Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA

analys avseende bibliografisk koppling. Med Bibexcel får man fram datafiler med
tabbad data som kan importeras till Excel eller liknande program för att bearbetas eller
analyseras ytterligare. I vårt fall använder vi Bibexcel för att få fram de bibliografiska
kopplingarna som finns i tidskriftsartiklarna utifrån vår sökning i SSCI.
Av de 455 artiklarna som utvanns ifrån tidskrifterna togs 158 artiklar bort, en avgörande
anledning till detta bortfall var att vi ej gjort någon standardisering av
referenssträngarna 6 , samt att vissa av artiklarna helt saknade referenser eller
gemensamma referenser med de övriga artiklarna. Kvar återstod då 297 artiklar. Data
från dessa 297 artiklar bearbetades i Bibexcel med syfte att göra de bibliografiska
kopplingarna. Vi valde att sätta ett värde på minst två gemensamma referenser mellan
artiklarna för att inte få för många par, vilket skulle leda till ett svårarbetat material. Den
bibliografiska kopplingsfunktionen i Bibexcel gav utifrån ovanstående material
slutligen 918 kopplingar.
5.2.2 Normalisering av referenslistors längd
Olika artiklar har olika antal referenser, vilket är något man måste ta hänsyn till vid
uträkningar av olika dokuments kopplingsstyrka, dvs. antal gemensamma referenser.
För att komma till rätta med referenslistornas olika längder bör man göra en så kallad
normalisering av dessa. Det finns olika metoder för normalisering, en av dem är
cosinusmåttet, vilket vi har använt oss utav. Det definieras enligt följande (Jarneving
2005b, s. 58):
rij
NCSij = —————
v(ni*nj)
NCSij är den normaliserade kopplingsstyrkan mellan artiklarna i och j;
rij är antalet gemensamma referenser för artiklarna i och j;
ni är antal referenser i referenslistan i artikel i;
nj är antal referenser i referenslistan i artikel j.
När listan med kopplingsstyrka för varje dokument genererats i Bibexcel beräknade vi
kopplingsstyrkan utifrån cosinusmåttet. Detta arbete utfördes i Excel enligt följande
tabell:
6 Se kapitelavsnitt 7.3
22