utanpå denna spikas råspont och 

därefter två lager takpapp. 

Efter att modulen vänts läggs plywood, 21mm 

på insidan. Skarvar tejpas och 45x70mm reglar 

skruvas med centrumavstånd 600mm. Mellan 

reglar läggs isolering 70mm. På byggplatsen 

skruvas sedan 11mm gips eller plywood som 

innertak. 

Prefabriceringsmässigt kan tak hellre ges inre 

ytskikt än väggelement, eftersom de inte utsätts för 

lika mycket påfrestning under monteringsarbeten, 

och ett montage på plats av takgips är mer 

komplicerad än väggips. Frågan om färdiga ytskikt i 

tak får avgöras från fall till fall. Vi väljer att ha med 

det i detta fallet. 

1 Moelven 2009 

figur 58. takkonstruktion i sektion 1 figur 59. takkonstruktion i sektion 2 

1. Fabs 2008 

104 105

1. Epro 2009 

mellanbjälklag 

För mellanbjälklag liksom för tak fann vi tre system 

att jämföra, träbalkblälklag, lättbalkbjälklag och 

massivträbjälklag. Diskussioner med olika byggare 

fick oss att välja bort träregelstommen. Den 

innebär en mer komplex konstruktion och bygger 

en stor tjocklek. Med en stabil stomme, exempelvis 

i betong, kan man använda ett betongbjälklag. 

Detta hade givit ett bra bjälklag ur värme- och 

fuktsynpunkt, men det hade också blivit dyrt och 

inneburit stor miljöpåverkan under produktion. 

Lättbalkstommen är idag en ganska vanlig och 

enkel konstruktion. Den ger goda möjligheter 

att dra installationer inom bjälklaget men bygger 

också mellan 250-300 mm totalt. Ovanpå 

lättbalkar med 180-250 mm höjd läggs normalt 

en golvspånskiva, 16 mm, vilken vi skulle ersatt 

14 parkettgolv 

16 plywood 

220 lättregel / 95 isolering 

22 glespanel 

13 gips eller plywood 

130 massivträ 

figur 61. Med massivträ blir bjälklagskonstruktionen mycket enkel. skala 1:10 

med en plywoodskiva. Där ovan läggs golv, troligen 

14mm. Under lättbalkar spikas glespanel, normalt 

70x28 mm med cc300, och därunder gips eller 

plywood på undersidan. 95mm isolering läggs 

emellan lättbalkar som ljuddämpning. Största 

spännvidden är 3,8 meter varvid lättbalkar med 

dimensionerna 200 mm, regelstorlek 45x70 och 

centrumavstånd 600 mm används 1 . Totalt bygger 

detta bjälklag då 291 mm. Bygger man ett hus med 

lättregelstomme kan också lättbalkarna levereras av 

samma underentreprenör, vilket är en fördel. 

Massivträbjälklaget minskar total tjocklek och kan 

förenkla montering. Bjälklagets totala tjocklek 

kan minskas med minst hälften till mellan 95- 

150 mm. Monteringen förenklas eftersom 

färdiga block enkelt läggs på plats. Vidare har ett 

massivträbjälklag klart bättre värmebuffrings- 

och värmeledande förmåga vilket kan ge bättre 

inomhusklimat. 

figur 60. Standardalternativet för bjälklag i ett lättregelhus är lättbalkstomme. skala 1:10 

För småhus är ljudspridning mellan våningar 

mindre problem än i flerbostadshus. I 

flerbostadshus behöver massivträbjälklag undertak 

för att dämpa ljud 1 . 

Massivträbjälklaget kan användas utan 

ovanpåliggande golv, ytan slipas och oljas eller 

lackas bara. I exemplet Inre hamnen i Sundsvall 

användes inget ovanpåliggande golv. Boende där 

har dock upplevt problem att golvet är mjukt 

och skadas lättare än andra golv. För att undvika 

problemen behöver golven oljas ett antal gånger 

eller lackas 2 . I exemplet Valö fyr används inget 

undertak men ett parkettgolv läggs ovanpå skivan 3 . 

Jämförelser mellan kostnader för massivträelement 

och mer traditionella bjälklagstyper som 

lättbalksbjälklag blir lätt lidande av dess olikheter. 

Ljudproblemen i bjälklag gör att undertak krävs 

i flerbostadshus och normalt läggs golv ovanpå 

en spånskiva på bjälklaget. Ihåliga bjälklag, såsom 

lättbalksbjälklag, isoleras med isolerskivor, ofta 

med 95mm tjocklek. 

Själva massivträelementen är dyrare än traditionella 

mellanbjälklag, runt 50%. Medräknat golv och 

undertak blir hela massivträbjälklaget runt 15% 

dyrare. Väljs däremot parkettgolvet bort och ersätts 

med slipning och oljning av massivträskivan blir 

kostnaden för bjälklaget lika som kostnaden för 

det traditionella systemet 4 . Äldre källor visar till 

och med att massivträbjälklaget är 10% billigare 5 . 

Vid långa spännvidder ökar massivträbjälklagets 

konkurrenskraft 4 . 

Massivträbjälklaget ger ett smäckrare tak 

och troligen längre livslängd. Vidare fungerar 

det bättre i värmehänseende. Däremot kan 

installatiner inte lika lätt dras dolt inuti. Problem 

med en massivträskiva som inte täcks med golv 

är elementskarvarna och eventuell uppkomst 

av sprickor. De är dock enkelt avhjälpta. 

Massivträelement kan också uppvisa en större 

mjukhet än parkettgolv vilket medför fler skador 6 . 

Efter att ha jämfört lättbalks- och 

massivträbjälklaget, har vi efter lång diskussion 

ritat med ett massivträbjälklag. I vårt fall passade 

ett 130 mm tjockt eftersom en del laster från tak 

skall ledas ner i bjälklaget 7 . 

106 107 

1. Massivträhandboken 2006 

2. Boverket 2006c, sid 25, 

Unander, 2006 

3. Landell 2009 

4. Gustavsson 2002 

5. Kristensen 1999 

6. Unander, 2006 

7. Massivträhandboken 2006, 

del 2, s 7

1. Helena 

Westholm, 

föreläsning, 

Chalmers, 

februari 2009 

2. Gabrielii 2009 

modulsystem 

figur 62. radhus i Batchuns, Österrike, av Walter Unterrainer, 

vardera monterade på en dag intill klimatskydd (Flickr 2009a). 

Våra mål är att nå en byggnad som ger goda 

resultat för energi, ekonomi och är ett hus man 

kan ha tillförsikt till. Alla tre punkterna talar för 

prefabricering eller arbete under väderskydd. 

Vi har fått olika uppgifter på kostnader för 

väderskydd, från en grundkostnad på 85 000 kr 

plus 17500 kr per månad från Peab ner till 60 000 

för en platsbyggd villa under hela stomresning intill 

klimatskydd från projektet Önsbacken i Falun av 

Efem arkitektkontor 1 . 

john mikael 

På vår resa i Tyskland, Österrike och Schweiz 

mötte vi system för träprefabricering där 

byggnader restes på en dag intill klimatskydd, 

vilket inte bara minskade kostnader utan också 

energianvändning på byggplatsen. Byggplatser 

använder stora mängder energi, bara den energi 

som byggbodar använder kan motsvara många års 

boende i det färdiga passivhuset 2 . 

mål vi strävar mot och konsekvenser av dessa 

1. Stora moduler 

- Färre skarvar, färre otätheter och bättre precision 

- Snabbare montering på plats 

- Svårare hantering med större byggelement 

- Transport, snarare än produktion, sätter gränser för modulernas storlek 

2. Färdiga elementen från ytskikt till ytskikt 

- Problem med hantering under byggtid, ytskikt tar lätt skada 

- Snabb montering ger billigare arbete på plats 

- Svårt med skarvar, hur tätar man i efterhand 

- Detta ger högre precision i arbetet 

- klämning i hörn,tejpning i skarvar mellan element 

4. Takläggning i element 

- Sadeltak eller pulpettak, beroende på utformning av byggnaden 

- Taket läggs på plats och blir väderskyddat efter ett par timmar 

5. Garage och carport med förrådsdel i samma system för produktion och montering 

- Byggs i anslutning till byggnaden och fungerar väl med den 

- Mycket enkla modulbyggsatser 

- Används eventuellt som byggskjul under byggtiden 

108 109 

mål

Dagbok med frågor till prefabbyggare 

I början av maj tar vi kontakt med två dotterbolag till Peab. Peab byggservice nordost i 

Linköping som tillverkar trähus och Skandinaviska byggelement AB i Katrineholm, som tillverkar 

betongelement. I första hand var vi ute efter en trähusprefabtillverkare men det visade sig att den 

fabrik Peab ägt just hade lagts ner. Vi fick kontakt med Magnus Candevi i Linköping och Johan 

Öberg i Katrineholm. Vi skickade en rad frågor och fick bra svar. Svaren kunde sedan utgöra 

grunden för vårt tänk kring prefabricering och byggsystem. 

Det första vi ville veta var om man kunde uppnå en lika stor precision i prefabricerad tillverkning. 

Lufttäthet är av stor vikt vid energieffektivt byggande, därför måste byggelement och hus uppnå 

högt ställda krav. Prefabricerade element har högre precision än platsbyggd standard. Däremot 

kan monteringen på plats visa sig ha lägre precision. Problem med fel mått mellan gjuten platta 

och prefabelement kan uppstå men ju fler enheter som byggs ju mindre blir felen. Monteringen 

bör alltså förenklas. För att minimera lösningar på plats och öka kvalitén bör projekteringen få ta 

god tid på sig. Olika entreprenörer bör få ta del av varandras arbete tidigt och en arbetsgrupp bör 

bildas. Utvecklingen mot BIM är bra. Volymelement med installationer visade sig inte alls vara den 

kostnadsbesparing vi trott. Istället har flera som använt dem gått ifrån dem av kostnadsskäl. Detta 

fick stora konsekvenser på vårt arbete med hus och byggsystem. 

Grundläggande krav för lastbilstransporter var en viktig del i kontakterna. Vi behövde förstå 

maxmått för att kunna rita hus för enkel och kostnadseffektiv transport och montering. Att arbeta 

med färre, längre block gör monteringen på plats enklare och snabbare. Vi arbetar på flera fronter 

med att söka skapa möjlighet till montering intill klimatskydd på en arbetsdag. Maximal längd på 

lastbilstransporter verkar vara över 13 meter, maximal bredd 3-3,1 meter. Med betongelement 

är maximallängd ganska ointressant eftersom elementen blir för tunga och opraktiska att arbeta 

med, istället arbetar man med 3-6 meters block. Stående väggelement under transport förenklar 

montering varvid maximal höjd på element runt 3,3-3,5 meter. 

En normal kranlastbil med 92 tonmeter som också kan vara med vid montering kostar runt 

1200kr per timma. För längre sträckor kan man få fast pris. Det går att gå över maximal bredd, 

men detta kräver specialtransport med varningsfordon och ansökan om tillstånd 14 dagar före 

transport. Specialtransporter blir därmed dyrare. 

Med dessa erfarenheter i ryggen kunde arbetet med byggsystemet ta ny fart. 

Läs om diskussioner med byggare på sidan 111 

Dagbok från diskussioner med byggare 

Vid många olika tillfällen har vi inom ramen för vårt examensarbete fått chansen att 

diskutera framförallt småhusbyggande med olika byggare. I och med att vi skickade ut en 

anbudsförfrågan kunde vi mer på djupet diskutera olika lösningar och möjligheten att bygga 

dem till rimliga kostnader. 

Flera långa samtal med Tomas Blomgren på Sjömarkens isolering gav oss en större inblick i 

byggande med cellulosa-lösull. Cellulosaull pressar hårt mot intilliggande material. Tomas 

trodde att en 21 mm plywood kunde böjas ut 40-50 mm mitt emellan två reglar med cc600. 

Tomas förklarade också behovet av en yttre isolerskiva för att bryta köldbryggor. Han 

förklarade att frågan drivs hårt av isolerbranchen. Vi diskuterade också trä som tätskikt 

och Tomas såg inga direkta problem. Däremot var han tveksam till om han kunde stå som 

ansvarig för konstruktionen. Han föreslog hellre deras standardlösning. 

Attacus jämtlandshus vd Gerhard Törnqvist var mycket skeptiska till flera detaljer. 

Virkesdimensioner var överlag för klena i läkt och panel. Det var intressant att diskutera 

detta eftersom det framkom att även Gerhard trodde 28 mm läkt under panel var fullt 

tillräckligt men att de förespråkar 36. Däremot var 22 helt klart för lite. 

Hörnfönster kräver en hel del extra arbete och skulle bli ett projekt i sig att kalkylera. Man 

bör i hus med regelstomme spara en kvadratisk yta i hörnen för att hålla nere kostnader. En 

limträbalk löser problemen, men kostar. Problem med fukt i takets luftspalt i välisolerade 

byggnader hade Gerhard inte hört talas om, men han förstod problemen. 

Vi talade en stund med Thomas Staflund på Martinssons som säljer massivträelement. 

Thomas förklarade kostnadsökningar med massivträelement och satte 

nettokostnadsökningen till 10 %. Han ville inte diskutera problem med mjuka golv. 

BM bygg gav oss ett anbud och vi diskuterade byggsystem. De såg problem i 

fönstersättningar, något vi tagit till oss senare, och hörnfönstret innebar kostnadsökning. 

Däremot byggde de hellre Sjömarkens standardlösning för ytterväggar, som de var vana vid. 

Nästa ruta handlar om besöken på Valö fyr, se sid 132 

. 

110 111

1. Harrysson 1985 

2. Unterrainer 

2009, isocell 

20090710 

modulsystem i montering 

En mycket välisolerad platta på mark tjänar som 

grund. När plattan är gjuten och torkat levereras 

byggelement med lastbilar. Byggelement byggs på 

fabrik och fylls där med isolering. Fönster monteras 

också på fabrik. På byggplatsen kan de enkelt ställas 

på plats och fästas in. Byggnaden byggs färdig intill 

klimatskydd under den första arbetsdagen. Efter 

montering påbörjas inomhusarbeten. Sist monteras 

vitvaror. 

Modulernas storlek styrs av lastbilarnas möjlighet 

att lasta stora element, och av olika byggmaterials 

mått. En strävan har varit att i första hand arbeta 

med hela skivor för att minska arbete på fabrik. 

Plywood i storlek 3000x1200 på de nedre 

väggblocken med 2400x1200 gips som innervägg. 

Installationslisten i nederkant täcks ej av gips, 

och skivan går över mellanbjälklag. På övervåning 

används också 2000 mm plyfa, men 1700 mm 

gips, vilken alltså får delas. Mellanbjälklag ställs på 

installationsskikt på nedre byggmodul. Därefter 

ställs övre modul ovanpå. 

Samordning av modulmått och standard för 

byggnaden är en förutsättning för effektivt 

prefabricerat byggande med industriell grund 1 . 

Tätning mellan träskivor har varit ett problem. 

För att förenkla för en bättre täthet låter vi 

mellanbjälklagen ligga på installationsskiktet, 

och alltså inte bryta tätskiktet i väggen. På så sätt 

minskas antalet skarvar väsentligt. 

Walter Unterrainer använder en enligt honom helt 

nedbrytbar tejp som heter airstop. Vi finner ingen 

annan källa som anger tejpen Isocell airstop som 

nedbrytbar 2 . Genom installationsskikt kan skarvar 

tejpas även om inre ytskikt är på elementen från 

fabrik. Hörn är problematiska, men löses med 

klämning. Däremot vill få entreprenörer leverera 

helt färdiga platta element eftersom de lätt skadas 

under transport. Problemet med att komma åt att 

tejpa, vilket uppstår vid färdiga ytskikt, är därmed 

borta. 

Lufttäthet i skarvar mellan element uppnås 

antingen genom klämning med minst 50 mm 

djup skarv eller med tejp vilken hålls synlig i 

installationsskikt. Tätning utformas också för att 

kunna ske efter att byggnaden monterats, för att 

korta montagetid. 

byggschema 

1. Gräv, fyll ut med grus och jämna ut byggplats 

2. Lägg markduk och dränerande skikt, makadam eller musselskal, jämna ut. 

4. Lägg isolerande skikt, 350-400mm, mineralull eller extruderad cellplast. 

5. Lägg kantbalk och armering och gjut grundplatta. 

7. Ställ väggelement på plats. 

8. Lägg mellanbjälklag på plats. 

9. Ställ andra våningens väggelement på plats. 

10. Lägg takelement på plats. Täta skarvar tak-vägg. Lägg igen takpapp. 

11. Blow-door test av huset. 

12. Eventuella justeringar av tätskikt. 

13. El installeras i installationsskikt. 

14. Inre ytskikt, gips, målning, skruva golv- och taklister, 

golv läggs, eventuella trösklar monteras. 

15. Vitvaror installeras 

fördelar och nackdelar med byggsystem 

+ Konstruktion på fabrik blir enligt löpandeband-princip 

+ Kan monteras snabbt intill klimatskydd 

+ Välisolerad stomme med få köldbryggor 

+ Moduler blir stabila och lufttäta 

- Kräver omsorg vid tätning 

- Block kan vara känsliga vid transport 

- Kräver precision vid grundarbeten 

112 113 

tid 

2-3 mån 

1-2 dagar 

2 veckor

elementhus i produktion 

Här visas steg-för-steg hus arbetet på byggplatsen går till figur 63-66. Steg 1-4. figur 67-70. Steg 5-8. 

steg 1. 

Markarbeten utförs, schakt, 

utfyllnad, tillplattning 

steg 2. 

Avloppsrör, kablar och kulvert 

läggs under platta. 

steg 3. 

Grunden isoleras med 350-400 mm 

markskivor i glasull av återvunnet glas. 

steg 4. 

Kantisolering läggs på plats. 

kanter isoleras med 350mm. 

steg 5. 

Armering läggs till grundplatta. 

steg 6. 

Grundplatta gjuts. 300 mm i kanterna, 

100 mm över hela ytan. 

steg 7. 

Vägg- och takelement anländer på 3-5 lastbilar. 

steg 8. 

Första elementet lyfts av lastbilen 

direkt på plats. 

114 115

steg 9. 

första väggelementet lyfts på plats 

och fästs i grundplattan 

steg 10. 

Väggelement fästs in i grunden genom att 

vinkeljärn gjutits in i plattan med cc 1200 

mm. Vinkeljärnen har måtten 50x80 mm. 

Dessa skruvas sedan i 2”3 i installationsskiktet. 

Direkt efter att väggelementet ställts på plats 

skruvas varje regel fast med två skruv, efter att 

byggnaden rests skruvas ytterligare två skruvar i 

varje regel. 

steg 11. 

nästa vägg lyfts på plats och fästs i grundplatta 

och i hörnet i väggelement. 

Hörnet kläms lufttätt. 

steg 12. 

Hörn fästs in i inre och yttre hörn. Fyra 

reglar och möte mellan plywoodskivor 

skapar stabil konstruktion och mellan 

dem tätas vertikal skarv. Gräns mellan 

byggelement är markerad med streckad 

linje. 

steg 13. 

De övriga väggelementet på 

entréplan monteras. 

figur 71-72. Steg 9-10. figur 73-75. Steg 11-13. 

116 117

steg 14. 

Bärande innerväggar lyfts på plats. De fästs i 

grundplatta med vinkeljärn, se steg 10. 

steg 15. 

Bärande balkar läggs under bjälklagselementskarvar. 

steg 16. 

Balkar fästs underifrån där skruv dras igenom 2”3reglar 

i innerväggar och installationsskikt. 

steg 17 

Det första bjälklagselementet lyfts på plats 

och fästs i undre element. 

steg 19. 

Övriga bjälklagselement monteras. 


steg 18. 

Bjälklagselement som lagts på installationsskiktet 

fästs först underifrån genom installationsskiktets 

översta, liggande 2”3-regel. Under montering av 

byggnaden fästs den med en skruv per 600 mm 

vägg. Efter att byggnadens montering är färdig 

skruvas ytterligare en eller två skruv. 

118 119

steg 20 

Det första väggelementet på övre plan lyfts på 

plats och fästs i undre väggelement. 

steg 21. 

Med spikjärn fästa under panelen och på insidan 

av plywoodskiktet på det övre väggelementet 

fästs väggelementen i varandra. 

steg 22. 

I installationsskiktets 2”3-reglar på det övre 

väggelementet finns med avstånd 1200mm 

infästa vinkeljärn genom vilka det övre 

väggelementet fästs i mellanbjälklaget. 


steg 23. 

Det andra väggelementet på övre plan lyfts på 

plats och fästs i undre element och i hörnet 

i väggelement vid sidan. Därefter fästs det i 

mellanbjälklag. Se steg 10, 12, 21. 

steg 24. 

De övriga väggelementet på övre plan lyfts på plats 

och fästs i undre element, i hörnet i väggelement 

vid sidan och i mellanbjälklag. 

steg 25. 

Bärande innerväggas på övre plan lyfts på 

plats. De fästs i mellanbjälklag och i vissa fall i 

installationsskikt i väggar. 

120 121

steg 26. 

Nockbalk lyfts på plats och monteras i 

väggelement och innerväggar. För infästning se 

steg 16. 

steg 27. 

Det första takelementet lyfts på plats och fästs i 

väggelement och nockbalk. 

steg 28. 

Takelement fästs i övre väggelement på insidan 

genom att den översta, liggande 2”3-regeln 

i installationskskiktet fästs i en liggande 2”4 

i takelementet. På utsidan fästs den med ett 

spikjärn fäst på takelementet som fästs in i övre 

hammarband på väggelementet. 

steg 29. 

Det andra takelementet lyfts på plats. 

Takpapp tätas över elementskarven och fästs. 

steg 30. 

Övriga takelement monteras. Under tiden täcks 

skarvar mellan takelement av prefabricerad takpapp. 

steg 31. 

Takelement fästs i taknocken med hjälp av 

plasthylsor, 90 mm skruv och förlängare. 

Plasthylsorna avlägsnas efter montage. 


122 123

steg 32 

Nock lyfts på plats. Dess bärbalk läggs mellan 

vinkeljärn som sitter i takelementen. 

steg 33. 

Slutligen fästs taknocken i takelementen med hjälp 

av vinkeljärn i takelementen vilka klämmer åt den 

regel nocken vilar på. 

steg 34. 

Byggnadens klimatskal är färdigt. Inre arbeten 

påbörjas. Vidare monteras eventuellt uterum. 

figur 94-96. Steg 32-34. 

En av de största svårigheterna med att uppnå 

passivhuskraven är att se till att byggnaden blir 

tillräckligt lufttät. Normalt uppnås tätheten i 

Sverige genom ett tätskikt av plastfolie. Plastfolien 

är förutom lufttät också mycket ångtät. Svårigheten 

att täta byggnader har fått oss att inspireras av 

passivhusbyggande i alpländerna där man i många 

fall använder olika träskikt som tätskikt 1 . 

Ett tätskikt är mycket viktigt för en energieffektiv 

byggnad för att luft inte skall gå ut i väggen, 

långsamt svalna och därmed nå daggpunkt, där 

den relativa fuktigheten når 100 %. Därmed fäller 

luften vatten vilket kan leda till stora fuktskador. 

I vår byggnad används en tjock plywoodskiva med 

många lager som lufttätt skikt. Skivorna täcker hela 

den inre ytan av väggen. Innanför skivan skruvas 

reglar vilka bygger installationsskikt, som minskar 

risken att boende själva skall punktera tätskiktet. 

Systemet med träskivor som tätskikt bygger 

i vår byggnad på att det bakom varje skarv 

mellan plywoodskivor ligger en regel mot vilken 

skivmaterialet kläms. Eventuellt kan någon form 

av fogmassa i små kvantiteter krävas. I de flesta fall 

ligger det även en regel innanför skarvarna, varvid 

täthet uppnås med klämning även där. Skarvar som 

saknar inre regel tejpas med Isocells airstop-tejp 2 , 

eller motsvarande tejp som fäster på trämaterial. 

I hörn kläms reglar och skivor ihop med extra 

djupa skarvar, varvid större lufttäthet uppnås. 

Kring fönster krävs ett mer komplicerat system för 

lufttäthet. Här används vanlig plastfolie för tätskikt. 

täthet i konstruktionen 

figur 97. Tätskikets i väggelement. Skarvar mellan 

plywoodskivor kläms mot lättreglar. Skala 1:5 

figur 98. Tätskikets i hörn. Skarvar mellan 

plywoodskivor kläms mot och mellan reglar. Skala 1:5 

figur 99. Tätskikets kring fönster. Plastfolie tätar 

mellan plywoodskiva och fönster. Skala 1:10 

124 125 

1. Unterrainer 

2009, Keller 2009 

2. Isocell 2009

utformning 

program 

Utgångspunkten för detta examensarbete är 

att titta på möjligheter för en större aktör på 

byggmarknaden att bygga kostnadseffektiva 

småhus i grupp. Byggnaden kommer att fokusera 

på byggnadsteknik och den roll som samlad 

exploatering, gruppbebyggelse, har i arkitekturen. 

Byggnaden skall verka för en minskad 

miljöpåverkan hos dess boende. Den kommer att 

kräva mycket lite energi för eget bruk och den 

kommer att produceras och kunna rivas i processer 

med låg miljöpåverkan. 

Byggnaden är modern men har ett traditionellt 

uttryck vilket får den att ödmjukt passa in i 

skiftande miljöer. 

Vi ritar ett hus för en föränderlig familj, där 

rum kan ändras. Vi arbetar med tre målgruper, 

tre olika familjekonstellationer, en bestående av 

två ensamstående föräldrar med varsitt barn, 

alternativt har den ena föräldern två barn. En 

konstellation bestående av ett äldre par som hyr ut 

ett rum och en familj med två vuxna som på sikt 

skaffar sig tre barn. 


- Liten yta, 110-130 kvm BOA 

- Byggnadshöjd max 6 meter 

- Vindfång integrerat i arkitekturen 


- Energianvändningen minskad till minimun. Minimikrav att passivhusnorm nådd. 

- Enkel och snabb byggprocess på plats minskar energi vid byggande. 

- Prefabricerat byggsystem. 

- Platta på mark 

Utmaningar 

- Bör antalet material hållas nere? 

- Tomten till småhuset är idag okänd. Den skall definieras till projektet. 

Funktioner 

- 2 mindre sovrum. Helst med mindre klädkamrar. Svala, gärna i öst 

- 1 arbetsrum eller sovrum. Något större än ovanstående. Svalt. 

- 1 större sovrum med klädkammare. Svalt, gärna i öst. 

- Hall för klädförvaring och skoförvaring. 

- Tvättutrymme 

- Strykutrymme 

- Vardagsrum åt väster 

- Matplats vid kök 

- Kök med ev köksö eller matplats 

- Allrum för tvtittande 

- Uterum eller liknande som vidgar byggnaden under vår, sommar och höst. 

- Uteplats i väst, vindskyddad 

- Uteplats i söder, vindskyddad 

126 127 

Tillval 

- Kamin, ev vattenmantlad 

- Garage istället för carport 

- Takterrass ovanpå carport/garage 

- Finare kök 

- Avloppsåtervinning 

- Toalett på ovanvåning

utformningsarbete 

Byggnadsutformning har haft en dubbel roll 

under hela projektet, dels att undersöka och 

skapa ett omdöme för utformningens inverkan 

på energieffektivitet, dels att skapa en byggnad 

att utföra tester och simuleringar på. Ritarbete 

har hela tiden skett parallellt med övriga arbeten, 

och har inte varit fokus i examensarbetet som 

helhet. Utformningsarbetet har haft inverkan på de 

andra delarna av arbetet men framförallt har det 

påverkats av dem. Därmed har modeller förändrats 

hela tiden och anpassats efter installationer, 

byggsystem och kostnader, varvid detaljering har 

fördröjts. 

Tekniska förutsättningar 

Prefabricering, kostnads- och energieffektivitet 

gynnas alla av enkelhet i byggnadsformen 1 . 

Extra hörn utöver fyra beräknades utgöra ökade 

värmeförluster lika med hörnens längsta längd 2 . 

Därmed innebar två extra hörn, exempelvis vid 

en L-formad byggnadskropp, 2 meter längre 

fasad, vilket motsvarar en ökning av fasadyta med 

6 % för en byggnad om 100 kvm. Den totala 

omslutningsarean för en ökar med 4 %. Ökningen 

motsvarar skillnaden mellan en kvadratisk och en 

avlång byggnad. Därmed ritades byggnaden som 

ett enkelt rätblock, växlande med pulpet- eller 

sadeltak. Tidiga modeller hade en kubisk form med 

två plan. 

Den möjlighet till friare fönstersättning detta 

medgav hade dock inte någon större effekt på 

utformningen. 

Klädkammare är både mer praktiskt och har ett 

lägre pris än garderober 1 . All form av förvaring är 

dock en fråga om energi eftersom den utnyttjar 

uppvärmd boarea. Istället för en stor del av 

förvaringen inomhus kan ett externt förråd, 

exempelvis kopplat till carport, utgöra ett 

alternativ. Energiproblem kan då dock uppstå om 

boende värmer denna yta vintertid eller ställer dit 

vitvaror, exempelvis frysbox, av vilken spillvärme 

från hushållsel då inte kommer bostadsbyggnaden 

till godo. 

Före samarbetet med Peab arbetade vi med ett 

mindre flerbostadshus, passande för mindre och 

mellanstora städers stadskärnor. Peab styrde in När vi beräknat värmeförluster genom olika 

Ett enkelt sätt att öka arean av en byggnad under 

vårt arbete på småhus i mindre varianter. Deras byggnadsdelar med olika form fann vi att fasadarean 

en stor del av året är uterum. Kostnaden per kvm 

intresse låg främst inom 120-130 kvm. Att rita endast utgjorde en liten del. Därmed kunde den 

rör sig i många fall till 2-4 tkr per kvm jämfört 

villor energieffektivt med låg miljöpåverkan är yttre formen förändras utan att värmeförlusterna 

med 5-7 ggr mer för huvudbyggnaden. Problem 

mer komplicerat än mindre flerbostadshus. Vi 

definierade om uppgiften såsom att rita småhus 

ökade markant. En avlång byggnad om 100 kvm 

har endast 3,4 % större omslutningsarea om den 

med övertemperaturer sommartid kan lösas med 

solavskärmning i form av skuggande lövträd, 

inom 100-140 kvm. 

har dubblerad längd jämfört med bredd, se sid 

solpaneler eller –celler på tak eller solduk. För en 

130. Därmed kunde bredd och längd justeras 

byggnad med frånluftsventilation kan ett uterum 

Ökning av omslutningsarea med extra hörn 

Fasadlängd 32,67 m 

Våningshöjd 2,70 m 

Fasadhöjd 5,40 m 

Fasadarea 176,40 kvm 

Total omslutning 276,40 kvm 

efter inre behov och gestaltning. En slankare 

byggnad fanns också behöva mindre fönsterarea 

för att tillgodogöra sig ljus. Vidare ger de kortare 

spännvidderna lägre kostnader för tak och bjälklag. 

Modellerna förändrades till en mer avlång form. 

hållas varmt under en längre period genom 

att avluft blåses in i uterummet. Problem med 

dålig lukt kan uppstå men troligen är lösningen 

att föredra. Ett större problem är troligen hög 

luftfuktighet och kondens. Eventuellt kan olika 

lösningar med kylning av gråvatten genom uterum 

Ökning +2 hörn 2,00 m 

Simuleringar visade att väderstreck och 

också prövas. En risk är att boende använde 

Fasad inkl hörn 187,20 kvm 

byggnadsriktning spelar marginell roll vad gäller 

installationer för att värma uterummet under 

Omslutn inkl hörn 287,20 kvm 

energianvändning, se sid 168. Som arkitekt bör 

vår och höst, vilket talar för att öka uterummets 

man om det stämmer i första hand se till ljusinsläpp 

storlek intill en sådan lösning är opraktisk. I vår 

Skillnad omslutning 3,91 % 

och uteplatser efter behov för de boende snarare 

byggnad föreslår vi antingen en fabrikstillverkad 

Skillnad fasadarea 6,12 % 

än behov för byggnadens energianvändning. Vidare 

växthusstomme om ca 3,7 x 5,8 meter att angöra 

tabell 10. Ökning i omslutningsarea med två extra bör man prioritera svalt inomhusklimat under 

mot söderfasaden, eller en större lösning vilken 

adderade hörn, exempelvis genom att byggnaden sommaren, se solavskärmning sidan 138. 

spänner om den tilltänkta östra delen av byggnaden 

ges en L-form. Beräkningen är gjord utifrån ett 

avlångt hus med två plan om totalt 100 kvm. 

och sammanför uterum i söder med vindfång i 

norr 

128 129 

2 3 m 3 m 3,2 m 

Kök 

Mat 

Vdr 

6,4 m 

Wc, tvätt, 

teknik 

figur 100. Skiss nr 7 i senare skede. Röd streckad linje 

visar kärna med installationer. Skala 1:200. 

1. Unterrainer 2009 

2. Feist 2009 

. 

1. Harrysson 1985, s53 

2. Classicum 2009 

7 

Klk 

Rum 

Bad 

9,4 m 

All 

Rum 

Rum


jämförelse av volymer och omslutningsareor 

En enkel jämförelse mellan byggnadsformer låg 

till grund för arbetet med byggnad. Jämförelsen är 

genomförd i excel. Väggtjocklekar om 500mm har 

lagts till utöver BOA. 

Man kan dela in skillnaderna i två från varandra 

väsensskiljda: å ena sidan husform, å andra sidan 

antal våningar. Då vi i första hand arbetar med 

småhus valde vi ett spann mellan 1-3 våningar. För 

husform prövades kvadrat, avlång och cirkelrund. 

Detta gav nio olika byggnader. Vidare lades en enkel 

radhuslänga med fyra hus till samt ett runt hus med 

ett 2m i diameter atrium centrerat, vilka fungerade 

som referenser. 

a1 

b1 

c1 

b2 

a2 

c2 

radhus hus med atrum 

figur 101. volymer för beräkning av omslutningsarea. 

b3 

c3 

a3 

Vid en enkel beräkning av olika omslutningsareor 

framkommer skillnader av olika former av 

rektangulära byggnader som i många fall är ganska 

obetydliga. Däremot är runda byggnader att 

föredra, man frågar sig dock om runda byggnader 

är yteffektiva. Antalet våningar var i samtliga fall 

den klart avgörande faktorn, särskild från en till två 

våningar. Radhuset visade sig vara mycket effektivt. 

Atriumet i ett runt hus visade sig minska vinsterna 

med ett runt hus dramatiskt, runt 80%, vilket gör 

det kvadratiska mer effektivt. Oavsett husstorlek 

eller husform är fjärrvärme det mest energisnåla 

och koldioxidsnåla valet 1 . 

I beräkningen är byggnadshöjden 2,7 m per 

våningsplan, atriumets diameter 3 m och 

förhållandet mellan bredden och längden på det 

rektangulära huset 1:2. 

Hustyp 100 kvm 200 kvm 

kvm ∆% kvm ∆% 

a1. enplans kvadrat 360,8 18,4 622,1 29,7 

a2. tvåplans kvadrat 304,6 0,0 479,6 0,0 

a3. treplans kvadrat 311,2 2,2 464,9 -3,1 

b1. enplans långt 369,8 21,4 634,8 32,4 

b2. tvåplans långt 315,6 3,6 495,1 3,2 

b3. treplans långt 324,0 6,4 483,0 0,7 

c1. enplans runt 341,2 12,0 595,5 24,2 

c2. tvåplans runt 279,0 -8,4 445,4 -7,1 

c3. treplans runt 279,9 -8,1 423,7 -11,6 

radhus kvadrat 4st 217,5 -28,6 360,8 -24,8 

enplans runt atrium 375,5 23,3 641,1 33,7 

tvåplans runt atrium 391,3 28,4 781,0 62,8 

tabell 11. omslutningsarea för olika volymer vilka 

representerar husformer. ∆% innebär skillnad i 

procent gentemot kvadratisk byggnad i två plan. 

Att bygga billigt 

En utgångspunkt för arbetet var en kärna med 

installationer runt vilken byggnaden utformades. 

En kärna om 2,6 x 6,8 meter ritades, vilket 

ofta gav byggnadens kortsidas innermått, 6,8 

m exklusive installationsskikt. Kärnan innehöll 

toalett, klädvård och kök. Beroende på kunde 

klädvård kombineras med badrum och wc, vilket 

oftast skedde. På så sätt fick alltså byggnaden två 

toaletter bredvid varandra. Kärnan utformades 

oftast som ett betongelement vilken lyftes på plats 

före montering av vägg- och takelement. 

Kvistgårdshusene utanför Helsingör i Danmark 

byggdes som en del av ett projekt för bra, billiga 

bostäder, ritade av Vandkunsten. Byggkostnaden 

blev runt 7 000 svenska kr per kvm, vilket dock 

fördyrades med mellan 2-3 000 kr av vattenläckor 

i de närmast platta taken. Kvistgårdshusene är 

byggda med identiska bottenvåningar i en serie om 

189 byggnader 1 . Ovanvåningarna skiljer sig men 

har lägre kvalitet, ofta saknar de toalett. 

I en ett extremt lågbudgetprojekt kan småhus 

klara sig med toaletter endast på entréplan och 

badrum och klädvård som ett utrymme. I andra fall 

bör man tillgodose de behoven. Svenska småhus 

innehåller i allra flesta fall ett klädvårdsrum, ofta i 

form av grovkök. När toalett med dusch eller bad 

ritas in på övre plan och klädvård blivit ett rum 

för klädvård och teknik minskar förtjänsten av en 

kärna. Vidare talade våra källor på Peab emot de 

större ekonomiska vinsterna av den lösningen 2 . Vår 

byggnad försågs med toalett med dusch eller bad 

på övre plan och dedikerat klädvårdsrum på nedre. 

Kärnan ströks som byggnadselement. 

figur 102. Modell av kärna med 

installationer innehållande toalett med 

dusch, bad och tvättrum med wc samt 

kök. 

figur 103. modell 48c, skiss av 

norrfasad. Dyr och komplicerad 

fönstersättning.1:200 

130 131 

1. Arkitekten nr 5, 

2009 

2. Persson 2009

Dagbok från besök vid massivträprojektet Valö fyr den 28e maj 

Vid två tillfällen besöker vi Valö fyr, ett lite speciellt projekt beläget på klipporna ovanför 

Tångudden, vid Göta älvs inlopp. Valö fyr är ett HSB-projekt med 49 villor byggt av Peab och 

Fristad bygg. 

Valö fyr är speciellt av många skäl. Först och främst utmärker det sig genom mycket höga insatser. 

Priserna sträcker sig från tre och en halv till sju miljoner kronor. Men det ligger också på en 

spektakulär tomt, med utsikter mot Vinga och Nya Älvsborgs fästning. Det är ett villaprojekt men 

i bostadsrättsform, yttreunderhåll sköts av föreningen. Vidare ingår inga tomter till husen. Villorna 

som är ritade av Landström arkitekter är uppförda i massivträ, byggda av Fristad bygg som har 

lång erfarenhet av tekniken. 

Vid vårt första besök träffade vi Pierre Landell på Fristad 

bygg. Vi fick en ordentlig genomgång av byggsystem och 

dess för- och nackdelar. Massivträ går att få med olika 

ytkvalité. I Valö fyr har man valt olika för golv, tak och vägg. 

Vidare läggs parkettgolv på massivträbjälklagen. Det blir 

annars svårt att upprätthålla en fin yta. Villorna byggs med 

200mm utanpåliggande träfiberskivisolering. Fasaderna 

hänger på 45x195 reglar cc600 som också utgör köldbryggor 

in till trästommen. Taken sprutisoleras med cellulosa från 

Sjömarkens isolering. Det går snabbt. Prefabriceringsgraden 

på Valö fyr är låg. Massivträelement kommer färdigsågade 

från KLHs fabrik i Österrike, men reglar, isolering och tak 

byggs på plats. En stomme reses på två dagar men ett hus 

färdigställs på tre till fyra månader från färdig platta. Efter 

runt en månad är byggnaden klimatskyddad. 

Det andra besöket handlade mer om arkitektur. Vi passade 

på att gå på husvisning i området för att se färdiga och 

möblerade byggnader, att få en bättre bild av arkitekturen. 

Projektet är intressant delvis eftersom dess bostäder är på 

103, 123 respektive 136 kvm, någorlunda i samma spann 

som vår byggnad. 

figur 104. plan 1 i hus om 123 kvm 

(hsb 2009). 

. 

figur 105. fasad på hus om 123 kvm (landstrom 2009). 

Bostäder i Valö fyr möter en med entréer inramade av små murar, klippor och carports. Hallen 

känns inte särskild speciell, men kopplas till övervåning och vardagsrum. Vardagsrum, matplats och 

genomgångskök löper som en axel vilken avslutas med tvättrum och groventré. På övre plan slås 

man av kontrasten mellan de låga fönstren och höga takhöjden till nock. Vidare känns varje utrymme 

välplanerat, med små men rymliga rum och platser. 

Stor möda har lagts vid att ge byggnaderna raka trappor med krökt avslutning. Inre ytskikt är i 

de flesta fall massivt trä vilket syns och ger gedigen känsla hos annars ganska nätta byggnader. 

Taköverhäng och fönsterplacering är fint inpassade i rum och fasad. I vissa fall är husen utsatta för 

stor insyn vilket ibland inte tagits hänsyn till. Det är ovanligt att se ett villaområde så väl inpassat 

på platsen men troligen är det avsaknaden av tomter som givit resultat. Det återstår att se vad som 

händer med detta. Vi ser Valö fyr som ett bra referensprojekt ur arkitekturhänseende, men väljer en 

annan metod för byggande (landstrom, hsb 2009). 

figur 106. nedre plan med kök och vardagsrum i husom 103 kvm (hsb 2009). 

Läs om en diskussion på Passivhuscentrum på sidan 153 

132 133

1. Persson 2009 

Flexibilitet och specificering 

Vår byggnad utarbetades utefter ett program 

som styrts av de målgrupper vi ställt upp i 

utgångspunkter, se sid 38. Målgrupper är på många 

sätt för otydliga för att en byggnad skall kunna 

specificeras till dem, stora krav på flexibilitet i 

användning och plan blir istället centrala. Lösningar 

blev i många fall generella snarare än specifika 

vilket sänkte kvalitén på planlösningarna, vilka blev 

konventionella, framförallt på andra plan. Krav på 

minskad yta stod också ofta i direkt konflikt med 

krav på flexibilitet. Det visade på svårigheten att 

rita samma produkt för flera grupper, en svårighet 

som kanske är central i arkitektens arbete. 

En enkel byggnadsmodell som går att förkortas 

kan vara ett enkelt och effektivt sätt att ytoptimera 

samma byggnad för flera målgrupper. Att förlänga 

en byggnad bygger på att samma element för gavel 

kan användas och att installationstäta delar förblir 

lika. Därmed läggs endast vägg, bjälklag, grund och 

tak till, samt eventuellt några innerväggar. 

Yteffektivitet är en av de viktigaste faktorerna 

för att nå energi- och kostnadsminskningar för 

en målgrupp. Kan en familj om fem personer 

dela på ett småhus om 120 kvm blir deras 

energianvändning mycket lägre än om de delar 

på ett om 180, per person men också per kvm, 

borträknat varmvatten och hushållsel. Detta 

eftersom internlasterna ökar. Vidare minskar 

kostnaderna för byggnaden med runt 5 000 kr per 

kvm byggnadsminskning, om byggnaden totalt 

kostar runt 16 000 kr per kvm 1 . 

Vår relativt tidiga modell 25 ritades dels som en 

normal version om 120 kvm men som enkelt 

kunde kortas ner för en mindre familj eller äldre 

par till 78 kvm. Kostnadsökningen per kvm i 

inköp från 78 kvm till 120 blir liten, eftersom de 

fasta kostnaderna blir lika stora, men skillnaden i 

driftskostnader minskar desto större. 

Ett hus som kan förlängas i flera steg kan passa 

flera målgrupper och samtidigt ges olika uttryck 

vilka fungerar som en enhet. Passande kan vara 

en mindre modell om 90-100 kvm för två till tre 

personer, en medelmodell om 120 kvm för tre 

till fyra och en större modell om 140 kvm för den 

större familjen eller familjen med särskilda behov. 

De tre modellerna kan enkelt kallas a, b och c, där 

vi sätter standardmodellen på 124 kvm till a, den 

större varianten på 139 kvm till b och den minsta 

p 96 kvm till c. Version a kan passa den vanliga 

familjen, version b de två ensamstående föräldrarna 

och version c det äldre paret. Kvadratmeter per 

person blir då mellan 25 och 38. Specificeringen 

innebär i det här fallet bättre och enklare 

planlösningar. Framförallt ökar yteffektiviteten, 

vilket minskar familjernas kostnader och 

energianvändning. 

134 135 

a 

124 kvm 

b 

139 kvm 

c 

96 kvm 

3,6 m 

2,4 m 

figur 107. Byggnaden kan förlägas eller förkortas.

1. (Werne 1997) 

2. (Arkitektur nr 5 

2009) 

3. (Caldenby 2006) 

4. (Landell 2009) 

figur 108. Modell 25 a och b. Modellen kan kortas av till 

en mindre byggnad. Streckad röd linje visar hur nedre 

plan kortas av. Vardagsrum flyttar till övervåningen. 

Streckad svart visar möjlighet till fler sovrum på övre 

plan. Skala 1:200 

Plan och rum 

Historien bjuder många intressanta 

planlösningskoncept. I det här projektet har vi tittat 

bland annat på parstugan och egnahemsrörelsen 

under 1940-tal. Parstugan ger mycket vackra 

rum 1 , men är svår att lösa utan att använda branta 

trappor vilka förr var vanliga. Spelet mellan rum 

och kök kan däremot bli vackert. Kvistgårdshusene 

som tidigare nämnts är ett exempel som kan ha 

inspirerats från dem 2 . 1940-talets egnahemsvillor 

i två plan, exempelvis Utby egnahem, har i många 

fall att ha en kompakt plan bestående främst av 

entré, vardagsrum och kök 3 . Vår modell 25, som 

blev vår utgångsmodell, var inspirerad av egnahem 

under 1940-talet. 

I en avlång byggnad är en rak trappa ineffektiv. 

Utrymmet under kan passa som förråd men ytor 

bredvid den är svårutnyttjade 4 . En u-formad 

trappa som placeras så att entréyta ligger bredvid 

är mycket yteffektiv. Däremot kan en trappa vänd 

mot entrén anses tråkig, den fungerar inte som 

direkt länk mellan två av byggnadens centrala rum. 

En u-formad trappa vid entrén som vänds inåt 

byggnaden blir bättre. 

Ett småhus offentliga delar är främst dess matrum, 

dess vardagsrum och dess kök. Vidare krävs tillgång 

till toalett. En platseffektivlösning är att samla de 

offentliga delarna till ett större rum. Detta blev 

grunden för vår lösning där man från entrén direkt 

når matplats där det större rummet öppnar sig. 

I entrén placeras också toalett med dusch. Från 

kök når man grovkök och från vardagsrum ett 

mindre arbetsrum och trappan. Trappan leder till 

allrum på övre plan från vilket man når sovrum 

och toalett med bad. Att ha två matplatser i ett 

litet småhus kan verka onödigt och en version med 

köksö för enklare gemensam matlagning kan istället 

prioriteras. Däremot kvarstår behov hos många att 

kunna dela av ett kök och ha en separat matplats 

där. Övre plan blir naturligt mer privat, där kan 

ett rum för tv och barn och ungdomars samvaro 

planeras, samt sovrum, vidare bör badrum placeras 

på övre plan 1 . 

Konvention står ofta emot specialisering, men 

konvention behöver inte betyda effektivitet, snarare 

är det sällan så. En enkel fyrdelad plan med allrum 

i mitten på övre plan är enkel, tråkig men är också 

yteffektiv, som generell plan. Däremot behöver 

den för den enskilda småhuskonsumenten inte alls 

vara effektiv. Sovrum dimensioneras utefter sängar. 

Mindre sovrum ges i vårt fall plats för säng och 

arbetsplats, totalt mellan 7-12 kvm, större sovrum 

plats för dubbelsäng med sängbord, totalt mellan 

10-13 kvm. 

Väggar inomhus är av gips med tillval plywood 

av fin kvalité. Golv på undervåningen är parkett 

med plastgolv alternativt durkgolv på toaletten. 

Tak är av massivträ. På andra våningen är golv 

av massivträ, väggar och tak av gips alternativt 

plywood. 

Fönsterytor är främst samlade i allmänna 

utrymmen, kök-matplats-vardagsrum innehåller 

över hälften av byggnadens fönsterarea. Några 

mindre fönster finns för vädring på toaletter och i 

klädvårdsrum. 

figur 109. Modell 35d. Den raka 

trappan fungerar dåligt med husets 

form. 1:200 

136 137 

1. Persson 2009

1. Törnqvist 2009 

2. boklok 2009 

3. arkitekten 

nr 5 2009 


Lösningar för tak 

figur 110. 

+ Ingen nockbalk sparar pengar och lite tid. 

+ Enklare montering, ingen nockbalk 

figur 111. 

+ Bätre volym på övervåningen. 

+ Fuktmässigt enklast 

+ Enklare att passa in i äldre bebyggelse 

Utvändigt 

Att hålla nere antalet fönstertyper har antagits 

minska kostnader vid byggande, särskild i större 

serier. Vidare är fönster i allmänhet en mycket 

stor källa till kostnader och energianvändning. Att 

använda få, stora fönster är alltså en viktig del av 

energieffektivt byggande. Hörnfönster komplicerar 

regelhusbyggande och kräver åtgärder i form av 

balkar som bär ovan och nedan 1 . 

Då byggelement bör byggas med hela skivmaterial 

har i många fall fasadhöjder anpassats efter 

skivmaterial på marknaden. Kostnaden för 

kapning är i detta fall dock mindre intressant än 

minskningen av antalet skarvar. 

Sadeltak får lättare en nättare form och byggnader 

med sadeltak kan passas in i fler miljöer än 

byggnader med pulpettak. Pulpettak ger 

enklare montering med färre element, minskar 

köldbryggor utan nockbalk och kan ge ett tydligare 

uttryck. Däremot har många prefabricerade 

träprojekt med pulpettak blivit osköna till form 2 . 

Ett låglutande tak med uppstickande fasad ansågs 

riskfyllt i detta prefabricerade projekt. Detta 

visar bland annat Kvistgårdshusene 3 . Takform och 

taköverhäng undersökts dock tydligare. 

Träfasad är en enkel och billig lösning som 

visserligen kräver en del underhåll. Hörnfoder kan 

läggas med en bräda per hörn, för att ge ett nättare 

uttryck. Ett bleck under varje fönster kan ersätta 

fönsterfoder. Takpapp har de senaste decennierna 

blivit bättre, en livslängd på takpapp kan vara 

mellan 30-40 år 4 . 

Prefabricering sågs som en förutsättning för att 

bygga med låg budget. Detta påverkade framförallt 

fasader genom att panel lades i en riktning för 

att dölja elementskarvar. Slutligen innebar detta 

horisontell panel, beroende på tillverkare av 

byggnadselement. 

Passivhus behöver solavskärmning snarare 

än solinstrålning. Vi fann fem tydliga 

lösningar, skuggande takutsprång, dedikerade 

solavskärmningar, balkonger, luckor och jalusier. 

Vidare kan man använda sig av lövträd och 

växtlighet. Takutsprång ger byggnaderna ett 

traditionellt uttryck men är en enkel lösning som 

också skonar fasader från en del väder. På vår 

byggnad var behovet för balkonger litet, däremot 

kunde en eller två franska balkonger möjligen vara 

att föredra. Skjutluckor, liknande de som använts i 

Ängared passar för fönster i väst och öst 1 . I söder 

valde vi takutsprång vilket borgade för att också ha 

takutsprång utmed båda långsidorna. Takutsprång 

gav byggnaderna en form som passade med det 

område vi använde som mall. 

Att stegvis ledas fram till entrén från gatan ger 

ett mer omhuldat och ödmjukt uttryck för huset. 

Exempelvis kan förråd och carport användas för 

att bryta ner skalor och ge en entrésituation där 

vindfång blir naturligt. Istället för att se byggnad 

med ditsatt vindfång och uthus med carport och 

förråd kan man alltså låta dem samverka till en 

enhet. 

138 139 

Tillval 

Till byggnaden kan man välja till kamin på första 

plan eller för version c även på andra plan. Man 

väljer mellan köksö eller slutet kök. Antalet 

sovrum på andra våningen kan ökas eller minskas 

vilket skapar större eller mindre allrum. Vidare kan 

ett glasat uterum läggas till vilket vi beskrivit ovan. 

Område 

För att få yttre påverkan på byggnaden väljer vi 

att anpassa dess yttre form till ett område i Hultet 

i Partille kommun. Området växer upp kring en 

mindre by som de senaste decennierna vuxit upp 

till ett normalt villaområde med först stycktomter 

och senare samlade exploateringar. En vacker äng 

jämte äldre bybebyggelse exploateras till ett antal 

villatomter. Därmed ges byggnaderna sadeltak och 

något taköverhäng. Därmed kan taköverhäng öka 

något i längt och användas som solavskärmning. 

Ljus färg följer med det visuella konceptet. Falu 

rödfärg hade också passat, men även ljusa färger 

är vanliga i västra delarna av Götalands landsbygd. 

Ljus färg ger också ett nättare uttryck på 

byggnaderna med deras halvmetertjocka väggar. 

Småhusen är tänkta att byggas i områden med 

mellan 15-40 enheter, eftersom en samlad grupp 

villor ger möjligheter till både kortsiktiga och 

långsiktiga miljövinster. 

Tomter blir långsmala, runt 15-20 meter breda och 

22-35 meter långa. Det ger en möjlig plats mellan 

hus norr om gatan och gatan, en plats i väster och 

en större plats på 10x15 meter bakom huset. Hus 

söder om gata kan ges de något mindre tomterna 

då deras uteplatser enklare kan kombineras. 

Små tomter ger fler bostäder per områdesarea, 

vilket förbättrar möjligheter för effektiva 

gemensamma system såsom fjärrvärme, 

kollektivtrafik, mötesplatser och livsmedelsbutiker. 

Tillgång till sådana system förenklar livet i området 

och minskar miljöpåverkan. 

För att ytterligare minska monotonin och öka 

systemens effektivitet bör man i ett område av den 

här typen tänka sig en blandning av hustyper. 

1. Linde 2009

figur 112. 

Sydfasad, version a 

Skala 1:100 

figur 113. 

Östfasad, version a 

Skala 1:100 

140 141

figur 114. 

Norrfasad 

Skala 1:100 

figur 116. 

Västfasad, verison a 

Skala 1:100 

figur 115. 

figur 117. 

Sektion a-a, version a 

Sektion b-b, version a 

Skala 1:100 

med uterum 

Skala 1:100 

142 143

version a 

en familj med två vuxna och tre barn 

En man och en kvinna bor ihop med sina tre barn. 

Johanna och Martin är båda 35 år gamla. De fick 

sitt tredje barn, Elmer, för ett år sedan och söker 

nu dagisplats till hösten. Elmer har två äldre systrar, 

Elsa och Hanna tre och sju år. Johanna och Martin 

har letat hus länge men inte haft tid att flytta förrän 

nu. Huset valde de främst på grund av läget och de 

låga driftskostnaderna, inte av miljöskäl. De tycker 

om närheten till naturen och inte minst sjön, men 

ser också husköpet som en långsiktig investering. 

rum 

All 

Bad 

På undervåningen har Johanna och Martin ett 

litet arbets- och gästrum. På sikt kan det bli ett 

sovrum till när barnen blivit äldre. I söder har de 

ett uterum att sitta i på våren, i vardagsrummet 

vill de på sikt ha en kamin för mysiga vinterkvällar. 

En köksö ville de ha mest för att man ska det. 

Eftersom området är bergigt finns ingen luftkulvert 

till Martin och Johannas hus, därför har de istället 

en Ftx-ventilation. 

rum 

rum 

rum 

klk 

wc/dusch 

figur 118. 

Övre plan, version a 

Skala 1:100 

figur 119. 

Nedre plan, version a 

med uterum och veranda 

Skala 1:100 

144 145 

vdr 

mat 

ftx? 

kök 

klädvård 

tm 

sk 

k/f 

u

version b 

en familj av två ensamma tillsammans 

Två ensamstående mödrar med var sitt barn väljer 

att hellre bo tillsammans i villa än var för sig i liten 

lägenhet. Det förbättrar såväl långsiktig ekonomi 

som närhet till trädgård och en plats i solen. Emma 

är 31 år och Klara 33, Emmas son Elias är 6år och 

Klaras dotter Elna är 7. Emma bodde tidigare i en 

tvåa vid Redbergsplatsen och hade stor kolonilott 

men när Elias ville ha ett eget rum och kolonilotten 

kändes för långt från köksdörren slog hon sig 

ihop med sin gamla vän Klara som bodde i en 

trea i Linné. De arbetar båda två i stan men goda 

bussförbindelser gör att Klaras bil räcker gott för 

dem båda. 

söderfasad 

Klara och Emma fastnade för det stora, glasade 

uterummet utanför köket. Där intas de flesta 

måltiderna under den varma delen av året, och där 

odlas tomater och gurka. Två äldre ekar skuggar 

rummet under sommaren. I väster har de ett stort 

vardagsrum med en stor hylla böcker. Klara och 

Emma kände behov av två olika vardagsrum, därför 

har de ett stort allrum på övervåningen. Elna har 

just fått rummet på undervåningen om sitt. 

övre plan 

Efter fyllda sextio lämnar Maj-britt och Birger 

sin sjuttiotalsvilla för något fräschare och mer 

miljövänligt. En brorson läser en del distanskurser 

i stan och hälsar ofta på för en veckas studier. Tio år 

har gått sedan barnen flyttade och det kändes inte 

bra att bo stort alldeles själva. Ett energieffektivt 

hus passade dem därför bra. En liten villa passade 

paret perfekt, som anser varje lägenhet vara ett 

fängelse. Kan inte Maj-britt ha sina blommor så får 

det lika gärna vara. 

version c 

två aktiva äldre, ibland med student 

Köket är avdelat med egen matplats så som de 

är vana vid. De är noga med att alltid stänga av 

ventilationen när de går hemifrån, men, som 

Birgitta ofta påpekar, mest energi sparar de genom 

att ha det lite svalare på vintern, men med en extra 

tröja. Greger suckar. 

norrfasad 

skala 1:200 

figur 120. Fasader och planer för version b nedre plan 

nedre plan 

figur 121. Fasader och planer för version c 

norrfasad 

skala 1:200 

146 147 

övre plan 

söderfasad

alternativa planlösningar på övre plan 

Takets konstruktion ger stor frihet i planlösning 

på övre plan. Inom ramarna för bärighet kan en 

mängd olika planlösningar erhållas som därmed 

ger möjligheter att anpassa övervåningen åt många 

olika grupper. 

Den plan vi valde att använda för övre plan har tre 

sovrum och ett större allrum. Mindre förvaring 

och sovrumsyta ger vackrare allrum och framtida 

möjlighet att bygga till en vägg för ytterligare ett 

sovrum. 

Samma grundplan för övervåningen kan redan från 

början ges fyra sovrum, exempelvis för den större 

familjen. 

figur 122. Version a övreplan skala 1:200 

Genom att stryka ett av sovrummet kan ett övre 

plan med en stor öppen del spegla nedre plan. På så 

sätt kan en mindre familj ges två stora vardagsrum 

eller ägna undervåningen till mat och övre plan till 

umgänge. 

Det går också att skapa ett större föräldrasovrum 

med ordentlig klädkammare i den ena delen av 

övre plan, med två mindre rum på andra sidan. 

Sammanfattningsvis ger den mycket konventionella 

grundplanen på övre plan många möjligheter 

att specificera användningen för olika 

boendekonstellationer. Därmed kan den också 

förändras om byggnaden byter ägare. 

148 149

simuleringar 

Simuleringar av byggnaden har gjorts i Derob och 

sedan överförts till Excel för vidare utvärdering av 

installationssystem och för sammanställning av årlig 

energiförbrukning. Vi valde att använda Derob på 

inrådan av Carl-Eric Hagentoft. 

Den stora fördelen med att använda Derob är att vi 

kunnat beräkna solinstrålning och solens påverkan 

på väggelement samt dessa faktorers samspel med 

byggnadstyngden mycket exakt. I Derob anges 

väggars värmekapacitet och isolerande förmåga. 

Fönster kan sättas samman för att kunna stämma 

exakt med föreskrifter. Solavskärmning tas hänsyn 

till med hjälp av scheman där det anges vilka tider 

som fönstren är avskärmade samt simulerade 

element. Luftläckage anges enkelt som en 

parameter för exteriöra väggelement. 

Ytterligare en fördel är att Derob simulerar 

komfort och ger detaljerad data för varje delvolym 

av byggnaden. Detta har gjort det möjligt för oss 

att analysera arkitekturen och installationstekniska 

lösningars inverkan på inomhusklimatet. Vidare 

är en stor fördel med Derob att man enkelt kan 

justera byggnadens riktning. Detta skulle få en 

applikation i analys av ett större område. 

Mätvärden från år 1995 i Göteborg används för 

simuleringen. Se kapitel Indata för detaljer. Efter 

PassivHus Norden 2009 och på inrådan av Angela 

Sasic används utvändiga mått för att kompensera 

för psi-förluster. 

Nackdelar med att använda Derob har varit att 

det är relativt komplicerat att mata in byggnadens 

utformning i programmet. Eftersom byggnaden 

växt fram över tid har det varit nödvändigt att lägga 

in flera olika byggnader vilket gav en del extra 

arbete. Vidare är en nackdel med Derob att man 

inte kan analysera installationers inverkan. 

Andra tillkortakommanden med Derob är att en 

köksfläkt som blåser luft direkt ut, förbi Ftxen, inte 

kan simuleras, att man inte kan simulera fler än 8 

volymer, att en volym inte kan ha fler än 27 sidor, 

att man inte kan ha fler än 5 månads intervall, 

och att tidscheman för månader och veckor inte 

superpositioneras. 

Tyvärr finns det i Derob bara tre möjliga 

ventilationsalternativ: Ftx, Ftx med bypass och 

ingen Ftx (F och T system). Vi önskade även kunna 

simulera ett luftkulvert system så vi skapade en 

extravolym i byggnaden som förvärmde och 

förkylde luften till den temperatur vi räknat fram 

för luftkulvertsystemet, se beräkningar 13. Denna 

lösning har godkänts av Hasse Kvist som utvecklat 

Derob vid Lunds Universitet. 

Simuleringarna i Derob fick oss att förändra 

byggnadens utformning och egenskaper. Det vi 

med en gång insåg var: att man inte kan värma 

byggnaden endast från plattan och samtidigt 

ventilera med kall luft från luftkulverten på andra 

våningen. Temperaturen i rum utan uppvärmning 

och med till luft från luftkulverten blir för låg. 

Vi insåg också att vi var tvungna att göra något 

åt lufttemperaturen. Vi övervägde att förvärma 

inkommande luft med utgående avloppsvatten och 

fann att man som mest skulle kunna värma luften 

med 500 kWh/år med avloppsvärme, se sidan 74. 

Denna besparing är liten och har för med sig arbete 

i form av underhåll och skaderisker. Vi övervägde 

dessutom att förvärma luften med vatten från 

solpaneler. 

figur 124. En 3D vy av vår byggnad som den simulerats 

i Derob. En mängd olika byggnader har simulerats, detta 

är en av de sista byggnader som simulerats. 

Utöver simuleringen inkluderar detta 

examensarbete även en rad mindre lösningar som 

sparar värme eller el. Dessa mindre lösningar 

är inte inkluderade i simuleringen av det färdiga 

förslaget eftersom Derob inte hanterar inre 

installationer. En viss avloppsvärmeåtervinning 

har dock räknats med i form av att 20% av 

avloppsvärmen över 20 grader har räknats in som 

internlast 1 . 

150 151 

1. Energimyndigheten 2009

1. indata s33-35 

2. Bennich 2008 

3. Jansson 2008 

På inrådan av Hasse Kvist ansvarig för Derob 

applikationer på institutionen Energi och 

Byggnadsdesign vid Lunds Universitet så har vi 

valt att förenkla internlast detaljeringen till en 

månadsbaserad skala där man skiljer mellan hemma 

tid och borta tid. Månad intervallen är satta utefter 

medelenergianvändning hos svenska småhus 1 . 

Skillnaden mellan hemmatid och borta tid baseras 

på energimyndighetens mätstudie 2 . Internlaster 

avser kroppsvärme, värme från hushållsel samt 

värme från varmvatten som värmer byggnaden. 

Derob använder sig av ett tidschema för data för 

ventilation, uppvärmning, kylning, internlaster 

och fönsteröppnande. Detta schema anges för varje 

volym och för varje månadsintervall. Detta innebär 

att det finns 40 olika scheman och det var således 

tidsödande att göra förändringar i indata. 

Utöver simuleringen har även en kontroll 

av om byggnaden uppnår effektkarven 

utförts. Effektkravet avser de totala 

transmissionsförlusterna vid DUT. DUT 

beräknades genom att byggnadens tidskonstant 

sattes in i en anpassning av värden för DUT 

från SS 02 43 10 enligt Energimyndighetens 

program för Passivhus och lågenergihus. 

Transmissionsförlusterna beräknades och hänsyn 

togs till den markisolerande effekten även om 

dess inverkan är liten för en liten byggnad. 

Simuleringen i Derob är mycket detaljerad, bitvis 

mer detaljerad jämfört med den simulering som 

gjordes för Oxtorget i Värnamo eller Ekstas 

passivhus i Frillesås. 

Dagbok från en diskussion på Passivhuscentrum 

Mitt i sommaren får vi en chans att komma till passivhuscentrum och träffa Anders Linde, som 

under resten av vårt projektarbete skall på semester. Vi har med oss en rad frågor men samtalet 

breddas och vi tar med oss en rad nya infallsvinklar till vårt arbete. 

Ofta anges en för hög verkningsgrad för från- och tilluftsventilationsaggregat, Ftx. Ofta anges 

85 % men snarare bör man räkna med 75 % för plattvärmeväxlare och 70 % för roterande 

värmeväxlare. Längre norrut är roterande värmeväxlare bättre, där är temperaturskillnaderna 

större och isbildningen i aggregaten större. Vi kommer in på ångbildningsvärmen och Anders 

håller med om dess stora vikt. Att bygga passivhus utan värmeväxlare ställer större krav på 

konstruktionen. Det blir vådligare med diffusionsöppen konstruktion. Därmed blir det viktigt att 

förstå var daggpunkten ligger. Troligen kan behövas en yttre isolerskiva för att bryta köldbryggor 

där daggpunkten ligger för långt in i konstruktionen. 

Byggnader byggda inuti växthus är intressanta, men rent vetenskapligt mycket svårt att simulera. 

Troligen behöver man en klimatfil för utomhusklimatet och en för klimatet inuti växthuset. Det 

uppstår troligen också stora problem med hög luftfuktighet i växthuset. Denna minskar dock med 

en installerad Ftx. Funktionen att ha stora, ouppvärmda ytor som kan minska behov för bostadsyta 

under en del av året är dock mycket bra. 

Andelen energi för byggnadsproduktion är med ökad driftenergieffektivitet mycket stor. I flera 

studier från Mittuniversitetet är detta nu visat. Vi bör läsa rapporter av Anna Joelsson och Roger 

Sathre samt tala med Lars Gustavsson på Mittuniversitetet. 

Betong är en viktig del av produktionsenergin för byggnader och utgör en viktig del av 

koldioxidutsläpp globalt. Att finna alternativa grunder kan vara en väg att minska total 

energianvändning. En grund av cellglas är intressant men runt tre gånger dyrare. Däremot 

behöver den ingen torktid. Vad kostar det att låta en betongplatta torka i mellan 6-12 månader, 

vilket de egentligen behöver. 

Det är svårt att få jämförbara U-värden på fönster. Det är viktigt att tydliggöra att man söker 

U-värden med gemensam standard, exempelvis 12x12M för hela konstruktionen. 2+2fönsterlösningar 

ger fukt- och kondens mellan fönstren. 

Vidare bör vi titta på lösningar med kraftvärme snarare än bara värme om vi skall arbeta med ett 

närvärmesystem. Anders tipsar om sterlingmotorer för produktion av både el och värme. 

152 153

eräkningsgång 

Tabell 12 nedan visar en resultat tabell som 

sammanfattar en byggnads energibalans. Den består 

av Utgående och Ingående värme i vår byggnad, 

under exempelåret 1995, samt passivhuskraven och 

en kontroll ifall byggnaden når målen. Utöver detta 

finns även resultat av temperatur i byggnadens 

volymer. 

Q årligt 

Ventilation 4482 kWh/år 

Transmission 5496 kWh/år 

Utgående Avlopp 2055 kWh/år 

Inkommande Sol in 1728 kWh/år 

Kroppsvärme 1345 kWh/år 

Varmvatten från sol 1284 kWh/år 

Värme från luftkulvert 544 kWh/år 

Varmvatten 1284 kWh/år 

Tillförd värme 3838 kWh/år 

Hushållsel 1975 kWh/år 

Driftel 499 kWh/år 

Total elförbrukning 3499 kWh/år 

Beräkningarna nedan grundar sig på en simulering 

i Derob som ger oss uppvärmningsbehovet, 

Tillförd värme, samt värmen som luftkulverten 

ger. Den utgående värmen är beräknad genom 

att antalet gradtimmar för året multipliceras 

med K-värden för ventilation och transmission. 

För avloppsförlusterna gäller att endast 20% av 

värmen i varmvattnet stannar i byggnaden enligt 

Kravspecifikation för passivhus i Sverige 2009. 

Kravspecifikation för passivhus version 2008 IVL rapport nr. 15 48 

Energi krav 55 kWh/ kvm och år tillfördvärme exklusive hushållsel 

Effekt krav 12 W / m2 vid dimensionerande utomhustemperatur 

Energi krav 45 kWh/år/kvm 

Effekt krav 11.999 W/m2 

Sannolikt kommer mindre värme att lämna 

byggnaden eftersom unika installationer för 

besparing av avloppsvärme och för minskning 

av kallvattenintag finns i byggnaden, se kapitel 

installationer avloppsvärmeåtervinning sid 74. 

Skillnaden i värme som enligt Derob måste 

tillföras och den utgående värmen kommer från 

solinstrålning, kroppsvärme samt hushållsel. 

Eftersom solinstrålningen beräknas av Derob och 

redan är inkluderat i uppvärmningsbehovet så 

erhålls ett schablonvärde för solinstrålningen från 

en simulering i Excel där byggnaden simuleras 

dels med en Ftx och dels med en luftkulvert, se 

sidorna 68-69. Enligt uppmätta värden kan en 

byggnad med vår fönstersättning räkna med en 

solinstrålning på minst 800 kWh per år. Genom 

en målsökning i Excel beräknas därigenom 

schablonvärdet för solinstrålningen i samma 

byggnad fast med luftkulvert. 

Slutligen beräknas hur mycket av kroppsvärmen 

och spillvärme från hushållsel som värmer 

byggnaden och som inte behöver vädras bort. 

Ovanpå detta tillkommer Driftsel. 

Passivhuskraven ändrade sig den 1 juli 2009, därav 

har vi beräknat med både den nya och gamla 

kravspecifikationen, se sidan 166 simulering 

gamla och nya passivhuskrav. Effektkravet 

rör energi användning vid dimensionerande 

utomhustemperatur och beräknas genom att 

K-värden för grund, ventilation och byggnadsskal 

sammanställs och multipliceras med respektive 

Dut. 

Area 123,9 m2 

Andel fönster 18 % 

Inomhustemperatur 22,00 °C 

Gradtimmar 130556 hK 

Dut -11,1 °C 

Personvärme 1244 kWh/år 


Varmvattenenergianvändning 1940 kWh/år 

P-intern 3,81 W/m2 

tabell 12. Tidig värmebalans med passivhuskrav 

inkluderade. Byggnaden når de gamla passivhuskravet 

tabell 13. Beräkningsindata enligt Energimyndigheten 2009 

för energi men tangerar effektkravet. 1. Glad 2006 

154 155

luftkulvert med frånluft/Ftx och lätt/tung byggnad 

På nästa uppslag följer resultaten från 

simuleringar som gjorts i Derob med indata enligt 

Energimyndighetens program för Passivhus och 

lågenergihus år 2009. Det som skiljer byggnaderna 

åt är att två olika parametrar: Ftx eller Luftkulvert 

med frånluft, samt Lätt eller tung byggnad. 

Skillnaden mellan lätt och tung byggnad är 

framförallt att bjälklaget är ett regelverk 

respektive ett massivträgolv. Dessutom finns 

en 100 mm sten vägg och en tjockare platta. 

Skillnaden i energikonsumtion mellan lätt och 

tung byggnad är mycket liten enligt Derob 

dock blir inomhusklimatet något stabilare i en 

tyngre byggnad vilket i det verkliga fallet ger 

energibesparingar då människor vädrar ut mindre 

värme. Rimligt är också att mer värme kan tänkas 

sparas i den tyngre byggnaden genom att gråvatten 

lagras i en tank som står i direkt kontakt med 

stenväggen. 

kWh 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

Ftx 

I båda fallen Ftx och Luftkulvert med frånluft 

tas luft ut från byggnaden i badrum och kök. I 

fallet Ftx är tilluften kopplad till vardagsrum, 

sovrum och allrum och så skall även vara fallet 

i Luftkulvert med frånluft men tyvärr tillåter 

inte Derob detta eftersom en separat volym som 

fungerar som luftkulvert är skapad. Detta gör att 

inomhusklimatet i simuleringen varierar i större 

utsträckning i det rum dit luftkulverten är ansluten 

än vad det skulle göra i verkligheten. 

I figur125 nedan ses viktade resultatet från 

simuleringarna i Derob i stapeln Tillförd värme 

från panna. Därefter har det varmvatten som måste 

värmas med tillförd energi ställts och längst upp 

är den driftsel som byggnaderna har. Intressant 

är att en byggnad med Ftx förbrukar nästan lika 

mycket viktad energi som systemet luftkulvert med 

frånluft förbrukar. I figur 126 till höger ses den 

totala värmebalansen för byggnaderna. 

Luftkulvert 

med frånluft 

Frånluft 

Driftel 

Varmvatten från panna 

Tillförd värme 

från panna 

figur 125. Ftxen har en avsevärt större andel driftsel 

eftersom el och fossila bränslen viktas med en faktor två. 

värmebalans efter simuleringar 

figur 126. Värmebalanser. Utgående värme samt den nyttiga värmen ställda i balans med varandra. En byggnad med 

endast frånluft har lagts till för att förklara luftkulvertens inverkan. Även om luftkulvertens egen påverkan är liten så 

förlängs uppvärmningssäsongen i en byggnad med luftkulvert är så kan mer solenergi och spillvärme utnyttjas till nyttig 

uppvärmning. 

156 157 

kWh 

16 000 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

- 2 000 

- 4 000 

- 6 000 

- 8 000 

- 10 000 

- 12 000 

- 14 000 

Ftx 


från panna 

värme från hushållsel 

ventilation ventilation ventilation 

transmission 

avlopp 

Luftkulvert 

med frånluft Frånluft 


från panna 


varmvatten från panna 


från panna 

varmvatten från panna varmvatten från sol 


varmvatten från sol 

värme från kulvert 

kroppsvärme 


kroppsvärme kroppsvärme 




transmission transmission 

avlopp avlopp 

värme från hushållsel

ftx lätt byggnad 

K transmissoin 49 W/K 

K ventilation 13 W/K 

K tot 62 W/K 




Inkommande Solinstrålning 800 kWh/år 








Kravspecifikation för passivhus FEBY 

Simulerat Krav 

Energi behov 57.2 60 kWh/år/kvm 

Effekt behov 11.23 12 W/m2 

tabell 14. Energibalans i en lättare byggnad med Ftx. 

Uppvärmningsbehovet är mycket större för en byggnad med luftkulvert och frånluftssystem. Detta beror 

på att mycket värme går åt till att värma inkommande luft från luftkulverten. Byggnaden med luftkulvert 

och frånluftssystem kan dock tillgodogöra sig mer av solvärmen och spillvärmen från hushållsel och 

personvärme eftersom uppvärmningssäsongen är längre. Luftkulvertens totala inverkan är liten eftersom 

den kyler huset under sommarn och värmer det under vintern. 



K tot 87 W/K 




Inkommande Solinstrålning 1497 kWh/år 









Kravspecifikation för passivhus FEBY 

luftkulvert lätt byggnad 




tabell 15. Energibalans i en lättare byggnad med luftkulvert och frånluftssystem. 

Ett av de verktyg vi har haft för att försäkra oss om precisionen i Derob som annars är en “Black box“ är att 

jämföra den del av hushållselen som blir värme med den totala mängden tillförd hushållsel. Eftersom vår 

analys bygger på en relativt låg andel hushållsel kan vi förvänta oss att en större del blir till spillvärme. I 

byggnaden med luftkulvert borde det bli än mer medräknad spillvärme mer då uppvärmningssäsongen är 

förlängd. 

158 159 

159

30 30 

25 25 

20 20 

15 15 

10 10 

55 

Temperatur på ovanvåningen i den lätta byggnaden med FTX 

aggregat 

00 


figur 127. Temperatur på ovanvåning i lätt byggnad med Ftx. 

30 

1 

1 

2 

2 

3 

3 

4 

4 

5 

5 

6 

6 

7 

7 

8 

8 

9 

9 

9 

10 

10 

11 

11 

12 

12 

30 

25 

25 

20 

20 

15 

15 

10 

10 

5 

5 

Temperatur på ovanvåningen i den lätta byggnaden med kulvert och frånluftssystem 

Temperatur på ovanvåningen i den tunga byggnaden med kulvert och frånluftssystem 

30 

Komfortgräns Komfortgräns 

25 

Komfortgräns 

0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 

1 

1 

1 

1 

2 

2 

2 

2 

3 

3 

3 

3 

4 

4 

4 

4 

5 

5 

5 

5 

5 

6 

6 

6 

6 

7 

7 

7 

7 

8 

8 

8 

8 

9 

9 

9 

9 

9 

10 

10 

10 

10 

11 

11 

11 

11 

12 

12 

12 

12 

figur 129. Temperatur på ovanvåning i tung byggnad med luftkulvert och frånluftsventilation 

Graferna visar inomhusklimatet i ett rum på 

ovanvåningen över ett år i byggnaderna: Lätt 

byggnad med Ftx, Lätt byggnad med luftkulvert, 

samt Tung byggnad med luftkulvert. Att notera är 

att klimatet blir behagligare i byggnaderna med 

luftkulvert och frånluftssystem eftersom den kalla 

kulvertluften kyler byggnaden. 

00 


160 figur 128 Temperatur på ovanvåning i lätt byggnad med luftkulvert och frånluftsventilation. 

161 

1 

1 

1 

1 

2 

2 

2 

2 

3 

3 

3 

3 

4 

4 

4 

4 

5 

5 

5 

5 

5 

6 

6 

6 

6 

7 

7 

7 

7 

8 

8 

8 

8 

9 

9 

9 

9 

9 

10 

10 

10 

10 

11 

11 

11 

11 

12 

12 

12 

12 

20 

15 

10 

5 

Skillnaden mellan den tunga och den lätta 

byggnaden är att toppar och dalar jämnas 

ut så att temperaturvariationer beroende av 

skiftande utomhusklimat minskar i en tyngre 

byggnad. Enligt simuleringarna blir skillnaden 

i uppvärmningsbehov mycket liten. I praktiken, 

när boende själva vill reglera sitt inomhusklimat, 

får den tunga byggnadens jämnare klimat större 

inverkan. Boende känner då mindre behov av att 

vädra och värme sparas.

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

Temperatur på bottenvåningen i den lätta byggnaden med FTX 

aggregat 

0 


1 

1 

2 

2 

3 

3 

4 

4 

5 

5 

6 

6 

7 

7 

8 

8 

9 

9 

10 

10 

10 

11 

11 

12 

12 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

figur 130. Temperatur på nedervåning i lätt byggnad med kulvert och frånluftsventilation 

Temperatur på bottenvåningen i den lätta byggnaden med kulvert och frånluftssystem 

1 

1 

1 

1 

2 

2 

2 

2 

3 

3 

3 

3 

4 

4 

4 

4 

5 

5 

5 

5 

5 

6 

6 

6 

6 

7 

7 

7 

7 

8 

8 

8 

8 

9 

9 

9 

9 

9 

10 

10 

10 

10 

11 

11 

11 

11 

Graferna visar temperaturen i ett rum på 

bottenvåningen över ett år. Skillnaden mot 

rummet på ovanvåningen är att det blir varmare 

då byggnaderna kyls genom att öppna takfönstret 

på ovanvåningen. Temperaturen på bottenvåningen 

om sommaren är en jämvikt mellan den kallare 

ovanvåningen och de värmande fönstren i söder. 

Temperatur på bottenvåningen i den tunga byggnaden med kulvert och frånluftssystem 

figur 131. Temperatur på nedervåning i lätt byggnad med luftkulvert och frånluftsventilation 

162 163 

35 

30 

30 

Komfortgräns Komfortgräns 

25 25 

Komfortgräns 


12 

12 

12 

12 

20 

15 

10 

5 

20 

15 

10 

5 

0 0 


figur 132. Temperatur på nedervåning i tung byggnad med luftkulvert och frånluftsventilation 

1 

1 

1 

1 

2 

2 

2 

2 

3 

3 

3 

3 

4 

4 

4 

4 

5 

5 

5 

5 

5 

6 

6 

6 

6 

7 

7 

7 

7 

8 

8 

8 

8 

9 

9 

9 

9 

10 

10 

10 

10 

10 

11 

11 

11 

11 

12 

12 

12 

12

ändrad byggnadsriktning 

Ett omtalat resultat är att det endast skilde 

800 kWh/år i energiförbrukning då man 

roterade Lindåshusen 180 grader. Detta har vi 

även gjort med vår byggnad med resultatet att 

energiförbrukningen ökade med endast 400 kWh/ 

år. En rimlig förklaring till detta är att vår byggnad 

har fönster i alla riktningar och Lindåshusen endast 

kWh/år 

7000 

6500 

6000 

5500 

5000 

4500 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

kWh/år 

syd väst nord 

Riktning 

har fönster i söder. Dessutom har de små fönstren 

ingen solavskärmning vilket även de minskar 

riktningsförändringens inverkan. 

Ett viktigt resultat är också att vi fann att den 

optimala orienteringen för vår byggnad är ca 20 

grader sydsydväst, se diagram 13. Enligt Angela 

Sasic är en trolig anledning till detta att det 

är varmare senare på dagen och att den totala 

temperatur lasten sol och temperatur är större 

senare på dagen. 

figur 133. Uppvärmningsenergiförbrukningen 

i 

byggnaden med luftkulvert och 

frånluftssystem beroende av 

byggnadens orientering. Det 

är tydligt att riktningen spelar 

marginell roll. 

Den 1 juli 2009 färdigställdes Kravspecifikation 

för Passivhus Version 2009. I ett slag förändrades 

våra beräkningar eftersom indata förändrades och 

kraven ändrades. De väsentliga skillnaderna mellan 

den gamla och den nya Kravspecifikationen är: 

• 

• 

• 

• 

• 

Värmeslagen viktas 

Antal boende specificeras 

Inomhustemperaturen är 22 grader vid 

beräkning av energikravet 

Värmekulvertförluster räknas med 

Nytt kriterium för Passivhusstandard 

Passivhuskriterierna 2008 kritiserades för att man 

inte gjorde skillnad mellan högvärdig el energi och 

lågvärdig värme energi. Detta har man tagit hänsyn 

till genom att en elformfaktor på 2 antas. För våra 

beräkningar innebär detta att skillnaderna mellan 

vår byggnad med luftkulvert och frånluft närmar 

sig vår byggnad med Ftx i årlig energi konsumtion. 

Enligt Passivhuskriterierna 2008 antogs att i 

bostäder upp till 120 kvm bor endast 2 personer 

och i byggnader större än 120 bor 4 personer. 

Detta är något som gynnat våra tidigare 

beräkningar då vår byggnad är på 123 kvm. I de nya 

kriterierna antas det att det bor en person per 41 

kvm. Detta ger oss en lägre internlast men också 

en lägre varmvattenkonsumtion. 

kravspecifikation 2008/2009 

En skillnad som får stora konsekvenser i våra 

beräkningar är att inomhustemperaturen höjs 

från 20 till 22 grader. Detta är en mycket 

rimlig förändring eftersom undersökningar 

visar att svenska hem numera faktiskt håller 

en temperatur närmare 22 än 20 grader 

(Socialstyrelsen 2005). Byggnaden med Ftx 

påverkas mycket lite av temperaturhöjningen 

eftersom Ftxens verkningsgrad ökar med en större 

temperaturskillnad. För byggnaden med luftkulvert 

och frånluft ökar däremot temperatur skillnaden 

mellan kulvertluften och inomhus luften med 15% 

dvs. en avsevärd höjning. 

Att värmekulvertförlusterna räknas med 

och att passivhuskriterierna förändras får 

konsekvenser som är likartade för alla våra 

byggnadsvarianter. Det är dock mycket rimligt att 

räkna in värmekulvertförluster eftersom man i 

projekteringsfasen av bostadsområden väljer mellan 

centrala värmesystem. Att kriteriet för passivhus 

höjs från 55 till 60 kWh/år är en konsekvens av 

förändringar i indata. 

På nästa uppslag följer energibalanser för samma 

byggnad, byggnaden med luftkulvert och frånluft, 

beräknad enligt den gamla respektive nya 

kravspecifikationen. 

5800 

Enligt Kravspecifikation 2008 får summan av 

5750 

värme för uppvärmning, värmen för uppvärmning 

5700 

5650 

av varmvatten och driftselen inte uppgå till mer än 

55 kWh per kvm och år. 

5600 

5550 

figur 134. Värt att notera är 

dock att byggnaden minskar sitt 

5500 

energibehov, om den vänds åt 

5450 

5400 

syd väst nord 

väst-sydväst snarare än rakt åt 

söder. 

Riktning 

164 165

luftkulvert och frånluft enligt 2008 



K tot 87 W/K 

Q årligt 













Kravspecifikation för passivhus version 2008 IVL rapport nr. 15 48 


Energi behov 45 55 kWh/år kvm 

Effekt behov 11.82 12 W/kvm 

tabell 15. Energibalans i en lättare byggnad med luftkulvert och frånluftssystem 

beräknad enligt kravspecifikation 2008. 

Att notera och jämföra med tabell 16 är värdet för 

tillförd värme. Eftersom byggnaden är 124 kvm så 

kan vi enligt kravspecifikationen 2008 räkna med 

internlaster från 4 boende vilket gör det enklare 

för oss att uppnå kraven. Effektbehovet vid Dut blir 

dock endast lite bättre eftersom en övre gräns på 4 

W/m2 kan adderas som internlast. 

Skillnader 

• 20 grader inomhus 

• 4 boende 

• Oviktad El 

• 55 kWh / år kvm Energikrav 

Viktigt är också att den totala energiåtgången för 

Ventilation och Transmission har ökat då antalet 

gradtimmar ökat när inomhustemperaturen ökat 

från 20 till 22 grader. 



K tot 87 W/K 

Q årligt 













Kravspecifikation för passivhus 2009-07-01 




tabell 16. Energibalans i en lättare byggnad med luftkulvert och frånluftssystem 

beräknad enligt kravspecifikation 2008.Byggnaden är designad för 4 boende men enligt 

kravspecifikation 2009 bor det en person på 41 kvm. Vid ett möte med Anders Linde 

på passivhuscentrum diskuterade vi om energi krav inte borde anges i kWh/år pers? 

luftkulvert och frånluft enligt 2009 

Skillnader 

• 22 grader inomhus 

• 3.02 boende 

• El * 2 

• 60 kWh / år kvm Energikrav 

166 167

indata 

Utomhusvärden – vårt exempelår 

Vi använder 1995 som exempelår med värden 

för varje timma för temperatur, luftfuktighet och 

solintensitet. Dessa värden används av Derob 

och för simuleringar i Excel. 1995 hade en 

medeltemperatur på 7.1 °C, dvs en temperatur 

under det normala för de senaste tio åren (7,9 

°C) 1 . 

Varmvatten 

Vi använder oss av 11,5 kubikmeter per person 

och år, utgående från 18 kubikmeter som minskas 

med 20% för småhus och 20% för snål armatur. 

Varmvatten räknas som 60 0C, vi räknar med 12 

0C ingångsvärde för kallvatten i snitt vilket ger 56 

kWh energiåtgång per kubikmeter 2 . Användningen 

av värme viktas för månader som följer: jan 1,14, 

feb 1,17, Mars 1,14, april 1,1, maj 0,9, juni 0,85, 

juli 0,7, aug 0,75, Sept 0,95, okt 1,1, nov 1,14, 

dec1,16 3 . 

Ventilation - omsättning 

För ventilation styr Boverkets byggregler 

omsättningen till 0,35 l/s, kvm då personer 

är hemma och 0,1 l/s, kvm i borta-läge. 

Passivhuscentrum anger detta värde till runt 

10% minskning emedan boverket anger 0,25 l/s, 

kvm, dvs en minskning med 28,5%. Vi beräknar 

utefter en schablon för vilka tider personer vistas 

i byggnaden och räknar med 9 bortatimmar per 

dygn vilket ger 0,256 l/s, kvm. Denna siffra är 

något större än Boverkets uppmätta värde 4 . 

1. Petersson 2004 

2. metodrapport s12, indata s32-33 Energimyndigheten 2008, 2009 

3. metodrapport s12, Energimyndigheten 2008, 2009 

4. indata s28, 30, metodrapport s15 

5. metod s 11, indata s31-32 

6. Metodrapport s12, indata s33-35 

Personvärme 

Antalet personer beräknas enligt Boverkets norm 

och i Kravspecifikationen 2008 med 4 personer 

över 120 kvm medan Passivhuscentrum och 

Kravspecifikationen 2009 sätter upp en lägre 

norm med en person per 41 kvm BOA. Vi har 

som sagt använt oss av båda dessa värden och 

utfört parallella simuleringar. Att tillägga är 

att vi arbetat med att söka minska ytor utan att 

minska familjestorlekar därför kan 4 personer 

stämma bättre. Vi använder 80W per person och 

hemmavarande tid i snitt 14 timmar per dygn. 

Detta ger en snitteffekt av 46,67 W vilket är nära 

passivhuscentrums snitt på 47 W 5 . 

Hushållsel 

Vi använder värden från Energimyndighetens 

program för Passivhus och lågenergihus från 2008 

och 2009. Enligt båda dessa kravspecifikationer 

räknar man med 1400 kWh per bostad samt 

400 kWh per person och år. Skillnaden mellan 

kravspecifikationerna är att antalet boende varierar, 

detta innebär att enligt kravspecifikationen 

2008 blir det 3000 kWh per år och enligt 

kravspecifikationen 2009 2609 kWh per år. Av 

denna energi kan 80 % antas bli spillvärme, lågt 

räknat enligt FEBYs Metodrapport 2009. Boverket 

presenterar klart högre siffror, 2500 kWh + 800 

kWh per person. Vi viktar värdet enligt jan 1,25, 

feb 1,22, mars 1,15, april 1, maj 0,88, juni 0,78, 

juli 0,73, aug 0,75, sept 0,83, okt 1, nov 1,16, dec 

1,25. 

Solinstrålning 

Solinstrålningens inflytande beräknas i Derob 

simuleringen. Av betydelse är fönstrens 

transmittans samt solavskärmningen. De 

fönster som föreskrivs har transmittansen 0.3 

och U-värden på 0.8. Solavskärmninen sker 

genom överhängande takfötter samt fördragbara 

spjälgardiner. 

Lufttäthet 

I simuleringen tas även hänsyn till byggnadens 

lufttäthet. Vi använder oss av lufttätheten 0.2 

l/s m2 vid en tryckskillnad på 50 Pa för våra 

väggelement då detta visat sig vara uppnåbart vid 

ett flertal passivhus projekt. 

168 169 

0.0 

0.00 

-2.00 -2.0 

-4.00 -4.0 

-6.00 -6.0 

-8.00 -8.0 

-10.00 -10.0 

-12.00 -12.0 

-14.00 -14.0 

-16.00 -16.0 

-18.00 -18.0 

Temp 

0 50 100 150 200 250 

figur 135. Dimensionerande utomhustemperatur, Dut, i 

Göteborg beroende av byggnadens tidskonstant. För att 

beräkna vilken dimensionerande utomhustemperatur som 

gäller för vår byggnad användes en approximation efter 

gällande kravspecifikation och byggnadstynger. 

tidskonstant, h 

D ut 

1. Isover

kostnader 

Då samarbetet med Peab inleddes i mars 2009 

utformades ett projekt för ett ekonomiskt och 

energieffektivt småhus med goda arkitektoniska 

värden. Energieffektiviteten skulle uppnås 

genom simuleringar och beräkningar av olika hus 

och byggnaden skulle bli ekonomisk genom att 

ekonomiska kalkyler skulle genomföras av Peab. 

Tyvärr gjorde finanskrisen 2009 det omöjligt 

för Peabs kalkylatorer att hinna med en kalkyl av 

byggnaden. 

Därför valde vi att ta hänsyn till ekonomi i 

byggnaden genom att göra flera studiebesök hos 

prefabtillverkare och monterarfirmor. Därefter 

utvecklade vi vår byggnad efter att lätt kunna 

monteras av prefabricerade element. Med 

handledning av Ingemar Dryséus, inköpschef på 

Peab, skickade vi slutligen ut en offertförfrågan till 

firmor som tillverkar lättbalkar och prefabricerade 

element för att kunna bedöma kostnaden för 

byggnaden. 

Energiförbrukning 

Änghagenvillan 17483 kWh 

Vår byggnad 5295 kWh 

Differans 12188 kWh 

kkr 

Byggnadskostnad 2352 

Skillnader 

Byggsystem 131 

Markisolering 10 

Installationer -27 

Total 113 

Procent skillnad 4.8% 

tabell 18. Jämförelse med Änghagen villa. 

Sjömarken och BMhus svarade på vår 

offertförfrågan och därefter analyserade vi deras 

anbud genom att jämföra post för post med en 

kalkyl för 30 villor Änghagen som Peab ska bygga. 

Resultatet blev att vår villa blir 131 kkr dyrare, 

se tabell 18. Därutöver var vi tvungna att lägga 

till extra markisolering och kostnadsskillnaden 

för installationer. På inrådan av Ingemar Dryseus 

sänktes posten för elinstallationer och värmesystem 

då vår byggnad skiljer sig mycket i dessa 

avseenden från Änghagen. För en noggrannare 

sammanställning av den ekonomiska analysen se 

appendix sidan 200. 

kkr 


Skillnader 




Total 97 


tabell 19. Reviderad jämförelse med Änghagen villa. 

Total investeringen lönar sig efter 13 år, eller 10 år om 

man räknar med ökande energipriser. 

efter den första kalkylen och sedan försökt skatta 

den kostnadsskillnad förändringen skulle innebära. 

Dessa skillnader och deras inverkan kan ses i tabell 

20. Värt att notera är även att det inte bara är 

byggsystemet som ändrats utan att byggnaden även 

bytt form detta gör att den globala kostnaden för 

byggnaden sjunker. 

Problem med att räkna på detta sätt är att våra 

beräkningar endast är gällande utifrån Änghagen, d 

v s våra beräkningar har liten validitet. Dessutom 

sjunker även vår precision då beräkningarna 

endast baserar sig på ett anbud från Sjömarken och 

BMhus. Det är möjligt att anbudet är lågt lagt för 

att locka till sig Peab eller att man lagt det högt för 

att hoppas tjäna extra. 

kkr 

Medräknat installationsskickt 30 

Pulpettak -6 

Färre fönster -40 

Total -16 

Nya dimensioner -169 

tabell 20. Skillnader i utformning innan och efter 

revision. Notera att de nya dimensionerna inte leder till 

en förändring av kostnaderna för byggsystemet. 

Energieffektivisering 

Byggkostnad 

Energi kostnad 0.79 kr / kWh 

Dessa 113 kkr betalar för en energieffektivisering 

som enligt Derob skulle spara in 12 000 KWh om 

kkr /år 

12 

figur 137. Månadskostnadsdifferans 

Energi kostnad 9.6 kkr / år 

året vilket innebär att investeringen skulle betala 

10 

sig inom en period av 15 år. Om man dessutom 

Merkostnad 113 kkr 

räknar in att energipriserna fortsättar att öka så kan 

8 

Räntesatts 3.5 % 

Avbetalningstiden 15 år 


(ökande energipris) 

tabell 17. ekonomis sammanställning av totalkostnad för 

byggnaden. 

170 

ytterligare besparingar göras på sikt, se tabell 17, 

18 och 19. 

Tanken var att vi skulle ändra på vår byggnad 

efter det att byggnaden kalkylerats för att 

kunna kostnadseffektivisera ytterligare. Det 

var tyvärr omöjligt och oetiskt att skicka ut två 

offertförfrågningar. Vi har därför gjort ändringar 

I tabell 19 ovan sammanställs den slutliga kostnads 

sammanställningen utifrån Änghagen. Figur 

136 och 137 visar installationskostnaden för en 

energieffektivisering samt den kapitalkostnad 

det motsvarar jämfört med den besparade 

uppvärmningskostnaden. Nästa steg för att gå med 

energieffektivt byggande i koncernen Peab skulle 

vara att genomföra en kalkyl. 

6 

4 

2 

0 

Skillnad 

Energikostnad 

Skillnad 

Kapitalkostnad 

171 

kkr 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

figur 136. Byggnadskostnad netto

yggkostnad 

kkr/kvm 

En annan intressant aspekt på byggande av 

passivhus är byggtider. Energieffektiva bostäder 

är mycket känsliga för byggfukt vilket gör att 

byggplatsen måste väderskyddas. Ett väderskydd 

kostar 85 kkr i uppförande och därefter 17.5 kkr 

per månad enligt Ingemar Dryséus. Ifall byggnaden 

kan färdigställas till väderoberoende skick på två 

dagar kan en väsentlig besparing göras. På detta 

sätt byggdes de byggnader vi besökte under vår 

studieresa till Österrike, Schweiz och Tyskland. 

Byggnaden är utformad så att FTX eller lösningen 

Kulvert och frånluftssystem kan väljas fritt. En FTX 

beräknas ha en något lägre installationskostnad, 28 

750 kr jämfört med 32 300 kr 1 , och ger dessutom 

en något lägre energiförbrukningen (2.1 kWh/ 

kvm). Däremot fisar Derob att inomhusklimatet 

blir jämnare i byggnaden med kulvert, man 

undviker övertemperaturer under sommaren samt 

i sovrum om vinternätter. Valet Luftkulvert eller 

FTX avgörs därför snarare av omständligheter så 

som markförhållanden, centralt boende med dålig 

utomhusluft, algeriska boende eller preferens. 

Kostnaden för en kulvert skiljer sig mycket 

åt, framförallt beroende på om den läggs med 

betongrör eller plaströr. Kostnaden för betongrör 

med en nominell, dvs. inre, diameter av 300mm 

ligger i 2008 års priser på drygt 300 kr per meter 2 . 

Totalt med intagsbrunn skulle materialkostnaden 

ligga på runt 17 000 kr. Ett motsvarande men 

något längre plaströr kostar långt mindre. 

Om kulvertdragningen görs i samband med 

grävning för dränering av hus och fjärrvärmeschakt 

bör kostnaderna för arbetet kunna hållas låga. 

Hanteringen av avloppsrör tvingar dock fram krav 

på kran. 

Ett av Hans Eek ofta omtalat faktum är att 

man tjänar mycket på att inte behöva installera 

ett värmesystem. Vi skulle vilja nyansera den 

bilden lite. För det första installerar man 

visst ett värmesystem, att tillsätta värme 

till luften är att värma bostaden. Det finns 

problem med luftvärme i att tilluften varierar 

mellan 16 och 52 grader 3 . Den främsta satsen 

är dock att installationskostnaderna för ett 

värmesystem är små i jämförelse med den totala 

byggnadskostnaden. Kostnader för värmesystem i 

ett småhus kan dock skilja väsentligt. 

Alternativet att kombinera Ftx och luftkulvert 

förtjänar även en kommentar. Vi har i kapitlet 

installationer, se sidan 50, kunnat konstatera att en 

luftkulvert i kombination med en Ftx skulle kunna 

spara energi och ge ett behagligt inomhusklimat. 

Kostnaden för den sparade uppvärmningsenergin 

och kostnaden för att fukta luft inomhus för 

att uppnå ett önskvärt klimat kan ställas mot 

installationskostnaderna för en luftkulvert i 

tabell 21. Observera att denna energibesparing 

inte har räknats in med i simuleringen varför 

kostnadssammanställningen på föregående uppslag 

inte inkluderar denna besparing. 

Luft fuktning Temperaturhöjning vintertid 

besparing 120 W Temperaturbesparing 1226 kWh 

Fuktningssäsong 6 månader Ftx effektivitet 85 % 

kWh pris 1 kr/kWh Besparing 184 kWh 

Besparing 518 kr / år kr / år Besparing 184 kr / år 

Total besparing 702 kr / år 

Räntesats 3.5% 

Ekonomiskt möjlig investering 

20067 kr 

tabell 21. Ekonomisk analys att koppla en luftkulvert till Ftxen. 

På samma sätt som vi bedömde avbetalningstiden 

för investeringen i byggsystemet kan vi nu bedöma 

hur mycket en Luftkulvert får kosta för att den 

skall löna sig att byggas. 

Det vi egentligen gör här är att försöka sätta ett 

pris på att få ett behagligt inomhusklimat med 40% 

RF. Det är inte helt oproblematiskt att räkna så här 

eftersom man inne i byggnaden har ofrånkomlig 

fuktproduktions som kan gör att förtjänsten med 

en luftkulvert minskar. Likväl är det fortfarande 

intressant att se på luftfuktighet som en del av 

byggnadens energiförbrukning. 

figur 138. Principgraf som visar på kostnad för 

hus med och utan värmesystem. Det lilla hacket i 

kurvan visar skillnaden mellan att intsallera eller inte 

installera ett mindre värmesystem 

172 173 

4 1. ventilationsbutiken 

2009 

2. timrabetong 2009, 

dahlgrenscement 2009 


2009 

4. issuu 2009 

Energiförbrukning kWh / kvm 

.

174 

slutlig modell 

Installationer 

Byggsystem 

Utformning 

Simuleringar 

Kostnader

installationer 


Byggnaden och varmvatten värms med en ingående 

värmekulvert från biocentral. Ett fåtal radiatorer räcker 

för att värma byggnaden. 

Värmesystem 

Byggnaden kräver någon form av värmesystem. 

Vi har valt ett fåtal radiatorer samt en värmeslinga 

som värmer ingående luft under vintertid. 

Byggnader är anslutna till ett lokalt värmenät med 

värmekulvert. Vi väljer ett närvärmesystem med en 

central biopanne- och solvärmecentral. Systemet 

ger möjligheter till effektivare, gemensamma 

avloppsåtervinning. Anläggningen kräver också 

liten skötsel från de boende. 

Vatten och avlopp 

Varmvatten distribueras från värmecentralen 

vilket medför effektivare solpaneler och minskar 

primärenergiförbrukning. Vatteninstallationer 

samlas till byggnadens ena hörn och är samma för 

olika byggnadsmodeller. 

Ventilation 

En luftkulvert värmer under vintern och kyler den 

under sommaren vilket ger ett svalt och behagligt 

inomhusklimat. I luftkulverten faller också 

partiklar från luften ner i vatten. Samma vatten 

fuktar också luften vilket ger ett mer behagligt och 

hälsosamt inomhusklimat med högre luftfuktighet. 

Behovsstyrda frånluftsfläktar förstärker 

självdragsventilation. Frånluft används för att 

värma eventuellt uterum under vår och höst. 

Elsystem 

Installationslist i nedre del av vägg förenklar 

kabeldragning i byggnaden. Piezoteknik används 

för att minska behov av dragningar. Gasspis minskar 

elförbrukning. All vitvara i övrigt är av bästa 

energiklass. 12V-system fungerar parallellt med 

240V i belysning. 


En luftkulvert förser byggnaden med sval och behaglig 

luft, året om. Behovsstyrda frånluftsfläktar upprätthåller 

undertryck och håller nere elförbrukning. 


Vattensystemen är samlade till en del i byggnaden. 

176 177 

80 mm 

200 mm 

Luft ulvert 

400 mm 

150 mm 

80 mm

yggsystem 

väggens konstruktion byggnadens prefabricering 

22 slätpanel 

22 bärläkt cc600 / luftspalt 

22 läkt cc300 / luftspalt 

0,4 vindpapp eller 30mm isolerskiva 

350 lättregel cc600 / cellulosaisolering 

21 plywood 

70 2”3 regel cc600 / isolerskivor 

13 gipsskiva eller plywood 

520 total väggtjocklek 

Längst upp ligger ett lätthammarband av 45x45reglar 

och 6mm masonit. 

Undre väggmodul når 50mm över mellanbjälklag. 

Därmed kan skarven tätas efter montage av 

mellanbjälklag. Total byggtid till väderskydd kan 

minskas. 

Urtagning av installationsskikt för mellanbjälklag. 

Under mellanbjälklag ligger en horisontell 45x70 

regel, under denna stående 45x70-reglar ner till 

golv. 

Gips når inte hela vägen ner till golv utan 200mm 

lämnas till installationsskikt. Denna täcks av list av 

plywood eller stavlimmat trä. 

Urtagning för installationer i stående regel. 

placerat 80mm från nedre ände. urtagningen är 

25x80mm. 

Längst ner ligger en lättsyll av 45x45-reglar och 

6mm masonit. 

12. Byggnaden överlämnas till kumd. 

11. Vitvaror installeras. 

10. Inre ytskikt byggs upp. 

9. Klimatskal är nu klart. Blow-door 

test genomförs och entreprenad 

överlämnas. 

8. Nockelement läggs på plats och fästs i 

takelement. 

7. Takelement läggs på plats och fästs i 

väggelement och varandra. 

6. Nockbalk läggs på plats. 

5. Övre väggelement ställs på plats och 

fästs i nedre väggelement, i varandra 

och till sist i mellanbjälklag. 

4. Mellanbjälklag lägg på 

installationsskikt i nedre väggelement. 

3. En mindre limträbalk läggs mellan 

innerväggar för att minska belastningen 

på mellanbjälklaget. 

2. Ovanpå grunden ställs och fästs 

väggelement in. Väggelementen 

fästs dels i vinkeljärn som gjutits in i 

grunden, dels i varandra. 

figur 142. väggkonstruktion i sektion, skala 1:20 

1. Byggnaden grundläggs med normala 

tillvägagångssätt. Grunden isoleras 

dock väl, med 400 mm isolering. Vidare 

ansluts byggnaden till en luftkulvert. 

figur 143. byggnadsdelar i sprängskiss, 

178 179

utformning 

a 

124 kvm 

b 

139 kvm 

c 

96 kvm 

3,6 m 

2,4 m 

figur 144. Möjligheter att förlänga och förkorta 

byggnaden. 

Vårt förslag är ett enkelt hus, ett rätblock med 

sadeltak. Byggnaden ges en modern yta till den 

närmast traditionella volymen för att kunna passas 

in i skiftande miljöer. 

Byggnadens area är liten för att minska 

uppvärmningsbehov och kostnader. Ett enkelt sätt 

att spara energi är att minska kraven på bostadsarea. 

Istället ökar ytan under vår, sommar och höst då 

ett stort uterum får inomhustemperatur. Lövträd 

skuggar under sommaren. 

För att anpassas till olika grupper finns byggnaden i 

tre olika storlekar, vilka utgår från samma grund. a 

är 96, b är 124 och c är 139 kvm. 

Byggnaden söker sammanföra enkelhet med lyx, 

miljö med energieffektivitet. 

Grundmodell 

- 124 kvm boarea 

- 5 rok 

- uppfyller kraven för passivhus 

- 22 kvm uterum 

En man och en kvinna bor ihop med sina tre barn. 

Johanna och Martin är båda 35 år gamla. De fick 

sitt tredje barn, Elmer, för ett år sedan och söker 

nu dagisplats till hösten. Elmer har två äldre systrar, 

Elsa och Hanna tre och sju år. Johanna och Martin 

har letat hus länge men inte haft tid att flytta förrän 

nu. Huset valde de främst på grund av läget och de 

låga driftskostnaderna, inte av miljöskäl. De tycker 

om närheten till naturen och inte minst sjön, men 

ser också husköpet som en långsiktig investering. 

180 181 

144 

På undervåningen har Johanna och Martin ett 

litet arbets- och gästrum. På sikt kan det bli ett 

sovrum till när barnen blivit äldre. I söder har de 

ett uterum att sitta i på våren, i vardagsrummet vill 

de på sikt ha en kamin för mysiga vinterkvällar. En 

köksö ville de ha mest för att man ska det. Eftersom 

området är bergigt finns ingen luftkulvert till 

Martin och Johannas hus, därför har de istället en 

Ftx-ventilation. 

figur 145. Version a, övre plan, skala 1:200. 

figur 147. Version a, nedre plan, skala 1:200. 

145 

figur 146. Version a, östfasad, skala 1:200. 

figur 148. Version a, söderfasad, skala 1:200.

yggnadssimulering 

simulering av energibehov 

Beräknings resultat 



K tot 87 W/K 






Värme från kulvert 330 kWh/år 







kravspecifikation för passivhus FEBY, 2009 


Energi behov 58.6 kWh/kvm, år 60 

Effekt behov 11.92 W/kvm, Dut 12 

tabell 31. Energisammanställning för modellbyggnaden med luftkulvert och frånluftsystem 

värmebalans och energiförluster för vår byggnad 

182 183 

kWh 

16 000 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

- 2 000 

- 4 000 

- 6 000 

- 8 000 

- 10 000 

- 12 000 

- 14 000 

Kulvert 

och frånluft 


från panna 




värme från kulvert 

kroppsvärme 


ventilation 

transmission 

avlopp 

- 16 000 

figur 149. figuren visar värme som går in och ut ur 

modellbyggnaden med de positiva värdena in och 

negativa ut. Trots en liten värmepost från kulvert bidrar 

den genom att utnyttja sol effektivt. 

Ventilation 

4974 kWh/år 

Fönster och dörrar 

2454 kWh/år 

Grund 

803 kWh/år 

Tak 

979 kWh/år 

Väggar 

2111 kWh/år 

Avlopp 

1552 kWh/år 

figur 150. Bilden beskriver energiförluster genom olika 

byggnadsdelar och processer för året. Ventilation är en 

stor energipost när ingen Ftx är installerad.

kostnad 

Här sammanställs de beräkningar och kalkyler som gjorts för att jämföra kostnader för vår byggnads stomme 

med en normal stomme, i det här fallet från projektet Änghagen i Kungsbacka. 

kkr 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

figur 151. Investeringskostnaden för att 

energieffektivisera bostäder. 



Byggkostnad Byggnads kostnad 

kkr /år 

Kkr/år 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Energikostnad Skillnad skillnad Kapitalkostnad Skillnad skillnad 

Energikostnad 

Kapitalkostnad 

figur 152. Kapitalkostnaden ställd mot skillnaden i 

uppvärmningskostnad. 

Notera att kalkylen baserar sig på dels ett anbud från Sjömarken och BMhus och en enhetskostnadsanalys av 

Änghagen. Detta gör att validiteten och precision i kalkylen är låg. 

kkr 


Skillnader 




Total 97 


tabell 32. Jämförelse av kostnaden 

för vårt stomsystem och andra 

energieffektiviseringskostnader med en villa 

i Änghagen med motsvarande boa.Total 

investeringen lönar sig efter 13 år, eller 10 år om 

man räknar med ökande energipriser. 

Energiförbrukning 

Änghagenvillans 17483 kWh 

Vår byggnads 5295 kWh 

Differans 12188 kWh 

Energi kostnad 0.79 kr / kWh 

Energi kostnad 9.6 kkr / år 

Merkostnad 113 kkr 

Räntesatts 3.5 % 



(ökande energipris) 

tabell 33. ekonomis sammanställning av 

totalkostnad för byggnaden. 

184 185

186 

avslutning 

Slutsatser 

Epilog

slutsatser 

En av våra viktigaste slutsatser är att hur man 

når energieffektivt boende är platsspecifikt. 

Dvs. vilka lösningar som väljs beror av en 

mängd faktorer så som, mark förhållanden, lokal 

klimat, fjärrvärmemöjligheter, tillgänglighet, 

transportmöjligheter, social infrastruktur, samt 

målgruppens egagemang och sammansättning. Att 

bygga energieffektivt handlar om att ha översikt 

och välja rätt system i för den specifika situationen. 

Slutsatserna är också resultatet av vår analys av ett 

antal idéer ur Idélistan, sida 23. 

En tydlig slutsats som kan dras från detta 

examensarbete är att en luftkulvert kan göra det 

möjlighet att bygga passivhus med ett behagligare 

inomhusklimat. Den oviktade energianvändningen 

i en byggnad med luftkulvert ökar men 

primärenergiförbrukningen tycks vara marginellt 

högre jämfört med en byggnad med Ftx. 

Passivhus sägs värmas med nästan enbart spillvärme 

från boende och hushållsel, vi har i det här 

arbetet visat att man kan tillgodogöra sig än mer 

spillvärme. Det skulle vara mycket intressant att 

studera ett passivhus som byggts enligt tysk modell 

med Ftx och luftkulvert byggt i ett svenskt klimat. 

Vidare kan vi konstatera att det går att se på 

luftfuktighet på ett mer komplext sätt än vad 

man brukar i passivhussammanhang. För att ha 

ett behagligt inomhusklimat bör man eftersträva 

en relativ fuktighet på 40% men om denna fukt 

kommer från byggnaden så är det en energiförlust. 

Våra försök med olika stomsystem visade att det 

är enklare att söka introducera nya byggsystem 

för byggfirmor som arbetar med byggnation på 

plats. I övrigt är det svårt och ansvarsfrågan måste 

lösas. Med prefabricering krävs en produktionslina 

och den behöver ställas om för nya byggsystem. 

Därmed blir det också svårt att se ekonomiska 

relationer mellan prefabricerade byggsystem, 

vilka inte beställs i stora volymer. Slutsatsen i 

byggsystemfrågan är att frågan är alltför stor 

för detta examensarbete och att en normal 

träregelstomme eller en enkel lättregelstomme 

troligen blir billigare att bygga i mindre volymer. 

Tidigt i vårt arbete ville vi bygga ett flexibelt 

boende som skulle kunna passa för framtidens 

familjekonstellationer. En slutsats som vi dragit i 

detta arbete är dock att det kostar energi att göra 

en byggnad flexibel. Flexibilitet ger konvention i 

plan och konvention blir ineffektivitet. Det går åt 

mer energi till att bo på ett ineffektivt sätt. 10 kvm 

outnyttjad eller dåligt utnyttjad yta är en enorm 

energiförlust och en stor extra kostnad. Det är 

bättre att flytta till ett boende som är helt anpassat. 

Därför bör det vara bättre att bygga blandat än att 

bygga flexibla enheter. 

Vi hade tidigt idéer om hur man kan utnyttja 

södersluttningar och solfickor för att skapa gott 

klimat. Försöken att vända byggnaderna i olika 

riktningar i simuleringen gav små och närmast 

obefintliga skillnader i energianvändning. Därmed 

kan byggnader vändas mer i olika riktningar 

vilket skapar större frihet i planeringen av 

områden och man bör snarare placera byggnaden 

rätt med avseende på att skapa ett bättre lokala 

utomhusklimat. 

Många av de tidiga idéerna inbegrep tekniskt 

komplicerade installationer. Tyvärr blir det 

ofta svårt att räkna hem dessa installationer då 

meningen är att minska energiförbrukningen och 

installationer lätt gör av med mer energi än de 

sparar. Vi vill trycka på att de bästa systemen är ofta 

de enklaste, som fungerar trots strömavbrott eller 

högre energipriser i framtiden. 

En av slutsatserna som vi kan dra från vårt 

arbete är att de nya passivhuskraven från 2009 

är en avsevärd förändring. Förändringen verkar 

vara en förbättring både för utformning och 

miljöpåverkan. Att man specificerar hur många 

som bor i byggnaden gör att det blir enklare att 

bygga varierade bostäder. Man bör dock notera att 

ett effektivt sätt att minska energiförbrukningen 

är att yteffektivisera. Dessutom är det en 

avsevärd förbättring att passivhuskriterierna tar 

hänsyn till energislag. Vidare hoppas vi att nästa 

version av Kravspecifikationen även tar hänsyn 

till produktionsenergi då denna står för mellan 

20% och 60% av ett energieffektivthus totala 

energiförbrukning. 

188 189

epilog 

Resultatet av detta arbete är ett bostadshus utan 

Ftx som uppnår passivhuskraven. Detta visar att 

alternativet luftkulvert fortfarande är ett intressant 

alternativ även i svenska sammanhang samt att en 

Ftx inte är en självklar del i ett passivhus. En Ftx 

innebär ett stort ventilationssystem och ställer 

stora krav på byggnadsutformningen, vilket kan 

ersättas av andra system. 

Utöver detta har vi undersökt ett antal idéer för 

energieffektivt boende och funnit många punkter 

som vi i fortsatt verksamhet bör arbeta vidare med. 

Bland annat värmeproduktionen i hushållskompost 

eller mulltoaletter, användning av gråvatten för 

spolning i toalett eller värmning av golv, moderna 

bostäder som anpassas efter årstid och mycket 

annat. 

Samarbetet mellan en ingenjörs- och en 

arkitektstudent har varit mycket givande. 

Förståelse för värderingar och tankebanor hos den 

andra har växt och vi hoppas att detta kommer 

ge oss större förståelse när vi är får möjlighet att 

samarbeta mellan yrkeskårer i framtiden. 

En fortsättning på detta arbete är dels möjlig i 

Oxled i Partille där Peab planerar att bygga 34 

småhus. Där detta arbete avslutas kommer ett 

samarbete starta som syftar till att ta fram ett 

lågenergialternativ till traditionellt Peab byggande 

som kan utvärderas konkret i Oxled. 

Vi har noterat att man bör förändra synen 

på luftfuktighet och kallvattenanvändning i 

energieffektiva byggnader. Kallvatten som 

värms upp i en byggnad är förlorad energi och 

luftfuktighet upp till 40 % rf borde vara ett krav. 

Viktiga delar i energieffektivt byggande som vi 

gärna skulle ha arbetet vidare med men som 

inte ryms inom detta arbete är det faktum att vi 

bygger en villa. Villor är sannolikt inte den mest 

energieffektiva boendeformen eftersom många 

delar av energikonsumtion sker utanför bostaden 

men delvis beror av hur man bor. Avfallshantering, 

elektricitet, avlopp, transporter, resor, mat, 

varukonsumtion kan bli enklare om man bor i 

andra former än i villa. Vidare är villaområdet ett 

exempel på ineffektivt markutnyttjande. 

Vi hade även gärna använt andra 

beräkningsprogram än Derob. Ett intressant 

alternativ hade varit att arbeta i Matlab och 

simulink för att kunna modellera en byggnad 

på egen hand. Vi hade även gärna haft tid att 

kontrollera daggpunkter i väggar och hörn i Heat2 

samt att göra noggranna hållfasthetsberäkningar 

istället för enkla överslag som gjort att grövre 

dimensioner har valts. 

Frågan är om detta examensarbete är en del i 

en positiv miljöutveckling eller är en del i ett 

missbruk av naturens resurser genom att visa på 

miljövänligare alternativ till villabyggandet. Vi är 

övertygade om att bygga energieffektiva villor inte 

löser miljöproblemen. 

Grunden för ett liv i samklang med natur och 

klimat är en förståelse för dem och hur vi påverkar 

dem. Vi har tillsammans skapat oss en djupare 

förståelse för produktionen och driften av småhus. 

Hur byggnader och boende kopplas till den värld 

som omger dem går att visa på. Nu handlar vår 

framtid om att göra. 

190 191

eferenser 

I referenslistan är kursiva källhänvisningar muntliga källor, källhänvisningar med versal tryckta källor och 

källhänvisningar med gemen internetkällor. 

(4myhome 2009) http://www.4myhome.se/uppvarmning/uppvarmning_el/artiklar_tips/178/ 20090506 

(anneberg 2009) http://www.anneberg.org/documents/bergvarme/anneberg.htm 20090720 

(arkitekt 2009) http://www.arkitekt.se/s20986 20090424 

(arkitektnytt 2009) http://www.arkitektnytt.no/page/detail/article/10831/news-4-1877.html 20090608, http://www.arkitektnytt.no/page/ 

page/preview/10831/news-4-2392.html 20090608 

(arkitektur 2009) http://www.arkitektur.no/?nid=87482&tid=158202, 20090608 

(Backman 2008) Backman, jens, Nilsson, Leif, Nyquist, Anders, Energismart och kretsloppsanpassat byggande i kallt klimat, Länsstyrelsen i 

Västerbottens län, Sundsvall, 2008, 

(Bennich 2008) Bennich, P. 2008. Resultat av mätningar i 400 bostäder. Presentation vid Energimyndighetens hearing 27/5 2008. Tillgänglig via 

http://www.energimyndigheten.se. 

(Björkholm 1996) Björkholm, Ylva, Lindqvist, Malin, Ekologi som inspirerar, 12 miljöanpassade hus, Svensk Byggtjänst, Halmstad, 1996 

(Bodin 2008) Bodin, Anders, Hidemark, Jacob, Stintzing, Martin, Arkitektens handbok, Addera förlag, Stockholm, 2008 

(Bokalders 2004) Bokalders, Varia, Block, Maria, Byggekologi, kunskaper för ett hållbart byggande, Svensk byggtjänst, Västervik, 2004 

(boklok 2009) http://www.boklok.com/ 20090805 

(Boström 2003) Boström, Tobias, Glad, Wiktoria, Isaksson, Charlotta, Karlsson, Fredrik, Persson, Mari-Louise, Werner, Anna, Tvärvetenskaplig 

analys av lågenergihusen i Lindås park, Göteborg, Program Energisystem, Linköping, 2003 

(Boverket 2006a) Bostäder byggda med volymelement, en fallstudie av svenska bostadsprojekt – verklighet och vision, Boverket Byggkostnadsforum, 

Boverket, Växjö, 2006 

(Boverket 2006b) Boverket, Energisk arkitektur, sköna, driftsäkra och energieffektiva byggnader, Boverket, Huskvarna, 2006 

Boverket, Sundsvalls Inre Hamn – Ett utvecklings- och informationsprojekt för trähusbyggande i massivträ, Boverket, Växjö, 2006, (Boverket 2006c) 

(Boverket 2007) Boverket, Indata för energiberäkningar av kontor och småhus, en sammanställning av brukarrelaterad indata för elanvändning, 

personvärme och tappvarmvatten, Boverket, Karlskrona, 2007 

(Boverket 2008) Boverket, Regelsamling för byggande, BBR 2008, 2008 

(boverket 2009) http://www.boverket.se/ 20090204 

(Brunklaus 2008) Brunklaus, Thormark och Baumann, Bygg och teknik 2008, nr 5, s29-30, Passivhus och konventionella hus – en miljöjämförelse, 

2008 

(Bülow-Hübe 2006) Bülow-Hübe H. 2006. ”Fönsterfysik och energitransport genom fönster” kap. Nuläge och historisk Återblick. Kursmaterial 

Solenergi- Grundkurs i solvärmeteknik. Energi och ByggnadsDesign 

(Byggnyckeln 2005a) Byggnyckeln, Kalkyl blå, 2005/2006, Birbra konsult, Göteborg, 2005. 

(Byggnyckeln 2005b) Byggnyckeln, Kalkyl grå, 2005/2006, Birbra konsult, Göteborg, 2005. 

(Byggnyckeln 2005c) Byggnyckeln, Kalkyl gul, 2005/2006, Birbra konsult, Göteborg, 2005. 

(byggvarlden 2009) http://www.byggvarlden.se/ 20090525 

(cabot-corp 2009) http://www.cabot-corp.com/aerogel 20090813 

(Caldenby 2006) Caldenby, Claes, Linde Bjur, Gunilla, Ohlsson, Sven-Olof, Guide till Göteborgs arkitektur, Arkitektur förlag Ab, Kristianstad, 2006 

(classicum 2009) http://www.classicum.se/ 20090726 

(cleanergyindustries 2009) http://www.cleanergyindustries.com 090725 

(climatewell 2009) http://www.climatewell.com 2009-07-29 

(clivusmultrum 2009) http://www.clivusmultrum.nu/ 20090603 

(Dahlgren 1999) Dahlgren, Torbjörn, Wistrand, Sven, Wiström, Magnus, Nordiska träd och trädslag, Arkitektur förlag, Borås , 1999 

(dahlgrenscement 2009) http://www.dahlgrenscement.se/ 20090522 

(diykyoto 2009) http://www.diykyoto.com/ 20090603 

(Eade 2009) Veronika Eade, Boverket, 0455-353150, 20090728, 20090729 

(ebm-papst 2009) EBM-papst, din specialist på fläktar och elmotorer. 2009. www.ebmpapst.se/ data hämtad den 8 juli 2009. 

(ecodrain 2009) http://www.ecodrain.ca/20090204 

(ecorelief 2009) http://www.ecorelief.se/ 20090302 

(Edvinsson 2009) Roger Edvinsson och Jan persson, Masonite AB, Byggmagroup, 20090519 och 20090520 

(Enberg 2006) Enberg H. 2006. Minimikrav på luftväxling, utgåva 7 

(Energimyndigheten 2009) Energimyndigheten, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2007, ES 2009:06, 2009 

(Energimyndigheten 2008a) Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus 2008”Kravspecifikation för passivhus i Sverige — 

Energieffektiva bostäder” IVL rapport nr A1548 

(Energimyndigheten 2008b) Energimyndigheten, Statistiska centralbyrån, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2006, korrigerad version 

2008-04-23, EN16SM0704, 2008 

(Energimyndigheten 2009a) Energimyndighetens program för Passivhus och lågenergihus. 2009. ”Energieffektiva bostäder — Kravspecifikation för 

Passivhus i Sverige, A1592” 

(Epro 2009) Epro Lättbalk, teknisk handbok, Epro Europe ab, Borås, http://www.e-pro.nu, 20090422 

(Fabs 2008) Fabs ab, Förskolan Stadsskogen i Alingsås, – Sveriges första förskola som är byggd i passivhusteknik 

http://www.fabs.se/filer/Fabs_4.pdf, 2008 

(Forshed 2003) Forshed, Kjell, Nylander, Ola, Bostadens omätbara värden, HSB, Stockholm, 2003 

(Fredriksson 1993) Fredriksson, Marianne, Warne, Bengt, På akacians villkor, att bygga och bo i samklang med naturen, Warne förlag, Partille, 1993 

(Frico 2007) Frico AB. 2007. Teknisk handbok. www.frico.se 2009-07-28 

(Gillbro 2009) Håkan Gillbro 20090516, 20090805. 

192 193

(Glad 2006)Glad, Wiktoria, Aktiviteter för passivhus, En innovations omformning i byggprocesser för energisnåla bostadshus, Linköping Studies in 

Arts and Science No. 367, Linköpings universitet, Institutionen för Tema, Linköping, 2006 

(Gross 2008) Gross, Holger, Energismarta småhus, vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer, Ågrens tryckeri, Örnsköldsvik, 

2008. 

(Gustavsson 2002) Gustavsson, Martin, Massivträ – Att välja massivträ 2. Industrikonsortiet Massivträ 2002. 

(Hagentoft 2001) Hagentoft, C. E. 2001 “Introduction to building physics” Studentlitteratur. ISBN: 9789144018966 

(Hamrin 1996) Hamrin, Gösta, Byggteknik, del b: byggnadsfysik, AMG Hamrin, Göteborg, 1996 

(Handbook of finnish plywood 2002) Handbook of finnish plywood, Finnish Forest Industries Federation mfl, Lahti, Finland, 2002 

(hasopor 2009) http://www.hasopor.com/ 2009-07-29 

(Harrysson 1985) Harrysson, Christer, Kostnadsbesparing för småhus i trä, produktionsmetoder och byggsystem, R72:1985, Byggforskningsrådet, 

Stockholm, 1985 

(hsb 2009) http://www.hsb.se/ 20090719 

(Hultin 2004) Hultin, Olof (red), Arkitekternas villor, 20 svenska villor och fritidshus ur tidskriften Arkitektur 1999-2004, arkitektur förlag ab, 

Laholm, 2004 

(indovent 2009) REC Indovent AB. 2009-07-20. www.rec-indovent.se RT-250S 

(isocell 2009) http://isocell.de/ 20090710 

(isover 2009) http://isover.dk/sw33131.asp 2009-06-30 

(issuu 2009) http://issuu.com/emrahus/docs/passivhus2009 20090719 

(Jansson 2008) Jansson, Ulla, Passive houses in Sweden, Experiences from design and construction phase, Division of Energy and Building Design, 

Department of Architecture and Built Environment, Lund University, Faculty of Engineering LTH, Lund, 2008 

(Joelsson 2008) Joelsson, Anna, Primary energy efficiency and CO2 mitigation in residential buildings, Department of Engineering and Sustainable 

Development, Mid Sweden University, Östersund, Sweden, 2008. 

(Joelsson 2009) Joelsson, Anna, District heating and energy efficiency in detached houses of differing size and construction , Applied Energy, Volume 

86, Issue 2, February 2009 

(Johansson 2007) Johansson, Martin, Kanellos, Konstantin, Livscykelanalys och optimering av isoleringstjocklek för moderna byggnader - med fokus 

på kv Limnologen i Växjö, Avdelningen för Byggteknik, Växjö universitet, Växjö, 2007 

(Johansson 2009) Bengt Johansson, Lättklinker cement, 20090618 

(Junker 2008) Junker, Peter, Studieresa till Tyskland,Fastighetskontorets exploateringsavdelning, Göteborgs Stad, Göteborg 2008. 

(kaempfen 2009) http://www.kaempfen.com/ 20090428 

(kakelugnspannan 2009) http://kakelugnspannan.com/ 20090328 

(koljern 2009) http://www.koljern.se/ 20090423 

(Konkret vision 2008) Konkret Vision – den generella Kärnan och flexibla villan i betong, informations-cd, Boverket, Karlskrona 2008. 

(kommunförbundet Stockholm 2009) Kommunförbundet stockholms län uttalande om Översiktsplan för Tyresö, s 4, http://www.ssd.scb.se/ 

20090708 

(Kristensen 1999) Kristensen, Tor, Bygningselementer av massivtre, prefab units of solid wook, Norsk treteknisk institutt, Oslo, 1999 

(ksl 2009) http://www.ksl.se/Yttranden/oversiktsplan_tyreso.pdf 20090526 

(Kvist 2009) Hasse Kvist, Lunds tekniska högskola. Telefon och email kontakt vid ett flertal tillfällen. 

(Linde 2009) Linde, Anders. 20090720 

(Lindgren 2009) Lindgren, Briger. 20090402 

(landstrom 2009) http://www.landstrom.se/ 20090919 

(lapplandskommunalforbund 2009) http://www.lapplandskommunalforbund.se/om_energi/energianvandning.htm 20090720 

(massivträ2006) Massivträ. handboken 2006, http://www.solidwood.nu/Massivtr%E4_handbok_2006.pdf/Massivtr%E4handboken_2006_0127. 

pdf 20090727 

(masonite 2009) http://www.masonite.se/ 20090707 

(Megner 2006) Megner A. 2006 “Frånluftsåtervinning sparar inte energi“ VVS-forum Nr 1. 

(Minke 2005) Minke G, Mahlke F. 2005. ”Building with Straw: Design and Technology of a Sustainable Architecture” Birkhauser. ISBN: 3764371714 

(Minke 2009) Gernot Minke 20090413 

(moelven 2009) http://www.iat.inadire.se/WebLagerbalk/Lagerbalk.aspx 20090706 

(Nohrstedt 2009) Nohrstedt, Linda, Passivhus inte den bästa lösningen, Byggvärlden, 11 maj 2009, http://www.byggvarlden.se/energi_miljo/ 

article573493.ece 20090525 

(Näslund 2009) Näslund, Elisabet, Hon sätter medelklassen i miljöfokus, Arkitekten maj 2009, sid 20-22, Medlemstidning för Sveriges Arkitekter, 

intervju med Karin Bradley, 2009 

(panas 2009) http://www.panas.no/ibox.html 20090604 

(Petersson 2004) Petersson B. Å. 2004”Tillämpad byggnadsfysik” Studentlitteratur. ISBN: 9789144037066 

(Pittsburg 2009) Samtal med Foamglas, Pittsburgh Corning Scandinavia AB, 20090423 

(resaro 2009) http://www.resaro.se/ 20090423 

(Ringström 2009) Ringström, L. mars 2009. ”Liten nytta med FTX” Byggvärlden http://www.miljorapporten.se/ 2009-07-8 

(Rönnbäck 2006) Rönnbäck M, Arkelöv O. 2006 ”Tekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie”. SP Borås ISBN 91-91- 

85533-04-1 

(Samuelson 1995)Samuelson, I. 1995. ”Fuktbalans i kalla vindsutrymmen” SP Rapport 1995:6 

(Samuelson 2009) Ingemar Samuelson, SP, 200905~13 

(Sathre 2007) Sathre, Roger, Life-Cycle Energy and Carbon Implications of Wood-Based Products and Construction, Ecotechnology and 

Environmental Science, Department of Engineering, Physics and Mathematics, Mid Sweden University, Östersund, 2007 

(separett 2009) http:// www.separett.se/ 20090503 

194 195

(Socialstyrelsen 2005) Socialstyrelsen 2005. “Temperatur inomhus” ISBN: 91-7201-972-7 Artikelnr: 2005-101-6 

(solarventi 2009) http://www.solarventi.se/ (20090110) 

(SOU 2002:115) Statens offentliga utredningar, SOU 2002:115 d1, http://www.riksdagen.se/, 20090725 

(Splitvision 2007) Energy Wise House, SplitVision Development AB, Anders Nyquist Arkitektkontor AB, and MRD Sälj & Bygg AB, 2007. 

(ssd 2009) http://www.ssd.scb.se/ 20090708 

(Staflund 2009) Thomas Staflund på martinssons 20090626 och 29 

(Statens Energimyndighet, Konsumentverket, Boverket och Formas. 2004) Statens Energimyndighet, Konsumentverket, Boverket och Formas. 2004. 

”Grundtips för golvvärme” Forskningsrådet Formas ISBN 91-7398-768-9 

(Statistiska centralbyrån 2004)Statistiska centralbyrån. 2004. ”STATISTISK ÅRSBOK FÖR SVERIGE 2005”. ISSN 0081-5381/ISBN 91-618-1240-4 

(statistiska centralbyrån 2007) Statistiska centralbyrån, demografiska rapporter 2007:4 s26-27 http://www.scb.se/Statistik/LE/ 

LE0101/2007A01T/BO1_07.xls 20090708 

(svenskfjarrvarme 2009) http://svenskfjarrvarme.se/ 20090813 

(Svensson 2009) Svensson, Fänge mfl, Beckomberga passivhus - erfarenheter från ett bostadsprojekt, de första passivhusen med bostadsrätt i 

Stockholm, Fälth & Hässler, Stockholm, 2009 

(Theorin 2007)Theorin M K. 2007. Systemstudie avlopp Kretsloppskontoret Göteborgs Stad. 

(timrabetong 2009) http://www.timrabetong.se/ 20090522 

(Törnqvist 2009) Gerhard Törnqvist , Attacus jamtlandshus 20090626 

(unander 2006) Unander, KG, Inre hamnen, Sundsvall, Utvecklings- och informationsprojekt för trähusbyggande i Sundsvalls Inre hamn, http:// 

www.solidwood.nu, 20090727 

(Wall 2006) Wall, Maria, Energy-efficient terrace houses in Sweden Simulations and measurements, Energy and Buildings 38 (2006) 627–634, 

http://www.sciencedirect.com / 

(Werne 1997) Werne, Finn, Tolv hus, byggnadsskick och tradition på den svenska landsbygden, Byggförlaget, Laholm, 1997 

(Westholm 2009) Helena Westholm, föreläsning, Chalmers, 20090215 

(Widén 2008) Widén Joakim. 2008. ”Modellering av lastkurvor för hushållsel utifrån tidsanvändningsdata” Elforsk rapport 08:54. Uppsala 

universitet, Fasta tillståndets fysik. 

(viivilla 2009) http://www.viivilla.no/avansert-miljo-og-energisparehus.aspx?menu=44820&area=&category=&std=true 20090503 

(Wikells 2009) Wikells, sektionsfakta vvs, 0910, Wikells, 2009 

(Wolfgang 2007) Wolfgang, F. 2007 “Certification as ‘Quality Approved Passive House’ Criteria for Residential-Use Passive Houses”. Passiv Haus 

Institut, Passivhaus Dienstleistung GmbH. 

(Östberg 2009) AB C.A. ÖSTBERG. 2009-07-20. CK 100 C 

Bildreferenser 

Konceptbild: Får, essensen av passivhus (Flickr 2009a) 

figur 2. Hans Eek. http://www.sundsvall.se/images/18.1403d6631206e0da8148000753/Bild-32-Passiva-2.jpg 20090701 

figur 6. Konkret vision. Konkret Vision – den generella Kärnan och flexibla villan i betong, informations-cd. 

figur 11. Passivhusdrömmen? http://blog.redfin.com/losangeles/files/2008/06/suburbs.jpg 

Figur 12. Büro Marché. Dossier kämpfen für architektur, Marché International Support Office, 2007. 

figur 15. Fjärrvärmeledningar. http://www.mark.se/sv/Politik-och-forvaltning/Kommunala-bolag/Mark-Kraftvarme-AB/Fjarrvarme/ 

figur 27. Torkholk. Bokalders, Byggekologi, s216 

figur 30. Toastol. http://www.kompostcenter.se/newimages/toaletter-komp/WM-DS-vit-bakgrund.gif 20090806 

figur 33. Byggplats. http://klingspetz.se/bilder/448x336/061020_11.jpg 

figur 62. radhus i Batchuns. (Flickr 2009a). 

figur 104. Valöfyr, plan 1.http://www.hsb.se/ 

figur 105. Valöfyr, fasad. http://www.landstrom.se/ 

figur 106. Valöfyr, nedre plan. http://www.hsb.se/ 

Övriga bilder är egenproducerade. 

Övrigt 

BBR 2006, 2:232 

metodrapport (passivhuscentrums) 

Önsbacken, Klimatsmart villa i Falun, Efem arkitektkontor 

Träinformation 3/99 

Inre hamnen i Sundsvall, Ekonomiska jämförelser av olika byggsystem, Rapport. 

Nockbalken är dimensionerad med Moelvens nätverktyg 

196 197

ilaga 1 

Skillnad mellan enkel lättregelvägg och vägg som isolerats med yttre isolerskiva 

Isolering 0,038 Enligt byggteknik del B: Byggnadsfysik, Gösta Hamrin, 1996, AMG Hamrin, Göteborg 

Trävärde 0,14 Sid 19-27 

lamdametod U-värdesmetod 0,607143 

Utifrån d d i m bredd %/100 lambda lambdamedel 0,85 

panel / minerit / plyfa 13 0,013 1200 1 - 

luftspalt/glespanel 22 0,022 1200 1 - 

vindpapp 0,2 0,0002 1200 1 - 

sammans Isolerskiva 50 0,05 1199,894 0,999912 0,038 0,043298 1,154786 1,315789474 1,315789 1,315789 1,315789 

skruv 50 0,05 0,106029 8,84E-05 60 0,001166667 

sammans TräRegel 45 0,045 90 0,075 0,14 0,04565 0,985761 0,321428571 0,321429 0,178571429 

Isolering 45 0,045 1110 0,925 0,038 1,184211 1,184211 

sammans masonitrege 262,7 0,2627 12 0,01 0,14 0,03902 6,732445 1,876428571 1,876428571 

isolering 262,7 0,2627 1188 0,99 0,038 6,913158 6,913158 6,913158 

sammans TräRegel 45 0,045 90 0,075 0,14 0,04565 0,985761 0,321428571 0,321429 0,321428571 

Isolering 45 0,045 1110 0,925 0,038 1,184211 1,184211 

Träskiva 20 0,02 1200 1 0,14 0,142857 0,142857143 0,142857 0,142857 0,142857 0,142857143 

sammans Träregel 70 0,07 90 0,075 0,14 0,04565 1,533406 0,5 

Isolering 70 0,07 1110 0,925 0,038 1,842105263 1,842105 1,842105 1,842105263 

gipsskiva 13 0,013 1200 1 0,3 0,043333 0,043333333 0,043333 0,043333 0,043333 0,043333333 

Rsi+Rse 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 

Insida 

540,9 11,74835 6,033370927 11,0701 11,45356 12,79566 4,575890977 

för minerit 537,9 

för träpanel 549,9 percent 

0,064244976 0,010667 0,075 0,839333 8,83573E-05 

cc skruv 300 126,48 R-värdet blir då: 

skruvradie 2,25 124,44 11,93681264 

skruvarea 0,106029 Snittet 

11,84258 

Ger ett U-värde 

inkl glasdörrar 16,875 0,084441 -292 -92 

Isolering 0,038 Enligt byggteknik del B: Byggnadsfysik, Gösta Hamrin, 1996, AMG Hamrin, Göteborg 

Trävärde 0,14 Sid 19-27 

lamdametod U-värde 

Utifrån d d i m bredd %/100 lambda lambdamedel 

panel / minerit / plyfa 13 0,013 1200 1 - 

luftspalt/glespanel 22 0,022 1200 1 - 

vindpapp 0,2 0,0002 1200 1 - 

sammans TräRegel 45 0,045 90 0,075 0,14 0,04565 0,985761 0,321428571 0,321429 

Isolering 45 0,045 1110 0,925 0,038 1,184211 1,184211 

sammans masonitrege 262,7 0,2627 12 0,01 0,14 0,03902 6,732445 1,876428571 

isolering 262,7 0,2627 1188 0,99 0,038 6,913158 6,913158 6,913158 

sammans TräRegel 45 0,045 90 0,075 0,14 0,04565 0,985761 0,321428571 0,321429 

Isolering 45 0,045 1110 0,925 0,038 1,184211 1,184211 

Träskiva 20 0,02 1200 1 0,14 0,142857 0,142857143 0,142857 0,142857 0,142857 

sammans Träregel 70 0,07 90 0,075 0,14 0,04565 1,533406 0,5 

Isolering 70 0,07 1110 0,925 0,038 1,842105263 1,842105 1,842105 

gipsskiva 13 0,013 1200 1 0,3 0,043333 0,043333333 0,043333 0,043333 0,043333 

Rsi+Rse 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 

Insida 

490,9 10,59356 4,717581454 9,754311 10,13777 11,47987 

för minerit 487,9 

för träpanel 499,9 percent 

0,064333333 0,010667 0,075 0,839333 

126,48 R-värdet blir då: 

124,44 10,49956956 

Snittet 

10,54657 

Ger ett U-värde 

0,094818 

Byggnadens klimatskal i siffror 

Area, brutto [m2] 

Area, netto [m2] 

Väggar norr 56.0 54.65 0.038 0.42 0.090 4.94 

söder 40.0 26.23 0.038 0.42 0.090 2.37 

öst 56.0 54.11 0.038 0.42 0.090 4.90 

väst 40.0 35.23 0.038 0.42 0.090 3.19 

Summa 192.0 170.22 15.40 

Fönster norr 1.4 0.80 1.08 

söder 13.8 0.80 11.02 

öst 1.9 0.80 1.51 

väst 4.8 0.80 3.82 

tak 0.4 1.00 0.36 

Summa 22.1 17.78 

Dörrar norr 2.1 0.70 1.47 

söder 0.0 0.70 0.00 

öst 1.9 0.70 1.32 

väst 0.70 0.00 

Summa 4.0 2.79 

Tak norr 47.1 0.037 0.52 0.071 3.35 

söder 46.7 0.037 0.52 0.071 3.32 

öst 0.00 

väst 0.00 

Platt tak 0.00 

6.67 

Grund Area 79.35 0.038 0.400 0.095 

Markisolerande effekt 0.421 

0.078 6.15 

bilaga 2 

Lambda [W/mK] 

Tjocklek [m] 

U-värde [W/m2K] 

K [W/K] 

198 199

ilaga 3 

Utdrag från kalkylering och jämförelse mellan vår konstruktion och projektet Änghagen 

kkr 

LB konstruktion 429 

Isolering 51 

Lättbalkar 52.4 

Takläggnings arbete 37 

Subtotal 569 

tabell 22. Sammanställning byggsystem BMhus/sjömarken 

kkr 

Tak 72 

Yttervägg 135 

Isolerad fasad 137 

Innervägg 40 

384 

Totala fönster 2126 

Viktade fönster 71 

Subtotal 455 

Tabell 23. Sammanställning byggsystem Änghagen 

Änghagen Post Mängd Res-slag kkr 

100mm 1096 a 17 

m 49 

200mm 3114 a 96 

m 280 

Total 15 

Vår byggnad Post Mängd Res-slag kkr 

400mm 102 a 6 

m 18 

Total 25 

Skillnad 10 

Änghagen Post Mängd Res-slag kkr 

Torktummlare 1 a 0.3 

1 m 4 

Sockel 1 a 0.154 

1 m 1.2 

Ventilation ue 131 

El ue 133 

Total 270 

Vår byggnad Post Mängd Res-slag Kkr 

Torkholk ue 6 

Ventilation ue 103 

El ue 113 

Kulvert m 15.20 

a 10 

Värme system -10 

Gas spis 1 ue 5 

Total 242 

Skillnad -27 

tabell 25. Kostnadskillnad för installationer 

tabell 24. Kostnadskillnad för markisoleringen 

200 201

ilaga 4 

handledare, intervjuer och besök 

Handledare: 

Michael Edén Professor i arkitektur på Chalmers 

Kristina Gabrielii Utvecklingschef på Peab 

Carl-Eric Hagentoft Professor, institutionen byggnadsteknologi, Chalmers 

Henrik Persson Utvecklingschef på Peab 

Formella intervjuer och studiebesök: 

Håkan Gillbro Ventilationsexpert 

Plats: S. Gubbrogatan, Göteborg 

Datum: 2009-04-19 

Bengt Johansson Utvecklingschef Lättklinkerbetong AB 

Plats: Ucklum, Stenungsund 

Datum: 2009-06-18 

Pierre Landell Beräkningsansvarig på Fristadbygg 

Plats: Valöfyr, Göteborg 

Datum: 2009-05-28 

Birger Lindgren Platschef vid bygget av Lindåshusen, Peab, numera pensionerad 

Plats: Sahlgrenska, Göteborg 

Datum: 2009-04-08 

Gernot Minke Experimenthus- jordhus- och miljöhusbyggarförebild 

Plats: Kassel, Tyskland 

Datum: 2009-04-13 

Urs Keller Byggnadsansvarig på Marché International Support Office 

Plats: Kemptthal, Winterthur, Schweiz 

Datum: 2009-04-17 

Walter Unterreiner Arkitekt med specialisering mot prefabricering och energi 

Plats: Batchuns, Österrike 

Datum: 2009-04-16 

Möten och samtal: 

Christer Andersson Eftermarknadschef, Plyfa plywood ab 

Tomas Axelsson Installations expert på Peab Göteborg 

Thomas Blomgren Försäljning, Sjömarkens isolering 

Lars Bontin Kalkyl på Peab Göteborg 

Magnus Candevi Byggservice 

Ingemar Dreseus Inköpschef på Peab Göteborg 

Roger Edvinsson Utvecklngstekniker, Masonite ab, Byggmagroup 

Hans Eek Passivhuspionjär 

Victor Kowalski Universitetslektor på Chalmers Arkitektur 

Hasse Kvist Programutvecklare på Institutionen för Arkitektur och 

Byggd Miljö på Lunds Tekniska Högskola 

Ingemar Samuelsson Täthetsexpert på SP 

Angela Sasic Universitetslektor på Byggteknologi på Chalmers 

Thomas Staflund Säljledare bostäder, Martinsons Byggsystem KB 

Gerhard Törnqvist VD, Attacus jämtlandshus ab 

202 203

ilaga 5 

Sammanställning av beräkningar för genomsnittligt småhus 

Köpt energi totalt kWh/kvm, år förnybar* kWh/år, kvm 

värme 15000 104,1666667 35% 171,875 

el 6200 43,05555556 0% 86,11111 

vatten 5000 34,72222222 35% 57,29167 

summa 26200 181,9444444 315,2778 

Värmeförluster tot anv värme, kWh/år 

värme 15000 15000 

hushållsel 6200 4960 

vatten 5000 1000 

kroppsvärme 480 

solinstråln 2000 

23440 

värmeförluster genom byggnadsdelar 

ventilation 0,15 3516 

tak 0,15 3516 

väggar 0,2 4688 

golv 0,15 3516 

fönster och dörrar 0,35 8204 

* enligt passivhuskrav 2009 

Ett normalt pris för schakt är 600 kr + moms per kvm. Nedan följer totalentreprenadpris. 

Schakt till ett hus pris summor 

Normal mark antal/tim timpris 

Täcka av med grävmaskin 8 650 5200 

gräva in servis, va, d, el, tele 

15 meter 8 650 5200 

ev sprängning 8 350 2800 

grus, 3 lass, 40 ton a 100kr 40 100 4000 

Packningsbara massor 

0,6 meter tjockt, 8*14m 

67,2 kubik, 1,8 ton/kubik = 121 ton 121 100 12100 

Padda 3 dar 3 2000 6000 

2 dar dyra arbetare 16 650 10400 

1 da billig arbetare 8 350 2800 

markduk 1 500 500 

Rörmaterial 

grunddränering, avloppsrör 100, vatten 1 10000 10000 

Carportschakt 

5x10m schakt 

25 kubik, 1,8 ton per kubik = 40 ton 40 100 4000 

arbetare i 8h 8 650 5200 

bilaga 6 

enkel uträkning kostnader för grund av typ platta på mark 

Justeringar 

grund osv 4h 650kr per timme 4 650 2600 

Pålägg 

Säkerhetsmarginal 5% 

Tillbud 10% 

Pris till kund 71400 exkl moms (Persson 2009) 

204 205 

17200 

12600 

19700 

10000 

9200 

CA - vinst 5% 20% 

59500

egister 

124 kvm 135, 180 

139 kvm 135, 180 

96 kvm 135, 180 

Analys 49 

Anders Linde 59,102, 167, 153 

Avgränsningar 17 

Avloppsvärmeväxlare 74 

Avslutning 187 

Bakgrund 14 

Balkar 92, 106, 118, 

138, 170, 200 

Behovsstyrd ventilation 36, 70 

Beräkningsgång 154 

Betong 30, 34, 62, 71, 80, 

89 101, 111 

Billigt 52, 78, 131 

Birger Lindgren 88 

Bjälklag 87, 106, 112, 

119ff, 156, 178 

Byggnadsform 128, 130 

Byggnadsriktning 128, 164 

Byggsystem 78 

Cellglas 24, 91, 103, 153 

Derob 16, 17, 52, 59, 68, 

150ff, 170, 190 

Diffusion 46, 79, 91, 153 

Driftel 154ff, 182 

Elsystem 76, 177 

Enbo 92 

Energibalans 154ff, 166f 

Energiförlust i vattentoalett 73 

Enheter 19 

Epilog 190 

Flerbostadshus 32, 70, 80, 107, 128 

Flexibilitet 41, 134 

Fjärrvärme 40f, 51f, 62, 

80, 130, 188 

Frånluft 8, 18, 27, 52, 59, 62, 

64, 68f, 70ff, 129, 156- 

167, 172, 176f, 182f 

Från- och tilluftsventilation 8, 152 

Ftx 8, 18, 26, 29, 35, 41, 

47, 58-65, 68ff, 144, 

150, 155-165, 172f, 

188, 190 

Fönster 27f, 33, 41, 68, 77, 85, 

90, 111f, 128f, 137ff, 

150, 155, 164, 169, 

171, 183 

Förutsättningar 31, 96, 128 

Grund 23f, 26, 33, 70ff, 79, 84f, 101, 

102f, 112ff, 183 

Grundläggande kritik 44-45 

Gråvatten 24, 56, 66, 74, 129, 156, 190 

Hammarband 94f, 97, 122, 178 

Hans Eek 29, 156, 172 

Hushållsel 28, 32f, 60, 76, 129, 134, 

152-159, 166ff, 182, 188 

Håkan Gillbro 5, 62, 68, 70f, 202 

Idéer 23-28 

Indata 168 

Inledning 13 

Installationer 50ff, 176f 

Installationsskikt 85, 91, 95, 102, 112ff, 178f 

Internlaster 68, 134, 152, 166 

Isolermaterial 25, 47, 80, 89, 91 

Jämförelser 32-35 

Klädkammare 127, 129, 149 

Kostnader 170, 184 

Krav 36-37 

Kravspecifikation 36 

Kulvertförluster 24, 52f, 62, 165 

Kvistgårdshusene 131, 136, 138 

Kök 58, 70, 76f, 126ff, 136ff, 156 

Köksfläkt 70, 72, 150 

Luftfuktighet 8, 19, 59-64, 86, 129, 168, 

173, 177, 188, 190 

Luftkulvert 8, 19, 27, 41, 47, 52, 55, 58- 

72, 60f, 74, 76, 150, 154-167, 

172f, 177, 182, 188, 190 

Lufttäthet 41, 86, 91, 110, 112, 125, 169 

Läshänvisningar 18 

Lättregel 82, 85, 93ff, 106, 134, 178, 

188 

Lättbalk 104, 106f, 170 

Lättklinker 101 

Lätt/Tung byggnad 156 

Marktemperatur 63 

Massivträ 87, 106f, 111, 132f, 137, 156 

Massugn 23, 56f 

Matlagning 76, 137 

Mellanbjälklag 87, 95, 104, 106f, 112ff, 178f 

Metod 16 

Modulsystem 41, 102, 108ff 

Molliers diagram 61 

Montering 47, 78f, 109ff, 112ff, 138 

Målgrupper 38-39 

Mätare 28, 70, 77 

Nock 104, 122ff, 138, 179 

Nyckelord 19 

Närvärme 46, 53, 153, 176 

Omslutningsarea 25, 128, 130 

Peab 5, 8f, 14ff, 30, 31, 34f, 45, 66, 

96, 110, 128, 132, 134, 170, 

190 

Personvärme 155, 158, 168 

Plan 41, 72, 134, 136f, 144ff 

Plast 25, 47, 53, 79, 90, 91, 125 

Platta på mark 102f 

Plywood 82, 85, 90, 91, 94f, 104ff, 

112ff, 137, 178 

Prefabricering 30, 40, 46f, 105, 108ff, 128, 

138, 188 

Produktionsenergi 80f, 88, 153, 189 

Pulpettak 104, 138 , 171 

Restprodukter 51, 81 

Sadeltak 104, 128, 138f, 180 

Simuleringar 152ff 

Slutlig modell 175ff 

Slutsatser 188f 

Specificering 134f 

Spillvatten 24, 41, 74f 

Solfångare 27, 29, 54f 

Solinstrålning 33, 68, 139, 150, 155f, 169, 

183 

Sovrum 38f, 52, 58, 136f, 139, 148f, 

156, 172 

Stenlager 23, 29, 56f 

Stomsystem 82 

Svartvatten 24, 74f 

Syfte 15 

Syll 94f, 97, 178 

Tak 104, 178 

Takelement 113ff, 122ff, 131, 179 

Tillförd värme 32f, 154, 156ff, 166f, 182f 

Tillval 74, 127, 137, 138 

Toalett 24, 29, 41, 73, 74, 131, 136f, 

190 

Torkholk 28, 67 

Torpargrund 70, 101, 102f 

Trappa 101, 136f 

Träregel 84, 85, 88, 106, 188 

Upplägg 18 

Uterum 23, 25, 35, 39, 124, 129, 139, 

145ff, 177, 180 

Utformning 126ff 

Utformningsarbete 128ff 

Utgångsmodell 40f 

U-värde 19, 27, 41, 78f, 92, 93, 102, 

153, 169 

Walter Unterrainer 47, 77, 108, 112 

Varmvatten 23f, 28, 32f, 37, 51f, 54f, 74f, 

77, 134, 152, 155ff, 165f, 

166f, 168, 176, 182ff 

Vatten och avlopp 74 

Ventilation 58 

Ventilationskanaler 72 

Väderskydd 80, 88, 95, 97, 108, 172, 178 

Väggkonstruktion 95, 178 

Väggelement 94, 97ff, 101, 105, 110, 113, 

115ff, 125, 150, 169, 179 

Värmecentral 23f, 27, 46, 51, 74, 176 

Värmekulvert 19, 52f, 62, 165, 176 

Värmesystem 51 

Ytskikt 87, 94, 97, 100, 105, 109, 

112f, 132, 179 

Övertemperatur 67, 69, 129, 172 

206 207

Detta arbete strävar efter att undersöka 

energieffektivt byggande ur flera aspekter. 

Förutom teknik, installationer och byggsystem 

analyseras utformning och sociala aspekter där 

passivhusens roll sätts i sammanhang. Vidare 

införs ämnet luftfuktighet i diskussionen om 

energieffektivitet. Byggnadssimuleringar har 

genomförts vilka visar på flera hörnstenar inom 

energieffektivt byggande. 

Projektet har genomförts i samarbete med 

Peab och med hjälp av ett stort antal arkitekt- 

bygg- och installationsfirmor på den svenska 

marknaden och utomlands. 

Analysarbetet utmynnar i en ekonomisk 

utredning som pekar på en klar ekonomisk 

vinst med projektets förslag i jämförelse med 

standardproduktion. Slutligen har genom 

hela examensarbetet en kritisk hållning 

upprätthållits vilken varit gynnsam för 

projektet. 

john helmfridsson, mikael mangold

genom jorden - Peab

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?