SDS-master 5.0.23 - Sydsvenska Dagbladet

A20 Tisdag 22 januari 2013
VÄRLDEN
DANMARK
SPANING
KARIN ZILLÉN
karin.zillen@sydsvenskan.se
Stjärnjakt sänker
statsministern
the prime
minister of
Denmark.”
”I’m
Youtubeklippet
med Helle Thorning­
Schmidts (S) stjärnögda
möte med Sarah Jessica Parker
har snurrat runt i danska Sarah Jessica Parker.
sociala medier hela veckan.
ARKIVFOTO: NTB SCANPIX 2012
Platsen är Oslo, i samband
med utdelningen av Nobels fredspris i december. Statsminister
Helle Thorning­Schmidt (S) har just gått och satt sig
i sin limousine, när hon blir varse att skådespelerskan Sarah
Jessica Parker (Carrie i tv­serien ”Sex and the city”) är
på väg in i en hotellobby. Hon kliver resolut genom hopen
av autografjagande unga kvinnor för att hälsa på idolen,
och strålar förtjust mot Sarah Jessica Parker med orden
”I’m the prime minister of Denmark”.
Att se den normalt så kontrollerade statsministern en
smula starstruck blev för mycket för många danskar. Särskilt
dem som inte gillar den nuvarande regeringen. Eller
”Sex and the City”. Kommentarer som ”pinsamt”, ”opassande”,
”springer runt som en tonåring” ”så hade aldrig
Angela Merkel eller Gro Harlem Brundtland gjort” har
svirrat runt på nätet. Andra tycker att det är skönt att ha
en informell statsminister som, enligt hennes pressansvariga,
ville ha en autograf till sina barn.
Klippet har diskuterats i radions P1 och i åtskilliga krönikor.
Man påminner om det amerikanska fenomenet
”gotcha!­reportage” (got you!), där politiker gör bort sig.
Som Mitt Romney­filmen där presidentkandidaten säger
att 47 procent av amerikanerna inte betalar skatt och ser
sig som offer.
Tom Jensen, politisk chefredaktör på borgerliga Berlingske,
lägger normalt inte fingrarna emellan i kritiken
av den S­ledda regeringen. Men han blir nedstämd av den
politiska felfinnardebatten och undrar:
”Kan man med seriositeten i behåll läsa in hennes kvaliteter
som regeringschef i ett trettio sekunder långt klipp
som detta”.
INDIEN
Reklam för en ny aktör i den undre världen? Nja, visserligen
har det indiska finansbolaget Muthoot finance kritiserats
för ockerräntor på sina snabba lån till privatpersoner,
och visserligen mördades ägarens vuxne son under oklara
omständigheter för några år sedan, men namnet har varken
med mutor eller hot att göra. Muthoot är helt enkelt ett familjenamn.
Här gör bolaget reklam längs en väg i Kerala i sydvästra
Indien.
FOTO: CHRISTOFFER REHN
VAL I ISRAEL
Högervindar
blåser bort allt
tal om fred
■ Fredsprocessen är inte högt på agendan
inför tisdagens parlamentsval.
Den stora frågan är i stället om högerförskjutningen
blir så stor att Benjamin
Netanyahu efter valet måste stötta sig på
ultra nationalisterna.
Högerpartiet Likuds ledare
Benjamin Netanyahu kommer
att sitta kvar som Israels
premiärminister efter
tisdagens val. Det är nästan
alla bedömare överens om.
Mindre säkert är vem han
kan samarbeta med och
hur hård högerpolitik hans
nya regering vill utöva.
I Likuds interna primärval
har alla toppositioner på
partiets kandidatlista gått
till radikalt nationalistiska
krafter, medan mer moderata
Likudpolitiker petats
ner till ovalbara platser. Det
innebär att huvuddelen av
Likuds egna parlamentsledamöter
efter valet kommer
att kräva att Netanyahu
söker samarbetspartner
högerut, kanske i det extremnationalistiska
partiet
Judiska hemmet som väntas
gå starkt framåt.
Det som talar emot ett regeringssamarbete
med extremhögern
är att Benjamin
Netanyahus regering
redan nu på grund av sin
politik med omfattande bostadsbyggen
på ockuperad
mark fått försämrade relationer
med omvärlden och
framför allt hamnat i konfrontation
med Israels viktigaste
allierade, USA. För
att komma på god fot med
Barack Obamas administration
skulle Netanyahu
behöva söka samarbete
med något eller några av
mittenpartierna.
– Internt skulle det vara
besvärligt för Netantyahu
att ha extremhögern i opposition,
men många är rädda
för hur det skulle påverka
FAKTA
Några av partierna
i parlamentsvalet
■ Likud-Beytenu: En valallians
av Benjamin Netanyahus högerparti
Likud och den Sovjetfödde
förre utrikesministern Avigdor
Liebermans högernationalistiska
Israel Beytenu (Israel är vårt
EGYPTEN
Israel
Tel Aviv
ISRAEL
SYRIEN
JORDANIEN
■ Befolkning: 7,9 miljoner
(Sverige: 9,4 miljoner)
■ Landyta: 21 000 kvadratkilometer
(Sverige: 450 000)
■ Största folkgrupper:
judar (76 procent),
araber (20 procent).
Källor: BBC, NE.
relationerna med USA att
regera med deras stöd, säger
Anders Persson, Israelexpert
och lärare i freds­
och konfliktvetenskap vid
Lunds universitet.
Enligt honom är det uppenbart
att den israeliska
politiken under senare år
fått en allt tydligare högerinriktning.
– För det första har folkopinionen
gått mer till höger
i frågor som fredsprocessen,
nationalismen och
religionen. Det är fler som
röstar på högerpartier. För
det andra har det skett en
hem). Väntas få 32 av de 100
platserna, betydligt färre än de
två tidigare hade tillsammans.
■ Arbetarpartiet: Socialdemokratiskt
parti. Leds av Shelly
Yachimovich. Väntas få 17
platser.
■ Judiska hemmet: Ultrana­
förskjutning även inom
partierna, högerpartierna
är mer höger nu än för några
år sedan.
Det finns enligt Anders
Persson fyra huvudanledningar
till förändringen:
1
Fredsprocessen med
palestinierna har gått
i stå och den israeliska
opinionen ser inte att
det finns någon motpart på
den palestinska sidan som
man kan förhandla med.
2
Mittenpartierna och
vänstern är splittrade
och präglas av
svagt ledarskap. Många ser
den bestämde Benjamin
Netanyahu som den ende
ledaren som kan konfrontera
Iran och dess eventuella
kärnvapenprogram.
3
Arabiska våren har
lett till att Israels
omgivning har blivit
mindre stabil. I Egypten
har makten övertagits
av Muslimska brödraskapet
som har nära anknytningar
till Hamasrörelsen i Gaza.
Inbördeskriget i Syrien destabiliserar
läget också i Libanon
och Syrien.
4
De sekulära israeler
med centraleuropeiska
rötter som traditionellt
har röstat på vänstern
utgör en allt mindre
del av väljarna. En stor del
av de nya judiska invandrarna
från före detta Sovjet
röstar på högern. Det gör
även de ultraortodoxa judarna
som har stora familjer
och vars andel av befolkningen
därför växer snabbt.
Jesper Svartvik är professor
både vid Lunds universitet
och vid Svenska teologiska
institutet i Jerusalem,
där han är stora delar av
året. Han påpekar att hela
politiska fältet är i gungning
eftersom nya partier
tionalistiskt och religiöst parti.
Väntas gå från 3 till 14 platser.
■ Yesh atid (Det finns en framtid):
Nytt mittenparti skapat
av den kände journalisten Yair
Lapid. Väntas gå från 0 till 12
platser.
■ Shas – Ett ultraortodoxt
”Hur man röstar
beror på om
man tror att
fredsförhandlingarskulle
kunna vara
framgångsrika
eller inte.”
Jesper Svartvik, professor vid
Lunds universitet och vid
Svenska teologiska institutet
i Jerusalem.
och allianser har bildats och
andra spruckit sedan förra
valet. Därför är det omöjligt
att säga vilka som får bilda
regering efter valet.
– Det är kännetecknande
för israelisk politik. Arbetarpartiets
förre ledare
Ehud Barak grundade
först ett eget mittenparti,
men hoppade av valet i sista
stund. Tzipi Livni, som
var ledare för största oppositionspartiet
Kadima, har
också grundat ett nytt mittenparti.
Man får lägga pussel
för att se vem som kan
styra landet, men bitarna
finns först efter valet.
Det socialdemokratiska
Arbetarpartiet försöker
föra fram sociala frågor
i valkampanjen, men de
viktigaste valfrågorna för
de flesta är fred och säkerhet,
säger Jesper Svartvik.
– Det är de två nyckelorden.
Man vill kunna
skicka sina barn till skolan
på morgonen och vara säker
på att de kommer tillbaka
på eftermiddagen. Hur
man röstar beror på om
man tror att fredsförhandlingar
skulle kunna vara
framgångsrika eller inte.
TEXT: KALLE
KNIIVILÄ
kalle.kniivila
@sydsvenskan.se
parti som väntas få 12 platser.
■ Hatnua – Tzipi Livnis nya mittenparti
som väntas få 8 platser.
■ Tre arabiska partier – ett
kommunistiskt, ett nationalistiskt
och ett religiöst – väntas
tillsammans få 12 platser.
Källa: Haaretz