SDS-master 5.0.23 - Sydsvenska Dagbladet

More documents

Recommendations

Info

A4 Söndag 20 januari 2013 OPINION HUVUDLEDARE Åter till tankarna bakom pensionerna ■ Pensionssystemet ska fungera som det var tänkt. Det gör det inte idag. Partierna bakom systemet har ett ansvar att ändra på det. Så här skulle det ju inte bli. När Socialdemokraterna och de borgerliga på 1990-talet gjorde upp om ett nytt pensionssystem var tanken att dess så kallade broms endast skulle slå till i undantagsfall. Men det har redan bromsats ett par AKTUELLA FRÅGOR Äktenskapet är för de flesta inte en fråga om juridik utan om livspoesi, skriver Christer Sturmark. Chef för ledarredaktionen: Heidi Avellan E-post: ledare@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 12 00 Postadress: Ledarredaktionen, <strong>Sydsvenska</strong>n, 205 05 Malmö Debattredaktör: Eva Rothstein E-post: aktuella@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 10 13 ”Varken vigsel eller begravningsväsende bör hanteras av Svenska kyrkan.” ■ Det är populärt att gifta sig. Idag anordnas en bröllopsmässa på Malmö börshus. Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna, anser att inga trossamfund bör ha rätt att förrätta juridiskt bindande vigslar, endast myndigheter. Alla livsåskådningar bör behandlas lika. Religiösa organisationer ska inte ha juridiska uppdrag, varken vigsel eller begravningsväsende bör hanteras av Svenska kyrkan. I Norge föreslår nu livsåskådningsrådet, en kommitté tillsatt av kulturdepartementet, att kyrkan inte längre ska ha det juridiska uppdraget att viga personer. Den uppgiften ska utföras av staten. Kyrkan kan genomföra vilka religiösa ceremonier den vill för vigda par, men det är inte kyrkan som i juridisk mening viger paren. Detta är den väg Sverige också borde gå. I praktiken betyder det två saker: ■ Att kyrkan inte agerar som en statlig myndighet. ■ Att staten inte lägger sig i vilka personer de olika samfunden vill eller inte vill genomföra religiösa äktenskapsritualer för. Äktenskapet är en urgammal överenskommelse mellan två personer eller släkter, ägnad att skapa ordning i samhället, reglera barnafödandet, säkra arvsrätt och faderskap. Som institution har äktenskapet levt kvar trots att de ursprungliga skälen luckrats upp. Människor gifter sig och vill i hög utsträckning fortsätta med det eftersom äktenskapet för de flesta inte är en fråga om juridik utan om livspoesi. Med äktenskapet bekräftar kärleksparet att de har valt varandra, att förhållandet är seriöst och att det är varaktigt. Vigselceremonin och bröllopsfesten markerar ett viktigt beslut och en ny livsfas. Numera är det också tillåtet med gånger på senare år och 2014 ser det ut att vara dags igen. Enligt en prognos som Pensionsmyndigheten presenterade i veckan sänks inkomstpensionerna med 1,4 procent till följd av ökande arbetslöshet och låg inflation. Det blir i så fall tredje gången som bromsen slår till under femårsperioden 2010–2014 – alltså mer regel än undantag. Till försvar för politikerna bakom reformen får sägas att det var omöjligt att förutse de dramatiska turer som sedan 2008 präglat världseko- samkönad vigsel i Svenska kyrkan. Äktenskapsutredningen från 2008 föreslog det, men vågade inte gå hela vägen till att separera den juridiska uppgiften från den ceremoniella. De samfund som så önskar måste få neka att hålla vigselceremonier för homosexuella, för personer från ett annat samfund eller med en annan livsåskådning, såväl som för personer som avviker från vad just detta samfund kan acceptera: frånskilda, infertila, kvinnor som inte är oskulder eller vad det nu kan vara för exkluderande skäl man vill upprätthålla i sin religiösa tolkningstradition. Religiösa traditioner och samfund är ofta exkluderande. Just därför är det oacceptabelt av staten att lägga myndighetsutövning, i detta fall vigselförrättning, i samfundens händer. Inga trossamfund bör ha rätt att förrätta juridiskt bindande vigslar, endast myndigheter. SKRIBENT ■ Christer Sturmark
Söndag 20 januari 2013 PER T OHLSSON · SÖNDAG 20 JANUARI 2013 Försvaret, var god dröj ”Fakta är allt annat än svårtolkade.” Vid sidan av rösträtten och tulllarna var försvaret en av de stora stridsfrågorna i svensk politik under 1800-talets sista decennier. Det blev allt mer uppenbart att det otidsenliga systemet med indelta soldater behövde ersättas av allmän värnplikt. Men indelningsverket, med sina kopplingar till stormaktstiden, hade gott om patriotiska tillskyndare och avskaffades först 1901. Under dessa år, medan Sverige tvekade mellan gammalt och nytt i försvarspolitiken, sände Rysslands militärattaché i Stockholm en rapport hem till Sankt Petersburg: ”Sverige har ingen armé – det har en vaktparad.” Det skulle inte förvåna om dagens ryska diplomater skickar snarlika depescher till sina uppdragsgivare i Moskva. För återigen befinner sig Sverige i försvarspolitisk kris medan stora delar av det politiska etablissemanget sitter fast i ungefär samma attityd av förnekande som en gång indelningsverkets vänner. Nu gäller det alliansfriheten. De senaste veckorna har debattens vågor gått höga. Det hela började med ett sensationellt uttalande av överbefälhavaren Sverker Göranson: ”Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” (SvD 31/12) ÖB:s uttalande kommenterades av försvarsminister Karin Enström (M) i ordalag som var lätt häpnadsväckande i sin virrighet. Hon sade att det svenska försvaret är ”rimligt” starkt och tillade sedan att ”hela landet” skall kunna försvaras. (DN 9/1) Men just detta, ett försvar av hela landet, är omöjligt, menar ÖB. Ändå anser försvarsministern att Göransons bedömning är rimlig. Det går inte ihop. I samma intervju fick Enström frågor om den ryska upprustningen. Hon beskrev läget som ”svårtolkat”. Men fakta är allt annat än svårtolkade. I år ökar Rysslands försvarsutgifter med 25 procent. Kring 2020 beräknas de motsvara nästan 5 procent av BNP. Sverige rör sig åt andra hållet: 1988 uppgick försvarsanslaget till 2,5 procent av BNP, 2001 var andelen 1,8 procent och 2012 var den nere på 1,2 procent. Sedan kalla krigets slut har den svenska marinen krympt från 71 fartyg och ubåtar till 16 och 23 flygdivisioner har reducerats till 4. Bara under de närmaste tre åren bygger Ryssland 50 nya krigsfartyg. Ett konkret exempel på vad detta kan betyda för Sverige är Gotland. Den stora ön i Östersjön har i praktiken övergivits. Det räcker emellertid med en blick på kartan för att förstå att om ett allt mer auktoritärt och revanschistiskt Ryssland skulle vilja återta Baltikum, så erbjuder Gotland den bästa möjligheten att skära av Estland, Lettland och Litauen från deras Natoallierade. Hur skall då Sverige kunna försvara sig? Politikerna utgår från att andra länder kommer till undsättning. Enligt ett riksdagsbeslut från 2009 skall Sverige inte vara passivt vid ett angrepp mot ett annat EU-land eller en nordisk granne och förväntar sig därför ”att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas”. Politiken bottnar i EU:s Lissabonfördrag, vars artikel 42:7, solidaritetsklausulen, stadgar att alla medlemsstater är skyldiga att ge ”stöd och bistånd med alla till buds stående medel” om ett EU-land utsätts för aggression. Kruxet är att dessa formuleringar är diffusa och föga bindande. Det sägs sällan rakt ut,
Page 1 and 2: Redigering: Stina Mortensen/Kim Alm
Page 3: Till dig som bryr dig. Nyheter kan
Page 7 and 8: Söndag 20 januari 2013 som ett sk
Page 9 and 10: Söndag 20 januari 2013 TERRORMISST
Page 11 and 12: Söndag 20 januari 2013 Det var omb
Page 13 and 14: Söndag 20 januari 2013 ■ 20 febr
Page 15 and 16: Söndag 20 januari 2013 och Shewan
Page 17 and 18: NYORDET Söndag 20 januari 2013 Hj
Page 19 and 20: BULGARIEN Söndag 20 januari 2013 V
Page 21 and 22: Tisdag 22 januari 2013 NISREEN MASS
Page 23 and 24: esöker en niondeklass på Europapo
Page 25 and 26: Bil köpes, även defekta, alla mä
Page 27 and 28: Söndag 20 januari 2013 JOBB ● Ba

SDS-master 5.0.23 - Sydsvenska Dagbladet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?