Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>informationsvetenskap</strong>. Det kan vara en svår gräns att dra mellan båda dessa ämnen. Vi<br />
valde att använda oss av benämningen <strong>informationsvetenskap</strong> som en bredare term<br />
vilken inkluderar biblioteks- och <strong>informationsvetenskap</strong>.<br />
Angående tidsperioden hade vårt resultat kanske blivit annorlunda om vi använt ett<br />
längre tidsintervall. Jämfört med tidigare studier varierar de tidsperioder som använts i<br />
studierna av just forskningsfronten <strong>inom</strong> <strong>informationsvetenskap</strong> med vårt tidsintervall.<br />
Tidsperioden i Perssons (1994) undersökning av forskningsfronten var 1986-1990<br />
medan i Van den Besselaar och Heimeriks (2006) studie var tidsperioden ett år. Vi<br />
valde att avgränsa vår undersökning till tre år eftersom vi inte skulle få ett för stort<br />
underlag men ändå en längre tidsperiod samt försöka få ett tillräckligt jämnt material<br />
över tid.<br />
Det resultat vi har fått speglar givetvis de tidskrifter vi valt. Resultatet hade möjligen<br />
kunnat se annorlunda ut om vi valt andra tidskrifter. Att Informationsåtervinning samt<br />
Bibliometri i vår undersöknings resultat tar upp stora delar av forskningsfronten <strong>inom</strong><br />
<strong>informationsvetenskap</strong> kan bero på att det är områden som är dominerande i JASIST.<br />
JASIST är sett till antal artiklar större än JDOC, 363 jämfört med 92 i vårt<br />
undersökningsunderlag, vilket kan bidra till att forskningsfrontens tyngdpunkt främst<br />
förlagts till de områden som det skrivs om mest i JASIST. Dock visar det sig vid en<br />
närmare studie av kluster ett (”Informationsåtervinning”) ändå att klustret består av en<br />
relativt jämn fördelning av artiklar både från JASIST och JDOC, vilket tyder på att vi<br />
ändå valt tidskrifter som kompletterar varandra sett till att täcka in forskningsområdet<br />
<strong>informationsvetenskap</strong>.<br />
Vad gäller tillämpning av metod är det viktigt att vara medveten om och ordentligt<br />
inläst på vilken inverkan olika metoder har på slutresultatet innan man genomför själva<br />
undersökningen. Vi valde klustringsmetoden SLINK vilket genererar stora samt något<br />
”brusiga” kluster, vilket fungerar bra om man som vi studerar en forskningsfront, vad<br />
det forskas kring ”just nu”. I ett annat fall då man med klustringsmetoder vill studera ett<br />
område mer ingående för att fånga alla dess beståndsdelar, även mindre, kan till<br />
exempel complete link clustering vara lämpligare. Complete link clustering genererar<br />
till skillnad från SLINK små och väl sammansatta kluster.<br />
När vi gjorde de bibliografiska kopplingarna i Bibexcel försvann ett stort antal (158)<br />
poster. Den främsta anledningen till att så många poster försvann var att vi olyckligtvis<br />
missat att standardisera referenssträngarna. Ett problem som finns med<br />
referensförteckningar i ett citeringsindex som SSCI är att referenssträngarna inte alltid<br />
är likvärdiga då det gäller författarnamn och tidskriftstitlar. Exempelvis kan en<br />
författares hela förnamn skrivas ut, men i andra poster kanske bara initialerna finns<br />
med, författare med flera efternamn kan skrivas på olika sätt i olika strängar. En<br />
standardisering av referenssträngarna skall därmed göras för att inte poster ska falla bort<br />
”i onödan” vid den bibliografiska kopplingen. För vår del innebar missen att<br />
standardisera referenssträngarna att närmre en tredjedel av alla våra poster föll bort<br />
vilket säkert haft en stor inverkan på vårt slutgiltiga resultat. Bland annat hade<br />
förmodligen klustrens storlek samt innehåll påverkats vilket i sin tur skulle kunna ha<br />
gett de olika huvudinriktningarna annan betydelse jämfört med de resultat vi fick fram.<br />
En fortsättning på vår studie skulle kunna vara att rådfråga en eller flera experter om hur<br />
vårt resultat speglar aktuell forskning <strong>inom</strong> ämnet <strong>informationsvetenskap</strong>. Vidare kan<br />
44