– HETT ÄMNE PÅ BRED FRONT - Svenska Cardiologföreningen

FORTBILDNINGSDAGARNA
➤
kunna finansiera annan egen forskning, för att
kunna tillhandahålla en forskningsenhet med
anställda sköterskor och för att kunna ge överskott
av tid och pengar. För detta krävs en god
relation med industrin samt att kunna etablera
och upprätthålla internationella kontakter.
Det medför också ett vetenskapligt värde och
ger meritvärde, samt att för att kunna genomföra
kliniska prövningar ger industrin tillfälle
att bibringa klinikerna utbildning i good clinical
practice (GCP).
Där framkastades argumentet att kostnaderna
för kliniska prövningar i Sverige ökar
och att de forna öststaterna kan erbjuda ett
mer kostnadseffektivt alternativ till industrin.
De kliniska prövningarna som är utförda
i Sverige har av hävd ansetts ha en hög
kvalitet.
Andra frågeställningar tillkom: Snabb leverans?
Marknadspatentskyddade läkemedel?
Mer initiativledda undersökningar/prövningar.
Detta kan ge högre vetenskapligt värde, kan ge
bättre meritvärde, befrämja internationella
kontakter.
Som lösning kan kontrakt skrivas. Tid
måste avsättas, likaså finansiering. Planering
krävs och framförallt bör vi se om vårt hus.
Kris och pris
Rurik Löfmark, överläkare i kardiologi vid
Gävles sjukhus, framlade den samlade medicinsk-,
etiska- och kliniska forskningen där
han beskrev de publicerade avhandlingarna i
landet. Många frågeställningar är högaktuella
såsom diskriminering, ålder, kön, ras. Ett
annat aktuellt ämne är informationsproblematiken.
Och som alltid kom frågan om prioriteringar
och vårdprogram upp.
Stefan Söderberg, docent i kardiologi vid
Umeå universitetssjukhus, som forskat mycket
med epidemiologiska frågeställningar,
klargjorde definitioner med orsakssamband.
Epidemiologin är intimt förknippad med evidensbaserad
medicin, han gav beskrivningar
av fallkontrollstudie och kohortstudier.
Lena Jonasson, docent i kardiologi vid
Linköpings universitetssjukhus, avslutade den
första delen av ämneskonferensen med en
beskrivning av den kliniska forskningens ”kris
och pris” men kunde också berätta om ett par
nya, mycket lovande initiativ. Utbildningsdepartementet
och socialdepartementet har tillsatt
en utredning i mars 2007 (ledd av professor
Olle Stendahl) för att göra en nationell utvärdering
av den svenska forskningen. Ett första
4/07 SVENSK CARDIOLOGI
26
”En lösning för att stimulera till mer klinisk
forskning var införandet av forskarskolor”.
delbetänkande väntas redan i februari 2008.
Resultaten så här långt kunde sammanfattas i
några punkter:
1. Förädla universitetssjukhusen.
2. Fördela ALF-medel på ett vettigare sätt.
3. Införa en ny typ av kombinationstjänster,
till exempel forskningsöverläkare.
Även Läkarförbundet har presenterat en
forskningspolitisk policy om behovet av klinisk
kompetens i den medicinska forskningen:
”Dagens forskning ger morgondagens vård”.
En tredjedel av varje studentkull framöver bör
genomgå forskarutbildning!
Många pensionsavgångar inom de närmaste
fem till tio åren bland forskningsaktiva kolleger
kommer dock att innebära en brist på
handledare framöver. Konkreta förslag från
Läkarförbundet är:
• Stimulerande insatser på grundutbildningen
• Forskar-AT (100 stycken/år),
forskar-ST (200 stycken/år) • Post doctjänster
(150 stycken/år, kombination av
forskning och klinik) • En ny typ av
anställning i form av forskningsläkare och
forskningsöverläkare.
Gruppdiskussioner
Cirka 20 deltagare i ämneskonferensen deltog i
den andra delens gruppdiskussioner. Frågorna
som diskuterades och som sammanställdes var
följande: Varför är den kliniska forskningen
inte starkare än vad den är?
Grupperna fick efter en kort stunds diskussion
samla ihop sina argument och förslag
till lösningar för att sedan kunna sammanställa
dem.
Problem: • Andra drivkrafter • Tyngre
arbete – kliniken tar mer tid • Fritid värderas
högre • Jämställdhet • Ligger ribban
(världsledande) för högt? • För lite luft?
• Klimatfråga? • Kliniska forskarskolor?
• Hur frigöra tid för FOU? • Hur skapa en
miljö även med informell tid för tankeutbyte?
• Investigator initiated studies på nationell/EU-nivå
kan inte genomföras i dag
• Förbättrade villkor? • Register – mycket
tid åt administrativa uppgifter • Svårt att få
forskningstid • Svalt intresse från klinikledning
• Inga incitament (annat än personlig
drivkraft) • Stram ekonomi – inget
utrymme personalmässigt • Ofta nödvändigt
med närhet till universitetssjukhus
(handledning), problem på landsorten
• Det saknas inte bara tid och pengar, utan
även också ett genuint intresse • Markservice
fanns förr, men inte nu • Idealiteten
• Globalisering med dumpade priser.
Tid, intresse, miljö
Tre huvudpunkter kunde sammanfattas av
problemsidan: Tid, intresse, miljö.
Varje ovanstående punkt kan utvecklas
och vävs naturligtvis in i varandra.
Det som mest poängterades var första punkten
tid. Tid som medger forskningsarbetet vid
sidan om/parallellt med den kliniska vardagen
utan att interferera alltför mycket med varandra.
Tid som också betyder avsättning av
finansiella medel för att möjliggöra forskningstid.
Tid för tankeutbyte och eftertanke.
Tid eller fritid, vilket som värderas högre av
individen, och därmed knyts ihop med den
andra punkten intresse.
Intresse både från individen och från kliniken
att genomföra vetenskap, driva kliniska
prövningar samt inte bara se ekonomin
som överstyrande medel. Intresse som tidigare
förmodligen klassificerades som idealitet.
Den tredje punkten miljö blir också involverad
i det två tidigare. Miljö med både tid avsatt
och intresse för forskning i näromgivningen,
det vill säga klinikledningen. Men med miljö
ville också flera grupper klargöra individens
egen närmiljö där man beskrev att den tidigare
beskrivna markservicen hos våra äldre forskningsintensiva
idealistiska kollegor inte existerar
numera.
En lösning för att stimulera till mer klinisk
forskning, som framställdes från flera håll, var
införandet av forskarskolor. ■