SDS-master 5.0.23 - Sydsvenska Dagbladet

More documents

Recommendations

Info

A22 EKONOMI PRIVATEKONOMI I SKOLAN V kritiskt till banker i skolorna MALMÖ ■ Bankerna blir alltmer aktiva i skolorna. I olika projekt föreläser bankernas medarbetare för ungdomar om privatekonomi. Rossana Dinamarca (V), ledamot i riksdagens utbildningsutskott, menar att bankerna är ute efter att sälja in sitt varumärke. De svenska bankerna är aktiva i skolorna på olika sätt. Särskilt utsedda instruktörer bland Nordeas medarbetare föreläser i skolorna för ungdomar mellan tretton och arton år om privat ekonomi (se separat artikel). SEB driver tillsammans med den ideella organisationen Mentor ett pilotprojekt på en gymnasieskola i Stockholmsområdet, och har ambitioner att sprida satsningen i andra delar av landet. Spar banken Öresund besöker med projektet ” Cashguiden” sedan några år gymnasie och högstadie klasser i västra Skåne. – Satsningar på utbildning är en av våra grundpelare och det här är en av satsningarna, säger Anna Berglund, kontaktperson för Swedbanks initiativ ”Ung ekonomi” som vänder sig till gymnasieelever. Banken har utformat ett undervisningsmaterial som erbjuds skolorna och medarbetare från banken föreläser i klassrum runt om i landet. – Det finns inte en blank fläck på kartan, vi träffar tusentals elever varje år. Det finns inga regler som förbjuder företag eller andra organisationer att föreläsa på skolor. Men klassens lärare och skolans FAKTA Privatekonomi och sponsring i skolorna ■ På alla gymnasie program ingår privat ekonomi som en del av det obligatoriska samhällskunskapsämnet.Undervisningen ska enligt läroplanen behandla hushålls ekonomi, konsumtion i förhållande till behov och konsumenträtt. ■ Ungas privatekonomi ingår också i hem- och konsument- rektor är fortfarande ansvariga för det som lärs ut. – Det ska vara sakligt och allsidigt, och inte stå i strid med läroplanen. Företagen får inte komma in och rekrytera kunder, säger Ann Louise Thögersen, undervisningsråd på Skolverket. Rossana Dinamarca, som är utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, tycker att bankernas medverkan i skolorna precis som sponsrade läromedel är ett bekymmer. – Det är tveksamt om de överhuvudtaget ska in i skolorna på det sättet. Det är viktigt att prata privatekonomi, men det finns ett skolämne med utbildade lärare för det. Hon menar att det ofta brister i analys och källkritik i de svenska skolorna. Om ett företags före trädare tillåts tala inför klassen eller sponsrat material används borde läraren också inför klassen reflektera över vad det innebär. – Bankerna har naturligtvis en baktanke, att så tidigt som möjligt få in sitt varumärke hos eleverna. Jag tycker att man ska kunna bjuda in bankerna, men då måste man också vara tydlig med källkritiken. Tina Acketoft (FP) är gruppledare i riksdagens utbildningsutskott. Hon kunskap i grundskolan. Ämnet omfattar bland annat att handla på nätet, låna pengar, handla på kredit eller teckna abonnemang. ■ Skolverket har tillsammans med Kommunförbundet och Konsumentverket utarbetat riktlinjer när det gäller sponsring i skolan, som stöd för kommunerna och friskolornas huvudmän att ta fram egna lokala policydokument. Rossana Dinamarca. Tina Acketoft. poängterar att det som sker i klassrummet är lärarens ansvar. – Annars är ju alltid problemet hur vi knyter skolvärlden närmare näringslivet och arbetsmarknaden. Det här är absolut inte ett problem, tvärtom. Jag vill ha fler företag in i skolan. Hon betonar att det inte får bli tal om ren marknadsföring, men menar att de lärare som bjuder in företag i klassrummet ofta är de som själva har bäst koll. – Bankerna är ju där för att de inte vill se ungdomarna i Kronofogdens register. Anna Berglund på Swedbank säger att det absolut inte är fråga om att sälja bankens produkter i skolan. Den inledande misstänksamhet som fanns från skolornas sida menar hon är borta. – Det handlar inte om att vi tar över, man planerar det tillsammans med skolan. OLA NILSSON ■ Enligt riktlinjerna kan sponsring exempelvis vara att tillhandahålla material eller utrustning, eller att ”ställa en expert till förfogande för (…) undervisning”. ■ Bland kraven som föreslås finns just att sponsorn inte får ”uppmana elever att själva köpa eller påverka sina föräldrar att köpa företagets varor och tjänster”. Redaktör: Elisabeth Andersson E-post: ekonomired@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 12 54 Postadress: Ekonomiredaktionen, <strong>Sydsvenska</strong>n, 205 05 Malmö Dubbelt upp. Helena Dahl använder två CocaColaflaskor för att illustrera prisskillnader när hon ”Det är säkrare med MALMÖ ■ En tröja för hundra kronor kan i slutändan kosta över 1 600 kronor om man struntar i att betala räkningen. Och man ska inte ha koden på en lapp tillsammans med sitt bankkort. Niondeklassarna på Europaportens skolor fick nyligen bankbesök – och praktiska tips om privatekonomi. Helena Dahl, kontorschef på Nordea i Malmö, håller upp två likadana Coca Colaflaskor. – Den ena köpte jag på macken. Tjugo spänn! Den andra har jag köpt på Ica för tio och nittio. Det är nästan dubbelt så mycket för samma grej. Ihop med kollegan Per nilla Ewaldh, till vardags regionchefs assistent, håller Helena Dahl lektion i privat ekonomi för en niondeklass på Europaportens skolor på Stadion området i Malmö. De är två av ett tiotal instruktörer som banken skickar ut till skolor runt om i regionen. Varje instruktör är ute i högstadie eller gymnasieklasser ett par gånger per termin. – Vi vill ge ungdomarna en hållbar privatekonomi. Det här är en samhällsinsats, säger Helena Dahl. Besök av det här slaget är inte vardagsmat på Europaportens skolor. För läraren HansErik Palm är det första gången. Han poängterar att besöket inte ersätter något av den ordinarie undervisningen. – Det kan vara bra för eleverna att träffa människor utifrån, men det är viktigt att de är kritiska. Vi kommer att ha en diskussion i klassen efteråt, säger han. Pernilla Ewaldh säger att det finns ett behov av mer information om privatekonomi i skolorna, även om eleverna hon mött oftast haft bättre kunskaper i ämnet än hon förväntade sig. – Det är alltid bra diskussioner, de har rätt bra koll. Det gäller också niondeklassen som Helena Dahl och Pernilla Ewaldh möter den här dagen. Eleverna är överens om att det är smart att göra en budget och på frågan om räntan på ett smslån är billig svarar de ”nej, det är dyrt” i kör.
esöker en niondeklass på Europaportens skolor i Malmö. ett bankkonto än med aktier” När Pernilla Ewaldh frågar om låneräntan i dagsläget är hög eller låg svarar några spontant att den är hög. Men Kevin Mattsson längst bak vet besked. – Vi lärde oss att de sänker räntan i lågkonjunktur och det är väl typ lågkonjunktur nu? Så då är den kanske låg, säger han med viss tvekan. En del i klassen jobbar extra på fritiden. Någon har suttit barnvakt, en kille får extra pengar för att sköta hushållssysslor hemma. Om dagens lektion säger Alice Svensson Alavi att hon lärt sig om att placera sina pengar säkert. – Det är säkrare med ett bankkonto än med aktier. Kevin Mattsson säger att han lärt sig hur man hante rar bankkort och att banken till exempel aldrig skulle be om hans kod i ett mejl eller på telefon. Annars menar han att han lärt sig av att ha egna pengar att hantera. – När jag var liten köpte jag mycket godis, men mina föräldrar sa till mig att inte slösa bort pengarna. Man lär sig med erfarenhet. Det där med godis känner Alice Svensson Alavi igen sig i. – Godis är min svaga punkt, men jag kollar mycket på jämförelsepriser. Nina Dragicevic är en av dem i klassen som jobbar extra. Dessutom får hon månadspeng. Pengarna får hon själv hantera. – Det är skönt att ha egna pengar om man ska ut med kompisar. Kevin Mattsson får också hantera sin månadspeng själv. Han tycker inte det är så svårt att få dem att räcka till månadens slut. – Ibland sparar jag till något. Jag har betalt hälften av min dator. Alice Svensson Alavi får till skillnad från sina båda klasskompisar ingen egen månadspeng. – Vill jag ha någonting får jag fråga efter pengar. Och jag ska använda dem väl, inte slösa bort dem. Det håller de stenkoll på. Större summor pengar hon får sätter hennes föräldrar in på bankkonto åt henne. – Konton som jag inte kommer åt. Men det är kanske smart av dem, funderar hon. Nina Dragicevic, Kevin Mattsson och Alice Svensson Alavi fick bland annat lära sig att inte förvara koden tillsammans med bankkortet och att banken aldrig skulle be om deras kod över telefon eller mejl. TEXT: OLA NILSSON ola.nilsson2 @sydsvenskan.se FOTO: LISBETH WESTERLUND lisbeth.westerlund @sydsvenskan.se Redigering: Ola Rydkvist A23 EKONOMI SPARKONTO Danske bank tar betalt ■ Danske Bank inför en avgift på upp till 480 danska kronor om året för att få ha konto i banken. Förändringarna gäller bara danska privatkunder – än så länge. Avgiften gäller bara för de kunder som inte har så mycket pengar i banken. De som har över 750 000 kronor i lån, sparade pengar eller värdepapper som banken förvaltar, behöver inte betala något. Unga och studerande undantas också, ändå kommer ungefär hälften av bankens två miljoner privatkunder att få börja betala för att få ha sina pengar i banken. – Vi har en utmaning i det faktum att 40 procent av våra privatkunder inte är lönsamma. Vi måste täcka de utgifter vi har för dem, säger bankens presschef Kenni Leth. Avgiften införs från och med i morgon måndag, och har fått bankens danska kunder att reagera starkt. På bankens Facebooksida talar kund efter kund om att nu ska de byta bank. Danske Bank har kunder i Danmark, Sverige, Norge, Finland, Irland och Nordirland. I varje land ser villkoren olika ut. I Danmark är det till exempel gratis att ha ett bankkort, något som en svensk är van att betala ett par hundra kronor om året för. Införandet av avgiften gäller bara i Danmark – åtminstone än så länge. – Vi ska titta på om det här är ett koncept vi kan använda på andra marknader. Men vi tar alltid hänsyn till lokala marknadsförhållanden, så man ska inte räkna med att det blir samma överallt, säger Kenni Leth. EMMA LEIJNSE emma.leijnse@sydsvenskan.se GÖTEBORG Stort tapp för bilskeppning ■ Antalet bilar som skeppades i Göteborg minskade med 31 procent till 163 000 under 2012, skriver Dagens Industri. Det beror främst på minskad produktion i Volvo Personvagnars fabrik i Torslanda. Hamnens totala godsmängder ökade med en procent 2012. TT
Page 1 and 2: Redigering: Stina Mortensen/Kim Alm
Page 3 and 4: Till dig som bryr dig. Nyheter kan
Page 5 and 6: Söndag 20 januari 2013 PER T OHLSS
Page 7 and 8: Söndag 20 januari 2013 som ett sk
Page 9 and 10: Söndag 20 januari 2013 TERRORMISST
Page 11 and 12: Söndag 20 januari 2013 Det var omb
Page 13 and 14: Söndag 20 januari 2013 ■ 20 febr
Page 15 and 16: Söndag 20 januari 2013 och Shewan
Page 17 and 18: NYORDET Söndag 20 januari 2013 Hj
Page 19 and 20: BULGARIEN Söndag 20 januari 2013 V
Page 21: Tisdag 22 januari 2013 NISREEN MASS
Page 25 and 26: Bil köpes, även defekta, alla mä
Page 27 and 28: Söndag 20 januari 2013 JOBB ● Ba

SDS-master 5.0.23 - Sydsvenska Dagbladet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?