Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Forskningsfronten inom informationsvetenskap - BADA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
10. Synliggöra dåligt spridda, dåligt indexerade eller icke-citerade arbeten<br />
11. Bekräfta data och klasser av fysikaliska konstanter, etc.<br />
12. Identifiera ursprungspublikationer där idéer eller koncept diskuterats<br />
13. Identifiera ursprungspublikationer där eponymer 3 eller termer beskrivs,<br />
exempelvis Hodgkin’s sjukdom<br />
14. Förkasta andra författares arbeten eller idéer<br />
15. Bestrida andra författares prioritetsanspråk<br />
Thorne (enligt Egghe & Rousseau, 1990, s. 212) har gjort en sammanställning på<br />
oseriösa eller manipulativa citeringsorsaker som är raka motsatsen till Weinstocks lista.<br />
Thorne nämner, som exempel på oseriösa citeringar, bland annat uppdelning av en<br />
forskningsrapport i flera olika delar, citeringar med uppenbar giltighet som kan spegla<br />
vilken typ av synsätt som helst och självciteringar.<br />
De olika skäl som en författare har för att citera till ett visst verk är som sagt svårt att<br />
utröna och det är något som man kan ha i betänkande när man använder citeringsanalys<br />
för att exempelvis kartlägga ett forskningsområde eller hur ett visst verk har citerats.<br />
Vid bibliografisk koppling används referensförteckningar som undersökningsmaterial<br />
och en viss risk finns att de referenser som ingår i referensförteckningen har förts in av<br />
olika orsaker vilket gör att alla referenser inte är likvärdiga (Kärki 2003, s. 202).<br />
Därmed kan det finnas en viss felmarginal eller problem med exempelvis<br />
referensmaterialet vid en studie med metoden bibliografisk koppling. Man kan tänka sig<br />
att självciteringar kan få ett stort genomslag i materialet då en författare citerar sig själv<br />
och dessa referenser jämförs med andra författare som refererat till samma författare.<br />
2.2 Bibliometri<br />
”Bibliometri kan enklast beskrivas som läran om hur man med hjälp av kvantitativa<br />
metoder kan beskriva samlingar av dokument” (Persson, 1991, s. 6). Inom bibliometrisk<br />
forskning arbetar man efter antagandet att forskningsaktiviteten avspeglas i litteraturen<br />
och med hjälp av kvantitativa analyser av densamma vill man beskriva vetenskapens<br />
och teknologins utveckling (Kärki & Kortelainen, 1998, s. 1). Bibliometrisk forskning<br />
är interdisciplinär och dess metoder innehåller element från matematik,<br />
samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik (Glänzel, 2003, s. 5). De variabler man<br />
främst arbetar med <strong>inom</strong> bibliometrisk forskning är publikationer, författare, referenser<br />
och citeringar (Kärki & Kortelainen, 1998, s. 6).<br />
Termen bibliometri introducerades av Pritchard 1969 och med bibliometri menade han<br />
en tillämpning av matematiska och statistiska metoder på böcker och andra<br />
kommunikationsmedier (Glänzel 2003, s. 6). Samtidigt började termen scientometri<br />
användas i Östeuropa och termen är en översättning av ryskans naukometrija som<br />
användes av Nalimov och Mulscenko, senare grundades tidskriften Scientometrics i<br />
Ungern 1978 (Kärki och Kortelainen, 1998, s. 4). Med scientometri menades från<br />
början kvantitativa studier för att analysera vetenskaplig kommunikation, men enligt<br />
Glänzel har gränsen mellan termerna bibliometri och scientometri suddats ut och de<br />
används nästan som synonymer idag (Glänzel 2003, s. 6). Enligt Egghe och Rousseau är<br />
termen bibliometri begränsad till analys av bibliotek och bibliografier, och scientometri<br />
används för tillämpning av vetenskaplig policy. Istället använder de termen informetri,<br />
som förespråkats av Brooks, som enligt dem tar hänsyn till modern teknologi som gett<br />
3 Benämning på exempelvis en sjukdom som innehåller ett personnamn (Nationalencyklopedin 2007)<br />
8