hallbar_utveckling_i_praktiken

More documents

Recommendations

Info

som vanligt inspirerats av innehållet på sitt sätt i förhållande till sina livserfarenheter och sin ämnestillhörighet. Men nu var man tillbaka till verkligheten i skolan med uppgiften att tillsammans i arbetslaget göra något av detta. Frågorna hängde i luften. – Vad är det egentligen som krävs av oss? – Vad är det nu som ytterligare ska läggas på oss? Men stämningen var ändå god. Det här är ju ändå frågor som berör oss alla. Vissa känner sig redo att ta ny sats och andra känner igen sig och ser att deras ämnen fått en framskjuten plats i arbetet. ” Det hade känts lite som om den pedagogiska utvecklingen hade gått lite i stå. Vi var redo för nya utmaningar” ”Vår grundsyn har alltid varit att vi inte vill presentera några färdiga sanningar” Demokratiska beslutsprocesser kräver ofta struktur. Nedan följer några av de naturliga steg som brukar lyftas fram när man gör modeller över 1. Klargöra problemet 2. Vidga perspektiven 3. Formulera delmål 4. Göra en handlingsplan 5. Genomföra 6. Utvärdera gruppers arbete. Genom att lite systematiskt ta dessa steg slipper man att ta itu med allting samtidigt. Här har vi ett exempel på parallelliteten mellan utvecklingsprojekt och undervisning som vi tidigare nämnde. Dessa steg passar lika väl ett arbetslag som angriper ett nytt område som en grupp elever som t.ex. ska arbeta med projektarbete. 1. Klargöra problemet Här handlar det om att alla blir överens om en formulering av vad det är som ska göras och att klargöra vad syftet är. Vad förväntas av oss? I projektet kunde problemet som lärarna stod inför definieras som att ”skapa en konkret undervisning utifrån perspektivet hållbar utveckling”. Det är en relativt luddig formulering och det hade varit lockande att snabbt smalna av och hitta något mer konkret redan från början. Men det finns en viss poäng med att vila i förvirring ett tag för att i nästa steg istället vidga perspektivet. 108 • Kap 5 – Stegen mot en hållbar utveckling
2. Vidga perspektiven Ofta tenderar grupper att bli rationella och finna lösningar för hur man snabbt och enkelt ska kunna komma vidare. Det spar förstås energi och är ett sätt att komma undan den lite mödosamma processen där det gäller att ge och ta i en diskussion. Gruppen brukar kvickt formulera ett antal uppgifter som delas upp mellan deltagarna. Vi känner igen det från taktiska elevers sätt att göra grupparbeten. Men på det sättet går man förstås miste om allt det som kan växa ur en diskussion. I arbetslagen började man med att gå en ”runda” där var och en kort fick bjuda på det han/hon tyckte var de väsentligaste sakerna som kom upp under den första inspirationsdagen. Ibland kan en sån här runda kännas konstlad, så konstlad att vi lätt hoppar över den. Varför ska vi krångla till det när man kan prata som vanligt? Vanligtvis faller vi fort och lätt in i invanda rutiner där vissa medarbetare tar mer plats medan andra lutar sig tillbaka och vilar sig i att slippa ta initiativ. Rundan tvingar arbetslaget att på ett milt sätt bryta detta mönster. Utgångspunkten är att ju fler som får yttra sig desto rikare blir underlaget för att komma vidare i arbetet. Efteråt kan heller ingen hävda att de aldrig fick chansen att ta plats. Ofta finns det också en inbyggd vilja hos en personalgrupp att upprätthålla samförstånd, någon tar på sig rollen att medla, varför bråka…? Och det är väl bra, man kan ju knappast kämpa om allt. Men det är inte alltid samförstånd leder till utveckling och förnyelse. Ibland finns det t.o.m. en vits med att se till att lyfta fram de motpoler som finns i ett arbetslag, just för att skapa ny diskussion. Det är inte heller säkert att det bäst borgar för utveckling att låta alla arbeta med ett område där de känner sig hemma. Kanske kan ett första tillstånd av förvirring leda till förnyelse. Perspektivet hållbar utveckling syftar bl.a. till att hålla diskussionen levande. I arbetslagen blandades frågor med påståenden, positiva som negativa. ”Om man nu förväntas ställa flera aspekter mot varandra i varje moment som ska tas upp. Blir inte det väldigt tungrott?” ”Äntligen kan vi ta tag i skolgårdsarbetet som legat nere och känna att det har sin plats” ”På det här sättet kan eleverna äntligen få känna en röd tråd mellan de olika ämnen de möter.” Kap 5 – Stegen mot en hållbar utveckling • 109
Page 1 and 2:
© Myndigheten för Skolutveckling
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD..................
Page 5 and 6:
Förord I Sverige pågår ett omst
Page 7 and 8:
Hållbar utveckling är ett perspek
Page 9 and 10:
are, elever och skolpersonal samarb
Page 11 and 12:
Kapitel 1 Vad är utbildning för h
Page 13 and 14:
Ett av de första ställen där beg
Page 15 and 16:
gälla - mot vilka har vi moraliska
Page 17 and 18:
De övergripande syftena med utbild
Page 19 and 20:
Hantering Ett kritiskt förhållnin
Page 21 and 22:
Det är i möten mellan eleven och
Page 23 and 24:
I öppna möten ges mötet ett vär
Page 25 and 26:
Som världen ser ut idag är det in
Page 27 and 28:
För att dessa syften ska uppnås s
Page 29 and 30:
ollspel, som gynnade elevernas möj
Page 31 and 32:
SO • Vad behövs i en demokrati?
Page 33 and 34:
På en diagnos i matematik för år
Page 35 and 36:
der detta år heter ”Uppdrag Orsa
Page 37 and 38:
ta ansvar, reflektera och samarbeta
Page 39 and 40:
Lärare att kontakta Åke Carlberg
Page 41 and 42:
En viktig del är att eleverna iden
Page 43 and 44:
er det är kul! Bönderna har dessu
Page 45 and 46:
alternativt framställd mat. På le
Page 47 and 48:
Från kunskap till handling Projekt
Page 49 and 50:
espektive Världshandel. De valda o
Page 51 and 52:
• Den moraliska och demokratiskt
Page 53 and 54:
SvD 2002-08-16 ”Därför ökar sj
Page 55 and 56:
Frågor att besvara inför presenta
Page 57 and 58: I utbildningen har friluftsliv ocks
Page 59 and 60: • Alla måste ha rätt att inte s
Page 61 and 62: Staden erbjuder rika möjligheter t
Page 63 and 64: staden? Räcker jobben till alla? B
Page 65 and 66: sovstad eller kommer man lyckas med
Page 67 and 68: terna visar bl.a. att skolorna fåt
Page 69 and 70: Ett konfliktperspektiv genomsyrar u
Page 71 and 72: internationellt perspektiv för att
Page 73 and 74: man när man köper en vara? Vad av
Page 75 and 76: va samt miljövård och jordens öv
Page 77 and 78: Där jämförs de två produkternas
Page 79 and 80: skövlas? Alternativen var: konsume
Page 81 and 82: • I en given situation kunna se k
Page 83 and 84: måste samarbeta mer så att det in
Page 85 and 86: Hur påverkas omgivningen av att f
Page 87 and 88: principer hjälpa oss att reflekter
Page 89 and 90: tiverar sina åsikter. Intressant
Page 91 and 92: Heta stolen Under övningen ”Heta
Page 93 and 94: Mediebevakning Diskussionerna som f
Page 95 and 96: Lärarens roll För att stimulera o
Page 97 and 98: vad de skulle göra och fått raka
Page 99 and 100: juder många tillfällen till öppn
Page 101 and 102: got som läraren inte kunde ana vid
Page 103 and 104: • Eleverna ska ges rika möjlighe
Page 105 and 106: ”Undervisningen har tillförts en
Page 107: och kommunicera den med andra? Det
Page 111 and 112: •ger eleverna möjlighet att ta s
Page 113 and 114: i en demokratisk process låta dem
Page 115 and 116: Bilaga 1 Om projektet ”Hållbar u
Page 117 and 118: arnas undervisningsplanering. Varje
Page 119 and 120: Stiernhööksgymnasiet, Rättvik De
Page 122: Hållbar utveckling i praktiken Hå
show all

hallbar_utveckling_i_praktiken

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?