SDS-master 5.0.23 - Sydsvenskan

More documents

Recommendations

Info

A16 Lördag 29 december 2012 VÄRLDEN AFGHANISTAN · FRAMTIDEN Militär närvaro inte ensamt avgörande ■ Sedan Nato beslutat att stora delar av de utländska styrkorna ska dras tillbaka duggar domedagsrapporterna om Afghanistans framtid tätt. Men landets utveckling hänger på mycket mer än den militära närvaron. Det är ännu inte klart hur många av de utländska soldaterna som kommer att lämna landet, men redan spår många att det afghanska statsbygget kan falla samman. Röda korset talar om sinande biståndspengar och humanitär kris, medan tankesmedjan International crisis group (ICG) varnar för inbördeskrig och regeringens sammanbrott. Martine van Bijlert vid Afghanistan analysts network tycker att bedömningarna är alltför drastiska. – Det är rätt att väcka frågan och det finns anledning till oro, men att det går så illa är inte alls givet. Att regeringen kollapsar är ett av flera tänkbara scenarier, säger honsws. Mycket har förändrats i Afg hanistan som inte är direkt beroende av de utländska styrkorna, påpekar hon. De forna krigsherrar- na har åldrats och fått starka band till den afghanska huvudstaden. Med hus, affärer och barn på universitetet i Kabul är de mindre benägna att åter plocka upp vapnen. Det är heller inte tydligt var skiljelinjerna i ett inbördeskrig skulle gå. Samarbete med olika grupper har blivit en överlevnadsstrategi och utveckling i form av exempelvis telefoner och internet har fört grupper närmare varandra. – Det är lätt att tro att bara för att det finns många grupperingar kommer vi att få se mer våld. Men samtidigt som det finns krafter som splittrar, finns också faktorer som för dem samman, säger van Bijlert. Tolv år av internationell närvaro har satt djupa spår i det afghanska samhället, och van Bijlert tror att mindre utländsk inblandning i politiken och ekonomin kommer att göra gott. Även om färre soldater med största sannolikhet också kommer att innebära minskat bistånd, behöver inte det ha en negativ effekt på utvecklingen. I stället kan insatserna bli mer välriktade. – Många regeringar har öst pengar över Afghanis- tan och tvingats ge sken av att det går bra för den inhemska opinionens skull. Det begränsar deras förmåga att ha realistiska strategier och spendera pengar där det verkligen behövs. Korruptionen är ett av landets största problem och mot den har den utländska insatsen haft liten effekt. Hos befolkningen är förtroendet för den genomkorrupta regeringen rekordlågt. Frågan folk ställer sig är inte om regeringen kan hålla sig kvar vid makten utan om den kan tjäna deras intressen. – Det finns en oförmåga hos internationella bedömare att föreställa sig att landet kan fungera utan FAKTA Oklart hur många utländska soldater som ska finnas kvar ■ Det finns i dag över 100 000 utländska soldater från 48 länder under Natobefäl i Afghanistan. 400 av dem är svenska. ■ 2014 ska afghanska styrkor ta över ansvaret för säkerheten. En del utländska soldater kommer då att lämna landet, andra stanna för att bilda den nya insats som ska ersätta Isaf. ■ Några länder, bland annat ”Det är rätt att väcka frågan och det finns anledning till oro, men att det går så illa är inte alls givet.” Martine van Bijlert vid Afghanistan analysts network om farhågorna för ett inbördeskrig. vår hjälp. Afghanerna är också väldigt oroliga över vad som kommer att hända efter 2014. Men de frågar sig: Varför är hela världen så säker på att vi inte kommer att klara det här? LINA MALERS/TT Frankrike, Tyskland och Storbritannien, har redan börjat dra tillbaka delar av sina styrkor. ■ Den svenska militära insatsen ska minskass till cirka 300 personer sommaren 2013, för att helt avvecklas ett år senare. ■ Hur många utländska soldater som ska finnas kvar i landet efter 2014 är oklart. Amerikansk militär har talat om mellan 15 000 och 25 000 soldater från USA och ytterligare några tusen från andra länder. TT Nyutexaminerade lokalpoliser visar sina färdigheter under en ceremoni vid ett utbildningscenter öster om Kabul. FOTO: RAHMAT GUL/AP INDIEN Redaktörer: Charlotte Fagerlund, Kalle Kniivilä E-post: utland@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 10 57 Postadress: Utrikesredaktionen, <strong>Sydsvenskan</strong>, 205 05 Malmö Våldtagen kvinna avled på sjukhus ■ Den unga indiskan som utsattes för en grov gruppvåldtäkt på en buss i New Delhi före jul har avlidit på ett sjukhus i Singapore, där hon vårdades. Den 23-åriga kvinnan fick livshotande skador av övergreppet, då hon den 16 december våldtogs av sex män på en buss i Delhi och sedan knuffades ut när fordonet var i farten. Hon fick även betydande inre skador av misshandel med ett järnrör, enligt polis och åklagare. Kvinnan opererades tre gånger och fick hjärtstillestånd innan hon i onsdags transporterades i ambulansflyg för att få specialistvård på Mount Eliza- BURMA beth-sjukhuset i Singapore. Specialistlagen gjorde vad de kunde för att stabilisera hennes tillstånd, men hennes liv gick inte att rädda. Sent i går meddelade sjukhuset att hon avlidit. Våldtäkten har utlöst våldsamma protester mot både gärningsmännen, det indiska rättssystemet och landets politiker. Premiärminister Manmohan Singh har lovat nya lagar för att stärka skyddet för kvinnor samt att höja straffsatserna för de värsta sexbrotten. Regeringen har även planer på att hänga ut dömda våldtäktsmän med namn, bild och adress på officiella hemsidor framöver. TT-AFP-REUTERS Suu Kyis stickning såldes dyrt. En färgglad ylletröja, stickad av den burmesiska demokratikämpen Aung San Suu Kyi, drog in nästan 50 000 dollar, motsvarande runt 325 000 kronor, på en välgörenhetsauktion i Rangoon i torsdags. Auktionen anordnades av Suu Kyis parti för att samla ihop pengar till utbildningsprojekt. FOTO: KHIN MAUNG WIN SKIEN Norsk pojke dog av svininfluensa ■ En elvaårig pojke har avlidit i svininfluensa. Pojken dog på torsdagen på Rikshospitalet i Oslo. Kommunläkaren Björnar Nyen bekräftar för tidningen Telemarksavisa attpojken var smittad med H1N1-viruset. TT-NTB NEW YORK 19 procent färre mord i New York ■ Antalet mord i New York har i år varit det lägsta på femtio år, uppgav borgmästare Michael Bloomberg i går. Totalt 414 mord har begåtts 2012, en minskning med 19 procent från förra årets 515, sa Bloomberg vid en ceremoni för stadens poliser. TT-AFP BERLIN Medicintest på ovetandes östtyskar ■ Några av världens största medicinföretag provade ut mediciner på ovetande patienter i Östtyskland, uppger radiobolaget MDR och tidningen Tagesspiegel. Ett femtiotal västliga läkemedelsföretag, däribland Bayer, Schering och Hoechst (numera Sanofi) lät, mot betalning i efterlängtad västvaluta, genomföra 165 studier 1983–89. Uppgifterna bekräftas av dokument från DDR:s hälsodepartement. MDR belägger enligt Tagesspiegel sju fall där patienter avlidit efter att ha behandlats med icke godkända läkemedel – men det är svårt att veta om läkemedlen försämrade deras tillstånd. TT-AFP
Lördag 29 december 2012 Beirut: Jenny Gustafsson Belgrad: Christina Wassholm Buenos Aires: Kinga Sandén Istanbul: Tomas Thorén Kairo: Eva Plesner Köpenhamn: Karin Zillén London: Charlotta Buxton Madrid: Thomas Gustafsson New York: Lennart Pehrson Paris: Magnus Falkehed Rio de Janeiro: Henrik Brandão Jönsson Rom: Kristina Kappelin Shanghai: Ola Wong Tokyo: Said Karlsson VÄRLDEN FRANKRIKE Bonden Jean-Baptiste Gallo visar runt Gislène Hubert, som är en av de parisare som investerat i hans kor, i ladugården. Tiderna är tuffa för Frankrikes kött- och mjölkbönder. ”När det känns för deprimerande så går jag ut och jobbar lite med korna. Då känns det bättre”, säger Jean-Baptiste Gallo. Stöd en bonde – köp en ko PARIS ■ Bonden Jean-Baptiste Gallo låter parisare investera i kor som han sedan själv hyr. Stadsborna får i sin tur ränta på sitt kapital … i köttpaket. Det är ett sätt att tackla bankerna och EU:s jordbrukspolitik, säger han. – Här är din avkastning, säger Jean-Baptiste Gallo och räcker över en kartong med vakuumförpackade köttbitar till Gislène Hubert från Paris. Hon köpte en ko för motsvarande 15 000 kronor åt den franske bonden för ett år sedan. Hennes investering står nu och idisslar med nummer 2172 i örat. – Den är vit och skiljer sig ur mängden. Det var mitt villkor. Jag ville ha en ko som sticker ut ur mängden – precis som jag själv, säger Gislène Hubert och skrattar. Hennes köttpaket motsvarar en avkastning på sex procent på investerat belopp. Kon är ett kapital som hon kan röra och klappa, men inte växla ut i reda pengar under fyra år. Köttpaketens priser är desamma som Gallo använder i sin direktförsäljning på gården. De priserna är i sin tur redan lägre än vad kunderna skulle ha betalt i en vanlig charkdisk. – Det är en god investering, även om jag inte gör det främst för pengarna, säger Gislène Hubert. Det vin hon dricker hemma kommer från en vingård i Bordeaux där hon har investerat i fyra vinrankor. Det ger henne trettio flaskor vin per år. Investeringen i en ko är en ömsesidig vinnarlösning, menar Jean-Baptiste Gallo. – Jag har 75 kor, varav 55 mjölkkor. Av dem är 36 köpta av privatpersoner. För mig är det en finansiell lättnad som gör att jag kan investera i andra projekt för gården, säger han. En del av kapitalet som nu frigörs vill han använda till att starta glassproduktion på gården. Jean-Baptiste Gallos jordbruk ligger fem mil väster om Paris, i kanten av Rambouilletskogen. Det var en gång i tiden de franska kungarnas jaktmarker. Vägskyltarna varnar för rådjur och bockar. Att ägna sig åt kött- och mjölkproduktion är vanskligt, trots närheten till mångmiljonstaden Paris. Priser på mjölk och kött åker bergochdalbana på en allt mer spekulativ världsmarknad. För bönder som behöver investera innebär det ett risktagande som bankerna inte tycker om. – 2010 fick jag blankt nej av min bank. Jag var en hårsmån från att lägga ned. Det året gick verksamheten på minus 130 000 kronor. Då såg han ett reportage på tv om en tysk bonde som lät privatpersoner köpa kor som bonden sedan hyrde mot ränta i natura. – Jag upptäckte att redan Napoleon Bonaparte hade lagstiftat om baux de bétail, boskapshyra. Privatpersonernas räntevinster på boskapen beskattas inte, till skillnad från räntevinster på franska sparbankskonton eller aktier. – Dessutom känner jag mig delaktig i jordbruket. Jag kommer hit en gång i månaden och ser till kon, säger Gislène Hubert. Skulle kossan dö ersätts den av någon av dem som bonden äger i eget namn. Innan parisiskan reser iväg beställer hon en gås till julafton. Kontakten med kunderna är minst lika viktig som pengarna, berättar Jean- Baptiste Gallo. Han sliter hårt för lite, säger han. – I år tar jag ut 15 000 euro i vinst. En stor del av de pengarna måste jag använda till investeringar. I slutändan lever jag på 200 till 300 euro per månad, säger han. Den nivån ligger strax under franskt existensminimum. Han drar sig för att visa gårdshuset där han bor. Det visar sig vara en sliten, barackliknande husvagn på en lerig bakgård. Hans egna kor bor i en byggnad som är i bättre skick än bondens hus. Det är resultatet av 25 års slit i jordbruket, varav tio år på egen gård. Jean-Baptiste Gallo är 44 år och tar aldrig ut semester. Han kokade av ilska när det franska jordbruksministeriet i förra veckan publicerade genomsnittslönerna för franska jordbrukare: 52 000 kronor i månaden för en spannmålsbonde. Det är en ökning med 40 procent jämfört med året innan. FAKTA A17 Oklar framtid för EU-stödet ■ Hela 40 procent av EU:s budget går till jordbruksstödet, som infördes 1960 för att förebygga konkurser bland bönder. ■ Stödet skapade ett högproduktivt jordbruk som efter några år producerade för mycket. Överskottet exporterades till subventionerade priser, vilket i sin tur dumpade priserna i u-länderna med följd att deras jordbruk inte blev lönsamt. ■ Från 1992 finns en vilja att marknadsanpassa jordbruket mer, samtidigt som stödet skulle främja ett mer ekologiskt jordbruk – två ofta motstridiga mål. ■ Efter millennieskiftet har råvarorna blivit föremål för spekulation på finansmarknaden, vilket har gjort det svårt för jordbrukare att arbeta och investera långsiktigt. ■ Jordbruksstödet ska sänkas med 6,1 procent för perioden 2014–2020, föreslår Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy. Frankrike och flera andra länder protesterar. ”Många välbeställda bönder behöver inte ens arbeta. De kan bara sitta på sin stol och lyfta inkomst.” Jean-Baptiste Gallo. Spannmålsbönderna skördar lejonparten av EU:s jordbruksstöd. EU:s medlemsländer har just inlett förhandlingar om en omstöpning av stödet. Frankrike och Polen stretar emot. – Många välbeställda bönder med stor jordareal behöver inte ens arbeta. De kan bara sitta på sin stol och lyfta inkomst. Under tiden är det sådana som jag – med mycket arbete men lite areal – som går upp i ottan och sliter, säger Jean-Baptiste Gallo. Sedan han började hyra sina kor har en ny bank dykt upp och ger honom stöd. PARIS MAGNUS FALKEHED utland@sydsvenskan.se
Page 1 and 2: Redigering: Johan Lorentzon/Paul To
Page 3 and 4: ANNONS Spelregler: Allt som behövs
Page 5 and 6: HEIDI AVELLAN Lördag 29 december 2
Page 7 and 8: REA! Lägre priser - Högre kvalite
Page 9 and 10: Lördag 29 december 2012 Irene Mohl
Page 11 and 12: stämmer med deras mål och behov,
Page 13 and 14: stämmer med deras mål och behov,
Page 15: Gäller vecka 52, 27/12 2012-1/1 20
Page 19 and 20: USA:S BUDGET Lördag 29 december 20
Page 21 and 22: Första resan är gratis. BOKA HAPP
Page 23 and 24: Lördag 29 december 2012 våga gör
Page 25 and 26: Fick du inte julklappen du önskade
Page 27 and 28: STORA BOLAG Kinnevik B 2,42 135,70
Page 29: FONDER i gåR Vinnare Ändring (%)
Page 32 and 33: A32 Privatannonser: 040-93 44 00 Fa
Page 39 and 40: Lördag 29 december 2012 Företagsa

SDS-master 5.0.23 - Sydsvenskan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?