SDS-master 5.0.23 - Sydsvenskan
SDS-master 5.0.23 - Sydsvenskan
SDS-master 5.0.23 - Sydsvenskan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
B10 Onsdag 23 januari 2013<br />
ORDET<br />
■ Den har blivit en stor snackis, barnfattigdomen i vårt land,<br />
sedan ”Uppdrag granskning” tog upp frågan i förra veckan.<br />
Två skribenter tar sig an ämnet på Ordetsidan idag och ger sina<br />
respektive bilder av sakernas tillstånd.<br />
SOCIALA FRÅGOR<br />
Då finns<br />
det pengar<br />
■ I samhällsmagasinet<br />
”Uppdrag granskning” den<br />
16 januari hade Janne Josefsson<br />
rest runt i Sverige<br />
för att ”se hur barnfattigdomen<br />
ser ut i verkligheten”.<br />
Många tusen ord och<br />
en mångfald av röster. Inklusive<br />
upprörda politiker.<br />
Skarpa intervjuer och<br />
vaga svar från Rädda Barnen,<br />
Bris och Majblomman.<br />
Vi fick vetskap om friserade<br />
siffror, osakliga kampanjer<br />
och trixande. Detta<br />
för att skaffa än mer pengar<br />
till de ”ideella” organisationerna.<br />
Det påstås finnas cirka<br />
250 000 fattiga barn i Sverige.<br />
Siffran verkar starkt<br />
CHRISTER HOLMGREN<br />
■ Håll dig kort (max<br />
300 ord ). För ”tummar”<br />
gäller cirka 40 ord.<br />
Redaktionen förbehåller<br />
sig rätten att korta insändare.<br />
Underteckna med<br />
hela ditt namn och helst<br />
Se problemen – och möjligheterna!<br />
■ Debatten om barnfattigdom<br />
skulle inte ha existerat<br />
om det inte funnits uppgifter<br />
som varit anmärkningsvärda.<br />
Därför är det bra<br />
med en debatt om de allmänt<br />
accepterade uppgifterna<br />
att nästan en kvarts<br />
miljon barn i Sverige lever<br />
i en fattigdom på u-landsnivå<br />
som gör att de tvingas<br />
gå hungriga utan kläder på<br />
kroppen. Sådana barn finns<br />
och har sin grund i föräldrar<br />
som inte klarar av sitt<br />
föräldraansvar. Deras antal<br />
SAMHÄLLSMORAL<br />
Egentligen har vi alla<br />
för mycket betalt<br />
■ Enligt en undersökning<br />
av Unionen går tjugofem<br />
minuter varje dag åt till<br />
teknik som krånglar. Detta<br />
kostar tjänsteföretagen 8,6<br />
miljarder varje år.<br />
Men hur mycket kostar<br />
varje anställd som under<br />
en arbetsdag surfar privat,<br />
spelar Wordfeud, lägger ut<br />
bilder på Facebook, kommenterar<br />
sin egen bild<br />
på Facebook, kommen-<br />
överdriven.<br />
Jag tappade räkningen<br />
på hur många gånger orden<br />
”fattigdom” och ”barnfattigdom”<br />
nämndes i programmet.<br />
En timmes sändningstid<br />
– och inte någon hållbar definition<br />
av begreppet ”fattigdom”.<br />
Varken från svensk<br />
utgångspunkt eller utifrån<br />
någon FN-definition. Det är<br />
uselt. Ty vad är egentligen<br />
”barnfattigdom”? Brist på<br />
mat och kläder framfördes.<br />
I så fall givetvis djupt upprörande.<br />
Omänskligt. Men<br />
hur utbrett?<br />
Och om vi ser det mot<br />
denna barnverklighet då?<br />
Märkeskläder. Egen mobil-<br />
är dock begränsat och borde<br />
framställas på ett riktigt<br />
sätt.<br />
<strong>Sydsvenskan</strong> har i en artikel<br />
19.1 försökt lyfta debattnivån<br />
till att handla om<br />
hur den sociala utsattheten<br />
ser ut för en stor del av de<br />
aktuella barnen. Artikeln<br />
grundar sig på ett besök på<br />
en barncentral på Rosengård<br />
i Malmö där personal<br />
och besökande fått komma<br />
till tals om olika problembilder.<br />
Den helhetsbild som<br />
ges är att fattigdom inte har<br />
terar sin egen status på<br />
Facebook, kommenterar<br />
andras bilder på Facebook,<br />
kommenterar andras<br />
status på Facebook,<br />
letar upp låtar till sin favoritlista<br />
på Spotify eller<br />
laddar ner appar som<br />
kan vara ”livsavgörande”<br />
för den fortsatta överlevnaden.<br />
När jag pratar med människor<br />
i allmänhet om de-<br />
Hur ser barnfattigdomen egentligen ut i vårt land – vem och hur många är drabbade? Två<br />
skribenter försöker reda ut begreppen. ARKIVFOTO: KENT HULT 2002<br />
telefon. Egen tv. Smartphone.<br />
Iphone. Biobesök. Tvspel.<br />
Dyra fritidsaktiviteter.<br />
Påkostade leksaker. Egen<br />
dator. Då finns det pengar!<br />
Det tycks snarare råda hagalenskap<br />
(folksjukdom)<br />
och materiella krav än en<br />
dominerande, allomfattande<br />
”barnfattigdom”.<br />
Och föräldrarna då? Tja,<br />
det handlar ofta om ”självklarheter”.<br />
Som bil, fritidshus,<br />
utlandsresor, ett påkostat<br />
hem, så kallade njutningsmedel<br />
som cigaretter,<br />
vin och sprit, kapitalvaror,<br />
så mycket att göra med ekonomiska<br />
faktorer som bristen<br />
på kunskap och sociala<br />
förutsättningar. Detta är en<br />
bra skildring av den problematik<br />
som många barnfamiljer<br />
i socialt utsatta områden<br />
brottas med.<br />
Artikeln har dock också<br />
pekat ut saker som får mig<br />
att undra. En barnsjuksköterska<br />
uppger således att<br />
många ensamstående kvinnor<br />
med stora familjer som<br />
besöker henne har huvudansvaret<br />
för hemmet och<br />
ras yrken får jag ofta höra<br />
att de trivs på sina jobb<br />
men att de har alldeles för<br />
lite betalt.<br />
Med tanke på hur många<br />
minuter som faller bort<br />
under en arbetsdag för att<br />
vi ska lägga ut ett ord på<br />
Wordfeud eller kommentera<br />
någon status på Facebook<br />
så är vi alla bra överbetalda.<br />
Jonas Nilsson<br />
dyra kläder, mängder av<br />
sofistikerad teknisk utrustning<br />
och ... (fyll i det som<br />
fattas). Då finns det pengar!<br />
Dessa dyra i-landsvanor<br />
får givetvis inte ifrågasättas.<br />
Vars och ens frihet och<br />
rättighet.<br />
Visst, det existerar olika<br />
verkligheter i dagens Sverige.<br />
I landet med växande<br />
inkomst- och klassklyftor.<br />
Men glöm inte det globala<br />
perspektivet!<br />
Det blev en timmes skrap<br />
på ytan. En tankeställare.<br />
En uppblossande debatt.<br />
saknar nätverk. Detta försätter<br />
dem i social nöd genom<br />
att de är upptagna<br />
med mat, kläder och tvätt<br />
för sina familjer på ett sätt<br />
som fråntar dem förutsättningarna<br />
för att vara föräldrar.<br />
Att det är problematiskt<br />
att inte ha ett jobb eller<br />
kontakt med samhället<br />
kan många Malmöbor vittna<br />
om. Frågan är dock om<br />
de får det bättre ifall den<br />
apparat för omhändertagande<br />
som står till deras<br />
POSTVÄSENDET<br />
Julie Andrews,<br />
posten och jag<br />
■ Som litet barn var jag<br />
mycket förtjust i filmmusikaler.<br />
Fick tag i en adress<br />
till Julie Andrews, Beverly<br />
Hills, USA. Jag skickade<br />
ett brev till henne från<br />
Svartbjörnsbyn i Norrbotten.<br />
Trettio år senare kom<br />
ett svar, inklusive signerat<br />
foto.<br />
Att notera är att varken<br />
gatu- eller postadress existerade<br />
längre, och jag hade<br />
Men sen? Det är svårt<br />
med verklighetsbeskrivningar,<br />
liksom med en<br />
politisk analys. Vad kan<br />
vi egentligen förvänta oss?<br />
Genomgripande förändringar?<br />
I ett samhälle där våld<br />
på alla nivåer synes vara<br />
den gemensamma nämnaren.<br />
I ett samhälle med en<br />
ideologi och en maktstruktur<br />
som skapar strukturella<br />
orättvisor och klassmässiga<br />
skillnader i levnadsvillkor.<br />
Sven Karlsson, Lund<br />
förfogande har en inställning<br />
till dem som hjälplösa<br />
offer att tycka synd om? Att<br />
se en förälders matlagning,<br />
städning och tvätt som en<br />
grund för social nöd får åtminstone<br />
mig att undra om<br />
inte större delen av Sveriges<br />
föräldrar lider av en sådan<br />
utsatthet? Det får mig<br />
också att längta efter att någon<br />
gång få se en artikel om<br />
barnfamiljers sociala utsatthet<br />
där problem kombineras<br />
med möjligheter.<br />
Tomasz Striner, jurist, Malmö<br />
flyttat runt ett dussintal<br />
gånger. Heder till Amerikas<br />
och Sveriges postväsenden<br />
och dessas brevhanterande<br />
människor, vilka fortfarande<br />
sorterar post för<br />
hand, kontrollerar och lägger<br />
sig i vinn om att finna<br />
rätt adressat. Det gör de<br />
noggrant nätterna igenom,<br />
utan att tuppa av – och jag<br />
fick till sist mitt svar!<br />
Lorentz Pohjanen<br />
Redaktör: Christer Holmgren<br />
E-post: ordet@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 12 79<br />
Postadress: Ordet, <strong>Sydsvenskan</strong>, 205 05 Malmö<br />
också med bostadsort.<br />
■ Signatur får bara förekomma<br />
om särskilda skäl<br />
föreligger, men namn,<br />
adress och telefonnummer<br />
ska ändå bifogas,<br />
annars publiceras inte<br />
insändaren. Insända<br />
bidrag returneras inte.<br />
■ Vill du tala med redaktören?<br />
Ring 28 12 79<br />
mån 13–17, och ons, tor,<br />
fre 10–14.<br />
VIA WEBB<br />
Kommenterat på<br />
<strong>Sydsvenskan</strong>.se<br />
ARTIKEL<br />
Jordbruksverket:<br />
Ingen<br />
köttskatt<br />
En del av vårt kulturarv<br />
■ Kan man inte höja<br />
skatten på alla ”lyxvaror”<br />
som transporteras<br />
med lastbil? Mycket<br />
snack om ekologiskt<br />
idag, men ingen pratar<br />
så mycket om att det ska<br />
vara miljövänligt. Man<br />
kan köpa en ekologisk<br />
lammfiol ifrån Nya Zeeland,<br />
men den har släppt<br />
ut tonvis med koldioxid<br />
och tungmetaller på vägen<br />
till Sverige.<br />
johandaniel72<br />
Ensidigt?<br />
■ En sak som är konstig,<br />
det är att ekonomiska<br />
incitament bara verkar<br />
fungera åt ena hållet.<br />
Om vi genom avgifter<br />
och skatter kan minska<br />
konsumtionen av alkohol,<br />
tobak, bensin och<br />
kött, varför kan vi då inte<br />
öka konsumtionen av<br />
kollektivtrafik och närproducerat<br />
med sänkta<br />
konstnader? Industrin<br />
och makthavarna lägger<br />
helst kostnaderna och<br />
ansvaret på oss.<br />
V. Eritas<br />
Subventionera nyttan<br />
■ Bra formulerat! Inför<br />
istället en skattesubvention<br />
på miljövänlig mat.<br />
Idag är ekologisk mat<br />
oftast dyrare för konsumenten,<br />
vilket bör kompenseras<br />
genom minskade<br />
statliga uttag av<br />
skatt och moms. Varför<br />
inte momsbefria miljövänlig<br />
mat helt och hållet?<br />
Johannes_Osterlen<br />
Enkel lösning<br />
■ Bara fixa lite strafftullar<br />
så att folk börjar<br />
äta närproducerat, så är<br />
problemet ur världen.<br />
Fru_Herr
Change language