REGISTER ÖVER GÅRDAR, TORP OCH BACKSTUGOR I LARVS ...

En skoldag i Larv på 20-talet. Upptecknat och textat av K.A. Lundmark.
En vintermorgon vid ½7 tiden stiger jag upp. Det är kallt i köket där jag har min
sovplats i en s.k. utdragssoffa. Farfar kommer upp och eldar i järnspisen. Vatten
som står i en spann på den lilla bänken är fruset.
Jag får ta på vardagskläder för att gå med ut till ladugården, det är mitt jobb att
handmjölka 2 kor. Vid halvåtta tiden är vi tillbaka i köket för frukost. När vi ätit
får jag göra min skolmatsäck. Den består av 4 smörgåsar på grovt rågbröd. Pålägg
är hemgjort smör, dito ost och ibland kokt vitt fläsk. Sedan jag bytt kläder och
snörat på mig träbottenskorna (trätofflor med långa skaft) är det tid att gå upp till
skolan, c:a 2 km gångväg. Skolan är nu borta, den låg där den nya kyrkogården nu
är anlagd.
Kl. 9 började skolan, med att läraren på orgel spelade en psalmvers, vi elever
skulle bidra med sång i den mån förmåga fanns. Sedan följde
kristendomsundervisning, lärobok var Luthers lilla katekes. Kl. 10 var första
rasten, c:a 10 minuter, likadant kl. 11. Från kl. 12-13 var s.k. middagsrast,
matpaketen kom fram och vi satt på långbänkar i avklädningsrummet, detta
tjänade och som matsal. Några av barnen kunde ha en flaska mjölk med som
dryck, men de flesta gick nog till vattennippelen som satt i ett porslinsfat i samma
rum. Nippeln sprutade rät upp och sedan man druckit var det nästan en sport att
spruta på någon. Allra bäst var, om styrkan tillät, sätta upp någon på fatet och
duscha honom i rumpan.
Gymnastik förekom någon gång i veckan, lokal för dessa övningar var mellan
bänkarna i skolsalen och klädsel samma som vi hade under skolarbetet. Alla kan
förstå att vi blev inga proffs i gymnastiska övningar. På rasterna, när det inte var
snö sparkade vi boll, plan var vägen mot Bäsingen. Träskokängorna kom då till
nytta men rörelseförmågan var mycket begränsad vad det gällde fotbollsspel.
Fanns det snö åkte vi släde och spark från Bäsinge kulle till korsvägen, 1 resa per
rast.
Uppförde vi oss mindre bra kunde rottingen komma fram. Vid ett tillfälle satt vi
på kanten mot nuvarande Gösta Petterssons och kastade sten genom en
sönderslagen ruta på vinden till det lilla hus som då fanns. Trots tillsägelse
fortsatte vi vårt ofog. Men då small det, 2 rapp var av den mjuka käpp som
kallades rotting.
Trots detta högaktade jag vår lärare! Denne var i någon mån också jordbrukare,
lärarelönen var inte stor och tillskott behövdes. 1 kossa, 1 sugga, 1 hundratal höns
samt 1 ridhäst var magisterns djuruppsättning. C:a 1 ha jord ingick i lönen för
lärarens arbete som kantor i kyrkan.
Skolarbetet var varannandags läsning. Måndag, onsdag, fredag hade läraren klass
5-6. Tisdag, torsdag och lördag klass 3-4.
Genom det kompisskap vi hade med läraren hjälpte vi honom gärna med djur,
jordbruk och ved. När vi kom upp i klasserna kunde vi få köra till kvarnen, till
Vedum med 1 gris eller till Lockebacke för att hämta hö. De nämnda sysslorna
ingick, som alla förstår inte i läroplanen, om sådan fanns, men vi tyckte det var
jättekul.
En gång var jag och en klasskompis iväg för att hämta hö, då skolinspektören
helt plötsligt dök upp i skolan. Vi blev hastigt ”genom lärarens försorg” inkallade
till skolarbete i stället för höbärgning.