SDS-master 5.0.23 - Sydsvenska Dagbladet

More documents

Recommendations

Info

A14 Söndag 20 januari 2013 SPECIAL Det var här i idrottshallen i Slite som Röda Korset byggde upp ett evakueringsläger. För familjen Atroushi och de andra flyktingarna på båten var det första gången på en vecka som de vistades inomhus och fick varm mat. ”Jag känner mig stolt när jag ser på mig själv och mina syskon i dag. Det var det här det blev av oss som för tjugo år sedan var som mest utsatta. Vi bidrar alla till det svenska samhället i dag.” WFortsättning Samtidigt arbetade Röda Korset febrilt med att samla in leksaker och kläder. Bilderna på barnen i tidningarna och på tv-nyheterna väckte starka känslor hos gotlänningarna. Sharmin var ett av barnen som fick en nalle. – Jag blev så himla glad, jag glömmer aldrig den känslan. Det tog bort en del av oron för hur det skulle gå för mamma på sjukhuset, säger hon. Shoresh minns att han såg ett stort vitt höghus från hotellfönstret och att han tänkte att Visby var en modern stad. När de efter en vecka reste vidare till en flyktingförläggning i Stockholmstrakten förstod de att höghuset var en färja. – Då förstod jag att båten som vi hade rest med till Gotland inte var en riktig båt, säger han. ■ Under 2013 väntas antalet flyktingar till Sverige öka till följd av kriget i Syrien. Enligt prognoser från Mi- grationsverket förutspås 54 000 personer söka asyl i Sverige under året. Den bristande kapaciteten hos Migrationsverket innebär att handläggningstiden för varje ärende riskerar att dra ut på tiden. För familjen Atroushi gick asylprocessen snabbt. Tre månader efter att de kom fram till Gotland fick de permanent uppehållstillstånd. – Vill man avvisa någon, låt inte den personen vänja sig vid Sverige. Ett barn som kommer hit när det är sju år gammalt och som avvisas när det är tio, det är lika med en dödsdom! Väntan på beslutet är lika jävlig som själva flykten. Det är först när man fått beskedet som man kan börja leva igen, säger Shoresh. I början av maj 1993 flyttade familjen Atroushi från en flyktingförläggning i Hallstahammar till en lägenhet vid Dalaplan i Malmö. – Vi kände att vi hade kommit fram. Det är nog därför som vi alla bor kvar här än i dag, säger Shoresh. Med på flykten fanns många som 9 546 217 personer ”Jag blev så himla glad, jag glömmer aldrig den känslan. Det tog bort en del av oron för hur det skulle gå för mamma på sjukhuset.” Sharmin Atroushi om nallen hon fick av Röda Korset. inte fått samma besked. En del överklagade och fick stanna. Andra blev tvungna att lämna Sverige. – Man får dåligt samvete över att man är kvar och tänker samtidigt att det kunde vara vi, säger Shoresh. För syskonen innebär flykten många jobbiga minnen. De övriga familjemedlemmarna har bett om att bli lämnade utanför i den här artikeln. – Det innebär för stor psykisk påfrestning för dem att berätta, säger Shoresh. I Malmö delades familjen upp i det svenska systemet. Sexåriga Sharmin började omgående skolan och lärde sig svenska på lekplatsen och i skolan. För Shoresh var det tufft att inse att hans gymnasiebetyg från Iran inte räknades i Sverige. Istället fick han läsa svenska för invandrare (sfi) tillsammans med den äldsta systern. – På sfi var alla äldre än oss. Samma sak på komvux. Jag blev avundsjuk på mina yngre syskon som fick gå i skolan med svenska barn. Jag fick istället bodde i Sverige 31 oktober 2012. Runt 15 procent av svenskarna är födda utomlands. År 1940 var samma siffra runt en procent. Källa: SCB Det var hit till Dalaplan i Malmö som familjen Atroushi flyttade för tjugo år sedan. Sharmin gå på komvux med andra invandrare som var analfabeter, säger Shoresh. – Det gjorde mig lat och slapp. Jag orkade inte plugga vidare utan började ta ströjobb istället. Hemma var det ännu svårare för föräldrarna att lära sig allt det nya i Sverige. Istället blev det Shoresh som fick gå på föräldramöten och kvartssamtal för sina yngre syskon. Även Sharmin fick hjälpa sin mamma med att fylla i blanketter från Försäkringskassan. – Det är svårt när ens mamma så gärna vill hjälpa en med läxorna men inte kan, säger Sharmin. Hon började på Lindeborgsskolan och minns känslan hur det var att vara nästan enda barnet med invandrarbakgrund. – Första dagen efter sommarlovet var hemsk. Jag minns hur alla klasskompisar hade varit på utlandssemestrar och i sina sommarstugor. Själv hängde jag på vår innergård, säger hon. I brist på pengar blev det istället
Söndag 20 januari 2013 och Shewan har blivit vuxna, men bor ändå kvar. ”Jag älskar Dalaplan”, säger Sharmin. fotbollen som hon ägnade sina sommarlov åt. – Fotbollen räddade mig. På vår gård spelade alla mot alla, killar som tjejer. Jag har alltid varit idrottsintresserad, säger Sharmin. För föräldrarna var det viktigt att prioritera barnens skolgång. – Mamma säger alltid att hon önskar att hon fått samma möjligheter som jag har fått. Pappa älskade skolan men blev tvungen att gå ut i kriget mot Saddam Hussein istället för att studera, säger Sharmin. För tolv år sedan blev familjen svenska medborgare. Sharmin beskriver sin studentdag som en av höjdpunkterna i livet. – Jag bar studentmössan med den svenska flaggan samtidigt som jag vevade den kurdiska flaggan. Det kändes så rätt. Jag älskar Sverige och jag älskar Kurdistan, säger hon. ■ Familjemedlemmarna vet hur det känns att inte bli betraktade som 37 581 29 648 svenskar. Både Shoresh och Sharmin får något mörkt i ögonen när de berättar om familjens resor till vännerna i Danmark. – Varje gång vi åkte med flygbåtarna blev vi tagna åt sidan av tullen. De gick igenom våra väskor på båda sidor av gränsen, säger Sharmin. För att skydda sina föräldrar försökte hon prata tullarna tillrätta. På så bred skånska hon bara kunde. – När vi reste till Danmark blev jag påmind om att vi inte alls var accepterade som svenskar. Det förstörde hela resan för mig. Shoresh konstaterar att den värsta rasismen är den dolda. – Jag är inte rädd för Sverigedemokraterna. Det som skrämmer mig är den dolda rasismen på nätet där folk kan säga att ”Jag är inte rasist men invandrare är mest kriminella i Sverige”. Varför drar du alla invandrare över en kam, frågar jag mig då? I dag har barnen blivit vuxna. Sharmin arbetar som behandlingsassistent vid ett boende för ensamkom Så många personer ansökte om asyl i Sverige 1993. Källa: Migrationsverket. . Filmklipp. Kustbevakningen filmade flyktingarnas ankomst till Slite. Se klipp från hamnen och inifrån båten på <strong>Sydsvenska</strong>n.se. mande flyktingbarn i Malmö. Shoresh arbetar som tolk och anlitas ofta av olika myndigheter. – Jag har tolkat sedan första dagen på Gotland, säger han och skrattar. Sharmin säger att hon vill visa andra att det går att klara sig bra, även om man har otrevliga erfarenheter med sig i bagaget. – Jag vet hur mycket det lilla kan innebära för individen. Som den där nallebjörnen som jag fick av Röda Korset på Gotland. Den gav mig så mycket glädje att jag glömde bort att vara orolig för mamma som låg på sjukhuset med min lillebror, säger hon. Två av de andra syskonen har utbildat sig till sjuksköterskor. – Som utländsk familj i Sverige har man större press på sig eftersom man alltid hör ens föräldrar säga att man ska vara glad för hur bra man har det här. Det värsta är att jag säger samma sak till mina syskon. Jag påminner min lillebror om alla möjligheter han fått tack vare flykten, säger Shoresh. BAKGRUND FAKTA Redigering: Petra Villani A15 Så många personer ansökte om asyl i Sverige 2011. Källa: Migrationsverket. SVERIGE RYSSLAND LETTLAND Slite Riga Moskva 500 km Minsk VITRYSSLAND AZER- BAJDZJAN Baku Teheran IRAN GRAFIK: SYDSVENSKAN Familjen Atroushis flyktväg ■ Augusti 1992: Lämnar Irans huvudstad Teheran. ■ September 1992: Stannar i en vecka i Baku, Azerbadjdzjan. Köper flygbiljetter till Moskva. ■ September 1992: Kommer fram till Moskva och får tillfälligt boende i en lägenhet. ■ Julen 1992: Lämnar Moskva och reser till Minsk, Vitryssland, i väntan på klartecken från smugglarna. Tillbringar nyårsafton i Minsk utan att veta när de kan resa vidare. ■ 13 januari 1993: Går på båten Priekule i Riga. ■ 20 januari 1993: Kommer fram till Slite. Flyktingsmugglingen har ökat Sedan 2010 har antalet anmälda fall av flyktingsmuggling ökat stadigt. Det gäller både fallen där man misstänkt att smugglingen genomförts i vinstsyfte och andra smugglingar. ■ 2010: 84 fall enligt utlänningslagens kapitel 20, åttonde paragrafen, som talar om den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i Sverige. Dessutom 40 fall enligt nionde paragrafen, som talar om dem som i vinstsyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att få utlänningar att resa hit utan pass. ■ 2011: 94 respektive 43 fall. ■ 2012 till och med september: 132 respektive 77 fall. ■ Bara en liten del av fallen gick till åtal. Förra året var det tretton av första kategorin och tre av andra. Källa: Brottsförebyggande rådet Lillebror Shewan tog studenten 2011. Snart ska han bestämma sig för vad han vill utbilda sig till. Kanske blir han pilot. – Jag lyssnar mycket på de äldre i familjen. De matar mig med kloka ord. Men jag känner mig självständig och stark. Jag tror att man blir det om man är invandrare, säger han. Shoresh har också en egen familj med fru och tre små barn. När de blir lite äldre kommer de att få höra om hur det gick till när pappa kom till Sverige. – Jag känner mig stolt när jag ser på mig själv och mina syskon i dag. Det var det här det blev av oss som för tjugo år sedan var som mest utsatta. Vi bidrar alla till det svenska samhället i dag, säger Shoresh Atroushi. För lillasyster Sharmin är hennes socionomexamen en dröm som har gått i uppfyllelse. Den drömmen delar hon med resten av sin familj. – Man kan säga att livet i Sverige blev precis så som våra föräldrar hoppades på, säger Sharmin.
Page 1 and 2: Redigering: Stina Mortensen/Kim Alm
Page 3 and 4: Till dig som bryr dig. Nyheter kan
Page 5 and 6: Söndag 20 januari 2013 PER T OHLSS
Page 7 and 8: Söndag 20 januari 2013 som ett sk
Page 9 and 10: Söndag 20 januari 2013 TERRORMISST
Page 11 and 12: Söndag 20 januari 2013 Det var omb
Page 13: Söndag 20 januari 2013 ■ 20 febr
Page 17 and 18: NYORDET Söndag 20 januari 2013 Hj
Page 19 and 20: BULGARIEN Söndag 20 januari 2013 V
Page 21 and 22: Tisdag 22 januari 2013 NISREEN MASS
Page 23 and 24: esöker en niondeklass på Europapo
Page 25 and 26: Bil köpes, även defekta, alla mä
Page 27 and 28: Söndag 20 januari 2013 JOBB ● Ba

SDS-master 5.0.23 - Sydsvenska Dagbladet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?