Nr 3 - Peab

PEABJOURNALEN 

TIDNING FÖR PEABS ANSTÄLLDA, KUNDER OCH AKTIEÄGARE NR 3 OKTOBER 2005 

En 

ny stadsdel 

där Malmö 

möter havet 

Svartjobben 

måste stoppas 

Framtidens 

boende 

Tranebergsbron 

nyinvigd

ledare 

innehåll 

Där Malmö möter havet . . . . . . . . . . . . . . .3 

Rekord kontrakt i Finland . . . . . . . . . . . . . .6 

Industriella byggen kräver rationella inköp . .7 

Svartjobben måste stoppas . . . . . . . . . . . .8 

Ny invigning Tranebergsbron . . . . . . . . . .10 

Halv miljard i Peabs okända guldägg . . . . .11 

Framtidens boende . . . . . . . . . . . . . . . . .12 

Kamprad Skillcenter . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

Hat-trick i köpcentrum . . . . . . . . . . . . . . .16 

Byggmarknaden pekar uppåt . . . . . . . . . .17 

Tre regioner i samverkan . . . . . . . . . . . . . .17 

Swerock går som på räls . . . . . . . . . . . . .18 

2 PEABJOURNALEN 3/2005 

Högkunjunktur 

utan nya jobb? 

VI HAR UNDER ÅRET fått många förvirrande och 

motstridiga signaler från vår svenska arbetsmarknad. 

Företag som går bra och redovisar stabila resultat 

anställer inte mer personal. Tvärtom varslas anställda 

och produktion flyttas ut till låglöneländer. Vad som 

också framstår som ologiskt och svårbegripligt är att 

antalet arbetslösa ökar samtidigt som antalet lediga 

jobb blir fler. Det är ett fenomen som förekommer i 

många länder inom EU. 

Här i Sverige har beskedet från AMS varit att det 

finns en gräns för hur mycket företagen kan rationalisera 

Eksjö prisar bevarandet av kasernområde .18 

Concordia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

Drömmen om en ny arena . . . . . . . . . . . .20 

Analys av Anders Haskel . . . . . . . . . . . . .21 

Bostadsprojektet Klippan i Göteborg . . . .22 

Snabbare vård för sjukskrivna . . . . . . . . . .24 

Stark tilltro till fortsatt god utveckling . . . . .26 

Peab profilen – Jan Johansson . . . . . . . .27 

Ny miljöstandard i Norge . . . . . . . . . . . . .28 

Utdrag ur Peabs halvårsrapport . . . . . . . .30 

Jag – en blodgivare . . . . . . . . . . . . . . . . .32 

och en gräns för hur mycket övertid man kan ta ut från 

de anställda. Till sist måste anställningarna komma. 

Fan trot. Det finns också en gräns för det tålamod som 

krävs när man är arbetslös. 

Förutsättningarna inom byggbranschen är lite 

speciella på så vis att det inte går att skicka ut hantverket 

utomlands. Här är alternativet istället att 

utländska aktörer kommer hit. 

Under de närmaste åren kommer många inom den 

svenska byggsektorn att gå i pension eller lägga av att 

jobba av andra skäl. För byggföretagen är den förestående 

rekryteringsprocessen en av de viktigaste och mest 

grannlaga uppgifterna att ta itu med. Personer med god 

byggutbildning kommer att vara mycket efterfrågade 

de kommande åren. 

På Peab är frågan högt prioriterad. Vi har ambitionen 

och målsättningen att fortsätta att vara en attraktiv 

arbetsgivare. Vi vill erbjuda en arbetsmiljö där våra 

anställda vill stanna och utvecklas. Det har sagts 

tidigare och det kan sägas igen. Peabs engagerade och 

yrkesskickliga personal är vår viktigaste tillgång. 

Därför gäller det för oss att inte bara rekrytera utan 

även att rekrytera långsiktigt rätt. 

GÖSTA SJÖSTRÖM 

Informationschef, Peab 

PEAB ÄR ETT AV NORDENS LEDANDE FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNING. 

Koncernen bedriver bygg- och anläggningsverksamhet främst i Sverige men även i 

Norge och Finland. Dessutom ingår, huvudsakligen i Sverige, kompletterande 

byggrelaterade industriföretag inom fabriksbetong, betongprodukter och prefab, 

berg och grus, transporter, tillverkning och beläggning av asfalt samt maskin- och 

kranuthyrning. Koncernens omsättning överstiger 20 miljarder kronor och har 

ca 10 000 anställda. Peabs motto är att vara den lokala entreprenören nära kunden, 

med den stora koncernens möjligheter. 

PEABJOURNALEN är en tidning för Peabs anställda, kunder och aktieägare. 

Utgiven av Peab AB, Information, 260 92 Förslöv. Tfn 0431-890 00. 

Fax 0431-45 19 75. E-post info@peab.se Internet: www.peab.se 

REDAKTION Gösta Sjöström (ansvarig utgivare), Lilian Bringle samt 

journalister ur RHR/CCs nätverk.Tidningen är producerad av RHR/CC, 

Gustav Adolfs torg 51, 211 39 Malmö. Tfn 040-777 30. Fax 040-799 15. www.rhr.se 

REPRO OCH TRYCK Holmbergs, Malmö 

Förslag på innehåll i PeabJournalen kan lämnas till gosta.sjostrom@peab.se 

eller lilian.bringle@peab.se Du kan även kontakta informationsavdelningen 

eller Peabs växel på tfn 0431-890 00.

Där Malmö 

möter havet 

FÖR DEN SOM tar en promenad genom 

Västra hamnen känns det som om den alltid 

funnits. Men faktum är att fram till 1600talet 

började Malmös kustlinje redan norr 

om Malmöhusslott och Norra Vallgatan. 

Och själva hamnen var i stort sett inte 

mycket mer än en brygga. 

Det var inte förrän i slutet av 1700-talet 

som visionären Frans Suell drog igång det 

inledande arbetet med att anlägga en hamn 

i Malmö genom att helt enkelt göra utfyllnader 

i Sundet. Därmed la han i praktiken 

grunden till det som nu håller på att förvandlas 

till ett av Malmös mest populära 

stadsdelar. 

Men Västra hamnen är mest känt för sin 

varvsindustri. Under 1970-talet härskade 

Kockumsvarvet med oinskränkt makt. Den 

stora bockkranen blev ett landmärke och 

några av världens då största oljetankers 

föddes här i den gigantiska torrdockan. 

Så kom varvskrisen under 80-talet och 

Kockums krympte allt mer för att till sist 

läggas ner. Under lång tid låg området 

nästan i träda. Bara den imponerande bock- 

Dockan; Malmö 

Det är inte ofta en stad i ett slag får en ny stadsdel. Och 

det är kanske än mer sällsynt att denna stadsdel ligger precis 

vid havet alldeles intill centrum. Men i Malmö är det precis vad 

som håller på att ske. I Västra hamnen, på den plats där det 

anrika Kockumsvarvet tidigare låg, byggs det nya bostäder och 

kontorsfastigheter i en rasande takt. Och att malmöborna uppskattar 

utvecklingen råder det inget tvivel om. För där det tidigare 

var tomt efter klockan fem, sjuder det av folkliv och aktiviteter. 

kranen stod kvar, som en symbol för en 

svunnen storhetstid. En tid som definitivt 

gick i graven då kranen 2002 monterades 

ner och skeppades till Sydkorea. 

En epok var över. Men långt innan dess 

togs de första stegen mot en ny storhetstid. 

PEABJOURNALEN 3/2005 3

Dockan; Malmö 

Torrdockan blev småbåtshamn 

Allt började med att Peab 1986 köpte den 

östra delen av hamnen, det så kallade Kranenområdet. 

Det dröjde dock ända fram till 

2001 innan man, tillsammans med JM och 

Wihlborgs, startade Dockan Exploatering 

AB som förvärvade markområdet. Tanken 

var att JM skulle utveckla bostadsdelen och 

Wihlborgs den kommersiella delen. Peab 

skulle fungera som entreprenör och byggare. 

Tillsammans tog de fram en genomtänkt 

plan för hur industriområdet skulle kunna 

förvandlas till en fungerande helhet. 

Därefter har Wihlborgs och JM i rask takt 

projekterat och uppfört ett antal fastigheter 

i samarbete med Peab. 

Den gamla torrdockan har fyllts med 

vatten och utgör nu en trivsam marina där 

de boende har tillgång till egna båtplatser. 

Man har även lagt ner arbete på att skapa en 


helhet för att förstärka känslan av en 

sammanhållen stadsdel. Materialvalen är 

genomtänkta både i gatubeläggningar och 

gångstråk. Och själva situationsplanen är 

gjord för att skapa en miljö som väcker 

nyfikenhet och hemkänsla. 

Jan Hildingsson, regionchef på Peab. 

1 

2 

Idag arbetar det fler personer i Västra 

hamnen än vad det gjorde under Kockums 

storhetstid. Och de bostäder som byggs 

säljs i snabb takt. 

Åt JM har Peab hittills byggt tre av fem 

planerade fastigheter med bostadsrätter på 

den östra sidan av dockan, och den fjärde är 

precis påbörjad. Nästa steg blir att bygga 

fem fastigheter även på den västra sidan. 

För Whilborgs räkning har Peab byggt 

kontorsfastigheter för Sigma och Telia. 

Under sommaren har man även påbörjat en 

annan kontorsfastighet, Dockporten, precis 

vid dockans södra ände. 

Tidigare har Peab även byggt om den 

gamla Ubåtshallen som nu bland annat 

hyser Dunis huvudkontor samt gamla 

Ingenjörshögskolan där Malmö Högskola 

idag har utbildningslokaler. Intill ligger en 

befintlig byggnad där Malmö Opera & 

Musikteater och Skånes dansteater bedriver 

sin verksamhet. 

På ett sätt kan man säga att Västra hamnen 

nu har återerövrats av både malmöborna 

och det lokala näringslivet. Faktum är att 

det idag arbetar fler personer i Västra 

hamnen än vad det gjorde då Kockums var 

som störst. 

Projekt för tio år framåt 

Ytterligare ett steg mot att vidareutveckla 

Västra hamnen togs i april i år. Då förvärvade 

3

4 

5 

1. Brf Fyren 

Beställare JM 

Omfattning 94 lägenheter 

om 1–6 rok 

Prisexempel 390 000–3 800 000 kr 

Inflyttning Skedde hösten/vintern 

2004 

Fyren byggdes med omsorg för att 

passa in i den unika miljön. Fasader 

gjordes i tegel och lägenheternas 

generösa ytor gör umgängeslivet 

bekvämt då man enkelt rör sig mellan 

kök, matplats, vardagsrum och 

de stora balkongerna, som i de flesta 

av lägenheterna finns i två olika 

väderstreck. Till badrum och kök 

valdes en inredning av björk och 

genomgående har bara beprövade 

och hållbara material används. 

Peab det ursprungliga inre Kockumsområdet 

från Saab genom köp av aktierna i 

Celsius Fastighets AB. 

Området ligger i vinkel mot det nuvarande 

Dockan-området och har en areal på ca 

20 hektar. Det är i huvudsak bebyggt med 

äldre verkstadshallar, maskinverkstäder och 

kontor på totalt 90 000 kvm. 

– De flesta av lokalerna är uthyrda, 

berättar Jan Hildingsson på Peab. Det troliga 

2. Brf Piren 



om 2–4 rok 


Prel. inflyttning Sommaren 2005 

Inspirationen till Pirens fasad är 

hämtad från de centrala delarna av 

Malmö, närmare bestämt Rörsjöstaden 

och vid S:t Knuts torg. Genom 

att kombinera arkitektur från 40-talet 

med modern nordisk arkitektur, 

formgivning och design blev slutresultatet 

hus med kvaliteter som 

markerar boende utöver det vanliga. 

3. Brf Kajmästaren 



om 2–4 rok 


Prel. inflyttning Våren 2006 

Med ledord som Gaudí och romantik 

formas fasader och innergård till en 

oas, som kontrasterar den strama 

och stilrena tegelfasaden. De böjande 

balkongerna, gårdsmarken, uteplatserna 

och cykelförråden – som 

omsorgsfullt inbäddats i gårdens 

upphöjning – ramar in och skyddar 

mot promenadstråket. 

4. Brf Kaj 33 


mfattning75 lägenheter 

Prel. inflyttning Våren 2007 

Den fjärde etappen på Dockan, 

Kaj 33, har precis börjat att ta form. 

Utseendemässigt ligger även denna 

fastighet i linje med de tidigare etapperna. 

Dock får Kaj 33 en något 

annorlunda yttre form med unika 

etagelägenheter på det översta 

våningsplanet. 

Kaj 33 har ritats av arkitekten 

Lasse Wretblad på ArkitektMagasi- 

net AB. Han har gjort sig känd bland 

annat genom att rita uppmärksammade 

byggnader som Globen i 

Stockholm och ambassadörsresidenset 

i Berlin. 

5. Brf Havsfrun 


Den femte och sista etappen på den 

östra sidan av Dockan. 

Sigma-huset 

Beställare Utvecklingsbolaget 

Kranen AB 

Omfattning ca 15 000 kvm 

uthyrningsbar yta 

Byggtid 1998–2000 

Sigmahuset började byggas i 

november 1998 och inflyttningen 

skedde i september 2000. Det är ett 

kontorshus med sju våningar över 

mark och med en yta om 15 000 

kvm. Hela huset utnyttjas av ITföretaget 

Sigma som där samlat 

ca 15 av Sigmabolagen. 

Huset är byggt i U-form med ett 

högt atrium mellan U-skänklarna och 

en 30 m hög glasvägg ut mot hamnen. 

Teliahuset 

Beställare Wihlborgs 

Fastigheter AB 

Omfattning Kontorsyta 13 530 kvm. 

Garage 3 570 kvm 

Byggtid Sep 2002–Apr 2004 

är att vi kommer att börja planera för det 

området om tidigast fem år. 

Första steget blir att Peab tillsammans 

med Malmö kommun och övriga berörda 

parter ska påbörja ett miljö- och planarbete 

för att i ett senare skede successivt exploatera 

området med bostäder, kommersiella 

lokaler och offentliga byggnader. 

Att Västra hamnen är populärt bland 

malmöborna märks inte minst på intresset 

Tillsammans med Wihlborgs Fastigheter 

och Telia skapades ett 

modernt kontor med stor flexibilitet 

med avseende på arbetsplatsernas 

utformning. Källaren, bestående 

av 3 570 kvm, innehåller förutom 

parkeringsplatser, även vissa installationsutrymmen. 

Den u-formade byggnaden består 

av sex våningar där den översta är 

indragen och fastigheten är totalt på 

17 100 kvm. Stommen består av 

pelare, samverkansbalkar och plattbärlag. 

Fasaderna består av puts 

och tegel. 

Dockporten 

Beställare Wihlborgs 

Fastigheter AB 

Omfattning Ca 10 000 kvm 

Byggtid 2005–2006 

Dockporten är det senaste tillskottet 

bland kontorsfastigheterna i Dockanområdet. 

Huset uppförs intill Dockplatsen, 

strax framför småbåtshamnen. 

Dockplatsen blir en given 

samlingsplats med marin miljö och 

med en levande stadsdel med uteserveringar 

och butiker. 

I Dockportens sex våningar inryms 

cirka 10 000 kvm, restaurang och 

butik. I källarplanet finns plats för ett 

60-tal bilar och översta planet utgörs 

av ett exklusivt penthouse på 1 200 

kvm. På baksidan av huset, i riktning 

mot Teliahuset, etableras ett parkområde. 

för bostäderna som byggs. De fastigheter 

som är uppförda har snabbt sålts slut och 

intresseanmälningarna för de återstående 

växer ständigt. 

– Vi räknar med att det finns projekt här 

för oss i tio år till, säger Jan Hildingsson. 

När allt är klart räknar man med att drygt 

30 000 människor kommer att bo och verka 

i Västra hamnen. 

text JOHAN BERGQUIST 


I Turku Science Park, Åbo, pågår just nu det 

största bygget någonsin i Peab Seicons historia. 

Om mindre än ett år slår portarna upp till ett 

nytt forskningscentrum inom ICT ( Information 

and Communication Technology ). Entreprenadsumman 

är över 190 Mkr. 

Rekordkontrakt 

för Peab i Finland 


TURKU SCIENCE PARK är ett kompetenscentrum 

som genom sin verksamhet driver 

på den högteknologiska tillväxten i sydvästra 

Finland. Det nya ICT-huset blir med sina 

34 000 kvm en unik knutpunkt för forskning 

och utbildning inom informationsoch 

kommunikationsteknologi samt digital 

innehållsproduktion. 

Rekordkontrakt 

Byggnadskomplexet kommer att rymma 

3 000 studerande och över 700 lärare och 

forskare. Entreprenaden uppgår till mer än 

190 Mkr och är den största någonsin för 

Peab Seicon. 

– Erfarenhet är a och o vid uppförandet 

av avancerade högteknologiska byggnader. 

Peab har gott om det, vilket var en avgörande 

faktor i kundens val av entreprenör, säger 

Antti Peltoniemi, VD för Peab Seicon Oy. 

– Storleken på jobbet är naturligtvis 

betydelsefull för Peab Seicons verksamhet i 

Åbo. Det kommer att bidra till att ge oss nya 

projekt samtidigt som det ökar vårt ”knowhow” 

ytterligare, säger han. 

Den grandiosa invigningen är planerad 

till juli 2006. Därefter kommer lokalerna att 

delas av i första hand Åbo Universitet, Åbo 

Akademi, Åbo Yrkeshögskola, Turku Polytechnic 

samt Turku Center for Computer 

Science. 

Kari Toivonen, VD för Turku Science 

Park, ser positiva effekter av att samla all 

forskning och högre utbildning inom ICT 

under ett och samma tak. 

– Det kommer helt klart att skapa unika 

möjligheter till samarbete och samverkan. 

Samtidigt är det ett skyltfönster för ICTexpertisen 

i Åbo, säger han. 

Antti Peltoniemi, VD 

för Peab Seicon Oy.

Fakta ICT-huset 

Kund Turku Science Park Oy 

Invigning 2006 

Ägare Åbo stad (44,5 %) och 

Senatsfastigheter (55,5 %) 

Entreprenadsumma 190 Mkr 

Arkitekt Lahdelma & Mahlamäki Oy 

Kari Toivonen, 

VD för Turku 

Science Park. 

Smälter in 

Arkitektfirman Lahdelma & Mahlamäki 

från Helsingfors har lagt ned mycket jobb 

på att få den sju våningar höga byggnaden 

att smälta in i dess omgivning, såväl utseendemässigt 

som funktionsmässigt. 

Exempelvis planeras ett gådäck som förbinder 

teknologikvarterets olika hus. Detta 

kommer inte bara att fungera som ett 

passagestråk, utan också som en naturlig 

mötesplats. 

– Turku Science Park består av flera 

moderna byggnader men hittills har det inte 

funnits någon tydlig centralpunkt. Det nya 

ICT-huset förändrar situationen. Byggnaden 

sammanbinder husen runt omkring och 

bildar samtidigt en huvudingång till Science 

Park. Av dessa skäl är ICT-huset så mycket 

mer än enbart en ny modern byggnad, säger 

Kari Toivonen. 

text JESPER CARLSON 

Industriella byggen 

kräver rationella inköp 

PEAB HAR GÅTT I SPETSEN för en ökad 

industrialisering av byggandet, något som 

kräver modultänkande och en genomtänkt 

standardisering av komponenter och andra 

insatsvaror. Med detta på gång kan ytterligare 

stödfunktioner börja arbeta för att 

sänka kostnaderna. I sommar börjar Peabs 

inköps- och avropssystem, PIA, att rullas ut 

i organisationen. 

– Det industriella byggandet ställer nya 

krav på materialförsörjning och även på 

upphandlingen. För att få ett rationellt 

flöde så krävs leverantörsavtal med priser 

och andra villkor klart för avrop. Att minska 

eller helst eliminera upphandlingar för 

varje objekt kommer innebära en mycket 

stor besparing, säger inköpschef Göran 

Terning, 

Göran Terning och hans team har gått 

metodiskt till väga när det nya systemet har 

tagit form. 

– Det gäller att titta på varje moment 

ända från producenten till det att varan 

hamnar på plats i det blivande huset. Uppstår 

kostnader på vägen som inte tillför 

något värde – och som därför slutkunden 

inte vill betala för – är det vår uppgift att 

eliminera den. Exempel är när en vara tar 

vägen runt en lokal återförsäljare när den 

lika gärna kunnat gå direkt till byggplatsen. 

Avropsavtal först ut 

I första hand har man strävat efter att hitta 

produkter som passar för avrop i systemet. 

Exempelvis levereras dörrar av svenska 

Dooria medan olika standardtyper av fönster 

kommer från Polen. 

– Precis som i ett äppelträd är vissa mer 

mogna och hänger längre ner. Dem plockar 

vi först. Äpplena uppe i toppen är också 

värda att ta vara på men kräver lite mer 

arbete, illustrerar Göran Terning. 

De stora kostnaderna för PIA-systemet 

är nu tagna. I takt med att rutinerna börjar 

användas ute på fältet och systemet fylls 

på med allt fler inköpsavtal räknar Göran 

Terning med en handelsvolym på i första 

hand 2 miljarder kronor. Den direkta 

vinsten beräknas bli 80 Mkr i form av 

bättre priser och lägre kostnader. På sikt 

finns det möjligheter att ytterligare en 

miljard i handelsvolym kan hanteras i 

systemet, men där är man ännu inte. 

De ”äpplena” sitter längre upp i trädet. 

– När hela organisationen fått arbeta en 

tid med PIA är jag övertygad om att det är 

möjligt att hämta hem ytterligare vinster. 

Leverantörsavtal ska utvärderas, sortimentet 

bantas till färre varianter och så vidare. 

Det finns en väldig kraft när en hel organisation 

börjar arbeta mot ett bestämt mål. 

Och att spara kostnader för att kunna producera 

billigare bostäder utan att tumma 

på kvaliteten är en självklar ambition, säger 

Göran Terning. En klar förbättring blir att 

avrop från utländska leverantörer blir lika 

enkelt som från svenska, något som öppnar 

för ytterligare prispressande inköp. 

Lätt motivera en bra affär 

För de anställda i Peab innebär det nya 

inköpssystemet att gamla rutiner måste 

förändras. Tricket blir att informera och 

motivera varför det nya är bättre. Problemen 

med det ska inte överdrivas. För som 

Göran Terning säger: 

– Ingen vill ju medvetet göra en sämre 

affär. 

Hur stora vinsterna med PIA blir är det 

ingen som vet med exakthet idag. Systemet 

kommer successivt att utvecklas i storlek 

och erfarenheterna kommer säkerligen 

även leda till förändringar i olika leverantörsavtal. 

Kanske också så att inköpssystemet 

blir pådrivande när det gäller 

en ökad standardisering, något som i sin 

tur är en förutsättning för ökad kvalitet i 

inköpsavtalen. text ANDERS KJÄLL 


? 

Svartjobben 

måste stoppas 

Det förekommer en hel del svart arbetskraft i byggbranschen. 

En kombination av stora förtjänster och svårigheter att komma 

åt fusket gör att problemet stadigt tilltar. Enligt en beräkning 

som tidningen Byggindustrin gjort omsätter svartjobben mer 

än 10 miljarder kronor årligen. Pengar som går staten och de 

seriösa byggföretagens näsa förbi. 

RIKSREVISIONSVERKET uppskattade 1998 

svartjobbens omfattning till fem procent av 

allt arbete som utförs i Sverige. Det motsvarar 

ett skattebortfall på ca 40 miljarder 

kronor per år. Ingenting tyder på att problemet 

minskat sedan dess. En kontroll, som 

Skatteverket nyligen genomförde bland 

byggföretag i västeråsregionen, resulterade 

i att ett tiotal svartjobbshärvor upptäcktes. 

Den mest omfattande inkluderade 60 

personer som undanhöll sammanlagt 20 

Mkr. I samband med kontrollen genom- 


fördes ca 600 revisioner. Vid 500 av dem 

upptäcktes oegentligheter. 

För att råda bot på problemet med svartjobb 

i byggbranschen har en rad åtgärder 

föreslagits. Statliga byggkommissionen vill 

bland annat se ett så kallat entreprenadavdrag. 

Förslaget innebär att huvudentreprenören 

behåller en del av betalningen till 

sina underentreprenörer som sedan betalas 

in på ett särskilt skattekonto. Ett annat 

förslag är att tillämpa omvänd momsskyldighet. 

Det innebär att uppdragsgivaren får 

betala in moms när ett bygguppdrag ges 

eller arbetskraft hyrs ut. Dessutom finns det 

förslag på ett nytt ROT-avdrag, en översyn av 

bemanningsbranschen, bättre kontroll av 

F-skattsedlarna och oanmälda besök av tillsynsmyndigheter 

på arbetsplatserna. 

För de stora byggföretagen innebär svart 

arbetskraft enbart problem. PeabJournalen 

har pratat med Peabs vice VD med operativt 

ansvar, Göte Brännvall som menar att något 

måste göras. 

Hur allvarligt anser ni att problemet med 

svart arbetskraft är? 

– Det är ett stort problem som riskerar att 

växa till ett allvarligt hot mot seriösa företag. 

Ett resultat av svartjobben är bland annat att 

privatmarknaden till stor del är stängd för 

oss. Den privata delen av byggmarknaden 

beräknas stå för en väsentlig del av den totala 

marknaden så det handlar om stora summor. 

Det är väldigt svårt att konkurrera mot 

någon som inte behöver ta hänsyn till skatter 

och avgifter och dessutom inte bryr sig 

om arbetsmiljö, säkerhet och hälsovård. 

Kan något göras för att förbättra situationen? 

– De som använder sig av svart arbetskraft 

tjänar för mycket på det. Det bästa 

sättet att komma tillrätta med problemet är 

därför att göra det billigare att bygga vitt. 

Jag tror att det nya ROT-avdraget kommer 

att ge mer jobb åt seriösa företagare. Det så 

kallade entreprenadavdraget, som väntas 

införas under 2005, är också i grunden ett 

bra förslag. En förutsättning för att det ska 

fungera är emellertid att det administreras 

på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt 

från myndigheternas sida. Byggföretagen 

ska ju i princip inte behöva ta på sig statens 

uppgifter. 

Vad gör Peab för att undvika svartjobbare? 

– Vi försöker i första hand att använda 

oss av egen personal så mycket som möjligt. 

I den ambitionen skiljer vi oss från andra 

byggföretag och det ställer stora krav på 

organisationens kompetens och flexibilitet. 

I de fall våra egna resurser inte räcker till 

samarbetar vi med underentreprenörer och 

bemanningsföretag. Då värjer vi oss mot 

svartjobbare genom noggranna inköpsruti-

Illustration: Anneli Idnert 

Branschen ser goda effekter med ROT-avdraget 

När svarta jobb blev vita som en följd av ROTavdraget 

fick staten in en miljard kronor extra i 

skatter. Detta till en kostnad av 600 Mkr i beviljade 

avdrag. 230 000 ansökningar om ROT-avdrag 

kom in till Skatteverket före den 1 mars. Den som 

utfört en renovering under perioden 15 april 

2004 till 30 juni 2005 har haft möjligheten att dra 

av 30 procent av arbetskostnaden, maximalt 

10 500 kronor. 

– Även denna gång verkar det som om det 

blivit ett bra plus för statskassan och att svarta 

jobb blivit vita, säger Lars Jagrén, chefekonom 

på Sveriges Byggindustrier. 

Arbetsgivarna och fackförbunden i branschen 

gjorde en gemensam uppvaktning hos finansminister 

Pär Nuder under våren för att få regeringen 

att förlänga ROT-avdraget. Men det finns 

inte med i vårbudgeten och det är inte troligt att 

ner. Vi kontrollerar bland annat att företagen 

är momsregistrerade, har F-skattesedel 

och har tecknat kollektivavtal. Dessutom 

kräver vi att alla på byggarbetsplatsen kan 

legitimera sig. 

Varför är det Peabs ansvar att se till så att 

underentreprenörerna inte använder svartjobbare? 

– Vi har aldrig råd att anlita oseriösa 

underentreprenörer eftersom det skulle ge 

oss problem gentemot våra kunder på sikt. 

Det är ju vi som tar hela ansvaret gentemot 

kunden. Om vi har underentreprenörer 

som anlitar svart arbetskraft framstår vi som 

oseriösa vilket skadar vårt varumärke och 

vårt rykte. Dessutom innebär det stora ekonomiska 

risker. Om någon av våra samarbetspartners 

har slarvat och sedan går i konkurs 

får vi betala hela garantikostnaden vid 

en reklamation. Det är viktigt att vi kan stå 

för de produkter vi levererar och det kan vi 

bara göra om våra underentreprenörer är 

hederliga. Det handlar om att säkerställa en 

god arbetsmiljö, en god kvalité på jobben 

och att kunna ge kunden hållbara garantier. 

de finns med i höstbudgeten. En anledning är att 

ROT-avdraget infördes av konjunkturpolitiska 

skäl och därför är det inte motiverat med riktade 

åtgärder till en bransch på väg in i en högkonjunktur. 

– Vi var emot att det infördes med den motiveringen 

och hade hellre sett att man införde det för 

att komma till rätta med svartjobben. Det går inte 

att driva konjunkturpolitik med bidrag och det 

bör införas av strukturskäl, säger Lars Jagrén. 

Socialdemokratiska ledamoten i finansutskottet 

Agneta Gille lämnade inga klara besked men 

stängde inte heller dörren för en comeback. 

– Det är oerhört positivt med den respons vi 

fått på avdraget. Det infördes som en konunkturstimulans 

men att vi satte ett stoppdatum innebär 

inte att vi inte tar till åtgärden igen. 

Källa: Byggindustrin 

Därför ska vi se till att hålla oseriösa företag 

utanför Peabs grindar. 

Har beställaren något ansvar anser du? 

– Alla måste hjälpas åt om vi ska komma 

tillrätta med det här problemet. Beställaren 

har en utmärkt möjlighet att upptäcka och 

stoppa oseriösa entreprenörer redan vid 

budgivningen och bör naturligtvis utnyttja 

den. text HANS RAMEL 

Göte Brännvall, 

Peabs vice VD 

med operativt 

ansvar. 

Gemensam kamp 

mot svartjobben 

För första gången är beställare, byggbranschen, 

facket och Skattemyndigheten 

enig om vad som krävs för att 

stoppa svartbyggandet. 

Det finns en rapport framtagen tillsammans 

med en detaljerad åtgärdslista 

som mottagits väl av alla parter i byggsektorn. 

Det har funnits ett starkt behov 

om krafttag mot svartjobben som ett 

överlevnadsvillkor för de seriösa små 

och medelstora byggföretagen. 

Förslagen i korthet: 

1) Beställarna kräver redan i sina avtal 

med entreprenörerna att samtliga 

underentreprenörer ska arbeta vitt. 

Rättighet för beställaren att följa upp 

detta avtal med kontroller på arbetsplatsen, 

även tillsammans med Skatteverket. 

Offentliga byggherrar omfattas 

av kravet i första hand men 

övriga byggherrar rekommenderas 

motsvarande i sina upphandlingsrutiner. 

2) Alla på arbetsplatsen, även 

uthyrningsföretagens personal, ska 

bära ID-brickor med namn, foto och 

namn på arbetsgivare. 

3) Förteckning över samtliga på arbetsplatsen 

med namn, personnummer 

och arbetsgivare som sparas under 

hela projekttiden. Den ska vid anfordran 

visas för Skatteverket. 

4) Skatteverket åläggs hålla ett register 

med offentliga uppgifter tillgängliga via 

internet för beställare. 

5) Skatteverket ska ges rätt till oanmälda 

arbetsplatsbesök för kontroll av svarta 

arbeten. Detta kommer att kräva en 

mindre lagändring. 

6) Fortsatt förebyggande arbete av 

Skatteverket på lokalplanet där verket 

satsar regionala resurser att ge 

byggbranschen information. 

7) Förläng och utöka ROT-avdraget för 

att markera att det omfattande svartarbetet 

på privatmarknaden inte längre 

accepteras. Avdraget bör höjas till 

50 procent och anpassas till rådande 

konjunktur. 

8) Inför omvänd skattskyldighet för 

moms. Mervärdesskatten bör redovisas 

i skattedeklaration månadsvis eller 

kvartalsvis vid låg omsättning. 

9) Skärp de personliga kraven för 

F-skatt. 

10) Vidta åtgärder mot ”målvakter” i 

fåmansbolag. 

11) Se över lagen om uthyrning av 

arbetskraft. 

Källa: Byggindustrin 


Tranebergsbron; Stockholm 

Bro med 

kungliga anor 

ATT BYGGA BRO över Tranebergs sund i 

Stockholm är något man gjort i flera hundra 

år. Det började med att Gustaf III behövde 

en snabbare resväg till Drottningholms 

slott. Kungens önskan var lag och en flottbro 

anlades mellan Kungsholmen och 

Brommalandet. Även i relativt modern tid 

fanns en flottbro kvar, dock kompletterad 

med räls för den tidens nymodighet spårvagn. 

1934 invigdes dock den ”riktiga” Tranebergsbron, 

byggd i betong och under en 

tid världens längsta bro med ett spann. 

Kompletterad under 1950-talet med spår för 

tunnelbanans gröna linje (den första i 

Stockholm) tjänade den huvudstadens 

befolkning väl, men till följd av bristande 

underhåll var den efter 60-talet år i akut 

behov av renovering. 

– Det är ett känt faktum att miljön 

successivt har blivit mycket mer aggressiv, 

säger Peabs Stig Hedberg, produktionsansvarig 

för betongarbetena på bron. 

Den betong som användes på 1930-talet 

klarar inte dagens vägsalter eller koncentration 

av avgaser. Den nuvarande konstruk- 


tionen ska hålla dubbelt så länge, 120 år. 

Det har varit ett minst sagt utmanande 

uppdrag för Peab som startade projektet 

1999. Totalt handlar det om ett tiotal broar 

på en vägsträcka om 1,8 km. Beställare var 

Vägverket men antalet intressenter har varit 

många. Storstockholms Lokaltrafik är en 

eftersom ett av brospannen helt disponeras 

för tunnelbanan. Stockholm Vatten transporterar 

hälften av Stockholms färskvatten 

från Lovön och åt andra hållet via bron går 

stadsgas från Värtaverket till Västerort. 

Trafik utan avbrott 

Det har alltså funnits gott om engagerade 

parter att jämka ihop synpunkter från, 

krävande i sig men ingenting jämfört med 

att såväl biltrafik som tunnelbanetrafik 

skulle fungera utan avbrott under hela 

ombyggnadstiden. Det är lätt att förstå 

problemet med att riva och bygga broar 

men ändå se till att trafiken flyter. 

– Det fanns en del brister i Vägverkets 

förutsättningar vad gällde trafiken men tillsammans 

har vi löst upp knutarna under 

Kronprinsessan Victoria återinvigde Tranebergsbron, 

den 31 augusti, med att avtäcka 

en sten till minne av brobygget. Till höger 

Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö. 

Peabs Kjell Skoog (ombud), Roger Linnér 

(projektchef), Stig Hedberg (blockchef betong 

och Björn Pålhammar (blockchef mark) 

är nöjda med arbetet kring Tranebergsbron. 

projektets gång, berättar Roger Linnér som 

varit Peabs projektledare. Riktigt speciellt 

var att flytta tunnelbanespåren till vägbron 

och sedan tillbaka. SL:s egna spårbyggare 

var underentreprenörer för detta jobb. 

Både Roger Linnér och Stig Hedberg 

konstaterar att projektet varit framgångsrikt, 

mycket tack vare ett bra och prestigelöst 

samarbete med Vägverket. Men det 

var inte alltid så bra – i början stod bygget 

stilla i närmare ett år till följd av olika uppfattningar 

om grundförhållandena. 

– Våra experter sa att förstärkning krävdes 

och Vägverkets motsatsen. Många hårda ord

fälldes både från politiker och trafikanter. 

Först när det blev en arbetsmiljöfråga kunde 

vi enas om förstärkning, säger Roger Linnér. 

– Det var förstås ingen händelse var den 

gamla bron hade sina fästen. Dåtidens brobyggare 

i Stockholm kunde sina saker och 

hade valt ut de bästa platserna. Jag tror alla 

är tillfreds med att vi stod på oss i denna 

fråga, menar Stig Hedberg. 

Båda två är självklart mycket nöjda med 

säkerhetsarbetet i stort. Trots att arbetet har 

pågått på stor höjd och med ständig biltrafik 

har ingen allvarlig olycka inträffat under 

byggtiden. 

Peab tog hem ordern med ett anbud på 

460 miljoner kronor men med olika tillläggsarbeten 

hamnade entreprenadsumman 

på ca 700 Mkr. Då ingick inte minst de 

utökade grundläggningsarbetena men även 

en mängd andra förbättringar som bullerdämpning 

och andra miljöåtgärder. Totalt 

handlar det om över 800 ändringar. 

Lång erfarenhet 

Stockholmarna har genom bygget fått en 

pålitlig förbindelse mellan Västerort och 

Kungsholmen, Essingeleden och City. Före 

ombyggnationen passerade 75 000 fordon 

DN:s Stockholmskännare Martin Stugart 

(tv), Vägverkets generaldirektör Ingmar 

Skogö (mitten) och infrastrukturminister 

Ulrika Messing (th). 

om dygnet och den siffran kommer definitivt 

inte bli lägre framöver. Väsentligt bredare 

vägbanor, vägrenar så att fordon med 

problem kan stanna utan att stoppa upp 

trafiken och utökad plats för gång- och 

cykeltrafik gör att den tidigare proppen i 

rusningstrafik blott är ett minne. 

– Det har varit ett roligt projekt att arbeta 

med, säger Roger Linnér. Optimalt var när 

allt flöt på; längst fram rivning, i mitten 

grundläggning och längst bak arbete med 

farbanan. Då var arbetet en ren njutning. 

– Och så har det blivit en vacker bro 

också, fyller Stig Hedberg på. Det ser inte 

ut som en ny- eller ombyggd bro utan den 

är trogen sitt ursprung. Visst hade det gått 

att bygga enklare och ändå lika hållbart, 

men beställaren har satsat på de ursprungliga 

kvaliteterna. Det ska stockholmarna vara 

glada för. text ANDERS KJÄLL 


Framtidens boen 

– visioner om ’det goda samhället’ eller trendiga 

– INNAN MAN BÖRJAR prata om lägenheternas 

kvadratmetrar och funktioner är det 

viktigt att ha en vision om det goda samhälle 

som vi önskar oss för framtiden, säger Björn 

Åström från Scheiwiller Svensson Arkitektkontor 

i Stockholm. 

– För bostaden är inte alls bara vad som 

ryms innanför de fyra väggarna. Det handlar 

om områdets trygghet, identitet, hemkänsla 

– och inte minst om ett allt om ett 

allt större och viktigare socialt liv utanför 

bostaden. 

Han greppar pennan och börjar visa på en 

skiss hur ett bostadsområde kan struktureras. 

– De gamla medelhavsstäderna hade en 

enkel plan; en ringmur med portar varifrån 


gator ledde till torget mitt i samhället. 

Men däremellan fanns också ett myller med 

gator. Den som ville kunde gå andra vägar 

– det fanns ett val, det var ingen som hade 

tänkt ut i förväg hur människor skulle förflytta 

sig för att det skulle bli så rationellt 

som möjligt. 

Spontanitet viktig för trivsel 

Björn Åström menar att ambitionerna att 

bygga rationellt spillde över på viljan att 

rationalisera människors beteenden för 

mycket. Miljonprogramområdena är 

exempel på bomiljöer som lämnar väldigt 

lite utrymme för spontanitet. 

– Det handlar om att vi ska planera och 

bygga områden som ger valmöjligheter, 

träffpunkter och ibland inbjuder till irrationellt 

beteende – för sådan är människan. 

Men framtidens byggnation kommer 

sällan att handla om helt nya stadsområden 

utan snarare om projekt som kompletterar 

redan befintlig bebyggelse. 

– Frågan blir då vad som saknas i ett 

område, vad kan bidra till helheten. En 

viktig sak är också att skapa möjligheter till 

en boendekarriär. Varför ska det vara nödvändigt 

att flytta från ett inbott område för 

att man vill eller behöver förändra sin 

bostadskonsumtion? 

När det gäller de framtida lägenheterna 

är flexibilitet idealet.

de 

detaljer? 

– Boendet har utvecklats från att ha varit 

en släkthistoria till en familjesak och vidare 

till dagens individaffär. Det är inte ovanligt 

att en person förändrar familjesituation flera 

gånger under livet och även under veckans 

dagar, kanske från noll barn vissa dagar till 

storfamilj med fyra-fem ungar över veckosluten. 

Lägenheter som dragspel 

– Det ställer krav på bostadens sociala ytor. 

När alla är hemma vill man umgås och vara 

nära. Dagens mode med vardagsrum och 

integrerade kök kommer säkert att finnas 

kvar även framöver och kanske utvecklas 

vidare. Det verkliga idealet vore lägenheten 

som kan expandera allt efter hur behoven 

förändras. Men frågan är om dagens upplåtelseformer, 

hyresrätt eller bostadsrätt, 

klarar detta. Kanske måste det till andra 

typer av kontrakt och säkert också andra 

typer av byggnader om lägenhetens yttermått 

på ett enkelt sätt ska kunna anpassas 

till önskemålen. 

Mats Egelius, arkitekt och delägare i 

White arkitekter menar lite kritiskt att vi 

kommer att få det boende som vi ber om 

när visionerna om det goda samhället hotar 

att få stryka på foten. 

Vad är möjligt att sälja? 

– En viktig förändring under de senaste 

tio-femton åren är att långsiktigheten i 

bostadsproduktionen har ersatts av bedömningar 

av vad som är möjligt att sälja, säger 

han. Gamla tiders stadsarkitekter har försvunnit 

eller fått sin makt reducerad, statliga 

normer är borta liksom viktiga delar av den 

kommunala bygglovsgranskningen. Ansvaret 

har i stället flyttats till byggherren som 

till stor del styr med hjälp av marknadsundersökningar: 

Vad vill våra kunder ha och 

vad är möjligt att sälja? har blivit den fråga 

de stora bostadsbyggarna ställer sig. 

– Trenden med en förskjutning av rollfördelningen, 

att privata företag tar över ansvar 

från offentliga institutioner, är förstås både 

på gott och ont, fortsätter han. Gott är att 

konsumenternas prioriteringar bättre kan 

komma till uttryck med ett direktinflytande 

exempelvis via marknadsundersökningar, 

negativt är att det nyskapande hamnar i 

skymundan. I en enkät tycker man till om 

det nuvarande och välkända, inte om det 

okända. 

Mats Egelius menar att en stor del av 

dagens bostadsbyggande tillfredsställer 

kortsiktiga behov och trender. Exempelvis 

blev det efter den ekonomiska nedgången 

för ett par år sedan svårt att sälja stora lägenheter 

varför en mängd projekt idag huvud- 

Björn Åström (th) och Mats Egelius (tv) är 

båda erkända arkitekter med känsla för 

framtidens boende. 

sakligen innehåller tvåor och små treor. 

En annan trend är att tillföra lägenheterna 

attraktiva mervärden som braskaminer och 

stora balkonger – relativt billiga komplement 

som ökar konsumenternas betalningsvilja 

rejält. 

Kollektivhus för pensionärerna 

– En viktig konsumentgrupp är och 

kommer att vara 40-talisterna; både stor 

och köpstark, säger Mats Egelius. 

– Idag byggs en mängd vårdboenden 

med ganska påvra bostäder. Frågan är om 

40-talisterna kommer acceptera denna 

standard när det blir deras tur. En möjlig 

utveckling kan bli en relansering av kollektivboendet 

där man kan hjälpa och stötta 

varandra på äldre dar. 

Byggkostnaderna kommer att fortsätta 

prägla debatten om det framtida boendet. 

En rundvandring i ett nybyggt område visar 

att en hel del av inredningen förändrats bara 

efter något eller några år. Garderober och 

skåp har tagits bort, tapeter målats över 

och mellanväggar försvunnit eller lagts till. 

Kanske går vi mot ett europeiskt skaltänkande 

där bostadsköparen själv står för 

en stor del av inredningen. Mot detta talar 

att kostnaden för att inreda ”skalet” är 

relativt låg men av konsumenten upplevs 

som en stor del av hans investering. 

text ANDERS KJÄLL 


Kampradhus 

samlar cancerforskning och färdighetsträning 

Det så kallade Kampradhuset på Universitetssjukhuset i Lund 

kommer att samla en stor del av den pågående cancerforskningen i 

regionen. I källaren finns dessutom en 18 ton tung cyklotron som 

tillverkar radioaktiva isotoper vilka används vid cancerbehandling. 

Och högst upp i huset inrättas ett unikt SkillCenter där kirurger kan öva 

komplicerade operationer på avancerade datorstyrda dockor. 

– Det är många inblandade, vilket har ställt höga krav på byggnadens 

kvalitet och utformning, säger Arne Nilsson på RegionFastigheter. 

ÅR 2001 GICK RegionFastigheter ut med ett 

anbud på en ny byggnad vid infarten till 

Universitetssjukhuset i Lund. Anledningen 

var att Berta Kamprads stiftelse hade donerat 

pengar till ett nytt onkologiskt forskningslaboratorium. 

Dessutom hade Universitetssjukhuset 

tidigare fått en cyklotron som tillverkar 

radioaktiva isotoper vilka används vid 

cancerbehandling. Därmed fanns det även 

ett behov av en byggnad för att hysa den. 

Peab var en av anbudsgivarna och fick även 

entreprenaden. 

I april 2002 påbörjades arbetet med den 


nya byggnaden. Den befintliga enplansbyggnaden 

som tidigare inrymt barninfektionen 

revs och grundläggningsarbetet 

påbörjades. 

I källarplanet och en bit ut under jord 

byggdes en strålningssäker bunker för 

cyklotronen. Eftersom tillverkningen av 

isotoperna innebär att radioaktivt material 

måste hanteras, var kraven på byggnadens 

säkerhet mycket höga. Enbart dörren in i 

bunkern vägde 10 ton. 

De två meter tjocka väggarna göts i 

betong på plats och så även de 1,5 meter 

tjocka bjälklagren. Bunkern försågs med 

separat ventilation och ett antal avancerade 

säkerhetsanordningar. I och med att tillverkningen 

av de radioaktiva isotoperna 

klassas som läkemedelstillverkning var även 

kraven på en steril miljö mycket höga. 

De två första våningarna byggdes för att 

fungera som laboratorium för onkologisk 

forskning. Syftet med donationen från 

Berta Kamprads stiftelse var nämligen att 

kunna samla alla forskare som arbetade med 

de projekt som stiftelsen redan tidigare givit 

sitt stöd. 

Den tredje våningen byggdes för undervisning. 

Den används av Lunds Universitet 

för att utbilda sjukhusfysiker som bland 

annat arbetar med att tillverka radioaktiva 

isotoper. 

Tre våningar blev fem 

Den ursprungliga planen var att bygga ett 

trevåningshus, men två ytterligare våningar 

var redan från början inritade. Tanken var 

att dessa skulle byggas i ett senare skede. 

Men när huset stod färdigt i september 

2003 var behovet av ytterligare våningsplan 

redan stort. Berta Kamprads stiftelse, 

Öresundskommittén, Rigshospitalet i 

Köpenhamn samt Universitetssjukhuset i 

Lund hade beslutat att satsa pengar på att 

bygga upp ett SkillCenter, där kirurger 

skulle kunna träna komplicerade moment 

på avancerade dockor. 

Och Gunnar Nilssons Cancerstiftelse 

hade beslutat att donera 6,5 Mkr för att 

bygga ett forskningslaboratorium för den 

pågående forskning som stiftelsen stöder, 

samt ytterligare 2,5 Mkr till utrustning och 

inredning. 

– Eftersom Peab menade att det var enklare 

och billigare att bygga de två återstående 

våningsplanen samtidigt som de ändå var 

igång med att färdigställa resten, togs beslutet 

att låta dem fortsätta, berättar Arne Nilsson. 

Den nya etappen blev därmed ett tilläggsarbete 

på den pågående entreprenaden.

et 

Samtidigt beslutade Peab att donera 3 Mkr 

för att bekosta byggandet av den femte 

våningen. 

Där kommer det nya SkillCenter att tar 

plats. Det är ett centrum för färdighetsträning 

där specialistkirurger från hela norra 

Europa kommer att kunna öva avancerade 

operationer i svåra sjukdomstillstånd på 

simulatorer och datorer. Med multifunktionella 

dockor och avancerad simuleringsapparatur 

ökas kvaliteten i utbildningen 

och säkerheten för patienterna höjs. 

Förutom simulerade operationer finns 

här även möjlighet att via videolänk kunna 

studera pågående operationer inne på 

Blocket samt även vid andra sjukhus runt 

om i världen. 

Trångt och komplicerat 

I och med Kampradhusets placering, precis 

invid gamla huvudentrén till sjukhuset och 

vid en gata där utryckningsfordon passerar, 

har det funnits en hel del restriktioner. 

– Vi har varit tvungna att avisera alla 

leveranser till sjukhusvakten en vecka i 

förväg, berättar Sven-Arne Greiff på Peab. 

Dessutom har alla transporter lastats om 

från släp till bilar för att vi inte skulle 

blockera vägen. 

En annan delikat uppgift blev att få in en 

kranbil som kunde lyfta den 18,3 ton tunga 

cyklotronen på plats. 

– Hela projektet har avlöpt mycket bra, 

säger Arne Nilsson. Det har varit ett komplicerat 

och mycket installationstätt bygge. 

Samtidigt som det har varit trångt vilket har 

krävt en strukturerad planering. Men tack 

vare Peabs duktiga arbetsledare och kunniga 

hantverkare har det fungerat väl. 

Under sommaren har de nya våningsplanen 

färdigställts och invigningen är 

planerad till den nionde september för 

SkillCenter och den 30 september för 

Gunnar Nilssons forskningslaboratorium. 



RÄKNA MED ATT SVERIGE kommer att 

invaderas av köpstarka norrmän i november. 

Då slår kung Carl XVI Gustaf upp portarna 

till ett 27 000 kvm stort köpcentrum i 

gränssamhället Töcksfors. Bakom storsatsningen 

står Peab i samarbete med den 

norske mångmiljardären och finansiären 

Olav Thon. 

Hans företagsgrupp är Norges största 

aktör inom drift och utveckling av köpcentrum. 

Bolaget driver, helt eller delvis, 

ett 15-tal köpcentrum i Sverige och Norge. 

Bland annat är man storägare i nya Norby 

Shopping Center, nära gränssamhället 

Svinesund. 

– Vi har haft en mycket bra utveckling 

sedan invigningen i fjol, säger Ole-Christian 

Hallerud, fastighetsdirektör i Olav Thon 

Gruppen. 

Det var i februari 2004 som Thon fick 

nys om planerna på ett köpcentrum i 

Töcksfors, strax intill gränsen till Norge. 

Därefter skedde allt mycket snabbt och bara 

fyra månader senare var projektet redan i 

full gång. 

– Peab hade redan kunskapen och kraften 

att bygga stora köpcentrum och med Thon 

Gruppen har allt gått mycket snabbt och 

effektivt. Man kan kalla det en verklig 

rivstart, säger Nils Staffansson, regionchef 

för Peab. 

Samarbetet har lett till att Peab nu fått 

förtroendet att uppföra ett lika stort köpcentrum 

i Charlottenberg, sex mil norr om 

Töcksfors, på vägen mellan Arvika och 

Kongsvinger. Invigningen är planerad till 

hösten 2006. 

– Det är en otrolig förmån för Peab 

att få bygga ett så stort köpcentrum som i 


Den rekordstarka norska kronan får den norska mångmiljardären 

Olav Thon att storsatsa på gränshandeln med Sverige. 

På kort tid har hans snabbväxande koncern beställt två stora 

köpcentrum i värmländska Töcksfors och Charlottenberg. Tillsammans 

med en ny galleria i Karlstad gör Peab därmed ”hat-trick” 

i köpcentrum. Sammanlagd kontraktssumma: över 800 Mkr. 

Hat-trick i köpcentrum 

Töcksfors. Och att sedan få ett exakt likadant 

projekt igen – det är verkligen unikt, konstaterar 

Nils Staffansson. 

Stark gränshandel 

Töcksfors har 35 planerade butiker och en 

total köpcentrumyta på 27 000 kvm. 

Handelsplatsen är strategiskt placerad intill 

E18 i Årjäng kommun – mitt emellan Oslo 

och Karlstad. Inom en radie på 10 mil uppgår 

befolkningen till 1,5 miljoner (300 000 

i Sverige och 1,2 miljoner i Norge). 

Gränsövergången vid Töcksfors är en av 

de mest trafikerade med 1,4 miljoner bilar 

per år. E18 har byggts ut fortlöpande i området 

och det kommer att finnas en direktavfart 

till köpcentret från motorvägen. 1 200 

parkeringsplatser ska inrättas, varav merparten 

under tak. Det finns också långt gångna 

planer på att bygga bostäder i området. 

Siffror från norska Handels- och Servicenäringens 

Huvudorganisation visar att nor- 

männen handlade för omkring 32 miljarder 

kronor år 2004. Enligt en svensk undersökning 

har gränshandeln hittills skapat så 

mycket som 7 000 arbetsplatser. Köpcentrat 

i Töcksfors ger exempelvis ca 400 arbetstillfällen 

till orten. 

– Den starka norska kronan gör att 

många handlar i Sverige, säger Ole-Christian 

Hallerud. Dessutom är prisnivåerna generellt 

sett lägre i Sverige, speciellt på matvaror. 

Det faktum att kunderna får mer för pengarna 

kombinerat med ett modernt och 

annorlunda center gör oss optimistiska inför 

öppningen. 

Vid sidan av de två norsk-svenska köpcentrumen 

pågår även uppförandet av en 

helt ny stadsdel i centrala Karlstad, Mitticity, 

som rymmer allt från bostäder till köpcentrum. 

Handelsdelen kommer att innehålla 

butiker, restauranger, caféer och barer 

(bland annat en skybar med utsikt över 

Klarälven). Totalt rör det sig om ca 16 000

Tre regioner i samverkan 

Aldrig tidigare har det investerats och 

byggts så mycket i Åre som nu. Peab är en 

huvudaktör och kraftsamlar sina resurser 

från tre regioner för att klara anstormningen 

av nya kontrakt. 

Tolv timmar om dagen – sju dagar i 

veckan. Så har det sett ut för de drygt 100 

Peab-anställda som sedan i januari arbetat i 

skift för att bygga den 135 meter långa vägtunneln 

vid Olympialiften. 

Enligt Vägverkets länsplan för Jämtland 

skulle bygget komma till stånd först år 2009. 

kvm där Peab står som totalentreprenör. 

Fastighetsbildningen i Karlstads nya 

handels- och mötesplats är tredimensionell, 

det vill säga att samma byggnad rymmer tre 

olika fastigheter: 1) garage i två plan med 

sammanlagt 385 p-platser, 2) två handelsplan 

med totalt 50 butiker och 3) fyra 

våningar med sammanlagt 72 bostäder. 

– Lagstiftningen om tredimensionell 

fastighetsbildning har gett Mitticity möjligheter 

till okonventionella lösningar. Konkret 

innebär det att handelsdelen ägs av 

konsortiet Mitticity, bostäderna ägs av Peab 

Med tanke på de alpina VM-tävlingarna 

2007 och dess stora generalrepetition, 

världscupstävlingen i mars 2006, är 

projektet kraftigt tidigarelagt. 

Trafiken i tunneln släpps på redan i slutet 

av september i år. Detta har gjorts möjligt 

genom ett förskott på sammanlagt 70 Mkr 

från Åre kommun och byggherren 

VM-bolaget. 

E14 får en ny dragning under störtloppsbacken. 

Detta är nödvändigt för att skapa 

utrymme för det nya målområdet, som 

och Karlstads kommun äger parkeringsgaraget, 

skriver Mitticity på sin webbsida 

(www.mitticity.se). 

Peabs kontraktssumma för projektet i 

Karlstad uppgår till ca 400 Mkr. Invigningen 

är planerad till hösten 2006. 

”Hat-trick” i köpcentrum 

De tre projekten – Töcksfors, Charlottenberg 

och Karlstad – innebär en rejäl omsättningsökning 

för Peab i Värmland. Inom en 

radie av endast några mil uppför Peab just 

nu tre helt nya köpcentrum, med en sam- 

också det byggs av Peab. Den totala kontraktssumman 

för tävlingsområdet, inklusive 

tunneln, uppgår till 130 Mkr. 

Entreprenaden är ett samarbete mellan 

tre regioner inom Peab. 

– Samarbetet har fungerat perfekt, säger 

Thomas Andersson, arbetschef från Peab, 

som tidigare byggt tunnlar vid bland annat 

Öresundspåfarten i Skåne. 

– Regionerna har definitivt kommit 

närmare varandra i och med detta. Utan 

denna kraftansamling hade vi haft svårt att 

genomföra projektet så snabbt, säger han. 

Samtidigt har Peab inlett bygget av det 

nya stationshuset i Åre. Det första spadtaget 

togs den 27 juni av regionchef Bertil 

Jacobsson och Åres kommunalråd Elsa 

Danielsson. 

Byggnaden har invigning säsongen 2006 

och kommer bland annat att innehålla väntsal, 

butiker, museum, bibliotek, resecentrum 

och p-anläggning. Beställare är Åre Centrum 

AB och projektkostnaden uppgår till 

143 Mkr, varav Peabs del utgör ca 113 Mkr. 


manlagd kontraktssumma på över 800 Mkr. 

– Vi utnyttjar resurserna maximalt just 

nu och har nyanställt elva tjänstemän för 

att möta en ökad efterfrågan, berättar Nils 

Staffansson. 

Tillväxten för Peab i Värmland det senaste 

året ligger på omkring 40 procent. 

Regionchefen avslöjar att det finns planer 

på ytterligare rekryteringar. 

– Peab har blivit ett starkt namn på byggkartan 

i Värmland. Det ser ljust ut inför 

framtiden, säger Nils Staffansson. 



Eksjö kommun prisar 

bevarandet av kasernområde 

KOMMUNSTYRELSEN I EKSJÖ beslutade 

den 24 maj att, utifrån juryns förslag, tilldela 

Eksjö kommuns byggnadsvårdspris 2005 till 

bolaget ITOLV AB som till två tredjedelar ägs 

av privata intressen: Peab och Leif Sundsvik 

fastighetskonsult. Eksjö kommun är den 

tredje delägaren. 

Juryns motiveringen lyder: ”För ett föredömligt 

förvaltande och utvecklingsarbete 

av Kasernområdets bebyggelsemiljö utifrån 

en kulturhistorisk och estetisk helhetssyn. 

Området ingår i sin helhet i riksintresset för 

kulturmiljövården för Eksjö stad”. 

Eksjö stad är mest känt som militärstad 

och för sin välbevarade trähusbebyggelse i 

Gamla stans senmedeltida stadsplan. Eksjö 

fick sina stadsrättigheter redan år 1403 och 

Eksjös militära traditioner daterar sig till 

slutet av 1400-talet. 

För tusentals unga män har I12-miljön 

under värnpliktstiden utgjort en port till 


vuxenvärlden. När I12 marscherade ut från 

sitt kasernområde 1994 i Eksjö lämnades det 

kvar en unik miljö från 1920-talet i anslutning 

till Eksjö stadskärna, intilliggande 

villabebyggelse och sjön Hunsnäsen. 

ITOLV AB, förvärvade I12:s nedlagda 

regementsområde 1995 för att utveckla och 

förvalta det. Sedan dess har kasernområdet 

innehållsmässigt utvecklats till ett varierat 

verksamhetsområde med bland annat 

lättare industri, kontor, hantverk, skola och 

kommersiell service. Arbetet med att 

vidareutveckla ”Itolv”, denna nya stadsdel i 

Eksjö, pågår kontinuerligt. 

Kasernområdet ritades av arkitekt 

Magnus Dahlander och ingår i en serie 

kasernetablissemang från tidigt 1900-tal, 

med bland annat Växjö och Strängnäs. 

Bebyggelsemiljön är en sammanhängande 

enhet som präglas av symmetri, enhetlighet 

och en storslagenhet med öppna gräsytor 

och hårdgjorda ytor. 

Byggnaderna har en sparsmakad utformning, 

detaljerna är få men omsorgsfullt 

utformade. 

Fakta Eksjö kommuns byggnadsvårdspris: 

Byggnadsvårdspriset är inrättat för att uppmärksamma 

förtjänstfulla insatser som gjorts för att 

bevara och utveckla Eksjö kommuns traditioner 

inom byggnadsvård och kulturmiljövård. 

Byggnadsvårdspriset – en prissumma om 10 000 

kronor och diplom – delades ut den 6 juni i samband 

med firandet av den svenska nationaldagen. 

Swerock går 

som på räls 

Peabs dotterföretag Swerock har många 

järn i elden. Bland annat levererar man 

spårballast till det största svenska järnvägsprojektet 

i modern tid – Botniabanan. 

Swerock är ett helägt dotterföretag till 

Peab med inriktning på tre verksamhetsområden: 

Fabriksbetong, Grus & Berg 

och Transport & Maskin. Företaget har 

45 betongfabriker i Sverige, varav sex 

ligger i Norrland. Enbart dessa sex 

fabriker tillverkar 85 000 kubikmeter 

fabriksbetong om året. Hela Swerock 

säljer sju miljoner ton grus och berg varje 

år. Det är i detta verksamhetsområde 

som spårballasten ingår. 

– Spårballasten för Botniabanan är 

idag den största entreprenaden för 

Swerock i Norrland. Ordern är värd 

omkring 70 Mkr, säger Lennart Sundström, 

regionchef för Swerock Nord. 

Spårballasten ska ligga från Rundvik 

till Umeå på en sträcka av cirka sex mil. 

Totalt ska Swerock leverera ungefär 500 

ton spårballast. Spårballasten har som 

uppgift att stabilisera spåret – något som 

kan behövas eftersom Botniabanan 

kommer att trafikeras av både tunga 

godståg och snabbtåg. Spårballasten 

tillverkas av högklassigt berg med 

kulkvarnvärde mindre än 10 som krossas 

i fraktionen 32-64 mm. Materialet läggs 

ut med lastmaskiner och justeras sedan 

med spårbunden maskin. Leveransen 

av spårballast ska pågå från hösten 

2006 till hösten 2007. 

Vilka projekt har Swerock på gång 

förutom spårballast till Botniabanan? 

– I Umeå byggs mycket bostäder just 

nu, och där har vi stora leveranser av 

fabriksbetong. I Sundsvall levererar 

vi betong till SCAs nya sodapanna. 

I Gällivare har vi till dags dato levererat 

15 000 kubikmeter betong till LKABs 

projekt MK3, avslutar Lennart Sundström. 

text JACOB HÄRNQVIST 

Fakta Swerock 

Ägare Peab AB 

Omsättning 1,7 miljarder kronor 

Antal anställda 550 personer 

Verksamhetsområden Fabriksbetong, 

Grus & Berg, Transport & Maskin 

VD Nils Clausén

Philip Nord övervakar utfackningsväggarna, 

de levereras monteringsfärdiga 

med fönster och isolering 

och lyfts på plats med hjälp av 

byggkranen. 

– HOS OSS ÄR DET alltid full fart, säger 

platschef Per Persson, med ett leende. 

Byggandet av Concordia stora L-formade 

gatuhus och punkthuset på gården fortgår 

utan avbrott trots semestertider och tryckande 

sommarvärme. Tidsplanen ska hållas 

och den säger att de första bostadsrättsinnehavarna 

ska kunna flytta in lagom till jul. 

Riksbyggen, som är byggherre, har redan 

sålt 90 av 120 lägenheter. 

Omfattande kvalitetskontroll 

Byggandets kvalitet kontrolleras fortlöpande 

med hjälp av egenkontroller och kontrollbesiktning. 

Varje gång ett mer omfattande 

arbetsmoment tar sin början säkerställs först 

att tillvägagångssättet är det rätta med hjälp 

av en arbetsberedning och normerande 

besiktning. 

Vid arbetsberedningen deltar alla som 

kommer att vara inblandade i arbetsmomentet. 

Där går man igenom krav och 

kriterier enligt HusAMA*. Dessutom 

kommer man överens om hur montaget ska 

ske och vilket material och vilka maskiner 

Concordia fulländas 

tack vare omfattande 

kvalitetstänkande 

Kvarteret Concordia i Malmö börjar anta sin slutgiltiga form. 

Med betongstomme och tak på plats har man påbörjat arbetet 

med att montera utfackningsväggar och gipsplattor. Att kvalitén på 

den färdiga produkten blir den allra bästa säkerställs kontinuerligt 

med hjälp av planering, egenkontroller och besiktningar. 

som kommer att behövas. Sedan färdigställer 

man en liten del, till exempel börjar 

man med ett badrum av de sammanlagt 129, 

och kontrollerar det vid en så kallad normerande 

besiktning. Sedan arbetsledaren, 

tillsammans med en oberoende besiktningsman, 

fastställt att arbetet utförts rätt 

används denna första del som norm vid 

färdigställandet av resten. 

– 129 lägenheter är ett antal som för 

respekt med sig, säger Per Persson. Det är 

väldigt synd om det skulle bli fel överallt. 

Därför är det bra att tidigt sätta en hög 

standard som vi lever upp till överallt. Därmed 

är inte sagt att vi inte är flexibla nog att 

ändra oss om någon kommer på en bättre 

lösning efter hand. Det viktigaste är naturligtvis 

att slutresultatet blir det allra bästa, 

menar Per. 

– Gathusets tak är redan klart och gårdshuset 

ligger inte långt efter, berättar Per 

Persson. Dessutom är källaren i stort sett 

klar, alla rör och kanaler är redan dragna. 

Det känns på något sätt väldigt bra att vara 

helt färdig i åtminstone en del av huset. 

Per Persson, platschef på Concordia 

är nöjd med att tidsplanen 

hålls, trots semestertider. 

Just nu monteras prefabricerade utfackningsväggar. 

Detta kommer att fortgå, med 

reducerad arbetsstyrka, fram till dess att alla 

har haft sin semester. En utfackningsvägg 

är helt enkelt en yttervägg som monteras 

mellan de bärande betongväggarna. Utfackningsväggarna 

levereras monteringsfärdiga 

med fönster och isolering och lyfts på plats 

med hjälp av byggkranen. 

Monteringen av väggar utgör på sätt och 

vis ett intressant skede eftersom lägenhetsinnehavarna 

nu för första gången gör sig 

påminda. Väggarnas placering beror nämligen 

till viss del på de tillval och ändringar 

som Concordias framtida boende gjort. Om 

bara några månader kommer de att kunna 

se det konkreta resultatet av sina idéer. 

text HANS RAMEL 

Fakta Bostadsrättsföreningen Concordia: 

Byggherre Riksbyggen 

Byggstart april 2004 

Färdigt mars 2006 

Arkitekt Bertil Öhrström, 

Sweco FFNS Arkitekterna AB 

129 lägenheter, 40 – 127 kvm 

Två butikslokaler om 97 kvm och 116 kvm 

102 parkeringsplatser 

Kontraktssumma 170 Mkr 

Medelinsats 22 000 kr/kvm 

Medelhyra (årsavg) 610 kr/kvm 

Första inflyttning Årsskiftet 2005 / 2006 

Hemsida http://concordia.riksbyggen.se 

* HusAMA står för Allmän material- och arbetsbeskrivning för 

husbyggen. Det är ett referensdokument som används vid 

upprättande av beskrivningar och vid utförande av avtalade husbyggnadsarbeten. 

HusAMA ges ut av Svensk Byggtjänst. 


Nykomlingarna Assyriska stod för 

en lyckad inledning av årets Allsvenska. 

Nu kan den engagerade Södertäljeklubben 

se fram emot en ny fotbollsarena 

som kommunen har beställt av 

Peab lagom till säsongsavslutningen. 

Drömmenomenny 

SÖNDAGEN DEN 17 APRIL 2005 kommer 

att gå till historien som en stor dag för 

fotbollsklubben Assyriska från Södertälje. 

Inför elva tusen häpna åskådare spelade 

nykomlingarna – i sin andra match någonsin 

i Allsvenskan – ut storlaget IFK Göteborg 

på Gamla Ullevi. 

Då slutsignalen ljöd visade anslagstavlan 

0–3 och succén som skakade Fotbollssverige 

var ett faktum. Klubbordföranden i Assyriska, 

Ferit Varli, berättar med stolthet i rösten om 

de många positiva reaktionerna som strömmat 

in till kansliet. Uppmärksamheten i 

media har varit enorm. 

– Ingen trodde på oss, säger han. 

Med detta lyckades vi bevisa att vi visst kan 

slå ett topplag och även om man inte ska 

dra för stora slutsatser av en enstaka match, 

innebär den lyckade säsongsupptakten ökat 

självförtroende bland spelare och ledare. 

Ny arena – en storsatsning 

Det är svårt att inte ryckas med av spelglädjen 

och engagemanget i Assyriska För- 

Dan Botold, platschef Peab, har bråda dagar 

för att få arenan klar till invigningen i oktober. 


eningen. Trots minst sagt enkla förhållanden 

har laget lyckats med konststycket att ta sig 

hela vägen upp i högsta divisionen. 

För att möta de växande kraven från 

Svenska Fotbollförbundet, spelare, fans och 

sponsorer har Södertälje kommun bestämt 

sig för att sjösätta en rejäl satsning. Lagom 

till säsongsavslutningen ska en ny, Peabbyggd 

konstgräsarena stå klar med strategisk 

placering invid E20 – ”vägg i vägg” 

med stadens välkända ishockeytempel 

Scaniarinken. 

Arenan ska inledningsvis rymma 6 500 

åskådare med möjlighet till framtida 

utbyggnad. Den anläggs med en uppvärmd 

konstgräsplan vilket möjliggör användning 

året runt, något som lockar allt fler klubbar i 

Allsvenskan. 

– Det känns fantastiskt bra, säger Assyriskas 

ordförande Ferit Varli. Dagens arena 

Bårsta IP kallar han för ”Sveriges sämsta”. 

Vill man spela på de här nivåerna måste 

man ha en arena som motsvarar förväntningar 

och krav. I och med nya stadion kan 

vi få mer publik till matcherna och öka 

exponeringsmöjligheterna för våra sponsorer. 

Allt detta betyder mycket för den 

ekonomiska utvecklingen i klubben. 

Peab står för totalentreprenaden och 

bygget kommer att kosta omkring 90 Mkr. 

Beställare är Södertälje kommun som går 

in med 40 Mkr i grundfinansiering. För 

resten av pengarna står klubbarna och 

sponsorer. 

– Vi är mycket glada att Peab bygger den 

här arenan, säger kommunalrådet och kom- 

Södertäljes kommunalråd Anders Lago vill 

skapa ett idrottscentrum för hela regionen. 

munstyrelsens ordförande Anders Lago (s). 

Södertälje ligger redan idag i topp i flera 

lagidrotter och nu får äntligen fotbollen en 

arena som uppfyller dagens krav både för 

spelare och publik. Tillsammans med 

Scaniarinken och två golfbanor i området 

tror vi att det här kommer att skapa ett 

idrottscentrum för hela regionen. 

Invigningen är planerad till den 23 

oktober i år, då Assyriska möter Gefle IF i 

säsongens sista hemmamatch i grundserien. 

Platschefen vid arenabygget i Södertälje,

arena 

Dan Botold, har därmed några hektiska 

månader att se fram emot. 

– Visst blir det hårt arbete men det är det 

värt, säger han. Det är ett publikt och massmedialt 

viktigt projekt. Tidigare var det 

kanske inte så många som visste vad Peab 

gjorde i Södertälje trots att vi bygger för 

omkring en halv miljard kronor om året. 

Arenan kommer att hamna i blickfånget för 

publik och TV-tittare från hela Sverige, vilket 

naturligtvis är viktigt ur PR-synpunkt. 

Arena för ”alla” 

Ett arenabolag har bildats med Assyriska 

Föreningen som hälftenägare och där 

kommunen och Syrianska Fotbollclub äger 

25 procent vardera. Planen kommer att 

nyttjas av såväl elitlag som pojklag, flicklag 

och breddidrott. 

– Det är glädjande att vi tillsammans 

funnit en lösning där kommunen och föreningslivet 

samarbetar på ett bra sätt, och 

där skattebetalarna, föreningslivet och 

sponsorer är med och delar på ansvaret och 

kostnaderna, säger Anders Lago och avslutar: 

– Detta är en mycket positiv satsning för 

Södertälje. text JESPER CARLSON 

FAKTA 

Arbetsnamn ”Fotbollscenter” 

Entreprenadform Peab Totalentreprenad 

Kontraktssumma ca 80 Mkr 

Byggstart januari 2005 

Invigning oktober 2005 

Antal platser 6 500 (varav ca 

hälften sittplatser, 10 loger) 

Arkitekt SWECO 

Ännu ingen 

börsbubbla 

av ANDERS HASKEL 

I TAKT MED ATT aktiekurserna klättrar 

till allt högre nivåer hörs också fler och 

fler röster som talar om en annalkande 

börsbubbla. Men hur står det egentligen 

till med den saken? Och hur känner vi 

igen en eventuell bubbla i god tid innan 

den spricker, något som inte är särskilt 

lätt vilket erfarenheter från vintern 

2000 visar. 

Så här fem år efteråt är alla överens 

om att it- och telekom nådde en 

bubbelvärdering. Många andra aktier 

steg också till orealistiskt höga nivåer. 

Det gällde framför allt snabbt växande 

företag som Hennes&Mauritz, Assa 

Abloy och Securitas. Skandia är ett 

annat exempel på en aktie som drevs av 

helt verklighetsfrämmande antaganden. 

Samtidigt var det en stor del av 

börsen som inte alls var bubbelvärderad, 

bara i dyraste laget. Och det är inte alls 

ovanligt i slutet av en högkonjunktur. 

Många aktier handlas idag betydligt 

högre än de gjorde när index stod på 

topp i mars 2000 utan att de för den 

skull är övervärderade. Kännetecknande 

för en bubbla är att aktievärderingarna 

bygger på antaganden om framtida 

vinster som är helt orealistiska med en 

normal ekonomisk utveckling. 

DET BÄSTA SÄTTET att få svar på om en 

aktie är rimligt värderad är därför enligt 

min mening att först skapa en realistisk 

bild av hur snabbt företaget kan växa i 

framtiden. Baserat på detta gör vi en 

bedömning hur mycket vinst som blir 

över att betala ut till aktieägarna när alla 

kostnader och investeringar är betalda. 

Den utdelning som aktieägarna 

långsiktigt kan räkna med jämförs med 

avkastningen på alternativa investeringsmöjligheter, 

till exempel obligationer. 

Om vi då kommer fram till att 

avkastningen är bättre för aktier, efter 

att justering gjorts för den skillnad i risk 

som finns mellan olika placeringar, kan 

vi säga att börsen är rätt värderad. 

Problemet är att det finns många 

osäkra moment i analysen. Ingen kan ju 

veta exakt vilka framtida intäkter och 

kostnader olika företag kommer att ha 

eller vilken ränta alternativen kommer 

att ge. Man kan säga att det är när placerare 

kollektivt och av psykologiska 

orsaker gör allt mer orealistiska antaganden 

som en bubbla blåses upp. 

För att hamna på den säkra sidan kan 

det därför vara vettigt att lägga in lite 

extra marginaler i kalkylerna. Å andra 

sidan leder allt för försiktiga antaganden 

till att jag missar intressanta placeringsmöjligheter. 

MIN PERSONLIGA uppfattning är att 

börsen är vettigt värderad just nu. Någon 

större bubbla finns med andra ord inte i 

sikte. Men det är inte samma sak som 

att det inte kan vända ner på börsen. 

Det finns ju inga garantier för att inte 

konjunkturen plötsligt blir sämre. 

Skulle konjunktur och vinster fortsätta 

att tuffa på kan det ändå finnas 

aktier som blivit bubblor. Den senaste 

tiden har en del aktier rusat iväg på ett 

sätt som inte går att förklara med vanlig 

ekonomisk analys i samband med att 

affärer presenterats. 

Sådana högt värderade företag verkar 

ofta på en ny marknad som ingen egentligen 

vet hur stor den kan bli. Det är 

precis samma sak som gällde för många 

av it-bolagen för fem år sedan. 

Enklaste sättet att skydda sig är att 

följa de lite tråkiga reglerna att ha en bra 

riskspridning mellan olika branscher 

samt att undvika sådant som jag inte 

förstår mig på. 

Anders Haskel är börskommentator 

på tidningen Veckans Affärer. 


Klippan; Göteborg 

Klippan 

– Attraktiva bostäder i 

historisk göteborgsmiljö 

Klippans kulturreservat är traditionsrika kvarter i Majorna, invid 

Göteborgs hamninlopp. Här, med grannar som Gamla Älvsborgs 

fästningsruin, Carnegies porterbryggeri (numera hotell) och den 

smäckra Älvsborgsbron, bygger Peab sedan våren 2005 det helt 

nya bostadskvarteret Klippan. Bostäderna blir sta’ns nyaste 

gräddhylla, med hög ingångsstandard i lägenheterna och en yttre 

gestaltning som ansluter väl till den historiska omgivningen. 

– PÅ HISTORISK MARK tar det alltid tid 

innan ett bygge kan starta, intygar Fredrik 

Mellberg, som är projektutvecklare hos Peab 

och ansvarig för projektet. 

De arkeologiska undersökningarna har 

varit omfattande. Runt området fanns en 

vallgrav, som går rakt igenom byggplatsen. 

Vallgraven grävdes ut ända ned till sju 

meters djup. Bland fynden finns en gammal 

mur, som dokumenterats, men lämnats 

kvar på plats. Därefter har marken fyllts 

Här byggs kvarteret Klippan, kustnära, 

men ändå bara 15 minuter från centrum. 


igen till den nivå som bygget behövde. 

Efter viss försening startade arbetet i mars 

med att bygga det underjordiska parkeringsgarage, 

som ska täcka hela kvartersytan. 

Kulturell omsorg 

Utformningen av och materialvalet för 

Klippan har skett i nära samarbete med 

Göteborgs stadsbyggnadskontor. Kvarteret 

blir kringbyggt på gammaldags vis, med 

stor inbjudande gård. Totalt kommer 86 

bostadsrätter att uppföras, fördelat på fyra 

flerfamiljshus och tre lägre gårdshus, så 

kallade stadsvillor. Husen utmed gatan 

byggs i mörkt tegel av samma typ som 

omkringliggande bebyggelse. Även den 

branta taklutningen går i omgivningens stil. 

Gårdshusen får ljusa, putsade fasader. 

Ett ovanligt inslag är den träbeklädda 

tvåvåningslänga med s k hantverkslokaler, 

som byggs utmed en av kvarterets sidor. 

Här kommer mindre företag att kunna hyra 

kontor, ateljéer eller hantverkslokaler. 

Ingångarna till samtliga fastigheter placeras 

inne på den gröna, lummiga gården. 

På frågan varför hantverkslängan ser ut 

Alla lägenheter har balkong, terrass eller uteplats. De tre 

gårdshusen får ljusputsad fasad för att reflektera ljuset. 

Stor omsorg läggs på att skapa en lummig gårdsmiljö. 

att resa sig som en mur mot gatan svarar 

Fredrik Mellberg: 

– Det är faktiskt meningen, eftersom den 

huskroppen ska fungera som en explosionsdämpande 

barriär. Strax invid kvarteret går 

nämligen Oscarsleden, som bland annat 

leder till Tysklandsbåtarna. Utanför parkeringsplatsen 

vid hantverkslängan, finns 

dessutom en bullerskärm av betong. Tillsammans 

dämpar huslängan och bullerskärmen 

trafikbullret, så att ljudnivån på 

innergården uppnår högst 54 decibel. Det 

innebär att gårdsmiljön kan utnyttjas fullt 

ut av de boende. 

– Längan ska även fungera som en 

skyddsmur, fortsätter han. Skulle en olycka 

med explosionsrisk inträffa på Oscarsleden, 

förmår den yttre ljudbarriären bara stoppa 

en lastbil från att köra av vägen. Hantverkslängan 

däremot, kan med sin betonggrund 

stå pall och dessutom dämpa effekterna av 

en eventuell explosion. 

Många samarbetspartners 

Projektet Klippan är en blandning av egenutvecklat 

projekt och förtroendeentreprenad, 

förklarar Fredrik Mellberg. Kvarteret 

ägdes ursprungligen av Klippan Kulturfastigheter, 

som sålde marken till Peab. Efter 

en tredimensionell fastighetsbildning köpte 

Klippan Kulturfastigheter tillbaka utrymmet 

för det underjordiska parkeringsgaraget 

och hantverkslängan. Dessa delar bygger 

Peab som förtroendeentreprenad. Bostadsfastigheterna 

ägs emellertid av Peab själv. 

– Fastän detta innebär en komplicerad 

avtalsstruktur, som kräver mycket genomgångar, 

har det fungerat mycket bra, menar

Fakta Klippan 

Byggherre Peab (bostäderna) samt 

Klippans Kulturfastigheter (hantverkslängan 

och parkeringsgaraget) 

Byggstart mars 2005 

Färdigt våren 2007 

Arkitekt Semrén & Månsson, Göteborg 

Fyra fyravåningshus samt tre trevåningshus 

86 bostadsrättslägenheter i storlekar från ett, 

till fem rum och kök. Några byggs i två plan 

med loft och öppet upp till taknocken. På nedre 

bottenplan får vissa stor gillestuga (40 kvm) 

med normal takhöjd, badrum och entré såväl via 

lägenheten, som separat. Hantverkslokaler i 

tvåvåningsbyggnad med 20 lokaler à 50 kvm 

Garage med ca 120 parkeringsplatser, delvis 

avsedda för intilliggande hotell. Varje lägenhet 

erbjuds garageplats eller markparkering. 

Kontraktsumma 128 Mkr 

Hemsida www.peab.se 

han. Detta är dock en ny situation, som 

innebär att produktionen hela tiden måste 

ha fortlöpande information om avtalen. 

Strama kostnadsramar 

Att driva ett egenutvecklat projekt ställer 

ytterligare andra krav – här finns nämligen 

inga möjligheter att föra kostnader vidare 

till någon annan. Kalkylen måste helt enkelt 

hållas. 

– Här gäller det att hela tiden stämma av 

åt alla håll. Som byggherre har Peab möjlighet 

att styra och ändra i den slutliga utformningen, 

så att kostnadskalkylen verkligen 

håller. Men – ändras utformningen, berör 

det kanske beslut som tagits av stadsbygg- 

Fredrik Mellberg är projektutvecklare 

hos Peab och ansvarig 

för projektet Klippan. 

nadskontoret. Även redan gjorda beställningar 

hos leverantörerna kan påverkas. 

Sådant måste vi hålla hård kontroll på. 

Ett nytt inslag är att projektutvecklingen 

fortsätter att ligga kvar i produktionsfasen, 

men nu som byggherrerepresentant. 

– Det är viktigt att på ett bra sätt förvalta 

förtroendefrågan och de kontakter som 

etablerats, betonar Fredrik Mellberg. 

Strykande åtgång 

Intresset för Klippan har varit mycket stort 

och försäljningen av lägenheterna har gått 

över all förväntan. Redan nu är 80 av de 86 

lägenheterna bokade. 

– Det beror säkert på flera samverkande 

faktorer, tror Fredrik Mellberg. Målgruppen 

utgörs av personer som vill sälja sin kustnära 

villa och flytta till kustnära lägenhet nära 

sta’n. Området har en exklusiv prägel och 

ingångsstandarden på lägenheterna är hög. 

Dessutom har vi redan från projekteringsstadiet 

haft med en fastighetsmäklare i 

arbetsgruppen, vilket gett värdefull information 

om kunders önskemål. 

Den stora andelen sålda lägenheter 

medför att bygget inte behöver stoppas när 

parkeringsgaraget byggts klart, utan arbetet 

kan fortsätta direkt med bostadshusen. 

Lägenheterna beräknas vara klara för 

inflyttning våren 2007. 

text BELLA DANOWSKY 


Snabbarevård 

försjukskrivna 

Att tidigt upptäcka belastningsskador är en sak. Att få 

sjukvård en helt annan. Köerna till specialistmottagning och till 

operation är på sina håll över två år. Samtidigt innebär de nya 

sjuklönereglerna att arbetsgivarna får ta en allt större del av 

kostnaderna för sjukskrivna medarbetare. Detta är anledningen 

till att Peab i våras tecknade ett avtal med Vårdpartner Skåne AB. 

Tommie Björk, Peab, projektledare 

för samarbetet med Vårdpartner. 


– NU KAN VI GE VÅRA anställda möjlighet 

till snabb behandling och därmed korta 

tiden de måste gå sjukskrivna, säger 

Tommie Björk på Peab. 

Traditionellt sett har byggbranschen ofta 

haft svårt att tidigt fånga upp anställda som 

börjat utveckla arbetsskador. Till skillnad 

från industrin flyttar personalen mellan 

olika byggen och får nya chefer. När en 

anställd väl själv söker läkare för sina besvär 

brukar det därför vara för sent och skadan 

redan kronisk. 

Därför började Peab redan 1997 att arbeta 

med läkarstöd. Det innebär att en läkare 

redan andra dagen ringer upp den som sjukskrivit 

sig. På så sätt får läkaren en möjlighet 

att följa upp personalens sjukdomsbild och 

skaffa sig en överblick. 

– Om läkaren ringer upp en kille som är 

hemma med ryggont för tredje gången kan 

han ta in honom för en utredning, berättar 

Tommie Björk på Peab. På så vis fångar vi 

snabbt upp symptom som i förlängningen 

hade kunnat utveckla sig till en kronisk 

belastningsskada. 

Systemet fungerar bra, men har samtidigt 

gett upphov ett nytt problem. För när väl 

skadan har diagnostiserats krävs det behandling, 

antingen genom sjukgymnastik eller 

genom operation. Och där startar vårdkön. 

– Samhället opererar bara när det inte 

längre går att arbeta, säger Tommie Björk. 

Samtidigt är det mycket bättre att operera i 

ett tidigt skede, eftersom rehabiliteringen 

går mycket snabbare. 

Fetma växande problem 

Därför har Peab nu tecknat ett avtal med 

Vårdpartner Skåne AB. De tar emot alla 

Peabs 10 000 anställda som blivit remitterade 

av en läkare. 

Avtalet omfattar allt från enklare fingerskador 

till svåra höft- och knäleder där det 

krävs implantat. Det finns egentligen bara 

två förutsättningar. Personen måste vara anställd 

i Peab och han eller hon måste kunna 

återvända som anställd efter operationen. 

– I dag handlar det mest om belastningsskador, 

säger Tommie Björk. Men vi får allt 

fler förfrågningar om fetma. En kraftig 

övervikt sliter på kroppen och riskerar bland 

annat att förstöra knäna. 

I dag finns det dock inga möjligheter att

Illustration: Anneli Idnert 

Ängelholm 

få operationer mot fetma inom avtalet. 

– Men jag tror att det kommer. Övervikten 

blir ett allt större problem för hela 

samhället. 

Direkt tillgång till specialist 

Företaget som Peab tecknat avtal med, 

Vårdpartner Skåne AB, är ett privatägt 

specialistvårdsbolag. De arbetar med 

ortopedisk kirurgi och behandlar framför 

allt skador i leder och ben. Mottagningen 

finns på Erikslund i Ängelholm men 

operationerna utförs i privata vårdgivares 

operationslokaler där de hyr in sig. 

– Kvalitet och bra service är nyckelbegrepp 

för oss. Vi har därför enbart mycket 

meriterade kirurger, berättar Ingmar 

Helgesson, VD i Vårdpartner. Samtliga 

operatörer har mer än 20 års erfarenhet. 

Vårdpartner startade sin verksamhet i 

år och ett av de första avtal de tecknade var 

med Peab. 

– Peab var snabbt framme, berömmer 

Ingmar Helgesson. Vilket nog beror på att 

de redan tidigare arbetat strukturerat med 

att försöka hitta fungerande sjukvårdslösningar. 

Problemet idag är att köerna 

inom den offentligt finansierade vården är 

för långa. Vilket resulterar i att de som var 

med och byggde upp Sverige under 50-, 

60- och 70-talet har svårt att få tillgång till 

specialistsjukvård idag. 

Vårdpartner bedriver ingen akutsjukvård 

utan genomför bara inplanerade 

behandlingar. De ser sig som ett komplement 

till den offentligt finansierade vården 

och bedriver ingen konkurrerande verksamhet. 

– Vinsten för våra patienter och för våra 

kunder blir att de får en direkt tillgång till 

specialisten utan att behöva gå vägen via 

vårdcentralen och remitterande läkare, vilket 

tar onödigt lång tid och belastar den 

redan ansträngda sjukvårdsapparaten. 

Positivt för den anställde 

Hos Vårdpartner är vissa patienter opererade 

en månad efter det att de gjort sin första 

undersökning. Något som idag kan ta 

upp till två år inom vissa landsting. 

Men många ortopediska skador kräver 

dock ingen operation. Det handlar mer om 

att bygga upp muskler och träna styrka. 

Därför har Vårdpartner samarbetsavtal med 

ett antal sjukgymnaster som bidrar med den 

kompetensen. 

– Däremot är det alltid våra egna kirurger 

som bedömer patienterna och genomför 

operationerna, påpekar Ingmar Helgesson. 

Trots att Vårdpartner precis dragit igång 

sin verksamhet har de idag avtal med ett 

antal företag, privatpersoner och försäkringsbolag, 

bland annat Länsförsäkringar 

och SEB Trygg Liv. 

– Företag får idag ett allt större ansvar 

för sjukskrivningarna. Därför måste de 

allt mer aktivt hitta verktyg för att kunna 

minska sjukskrivningstiderna så mycket 

som möjligt, menar Ingemar Helgesson. 

Vilket är positivt även för den anställde. 

Ingen vill ju gå sjukskriven mer än 

nödvändigt. På så sätt blir tillgången 

till specialistsjukvård 

även ett konkurrensmedel 

när företag ska rekrytera 

ny personal. 


Ingmar Helgesson, 

VD i Vårdparnter. 

Läs mer om Krister som fick snabb hjälp 


Snabbare vård för sjukskrivna 

»Jag är både glad 

och tacksam« 

KRISTER KJELLGREN är anställd som 

snickare på Peab. Han är en av de första 

som haft nytta av avtalet med Vårdpartner. 

Efter en meniskskada riskerade 

han att få gå sjukskriven fram till årsskiftet. 

Men han är redan tillbaka och 

arbetstränar för fullt. 

För två år sedan arbetade Krister 

Kjellgren som snickare på Peab. Han 

var med och byggde ICA Hilton i 

Västerås. Så en dag trampade han snett 

och vred till sitt knä. Det visade sig att 

menisken hade förstörts. 

Han fick sin operation ett år senare. 

Efter en tids rehabilitering fortsatte han 

att arbeta. 

– Men jag märkte att operationen 

inte hade gått helt bra. Det kändes fortfarande. 

Kanske var det av den anledningen 

han en tid senare trampade snett igen. 

Och förstörde menisken i sitt andra knä. 


I oktober 2004 blev han sjukskriven 

ännu en gång. Och väntan på en ny 

operation tog sin början. 

Men så tidigt i våras tecknade Peab 

sitt avtal med Vårdpartner Skåne AB. 

Och den förste april i år opererade 

Krister båda sina knän hos Vårdpartner 

i Cityklinikens lokaler i Lund. 

Redan i juni började han arbetsträna 

igen. Efter sommaren är det dags för en 

utvärdering tillsammans med Peab, 

Försäkringskassan och läkaren. 

Och om allt går som det ska kan han 

börja arbeta fulltid igen. 

– Jag är ju både glad och tacksam 

naturligtvis, säger Krister. Hade det 

varit upp till Landstingen i Västmanland 

hade jag inte fått någon operation 

förrän nästa år. Och Försäkringskassan 

ringer mest och frågar om jag vill sluta 

att jobba. 

Nytt Ikea varuhus 

byggs av Peab 

I måndags tog Ikeas Hans Mattson, kommunalråd 

Kjell Henriksson samt Peabs VD Mats Paulsson 

det första spadtaget till det som ska bli Ikeas 

nya varuhus i Kalmar. Ikea har redan börjat 

rekrytera ca 100 personer som ska arbeta på 

varuhuset och Peab kommer att anställa 20 

personer för själva bygget av huset. 

– Vi tror på Kalmar och vi kommer att försöka 

bli ännu starkare här i kommunen, säger Mats 

Paulsson. Källa: Barometern 

Stark intern tilltro för 

fortsatt god utveckling 

Erbjudandet om att teckna konvertibler i Peab 

riktades under början av juni 2005 till samtliga 

anställda i företaget. Anmälningstiden löpte ut 

den 16 juni. Totalt har 1 890 av Peabs cirka 

10 000 anställda i Sverige, Norge och Finland 

anmält sig för att teckna konvertibler för ett totalt 

belopp om 503 Mkr, vilket innebär en överteckning 

med 24 Mkr. 

Totalt emitteras 5,5 miljoner konvertibler till ett 

belopp om 478,5 Mkr. Konvertiblerna löper från 

den 16 juni 2005 till den 15 juni 2008 med en 

möjlighet till konvertering under oktober 2007 

och april 2008 till konverteringskursen 87 kronor. 

Räntan på konvertibeln är fast över löptiden och 

uppgår till 2,69 procent. 

– Jag ser det som en stor styrka att konvertibeln 

blev övertecknad. Det innebär att vår personal 

idag har en stark tilltro till företaget och vår 

framtida utveckling, säger VD Mats Paulsson.

VID PEABS STYRELSEMÖTE den 12 maj 

2005 utsågs Jan Johansson till vice VD i företaget. 

Nån timme senare presenterades Jan 

vid Peabs ordinarie bolagsstämma. Men det 

är ingen nykomling som nu förstärker Peabs 

koncernledning utan snarare något av en 

långvägare, med bred erfarenhet av byggande. 

Jan Johansson är född och uppvuxen i 

Helsingborg. Han har sedan 1999 varit 

ansvarig för Peabs byggverksamhet i södra 

Sverige, det vill säga Skåne, Halland, Småland 

och Blekinge. Under 2004-2005 har 

Jan även ansvarat för Peabs byggdivision i 

Västra Götaland och Värmland såsom tillförordnad 

i väntan på att den nye divisionschefen 

i Göteborg, Tore Hallersbo, kunde 

tillträda den 1 september 2005. 

Karriären började på Lunds tekniska 

högskola, där Jan Johansson en gång i tiden 

blev civilingenjör för väg och vatten. 

Första jobbet blev som arbetsledare på ett 

JM-bolag som hette Landsbyggen. 

– Det var 1983. Där jobbade jag till och 

med sommaren 1986, då jag började hos 

Wihlborgsbyggen i Malmö. Detta var min 

första kontakt med Peab, eftersom det företaget 

ägdes just av Peab. I januari 1987 bytte 

företaget namn till Peab Entreprenad i 

Malmö AB. 

På Peab Entreprenad i Malmö AB arbetade 

Jan som entreprenadingenjör. I arbetsuppgifterna 

ingick bland annat att ansvara för 

inköpsfrågor, ett arbete som redan på den 

tiden hade karaktären av en nyckeluppgift. 

Ett halvår efter att Jan tillträdde tog Peab 

hem ett av sina största byggprojekt på den 

tiden, Ystads Lasarett. Den ordern var värd 

omkring 100 Mkr, en ofattbart stor summa 

på den tiden, minns Jan. 

Sedan dess har utmaningar och ansvarsområden 

vuxit i rask takt. År 1990 blev Jan 

Johansson arbetschef med budgetansvar för 

egna projekt. År 1993 blev han samordnande 

arbetschef för nybyggnadsavdelningen i 

Malmö. Arbetet innebar att samordna ett 

antal arbetschefer och synkronisera deras 

projekt ekonomiskt och tidsmässigt. Vid 

årsskiftet 1998-99 ringde dåvarande VD för 

Peab Syd, Hasse Lindberg, och rekryterade 

Jan Johansson som divisionschef för Peab 

Syd. Efter sex år som divisionschef kom en 

ny spännande utmaning: 

– Peabs styrelse erbjöd mig en plats i 

koncernledningen. Det var lätt att tacka ja. 

De förändringar som den nya tjänsten 

medför är enbart positiva. Jag sitter kvar i 

Förslöv vilket passar mig utmärkt. Den stora 

skillnaden är att det blir fler frågeställningar 

av strategisk karaktär. 

Som vice VD kommer Jan Johansson 

bland annat att jobba för att bibehålla de 

grundläggande värderingar som råder i Peab. 

– Det är viktigt för att upprätthålla den 

företagskultur som har växt fram i företaget. 

Peab är ett företag som värnar om individen 

och det är med yrkesskicklig och engagerad 

personal som framgångarna grundläggs. 

Atmosfären är prestigelös och inspirerande 

och det är viktigt att vi har roligt på jobbet 

och att vi har möjlighet att må bra på jobbet. 

Dessa värden måste bevaras. Det är också 

viktigt att vi värnar om det lilla i det stora. 

Vårt motto är att vara den lokale entreprenören 

med den stora koncernens möjligheter, 

säger Jan Johansson. 

Men Peabs nye vice VD har fler strängar 

än så på sin lyra. 

– Jag ska även allmänt bidra med den 

kunskap jag samlat på mig under mina tjugo 

år i Peab. Bland annat ska jag tillsammans 

med övriga medarbetare verka för att vi 

erbjuder våra kunder mer helhetslösningar 

och färdiga produkter. Meningen är att vi 

ska spika smartast, inte snabbast. Värdet i 

ett byggbolag är medarbetarna och det är 

dem vi skall utveckla för att kunna möta 

våra kunders krav och förväntningar i framtiden, 

fortsätter Jan. 

profilen 

Ålder 46 Familj Christina samt barnen Eric, 16 år och Malin, 14 år Yrke Vice VD Bor Helsingborg Senast lästa bok Ordning & Oreda Reser gärna till Där det 

finns snö och skidåkning Äter gärna All sorts mat Fritidsintressen Att umgås med familj och vänner samt all form av fysisk aktivitet Motto Det blir som du tänker 

Jan Johansson Ny vice VD 

som bygger vidare på traditionerna 

Den kanske viktigaste uppgiften blir dock 

att bevaka personalfrågorna inom koncernen. 

Där är rekryteringen en stor fråga. 

– Vi måste klara av att täcka det personalbehov 

som uppstår i kölvattnet av alla pensioneringar 

som väntar runt hörnet. Det är 

en utmaning inte bara för oss utan för hela 

branschen. 

En av de första åtgärderna är att lägga 

strategier för kort- och långsiktig personalförsörjning. 

Dessa strategier innehåller 

förstås många delstrategier. En av dem är 

att rekrytera internt i största möjliga 

utsträckning. 

– Vi tar inte in färdiga chefer utifrån, som 

man kanske kan tro. Vi har istället som mål 

att minst 75 procent av alla våra rekryteringar 

ska ske internt. Det är ett bra sätt att stärka 

kulturen. Vi har flera bra exempel där vi 

rekryterat från hantverkarledet och hela 

vägen upp på koncernnivå. Det fungerar 

mycket bra. 

Personalfrågor, ledarskapsfrågor och 

kärnvärden – Jan Johansson kommer att ha 

mycket att göra framöver. Vad gör han när 

han inte arbetar? 

– Jag umgås med familj och vänner. 

Och så försöker jag sköta min hälsa. Är man 

inte i form blir det svårt att sköta jobbet och 

samtidigt vara en tillgång för familjen. 


Ole Vestersjø, Vegard Remfelt 

och Torleif Harrysson. 

Peab-projekt sätter ny 

miljöstandard i Norge 

När det gamla Rikshospitalet flyttade från Oslo 

centrum år 2000 blev den 7 hektar stora tomten ledig för 

bebyggelse. Beslut togs om att bygga lägenheter med 

särskilt stränga miljökrav. För att uppfylla dessa krav har 

Peab tagit fram en helt ny lösning för miljövänlig betong. 

– VI PLATSGJUTER BETONG som innehåller 

återvunnen rivningsmassa, berättar Ole 

Vestersjø, projektchef i Norge för Peabs del 

av byggnationen som har fått namnet 

Pilestredet Park Utsyn. 

– Man har tidigare provat detta i mindre 

skala i forskningsprojekt, men det är första 

gången metoden används i ett kommersiellt 

projekt, fortsätter Ole Vestersjø. 

Orsaken till den speciella, miljövänliga 


lösningen är den omfattande miljöuppföljningsplanen, 

MOP, från Statsbygg som ägde 

och sålde tomten. Planen behandlar både 

projektering, byggnation och kommande 

förvaltning av hela den tidigare sjukhustomten. 

I miljöuppföljningsplanen fastslås 

bland annat att miljöhänsyn ska väga lika 

tungt som funktionella, tekniska, estetiska 

och ekonomiska hänsyn. 

– Avsikten med MOP är att sätta fokus på 

miljön i byggbranschen. Man ska bland 

annat försöka återvinna så mycket som 

möjligt av byggnadsmaterialet från rivna 

byggnader. Byggbranschen är förmodligen 

den bransch i Norge som producerar mest 

avfall, så vi har mycket att lära vad gäller 

återvinning. Ett av de specifika kraven i 

planen är att minst 25 viktprocent av de nya 

byggnaderna ska utgöras av återvunna 

material, säger Ole Vestersjø. 

Krossad betong 

– Byggnaden vi uppför har en totalvikt på 

ca 16 500 ton, varav betongen utgör ca 

11 500 ton. Vi måste helt enkelt ta hänsyn 

till betongen för att kunna uppfylla kravet 

på 25 viktprocent, som bland annat ansvarar 

för projektets yttre miljökrav. I de andra 

byggnadsprojekten här på Pilestredet Park 

har man löst det genom att använda prefabricerade 

stål- och håldäckselement med 

inslag av återvunnet material. Vår lösning 

är platsgjutna konstruktioner med betong 

från rivna byggnader. Som mest har vi gjutit 

betong med 33 procent återvunnet material 

förklarar projektingenjören Torleif Harrysson. 

Som vanlig betong 

Återvinningsbetongen ser ut som vanlig 

betong, och är i stort sett identisk att arbeta 

med. 

– Den är lika bra som vanlig betong och 

man märker inga skillnader. Men eftersom 

det inte går att finsortera rivningsmassorna 

till hundra procent, kan det under själva 

gjutningen flyta upp rester till ytan, som till 

exempel parkettbitar, glas, tegel med mera. 

Det löser vi genom att skrapa av ytorna efter

att de har härdat. På grund av de stränga 

ytkraven i källarvåningen kan vi dock inte 

använda återvinningsbetong där, bekräftar 

snickarbasen Vegard Remfelt. 

Peab poängterar att de har som tydlig 

målsättning att genomföra projektet i 

överensstämmelse med de miljömål som 

Statsbygg har fastslagit. 

– Vår riktlinje är att uppnå målen genom 

systematiskt arbete, och våra resultat ska 

vara bättre än resultaten för de andra entreprenörerna 

på området. Goda resultat kommer 

de framtida hyresgästerna, byggherren 

och Peab till fördel, och dessutom blir miljöpåverkan 

mindre än vid ett traditionellt 

bygge, fastslår Ole Vestersjø. 

– Miljökraven bidrar också till att vi får 

tänka annorlunda och hitta kreativa lösningar 

i byggprocessen. Det kräver en god 

planering och genomtänkta lösningar, och 

leder många gånger till att vi förutom att 

arbeta mer miljövänligt också kan sänka 

kostnaderna och förbättra kvaliteten. 

Innovativt 

Projektgenomförandet ger Peab värdefulla 

kunskaper om miljövänligt byggande, något 

som i framtiden kan ge konkurrensfördelar 

vid projekt med liknande miljökrav. Lösningen 

med platsgjuten betong av återvunnet 

material, som har tagits fram av Peab i 

samarbete med betongtillverkaren Unicon 

(som för närvarande är den enda leverantören 

av den här typen av betong på marknaden), 

håller på att spridas i branschen. 

– Innan vi startade det här projektet 

fanns inte produkten på marknaden. Nu 

använder redan flera andra entreprenörer 

betongen, bland andra AF-Gruppen, och vi 

tror att den kommer att vara en standardlösning 

om bara några år. Vi får räkna med 

att många av de krav som ställs i det här 

projektet kommer att ingå som en naturlig 

del av alla projekt om 5–10 år, berättar Ole 

Vestersjø. 

Helhjärtad insats 

Ragnar Skagen, projektledare i Statsbygg 

med ansvar för MOP på Pilestredet Park, 

betonar hur nöjda Statsbygg är med Peabs 

innovation inom miljövänlig betonggjutning. 

– Det är roligt när en aktör kommer med 

en ny lösning på det vis som Peab har gjort, 

säger han. Vi har en god kommunikation 

och ett bra samarbete med Peab. Jag har 

intrycket av att de gör en helhjärtad och 

samvetsgrann insats för att uppfylla miljökraven 

i MOP. Jag tror också att erfarenheterna 

från Pilestredet Park kommer att 

påverka hela byggbranschen på sikt. Vi 

kommer nog att få se en ökad användning 

av återvinningsbetong, särskilt i storstäder 

och i vissa typer av byggnader. 

Forskningsprojekt 

Eftersom Peabs återvinningsbetong är nyutvecklad 

och därför inte omfattas av Norsk 

Standard, har man anlitat extern expertis för 

rådgivning och dokumentation. Peab har 

ingått ett samarbete med NTNU (Norges 

tekniskvetenskapliga universitet) och får 

bidrag från Norges forskningsråd för att 

genomföra utvecklingsarbetet som ett forskningsprojekt, 

vilket ger tyngd åt projektet. 

– Vi tror att projektet därigenom får ökad 

trovärdighet inför Statsbygg, byggherren 

Fakta om 

Pilestredet Park Utsyn 

Vad Byggnation av bostadshus 

med totalt 138 lägenheter. 

Var På tomten till det gamla 

Rikshospitalet i Oslo centrum 

Omfattning Lägenheterna är på 

1,2,3 och 4 rum. Den totala arean 

för projektet är ca 15 500 kvm, 

varav ca 3 500 kvm utgörs av garage 

Byggstart oktober 2004 

Färdigställt juli 2006 

Kontraktssumma ca 199 Mkr 

Byggherre Pilestredet Utsyn AS 

(Peab innehar 1/3) 

Arkitekt Lund & Slaatto Arkitekter AS 

Entreprenadform Totalentreprenad 

och branschen i stort. NTNU har deltagit 

från starten, och ska vara med ända till 

byggnadsarbetet har slutförts. De har varit 

delaktiga i att utveckla betongen och har 

säkerställt att den håller den kvalitet som 

krävs enligt föreskrifter och krav. Syftet med 

forskningsprojektet är att dokumentera 

betongens egenskaper, samt att komplettera 

och ändra regelverket så att man i framtiden 

kan bygga med inslag av återvunnen betong 

lika enkelt som med vanlig betong, säger 

Torleif Harrysson. 

Spännande lösning 

– Vi har relativt få uppgifter om den här 

betongtypen i dag. Vi vet att återvinningsbetongen, 

beroende av andelen återvunnet 

material, är lite lättare och mjukare än 

traditionell betong. Nu hoppas vi kunna 

avgöra dess egenskaper vad gäller elasticitet, 

långtidsdeformation och fukttillstånd. Återvinningsbetong 

har aldrig tidigare använts i 

ett konkret byggnadsprojekt, och därför 

hoppas vi kunna lära oss mycket genom 

detta forskningsprojekt, samt engagera våra 

studenter i arbetet. Det är en spännande 

lösning som på sikt kan bli standard i 

branschen, säger professorn Stefan Jacobsen, 

i betongteknologi vid NTNU. 


Halvårsrapport januari – juni 2005 

VDs kommentar 

I EN GOD BYGGKONJUNKTUR har Peabs 

verksamhet under det första halvåret fortsatt 

att utvecklas positivt. Det historiskt låga 

ränteläget ökar en redan stark bostadsefterfrågan 

vilket tillsammans med ett för litet 

befintligt bostadsbestånd gör att behovet av 

nyproducerade bostäder växer. Detta förhållande 

ser vi i samtliga nordiska länder. 

På anläggningsmarknaden har vi under året 

medvetet valt att fokusera på mindre projekt 

till lägre risk i avvaktan på att upphandlingarna 

av större infrastrukturprojekt kommer 

igång under hösten. Den goda marknaden 

har bidragit till att koncernen fortsätter att 

uppvisa ett högt orderläge. Orderstocken 

den 30 juni uppgick till 16 793 Mkr (15 030). 

Bra beläggning inom bygg- och anläggningsverksamheten 

ger också goda förutsättningar 

för våra industriföretag. Koncernens 

omsättning ökade med 13 procent 

jämfört med samma period föregående år 

vilket tillsammans med stigande marginaler 

innebar ett ökat rörelseresultat uppgående 

till 238 Mkr (187). 


Den ökande efterfrågan som branschen 

nu upplever skapar allt högre krav på tillgång 

till kompetent arbetskraft. På Peab 

arbetar vi hårt för att vara Branschens Bästa 

Arbetsplats, ett företag som skapar trygga 

arbetsförhållanden och som värnar om den 

enskilde medarbetaren. Peab skall också 

upplevas som ett företag som ger medarbetarna 

möjlighet till personlig utveckling. 

Som ett led i satsningen på våra medarbetare 

genomfördes under juni ett erbjudande till 

samtliga anställda i koncernen om att förvärva 

konvertibler i Peab. Det var med stor 

glädje jag konstaterade att konvertibeln, på 

nominellt 478,5 Mkr med en löptid om tre 

år, blev övertecknad. Totalt anmälde sig 

cirka 1 900 utav våra medarbetare för 

teckning. 

Det känns naturligtvis mycket bra att ha 

en god marknadssituation i ryggen men 

konjunkturer svänger över tiden och det är 

svårt att i det enskilda företaget kunna 

påverka förloppet. På Peab arbetar vi istället 

vidare enligt samma grundfilosofier som 

gällt alltsedan företaget bildades. Vi skall 

vara engagerade och långsiktiga i våra relationer 

till omvärlden. Vi skall vara snabba i 

våra beslut och lyhörda för kundens önskemål. 

Det är så vi på Peab bygger förtroende, 

ett förtroende som oberoende av konjunkturer 

ger en långsiktigt hög lönsamhet. 

MATS PAULSSON 

Verkställande direktör 

Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 11 289 Mkr (9 958) 

Rörelseresultatet uppgick till 238 Mkr (187) 

Periodens resultat uppgick till 545 Mkr (104) 

Resultat per aktie uppgick till 6,42 kr (1,27) 

Orderingången uppgick till 10 934 Mkr (10 294) 

Orderstocken uppgick till 16 793 Mkr (15 030) 

Mkr 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Mkr 

250 

200 

150 

100 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

50 

0 

Mkr 

0 

Kv2 

-03 

Nettoomsättning per kvartal 

Kv1 

-04 

Kv1 

-04 

Kv2 

-04 

Kv2 

-04 

Kv3 

-04 

Kv3 

-04 

Kv4 

-04 

Kv4 

-04 

Kv1 

-05 

Rörelseresultat per kvartal 

Kv3 

-03 

Kv4 

-03 

Kv1 

-04 

Kv2 

-04 

Kv3 

-04 

Kv4 

-04 

Kv1 

-05 

Orderingång per kvartal 

Kv1 

-05 

Kv2 

-05 

Kv2 

-05 

Kv2 

-05 

Nettoomsättning och resultat 

Koncernens nettoomsättning för perioden 

januari–juni ökade med 13 procent till 11 289 Mkr 

(9 958). Justerat för förvärvade och avyttrade 

enheter ökade omsättningen med 12 procent. 

Av periodens omsättning avsåg 1 703 Mkr (1 306) 

försäljning och produktion utförd utanför Sverige. 

Rörelseresultatet för första halvåret uppgick till 

238 Mkr jämfört med 187 Mkr motsvarande 

period föregående år. Rörelseresultatet för den 

senaste rullande 12-månadersperioden uppgick 

till 630 Mkr jämfört med 579 Mkr för helår 2004. 

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 

387 Mkr att jämföra med 140 Mkr för första halvåret 

föregående år. Finansnettot uppgick till 149 

Mkr (–47), varav räntenettot uppgick till –34 Mkr 

(–35). Effekten av värdering av finansiella instrument 

till verkligt värde ingår i finansnettot med 

183 Mkr (–12) varav resultatet av marknadsvärdering 

av konvertibla fordringar i Brinova utgör 

195 Mkr (–12). 

Under första halvåret har en uppskjuten skatteintäkt 

om 211 Mkr redovisats som en följd av 

under perioden erhållna beslut avseende tidigare 

års taxeringar, vilket medfört en omvärdering av

Koncernen 

Jan–jun Jan–jun Jul–jun Jan–dec Finansiellt 

Mkr 2005 2004 2004/2005 2004 mål (helår) 

Nettoomsättning 11 289 9 958 23 370 22 039 

Rörelseresultat 238 187 630 579 

Rörelsemarginal 2,1% 1,9% 2,7% 2,6% 

Resultat efter finansiella poster 387 140 770 523 

Periodens resultat 545 104 830 389 

Räntabilitet på sysselsatt kapital 8,1% 4,4% 16,2% 13,4% >12% 

Räntabilitet på eget kapital 19,4% 4,6% 30,8% 15,4% >15% 

Resultat per aktie, kr 6,42 1,27 9,71 4,56 

Soliditet 22,2% 21,6% 22,2% 23,1% >25% 

uppskjutna skattefordringar. Netto redovisas en 

skatteintäkt om 158 Mkr under första halvåret 

jämfört med en skattekostnad om 36 Mkr motsvarande 

period föregående år. 

Periodens resultat uppgick till 545 Mkr (104). 

Finansiell ställning 

Soliditeten uppgick till 22,2 procent jämfört med 

23,1 procent vid årsskiftet. Nettoskuldsättningen 

uppgick till 2 298 Mkr jämfört med 1 693 Mkr vid 

samma tidpunkt föregående år. Medelräntan i 

låneportföljen uppgick till 3,2 procent (3,4). 

Personalkonvertibler 

Under juni riktades ett erbjudande till samtliga 

anställda i koncernen, exklusive externa styrelseledamöter 

och VD, om att förvärva konvertibler i 

Peab. Totalt emitterades 5,5 miljoner konvertibler, 

envar på nominellt 87 kronor, till ett totalt belopp 

om 478,5 Mkr. Konvertibellånet löper från och 

med den 16 juni 2005 till och med den 15 juni 

2008 med en kupongränta om 2,69 procent. 

Konvertering till aktier kan ske under perioderna 

1–15 oktober 2007 samt 1–15 april 2008. Tilldelningsdag 

var den 29 juni med likviddag den 7 juli. 

Kommentarer per 

verksamhetsområde 

Bygg och anläggning 

Nettoomsättningen under första halvåret för Bygg 

och anläggning uppgick till 10 060 Mkr jämfört 

med 8 863 Mkr föregående år, vilket innebär en 

ökning med 14 procent. 

Rörelseresultatet under första halvåret uppgick 

till 199 Mkr jämfört med 163 Mkr föregående år. 

Såväl bygg- som anläggningsverksamheten i 

Sverige uppvisar ökade volymer och stigande 

marginaler. Verksamheterna i Norge och Finland 

redovisar ett rörelseresultat för första halvåret 

på -39 Mkr (–13). Rörelseresultatet i Finland har 

belastats med en nedskrivning av goodwill uppgående 

till 18 Mkr. 

Orderingången för första halvåret uppgick till 

10 934 Mkr (10 294). Orderstock kvar att produ- 

Nettoomsättning och rörelseresultat per verksamhets område 

cera vid utgången av perioden uppgick till 16 793 

Mkr jämfört med 15 030 Mkr föregående år. Detta 

innebär en ökning med 12 procent. 

Industri 

Nettoomsättningen för första halvåret uppgick till 

1 863 Mkr (1 717) vilket innebär en ökning med 

8 procent. Rörelseresultatet uppgick till 109 Mkr 

(90). Resultatet för Industri är säsongsmässigt 

svagare under första än andra halvåret. Utsikterna 

för resterande del av året ser positiva ut för samtliga 

enheter inom Industri, med en god efterfrågan. 

Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal 

Jan–jun Jan–jun Jul–jun Jan–dec Jan–jun Jan–jun Jul–jun Jan–dec Jan–jun Jan–jun Jul–jun Jan–dec 

Mkr 

Bygg och anläggning 

2005 2004 2004/2005 2004 2005 2004 2004/2005 2004 2005 2004 2004/2005 2004 

Sverige 8 439 7 704 17 229 16 494 238 176 474 412 2,8% 2,3% 2,8% 2,5% 

Utland 1 621 1 159 3 237 2 775 –39 –13 –14 12 –2,4% –1,1% –0,4% 0,4% 

Summa 10 060 8 863 20 466 19 269 199 163 460 424 2,0% 1,8% 2,2% 2,2% 

Industri 

Swerock/Asfalt 1 556 1 431 3 675 3 550 45 28 204 187 2,9% 2,0% 5,6% 5,3% 

Maskin/Kran 307 286 601 580 64 62 125 123 20,8% 21,7% 20,8% 21,2% 

Summa 1 863 1 717 4 276 4 130 109 90 329 310 5,9% 5,2% 7,7% 7,5% 

Förvaltning 46 30 80 64 –70 –66 –159 –155 

Orderstock att producera och 

orderingång Bygg och anläggning 

Mkr 2005-06-30 2004-06-30 2004-12-31 

Innevarande räkenskapsår 8 330 7 322 11 757 

Nästa räkenskapsår 6 822 5 580 3 210 

Därefter 1 641 2 128 932 

Total orderstock 16 793 15 030 15 899 

Orderingång 10 934 10 294 21 559 

Elimineringar –680 –652 –1 452 –1 424 

Summa koncernen 11 289 9 958 23 370 22 039 238 187 630 579 2,1% 1,9% 2,7% 2,6% 


krönika 

Jag – en blodgivare 


JAG FICK EN GRATIS T-SHIRT häromdagen. Då blir 

man glad. Det var en välförtjänt present, som alla får 

som lämnat blod ett visst antal gånger. I mitt fall var det 

25:e gången de senaste sex åren, vilket innebär att jag 

försett vår svenska sjukvård med 10 liter blod. Dock 

inte allt på en gång. 

MIN DEBUT SOM BLODGIVARE blev dock ingen större 

succé. Den inträffade när jag låg i lumpen för många 

herrans år sedan. På mitt kompani beordrades alla att 

lämna blod. Då fick vi, anförda av en överfurir med 

omänskliga röstresurser, marschera till sjukan för att få 

blodgruppen fastställd. Det gick till så att regementets 

sjuksyster, en kvinna som förmodligen hört och sett det 

mesta här i livet, stack en kanyl i min arm, varvid jag 

råkade svimma. Jag minns fortfarande att när jag kom 

till sans igen, liggande på rygg på golvet, såg jag sjuksysterns 

huvud som stod böjt över mig och undrade 

om 38 Sjöström simulerade eller ej. 

Att min heder blev ifrågasatt på det viset hade sin 

lilla förklaring. I ett anfall av tillfällig sinnesförvirring 

uppgav jag vid inryckningen att jag inte var simkunnig. 

(På den tiden skulle alla svenska soldater klara Simborgarmärket 

= 200 meter) 

DET JAG SADE VAR INTE RIKTIGT SANT. Jag redan 

i realskolan (mellanstadiet) klarat magistern, det vill 

säga 1 000 meter fritt simsätt. Det innebar att jag på 

felaktiga premisser sattes i simskola i regementets 

nybyggda utebassäng, en undervisning som pågick på 

onsdagseftermiddagarna. Visst hade jag dåligt samvete 

när de simkunniga lumparkompisarna istället fick 

gräva skyttevärn och putsa haubitsar under tiden som 

jag lögade mig i den sommarvarma bassängen. Mitt 

falsarium uppdagades redan vid tredje simlektionen. 

I vilda glädjeyttringar över att 23 Magnusson från 

Värnamo klarade Baddaren*, crawlade jag ut till honom 

för att gratulera. Ny inryckta beväringar kunde vara 

kolosalt barnsliga på den tiden. Vår simlärare blev 

rasande när han såg mig och hans utskällning hördes 

i minst tre angränsande kommuner. Det gav mig en 

veckas kompaniförbud, men vad värre var även 

ifrågasatt heder. 

Man skall inte mörka sina simkunskaper. Däremot 

skall man lämna blod om man känner sig pigg och 

frisk. Det behövs. 

GÖSTA SJÖSTRÖM 

Krönikör 

*Baddaren är ett prov för nybörjare i vattnet. Man skall 

våga doppa huvudet under vatten 5 gånger, våga blåsa 

bubblor och kunna glida minst 5 meter i vattnet.

Nr 3 - Peab

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?