Underlag för samråd med allmänheten - Peab

VINDKRAFT VID BJÄRSGÅRD, 

KLIPPANS KOMMUN 

Underlag för samråd med allmänheten och 

särskilt berörda inför uppförande av vindkraftverk 

på fastigheten Bjärsgård 3:29 i Klippans kommun, Skåne län

Samrådsunderlag för samråd med allmänhet och särskilt berörda, Bjärsgård, Klippans kommun, Skåne län 

Beställare 

PEAB Energi AB 

Konsult 

Triventus Consulting AB 

Jörgen Johansson, Projektledare 

Emelie Severinsen, Miljökonsult 

Tommy Nilsson, Sitekonsult 

Johanna Olesen, Kommunikatör 

T10350 Bjärsgård, Klippan / 2012-05-22 ES 

2


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 INLEDNING ............................................................................................................................................... 4 

1.1 Kontaktuppgifter .................................................................................................................................... 4 

2 VINDKRAFT OCH TILLSTÅNDSPROCESSEN ..................................................................................... 5 

2.1 Allmänt om vindkraft ............................................................................................................................. 5 

2.2 Tillståndsprocessen ................................................................................................................................ 6 

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BJÄRSGÅRD ............................................................................ 7 

3.1 Lokalisering ............................................................................................................................................ 7 

3.2 Omfattning och utformning .................................................................................................................... 8 

4 Förutsättningar och påverkan ....................................................................................................................... 9 

4.1 Vindförhållande ...................................................................................................................................... 9 

4.2 Kommunala planer ................................................................................................................................. 9 

4.3 Natur- och kulturmiljö .......................................................................................................................... 10 

4.3.1 Riksintressen ............................................................................................................................. 10 

4.3.2 Naturreservat och Natura 2000 .................................................................................................. 11 

4.3.3 Naturvärden och andra skyddade objekt ................................................................................... 12 

4.3.4 Strandskydd ............................................................................................................................... 14 

4.3.5 Fornlämningar och kulturmiljöer .............................................................................................. 15 

4.3.6 Fåglar ........................................................................................................................................ 16 

4.3.7 Fladdermöss .............................................................................................................................. 16 

4.4 Människors hälsa .................................................................................................................................. 17 

4.4.1 Ljud ........................................................................................................................................... 17 

4.4.2 Rörliga skuggor ......................................................................................................................... 18 

4.4.3 Visuellt och landskapet ............................................................................................................. 20 

5 Elproduktion .............................................................................................................................................. 21 

6 BYGGNATION AV VINDKRAFTVERK ............................................................................................... 22 

6.1 Vindkraftsteknik ................................................................................................................................... 22 

6.2 Fundament ............................................................................................................................................ 22 

6.3 Montage ................................................................................................................................................ 23 

6.4 Infrastruktur och nätanslutning ............................................................................................................. 24 

6.5 Hinderbelysning ................................................................................................................................... 24 

7 FORTSATT ARBETE ............................................................................................................................... 25 

7.1 Ansökan och miljökonsekvensbeskrivning .......................................................................................... 25 

7.2 Preliminär tidplan ................................................................................................................................. 25 

7.3 Synpunkter ........................................................................................................................................... 26 


3


1 INLEDNING 

Peab Energi AB(sökande) avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och 

drift av maximalt tio (10) vindkraftverk på fastigheten Bjärsgård 3:29 Klippans kommun, 

Skåne län. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på ca 150 meter. 

Innan en tillståndsansökan lämnas till Länsstyrelsen genomförs samråd med myndigheter, 

allmänhet och särskilt berörda. Den 20 maj 2010 hölls samråd med Klippans kommun, 

Söderåsens miljöförbund samt Länsstyrelsen i Skåne län. Ett skriftligt samråd skickades även 

till Örkelljunga kommun. Därefter har projektet legat vilande samt att enkla justeringar har 

gjorts. 

Det är nu dags att samråda med allmänhet och särskilt berörda. I det här samrådsunderlaget 

finns information om hur vindkraftverken kan komma att se ut och påverka omgivningen. För 

att i slutänden få till ett så bra förslag som möjligt är det viktigt med synpunkter från Er som 

bor och verkar i närheten av Bjärsgård. Era synpunkter tas tacksamt emot och skall vara våra 

företrädare på Triventus Consulting, se kontaktuppgifter här nedan, tillhanda senast den 22 

juni 2012. 

1.1 Kontaktuppgifter 

Sökande: Konsult: 

PEAB Energi AB Triventus Consulting AB 

Margretetorpsvägen 84 Box 33 

260 92 Förslöv 311 21 Falkenberg 

Kontaktperson: Kontaktperson: 

Eskil Hartman Emelie Severinsen 

Telefon 0431 89 000 Tfn: 010 – 45 40 727 

E-post: eskil.hartman@peab.se E-post: emelie.severinsen@triventus.com 

Peab Energi AB bildades under 2008 och är ett helägt dotterbolag till Peab Sverige AB. 

Bolaget arbetar med projekt- och affärsutveckling inom främst energiområdet med inriktning 

på fjärrvärme, vindkraft, kraftvärme och bioenergi. Via dotterbolaget Mobjer Entreprenad AB 

profilerar sig Peab inom vindkraftsområdet och har medverkat i ca 60% av alla vindkraftverk 

som byggts i Sverige. 

Sökanden har anlitat Triventus Consulting AB för att driva projektet. Triventus Consulting 

AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av nordens ledande konsultbolag med specialisering 

på vindkraft och annan förnybar energi. 


4


2 VINDKRAFT OCH TILLSTÅNDSPROCESSEN 

2.1 Allmänt om vindkraft 

Samhället står inför en utmaning på energiområdet. Såväl globalt som nationellt finns ett stort 

behov av att öka nyttjandet av förnybara energiresurser för att kunna minska användandet av 

begränsade och förorenande ämnen som till exempel kol, olja och uran. 

Vindkraft är en förnybar energikälla som inte bidrar till utsläpp och kräver väldigt få 

transporter. Den energimängd som går åt vid tillverkning, drift, transport, nedmontering och 

bortskaffande av ett vindkraftverk producerar vindkraftverket på mellan sju och nio månader 1 . 

Verken kan monteras ner utan att lämna bestående spår efter sig och merparten av delarna kan 

återvinnas. I princip alla andra sätt att producera elkraft ger en större miljöpåverkan. Genom 

en ökad användning av vindkraft kan vi, globalt sett, minska utsläppen av bland annat 

koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Samtidigt minskar då 

skadorna på naturen från exempelvis brytning och transport av kol och uran samt utvinning av 

olja. 

Elkraftproduktion genom vindkraft står fortfarande för en liten andel av Sveriges 

elproduktion. Den installerade effekten i vindkraftverken har dock ökat kraftigt särskilt de 

senaste fyra åren och uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till 2 769 MW. I slutet av 2011 fanns 

det i Sverige 2 036 vindkraftverk. 

Den 1 november 2011 infördes Svenska Kraftnäts beslut om att Sverige skulle delas in i fyra 

elområden (även kallade prisområden). Detta har inneburit tydliga strukturella prisskillnader 

beroende på var i landet man bor, då det som styr detta priset är elproduktion och 

elkonsumtion i ett delområde. Syftet med reformen är bland annat att stimulera till 

investeringar i kraftproduktion samt tydliggöra var i Sverige det finns behov av att bygga ut 

stamnätet för el. Skåne är inplacerat i elområde Malmö (SE4) och har erhållit högre elpriser i 

jämförelse med norra Sverige. I Energimarknadsinspektionens rapport Elområden i Sverige – 

Analys av utvecklingen och konsekvenserna på marknaden (EI R2012:06) har analyser av 

prisutvecklingen utförts för att kartlägga de första fem månaderna med elområden. 

Undersökningar som redovisas i rapporten visar att ett scenario utan vindkraftsproduktion i 

elområde SE4 skulle resultera i de största prisdifferenser, särskilt under vintertid, mellan 

elområde SE1-2-3 och SE4. 

1 

Vestas (2006). Life cycle assessment of offshore and onshore sited wind power plants based on Vestas V90 

3MW turbines. 


5


2.2 Tillståndsprocessen 

Enligt miljöbalken är det tillståndspliktigt att anlägga och driva sju eller fler vindkraftverk 

med totalhöjd 150 meter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Tillståndspliktiga vindkraftsparker 

kräver inget bygglov, men projekten måste tillstyrkas av kommunen. En tillståndsansökan ska 

enligt reglerna i miljöbalken omfatta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och föregås av 

en samrådsprocess. 

Samråd ska genomföras med myndigheterna (länsstyrelse och kommun) samt med allmänhet 

och särskilt berörda i god tid och i tillräcklig omfattning. En väl genomförd samrådsprocess är 

en förutsättning för ett vindkraftsprojekt. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens 

lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Fasen samråd 

med allmänheten kommer tidigit in i processen och är markerat med röd färg i Figur 1. Detta 

dokument är ett underlag i samrådsprocessen med allmänheten och särskilt berörda. 

Figur 1. Tillståndsprocessens olika faser. 

Efter genomförd samrådsprocess kan en MKB för vindkraftsparken tas fram, ofta med en rad 

olika utredningar som underlag. MKB:n bifogas tillståndsansökan när den inlämnas till 

länsstyrelsen. Därefter sänder länsstyrelsen ut tillståndsansökan på en kompletteringsrunda 

där remissmyndigheter ges tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen ser över de yttranden som 

kommer in och kan eventuellt förelägga sökanden att komplettera ansökan. 

När länsstyrelsen bedömer att ansökan är komplett kungörs den i ortstidningen och skickas på 

remiss. Det finns då möjlighet att lämna yttranden. Ansökan behandlas av länsstyrelsen, som 

för att kunna ge ett tillstånd också behöver kommunens tillstyrkan. När ärendet avgjorts finns 

det möjlighet att överklaga beslutet till mark- och miljödomstolen och därefter till mark- och 

miljööverdomstolen som sista instans. 

När domen eller beslutet vunnit laga kraft gäller avgörandet med rättskraft mot alla frågor 

som prövats och tillsynsmyndigheten är förhindrad att förelägga om ytterligare förpliktelser 

som begränsar tillståndsbeslutet. 


6


3 VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BJÄRSGÅRD 

3.1 Lokalisering 

Den planerade vindkraftsparken är lokaliserad på fastigheten Bjärsgård 3:29 i Klippans 

kommun. Området ligger ca 3 km norr om Klippans tätort och ca 2,7 km söder om Stidsvig, 

se översiktlig karta i Figur 2. Närmsta angränsande kommuner är Örkelljunga kommun och 

Perstorps kommun. 

Figur 2. Översiktskarta över aktuellt område, markerat med svart ring. 

Naturen kring vindkraftverken består av brukad skogsmark och mossmark. I söder omringar 

verken en bergtäkt och ett asfaltsverk. Bergtäkten och asfaltsverket drivs av Swerock och 

Peab Asfalt. Marken ingår i Bjärsgårds egendomar som drivs av Bjärsgårds Lantbruk AB, ägd 

av Sten Gyllenstierna. 


7


3.2 Omfattning och utformning 

Sökande har utifrån förutsättningar för elproduktion och utifrån de övriga intressen som finns 

i området tagit fram ett förslag på utformning av parken. Anläggningen kommer bestå av 

maximalt tio (10) vindkraftverk placerade på fastigheten Bjärsgård 3:29. Vindkraftverkens 

placeringar kan ses i Figur 3. 

Figur 3. Fastighetskarta med planerade vindkraftverk, markerade med blåa symboler. 

De planerade verken kommer att ha en totalhöjd på ca 150 meter (navhöjden plus halva 

rotordiametern). Förklaring av nav- och totalhöjd samt rotordiameter ses i Figur 4. 

Storleken på vindkraftverken är beroende 

av vem som blir leverantör samt 

förutsättningarna på platsen. Vilken typ av 

vindkraftverk som ska etableras i området 

bestäms under upphandling i ett senare 

skede av projekteringen. 

Figur 4. Skiss till höger med förklaring av 

rotordiameter, nav- och totalhöjd. 


8


4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PÅVERKAN 

Nedan redovisas de förutsättningar, i form av bland annat natur- och kulturintressen, som 

finns i området för den planerade vindkraftsparken samt den eventuella påverkan som kan 

uppkomma. 

4.1 Vindförhållande 

Vindresursen är en avgörande faktor vid etablering av vindkraft. Området som är aktuellt för 

vindkraftsetableringen beräknas ha en medelvind på ca 6,7 m/s vid navhöjd (105 m). Ingen 

vindmätning har utförts med vindmätningsmast, utan beräkningarna är utförda utifrån 

Energimyndighetens vindkartering 2011 samt viktning mot befintliga verk. 

4.2 Kommunala planer 

Gällande översiktsplan för Klippans kommun antogs 2002-05-25. Däremot har ett arbete 

startat med en ny översiktsplan, Översiktsplan 2012. I skrivandes stund har förslag till 

översiktshandlingarna varit ute på samråd och antagande av plan tas under sommaren 2012. I 

planen beskrivs kommunens visioner, planer och allmänna intressen. 

Aktuellt område vid Bjärsgård omfattas inte för något annat än bestående markanvändning. 

Däremot under avsnittet allmänna intressen beskrivs kommunens tätortsnära strövarområden. 

Planerade vindkraftverk ligger strax norr om två sådana områden, nr 34 – Vasasjöområdet och 

nr 35 – Bjärsgård. Vasasjöområdet utnyttjas flitigt för rekreationsändamål och har en speciell 

prägel tack vare att det innehåller ett antal rullstensåsar och även en rad kulturhistoriska 

värden. Området kring Bjärsgårds gods ligger i ett skogs- och odlingslandskap med 

stengärden, ekhagar och äldre byggnader. Området erbjuder även goda ströv- och 

rekreationsmöjligheter. Se Figur 5 med planerade vindkraftverk i förhållande till 

Vasasjöområdet och Bjärsgårdsområdet med dess slingor och strövstigar. 

I översiktsplanen finns även ett avsnitt som hanterar vindkraft i kommunen. Här framgår 

riktlinjer och begränsningar för att inte placeringen av vindkraftverken ska bidra till 

störningar. Vidare anges fyra områden som anses lämpliga för vindkraft. 


9


Figur 5. Karta över de tätortsnära naturområdena Bjärsgård och Vasasjön i förhållande till planerade 

vindkraftverk. 

4.3 Natur‐ och kulturmiljö 

Projektet kan komma att innebära påverkan på natur- och kulturmiljön samt djur och växter 

vid anläggandet och under drift. I följande text beskrivs omgivningarna och hur 

vindkraftverken kommer placeras i förhållande till olika känsliga natur- och kulturmiljöer. 

Vidare beskrivs även den eventuella påverkan som finns på fåglar och fladdermöss. 

4.3.1 Riksintressen 

I 3 och 4 kap. miljöbalken återfinns bestämmelser för hushållning med mark- och 

vattenområden i landet. Mark- och vattenområden som har nationell betydelse för bevarande 

eller utveckling kan betecknas som områden av riksintresse. Det kan gälla såväl 

kulturmiljövård som naturvård, friluftsliv, rennäring, yrkesfiske, industri, energiproduktion, 

kommunikationer eller vattenförsörjning. Vidare finns det områden av riksintressen för 

vindbruk vilka är en sammanvägning av Energimyndighetens och länsstyrelsens 

bedömningar, i samråd med Boverket och andra centrala myndigheter. 

I Figur 6 redovisas riksintressen i förhållande till vindkraftverken vid Bjärsgård. 


10


Inget av verken kommer att placeras i eller i anslutning till något sådant område. Närmsta 

riksintresseområdet för friluftsliv är Rönne å i väster och Söderåsen med dess sluttningar i 

söder. Söder om Klippans tätort återfinns riksintresseområdet för kulturmiljövård, Klippans 

pappersbruk. Industrianläggningen är från 1600-talet och har en för tiden karaktäristisk 

industriarkitektur. Rönne å med dess dalgång och Ageröds mosse är även ett 

riksintresseområde för naturvård. 

Figur 6. Riksintressen i förhållande till planerade vindkraftverk. Verken är markerade med blåa symboler. 

4.3.2 Naturreservat och Natura 2000 

I 7 kap. miljöbalken regleras skydd av värdefull natur. Bland dessa finns naturreservat, som är 

ett starkt skydd mot exploatering och ett av de viktigaste och vanligaste sätten att skydda 

värdefull natur, och Natura 2000. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och 

fågeldirektiv. 

I Figur 7 redovisas naturreservat och natura 2000-områden i relation till planerade 

vindkraftverk. 


11


Inget sådant område finns i omgivningarna. Ca 5 km västerut finns ett litet naturreservat, 

Dynget, som ligger i Åstorps kommun. Området innehåller värdefull kärlväxtflora i skogs- 

och våtmarksmiljöer. Det närmsta natura 2000-området är Varshultamyren som ligger ca 6 

km nordost om parken. Området beskrivs som ett mångformigt myrkomplex som ingår i 

Sveriges myrskyddsplan. 

Figur 7. Naturreservat och Natura2000- områden i förhållande till planerade vindkraftverk. 

4.3.3 Naturvärden och andra skyddade objekt 

I 7 kap. miljöbalken regleras även andra skydd av naturen, bland annat nationalparker, 

biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde samt vattenskyddsområde. Nationalparker 

är, av regeringen förklarade, större sammanhängande områden av viss landskapstyp som ska 

skyddas. Biotopskyddsområden är små mark- eller vattenområden som på grund av sina 

särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars 

är särskilt skyddsvärda. Djur- och växtskyddsområden är områden som skyddar en eller flera 

arter för att de skall kunna fortleva och vara i fred under hela eller delar av året. 

Vattenskyddet syftar till att skydda grund- eller ytvattentillgångar som pågående eller 

framtida vattentäkter. 


12


Vidare finns det områden eller objekt som är utsedda som extra känsliga naturmiljöer, såsom 

nyckelbiotoper samt objekt med naturvärden. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket 

höga naturvärden. Delar av Sverige täcks av fuktiga eller blöta skogar, så kallade sumpskogar. 

Sumpskogar är förknippade med förhöjda naturvärden och för att bevara dessa är det viktigt 

att vattnets flöden och beskuggningen av marken kan bibehållas. 

I Figur 8 visas dessa områden i relation till planerade verk. 

Figur 8. Karta över känsliga naturvärden, nyckelbiotoper samt områden med biotopskydd i omgivningarna kring 

planerade vindkraftverk. 

Aktuellt område är relativt fattigt på registrerade naturvärden. Nyckelbiotoperna som finns i 

omgivningarna omfattas av grova ädellövträd, hedädellövträd och ädellövnaturskog. 

Naturvärden som återfinns öster om parken omfattas av å och bäckmiljöer samt alsumpskog. 

Det stora naturvärdesområdet sydväst om parken innehåller lövskogslund och hagmarksskog. 

Sumpskogarna i omgivningarna består av fuktskog, lövskog och kärrskogar. Närmsta 

biotopskyddade området ligger ca 2 km söder om parken och omfattas av äldre 

naturskogsartade skogar och ekskogar. 

Söderåsen är den närmsta nationalparken. Denna är inte medtagen på kartan utan ligger söder 

om Ljungbyhed, ca 1,5 mil från parken. 


13


4.3.4 Strandskydd 

Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Skyddet 

omfattar generellt land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen vid normalt 

medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens 

friluftsliv och att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten. 

I Figur 9 framgår vilka sjöar och vattendrag i omgivningarna kring Bjärsgård som omfattas av 

strandskyddet. Verken kommer inte placeras inom något sådant område. 

Figur 9. Karta över strandskyddade områden i omgivningarna kring planerade vindkraftverk. 


14


4.3.5 Fornlämningar och kulturmiljöer 

Fornlämning eller fornminne är spår efter mänsklig verksamhet under forna tider och som 

numera inte används för sitt ursprungliga ändamål. Skyddet av fornminnen är i Sverige 

reglerat i Kulturminneslagen. 

I Figur 10 visas utpekade fornminnen i området kring den planerade vindkraftsetableringen. 

Runt etableringsområdet och i omgivningarna finns en mängd registrerade fasta 

fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningarna omfattas främst av 

fossila åkrar. Inget av verken kommer däremot att placeras i eller direkt i anslutning till en 

fast fornlämning. 

Figur 10. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i omgivningarna kring planerade vindkraftverk. 

För att klargöra påverkan och vilka historiska lämningar som finns i området, kommer en 

arkeologisk inventering (frivillig kulturmiljöutredning) att utföras under sommaren/hösten 

2012 av oberoende underkonsult. Rapporten i sin helhet avses att bifogas i kommande 

tillståndsansökan och MKB. 

Om åtgärder kommer utföras inom områden med fornlämningar eller medföra påverkan på 

fasta fornlämningar kommer ansökan om tillstånd enligt Kulturminneslagen att göras. 


15


4.3.6 Fåglar 

Vindkraftverk kan påverka fåglar på olika sätt. Den lokala fågelpopulationen kan påverkas 

genom att de av olika anledningar undviker de områden där vindkraftverken står. 

Vindkraftverken kan även utgöra en barriär för fåglars födosökvägar och flyttstråk samt i 

vissa fall också medföra att fåglar kolliderar med rotorbladen. Det är huvudsakligen de tyngre 

rovfåglarna (kungsörn, havsörn och möjligen jaktfalk och pilgrimsfalk) som riskerar att 

kollidera. Riskerna gäller framförallt de individer som häckar i området eftersom häckande 

fågelindivider tillbringar mer tid i området än andra fåglar. 

Vissa fågelarter har visat sig påverkas mer av vindkraftverk medan andra arter är mindre 

känsliga. Hur stor påverkan blir beror till stor del på de lokala förhållandena. 

En fågelutredning för Bjärsgård pågår just nu och rapporten i sin helhet avses att bifogas i 

kommande tillståndsansökan och MKB. 

4.3.7 Fladdermöss 

Även för fladdermöss föreligger en risk för kollision med vindkraftverk. Kollisioner 

förekommer främst i två sammanhang: Vid sträckning ut över hav om en 

vindkraftsanläggning ligger i flyttstråket och i jakten på insekter. Studier på landbaserade 

anläggningar har visat att vindkraftverk tenderar att dra till sig insekter vilket i sin tur kan dra 

till sig fladdermöss. 

En analys av effekterna på den lokala fladdermusfaunan utfördes i området under 2010, av en 

oberoende underkonsult. Resultatet av inventeringarna visar på en artrik men individfattig 

fladdermusfauna. Vanligast förekommande arten inom det aktuella området var 

vattenfladdermus och dvärgfladdermus. Bland övriga arter registrerades barbastell längst en 

smal skogsväg, nordväst om parken. På basis av inventeringsresultaten bedöms den planerade 

utbyggnaden av en vindkraftspark inom området vid Bjärsgård att ha en marginell och 

försumbar effekt på de lokala fladdermuspopulationerna. Med hänsyn till registreringen av 

barbastell inom området bör man dock spara grova lövträd. Rapporten i sin helhet avses att 

bifogas i kommande tillståndsansökan och MKB. 


16


4.4 Människors hälsa 

Vindkraftverk i drift kan innebära en påverkan på omgivningen i form av bland annat ljud och 

rörliga skuggor samt en visuell påverkan. I följande text belyses dessa inom ansökt område. 

4.4.1 Ljud 

När vindkraftverken är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då 

bladen roterar. Detta kan uppfattas som ett väsande och svischande ljud, vilket liknas med de 

ljud som skapas av vinden i olika slags vegetation. Naturens bakgrundsljud dränker därmed 

ofta, på längre avstånd, turbinernas driftljud. Ljudutbredningen påverkas av meteorologiska 

förhållanden, främst vindförhållanden och lufttemperatur, men även av markförhållandena. 

Rikt- och begränsningsvärden för ljud från vindkraftverk anges i Naturvårdsverkets allmänna 

råd för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Dessa värden innebär att högsta 

ljudnivån vid bostadshus får vara 40 dB(A). 

Ljudberäkningsmetod 

Ljudberäkningarna är baserade på Naturvårdsverkets metod ”Ljud från landbaserade 

vindkraftverk.” Beräkningarna utgår från ett ”värsta fall” dvs. att: 

Beräkningarna är gjorda utifrån det aktuella vindkraftverkets högsta källjud 

(ljudet vid källan). 

Programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån 

eller liknande. 

Vinden ligger från varje vindkraftverk mot respektive hus dvs. huset får alltid 

vinden mot sig i samtliga riktningar. 

En ljudberäkning för utformningen med tio (10) vindkraftverk med vardera totalhöjd om 

maximalt 150 meter, har utförts i programmet WindPRO. För beräkningar av ljudnivåerna har 

källjud för Vestas V90, med navhöjd 105 meter och effekt 2,0 MW, använts. 

Beräkningen visar att begränsningsvärdet 40 dB(A) kommer att understigas vid samtliga 

närliggande bostäder, se ljudutbredningen i Figur 11. Däremot visar beräkningarna att några 

ljudpunkter inte klarar begränsningsvärdet, dessa ljudpunkter används dock inte för 

bostadsändamål utan nyttjas som stall, kontor och jaktstuga eller ska rivas. 

Om problem uppstår med höga ljudnivåer vid någon bostad kan vindkraftverken ställas ner. 


17


Figur 11. Beräknad ljudutbredning för planerade vindkraftverk. 

4.4.2 Rörliga skuggor 

Under driftfasen uppkommer rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från 

vindkraftverk är relaterat till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och 

väderstreck. Normalt tillämpas en tid på 8 timmar per år (förväntat värde) som acceptabelt 

värde vid bostadshus. 

Skuggberäkningsmetod 

Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många 

timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. 

Programmet redovisar två olika värden, ett teoretiskt värde som visar det värsta fallet 

samt ett förväntat värde som är mer realistiskt. 

Det teoretiska värdet beräknas utifrån att solen alltid skiner, från soluppgång till 

solnedgång, och att vindkraftverket alltid producerar elenergi samt att 

vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren (bostaden). 

Det förväntade värdet beräknas utifrån att hänsyn tas till drifttid för verket samt 

antalet soltimmar (solstatistik) för området. 


18


Även skuggberäkningarna är utförda i programmet WindPRO. Beräkningarna är baserade på 

ett vindkraftverk av typen Vestas V90, 2,0 MW med en totalhöjd på 150 meter. 

Resultaten visar att riktlinjerna för rörliga skuggor som förväntat värde uppfylls för 

närliggande bostäder, förutom vid några fastigheter, se skuggutbredningen i Figur 12. Dessa 

fastigheter används dock inte för bostadsändamål utan nyttjas som stall, kontor eller jaktstuga. 

Vidare ägs de bebodda fastigheterna (som betecknas N, O och R) av markägaren Sten 

Gyllenstierna. 

Om problem med rörliga skuggor uppstår vid någon bostad kan vindkraftverken utrustas med 

skuggdetektorer. Skuggdetektorer innebär att de vindkraftverken som bidrar till rörliga 

skuggor programmeras så att de automatiskt stängs av under den tid som den rörliga skuggan 

uppkommer på den aktuella bostaden och sedan startar då problemet upphört. 

Figur 12. Beräknad skuggutbredning för planerade vindkraftverk. 


19


4.4.3 Visuellt och landskapet 

Naturen kring vindkraftverken består av brukad skogsmark och i söder omringar verken en 

bergtäkt och ett asfaltsverk. Barrskogsplanteringar av olika åldrar dominerar vegetationen, 

dock är inslaget av lövträd störst i den södra delen närmast slottet och i anslutning till 

Borgasjön och Vasasjön. 

När en vindkraftpark byggs blir det ett nytt inslag i landskapsbilden, som ofta syns på långt 

håll. För att ge en bättre överblick över hur den föreslagna parken kommer att se ut, har 

sökanden låtit göra så kallade fotomontage. Fotomontage är en sammansättning av foton där 

de planerade vindkraftverken ritats ut med hjälp av ett datorprogram. Fotomontagen kommer 

även vara en del av MKB:n. 

Fotomontage har utförts från tio fotopunkter runt i området. Fotopunkterna kan ses i Figur 13 

och i Tabell 1. 

Figur 13. Karta med utpekade fotopunkter för området. Vindkraftverken vid Bjärsgård är markerade med blåa 

symboler. 


20


Tabell 1. Fotopunkter från vilka fotomontage har gjorts samt avstånd till närmsta verk. 

Fotopunkt Ca avstånd till närmsta verk 

1. Klippans tätort 2 800 m 

2. Kvidinge tätort 5 900 m 

3. Riksväg 13 2 500 m 

4. Strövarområdet vid Björkeshus 1 100 m 

5. Rösa by 1 600 m 

6. Östra Ljungby tätort 4 100 m 

7. Stidsvig tätort 3 100 m 

8. Penarp 1 400 m 

9. Ingeborrarpsgården 5 000 m 

10. Rya kyrka 7 500 m 

5 ELPRODUKTION 

Vindkraftverk utnyttjar vinden som energikälla. Därmed är vindtillgången på platsen där 

vindkraftverk placeras den viktigaste faktorn för produktionsförmågan. Vindens 

energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik, vilket innebär att om 

vindhastigheten fördubblas ökar vindens energiinnehåll åtta (8) gånger. Vindkraftverken har 

en teoretisk verkningsgrad på 59 % gentemot vindens energiinnehåll. Dagens moderna 

vindkraftverk har en verkningsgrad på upp till 50 %. Detta kan jämföras med tidigare 

vindkraftverk som hade upp till 40-45 % i verkningsgrad. Vindkraftverk utvinner energi vid 

vindhastigheter mellan ca 2 m/s och 25 m/s. Inkoppling sker vid ca 4 m/s och urkoppling sker 

vid ca 25 m/s. 

Uppskattad produktion vid Bjärsgård 

Tio vindkraftverk i storleksklassen 2,0 MW beräknas producera ca 52 500 MWh/år (avräknat 

en säkerhetsmarginal om 10 %). Detta motsvarar energiförbrukningen hos ca 2 625 villor/år 

(eluppvärmning och hushållsel, med en årsförbrukning på 20 000 kWh) eller 

ca 17 500 lägenheter/år (hushållsel med en årsförbrukning på 3 000 kWh). 


21


6 BYGGNATION AV VINDKRAFTVERK 

6.1 Vindkraftsteknik 

Ett vindkraftverk består normalt av ett rörtorn i stål, betong eller en kombination av dessa. 

Rotorn är trebladig och är monterad på ett maskinhus. I maskinhuset finns en generator, 

hydraulik, styrutrustning och, beroende på fabrikat och typ, en växellåda. 

Rotorn och maskinhuset vrider sig efter vinden. Därutöver regleras vinkeln på de tre 

rotorbladen kontinuerligt för att optimera verkets funktion och produktion. När det blåser lite 

fångar verket så mycket vindenergi som möjligt. Vid högre vindstyrkor ställs rotorbladen om 

så att en del av vindenergin kan passera. Rotorbladen kan också vinklas för att minska ljudet 

från vindkraftverket, vilket brukar kallas att verket ställs i ett annat ”mode”. 

Tornet består generellt av fyra till fem delar av stål som skruvas samman. Tornen kan även 

bestå av betonghalvor som hålls samman med vajer eller av en kombination av stål och 

betong. Tornen är generellt försedda med servicehiss och/eller ett stegsystem. I nedre delen av 

tornet kan transformator, spänningsomvandlare eller skåp för kontrollsystem placeras om 

denna utrustning inte är placerad i maskinhuset. 

6.2 Fundament 

För att förankra vindkraftverken i marken krävs någon form av fundament. Typ av fundament 

styrs av flera parametrar som typ och storlek på vindkraftverk, navhöjd, geotekniska 

förhållanden etc. De två vanligaste typerna är gravitationsfundament och bergfundament. 

Gravitationsfundamenten består av betong samt tillhörande armering och etableras på djup ner 

till ca 4 meter. Som namnet antyder är det fundamentets tyngd som håller vindkraftverket på 

plats. Förläggningsdjupet anpassas efter geotekniska och hydrologiska förutsättningar. Till 

ytan är gravitationsfundament i regel mellan 16x16 och 20x20 meter stora. När 

bergfundament istället föredras förankras vindkraftverket då i berggrunden med hjälp av 

nedborrade och fastgjutna dragstänger. 

En geoteknisk detaljundersökning kommer genomföras på varje etableringsplats för att 

optimera fundamentet med hänsyn tagen till bland annat markförhållanden och 

grundvattennivån. På aktuell plats kommer troligtvis gravitationsfundament att etableras. 


22


6.3 Montage 

Vid varje vindkraftverk behövs en uppställningsplats för plats till kranbil, utrustning och 

vindkraftverkets delar under byggtiden. Hur denna yta används och hur stor den är kan variera 

men generellt sett finns två olika alternativ. Antingen byggs en större uppställningsplats 

(1500-2000 m 2 ) där det finns plats för både huvudkran, hjälpkran, torndelar, maskinhus, 

rotorblad och övriga tillbehör. Eller så förses varje vindkraftverk med en mindre 

uppställningsplats (800-1000 m 2 ) där enbart kranar, maskinhus och mindre tillbehör får plats. 

Vindkraftverkens större delar samlas då på 1-3 separata uppläggningsplatser som byggs på 

strategiska platser i parken. Dessa uppläggningsplatser omfattar vardera en yta om 

5 000 - 10 000 m 2 . 

Vid montering av rotorbladen kan detta ske på två sätt. Antingen kan bladen monteras på 

navet i markplan, och rotor med blad lyfts sedan upp och monteras på maskinhuset, eller så 

kan bladen monteras var för sig på redan rest vindkraftverk, se Figur 14. Lyftkranen är alltid 

placerad på själva uppställningsplatsen på grund av dess tyngd. 

Efter färdig byggnation kan delar av den hårdgjorda ytan växa igen under förutsättning att inte 

framtida service och underhåll försvåras. 

Figur 14. Montering av vindkraftverk. 

När ett vindkraftverk tjänats ut efter 25-30 år nedmonteras det och flertalet av delarna 

återvinns. 


23


6.4 Infrastruktur och nätanslutning 

Vid etablering, drift och avveckling av vindkraftverk används befintliga vägar så långt det är 

möjligt. Vägarna behöver vara cirka 4-5 meter breda och ha tillräcklig hållfasthet för att klara 

transporter under byggnationen. 

I den planerade vindkraftparken finns skogsvägar som kommer användas i så stor 

utsträckning som möjligt, däremot behövs de förstärkas och breddas. Vägdragning kommer 

att ske på ett sätt som medför så liten påverkan som möjligt på natur- och kulturmiljön. 

Ett internt elnät kommer att förläggas inom parken. En transformator placeras i maskinhuset, 

tornet eller i en kiosk bredvid verket. Denna tar emot trefas växelström från vindkraftverkets 

generator med en spänning på ca 400-1000 V och omvandlar den till 20 kV. Från 

vindkraftverken kommer kabel att dras till en kopplingsstation. Ledningsdragning går 

generellt längs med tillfartsvägarna fram till verken. 

6.5 Hinderbelysning 

Vindkraftverken kommer att utrustas med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens 

föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten 

(TSFS 2010:155). Ljusmarkeringen ska placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, det 

vill säga på taket av maskinhuset. 

Vindkraftverk som är upp till 150 meter över mark- eller vattenytan, ska förses med ett 

medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk 

som överstiger 150 meter ska förses med högintensivt vitt blinkande ljus. 

I en vindkraftpark behöver inte alla verk ha den föreskrivna hinderbelysningen, huvudsaken är 

att hela parkens utsträckning täcks in. För högintensiv belysning behövs normalt färre verk 

med belysning än för medelintensiv. 

För att minska den visuella påverkan för närboende, finns idag godkänd ljusreducerande 

teknik som installeras på verken och medför att vindkraftverkens hinderbelysning tillåts vara 

avstängd om inte något flygplan eller dylikt närmar sig. För att installera sådan teknik krävs 

dispens från Transportstyrelsen. 


24


7 FORTSATT ARBETE 

7.1 Ansökan och miljökonsekvensbeskrivning 

En tillståndsansökan kommer att lämnas in till Länsstyrelsen i Skåne län. I ansökan ska en 

MKB redovisas. MKB:n ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en 

planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, såväl på människor, djur, växter, mark, vatten, 

luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållning av mark, vatten och den fysiska 

miljön i övrigt. Även hushållning av material, råvaror och energi skall identifieras och 

beskrivas. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på 

människors hälsa och på miljön. 

MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: 

- Presentation av sökanden och verksamheten 

- Bakgrund och förutsättningar för vindkraft 

- Redovisning av ansökt verksamhet, alternativ utformning och alternativ lokalisering 

samt motivering till valt alternativ 

- Verksamhetens påverkan på miljö och hälsa 

- Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen 

skall ske 

- Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer samt 

miljöbalkens allmänna hänsynsregler 

I MKB:n kommer samtliga inkomna synpunkter att beaktas och bifogas. 

7.2 Preliminär tidplan 

Våren 2012 Samrådsförfarande 

Hösten 2012 Anmälan/Ansökan lämnas in 

Våren 2013 Tillståndsgivning 

2013/2014 Byggstart och Idrifttagning 


25


7.3 Synpunkter 

Skriftliga synpunkter på projektet tas tacksamt emot. Dessa skall vara Triventus Consulting 

AB tillhanda senast den 22 juni 2012. Synpunkterna kommer att beaktas vid det fortsatta 

arbetet och kommer att ingå som en del av den tillståndsansökan som lämnas till 

Länsstyrelsen. 

Vid frågor och funderingar, kontakta oss gärna. 

Med vänlig hälsning 

PEAB Energi AB / gm 

____________________ 

Emelie Severinsen 

Triventus Consulting AB 


26

Underlag för samråd med allmänheten - Peab

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?