– HETT ÄMNE PÅ BRED FRONT - Svenska Cardiologföreningen
– HETT ÄMNE PÅ BRED FRONT - Svenska Cardiologföreningen
– HETT ÄMNE PÅ BRED FRONT - Svenska Cardiologföreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
AHA <strong>–</strong> ORLANDO<br />
“A heartattack after 80 is the work of god; before age 80,<br />
is a medical failure” Paul Dudley White<br />
tag var signifikant större i tätorten än på landet<br />
(median 2 188 vs 1 774 kcal/dag). Detsamma<br />
gäller fettintaget (median 61,7 vs 19,8 g/dag).<br />
Stora skillnader förelåg även i kostens<br />
sammansättning (kolhydrat/fett/protein) och i<br />
det dietära fettets sammansättning (mättat/mono-<br />
och fleromättat). Även graden av<br />
mekanisering skiljde sig avsevärt mellan tätort<br />
och glesbygd. Exempelvis hade 99 procent av<br />
allamänniskoritätortentv,medanendast21<br />
procent hade detta i glesbygden. Betydligt fler<br />
människor i tätorten ägde tvättmaskin och kylskåp,<br />
jämfört med glesbygden (44 vs 0 %<br />
respektive 72 vs 0,3 %). Människor i glesbygd<br />
var signifikant mer fysiskt aktiva, vilket hade<br />
till följd att de även hade signifikant lägre BMI<br />
och mindre midjemått, jämfört med tätort.<br />
Andelen med BMI >25 kg/m2 ➤<br />
var betydligt<br />
större i tätort (53,4 vs 5,8 %). Även sjukdomspanoramat<br />
skiljde sig mellan tätort och glesbygd<br />
(diabetes 19,3 vs 1,8 %, hypertoni (29,7 vs<br />
9,2 %, koronarsjukdom 8,6 vs 4,7 %) i pilotstu-<br />
dien. Pure förväntas ge mycket värdefull kunskap<br />
om effekterna av olika livsstilar och om<br />
betydelsen av samhällets utformning för olika<br />
sjukdomar.<br />
Globala skillnader<br />
1990 var ischemisk hjärtsjukdom den femte<br />
största enskilda dödsorsaken i världen, efter<br />
död på grund av nedre luftvägsinfektion, diarrésjukdom,<br />
perinatal komplikation och depression.<br />
År 2020 kommer iscemisk hjärtsjukdom<br />
att vara den största enskilda dödsorsaken<br />
i världen, medan nedre luftvägssjukdom kommer<br />
att ligga på sjätte, diarrésjukdom på nionde<br />
och perinatal död på elfte plats. Se figur 3.<br />
Mortaliteten i kardiovaskulär sjukdom<br />
kan skilja sig stort mellan kvinnor och män<br />
samt mellan olika folkgrupper, både mellan<br />
och inom länder. I till exempel Sydafrika var<br />
det år 2000 tre gånger fler vita än svarta människor<br />
som avled i ischemisk hjärtsjukdom<br />
(230 vs 70/100 000 personer). Förhållandet var<br />
det omvända för stroke (72 vita vs 143 svarta<br />
per 100 000 personer). I Pures pilotprojekt<br />
visades att andelen människor med känd<br />
hypertoni i nio länder, varierade mellan 30<br />
och 67 procent. Av dessa var 27-68 procent av<br />
personerna medvetna om sitt höga blodtryck,<br />
mellan 33 procent och 83 procent var behandlade<br />
för sin hypertoni, men endast 8-24 procent<br />
var väl kontrollerade (hade blodtryck<br />
100/100 000 personer.<br />
Kronisk reumatisk hjärtsjukdom hos<br />
skolbarn är relativt vanligt i vissa afrikanska<br />
stater (Nairobi 270/100 000 barn, Sydafrika<br />
690/100 000 barn och Kinshasa 1 430/100 000<br />
barn). Det är välkänt att antibiotikaprofylax<br />
är effektivt till 95 procent. Den höga fre-