LLB MÄSSAN 2013 - STTF

och hon har hela tiden haft sinnesnärvaro
och viljestyrkan att följa
livets alla fatala nycker.
Hennes utvecklingsväg startade
egentligen i måleriet när hon som
tonåring gick på gamla ”Grundis”.
För att senare successivt övergå till
skulptur.
Den lilla skalan fascinerade och
genom en kamrats mamma, som var
tapetserare på Stadsteatern, kom
hon i kontakt med LÅNGA NÄSAN
där hon blev elev i dockteatersceno-
stannade i 1 ½ år.
Sedan fortsatte lärlingsvägen hos
dockmakaren ARNE HÖGSANDER
i ytterligare 1 ½ år. ”Under den här
tiden förstod jag för första gången
sambandet mellan skulpterad form
och rörelse”, säger Amanda.
Maskskulptör proScen
ATT VARA LÄRLING
innebär att man får utbildning genom
att delta i den allmänt förekommande
produktionen, från början till
en mycket blygsam lärlingslön, som
sedan successivt kommer att höjas
i förhållande till fullgjord utbildning.
Det här förfaringssättet gör det ibland
lite svårt att exakt peka på var lärlingen
övergår till att vara freelance
och/eller eller anställd. - Men det är
ändå ett bra sätt att meritera sig in
i branschen tycker Amanda. Dessutom
kan det hända att man som
yrkesverksam väljer att ytterligare
vidareutbilda sig.
FRILANSANDET
beställningsjobb av olika fria grupper
i Sverige och var dockspelare på
Sidan 19
hon återkom för att arbeta på Stadsteatern/Långa
Näsan som dockspelare,
scenograf och dockmakare i
VIDAREUTBILDNING
En kamrat rekommenderade henne
Paris, där skådespelare och scenografer
får samma grund.
Hon var som klippt och skuren för
denna utbildning. Här undervisades i
dynamisk rörelse, färg och form.
Hon jobbade samtidigt med ”fria,
experimentella produktioner” runt
omkring skolan. Då den italienske
maskmakaren och konstnären
Donato Sartori kom till Peter Oskarsons
Helsingegården i Sverige
lockade han henne att komma till
norra Italien, Abano Terme i Padua,