SDS-master 5.0.23 - Sydsvenska Dagbladet

Redigering: Stina Mortensen/Kim Alm ● ●● 

Söndag 20 januari 2013 

Sydsvenska Dagbladet Snällposten · För att du bryr dig 

Soligt Mulet Växlande Molnigt Regn, Regnskurar Byar av Mulet och Snöbyar Mulet och 

molnighet. 

mulet 

snöblandat snöblandat 

snöfall 

Reportage. Roy Andersson vill säga Omkring allt om tillvaron regn i regn sin nya 

halvklart 

film. Sydsvenskan besökte inspelningarna i Studio 24. B12–17 

Gör som tiotals kineser! 

-6° 

Åskskurar Mulet och 

regn med 

åska 

Grundad 1848 · Årgång 165 · Vecka 3 Lösnummer 30 kronor · Hemburen från 8:80 kronor per dag 

”Andra och tredje dagen 

började oron komma. 

Då var maten slut.” 

För tjugo år sedan kom då sexåriga Sharmin Atroushi, hennes familj och hundratals andra hungriga och frusna båtflyktingar 

till Slite på norra Gotland. Familjen Atroushi blev så småningom Malmöbor. Idag berättar de sin historia. SPECIAL A10–15 

FOTO: LINDA BERGLUND 

FOTO: LINUS MEYER 

Ögonsjukhus 

kan bli 

privatägt 

■ Personalen på ögonkliniken på Skånes 

universitetssjukhus har svårt att 

ta förslaget om ett ögonsjukhus på 

allvar. Men regionrådet Michael Sandin 

(M) håller fast vid flyttförslaget. 

Redan under det här året ska det nya 

sjukhuset öppna i Landskrona. 

Vad som ska flyttas vet Michael 

Sandin inte ännu, och inte heller hur 

det ska drivas. Men han öppnar för 

privat drift av sjukhuset. SVERIGE A6 

”Autonde vauningen. 

Fjootånde vauningen. 

Fjääääde vauningen. 

Fössta vauningen.” 

Claes Fürstenberg konstaterar med glädje 

att hissrösten i nya Ideon Gateway pratar 

kalmaritiska. Likadant är det i shoppingcentret 

Emporia, nya Regionhuset och 

många andra byggnader. EKONOMI A24 

55 bekräftat 

döda efter 

gisslandramat 

■ Det blodiga gisslandramat vid gasanläggningen 

i In Amenas i Algeriet 

är över. På lördagen stormade algeriska 

specialstyrkor anläggningen där 

tungt beväpnade män från ”Blodsbataljonen” 

förskansat sig. 

På kvällen uppgav Algeriets inrikesdepartement 

att totalt 55 personer 

– 23 i gisslan och 32 kidnappare 

– har dödats. VÄRLDEN A18 

En väldigt svensk smak.

A2 Redigering: Stina Mortensen Söndag 20 januari 2013 

INNEHÅLL 

71234 Tipsa Sydsvenskan! Skicka sms med tipset till 71234 

eller mejla till 71234@sydsvenskan.se. 

Varje månad betalar vi 5 000 kronor för bästa tips. 

HALLÅ DÄR 

… Andreas Mattsson, frilansreporter, som 

tillsammans med fotograf Linda Berglund 

i dagens tidning berättar historien om 

flykting båten som kom till Gotland för tjugo 

år sedan, och om familjen Atroushi som fick 

ett nytt liv i Malmö. 

Hur hittade 

du den här 

historien? 

– Först och främst kommer jag själv 

ihåg den här dagen. Jag kommer från 

Slite och var tio år gammal när flyktingarna 

kom dit. När jag och Linda 

Berglund intervjuade deltidsbrandmannen 

Jan-Ove Schalén för ett annat 

jobb förstod vi hur stora spår den 

här dagen har satt hos dem som var 

med och tog emot flyktingarna. Då 

bestämde vi oss för att leta upp några 

av dem som var med på båten. Och 

det lyckades vi med. 

Vilka reaktioner har du mött från 

människor som var med den där dagen 

för tjugo år sedan? 

– För de allra flesta var det här 

förs ta gången de träffade flyktingar. 

De har både undrat och oroats över 

vad som hände med dem efter att de 

lämnade Gotland. Men de har aldrig 

fått reda på hur det har gått. När jag 

har berättat för dem om syskonen 

Atroushi och deras liv idag har en och 

annan tår fällts. 

Vilket är ditt eget starkaste intryck 

under jobbet med reportaget? 

– Att det är uppenbart att personer 

som Sharmin, Shoresh och Shewan 

Atroushi berikar det svenska samhället 

med sina erfarenheter. Jag tycker 

att det är oerhört modigt att berätta 

om hur det är att vara flykting och att 

vara som mest utsatt på det sätt som 

de gör. Dessutom har jag förstått hur 

mycket solidariskt och ideellt arbete 

betyder för människorna som utför 

det. 

MALENA HENRIKSSON 

malena.henriksson@sydsvenskan.se 

WLäs mer: Här slutade resan från 

helvetet SPECIAL A10–15 

Sydsvenska Dagbladet Snällposten 

Grundad 1848 i Malmö av Bernhard Cronholm 

Sydsvenska Dagbladets AB Org nr: 556002-7608 

Tryck: Bold/Sydsvenskan Tryck AB, Malmö · © 2013 

Lars Dahmén Chefredaktör, vd, ansvarig utgivare 

Pia Rehnquist Redaktionschef 

Ann Carlsson Administrativ redaktionschef 

Heidi Avellan Politisk redaktör, chef för ledarred 

Malena Henriksson Nyhetschef (tf) 

Jonas Kanje Nyhetschef 

Rakel Chukri Kulturchef 

Mattias Pehrsson Chef Sydsvenskan.se 

Niklas Lundell Nyhetschef Sydsvenskan.se 

Gamla Isstadion. EM i shorttrack i Malmö drog 

inga stora publikskaror på lördagen. Tomma 

stolsrader på läktarna kunde användas som 

uppvärmningsbanor. SPORT C16 

EKONOMI 

”Bankerna har 

naturligtvis en baktanke, 

att så tidigt 

som möjligt få in 

sitt varumärke.” 

Rossana Dinamarca (V) är 

kritisk mot att banker föreläser 

om ekonomi i skolorna. A22 

KULTUR 

”Finns det en livsstilsgud 

som bestämmer 

vad som är 

rätt? […] Hur kan då 

de egna valen vara 

unika och därmed 

hippa?” 

Rakel Chukri om hipsterns flykt 

från mittfåran. B6 

KONTAKT 

Kundservice 

Telefon: 040–93 41 00 

Självbetjäning: 040–28 19 00 

Telefon 

Växel: 040-28 12 00 

Fax: 040-93 54 75 

Nyhetstips 

040-71234 Sms:a tips till 71234 

Postadress 

Sydsvenskan, 205 05 Malmö 

Besök 

Krusegatan 19, Malmö 

OPINION 

”Inga trossamfund 

bör ha rätt att förrätta 

juridiskt bindande 

vigslar, endast 

myndigheter.” 

Christer Sturmark, ordförande 

för Humanisterna, förespråkar 

civiläktenskap. A4 

OPINION 

”Att utgå från total 

nordisk solidaritet 

i händelse av krig är 

att bygga säkerhet 

på en illusion.” 

Per T Ohlsson efterlyser en 

öppen och förutsättningslös 

debatt om ett svenskt medlemskap 

i Nato. A5 

PRENUMERATION KUNDSERVICE ANNONSERA 

Prenumerationspriser för privatpersoner, 

gällande fr o m 1 januari 2013: 

Månadsgiro 265 kr/mån 

12 mån 3 115 kr 

6 mån 1 745 kr 

3 mån 915 kr 

1 mån 345 kr 

Uppehåll i prenumerationen för länger 

inte prenumerationsperioden. 

IDAG FÖR 

10 ÅR SEDAN 

■ Toppnyheten 

i Sydsvenskan 20.1 

2003: Tuff budget 

klarar inte operationsköerna. 

Vården 

i Region Skåne 

måste spara en 

miljard. Ansvariga 

regionrådet Ingrid 

Lennerwald (S) 

vill satsa på barn, 

gamla och psykiskt 

sjuka. 

SIDA FÖR SIDA 

A-DELEN 

OPINION A4 

SVERIGE A6 

SPECIAL A10 

VÄRLDEN A18 

EKONOMI A22 

B_DELEN 

BÖCKER B2 

KULTUR B6 

REPORTAGE B12 

RESOR B18 

PERSONLIGT B30 

ORDET B37 

KORSORD B38 

OSS EMELLAN B39 

TV & RADIO B40 

GUIDEN B44 

Telefon: 040-93 41 00 

Personlig service mån–fre 8–16.30. 

Sydsvenskans självbetjäning: 040-28 19 00 

Internet: Sydsvenskan.se, klicka på Kundservice 

E-post: kundservice@sydsvenskan.se 

Bankgiro: 109-2329 Plusgiro: 965602-6 

Om tidningen uteblir 

Sydsvenskan.se/utebliventidning 

Tidningsbärarnas kundservice: 0771-87 30 30 

Mån-fre 6-14, lör 6-12, sön 7-12 

Ring före kl 9 för att få tidningen utkörd. 

Texter, bilder och annonser i Sydsvenskan lagras och publiceras elektroniskt. Den som sänder material till tidningen anses 

medge elektronisk lagring/publi cering. Insänt material kan förutom i Sydsvenskan publiceras i ytterligare distributionskanaler 

som ingår i koncernen Sydsvenska Dagbladet AB. För ej beställt material ansvaras ej. 

C-DELEN 

FOTO: PETER FRENNESSON 

MALMÖ C2 

OMKRETSEN C7 

LUND C1O 

OMKRETSEN C14 

SPORT C16 

ANNONSER 

DJUR A27 

FÖRETAGEN A27 

JOBB A27 

KONTAKTEN B29 

MEDDELANDEN A27 

MOTOR A25 

NÖJEN B26 

PRYLAR A27 

RESOR B23 

HANTVERKARE A27 

Företagsannonser 

Personlig service mån–fre 8–16.30. 

040-28 18 00 Bostad, motor, plats, näringsliv, 

resor, nöjen, utbildning. 

040-28 17 00 Detaljist/textannonser. 

040-28 18 31 Tema, bilagor. 

Privatannonser 

Personlig service mån–fre 9–15. 

Telefon: 040-93 44 00. Fax: 040-28 15 10 

Allmänna annonseringsvillkor. 

Betalningsvillkor vid godkänd kredit: 15 dagar. 

Påminnelseavgift: 50 kr. 

Dröjsmålsränta: 2 % per månad.

Till 

dig 

som 

bryr 

dig. 

Nyheter kan man få varsomhelst ifrån. 

Ofta gratis. 

Men nyheter utan granskning och utan analys, 

är bara information. 

Kvalitet kostar. 

För dig som bryr dig om vem och varför, om orsak 

och verkan, om världen, om Sverige, om Skåne, 

om din stad och ditt kvarter – för dig finns Sydsvenskan. 

Den är inte gratis. 

Men ingenting är gratis. 

För vad är priset när man inte längre bryr sig?

A4 Söndag 20 januari 2013 

OPINION 

HUVUDLEDARE 

Åter till tankarna 

bakom pensionerna 

■ Pensionssystemet ska fungera 

som det var tänkt. Det gör det 

inte idag. Partierna bakom systemet 

har ett ansvar att ändra på 

det. 

Så här skulle det ju inte bli. 

När Socialdemokraterna och 

de borgerliga på 1990-talet 

gjorde upp om ett nytt pensionssystem 

var tanken att dess så 

kallade broms endast skulle slå till 

i undantagsfall. 

Men det har redan bromsats ett par 

AKTUELLA FRÅGOR 

Äktenskapet är för de flesta inte en fråga om juridik utan om livspoesi, skriver Christer Sturmark. 

Chef för ledarredaktionen: Heidi Avellan 

E-post: ledare@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 12 00 

Postadress: Ledarredaktionen, Sydsvenskan, 205 05 Malmö 

Debattredaktör: Eva Rothstein 

E-post: aktuella@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 10 13 

”Varken vigsel eller begravningsväsende 

bör hanteras av Svenska kyrkan.” 

■ Det är populärt att gifta sig. 

Idag anordnas en bröllopsmässa 

på Malmö börshus. 

Christer Sturmark, ordförande 

för Humanisterna, anser att inga 

trossamfund bör ha rätt att förrätta 

juridiskt bindande vigslar, 

endast myndigheter. 

Alla livsåskådningar bör behandlas 

lika. Religiösa organisationer 

ska inte ha 

juridiska uppdrag, varken 

vigsel eller begravningsväsende bör 

hanteras av Svenska kyrkan. 

I Norge föreslår nu livsåskådningsrådet, 

en kommitté tillsatt av kulturdepartementet, 

att kyrkan inte längre 

ska ha det juridiska uppdraget att 

viga personer. Den uppgiften ska utföras 

av staten. 

Kyrkan kan genomföra vilka religiösa 

ceremonier den vill för vigda par, 

men det är inte kyrkan som i juridisk 

mening viger paren. 

Detta är den väg Sverige också borde 

gå. I praktiken betyder det två saker: 

■ Att kyrkan inte agerar som en statlig 

myndighet. 

■ Att staten inte lägger sig i vilka personer 

de olika samfunden vill eller 

inte vill genomföra religiösa äktenskapsritualer 

för. 

Äktenskapet är en urgammal överenskommelse 

mellan två personer eller 

släkter, ägnad att skapa ordning 

i samhället, reglera barnafödandet, 

säkra arvsrätt och faderskap. 

Som institution har äktenskapet 

levt kvar trots att de ursprungliga skälen 

luckrats upp. Människor gifter sig 

och vill i hög utsträckning fortsätta 

med det eftersom äktenskapet för de 

flesta inte är en fråga om juridik utan 

om livspoesi. 

Med äktenskapet bekräftar kärleksparet 

att de har valt varandra, att förhållandet 

är seriöst och att det är varaktigt. 

Vigselceremonin och bröllopsfesten 

markerar ett viktigt beslut och 

en ny livsfas. 

Numera är det också tillåtet med 

gånger på senare år och 2014 ser det 

ut att vara dags igen. Enligt en prognos 

som Pensionsmyndigheten presenterade 

i veckan sänks inkomstpensionerna 

med 1,4 procent till följd av 

ökande arbetslöshet och låg inflation. 

Det blir i så fall tredje gången som 

bromsen slår till under femårsperioden 

2010–2014 – alltså mer regel än 

undantag. 

Till försvar för politikerna bakom 

reformen får sägas att det var omöjligt 

att förutse de dramatiska turer 

som sedan 2008 präglat världseko- 

samkönad vigsel i Svenska kyrkan. 

Äktenskapsutredningen från 2008 

föreslog det, men vågade inte gå hela 

vägen till att separera den juridiska 

uppgiften från den ceremoniella. 

De samfund som så önskar måste få 

neka att hålla vigselceremonier för 

homosexuella, för personer från ett 

annat samfund eller med en annan 

livsåskådning, såväl som för personer 

som avviker från vad just detta samfund 

kan acceptera: frånskilda, infertila, 

kvinnor som inte är oskulder eller 

vad det nu kan vara för exkluderande 

skäl man vill upprätthålla i sin 

religiösa tolkningstradition. 

Religiösa traditioner och samfund 

är ofta exkluderande. Just därför är 

det oacceptabelt av staten att lägga 

myndighetsutövning, i detta fall vigselförrättning, 

i samfundens händer. 

Inga trossamfund bör ha rätt att 

förrätta juridiskt bindande vigslar, 

endast myndigheter. 

SKRIBENT 

■ Christer Sturmark


PER T OHLSSON · SÖNDAG 20 JANUARI 2013 

Försvaret, var god dröj 

”Fakta är allt annat än svårtolkade.” 

Vid sidan av rösträtten och tulllarna 

var försvaret en av de 

stora stridsfrågorna i svensk 

politik under 1800-talets sista 

decennier. Det blev allt mer 

uppenbart att det otidsenliga 

systemet med indelta soldater behövde ersättas 

av allmän värnplikt. Men indelningsverket, 

med sina kopplingar till stormaktstiden, hade 

gott om patriotiska tillskyndare och avskaffades 

först 1901. Under dessa år, medan Sverige tvekade 

mellan gammalt och nytt i försvarspolitiken, 

sände Rysslands militärattaché i Stockholm en 

rapport hem till Sankt Petersburg: 

”Sverige har ingen armé – det har en vaktparad.” 

Det skulle inte förvåna om dagens ryska diplomater 

skickar snarlika depescher till sina uppdragsgivare 

i Moskva. För återigen befinner sig 

Sverige i försvarspolitisk kris medan stora delar 

av det politiska etablissemanget sitter fast 

i ungefär samma attityd av förnekande som en 

gång indelningsverkets vänner. Nu gäller det alliansfriheten. 

De senaste veckorna har debattens vågor gått 

höga. Det hela började med ett sensationellt uttalande 

av överbefälhavaren Sverker Göranson: 

”Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett 

begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på 

egen hand.” (SvD 31/12) 

ÖB:s uttalande kommenterades av försvarsminister 

Karin Enström (M) i ordalag som var 

lätt häpnadsväckande i sin virrighet. Hon sade 

att det svenska försvaret är ”rimligt” starkt och 

tillade sedan att ”hela landet” skall kunna försvaras. 

(DN 9/1) 

Men just detta, ett försvar av hela landet, är 

omöjligt, menar ÖB. Ändå anser försvarsministern 

att Göransons bedömning är rimlig. Det 

går inte ihop. 

I samma intervju fick Enström frågor om den 

ryska upprustningen. Hon beskrev läget som 

”svårtolkat”. Men fakta är allt annat än svårtolkade. 

I år ökar Rysslands försvarsutgifter med 25 procent. 

Kring 2020 beräknas de motsvara nästan 5 

procent av BNP. Sverige rör sig åt andra hållet: 

1988 uppgick försvarsanslaget till 2,5 procent av 

BNP, 2001 var andelen 1,8 procent och 2012 var 

den nere på 1,2 procent. Sedan kalla krigets slut 

har den svenska marinen krympt från 71 fartyg 

och ubåtar till 16 och 23 flygdivisioner har reducerats 

till 4. Bara under de närmaste tre åren 

bygger Ryssland 50 nya krigsfartyg. 

Ett konkret exempel på vad detta kan betyda 

för Sverige är Gotland. Den stora ön i Östersjön 

har i praktiken övergivits. Det räcker emellertid 

med en blick på kartan för att förstå att 

om ett allt mer auktoritärt och revanschistiskt 

Ryssland skulle vilja återta Baltikum, så erbjuder 

Gotland den bästa möjligheten att skära av 

Estland, Lettland och Litauen från deras Natoallierade. 

Hur skall då Sverige kunna försvara sig? 

Politikerna utgår från att andra länder kommer 

till undsättning. 

Enligt ett riksdagsbeslut från 2009 skall Sverige 

inte vara passivt vid ett angrepp mot ett annat 

EU-land eller en nordisk granne och förväntar 

sig därför ”att dessa länder agerar på samma 

sätt om Sverige drabbas”. Politiken bottnar 

i EU:s Lissabonfördrag, vars artikel 42:7, solidaritetsklausulen, 

stadgar att alla medlemsstater 

är skyldiga att ge ”stöd och bistånd med alla till 

buds stående medel” om ett EU-land utsätts för 

aggression. 

Kruxet är att dessa formuleringar är diffusa 

och föga bindande. 

Det sägs sällan rakt ut,


SVERIGE SKÅNE 

ÖGONKLINIKEN 

Inrikeschef: Dan Ivarsson 

E-post: nyhetsred@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 12 06 

Postadress: Inrikesredaktionen, Sydsvenskan, 205 05 Malmö 

Att trösta ett barn som är oroligt inför en operation hör till vardagen för undersköterskan Sussie Bengtsson. Veronica Jakobsson berättar för sin dotter Tindra Erlandsson att hon följer med 

henne hela vägen till operationen och finns där när hon vaknar efteråt. Nu oroar sig personalen för vad som ska hända med ögonsjukvården på universitetssjukhuset. 

Personalen ser flyttförslaget 

LUND 

■ De anställda på ögonkliniken vid Skånes 

universitetssjukhus, Sus, har svårt 

att ta politikernas förslag om ett nytt 

ögonsjukhus på allvar. 

Chefen avgick så fort hon fick beskedet 

om flytt till Landskrona. 

Tindra Erlandsson, snart 

sju år, ska opereras mot 

skelning. Utan en operation 

skulle skelningen kunna 

skada hennes syn. 

Hon har ställt många frågor 

de senaste dagarna om 

ingreppet, och varit på besök 

och träffat läkarna. 

Men nu, några minuter 

innan det är dags att åka 

iväg till operationen, får 

hon kalla fötter. 

Hon är rädd för att det 

ska göra ont och vill ha 

mamma med sig. 

– Mamma finns där när 

du somnar och när du vaknar, 

tröstar Sussie Bengtsson, 

undersköterska på kliniken. 

Varje år utförs mer än 

400 skelningsoperationer 

på ögonkliniken. 

Det är ungefär en fjärdedel 

av alla i hela landet. 

Ögonkliniken är stor, 

med cirka 90 000 besök 

om året. 

I onsdags damp en ovälkommen 

överraskning ned 

för de 174 anställda. 

Politikerna i femklövern 

vill flytta all ögonsjukvård 

till Landskrona, och skapa 

ett ögonsjukhus. Men mottagningar 

ska vara kvar 

i både Malmö och Lund. 

Personalen på ögonkliniken 

begriper ingenting, säger 

de. 

Ingen tjänsteman från 

regionen eller politiker har 

varit på besök på kliniken 

för att ta reda på hur de arbetar, 

och ingen har diskuterat 

förslaget med dem. 

Vesna Ponjavic, tillförordnad 

chef på kliniken, 

lämnar sin post i protest 

mot beslutet. 

– Jag kan inte genomföra 

ett beslut jag inte tror 

på. En god ledare som har 

medarbetarnas förtroende 

kan driva igenom svåra 

beslut. Men då måste man 

ha respekt och tillit till den 

högsta politiska ledningen 

och vara delaktig från början, 

säger hon. 

Hon tror att det går att flytta 

enklare gråstarrsoperationer 

till Landskrona, men 

inte den högspecialiserade 

vården eller det arbete som 

bedrivs i nära kontakt med 

andra kliniker på Skånes 

universitetssjukhus. 

Exempelvis är det bara 

på Barnsjukhuset i Lund 

”Jag kan inte genomföra 

ett beslut 

jag inte tror 

på.” 

Vesna Ponjavic, tillförordnad 

chef på kliniken. 

som små barn och svårt sjuka 

barn kan sövas. Därför 

måste de opereras i Lund. 

Det finns inte heller patienthotell 

med sjuksköterskor 

i Landskrona, för de 

allt fler som opereras i dagkirurgi 

eller har långt hem. 

Redan för fyra år sedan 

skulle klinikerna i Malmö 

och Lund slås ihop och flytta 

till Malmö. Men det blev 

bara ledningen som blev 

gemensam. Personalen har 

varit kvar i de gamla lokalerna 

i Lund eftersom det 

inte finns plats på sjukhusområdet 

i Malmö. 

Att slå ihop kliniken på riktigt, 

och arbeta under samma 

tak på ett skånskt ögonsjukhus, 

är ett ”drömscenario”, 

berättar Vesna Ponjavic. 

Det har personalen 

länge arbetat för. Men inte 

i Landskrona. 

– Varför ska vi få en tredje 

arbetsplats? undrar Vesna 

Ponjavic. 

Att flytta till Landskrona 

ser hon för många problem 

med. 

Vad ska hända med alla 

barnpatienter då? Och 

hur ska alla akuta fall tas 

om hand? De är minst


som ett skämt 

Svensk demokrati. 

rare när de tagit körlektio- 

15 000 om ner året någon gång under på de akut- 

FÄRRE 

senaste tio åren, svarar de 

mottagningarna i en enkät. Enkäten i dela- Malmö 

des ut till 1 077 kvinnor på 

Stockholms universitet av 

och Lund. Svenska Ska Dagbladet. en särskild 

– Detta måste vi ta itu 

med direkt, säger vice för- 

ögonakut öppnas bundsordföranden för för Sve- dem 

riges trafikskolors riksför- 

i Landskrona, bund Michael eller Axelsson. TT måste 

FEMTE ÅTALET 

ambulanser Andra gå fällande i skytteltra- 

domen 

fik mellan i muthärva det nya ögon- 

FLER 

■ Den andra fällande dosjukhuset 

och men i muthärvan Sus? i Göte- 

don dömdes för mutbrott 

Politikernas för att ha tal tagit emot om ett ett 

jacuzzibadkar, värt cirka 

vårdval för 40 000 ögonsjukvår- 

kronor. En chef för 

en färgbutik dömdes för 

bestickning. Båda, som tiden 

i Skåne digare skrämmer är ostraffade, fick ock- 

villkorliga domar. Butikschefen 

dömdes även till 

så, säger hon. 100 dagsböter. Bovärden 

klarade sig från dagsböter 

Vad händer eftersom han om redan har mot- 

förlorat jobbet. TT 

tagningarna i Malmö och 

Lund blir privata? Då försvinner 

forskningen, är 

den avgående klinikchefen 

övertygad om. 

I Lund är mottagningen 

tätt knuten till näthinneforskning 

vid medicinska 

fakulteten, och i Malmö 

Sjuksköterskan Birgitta Nordin följer med Tindra Erlandsson och hennes föräldrar Joakim Erlandsson 

och Veronica Jakobsson till operationsavdelningen. ”Vi tar allt med en nypa salt”, 

säger hon. I bakgrunden, undersköterskan Sussie Bengtsson. 

A8 Redigering: Christoffer Rehn/Margareta Ekelund Fredag 18 januari 2013 


MASSKROCKEN 

Sänkt fart 

till slutet 

av april 

■ Tranarpsbron på E 4 

har nu öppnats upp helt 

och hållet efter tisdagens 

stora seriekrock 

som krävde ett dödsoffer 

och skadade flera. 

Vid klockan 11 i går förmiddag 

släpptes trafiken på 

i södergående riktning och 

vid klockan 18 i går kväll 

öppnades bron helt. 

Bron skulle egentligen 

öppnas helt först i dag, men 

det återställningsarbete 

som har utförts har enligt 

Trafikverket gått snabbare 

än väntat. 

Trafiken sker dock med 

nedsatt hastighet – 70 

km i timmen jämfört med 

110 km i timmen – och den 

sänkningen kan komma att 

gälla fram till den 30 april 

skriver Trafikverket i ett 

pressmeddelande. Detta eftersom 

bron då väntas vara 

helt färdigreparerad eftersom 

en del av arbetet inte 

kan utföras i den stränga 

vinterkylan. 

ANDERS JOHANSSON 

anders.johansson@sydsvenskan.se 

TRAFIK 

Körelever 

sextrakasseras 

■ Var sjunde kvinnlig student 

har utsatts för sexuella 

trakasserier av sin lä- 

OJ! 

TORSDAG 

17 

JANUARI 

Två av hundra 

utan svettlukt 

■ Två procent av den 

kvinnliga befolkningen 

i Storbritannien behöver 

ingen deodorant, 

konstaterar brittiska 

forskare. De saknar den 

gen, ABCC11, som behövs 

för att den karakteristiska 

svettlukten ska 

uppstå. Lukten uppstår 

normalt när svett kommer 

i kontakt med bakterier 

på huden. TT 

EN BRA DAG FÖR 

Bara Danmark har högre 

kvalitet på sin demokrati, 

är slutsatsen i en 

doktorsavhandling på 

Mittuniversitetet. Fem 

indikatorer har mätts: 

valdeltagande, partipolitisk 

konkurrens, kvinnors 

rep resentation i parlament 

och regeringar samt 

korruptionsnivå. 

C 

FÖRSVAR 

Sverige köper 

60 nya Jas-plan 

■ Sverige köper 60 Super-Jas, men bara 

på villkor att Schweiz fullföljer sin order. 

Det meddelade regeringen igår. Samtidigt 

anmäler sig Kanada som spekulant 

på Gripenplanen. 

I höstas fattade regeringen 

ett principbeslut om att 

ersätta dagens flygstyrkor 

med 40–60 uppgraderade 

Jas 39 Gripen-plan. Överbefälhavaren 

Sverker Gö- 

Vesna ranson Ponjavic invände att försva- lämnar tresserade av Super-Jas. chefsjobbet kapabelt stridsplan i och protest en amerikanska mot F-35, franska regionpolitikernas förslag att flytta ögonret 

behöver 60–80 plan. I Brasilien är det svenska idealisk kandidat för att er- Rafale och amerikanska Su- 

– Sverige tar en säker- planet en av tre finalister sätta Kanadas åldrande F- per Hornet. 

sjukvården.hetspolitisk risk om försva- Hon i en tycker pågående upphandling att politikerna 18-plan”. måste lyssna mer på de anställda. 

ret får färre än sextio nya 

Super-Jas, sade ÖB i en intervju 

med Sydsvenskan. 

Den här ekvationen kunde 

bara sluta på ett sätt 

för att göra både regering 

och försvarsledning nöjda: 

Saab ska leverera 60 

nya plan till det svenska 

flygvapnet. 

Regeringens beslut kom 

redan för en vecka sedan 

och motsvarar enligt försvarsminister 

Karin Enström 

(M) försvarsmaktens 

operativa behov. De nya 

planen ska levereras från 

2018. Prislappen är ännu 

inte känd. 

Affären förutsätter att 

det schweiziska flygvapnet 

köper 22 uppdaterade Gri- 

pen-plan. Den schweiziska 

regeringen har fattat ett sådant 

beslut, som i sommar 

blir föremål för en folkomröstning. 

Ytterligare länder är in- 

av 36 nya stridsplan. Ett avgörande 

väntas senare i år. 

Helt nyligen har också Kanada 

intresserat sig för Super-Jas. 

Den kanadensiska 

regeringen har tidigare 

gått in för inköp av amerikanska 

F-35-plan, men leveranserna 

av planen har 

dragit ut på tiden. 

Kanada ser sig nu om efter 

möjliga alternativ och 

i det arbetet har arbetsmarknadsministern 

skrivit 

brev till Saab för att höra 

sig för om Jas 39 Gripen E. 

– Vi har fått en förfrågan 

från Kanada och noterar 

att våra konkurrenter fått 

liknande brev. Det är för tidigt 

att säga vad deras för- 

Protestavgång 

på ögonklinik 

frågan kan leda till, säger 

Saabs presschef Sebastian 

Carlsson till Sydsvenskan. 

I kanadensisk press har flera 

skribenter beskrivit Jas 

39 Gripen som ett idealplan 

för det kanadensiska 

flygvapnet. 

Försvarsexperten Kyle 

Meema har i tidningen Ottawa 

Citizen beskrivit Super-Jas 

som ”ett mycket 

I den kanadensiska debatten 

framhävs Gripenplanets 

låga driftskostnader 

som en faktor som kan 

FAKTA 

”Ett mycket kapabelt 

stridsplan och 

en idealisk kandidat 

för att ersätta Kanadas 

åldrande F 18plan.” 

Kyle Meema, försvarsexpert 

i Ottawa Citizen. 

göra planet till en allvarlig 

konkurrent för brittisktysk-spanska 

Eurofighter, 

TEXT: ERIK 

MAGNUSSON 

erik.magnusson 

@sydsvenskan.se 

Super-Jas längre, 

tyngre och starkare 

■ Idag har flygvapnet drygt 100 

Jas 39 Gripen C/D. 

■ De ska från 2018 ersättas av 

minst 60 Jas 39 Gripen E, populärt 

kallade Super-Jas. 

■ E-versionen blir längre och 

tyngre. Längden ökar från 14,1 

till 14,9 meter, maxvikten från 

14 till 16,5 ton. 

■ Det gör räckvidden större, 

motorn 22 procent starkare, 

ARKIVFOTO: REMY DE LA MAUVINIERE radarsystemet mer avancerat. 

till diabetes- och glaukomforskning. 

Dom kan påverka 

krigsbrottsmål 

2012 berördes 569 barn 

av vräkning. Det är en 

LUND 

Vesna Ponjavic fick veta STOCKHOLM 

minskning med 14 pro- ■ De styrande regionpo- det först på morgonen sam- ■ Milic Martinovic förcent 

jämfört med året fölitikerna vill flytta ögonma dag som informationen blir en fri man. Riksåklare, 

enligt ny statistik från sjukvården till Lands- gick ut till allmänheten. garen överklagar inte 

Kronofogden. TT krona. 

– Det har ryktats om den friande krigsbrotts- 

Nu slutar chefen för det, men vi har bara sett domen i Svea hovrätt 

ögonkliniken på Skånes det som ett rykte eftersom mot den kosovoserbis- 

universitetssjukhus vi inte har sett någon vinst ke mannen. 

borg kom på torsdagen 

när det femte åtalet avgjordes 

i tingsrätten. En 

tidigare bovärd vid Posei- A 

i protest. 

i det, säger hon. 

Åklagaren som drev 

Vesna Ponjavic kan inte målet befarar nu följder 

Vesna Ponjavic tillträdde sitta kvar och administrera för kommande mål. 

i somras som tillförordnad ett beslut som hon inte tror 

chef för ögonkliniken på på, säger hon. 

Martinovic fick livstids 

Sus. Kliniken har mottag- Hon förstår inte att fängelse i Stockholms tingsningar 

och kirurgi i Malmö region politikerna kan prerätt för påstådd delaktighet 

Allt fler känner sig och Lund. 

sentera ett så genomgri- i en massaker i den kosovo- 

trygga ute i den 

I onsdags meddelade de pande förslag utan att först albanska byn Cuska 1999. 

svenska natten, med- styrande partierna i Regi- informera de anställda. I hovrätten friades han 

delarBrottsförebygon Skåne att de planerar – Ingen från den politis- dock med motiveringen att 

gande rådet (Brå). En- att flytta verksamheten till ka nivån har tagit kontakt bevisningen inte höll. Riksligt 

en undersökning Sydsvenskan, Landskrona, för att skapa fredag med oss. Jag 18 har förtroende åklagare Anders Perklev 

kände sig 15 procent ett skånskt ögonsjukhus och för divisionsledningen och konstaterar att Högsta dom- 

otrygga när de var ge en ”nystart” till ögonsjuk- sjukhusledningen, men jag stolen som regel endast tar 

ute sent på kvällen januari vården, som 2013. varit utsatt för är kritisk mot den högsta upp mål som är av principi- 

i fjol jämfört med 21 flera omorganisationer de politiska ledningen. ellt intresse för rättstillämp- 

procent 2006. TT senaste åren och drabbats 

ningen, och dit når bevisvär- 

av specialistläkarflykt. 

MARTINA GLIMBERG deringen inte. 

Vesna Ponjavic jämför med 

Lars Hedvall vid inter- 

Stockholm, nationellaåklagarkamma- som har privata 

ren är missnöjd med hovrättens 

dom och befarar att 

mottagningar den får konsekvenser och för ett privat 

möjligheterna att utreda 

framtida krigsbrott. Hov- 

ögonsjukhus, rätten ifrågasätter S:t bland Eriks sjuk- 

annat värdet av utpekanhus. 

Där den av saknas en person som fö- en stark 

rekommit på publicerade 

foton. 

grund- och – Man kan spetsforskning 

ju tänka sig 

att i mål som rör Syrien och 

andra ställen kommer att 

som finns bygga på i publicerade Lund bilder och Mal- 

och då kan det bli svårt, sämö, 

konstaterar ger Hedvall. hon. 

– Om vi får en anmälan 

måste vi göra en bedöm- 

De anställda ning om den är utredningspå 

ögonbar 

och det här blir en faktor 

vi kommer att ta hänklinikensyn 

till, har men det varit är bara att med om 

hoppas det här inte har nå- 

många gon turer stor effekt för då de kan senaste 

det bli ett problem. TT 

åren. 

De börjar bli luttrade. 

– Vi tar allt med en nypa 

salt. Det är svårt att säga 

hur seriöst det här är. Det 

slutar säkert med att det 

inte går igenom, säger sjuksköterskan 

Birgitta Nordin. 

– Vi har fått så många 

kallduschar här, säger undersköterskan 

Britt Nilsson. 

Sedan några år tillbaka 

har ett stort arbete gjorts 

på kliniken för att förbättra 

patientflödena, berättar 

undersköterskan Sussie 

Bengtsson. 

– Vi har jobbat hårt för 

att vara så effektiva som 

möjligt och det har burit 

frukt. Man blir så ledsen 

om det raseras. 

TEXT: MARTINA 

GLIMBERG 

martina.glimberg 


FOTO: THOMAS 

LÖFQVIST 

thomas.lofqvist 


VÅRD 

■ Regionpolitikern Michael 

Sandin (M), som 

lagt fram förslaget om 

ett ögonsjukhus, vet inte 

vilka delar som ska 

flytta med till Landskrona. 

Han kan tänka sig ett 

privat sjukhus – om någon 

vill ta över. 

I onsdags presenterade regionpolitikerna 

ett stort 

flyttpaket för sjukhusvården 

i Skåne. 

En del var skapandet 

av ett nytt ögonsjukhus 

i Landskrona, där all ögonvård 

ska samlas. 

Ett inriktningsbeslut ska 

fattas om drygt en vecka. 

Om två månader kommer 

det slutliga beslutet. Under 

året ska ögonsjukhuset 

vara i drift, säger den ansvarige 

politikern Michael 

Sandin (M). 

Personalen på ögonkliniken 

vid Skånes universitetssjukhus 

har många 

frågor om förslaget. Sydsvenskan 

har ställt några 

av dem till Michael Sandin: 

1 

Varför har ni inte 

pratat med de anställda 

innan ni kom 

med förslaget? 

– Vi kommunicerar med 

vår produktionsdirektör 

och bara internt inom femklövern. 

Vi pratar tjänstevägen. 

Jag inleder nu en 

resa till alla förvaltningar. 

Jag kommer till ögonkliniken 

någon gång under de 

kommande månaderna. 

2Hur löser ni ögonoperationer 

av 

exempelvis barn 

i Landskrona, när de bara 

kan sövas i Lund? 

– Vi har inte svar på frågor 

av den arten idag. Om 

jag ska vara helt ärlig är 

det inte vi som har uppfunnit 

det här utan det är 

idéer som kommer från 

vår förvaltning. De har säkert 

svar på fler frågor än 

vad vi har. Bakgrunden är 

en utredning som visar att 

det inte fungerar tillräckligt 

väl idag med tillgängligheten 

och att det är större 

problem på det här området 

än på andra. 

3Varför ett ögonsjukhus 

i Landskrona 

och inte i Malmö eller 

Lund? 

– Jag säger inte att det 

finns en absolut sanning 

i att Landskrona är den 

bästa platsen. Det har ta- 

Redigering: Christoffer Rehn 

A7 


Skånes nya 

ögonsjukhus 

kan bli privat 

”Det här är saker 

som man 

gör vid ett eller 

två tillfällen. En 

del får resa mer, 

andra mindre. 

Förhoppningsvis 

blir det lite 

bättre.” 

Michael Sandin (M). 

gits ett beslut om samlokalisering 

i Malmö, men 

problemet är att vi inte 

får plats. Då får vi i första 

hand titta på våra befintliga 

lokaler. Jag säger 

inte att det är oproblematiskt 

att lämna Malmö eller 

Lund, men vi ska inte 

stirra oss blinda på att all 

högspecialiserad vård måste 

ske där. Avstånden inom 

Skåne är inte så stora. 

4 

Kan det bli ett privat 

sjukhus? 

– Det har inte varit 

med i våra diskussioner, 

men om någon skulle komma 

med ett konkret förslag 

får man självklart värdera 

det. Jag är inte främmande 

för den typen av förändringar. 

När det gäller vårdval 

får det konsekvenser 

för hur man dimensionerar 

ett ögonsjukhus. Vi arbetar 

med de här frågorna 

parallellt. Men självklart 

ska det finnas mottagningsverksamhet 

i Skåne 

på de ställen som det finns 

idag. 

5Hur påverkas patienterna 

av flytten? 

– Det här är saker som 

man gör vid ett eller två 

tillfällen. En del får resa 

mer, andra mindre. Förhoppningsvis 

blir det lite 

bättre. Vi hoppas att satsningen 

ska bli en positiv 

injektion och att vi får ett 

ögonsjukhus som blir bäst 

i södra Sverige. 

MARTINA GLIMBERG 

martina.glimberg@sydsvenskan.se 

FOTO: AMELIE HERBERTSSON



8 grader 

på äldre- 

boende 

HÖRBY 

■ Personalen och de 34 boende, 

många av dem dementa, 

på äldreboendet 

Hagadal i skånska Osbyholm 

har frusit ordentligt 

den gångna veckan. I vissa 

utrymmen har temperaturen 

sjunkit till åtta grader. 

Fjärrvärmen slogs ut den 

12 januari. Först i fredags 

startades hemmets gamla 

oljeeldade panna. Fram 

till dess hölls temperaturen 

uppe i uthärdlig nivå med 

hjälp av kupévärmare samtidigt 

som de gamla sveptes 

in i filtar. 

– Många av dem kan inte 

röra på sig och blir jättekalla, 

säger Carina Hansson, 

skyddsombud på boendet, 

till Skånska Dagbladet. 

Enligt Christer Thuresson, 

fastighetschef i Hörby 

kommun, har Lantmännen 

som tillverkar fjärrvärme 

i en pelletseldad 

anläggning inte klarat av 

leveranserna. TT 

600 

till 800 meter


TERRORMISSTÄNKTA 

STOCKHOLM 

■ Sverige fick ingen 

information när två 

svenskar som misstänks 

för terrorbrott i 

Somalia utlämnades till 

USA. 

Det säger utrikesminister 

Carl Bildt till Sveriges 

Radio Ekot. 

De två männen, 27 respektive 

29 år, med somalisk 

bakgrund greps sommaren 

2012 i Djibouti. 

Det hade gjorts långt 

gångna förberedelser för 

att föra männen tillbaka 

till Sverige. Men i stället 

flögs till de USA i november 

där de åtalades. Åtalet gäller 

medlemskap i den militanta 

somaliska rörelsen al- 

Shabaab samt vapenbrott. 

Svenskarna anslöt sig till 

al-Shabaab 2008. Men en 

bror till en av dem har tidigare 

sagt att männen ångrade 

sig och var på flykt när 

de greps i somras. 

Sedan de gripits i Djibouti 

vände sig Säpo till åklagarkammaren 

för säkerhetsmål 

för att se om det 

gick att lagföra dem för terrorbrott. 

– Där har åklagare gjort 

det ställningstagandet att 

det inte finns anledning 

att inleda en brottsutredning 

och förundersökning 

i Sverige, och därmed är 

det heller inte längre ett 

ärende för oss, sade Johan 

Sjöö, biträdande chef för 

Säpo, tidigare i januari. 

Vänsterpartiet har lämnat 

in en anmälan till riksdagens 

konstitutionsutskott 

för att det ska utredas hur 


Bildt: Kände inte 

till utlämning av 

svenskar till USA 

ärendet har hanterats i Sverige. 

Maria Ferm, riksdagsledamot 

för Miljöpartiet, vill 

nu att Carl Bildt kommer 

till justitieutskottet och förklarar 

hur UD har arbetat, 

rapporterar Ekot. TT 

FAKTA 

al-Shabaab 

■ al-Shabaab är en islamiströrelse 

vars mål är att Somalia ska 

styras enligt en extrem tolkning 

av sharia. Rörelsen är inspirerad 

av al-Qaida. Otaliga terrordåd 

har genomförts mot civila. 

■ I de områden al-Shabaab styr 

har man infört ”budord”: förbud 

mot att utbilda kvinnor, visa 

film och predika demokrati. 

■ Två svenskar är nu häktade 

i USA: 29-årige ”Abu Zaid” och 

27-årige ” Ismail”. 

Städerskan var ingen tågtjuv 

STOCKHOLM 

■ Den unga städerska, som 

SL och Arriva snabbt hängde 

ut som tågtjuv, är friad 

från brottsmisstankar. I stället 

riskerar hennes arbetsgivare 

att ställas till svars för 

arbetsmiljöbrott. 

En teori är att armstödet 

på förarstolen kom åt körspaken 

under städningen. 

– Att det begåtts ett brott 

här tycker jag är ganska tydligt. 

Men vad det är för brott 

och vem som är ansvarig får 

Vi söker kvinnor och män som vill 

delta i en klinisk forskningsstudie 

för att pröva effekt, säkerhet och 

tolerabilitet hos ett studieläkemedel 

mot depression. Deltagarna kommer 

att få studieläkemedlet eller placebo 

som tillägg till sin nuvarande 

medicinering mot depression. Att få 

placebo är detsamma som att inte få 

aktiv behandling. 

Du kan vara lämplig för deltagande 

i studien om: 

 

 

depressionssjukdom och har 

depressionssymtom 

 

depression 

 

 

månaderna, och du inte har varit 

inlagd på sjukhus under den tiden 

utredningen visa. Det som 

ligger närmast till hands är 

att tro att det är arbetsmiljöbrott. 

Då är det helt andra 

personer som är misstänkta, 

och då är kvinnan ett offer, 

sade kammaråklagare Pär 

Andersson. 

Efter tisdagens olycka anhölls 

kvinnan för allmänfarlig 

ödeläggelse till stor 

del med stöd av uppgifterna 

från Storstockholms lokaltrafik 

(SL) och tågoperatören 

Arriva. Redan ett par 

timmar efter olyckan konstaterade 

Tomas Hedenius 

på Arriva att ”det var en 

städare som tog tåget”. SL:s 

kommunikationschef Suss 

Forssman Thullberg sade att 

”tåget stals ur depån”. 

Kvinnan har ända sedan 

olyckan legat nedsövd – och 

har således inte kunnat göra 

sin röst hörd. Hon är tills vidare 

inte heller medveten 

om att misstanken mot hennes 

valsat runt i världens 

stora medier. TT 

Behandlas du för depression men känner 

dig ändå nere och har minskad livslust? 

 

 

studiekliniken. Varje besök tar ungefär 

 

frivilligt och kostnadsfritt. Studien har 

godkänts av Etikprövningsnämnden 

och Läkemedelsverket. 

Om du är intresserad och vill ha mer 

information om studien kan du kontakta: 

Ewa Karlsson 

tfn 0732-300 450 

ewa.karlsson@probare.se 

ProbarE 

Ewa Karlsson, 

Lilla Fiskaregatan 10 

222 22 Lund 

Vissa bilder är endast illustrationer 

Spara 10000:- 

Installation * 

Vi har luftvärmepumpar från alla kända varumärken. 

Alla är anpassade för vårt kalla nordiska klimat. 

*Gäller endast fastigheter med möjlighet till fullt ROT-avdrag! Vi reserverar oss för slutförsäljning. 

Lägre priser – Högre kvalitet – Jämför med vem du vill 

Öppet: Mån–fre: 09.30–18.00 

Lörd: 09.30–14.00 

www.kokscentrum.com 

Antibakteriell 

ord. pris 24995:- 

Nymahuset. 

A9 

10000:- 

rabatt 

Dessutom! Installation endast* 

på vår mest kraftfulla 

luftvärmepump! 

1 :- 

Spar upp till halva uppvärmningskostnaden 

med en ny luftvärmepump. 

Luftvärmepump 

från Electrolux 

FRÅN 

MALMÖ 

040-94 21 10 

Jägersrov. 203 

LUND 

046-211 30 97 

Öresundsv. 14 

1 :- 

LANDSKRONA 

0418-595 00 

Rattg. 1 

EXH09HL 

HELSINGBORG 

042-20 19 90 

Bergav. 5 

RJZ14LB 

ÄNGELHOLM 

0431-143 73 

Klippanv. 12


SPECIAL 

20 ÅR SENARE – FLYKTEN TILL ETT NYTT LIV 

Slite hamn, januari 2013. En vanlig vinterdag är det stiltje i hamnen. En av Gotlandsfärjorna 

ligger upplagd i väntan på högsäsongen. För tjugo år sedan kom 391 flyktingar, 

varav 88 barn, hit efter en skräckresa över Östersjön. 

Flykten är en viktig del av familjen Atroushis historia. För Sharmin, t v, som då var sex år gammal 

är minnena starka. Hennes sex månader gamle lillebror Shewan höll på att svälta ihjäl. 

Nyhetschefer: Jonas Kanje, Malena Henriksson (tf) 


Postadress: Nyhetschef, Sydsvenskan, 205 05 Malmö 

Vid ankomsten hamnade Sharmin, i blå overall till höger i bild, och hennes storebror Shoresh, 

bakom henne, längst fram i kön till den tillfälliga gränskontrollen som polisen satt upp. 

ARKIVFOTO: SÖREN ANDERSSON 1993


Det var ombord på den här 39 meter långa båten Priekule som smugglarna tog 

flyktingarna från Riga till Slite på Gotland. Ingen visste att resan skulle ta en vecka. 

ARKIVFOTO: KUSTBEVAKNINGEN 1993 

SYDSVENSKAN DOKUMENT 

TEXT: ANDREAS MATTSSON 

nyhetsred@sydsvenskan.se 

FOTO: LINDA BERGLUND 

foto@sydsvenskan.se 

Redigering: Petra Villani 

A11 

SPECIAL 

Här slutade 

resan från 

helvetet 

I dag är det tjugo år sedan 391 båtflyktingar kom 

till den lilla bruksorten Slite på Gotland. I en 

vecka hade de kämpat mot hungern och kylan 

på fiskebåten Priekule. Ombord fanns bland 

annat familjen Atroushi. Det här är berättelsen 

om deras resa till friheten i Sverige och Malmö. 

MALMÖ–SLITE 

Det är tidigt på morgonen 

den 20 januari 

1993. Sexåriga Sharmin 

Atroushi börjar 

förstå att hon kommer 

att överleva. 

Den senaste veckan har hon suttit tillsammans 

med sin mamma och sin lillebror 

i ett lastrum på den lettiska fiskebåten 

Priekule. Vädret har varit nästan 

det värsta tänkbara. Båten har kämpat 

i motvinden från Riga. Vågorna, som 

stundtals har varit upp mot 10 meter 

höga, har sköljt över båten och vindbyarna 

har varit över 20 meter per sekund 

hela veckan. 

Ombord på båten har 391 flyktingar 

delat på en toalett. Maten har varit slut 

sedan länge. Sharmin minns hur de satt 

tätt packade i lastrummet. Att det var 

mörkt och kallt. Att allt handlade om 

att kämpa mot kylan. 

De flesta är på flykt från Saddam Hussein. 

Några av dem är irakiska regimkritiker, 

andra är som familjen Atroushi 

kurder. Nästan alla har betalat 2 500 

dollar för resan från Riga. För familjen 

Atroushi, två föräldrar och sex barn, är 

pengarna slut. 

Efter en veckas kamp mot hungern, 

sjösjukan och kölden förstår de att de 

ska överleva. 

Båten som egentligen skulle ta dem 

till Bornholm har fört dem till den lilla 

bruksorten Slite på norra Gotland. Det 

är här som nästa resa inleds. Den som 

ska ta dem in i det svenska samhället 

och göra dem till svenskar. 

WFortsättning på nästa sida


Båtflyktingarna 

på 1990-talet 

WFortsättning 

■ Familjen Atroushi har bott vid Dalaplan 

i snart tjugo år. Minnena från tiden 

på flykt undan Saddam Husseins 

regim försvinner aldrig. Under många 

år var familjen ständigt på väg någonstans. 

– Jag älskar Dalaplan. Det är det 

bästa ställe man kan bo på i Malmö. 

Det är nära till allt, Möllan, Mobilia, 

Triangeln, Pildammsparken, säger 

Sharmin och tillägger: 

– Glöm inte bort Stadion. Jag älskar 

fotboll. 

Den 6åriga flickan från flyktingbåten 

har blivit en 26årig kvinna. 

Hon har tagit studenten och utbildat 

sig till socionom. I dag känner hon sig 

som en världsmedborgare, inte helt 

hemma någonstans. 

– När jag besöker Kurdistan märker 

jag att jag är mer svensk än kurd. 

Samtidigt känner jag mig som invandrare 

i Sverige, säger Sharmin. 

– Vi flydde inte till Sverige för att 

bli assimilerade svenskar. Mina föräldrar 

ville att vi skulle kunna växa 

upp, utbilda oss och leva som kurder 

utan att vara rädda för att bli skjutna 

i huvudet. 

■ 

Sex månader gammal var lillebror 

Shewan nära att dö ombord på flyktingbåten. 

Mamma Fazilas bröstmjölk 

tog slut på grund av bristen på 

mat. Sexåriga Sharmin satt bredvid 

■ September 1992: 16 flyktingar 

från Stralsund till Gislövs 

läge utanför Trelleborg. 

■ 16 oktober 1992: 

20 flyktingar från Kaliningrad 

till södra Öland. 

■ 26 oktober 1992: 

47 flyktingar från 

Tallinn till Lidingö. 

och kunde inte göra någonting för att 

lindra mammans ångest. 

– Som barn är man bra på att läsa 

av vuxnas känslor. I en hel vecka såg 

jag oron i min egen mammas ögon. 

Det är klart att man påverkas av det, 

säger Sharmin. 

De övriga familjemedlemmarna 

var utspridda på båten. Hennes äldste 

storebror Shoresh och pappa Hadji 

tillbringade mesta tiden utomhus 

på däck. 

Ingen visste att resan skulle ta en 

vecka. På kajen i Riga blev de lurade att 

fiskebåten skulle ta dem ut till en större 

färja som inte kunde gå in till kaj. 

Första kvällen var det nästan feststämning 

ombord, minns Sharmin. 

– Vi åt vår mat och var glada över 

att vi var på väg till friheten. Andra 

och tredje dagen började oron komma. 

Då var maten slut. 

På den 39 meter långa båten fanns 

88 barn under 15 år. Några kvinnor 

var gravida. Den enda toaletten blev 

snabbt full. Både av avföring och av 

folk som sov där i brist på plats. 

Vädret ställde till det för smugglarna. 

Under sex dagar låg båten och 

drev i Rigabukten i väntan på att vinden 

skulle mojna. Smugglarna började 

överväga att återvända till Riga. 

– Vi visste att det var lika med döden. 

Förmodligen hade vi blivit skickade 

tillbaka till Irak. Vi hade lagt alla 

våra pengar på biljetten och hade 

inga möjligheter att köpa en ny, säger 

Sharmin. 

■ 14 december 

1992: 76 flyktingar 

från Riga till Fårö. 

■ 20 januari 1993: 


Riga till Slite. 

1992 1993 

■ 23 januari 1993: 


Riga till Slite. 

■ 2 februari 1993: 

54 flyktingar från Lettland 

till Sysne på östra Gotland. 

Den här bilden på mamma Fazila och den sex månader gamle Shewan publicerade Expressen för tjugo år sedan. Shewan har inga 

egna minnen från flykten. Det har däremot sjuksköterskan Ingrid Fohlin. ”Jag blev väldigt berörd av lidandet i deras ansikten. 

De måste ha varit med om någonting fruktansvärt.” 

Några ur besättningen tog sig till 

land för att köpa lite mat. De kom 

tillbaka med gröna ärtor, pulversoppa 

och äpplen. 

– Jag hatar gröna ärtor än idag. 

Däremot älskar jag pulversoppa eftersom 

det var den enda varma mat 

vi fick, säger Sharmin. 

■ 

I en lokal under McDonald’s vid Pusjkintorget 

i Moskva köpte familjen 

Atroushi biljetterna till Skandinavien. 

Pappa Hadji blev först kvar i Moskva 

eftersom pengarna tog slut. Efter 

hans övertalning lät smugglarna honom 

följa med på båten ändå. 

Vid den här tiden patrullerade 

Kustbevakningen dygnet runt längs 

med den gotländska ostkusten. Vid 

femtiden på morgonen 20 januari fick 

besättningen ombord på KBV181 syn 

på Priekule utanför Slite. 

– Skepparen sade att han hade fått 

problem med maskineriet, säger Folke 

Gustafsson som var kapten ombord 

på KBV181. 

Ombord på Priekule tvingade 

smugglarna ner samtliga passagerare 

i lastrummet. Flyktingarna fick reda 

på att de som greps ombord skulle 

skickas tillbaka till Riga. De som däremot 

greps i land fick stanna i Sverige. 

Det var en lögn. Men just där och 

då gjorde alla sitt bästa för att vara så 

tysta som möjligt. 

– När det handlar om liv eller död 

är det lätt att vara tyst, säger Sharmin. 

■ 24 augusti 1993: 

13 flyktingar till Kalix 

från S:t Petersburg. 

■ 2 november 1993: 30 flyktingar till 

Gotska Sandön från Riga. De sätts i två 

gummiflottar och paddlar den sista biten. 

Deltidsbrandmannen Jan-Ove Schalén som var med och tog 

emot flyktingarna som kom till Slite hamn glömmer aldrig det 

han var med om den dagen. 

”Som barn är man bra på att läsa av vuxnas känslor. 

I en hel vecka såg jag oron i min egen mammas ögon.” 

Kustbevakaren 

Folke Gustafsson 

var en av dem 

som tog emot 

flyktingarna från 

Priekule. 

FAKTA 

Smuggling 

i lagen då 

■ När flyktingbåtarna 

kom över 

Östersjön var 

maxstraffet sex 

månaders fängelse 

för den som illegalt 

smugglade människor 

till Sverige. 

Dessutom lämnades 

båtarna tillbaka till 

smugglarna. 

ARKIVFOTO: INGVAR NÄSLUND 1993 

När lotsen hade hjälpt båten in 

till kajen i Slite gjorde kaptenen på 

Priekule en signal. Då skulle alla ut. 

Snabbt. 

– De var som arga bin som flyger ut 

ur en bikupa. Det bara vällde ut folk 

från alla utrymmen på båten. Jag 

kunde inte i min vildaste fantasi ana 

att där fanns nästan 400 personer, säger 

Folke Gustafsson. 

Storebror Shoresh var en av de första 

som hoppade i land. I tron att det 

handlade om att få stanna i Sverige, 

försökte han hjälpa så många som 

möjligt i land. 

– Jag tror att vi var klara på en minut. 

Vi slängde över barn och väskor. 

Vi trodde ju att det handlade om att 

överleva, säger han. 

För flyktingarna väntade senare en 

tältsäng och varm soppa. För besättningen 

väntade polisförhör och rättegång. 

Tre av dem dömdes till fängelse 

i sex till nio månader samt utvisning. 

Tjugo år senare har familjen blandade 

känslor för smugglarna. 

– Visst tjänade de massvis med 

pengar och utsatte oss för en fruktansvärd 

båtresa. Men samtidigt räddade 

de livet på oss och lät min pappa 

följa med gratis, säger Shoresh. 

Priekule var inte den första båt som 

fraktade flyktingar över Östersjön 

den vintern. Flera båtar skulle dessutom 

följa under åren efter. 

■ 

Flyktingarna kom till Slite på norra


■ 20 februari 1994: 66 flyktingar 

till Stockholm från Tallinn. Har rest 

i containrar ombord på M/S Estonia. 

■ 8 juni 1994: 48 

flyktingar till Fårö 

från Vent spils. 

Gotland, kanske mest känt för sin cementfabrik. 

En av dem som kallades 

till hamnen den dagen var deltidsbrandmannen 

Jan-Ove Schalén. 

Flyktingarna stod på kajen och Jan- 

Ove Schalén minns blickarna som 

mötte honom. Han fick svälja bort 

gråten. 

En bit bort hade Röda Korset byggt 

upp ett provisoriskt läger i en idrottshall. 

Brandmännens uppdrag blev att 

hjälpa flyktingarna dit. 

En kvinna i folkmassan lyfte upp 

sin gråtande dotter i famnen på Jan- 

Ove Schalén. Själv hade hon knappt 

ork att stå upp. 

– Den lilla tjejen, hon kanske var 

fyra eller fem år gammal, började prata 

med mig på sitt språk. Och jag svarade 

på svenska. Hela vägen bort till 

idrottshallen pratade vi med varandra 

utan att förstå någonting, säger Jan- 

Ove Schalén. 

När de kom fram höll kvinnan kvar 

honom medan hon och dottern undersöktes 

av läkare. På vägen ut vände 

han sig om. 

– De tittade efter mig med stora 

ögon. Det såg ut som att de undrade 

”Vart tar han vägen?”, säger Jan-Ove 

Schalén. 

Minnena sitter kvar. I dag tänker 

han ofta på flyktingarna, i synnerhet 

på mamman och dottern. 

– Det satte sig djupt i mitt hjärta. Jag 

funderar nästan dagligen på vad som 

hände med dem. Vart tog de vägen, 

hur har det gått, är de kvar i Sverige? 

■ 24 september 1994: 

128 flyktingar till Herrvik. 

Oklart var de kom ifrån. 

För syskonen Atroushi är minnena 

av idrottshallen också starka. 

– Det var första gången vi var inomhus 

på över en vecka. Jag minns hur 

skönt jag tyckte det var att slippa frysa, 


Mamma Fazila och lillebror Shewan 

var de svagaste i familjen. De 

åkte ambulans till Visby lasarett direkt 

från hamnen. Sammanlagt 35 

flyktingar fördes till sjukhuset. En av 

dem var en kvinna som födde ett barn 

samma dag. 

För Shoresh var det tryggt att veta 

att hans mamma äntligen fått vård. 

– Det kändes som att jag lämnade 

över henne till änglar, säger han. 

■ 

Kustbevakaren Folke Gustafsson 

blev intervjuad i de flesta tidningarna, 

i radio och tv. Han blev hjälten 

som räddade flyktingarna från 

döden. 

Men det var inte alla som höll med. 

Efteråt fick han ta emot hotbrev från 

folk som tyckte att han borde ha hindrat 

dem från att gå i land. 

– Breven kom från hela Sverige. Det 

fanns liksom ingen beredskap för sådant 

här på den tiden så jag fick bära 

det för mig själv. Det var tufft, säger 

Folke Gustafsson. 

Han suckar och berättar vidare. 

– Jag tycker att den politiska debatten 

kring invandringen är bedrövlig 

i dag. Vi har det bra i jämförelse med 

många andra i världen. De här stack- 

■ 16 december 1994: 62 flyktingar 

från Klaipeda till Holmhällar på södra 

Gotland. En person omkom under resan. 

1994 1995 

”Sedan dess har jag funderat på vad som hände med dem: 

Vart tog de vägen och hur har de det idag?” säger Jan-Ove 

Schalén. 

■ 2 april 1995: 43 flyktingar 

från Klaipeda till Ronehamn 

på östra Gotland. 

arna flyr från fruktansvärda hemskheter. 

Det är självklart att vi ska ta 

emot dem, säger han. 

Innan den här dagen var han kritisk 

till att Sverige tog emot så många 

invandrare. 

– Men har man varit med om det 

vi var med om den dagen, och sett lidandet 

med egna ögon. Då kan man 

inte vara kritisk mot invandrare. Jag 

erkänner att jag tänkte om helt och 

hållet, säger han. 

■ 

Dagen efter att båten kom fram hade 

Expressens förstasida rubriken ”Det 

här är bara början”. Under fanns en 

bild på flyktingarna som precis kommit 

fram. 

Rysslandsexperten Leif Kihlsten 

sa till tidningen att det fanns 50 000 

flyktingar som väntade på andra sidan 

Östersjön. 

– Vi har förberett oss militärt för att 

skjuta mot ryssarna. Men en gigantisk 

flyktingvåg, det klarar vi aldrig. 

Vi kan ju inte skjuta på flyktingar, sa 

en anonym källa inom Säkerhetspolisen 

i samma artikel. 

Men uppgifterna om flyktingströmmen 

stämde inte. 1993 ansökte 2 323 

irakiska medborgare om asyl i Sverige. 

Ombord på Priekule fanns nästan 

400 av dem. 

Hans Klintbom som var kommunalråd 

(C) på Gotland minns dagen 

i detalj. 

Under lunchen blev han uppringd 


Efter flykten hittade familjen Atroushi trygghet och ett nytt hem vid Dalaplan i Malmö, nära släkten och vännerna i Danmark. Sedan 

dess har de bott i lägenheter runt samma innegård. ”Vi kände att vi hade kommit fram. Det är nog därför som vi alla bor kvar 

här än i dag”, säger Shoresh (längst t h). 

”Det bara vällde ut folk […] Jag kunde inte i min vildaste 

fantasi ana att där fanns nästan 400 personer.” 

FAKTA 

Smuggling 

i lagen nu 

■ Brottet regleras 

i utlänningslagen 

och straffas med 

fängelse i högst två 

år. Vid grovt brott är 

maximistraffet sex 

år. Brottet är grovt 

om det utförts mot 

ersättning, utgjort 

ett led i en verksamhet 

som avsett ett 

stort antal personer 

eller utförts under 

former som innebär 

livsfara för utlänningen 

eller annars 

utförts under hänsynslösa 

former. 

Källa: utlänningslagen 

A13 

av polisen som frågade vem som skulle 

betala för båtflyktingarna. 

– Jag var väldigt bestämd över att 

vi skulle lösa situationen för kvällen. 

De var ju tvungna att ha någonstans 

att sova. Den ekonomiska frågan fick 

vi ta senare, säger Hans Klintbom. 

Senare stod han på kajen i Slite inför 

ett samlat pressuppbåd. 

– Jag kände ett stort ansvar för Gotland. 

Här har vi en vana av att ta hand 

om folk på flykt sedan baltflyktingarna 

under andra världskriget, säger 

han. 

■ 

Under eftermiddagen och kvällen 

kördes flyktingarna i bussar till tre 

olika semesteranläggningar runt Visby. 

Familjen delades upp. Sharmin 

och Shoresh hamnade på ett hotell. 

Redan i idrottshallen fick 17-årige 

Shoresh tolka åt de andra flyktingarna 

eftersom han kunde lite engelska. 

På hotellet hjälpte han receptionisterna 

att dela ut nycklar. 

– När vi äntligen kom in på vårt 

rum började Sharmin att gråta. Hon 

saknade mamma. Jag var helt slut och 

försökte trösta henne. Till slut somnade 

hon. När hon låg där på sängen 

brast allt för mig. Jag hade så mycket 

känslor inom mig som bara vällde ut. 

Jag tror att jag satt där och grät i en 

timme innan jag kunde somna, säger 

Shoresh. 

WFortsättning på nästa sida


SPECIAL 

Det var här i idrottshallen i Slite som Röda Korset byggde upp ett evakueringsläger. För familjen 

Atroushi och de andra flyktingarna på båten var det första gången på en vecka som de vistades inomhus 

och fick varm mat. 

”Jag känner mig stolt när jag ser 

på mig själv och mina syskon 

i dag. Det var det här det blev av 

oss som för tjugo år sedan var 

som mest utsatta. Vi bidrar alla 

till det svenska samhället i dag.” 

WFortsättning 

Samtidigt arbetade Röda Korset 

febrilt med att samla in leksaker och 

kläder. Bilderna på barnen i tidningarna 

och på tv-nyheterna väckte starka 

känslor hos gotlänningarna. 

Sharmin var ett av barnen som fick 

en nalle. 

– Jag blev så himla glad, jag glömmer 

aldrig den känslan. Det tog bort 

en del av oron för hur det skulle gå 

för mamma på sjukhuset, säger hon. 

Shoresh minns att han såg ett stort 

vitt höghus från hotellfönstret och att 

han tänkte att Visby var en modern 

stad. När de efter en vecka reste vidare 

till en flyktingförläggning i Stockholmstrakten 

förstod de att höghuset 

var en färja. 

– Då förstod jag att båten som 

vi hade rest med till Gotland inte var 

en riktig båt, säger han. 

■ 

Under 2013 väntas antalet flyktingar 

till Sverige öka till följd av kriget 

i Syrien. Enligt prognoser från Mi- 

grationsverket förutspås 54 000 personer 

söka asyl i Sverige under året. 

Den bristande kapaciteten hos Migrationsverket 

innebär att handläggningstiden 

för varje ärende riskerar 

att dra ut på tiden. 

För familjen Atroushi gick asylprocessen 

snabbt. Tre månader efter att 

de kom fram till Gotland fick de permanent 

uppehållstillstånd. 

– Vill man avvisa någon, låt inte den 

personen vänja sig vid Sverige. Ett 

barn som kommer hit när det är sju 

år gammalt och som avvisas när det 

är tio, det är lika med en dödsdom! 

Väntan på beslutet är lika jävlig som 

själva flykten. Det är först när man 

fått beskedet som man kan börja leva 

igen, säger Shoresh. 

I början av maj 1993 flyttade familjen 

Atroushi från en flyktingförläggning 

i Hallstahammar till en lägenhet 

vid Dalaplan i Malmö. 

– Vi kände att vi hade kommit fram. 

Det är nog därför som vi alla bor kvar 

här än i dag, säger Shoresh. 

Med på flykten fanns många som 

9 546 217 personer 

”Jag blev så 

himla glad, 

jag glömmer 

aldrig den 

känslan. Det 

tog bort en 

del av oron 

för hur det 

skulle gå för 

mamma på 

sjukhuset.” 

Sharmin Atroushi 

om nallen hon fick 

av Röda Korset. 

inte fått samma besked. En del överklagade 

och fick stanna. Andra blev 

tvungna att lämna Sverige. 

– Man får dåligt samvete över att 

man är kvar och tänker samtidigt att 

det kunde vara vi, säger Shoresh. 

För syskonen innebär flykten 

många jobbiga minnen. De övriga familjemedlemmarna 

har bett om att 

bli lämnade utanför i den här artikeln. 

– Det innebär för stor psykisk påfrestning 

för dem att berätta, säger 

Shoresh. 

I Malmö delades familjen upp i det 

svenska systemet. Sexåriga Sharmin 

började omgående skolan och lärde 

sig svenska på lekplatsen och i skolan. 

För Shoresh var det tufft att inse 

att hans gymnasiebetyg från Iran inte 

räknades i Sverige. Istället fick han 

läsa svenska för invandrare (sfi) tillsammans 

med den äldsta systern. 

– På sfi var alla äldre än oss. Samma 

sak på komvux. Jag blev avundsjuk på 

mina yngre syskon som fick gå i skolan 

med svenska barn. Jag fick istället 

bodde i Sverige 31 oktober 2012. 

Runt 15 procent av svenskarna är födda utomlands. 

År 1940 var samma siffra runt en 

procent. Källa: SCB 

Det var hit till Dalaplan i Malmö som familjen Atroushi flyttade för tjugo år sedan. Sharmin 

gå på komvux med andra invandrare 

som var analfabeter, säger Shoresh. 

– Det gjorde mig lat och slapp. Jag 

orkade inte plugga vidare utan började 

ta ströjobb istället. 

Hemma var det ännu svårare för 

föräldrarna att lära sig allt det nya 

i Sverige. 

Istället blev det Shoresh som fick gå 

på föräldramöten och kvartssamtal 

för sina yngre syskon. Även Sharmin 

fick hjälpa sin mamma med att fylla 

i blanketter från Försäkringskassan. 

– Det är svårt när ens mamma så 

gärna vill hjälpa en med läxorna men 

inte kan, säger Sharmin. 

Hon började på Lindeborgsskolan 

och minns känslan hur det var att 

vara nästan enda barnet med invandrarbakgrund. 

– Första dagen efter sommarlovet 

var hemsk. Jag minns hur alla klasskompisar 

hade varit på utlandssemestrar 

och i sina sommarstugor. Själv 

hängde jag på vår innergård, säger 

hon. 

I brist på pengar blev det istället


och Shewan har blivit vuxna, men bor ändå kvar. ”Jag älskar Dalaplan”, säger Sharmin. 

fotbollen som hon ägnade sina sommarlov 

åt. 

– Fotbollen räddade mig. På vår 

gård spelade alla mot alla, killar som 

tjejer. Jag har alltid varit idrottsintresserad, 


För föräldrarna var det viktigt att 

prioritera barnens skolgång. 

– Mamma säger alltid att hon önskar 

att hon fått samma möjligheter 

som jag har fått. Pappa älskade skolan 

men blev tvungen att gå ut i kriget 

mot Saddam Hussein istället för 

att studera, säger Sharmin. 

För tolv år sedan blev familjen 

svenska medborgare. Sharmin beskriver 

sin studentdag som en av höjdpunkterna 

i livet. 

– Jag bar studentmössan med den 

svenska flaggan samtidigt som jag vevade 

den kurdiska flaggan. Det kändes 

så rätt. Jag älskar Sverige och jag 

älskar Kurdistan, säger hon. 

■ 

Familjemedlemmarna vet hur det 

känns att inte bli betraktade som 

37 581 29 648 

svenskar. Både Shoresh och Sharmin 

får något mörkt i ögonen när de berättar 

om familjens resor till vännerna 

i Danmark. 

– Varje gång vi åkte med flygbåtarna 

blev vi tagna åt sidan av tullen. De 

gick igenom våra väskor på båda sidor 

av gränsen, säger Sharmin. 

För att skydda sina föräldrar försökte 

hon prata tullarna tillrätta. På 

så bred skånska hon bara kunde. 

– När vi reste till Danmark blev jag 

påmind om att vi inte alls var accepterade 

som svenskar. Det förstörde hela 

resan för mig. 

Shoresh konstaterar att den värsta 

rasismen är den dolda. 

– Jag är inte rädd för Sverigedemokraterna. 

Det som skrämmer mig är 

den dolda rasismen på nätet där folk 

kan säga att ”Jag är inte rasist men invandrare 

är mest kriminella i Sverige”. 

Varför drar du alla invandrare över en 

kam, frågar jag mig då? 

I dag har barnen blivit vuxna. Sharmin 

arbetar som behandlingsassistent 

vid ett boende för ensamkom 

Så många personer ansökte 

om asyl i Sverige 

1993. Källa: Migrationsverket. 

. Filmklipp. 

Kustbevakningen 

filmade 

flyktingarnas ankomst 

till Slite. Se 

klipp från hamnen 

och inifrån båten på 

Sydsvenskan.se. 

mande flyktingbarn i Malmö. Shoresh 

arbetar som tolk och anlitas ofta av 

olika myndigheter. 

– Jag har tolkat sedan första dagen 

på Gotland, säger han och skrattar. 

Sharmin säger att hon vill visa andra 

att det går att klara sig bra, även om 

man har otrevliga erfarenheter med 

sig i bagaget. 

– Jag vet hur mycket det lilla kan 

innebära för individen. Som den där 

nallebjörnen som jag fick av Röda 

Korset på Gotland. Den gav mig så 

mycket glädje att jag glömde bort att 

vara orolig för mamma som låg på 

sjukhuset med min lillebror, säger 

hon. 

Två av de andra syskonen har utbildat 

sig till sjuksköterskor. 

– Som utländsk familj i Sverige har 

man större press på sig eftersom man 

alltid hör ens föräldrar säga att man 

ska vara glad för hur bra man har det 

här. Det värsta är att jag säger samma 

sak till mina syskon. Jag påminner 

min lillebror om alla möjligheter han 

fått tack vare flykten, säger Shoresh. 

BAKGRUND 

FAKTA 


A15 

Så många personer ansökte 

om asyl i Sverige 

2011. Källa: Migrationsverket. 

SVERIGE RYSSLAND 

LETTLAND 

Slite Riga Moskva 

500 km 

Minsk 

VITRYSSLAND 

AZER- 

BAJDZJAN 

Baku 

Teheran 

IRAN 

GRAFIK: SYDSVENSKAN 

Familjen Atroushis flyktväg 

■ Augusti 1992: Lämnar Irans huvudstad 

Teheran. 

■ September 1992: Stannar i en vecka 

i Baku, Azerbadjdzjan. Köper flygbiljetter till 

Moskva. 

■ September 1992: Kommer fram till 

Moskva och får tillfälligt boende i en lägenhet. 

■ Julen 1992: Lämnar Moskva och reser till 

Minsk, Vitryssland, i väntan på klartecken 

från smugglarna. Tillbringar nyårsafton 

i Minsk utan att veta när de kan resa vidare. 

■ 13 januari 1993: Går på båten Priekule 

i Riga. 

■ 20 januari 1993: Kommer fram till Slite. 

Flyktingsmugglingen har ökat 

Sedan 2010 har antalet anmälda fall av 

flyktingsmuggling ökat stadigt. Det gäller 

både fallen där man misstänkt att smugglingen 

genomförts i vinstsyfte och andra 

smugglingar. 

■ 2010: 84 fall enligt utlänningslagens 

kapitel 20, åttonde paragrafen, som talar 

om den som uppsåtligen hjälper en utlänning 

att olovligen komma in i Sverige. 

Dessutom 40 fall enligt nionde paragrafen, 

som talar om dem som i vinstsyfte planlägger 

eller organiserar verksamhet som 

är inriktad på att få utlänningar att resa hit 

utan pass. 

■ 2011: 94 respektive 43 fall. 

■ 2012 till och med september: 132 

respektive 77 fall. 

■ Bara en liten del av fallen gick till åtal. 

Förra året var det tretton av första kategorin 

och tre av andra. 

Källa: Brottsförebyggande rådet 

Lillebror Shewan tog studenten 

2011. Snart ska han bestämma sig för 

vad han vill utbilda sig till. Kanske 

blir han pilot. 

– Jag lyssnar mycket på de äldre 

i familjen. De matar mig med kloka 

ord. Men jag känner mig självständig 

och stark. Jag tror att man blir det om 

man är invandrare, säger han. 

Shoresh har också en egen familj 

med fru och tre små barn. När de blir 

lite äldre kommer de att få höra om 

hur det gick till när pappa kom till 

Sverige. 

– Jag känner mig stolt när jag ser 

på mig själv och mina syskon i dag. 

Det var det här det blev av oss som för 

tjugo år sedan var som mest utsatta. 

Vi bidrar alla till det svenska samhället 

i dag, säger Shoresh Atroushi. 

För lillasyster Sharmin är hennes 

socionomexamen en dröm som har 

gått i uppfyllelse. Den drömmen delar 

hon med resten av sin familj. 

– Man kan säga att livet i Sverige 

blev precis så som våra föräldrar hoppades 

på, säger Sharmin.


NYHETSVECKAN 

SVERIGE · 16 JANAURI 2013 

SEX PERSONER OCH SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 

Malmömord 

På fredag inledshovrättsförhandlingarna 

mot Peter 

Mangs som tidigare 

fällts för bland annat två 

mord och fem mordförsök. 

Guldbaggar 

Skånska Malik 

Bendjellouls 

”Searching for 

Sugarman” är 

nominerad till 

bästa film precis som Gabriela 

Pichlers ”Äta Sova Dö”. 

Val 

Tisdagen är en 

viktig dag för 

hela Mellanöstern 

när Israel 

går till parlamentsval. 

Installation 

Under en stor 

ceremoni i 

Washington på 

måndag installeras 

Barack Obama 

för sin andra presidentperiod. 

Minnesdag 

På söndag 27 januariuppmärksammasminnesdagen 

för 

Förintelsens offer 

bland annat i Malmö. 

Nyhetschefer: Jonas Kanje, Malena Henriksson (tf) 


Postadress: Nyhetschef, Sydsvenskan, 205 05 Malmö 

En av Sveriges svåraste trafikolyckor inträffade i tisdags på Tranarpsbron på E4 nordost om Helsingborg. En person omkom och 52 skadades. Dagen efter den våldsamma masskrocken pågick 

upprensningsarbetet för fullt. På torsdagen öppnades vägen för trafik men nedsatt hastighet råder till och med sista april då Trafikverket räknar med att bron ska vara färdigreparerad. 

Filmbonanza 

På fredag inviger 

kultur- och 

idrottsminister 

Lena Adelsohn 

Liljeroth Göteborgs 

filmfestival som pågår 

i elva dagar.

NYORDET 


Hjälmfrisyr 

Skånska triathleten Lisa Nordén prisades mångfalt vid veckans 

Idrottsgala. Hon gladdes särskilt över möjligheten att få ha vacker 

klänning och festfrisyr – en som inte formats av cykelhjälm eller 

badmössa. 

CITATET 

FOTO: BJÖRN LINDGREN / SCANPIX 

”Uppdrag granskning förringar 

frågan om fattiga barns utsatthet 

i Sverige.” 

Många var kritiska efter SVT:s Uppdrag granskning om barnfattigdom. 

Jenny Malmsten, fil dr i etnicitet, skrev om saken i fredagens 

Sydsvenskan. 

VECKANS… 

… TRE HETA I SVERIGE 

■ Eurovision Song Contest. 

Nu är den här. I veckan var en 

delegation från Azerbadjans 

huvudstad Baku i Malmö för att 

lämna över arrangörsuppdraget. 

Tävlingen avgörs i maj. 

■ Busskott. Polisen fann tomhylsor 

efter att en okänd man 

skjutit mot en buss utanför 

Västra Klagstorp. Skotten gick 

in genom rutan på bussen och 

chauffören undkom genom 

att kasta sig ner på golvet i sin 

tomma buss. 

■ Sjukvården. Arbetsmiljöverket 

var stenhårt i sin kritik 

mot arbetsmiljön på akutmottagningen 

på SUS i Lund. Nu 

riskerar ansvariga åtal. 

… ÄNTLIGEN 1! 

Skidföre. Snön 

kom tillbaka, pulkabackarnafylldes, 

skidspåren 

på Bulltofta rekreationsområde 

öppnade och 

vinterkylan ser ut 

att hålla i sig ett 

tag till. 

... SKRIDSKO 

Mästerskap. 

Europeiska eliten 

i short track tävlar 

om medaljer i 

Malmö i helgen. 

Ranya Ezzi, vars 

huvudmål är OS 

2014, är det stora 

hemmahoppet. 

… BLIXTHALKA 

Här uppstår blixthalkan 

En kombination av flera vädermässiga 

faktorer bidrog till den allvarliga 

seriekrocken på E6:an 

i nordvästra Skåne i tisdags. 

Svackor 

Fukten samlas 

lättare här 

Källa: SMHI, Vägverket 

A17 

NYHETSVECKAN 

… ÄNTLIGEN 2! 

Premiär. Fotbollssäsongen 

är 

igång igen. 700 

personer kollade 

när Malmö FF 

drog igång träningen 

i Kombihallen 

och delade 

ut tröjnummer till 

nyförvärven. 

… OLYCKA 

Huskrasch. Mitt 

i natten brakade 

ett SL-tåg in i ett 

bostadshus i Saltsjöbaden. 

Ensam 

ombord var en 

ung städerska. 

Vad som orsakade 

händelsen är 

inte klarlagt. 

… TRE HETA I VÄRLDEN 

■ Vapenkontroll. Barack 

Obama gör ett nytt försök med 

hårdare vapenlagar i USA. Han 

vill införa förbud mot en del 

vapen och tvinga fram hårdare 

kontroller av köpare. 

■ Gisslan. Ett stort antal 

anställda på brittiska BP och 

norska Statoil togs som gisslan 

i östra Algeriet. Det var mycket 

svårt för inblandade företag och 

regeringar att få klarhet i vad 

som hänt. 

■ Upptrappning. Fler och 

fler utländska soldater kom till 

Mali för att stödja regeringens 

kamp mot islamistiska rebeller. 

Samtidigt ställs krav på regimen 

på demokratiska reformer. 

… BYTE 

Sydsvenskan. 

Lars Dahmén tog 

över som chefredaktör 

på Sydsvenskan 

när Daniel 

Sandström 

slutade i måndags. 

Dahmén är 

nu både vd och 

chefredaktör. 

… GARV 

Lundask(r)att. 

Humorfestivalen 

med Johan Wester 

och Anders 

Jansson i spetsen 

fick drygt en miljon 

av kommunen 

och det ser ut att 

vara klart för en 

fjärde skrattfest. 

Skugga 

Fuktigt 

och kallt 

Broar 

Vägbanan 

kyls ner 

fortare 

Vattendrag 

Fukten från vattnet 

lägger sig på vägen 

GRAFIK: SYDSVENSKAN


VÄRLDEN 

GISSLANDRAMAT I ALGERIET 

Redaktörer: Charlotte Fagerlund, Kalle Kniivilä 

E-post: utland@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 10 57 

Postadress: Utrikesredaktionen, Sydsvenskan, 205 05 Malmö 

Gränsvakter väntar i sina fordon i In Amenas, inte långt från gasanläggningen där gisslan hölls fången. FOTO: ANIS BELGHOUL/AP 

Alla som var kvar dödade 

under sista stormningen 

IN AMENAS 

■ Efter fyra dagar av spänt gisslandrama 

har algeriska specialstyrkor stormat de 

islamistiska gisslantagarna vid anläggningen 

i In Amenas. Både kidnappade 

och gisslantagare dödades under insatsen. 

Specialstyrkor stormade 

igår de militanta islamister 

som tagit gisslan. Elva 

tungt beväpnade män från 

”Blodsbataljonen” hade 

gömt sig kvar vid gasanläggningen 

i In Amenas 

med gisslan. Enligt tv-uppgifterna 

dödades alla – men 

först sedan de mördat sin 

återstående gisslan. 

– Algeriets militär slog ut 

elva terrorister och terroristgruppen 

dödade sju utländska 

gisslantagna, hette 

det i algerisk tv. 

Vilka länder de dödade kom 

från sades inte. På kvällen, 

efter det att insatsen officiellt 

förklarats avslutad, 

uppgav Algeriets inrikesdepartement 

att totalt 55 per- 

soner – 23 i gisslan och 32 

kidnappare – dödats under 

de senaste dagarnas händelser. 

Det började med en 

gryningsattack i onsdags, 

då gasanläggningen stormades 

av beväpnade män. 

Totalt fritogs, enligt inrikesdepartementet, 

685 algerier 

och 107 utländska medborgare 

från det att militärinsatsen 

i torsdags började 

till och med lördagens räd. 

Länder med medborgare 

i gisslan hade inte förvarnats 

om tillslaget i torsdags, 

som kritiserats för 

att ha varit förhastat. Igår 

var tonläget ett annat. 

Varken Frankrikes president 

François Hollande eller 

USA:s försvarsminister 

Leon Panetta ville lägga någon 

skuld på Algeriet. 

En mängd vapen beslagtogs 

av armén, bland annat 

kulsprutor, automatkarbiner, 

granatgevär och 

granatkastare, dessutom 

bombbälten med granater. 

”Blodsbataljonen” har 

enligt uppgift letts av Mokhtar 

Belmokthar, tidigare 

högt uppsatt al-Qaida-ledare 

i Nordafrika, som bland 

annat krävde att den franska 

militärinsatsen i grannlandet 

Mali skulle avslutas. 

Norska Statoil,

BULGARIEN 


VÄRLDEN 

En 25-årig man gick till attack mot partiledaren Ahmed Dogan igår. FOTO: BTV NEWS/AP 

Hotad politiker avgår 

■ En beväpnad man 

stormade upp på scenen 

mitt under det bulgariska 

partiet MRF:s 

partikongress igår och 

riktade en pistol mot 

partiledaren Ahmed 

Dogans huvud. Efteråt 

avgick Dogan, vilket 

dock var väntat. 

Dogan höll tal på kongressen 

i Sofia när den 25-årige 

mannen gick till attack. 

– Han dök upp från ingenstans, 

berättar riksdagsledamoten 

Abir Al-Sahlani 

(C), som blev vittne till 

attentatsförsöket, för Expressen. 

Vakter och andra skyndade 

sig upp och brottade ned 

angriparen, som inte ska ha 

lyckats avlossa några skott. 

Han fick ta emot slag 

och sparkar under tumultet, 

som direktsändes i bulgarisk 

tv, innan han fördes 

från platsen. 

Dogan klarade sig 

oskadd men meddelade 

under kvällen att han avgår, 

vilket dock var väntat 

redan tidigare. 

Polis beskrev senare vapnet 

som en ”gaspistol” och 

tillade att angriparen också 

haft två knivar. 

MRF har i första hand 

sitt stöd i landets etniskt 

turkiska minoritetsgrupp 

och har mött motstånd, 

inte minst från nationalister. 

Lyutvi Mestan, partiets 

vice ordförande, beskriver 

en ”hatkultur”: 

– Vi, hela Bulgarien, har 

här bevittnat den fulaste 

manifesteringen av hatpolitiken, 

av anti-MRF- 

aggressionerna och av demoniseringen 

av partiet 

och vår ledare, sade Mestan 

till nyhets byrån Focus. 

CARL FRIDH KLEBERG/TT 

Kristoppmöte om krigets Mali 

ELFENBENSKUSTEN 

■ Frankrike kommer att 

öka sin styrka på plats 

i Mali till 2 500 man. 

Medlemsländerna i Ecowas 

förbereder en styrka 

på 3 000 soldater. 

Planerna framkom när det 

västafrikanska samarbetsorganet 

Ecowas igår höll 

krismöte med anledning 

av konflikten i Mali. Frågan 

om de internationella mili- 

LONDON 

Falklandsöarna 

folkomröstar 

■ De 3 000 invånarna på 

Falklandsöarna ska 10–11 

mars svara på om de vill att 

ögruppen ska behålla sin 

status som brittiskt territorium, 

meddelar ögruppens 

”regering”. TT–AFP 

FINLAND–JEMEN 

Två finländare 

kidnappade 

■ Två finländare har kidnappats 

av väpnade grupper 

i Jemen, enligt nyhetsbyrån 

Saba. Finlands ambassadör 

träffade igår landets 

försvarsminister. TT 

tära insatser som förbereds 

var central. 

Islamistrebeller har i månader 

hållit norra Mali. 

– Frankrike var tvunget 

att ingripa mycket, mycket 

snabbt, annars hade det 

inte funnits något Mali, 

sade Frankrikes utrikesminister 

Laurent Fabius 

till radiostationen RTL när 

han anlände till Abidjan 

i Elfenbenskusten för mötet. 

379 

egyptier slipper åtal efter 

domstolsbeslut. Personerna 

har stått åtalade för bråk med 

polisen. President Muhammad 

Mursi har erbjudit amnesti för 

anklagelser med upphov i revolten 

mot Hosni Mubarak och den 

gamla regimens företrädare. 

TT–REUTERS 

LONDON 

Tusentals kvar 

på Heathrow 

■ Det brittiska vintervädret 

fick på lördagen storflygplatsen 

Heathrow i London 

att ställa in ytterligare cirka 

100 flygavgångar. I fredags 

ställdes 400 flyg in. TT–AFP 

– Men det är underförstått 

att afrikaner måste ta 

över stafettpinnen. 

Runt 100 afrikanska soldater 

och 2 000 franska 

soldater förstärker idag 

Malis styrkor. Maliska och 

franska styrkor har återtagit 

kontrollen över staden 

Konna i den centrala delen 

av landet. Uppgifter om att 

rebellerna även har drivits 

bort från staden Diabaly är 

motstridiga. TT-AFP 

KONGO–KINSHASA 

Läkare slår larm 

om våldtäkter 

■ Många kvinnor i flyktinglägren 

runt staden Goma 

i östra Kongo-Kinshasa utsätts 

för våldtäkter av väpnade 

styrkor. Läkare utan 

gränser beskriver nu läget 

som alarmerande. TT 

USA 

Exborgmästare 

åtalas för muta 

■ New Orleans förre borgmästare 

Ray Nagin åtalas 

för bland annat mutbrott 

i samband med stadens 

återuppbyggnad. Han riskerar 

15 års fängelse. TT 

Redigering: Tove Stenqvist 

Hjälp ett barn att 

förändra världen! 

Tänk dig att drömma om att få 

gå i skolan – utan att ha någon 

skola att gå till. Eller drömma 

om att lillebror ska få medicin – 

när det inte finns en hälsoklinik 

att gå till. 

För oss är det en självklarhet att 

barn ska slippa drömma om 

att få sina basbehov uppfyllda 

– de ska leka, skratta och busa. 

Tyvärr vet vi att det inte är lika 

självklart i alla delar av världen. 

Barnfonden vill, genom att 

lyssna på barns drömmar och 

förhoppningar, förändra världen. 

Men vi kan inte göra det 

utan din hjälp. 

Genom att bli fadder kan du 

se till att fler barn får tillgång 

till näringsrik mat, sjukvård och 

skola – kort sagt får lov att helt 

enkelt bara vara barn. 

Anmäl dig på 

www.barnfonden.se 

eller ring 040-12 18 85. 

A19

A20 Tisdag 22 januari 2013 

VÄRLDEN 

DANMARK 

SPANING 

KARIN ZILLÉN 

karin.zillen@sydsvenskan.se 

Stjärnjakt sänker 

statsministern 

the prime 

minister of 

Denmark.” 

”I’m 

Youtubeklippet 

med Helle Thorning 

Schmidts (S) stjärnögda 

möte med Sarah Jessica Parker 

har snurrat runt i danska Sarah Jessica Parker. 

sociala medier hela veckan. 

ARKIVFOTO: NTB SCANPIX 2012 

Platsen är Oslo, i samband 

med utdelningen av Nobels fredspris i december. Statsminister 

Helle ThorningSchmidt (S) har just gått och satt sig 

i sin limousine, när hon blir varse att skådespelerskan Sarah 

Jessica Parker (Carrie i tvserien ”Sex and the city”) är 

på väg in i en hotellobby. Hon kliver resolut genom hopen 

av autografjagande unga kvinnor för att hälsa på idolen, 

och strålar förtjust mot Sarah Jessica Parker med orden 

”I’m the prime minister of Denmark”. 

Att se den normalt så kontrollerade statsministern en 

smula starstruck blev för mycket för många danskar. Särskilt 

dem som inte gillar den nuvarande regeringen. Eller 

”Sex and the City”. Kommentarer som ”pinsamt”, ”opassande”, 

”springer runt som en tonåring” ”så hade aldrig 

Angela Merkel eller Gro Harlem Brundtland gjort” har 

svirrat runt på nätet. Andra tycker att det är skönt att ha 

en informell statsminister som, enligt hennes pressansvariga, 

ville ha en autograf till sina barn. 

Klippet har diskuterats i radions P1 och i åtskilliga krönikor. 

Man påminner om det amerikanska fenomenet 

”gotcha!reportage” (got you!), där politiker gör bort sig. 

Som Mitt Romneyfilmen där presidentkandidaten säger 

att 47 procent av amerikanerna inte betalar skatt och ser 

sig som offer. 

Tom Jensen, politisk chefredaktör på borgerliga Berlingske, 

lägger normalt inte fingrarna emellan i kritiken 

av den Sledda regeringen. Men han blir nedstämd av den 

politiska felfinnardebatten och undrar: 

”Kan man med seriositeten i behåll läsa in hennes kvaliteter 

som regeringschef i ett trettio sekunder långt klipp 

som detta”. 

INDIEN 

Reklam för en ny aktör i den undre världen? Nja, visserligen 

har det indiska finansbolaget Muthoot finance kritiserats 

för ockerräntor på sina snabba lån till privatpersoner, 

och visserligen mördades ägarens vuxne son under oklara 

omständigheter för några år sedan, men namnet har varken 

med mutor eller hot att göra. Muthoot är helt enkelt ett familjenamn. 

Här gör bolaget reklam längs en väg i Kerala i sydvästra 

Indien. 

FOTO: CHRISTOFFER REHN 

VAL I ISRAEL 

Högervindar 

blåser bort allt 

tal om fred 

■ Fredsprocessen är inte högt på agendan 

inför tisdagens parlamentsval. 

Den stora frågan är i stället om högerförskjutningen 

blir så stor att Benjamin 

Netanyahu efter valet måste stötta sig på 

ultra nationalisterna. 

Högerpartiet Likuds ledare 

Benjamin Netanyahu kommer 

att sitta kvar som Israels 

premiärminister efter 

tisdagens val. Det är nästan 

alla bedömare överens om. 

Mindre säkert är vem han 

kan samarbeta med och 

hur hård högerpolitik hans 

nya regering vill utöva. 

I Likuds interna primärval 

har alla toppositioner på 

partiets kandidatlista gått 

till radikalt nationalistiska 

krafter, medan mer moderata 

Likudpolitiker petats 

ner till ovalbara platser. Det 

innebär att huvuddelen av 

Likuds egna parlamentsledamöter 

efter valet kommer 

att kräva att Netanyahu 

söker samarbetspartner 

högerut, kanske i det extremnationalistiska 

partiet 

Judiska hemmet som väntas 

gå starkt framåt. 

Det som talar emot ett regeringssamarbete 

med extremhögern 

är att Benjamin 

Netanyahus regering 

redan nu på grund av sin 

politik med omfattande bostadsbyggen 

på ockuperad 

mark fått försämrade relationer 

med omvärlden och 

framför allt hamnat i konfrontation 

med Israels viktigaste 

allierade, USA. För 

att komma på god fot med 

Barack Obamas administration 

skulle Netanyahu 

behöva söka samarbete 

med något eller några av 

mittenpartierna. 

– Internt skulle det vara 

besvärligt för Netantyahu 

att ha extremhögern i opposition, 

men många är rädda 

för hur det skulle påverka 

FAKTA 

Några av partierna 

i parlamentsvalet 

■ Likud-Beytenu: En valallians 

av Benjamin Netanyahus högerparti 

Likud och den Sovjetfödde 

förre utrikesministern Avigdor 

Liebermans högernationalistiska 

Israel Beytenu (Israel är vårt 

EGYPTEN 

Israel 

Tel Aviv 

ISRAEL 

SYRIEN 

JORDANIEN 

■ Befolkning: 7,9 miljoner 

(Sverige: 9,4 miljoner) 

■ Landyta: 21 000 kvadratkilometer 

(Sverige: 450 000) 

■ Största folkgrupper: 

judar (76 procent), 

araber (20 procent). 

Källor: BBC, NE. 

relationerna med USA att 

regera med deras stöd, säger 

Anders Persson, Israelexpert 

och lärare i freds 

och konfliktvetenskap vid 

Lunds universitet. 

Enligt honom är det uppenbart 

att den israeliska 

politiken under senare år 

fått en allt tydligare högerinriktning. 

– För det första har folkopinionen 

gått mer till höger 

i frågor som fredsprocessen, 

nationalismen och 

religionen. Det är fler som 

röstar på högerpartier. För 

det andra har det skett en 

hem). Väntas få 32 av de 100 

platserna, betydligt färre än de 

två tidigare hade tillsammans. 

■ Arbetarpartiet: Socialdemokratiskt 

parti. Leds av Shelly 

Yachimovich. Väntas få 17 

platser. 

■ Judiska hemmet: Ultrana 

förskjutning även inom 

partierna, högerpartierna 

är mer höger nu än för några 

år sedan. 

Det finns enligt Anders 

Persson fyra huvudanledningar 

till förändringen: 

1 

Fredsprocessen med 

palestinierna har gått 

i stå och den israeliska 

opinionen ser inte att 

det finns någon motpart på 

den palestinska sidan som 

man kan förhandla med. 

2 

Mittenpartierna och 

vänstern är splittrade 

och präglas av 

svagt ledarskap. Många ser 

den bestämde Benjamin 

Netanyahu som den ende 

ledaren som kan konfrontera 

Iran och dess eventuella 

kärnvapenprogram. 

3 

Arabiska våren har 

lett till att Israels 

omgivning har blivit 

mindre stabil. I Egypten 

har makten övertagits 

av Muslimska brödraskapet 

som har nära anknytningar 

till Hamasrörelsen i Gaza. 

Inbördeskriget i Syrien destabiliserar 

läget också i Libanon 

och Syrien. 

4 

De sekulära israeler 

med centraleuropeiska 

rötter som traditionellt 

har röstat på vänstern 

utgör en allt mindre 

del av väljarna. En stor del 

av de nya judiska invandrarna 

från före detta Sovjet 

röstar på högern. Det gör 

även de ultraortodoxa judarna 

som har stora familjer 

och vars andel av befolkningen 

därför växer snabbt. 

Jesper Svartvik är professor 

både vid Lunds universitet 

och vid Svenska teologiska 

institutet i Jerusalem, 

där han är stora delar av 

året. Han påpekar att hela 

politiska fältet är i gungning 

eftersom nya partier 

tionalistiskt och religiöst parti. 

Väntas gå från 3 till 14 platser. 

■ Yesh atid (Det finns en framtid): 

Nytt mittenparti skapat 

av den kände journalisten Yair 

Lapid. Väntas gå från 0 till 12 

platser. 

■ Shas – Ett ultraortodoxt 

”Hur man röstar 

beror på om 

man tror att 

fredsförhandlingarskulle 

kunna vara 

framgångsrika 

eller inte.” 

Jesper Svartvik, professor vid 

Lunds universitet och vid 

Svenska teologiska institutet 

i Jerusalem. 

och allianser har bildats och 

andra spruckit sedan förra 

valet. Därför är det omöjligt 

att säga vilka som får bilda 

regering efter valet. 

– Det är kännetecknande 

för israelisk politik. Arbetarpartiets 

förre ledare 

Ehud Barak grundade 

först ett eget mittenparti, 

men hoppade av valet i sista 

stund. Tzipi Livni, som 

var ledare för största oppositionspartiet 

Kadima, har 

också grundat ett nytt mittenparti. 

Man får lägga pussel 

för att se vem som kan 

styra landet, men bitarna 

finns först efter valet. 

Det socialdemokratiska 

Arbetarpartiet försöker 

föra fram sociala frågor 

i valkampanjen, men de 

viktigaste valfrågorna för 

de flesta är fred och säkerhet, 

säger Jesper Svartvik. 

– Det är de två nyckelorden. 

Man vill kunna 

skicka sina barn till skolan 

på morgonen och vara säker 

på att de kommer tillbaka 

på eftermiddagen. Hur 

man röstar beror på om 

man tror att fredsförhandlingar 

skulle kunna vara 

framgångsrika eller inte. 

TEXT: KALLE 

KNIIVILÄ 

kalle.kniivila 


parti som väntas få 12 platser. 

■ Hatnua – Tzipi Livnis nya mittenparti 

som väntas få 8 platser. 

■ Tre arabiska partier – ett 

kommunistiskt, ett nationalistiskt 

och ett religiöst – väntas 

tillsammans få 12 platser. 

Källa: Haaretz

Tisdag 22 januari 2013 

NISREEN MASSARWI · ISRAELISK ARAB SAGOU ESHTHETE · KRISTEN INVANDRARE 

”Låt oss tala om det här, 

låt oss hitta en lösning” 

■ Nisreen Massarwi är israelisk 

arab och röstar inte. 

Hon känner sig inte som en 

del av systemet och att rösta 

på politiker som inte representerar 

hennes ideal är 

otänkbart. 

– Hela arabvärlden upplever 

nya saker och vi är 

fortfarande fast i den här 

konflikten! Vi behöver inte 

en revolution men jag vill 

ha en lösning på vad jag går 

igenom. 

Nisreen vill ha politiker 

som för med sig något nytt 

och att araberna slutar bete 

sig som offer. 

– Araber vill inte höra talas 

om den andra sidan, de 

förstår inte att de också behöver 

förändras. Om folk 

ändå kunde förstå att människan 

är viktigare än reli- 

gionen och nationaliteten! 

För ett år sedan trodde 

Nisreen Massarwi inte alls 

på förändring men nu är 

hon med i den interreligiösa 

gruppen Hamsa och tänker 

för första gången: 

– Låt oss tala om det här, 

låt oss hitta en lösning. Jag 

gör mina kompromisser, du 

gör dina och någonstans 

i mitten möts vi. 

”Det är en religiös konflikt 

full av motsägelser” 

Redigering: Adam von Gertten 

A21 

VÄRLDEN 

Gillar Bibi – oroas över 

den religiösa fanatismen 

■ Sagou Eshthete från Etiopien 

kom till Israel för sju 

år sedan. Han är kristen 

men än så länge har ingen 

försökt övertala honom 

att konvertera. Sagou trivs. 

Hans fru arbetar som städerska 

hos rika familjer, 

en son gör sin militärtjänst 

och den andre studerar på 

universtitetet. Själv erhåller 

han både socialbidrag 

och medicinsk hjälp för den 

diabetes som gjort honom 

så gott som blind. 

Sagou kommer att rösta 

men väntar på att bli kontaktad 

av olika politiska 

partier – än så länge har 

ingen kommit hit till kvarteret 

i Jerusalemförorten 

Mevasseret som uteslutande 

bebos av relativt nyanlända 

etiopiska familjer. 

NETA SELA · ISRAELISK JUDINNA KIRIL CHERIKOVER · JUDISK INVANDRARE 

■ Neta Sela växte upp i en 

by söder om Tel Aviv, i en 

judisk religiös, nationalistisk 

familj. Hon säger sig 

vara positiv till vilken lösning 

som helst om den leder 

till fred. Men det blir 

alltmer komplicerat när 

palestinier och israeler lever 

så nära inpå varandra. 

De flesta israeler tycker att 

palestiniernas president 

Mahmud Abbas erbjudits 

en massa möjligheter och 

att han inte tagit en enda 

av dem, säger hon. 

– Problemet är att ingen 

vill ge vika. Båda sidor vill 

kontrollera landet. Det är 

en religiös konflikt full av 

motsägelser. Personligen 

har jag inga problem med 

att ge upp delar av landet 

ifall det innebär fred, 

men om platserna sedan 

används som strategiska 

punkter för att kriga är det 

inte ett alternativ. 

Neta Sela ska rösta på Arbetarpartiet. 

För Sagou är muslimerna 

och religiös fanatism 

den största faran och liksom 

många israeler tycker 

han om ”Bibi” (Benjamin 

Netanyahu) för att han visar 

styrka och garanterar 

säkerhet. Han hoppas att 

den politiska situationen 

kommer att förbli vad den 

är idag. 

”Det är svårt att leva här, 

men det blir bättre” 

■ Kiril Cherikover föddes 

i Moskva och kom med sin 

familj till Israel under en 

av de stora judiska immigrationsvågorna 

från Ryssland 

på 1990-talet. Han 

växte upp i Gilo och Pisgat 

Zeev, två större bosättningar 

i östra Jerusalem. 

Vid förra valet röstade 

Kiril på socialistpartiet Hadash 

men den här gången 

är han inte lika övertygad. 

Tv-serien The Wire har öppnat 

hans ögon för hur politik 

går hand i hand med medier 

och kapital, säger han 

och beskriver Israels politik 

som ett träsk av korruption. 

Att situationen kommer 

att förändras snart tror inte 

Kiril. Den främsta utveckling 

han sett i Israel de senaste 

åren är den tekniska 

med internet och smarta 

telefoner. 

– Det är svårt att leva här 

men det blir bättre. Nu har 

vi fler skärmar att gömma 

oss bakom. 

TEXT OCH FOTO: LOULOU D’AKI

A22 

EKONOMI 

PRIVATEKONOMI I SKOLAN 

V kritiskt 

till banker 

i skolorna 

MALMÖ 

■ Bankerna blir alltmer aktiva i skolorna. 

I olika projekt föreläser bankernas medarbetare 

för ungdomar om privatekonomi. 

Rossana Dinamarca (V), ledamot 

i riksdagens utbildningsutskott, menar 

att bankerna är ute efter att sälja in sitt 

varumärke. 

De svenska bankerna är 

aktiva i skolorna på olika 

sätt. Särskilt utsedda 

instruktörer bland Nordeas 

medarbetare föreläser i skolorna 

för ungdomar mellan 

tretton och arton år om 

privat ekonomi (se separat 

artikel). SEB driver tillsammans 

med den ideella organisationen 

Mentor ett pilotprojekt 

på en gymnasieskola 

i Stockholmsområdet, 

och har ambitioner att sprida 

satsningen i andra delar 

av landet. Spar banken 

Öresund besöker med projektet 

” Cashguiden” sedan 

några år gymnasie och 

högstadie klasser i västra 

Skåne. 

– Satsningar på utbildning 

är en av våra grundpelare 

och det här är en av 

satsningarna, säger Anna 

Berglund, kontaktperson 

för Swedbanks initiativ 

”Ung ekonomi” som vänder 

sig till gymnasieelever. 

Banken har utformat ett 

undervisningsmaterial som 

erbjuds skolorna och medarbetare 

från banken föreläser 

i klassrum runt om 

i landet. 

– Det finns inte en blank 

fläck på kartan, vi träffar 

tusentals elever varje år. 

Det finns inga regler 

som förbjuder företag eller 

andra organisationer att 

föreläsa på skolor. Men 

klassens lärare och skolans 

FAKTA 

Privatekonomi och 

sponsring i skolorna 

■ På alla gymnasie program 

ingår privat ekonomi som en 

del av det obligatoriska samhällskunskapsämnet.Undervisningen 

ska enligt läroplanen 

behandla hushålls ekonomi, 

konsumtion i förhållande till 

behov och konsumenträtt. 

■ Ungas privatekonomi ingår 

också i hem- och konsument- 

rektor är fortfarande ansvariga 

för det som lärs ut. 

– Det ska vara sakligt och 

allsidigt, och inte stå i strid 

med läroplanen. Företagen 

får inte komma in och rekrytera 

kunder, säger Ann 

Louise Thögersen, undervisningsråd 

på Skolverket. 

Rossana Dinamarca, som 

är utbildningspolitisk talesperson 

för Vänsterpartiet, 

tycker att bankernas medverkan 

i skolorna precis 

som sponsrade läromedel 

är ett bekymmer. 

– Det är tveksamt om 

de överhuvudtaget ska in 

i skolorna på det sättet. Det 

är viktigt att prata privatekonomi, 

men det finns ett 

skolämne med utbildade 

lärare för det. 

Hon menar att det ofta 

brister i analys och källkritik 

i de svenska skolorna. 

Om ett företags före trädare 

tillåts tala inför klassen 

eller sponsrat material används 

borde läraren också 

inför klassen reflektera 

över vad det innebär. 

– Bankerna har naturligtvis 

en baktanke, att så 

tidigt som möjligt få in sitt 

varumärke hos eleverna. 

Jag tycker att man ska kunna 

bjuda in bankerna, men 

då måste man också vara 

tydlig med källkritiken. 

Tina Acketoft (FP) är 

gruppledare i riksdagens 

utbildningsutskott. Hon 

kunskap i grundskolan. Ämnet 

omfattar bland annat att handla 

på nätet, låna pengar, handla på 

kredit eller teckna abonnemang. 

■ Skolverket har tillsammans 

med Kommunförbundet och 

Konsumentverket utarbetat 

riktlinjer när det gäller sponsring 

i skolan, som stöd för 

kommunerna och friskolornas 

huvudmän att ta fram egna 

lokala policydokument. 

Rossana Dinamarca. 

Tina Acketoft. 

poängterar att det som sker 

i klassrummet är lärarens 

ansvar. 

– Annars är ju alltid 

problemet hur vi knyter 

skolvärlden närmare 

näringslivet och arbetsmarknaden. 

Det här är 

absolut inte ett problem, 

tvärtom. Jag vill ha fler 

företag in i skolan. 

Hon betonar att det inte får 

bli tal om ren marknadsföring, 

men menar att de 

lärare som bjuder in företag 

i klassrummet ofta är 

de som själva har bäst koll. 

– Bankerna är ju där för 

att de inte vill se ungdomarna 

i Kronofogdens register. 

Anna Berglund på Swedbank 

säger att det absolut 

inte är fråga om att sälja 

bankens produkter i skolan. 

Den inledande misstänksamhet 

som fanns från 

skolornas sida menar hon 

är borta. 

– Det handlar inte om att 

vi tar över, man planerar 

det tillsammans med skolan. 

OLA NILSSON 

■ Enligt riktlinjerna kan 

sponsring exempelvis vara att 

tillhandahålla material eller 

utrustning, eller att ”ställa en 

expert till förfogande för (…) 

undervisning”. 

■ Bland kraven som föreslås 

finns just att sponsorn inte får 

”uppmana elever att själva köpa 

eller påverka sina föräldrar 

att köpa företagets varor och 

tjänster”. 

Redaktör: Elisabeth Andersson 

E-post: ekonomired@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 12 54 

Postadress: Ekonomiredaktionen, Sydsvenskan, 205 05 Malmö 

Dubbelt upp. Helena Dahl använder två CocaColaflaskor för att illustrera prisskillnader när hon 

”Det är säkrare med 

MALMÖ 

■ En tröja för hundra 

kronor kan i slutändan 

kosta över 1 600 kronor 

om man struntar i att 

betala räkningen. Och 

man ska inte ha koden 

på en lapp tillsammans 

med sitt bankkort. 

Niondeklassarna på 

Europaportens skolor 

fick nyligen bankbesök 

– och praktiska tips om 

privatekonomi. 

Helena Dahl, kontorschef 

på Nordea i Malmö, håller 

upp två likadana Coca 

Colaflaskor. 

– Den ena köpte jag på 

macken. Tjugo spänn! Den 

andra har jag köpt på Ica 

för tio och nittio. Det är 

nästan dubbelt så mycket 

för samma grej. 

Ihop med kollegan Per 

nilla Ewaldh, till vardags 

regionchefs assistent, håller 

Helena Dahl lektion 

i privat ekonomi för en niondeklass 

på Europaportens 

skolor på Stadion området 

i Malmö. De är två av ett tiotal 

instruktörer som banken 

skickar ut till skolor 

runt om i regionen. Varje 

instruktör är ute i högstadie 

eller gymnasieklasser 

ett par gånger per termin. 

– Vi vill ge ungdomarna 

en hållbar privatekonomi. 

Det här är en samhällsinsats, 

säger Helena Dahl. 

Besök av det här slaget är 

inte vardagsmat på Europaportens 

skolor. För läraren 

HansErik Palm är det första 

gången. Han poängterar 

att besöket inte ersätter något 

av den ordinarie undervisningen. 

– Det kan vara bra för 

eleverna att träffa människor 

utifrån, men det är 

viktigt att de är kritiska. 

Vi kommer att ha en diskussion 

i klassen efteråt, 

säger han. 

Pernilla Ewaldh säger att 

det finns ett behov av mer 

information om privatekonomi 

i skolorna, även om 

eleverna hon mött oftast 

haft bättre kunskaper i ämnet 

än hon förväntade sig. 

– Det är alltid bra diskussioner, 

de har rätt bra koll. 

Det gäller också niondeklassen 

som Helena Dahl 

och Pernilla Ewaldh möter 

den här dagen. Eleverna är 

överens om att det är smart 

att göra en budget och på 

frågan om räntan på ett 

smslån är billig svarar de 

”nej, det är dyrt” i kör.

esöker en niondeklass på Europaportens skolor i Malmö. 

ett bankkonto än med aktier” 

När Pernilla Ewaldh frågar 

om låneräntan i dagsläget 

är hög eller låg svarar 

några spontant att den är 

hög. Men Kevin Mattsson 

längst bak vet besked. 

– Vi lärde oss att de sänker 

räntan i lågkonjunktur 

och det är väl typ lågkonjunktur 

nu? Så då är den 

kanske låg, säger han med 

viss tvekan. 

En del i klassen jobbar extra 

på fritiden. Någon har 

suttit barnvakt, en kille får 

extra pengar för att sköta 

hushållssysslor hemma. 

Om dagens lektion säger 

Alice Svensson Alavi att 

hon lärt sig om att placera 

sina pengar säkert. 

– Det är säkrare med ett 

bankkonto än med aktier. 

Kevin Mattsson säger att 

han lärt sig hur man hante 

rar bankkort och att banken 

till exempel aldrig skulle be 

om hans kod i ett mejl eller 

på telefon. Annars menar 

han att han lärt sig av att 

ha egna pengar att hantera. 

– När jag var liten köpte 

jag mycket godis, men 

mina föräldrar sa till mig 

att inte slösa bort pengarna. 

Man lär sig med erfarenhet. 

Det där med godis känner 

Alice Svensson Alavi 

igen sig i. 

– Godis är min svaga 

punkt, men jag kollar 

mycket på jämförelsepriser. 

Nina Dragicevic är en av 

dem i klassen som jobbar 

extra. Dessutom får hon 

månadspeng. Pengarna får 

hon själv hantera. 

– Det är skönt att ha egna 

pengar om man ska ut med 

kompisar. 

Kevin Mattsson får också 

hantera sin månadspeng 

själv. Han tycker inte det är 

så svårt att få dem att räcka 

till månadens slut. 

– Ibland sparar jag till något. 

Jag har betalt hälften 

av min dator. 

Alice Svensson Alavi får 

till skillnad från sina båda 

klasskompisar ingen egen 

månadspeng. 

– Vill jag ha någonting 

får jag fråga efter pengar. 

Och jag ska använda dem 

väl, inte slösa bort dem. Det 

håller de stenkoll på. 

Större summor pengar 

hon får sätter hennes föräldrar 

in på bankkonto åt 

henne. 

– Konton som jag inte 

kommer åt. Men det är kanske 

smart av dem, funderar 

hon. 

Nina Dragicevic, Kevin Mattsson och Alice Svensson Alavi 

fick bland annat lära sig att inte förvara koden tillsammans 

med bankkortet och att banken aldrig skulle be om deras kod 

över telefon eller mejl. 

TEXT: OLA 

NILSSON 

ola.nilsson2 


FOTO: LISBETH 

WESTERLUND 

lisbeth.westerlund 


Redigering: Ola Rydkvist 

A23 

EKONOMI 

SPARKONTO 

Danske 

bank 

tar betalt 

■ Danske Bank inför en 

avgift på upp till 480 

danska kronor om året 

för att få ha konto i banken. 

Förändringarna gäller 

bara danska privatkunder 

– än så länge. 

Avgiften gäller bara för de 

kunder som inte har så 

mycket pengar i banken. 

De som har över 750 000 

kronor i lån, sparade pengar 

eller värdepapper som 

banken förvaltar, behöver 

inte betala något. Unga 

och studerande undantas 

också, ändå kommer ungefär 

hälften av bankens två 

miljoner privatkunder att 

få börja betala för att få ha 

sina pengar i banken. 

– Vi har en utmaning i det 

faktum att 40 procent av 

våra privatkunder inte är 

lönsamma. Vi måste täcka 

de utgifter vi har för dem, 

säger bankens presschef 

Kenni Leth. 

Avgiften införs från och 

med i morgon måndag, och 

har fått bankens danska 

kunder att reagera starkt. 

På bankens Facebooksida 

talar kund efter kund om 

att nu ska de byta bank. 

Danske Bank har kunder 

i Danmark, Sverige, Norge, 

Finland, Irland och Nordirland. 

I varje land ser villkoren 

olika ut. I Danmark 

är det till exempel gratis att 

ha ett bankkort, något som 

en svensk är van att betala 

ett par hundra kronor om 

året för. 

Införandet av avgiften gäller 

bara i Danmark – åtminstone 

än så länge. 

– Vi ska titta på om det 

här är ett koncept vi kan 

använda på andra marknader. 

Men vi tar alltid hänsyn 

till lokala marknadsförhållanden, 

så man ska 

inte räkna med att det blir 

samma överallt, säger Kenni 

Leth. 

EMMA LEIJNSE 

emma.leijnse@sydsvenskan.se 

GÖTEBORG 

Stort tapp för 

bilskeppning 

■ Antalet bilar som skeppades 

i Göteborg minskade 

med 31 procent till 163 000 

under 2012, skriver Dagens 

Industri. Det beror främst 

på minskad produktion 

i Volvo Personvagnars fabrik 

i Torslanda. Hamnens 

totala godsmängder ökade 

med en procent 2012. TT

A24 Redigering: Tove Stenqvist Söndag 20 januari 2013 

EKONOMI 

TREND 

Nu talar Sveriges hissar kalmaritiska 

vauningen.” 

– Fjääääde vauningen. 

”Fössta 

– Fjootånde vauningen. 

– Autonde vauningen. 

Hör jag rätt? Åker tillbaks ned, 

trycker på våningsknapparna och 

lägger örat mot hissknappspanelen: 

– Autonde vauningen. 

– Fjootånde vauningen. 

– Fjääääde vauningen 

– Fössta vauningen. 

Håret reser sig på armar och faktiskt 

även på benen, ögonen tåras, blodtrycket 

höjs till 190/190: hissen i nybygget 

Ideon Gateway i Lund talar 

kalmaritiska. Är man född och uppvuxen 

i Kalmar går det inte att ta fel 

på; avsaknaden av ”r”, aäu-diftongerna, 

de utdragna vokalerna, den tåtaäula 

skönhetsupplevelsen. 

En första tanke är att det hänger 

ihop med att det är Ikea som har 

byggt kåken och att det är en hyllning 

till Småland. En andra tanke är att det 

handlar om en hyllning till KFF eftersom 

Ikea i Kalmar ligger granne med 

nya Guldfågeln Arena (a.k.a Kycklinggrytan). 

Den kopplingen gör jag dock 

mest för att få in KFF i texten. 

Tillbaka på redaktionen berättar 

jag om upptäckten och en arbetskam- 

GENÈVE 

Kvicksilver 

ska minska 

■ Efter en nattlig sittning 

i schweiziska Genève enades 

över 140 länder igår 

om att minska utsläppen 

av kvicksilver. En veckas 

tuffa förhandlingar ligger 

bakom världens första bindande 

fördrag om minskat 

kvicksilver. TT–REUTERS–AFP 

NEW YORK 

Flygleverans 

stoppas 

■ Flygplansjätten Boeing 

har stoppat leveransen av 

rat berättar att även det nya Regionhuset 

i Dockan pratar kalmaritiska. 

Och sjukhuset i Lund och Emporia. 

Kollar på nätet och läser ett blogginlägg 

från signaturen ”Marge”: ”I vår 

nya lägenhet med HISS är det en hissröst 

som låter fullkomligt debil, otroligt 

svår att inte börja härma tvångsmässigt 

varje gång man åker hiss. Sen 

var vi på NK och åkte hiss, och insåg 

att de har samma röst där. Teorin är 

att de har valt en person med dialekt 

för att det ska låta trevligt. Tyvärr valdes 

en kvinna från Kalmartrakten.” 

Marge är uppenbarligen en rasse. 

Ringer hissleverantören Kones 

region chef Rasmus Anjert som berättar 

att Kalmarrösten är företagets 

standardröst. Den finns alltså i hissar 

över hela Sverige. Det enda klagomål 

han har hört kom från örlogsbasen 

Berga utanför Stockholm där 

man tyckte det var obehagligt att ha 

en hissröst som talade, som man trodde, 

karlskronitiska (Berga och Karlskrona 

har alltid varit bittra konkurrenter 

om försvarets anslag). 

Rösten har levererats av Formula 

Systems, ett företag i Eynsham som 

ligger 12 kilometer från universitet 

i Oxford. Företaget brukar hitta sina 

utländska hissröster bland studenter 

på universitet eller genom tidnings- 

sin 787 Dreamliner tills problemen 

med planets batteri 

är lösta, meddelade bolaget 

sent på fredagen. Under 

tiden fortsätter produktionen 

av planen. TT–AFP 

5,5–9,5 

miljarder euro. Så mycket ser 

det ut att saknas i finansieringsplanen 

för Grekland 2015– 

2016, enligt Poul Thomsen, 

ansvarig för IMF:s inspektörer i 

Grekland. Thomsen räknar med 

eftergifter på europeiska lån 

till Grekland, i syfte att uppfylla 

stödprogrammets mål. 

TT–REUTERS 

Hotel Salzburger Hof. 

Vi besöker världsarvet 

Venedig under resan. 

Hissrösttalangen 

Jarnheimer. 

FOTO: JOHANNA FRENKEL 

Till de som är både rika och kloka. 

Det tar tid att gneta ihop 100.000 kr. Och med tanke på den osäkra världsekonomin 

just nu, kan det vara klokt att satsa på en trygg tillväxt. Med vårt 

Sparkonto Plus får du bra ränta – just nu 2,15% (2013-01-17) när du sparar 

minst 100.000 kr - och fyra fria uttag per år. Har du fortfarande en bit kvar 

upp till 100.000 kr, har vi förstås andra förmånliga sparalternativ också. 

Välkommen till ikanobank.se. 

Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda 

kontobehållning i banken med ett belopp som motsvarar högst 100 000 euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar 

från den dag banken försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. 

annonser. Kalmarrösten spelades in 

2010. På företaget tror man att rösten 

hette Susanna i förnamn. 

– A fun accent indeed, säger marknadschefen 

Trudi Osborne när 

vi skickar över en ljudfil. Hon undrar 

lite förskräckt om dialekten mött 

kritik? 

– No, no, it’s considered one of the 

most beautiful Swedish dialects. People 

love it, lugnas hon med. 

Den som inte vet hur kalmaritiska 

låter kan se/lyssna på dokumentären 

om Jan Stenbeck (finns på SVT play). 

Varje gång hans medarbetare Lars-Johan 

Jarnheimer intervjuas, hör man 

att han skulle ha kunnat göra karriär 

som hissröst istället för inom Comviq/Tele2. 

”Ja frågade Jäaun om vi inte skulle 

ha en affäääspleaun men ha sa att 

de va onödit”, säger han bland annat. 

SPANING 

CLAES FÜRSTENBERG 

claes.furstenberg@sydsvenskan.se 

Boka din sommarresa 

till Österrike redan idag och 

spara upp till 3 000 kr! 

Varje vecka från 4 maj –5 oktober går 

våra bekväma fl yg och långfärdsbussar 

till semester para diset Bad Gastein 

i Öster rike. Du bor på högklassiga 

Hotel Salzburger Hof, njuter av 

det härliga klimatet, promenerar, 

spelar golf och badar i varma 

källor. 

Upplev Venedig och Salzburg 

Under veckan gör vi dagsutfl ykter till 

Europas främsta sevärdheter så som 

LISTAN 

Boka din resa idag på tel 0771-20 20 20 eller www.alpresor.se 

Fjäväme. ARKIVFOTO: MAGNUS MAGNTORN 1995 

Uttalsguide till kalmaritiska 

■ Kalmar ... kialmah 

■ Fjärrvärmeverk ... fjävämevääk 

■ Varm korv ... vaam kååv 

■ Varm korv med bröd ... vaam kååv me 

böd 

■ Cykelnyckel ... cykelennyckelen 

■ Torskfärs ... tåskfääs 

■ Hamburgare med bostongurka ... hamböae 

me båstångööka 

■ Sport ... spått 

■ Spott ... spått 

■ Larmtorget (centralt torg i Kalmar) ... 

Laaaaaaaamtåjet 

■ Och så vidare ... å de då va 

■ Skynda dig ... fjatta peå littä 

■ Datorn ... dautan 

■ Mormor ... måmå 

■ Farmor ... famå 

■ Kalmar FF ... KALMAR FF 

Venedig och Salzburg. Väljer du vår 

Europaresa med buss upplever du även 

Berlin, Dresden och Prag. 

Spara upp till 3 000 kr 

Bokar du före 31/3 ingår upp till 

tio utsökta middagar i priset 

(värde upp till 3 000 kr/pers). 

2,15% 

HOS OSS VET DU ALLTID VAD DU FÅR

Bil köpes, även defekta, alla 

märken, hämtas i hela Skåne 

hela veckan. T 040-44 01 25 


MOTOR ● 

PERSONBILAR 

KÖPES ● 

Bilar köpes 

Alla årsmodeller. 

Vi hämtar. Äv def. 

Drop in. Öppet alla dagar. 

Russgatan Bil & Däck, Malmö 

040-49 24 25 

Bilbrist!! Bilbrist!! 

Allt i bilväg köpes! 

Kontant bet. 040-44 81 11 

www.michaelsbilar.se 

Lör-Sön 

Öppet 11–14 

Theanders Bil 

Annedalsv 7, Lund 

046-31 15 64 

www.theanders.se 

 

SLÄPVAGNAR ● 

Nya o beg släpvagnar för bil, 

båt o häst. Reparationer o 

reservdelar. 040-22 83 75 

SLÄPVAGNAR ● 

Släp tippbart 

förstärkt släp Trailergruppen 

maxlast 680 kg. Lastutr 

längd 2580. Släpbredd 2030 

mm. Årsmodell 2007. 

Vellinge Södra Åkarp 

15000 kr. 0705-281141 

BILDELAR, 

TILLBEHÖR ● 

Bil- o rostrep. 040-96 90 40 

SKROTBILAR ● 

Skrot- och krockskadade bilar 

köpes. 1.000:- – 20.000:-. 

Hämtas gratis i Malmö o Lund 

Tel: 0418-660924 

Alla skrotbilar köpes. Vi bet 

upp till 3 000:-. Hämtning. 

040-49 94 56, 046-860 56 

SÖNDAGSÖPPET 11-15 

100 BMW och MINI i lager 

Djurhagegatan 15, Malmö 

040-243750 

www.forenadebil.se 

 

 

 

 

 

 

 

Företagsannonser: 040-28 19 90 Personlig service måndag-fredag kl 8.00-16.30 

Vi fyller 30 år! 

Kom och fira med oss! 

Företagsvägen 1, 227 61 LUnD 

teL 046-32 00 20 

kontakt@biLgrUpenLUnD.se 

www.biLgrUppenLUnD.se 

varD 8-18 | Lör 11-15 | sön 12-15 

transport: MÅn-Fre 8-17 

Företagsvägen 1, 227 61 LUnD 

teL 046-32 00 20 

kontakt@biLgrUpenLUnD.se 

www.biLgrUppenLUnD.se 

varD 8-18 | Lör 11-15 | sön 12-15 

transport: MÅn-Fre 8-17 

 

 

ňŏŋĐŐŇŇ 

Ō Ē 

U 

ŉŇňň 

ňŐŇŇ 

 

 

 

ŉŇňō 

č 

 

 

 

č 

 

č 

 

 

 

 

č 

č 

 

Ō ŉĐŇ 

ňŎŐĐŐŇŇ 

ŉŇňŇ 

ŊŋŇŇ 

 

 

 

č 

č 

 

 

č 

 

 

 

 

 

ŉŇňŌ 

ň 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ŵ 

 

 

 

 

 

 

 

Đ 

 

Đ 

Ō 

ňŊŏ 

ŉĐŇ 

ŉŇňŇ 

ŋŋŇŇ 

 

 

č 

 

č 

 

 

 

č 

č ň 

 

 

 

 

 

ňŏŐĐŐŇŇ 

 

ĥ č 

 

ĥ ň Ē 

 

ĥ ň 

ĥ Ò 

ĥ Ē Ò 

ĥ ňŇ ňŇŇ 

ĥ ňŌŘ 

Ò 

Porfyrvägen 12, Gastelyckan. 

Tel 046-385 380. 

Öppettider: vardagar 9–18 

lördagar 11–14, söndagar 11–15 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A25

A26 Privatannonser: 040-93 44 00 Fax: 040-28 15 10 Personlig service måndag-fredag kl 9.00-16.30 Söndag 20 januari 2013 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Industrig. 3 Svedala 040-40 20 10. 

Öppet: Vard 9-18 11-15 

www.motorcitysvedala.se 

3 040-40 20 10, 

9-1811-15 

Vi fyller 30 år! 

Kom och fira med oss! 

PRISGARANTI! + -Du får MINST 

...Du får dessutom 

4 st 

* VINTER- 

* 

22.000:- 

för din gamla bil 

FÖRETAGSVÄGEN 1, 227 61 LUND | TEL 046-32 00 20 | E-POST: KONTAKT@BILGRUPENLUND.SE | WWW.BILGRUPPENLUND.SE 

VARD 8-18 | LÖR 11-15 | SÖN 12-15 | TRANSPORT: MÅN-FRE 8-17 

HJUL!!! 

Pris Mån.Kostn. 

2012 SUZUKI SX-4 1,6 COMFORT AC PKT UTR ............................139.900:- 1.428:- 

2010 MAZDA 6 2,0 KOMBI ADV.PLUS ACC PKTUTR DRAG ..........159.900:- 1.865:- 

2010 SUZUKI SPLASH 1,0 5-D AC PKTUTR ALU ............................89.900:- 917:- 

2009 CITROEN C-CROSSER 2,2 HDI 7-sits ACC LÄDER PKTUTR ..159.900:- 1.632:- 

2009 SEAT LEON 1,9 TDI ECO AC PKT UTR ALU ......................... 127.900:- Förr NU1.306:- 

2009 SUZUKI SWIFT DIESEL ACC PKTUTR ALU MM ......................97.900:- * 

999:- 

2008 MITSUBISHI COLT 1,3 5-D AC PKTUTR ................................83.900:- 856:- 

2008 MAZDA 2 1,3 ADV.PLUS AC PKTUTR ....................................89.900:- 918:- 

2008 CHEVROLET NUBIRA 1,6 AC PKTUTR ...................................69.900:- 714:- 

2007 MAZDA 3 1,6 COMFORT AC PKT UTR ..................................89.900:- 917:- 

2007 MAZDA 6 2,0 KOMBI ACC PKTUTR ALU MM ........................97.900:- 999:- 

2005 PEUGEOT 307 1,6 KOMBI XS ACC PKT UTR ..........................79.900:- 815:- 

2004 MITSUBISHI GRANDIS 7-SITS ACC PKTUTR .......................107.900:- 1.100:- 

* Gäller vid köp av beg personbil. * Funktionell, besiktigad och skattad. *30% kontant 84 mån 5,95%


JOBB ● 

Barn och utbildningsförvaltningen söker 

Dig som vill arbeta som skolledare i vår nya organisation! 

1. Förskolechef till Bjärnums förskolor. 

2. Rektor för grundsärskolan. 

3. Rektor för Västerskolan 7-9. 

4. Rektor för Stoby skola F-6. 

Se Hässleholms kommuns hemsida: www.hassleholm.se/jobb 

HOTELL- OCH RESTAURANGPERSONAL ● 

SVEDALA FÖRSAMLING 

söker 

Ekonomibiträde/Husmor 

Regnbågens förskola 

Tillsvidareanställning 

Se vidare information om tjänstgöringsgrad och tillträde 

på vår hemsida www.svedalaforsamling.se 

MEDDELANDEN ● 

Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen 

Anvisningar för ansökan samt länk till ansökningsformulär 

finns på vår hemsida www.krapperup.se 

Ansökan skall vara stiftelsen tillhanda 

senast den 1 mars kl 17.00 

PENSIONÄRER ● 

SPF Stolpalösa, Malmö 

kallar medlemmarna till årsmöte den 11 februari 2013 

i S:t Mikaels kyrka, Mikaelisalen, Lindeborg kl. 13.00. 

Välkomna! 

Styrelsen. 

FÖRLORAT, 

TILLVARATAGET ● 

Irakiskt pass förlorat, Safaa 

Ibrahim Khodeir 1979-08-01. 

Passnummer: G1643525. 

0736-66 19 43 

FÖRETAGENS 

MARKNAD 

AFFÄRSRÖRELSER SÄLJES ● 

Malmös högst belägna restaurang, 

Restaurang Översten på 26:e våningen med 

utsikt över Malmöstad, Öresund, Köpenhamn 

och de skånska slätterna är till salu. 

Vill du veta mer kontaktar du 

Kaj Dunker på tel 0702-39 73 15 

eller via 

epost kd@dunkerpartners.se 

Frisörsalong 

till salu i Hjärup, Jakriborg. 

Sälj pga flytt. 070-461 67 12 

Tänk gärna på 

Sjöräddningssällskapet 

pg 900 500-0. 

Minnesgåva sjöräddning.se 

eller 077-579 00 90 

● 

Väl inarbetad centralt 

belägen frisörsalong med 6 

platser säljes. 070-600 755 

Nyfiken på Sydsvenskan? 

Boka in din klass till ett studiebesök 

på Sydsvenskan Live. 

Läs mer på Sydsvenskan.se/live 

Företagsannonser: 040-28 19 90 Personlig service måndag-fredag kl 8.00-16.30 

YRKE & 

HANTVERK ● 

Renoveringsarbete 

Allt inom snickerier. Fasadrenovering, 

murning, 

målning, kakel, klinker, 

badrum, våtrumsbehörighet, 

tillbyggnad, plattsättning, el 

och VVS. Goda referenser. 

Utnyttja ROT-avdraget. 

040-15 00 31, 0763-757541 

maintainsyd@live.se 

Bygglovsritningar 

konstruktionsritningar och 

certifierad kontrollansvarig. 

PAR Konsult AB 

tel 0706-26 65 42 

www.parkonsult.com 

Hantverkare, företagare 

Jobbservice D&V erbjuder 

sina tjänster med städning, 

målning, trädgårdsarbete och 

fotografering. Rutavdrag, 

F-skatt. 070-25161515 

StrandhsTruck.se 

Hyrtr. med förare, tungspec. 

BT Handtruckar försälj. rep 

Malmö • Lund • Arlöv 

KONTORSHJÄLP ● 

Bokf, dekl, skatter, boksl 

Cessibel Konsult AB 

Tel: 072-730 49 07. 

BYGGNADS- 

ARBETEN ● 

Snickare lediga, allt inom 

bygg. 0709-13 68 10, 

040-44 64 53 

GOLVARBETEN ● 

Trägolvslipning 

Fr 105 kr/kvm inkl. allt (ek) 

Efter rot-avdrag. Inga 

resekostnader. 

Sydsvensk Golvslipning AB 

www.sydgolv.se 

040-611 20 70 

GOLVSLIPNING 

Rep-läggn m garanti. Alltid 

låga priser! Golvarb utf i hela 

Skåne. Billeberga Golvteam 

0418-821 50. 0701-562176 

www.billebergagolv.se 

Slipn av parkett- o trägolv, 

även måln o tapet. ROT-avdr. 

040-215000, 046-258500 

WIDÉNS GOLV 50 ÅR 

VVS-ARBETEN ● 

Oljetanksrivning.nu 

0704-523 775, 0707-317 526 

MÅLNING ● 

Köksluckor, dörrar, möbl, 

prof sprutmåln. Även 

utbyteluckor. Gratis transp, 

bra priser 040-153825 

PRYLAR ● 

HEMINREDNING ● 

4 buteljgröna sammetsgardiner 

m omtag, 3 m långa. 

Överkast till dubbelsäng, 

guld/brunt. 046-13 05 04 

0733-28 80 88 

Soffgrupp i skinn 

3:a, 2:a och fåtölj i skinn, 

inköpt på Trend Design. 

Pris 1.000:-. 040-51 04 36 

Madrass 105x200 

fräsch, tvättbar, 5 cm tjock, 

Pris 350:- 040-18 86 87 

0738-157 308 

HEMINREDNING 

KÖPES ● 

Capri-soffbord köpes 

tel: 0708-871109 

KRISTALLK/ PRISMOR 

Vi behöver prismor, men 

också andra reservdelar till 

vår kristallkronor. Har Du 

eller har Du en krona Du inte 

använder? 

Hör av Dig 040-42 17 31 

HUSHÅLLS- 

MASKINER ● 

Frysskåp Electrolux 

900:- 040-480 600 

HUS OCH 

TRÄDGÅRD ● 

Brasved 

björk, handkluven. Stor säck. 

50:-/st. Transport kan ordnas 

040-46 01 11 

Skjutdörrs- 

garderob 

Även snedtak. 

Oslagbara priser! 

Monterat o klart. 

Roland System 

Tel: 040-21 40 80 

kontakt@rolandsystem.se 

www.rolandsystem.se 

Kapad och kluven björkved 

400:-/m3, torr blandved 

450:-/m3 + transport. 

070-516 31 77 

KLÄDER, SKOR 

MM KÖPES ● 

Kort klänning 

av danska märket Molly-Jo, 

svart, storlek 44 (XL), kort 

ärm blixtlås framtill på 

snedden. Fanns tidigare 

på Lindri i Malmö. 

Tel 0709-229385 

ANTIKVITETER 

KÖPES ● 

Kristallkrona, Kungl dansk 

porslin, dödsbon & samlingar 

köpes. Röjn & flyttstäd. Inger 

o Percy Perlman. 040-485566 

KONST KÖPES ● 

Konst köpes 

Bengt Nordenberg,Gunnar 

Torhamn, Jenny Nyström, 

Wilhelm Smith m fl. 

0457-80552, 0709-744761 

GULD, SMYCKEN 

OCH KLOCKOR 

KÖPES ● 

Vi köper allt i silver 

Mynt, smycken, tackor, 

bägare, bestick m m. Ring 

för aktuella priser eller besök 

oss för en gratis värdering. 

Royal Ädel-metall 

Davidshallsg 22, Malmö 

040-611 30 23, mån-fre 11-17 

Guld köpes! 

Vi köper allt! 

Även tand- och skrotguld. 

Royal-Ädelmetall 

Davidshallsg 22, Malmö 

Tel 040-611 30 23, kl 11–17. 

Kvalitetsur 50-90 tal 

Iwc, Omega, Longines, Tudor, 

Rolex, Zenith, Jaeger LC, 

Breitling, Tag Heuer mm 

Ring Mathias 0704-945456 

Diamantsmycken 

o Rolex alla modeller även 

Omega, Jager, Iwc, Patek 

040-47 31 18, 070-650 13 15 

SAMLAREN 

KÖPES ● 

Antika vapen köpes 

0709-26 43 00 

Antika vapen 

sablar, muskedunder, pistoler, 

mm köpes av seriös samlare. 

Enstaka objekt el. hela samlingar. 

Ring till U.Sjöberg på 

0702-55 99 43 

MUSIK- 

INSTRUMENT ● 

Sopransaxofon 

Yanagisawa S990, försilvrad, 

2 nackar, nyskick. 15 000:- 

Tenorsaxofon Yanagisawa 

9930, solid silver, absolut 

nyskick. 22 500:- 

042-223110, 0702-687020 

Dragspelslektioner 

nybörjare/fortsättningskurs. 

Tel 040-21 89 17 

Gert Nordstrand 

FOTO OCH OPTIK ● 

Smalfilm-DVD 4:-/meter 

kamerateknik.se 040129797 

LOPPMARKNAD ● 

Företagare! 

Hjälp Malmöscouterna! 

Skänk evt. provkollektioner, 

utgångna sortiment, gamla 

lager m.m. Kommer att säljas 

på Scouternas stora vårloppis 

för att få in pengar till vår 

ungdomsverksamhet. 

Kontakta Bo, 070-7727123 

Loppissaker hämtas! 

Skänk saker till Scouternas 

stora vårloppis. Vi hämtar era 

loppissaker, nytt som 

gammalt. 040-6935970 

www.scoutloppis.se 

Scouternas stora vårloppis 

16-17/3. Nya MalmöMässan, 

Hyllie 

Dödsbo försäljning 

lösöre säljes på plats lörd 

och sönd 19-20/1, kl 11-16. 

Jakob Persväg 23, Arlöv. 

Lgh 623. Tel 0769-459566 

Inomhusloppis Dalby 

Nästa söndag 27/1,kl: 10-14 

Siporex industriomr. 

skylt fr. v.11. 

Info/bokn. 0736 433 859 

A27 

djur ● 

djur säljes ● 

Hemlösa, ca 20 v gamla 

Hon- o hankatt, rödvita, sök 

ansvarsf hem. Akut, längtar 

in. 300kr. Vi bet kastr. Priv 

ring för info 0705-126837. 

Högställda Jack Russell 

uppf på Österlen med båda 

föräldrarna, lev v 4 2013 

då 8 v. Pris 8000:-. 

www.mmabnet.com/valpar/ 

0708-422 722 

2 katter, 4 år gamla 

1 hona och 1 hane. Säljes även 

separat för 300:-/st 

Tel 073-659 05 33 

Berner sennenvalpar 

efter fria, utställda, trevliga 

föräldrar, leverans vid 8 v 

ålder den 2 februari 14000 kr. 

073-805 13 02 

Handvärgtaxvalp 

strävhårig, av mycket 

välmeriterade föräldrar, vill 

lämna sin mamma, 9 v, säljes 

enl Kennelklubbens regler, 

13 000:-. 0730-52 94 02 

Jackrusseltik 

släthår, kortb, 3-färgad, 8v, 

chip, vet bes, vacc, avmask, 

pris 5900:- 070-790 96 81 

Kände du igen 

någon på bild i 

tidningen idag? 

På www.bilderisyd.se kan du själv titta i Sydsvenskans 

fantastiska bildarkiv och beställa kopior. 

Som Stjärnprenumerant får du extra förmånligt 

pris på din beställning! 

Digital kopia 99 kr (ord pris 199 kr) 

Utskrift på fotopapper 150 kr (ord pris 299 kr) 

Inramad utskrift 199 kr (ord pris 399 kr) 

Beställning: www.bilderisyd.se 

eller via tel 040-631 14 70 

I samarbete med 

Hjälp ett barn att 

förändra världen! 

Bli fadder till ett utsatt 

barn och stöd samtidigt 

ett helt samhälle! 

Anmäl dig idag på 

www.barnfonden.se.

A-delen · Söndag 20 januari 2013 


P3 GULD 

Linnea Henriksson 

galans drottning 

GÖTEBORG 

■ Priserna fördelades 

jämnt på lördagskvällens 

P3 Guld-gala. Ingen 

vann mer än ett pris. 

Linnea Henriksson 

blev årets artist och Maskinen 

fick prestigefyllda 

Guldmicken. 

Det blev något av ett favoritfall 

på P3 Guldgalan. Laleh, 

som på förhand hade 

tre nomineringar, kammade 

noll, liksom First Aid 

Kit, som hade två vinstchanser.Världsstjärnorna 

i Swedish House Mafia 

fick bara ett av de tre priser 

de kunde ta hem – det för 

årets dans. 

I stället gled Linnea Henriksson 

fram ur superstjärnornas 

skugga och korades 

av P3-publiken till årets artist. 

Den forna ”Idol”-deltagaren 

från 2010 har radat upp 

landsplågor i P3 under året 

från sitt album ”Till mina 

älskade och älskare”, där 

hon samarbetar med Orup. 

– Tusen tack. Det blir 

jag som gråter i kväll! Jag 

är otroligt tacksam, det 

känns otroligt stort att vinna 

ett pris från er som jag 

gör det här för, sade en rörd 

Linnea Henriksson när hon 

tog emot priset. 

Guldmicken är sedan länge 

P3 Gulds mest anrika pris 

och det gick i år till Maskinen, 

som lite överraskande 

alltså betvingade First 

Aid Kit, Laleh, Timbuktu & 

Damn samt Swedish House 

Mafia. 

Just Linnea Henriksson 

var en av de som uppträdde 

på galan, tillsammans med 

hemlige gästen Timo Räisänen. 

Galan inleddes av Icona 

Pop vars ”I love it” blev 

årets låt. Dessutom uppträdde 

såväl Loreen som 

årets nykomlingar Norlie & 

KKV och Alina Devecerski. 

Nyfiken på 

Sydsvenskan? 

Boka in din klass till ett 

studiebesök på Sydsvenskan Live. 

Läs mer på Sydsvenskan.se/live 

Rättvis 

spegling av 

verkligheten 

Liksom Johnossi som 

spelade sin nya singel 

”Gone forever”. 

MAGNUS CARLSSON 

MIKAEL FORSELL/TT SPEKTRA 

FAKTA 

Här är pristagarna 

på P3 Guld 

Framröstat av lyssnarna: 

■ Årets artist: Linnea Henriksson. 

■ Årets grupp: Kent. 

■ Årets låt: Icona Pop, ”I love 

it”. 

■ Årets nykomling: Norlie & 

KKV. 

■ Guldmicken (till årets liveartist): 

Maskinen. 

Framröstat av lyssnarna och 

expertjury: 

■ Årets pop: El Perro del Mar. 

■ Årets hiphop/soul: Labyrint. 

■ Årets dans: Swedish House 

Mafia. 

■ Årets rock/metal: Meshuggah. 

Frågorna i dagens massmediala samhälle är många. Kan man lita på en tidning? Hur går arbetet på 

en dagstidning till? Hur är det att vara journalist? Vilka svårigheter och dilemman möter journalisten 

i sin vardag? Kom riktigt nära och känn på verkligheten bakom rubrikerna. Boka in ett studiebesökt 

med din klass till Sydsvenskan Live. Vi tar emot högstadie- och gymnasieelever två gånger per dag. 

Mer information hittar du på Sydsvenskan.se/live 

Lyssnarna tyckte att Linnea Henriksson var årets artist. FOTO: BJÖRN LARSSON ROSVALL/SCANPIX 

Årets nykomling blev Norlie & KKV. Maskinen vann Guldmicken 

Öppet hus för sjuksköterskor. 

Upptäck 

hur det är att jobba 

på SOS Alarm. 

På vår SOS-central i Malmö tar vi emot dig som är intresserad 

av att jobba som sjuksköterska på SOS Alarm. Du får se hur vi 

jobbar och träffa våra medarbetare som berättar om hur de 

upplever sitt livsviktiga jobb och varför de tycker det är så 

givande och utmanande. Du kan också passa på att ställa alla 

möjliga frågor. Vi bjuder på något att äta och dricka. 

Välkommen till Annetorpsvägen 4, den 21/1 kl 18.00 – 20.00. 

Antalet platser är begränsat. Vänligen anmäl dig på 

www.sosalarm.se/oppethusmalmo

SDS-master 5.0.23 - Sydsvenska Dagbladet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?