Svenska kulturfonden 2006—2007

”Ai mikä?”
Låt oss alltså se hur man jobbar på svenska i en finsk skola,
Puotilan ala-aste tar emot oss med öppna armar. Man är
helt klart entusiastisk över sitt språkbad.
– Nu ska vi förbereda oss för religionsprovet. Kom ihåg
att repetera hur Jesus började sin verksamhet och hur han
fick lärjungar, manar läraren manta vuorela.
– Ai mikä se vika oli (vad var det sista)? frågar en elev
genast.
– Var har du dina öron i dag, man måste lyssna nu för att
klara provet. Hur Jesus fick lärjungar, upprepar läraren tålmodigt.
Så går det till, undervisningen sker på svenska. Om eleverna
frågar på finska svarar läraren på svenska. Alla elever
antecknar på svenska i sina häften. Det ser bra ut. Men så
har de flesta gått språkbadsdagis före de kom till lågstadiet.
– Vi har lärt oss ren i så många år, svarar barnen lugnande
då jag undrar om det inte känns jobbigt med svenskan.
Veronica Hertzberg jobbar nu för att göra nätverket av
språkbadsskolor tätare och förhoppningsvis förbättra
samarbetet mellan dem.
– Lärarna som jobbar med språkbad är ofta riktiga eldsjälar.
Men också de behöver stöd och uppmuntran i sitt
arbete, säger hon.
Det tycker lärarna i Puotilan ala-aste att låter bra. De är
finnar som bott i Sverige och lärt sig svenska där.
– Jag kan inte förstå hur det kan vara så svårt för vissa
finnar att acceptera svenskan. Man talar om tvångssvenska
men jag skulle säga att hela landet utsätts för tvångsengelska,
säger Vuorela.
Kanadensisk modell
Språkbad är en kanadensisk modell. I Kanada satsar man på
en levande tvåspråkighet och har ett politiskt beslut på att
50
femton procent av befolkningen ska vara tvåspråkig.
I Finland går det helt enkelt till så att finska
föräldrar väljer att låta sitt barn börja i ett språkbadsdagis.
Det är ett finskt daghem där personalen
talar svenska. Tanken är att gruppen finska barn
som lärt sig kommunicera på svenska tillsammans,
sedan fortsätter i en språkbadsklass i lågstadiet och
högstadiet. Alternativt finns det exempel på barn
som börjat i helt vanlig svensk grundskola. Men det
har också funnits farhågor mot systemet. Bland
annat har man inom Utbildningsstyrelsen varit
rädd för att barnen inte ska lära sig sitt modersmål,
finska.
– Tvärtom har forskning visat att Helsingforsbarn
i språkbad behärskar sitt modersmål bättre i
årskurs sex än kamraterna som gått i vanlig finsk
klass, säger Veronica Hertzberg.
Modellen verkar fungera. Den föder inte bara
två- utan också flerspråkiga människor. – Sinnena
skärps. Lärarna är kanske mer måna om att barnen
51
faktiskt förstår det som avhandlas, man är noga
med att definiera ord, att allt ska vara förståeligt,
säger Hertzberg. Det har också visat sig att finska
språkbadsbarn kan svensk grammatik bättre än finlandssvenska
barn. Speciellt i tvåspråkiga regioner
kämpar ju lärare mot en utarmning av modersmålet
svenskan i de svenska skolorna.
– Det är inte bara inlärningen som blir bättre.
Språkbad har också en viktig social funktion. De
flesta barnen håller ihop i samma grupp från dagis
och hela grundskolan, säger Vuorela.
Någon elev har valt att helt gå över till svensk
skola och valt Botby högstadium. Skolan har fungerat
bra för dem.
Scouting på svenska
Den stora utmaningen är att få språkbadsbarnen att
faktiskt lära sig att använda svenska också utanför
skolan. Att de tas emot i den finlandssvenska grup-