1977 nr 104.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Bl. 1, INLEDNING
2- OLLE LÄNsBEZG, ETT PORTRATT.
4. BESTAlEiANT INTTH (1945)
5. NORDANVIND ( 1946)
6. RALLARNA KOYJdER ( 1 946)
7. BAEZ,lL4TRO ( S f 50)
s. nm HAEDA LEKEN ( t 956)
lo, TUPPENS $VENTYR (1 957)
10, FUP3.EN .OCH PWMPir: ('iy'j9)
11, KÄRE JOHN (1959)
12. NYARSNATT ( 1360)
43. SKILSM~SSA (996q)
15. ADAECSON I SVERXGE (1 964)
36, ADMSSON I PARADISET (1 965)
j7. $!EN K&A ADASISSOB (3466)
10, 2xbi;UBA (1975)
19, akaa VIKTIGA ROTIV a LANSBERGS F~P,FBT'~~A~SKB.P

Olle Lansberg tillhör ae most liiata och utl&n%de romanförfattarna
1 Sverige, sen trots detta ar Uet s& gott som omöjligt att i &e
litteraturhistoriska hanciböckem~a firiner tltLgot skrivet om honom och
hans verk. Detta ar aen enkla bakgrunaen till föreliggande special-
arbete.
Inledningsvis försöker jag ge en s& utförlig bild som möjligt av
författaren själv. D& det visade sig omöjligt att presentera en s&.-
aan bild med utgangspunkt fran de mer eller niindre ytliga tianings-
och tidskriftsartiklar jag funnit om Olle LBcsbesg, vande jag mig
till författaren airekt, son aycke-t välvilligt siincie mig ett brev
med utförliga självbiografiska uppgifter, Naturligt nog har detta
brev varit mig till ovärderlig hjälp i nitt försök att ge en skild-
ring av Lansbergs växlingsrika liv och författarskap.
Ekirefter föijer 1 kronologisk oraning en genorngiing av Länsbergs
samtligs böcker (11 vuxenrornaner, 2 ungdomsböcker och 1 debatt- och
resebok). Varje bok presenteras p& följande satt: först ett för-
h5llenáevis utfcrligt .innehAlhsreferat och omedelbart darefter en
subjektivt hallen kommentar. f
Avslutningsvis behandlar jag &ra motiv, som jag fnnnit vara sar-
skilt viisentliga i Lansbergs författarskap.

OLLE LANSBERG, ETT PBRTBATT.
Olle Lansberg fsddes i Uddevolla 23.g.3922 son,son till. försak-
I.
ringsmannen J,, Lansberg och Zlma C, Sinorisson, "En rörlig och
kanske Lite rotlös barndom geaon familjens flyttande mellan Ud-
devalla, Ljungby, Nölnqal, Stockholm, Göteborg. Föräldrarna skil-
des nar jag var 7 Ar." ' Olle gick 6 &s i folkskola 9 2 &r p&
Vasa högre allmanna läroverk 1 Göteborg,
Vid 15 %r Bonddräng, Tostarecis socken i Sjuharedsbygden.
Vid 16 svarvare p& SKP i Cbg. Vid 17 diskplocksro p& krog
p& Liseberg, bonddriing utanför Helsingborg i Sk%ne, och p&
hösten stamanstiilld vid Kungliga livregementets husarer i
Skövde, Det var p& hösten 1939. Det året kom anura viirldskriget,
1341 rymde jag d8rifrAn. Jobbade p& anliiggningsjobb
i Karlskoga, luffade till Sthlm, och träffade bohemer i sLuamen9
kom p& kristádslokaiiseringsjsbb i Dalarna, och tog sig
vidare till vägbyggen i Lappland, för att efter 1 %r &terB
vända till lump och straff i Skövde, dar jag började skrivaF
och das jag efter diverse brak som ledde till mentaben p3
Hyhov i Jönköping s& smilningom ski.ldes fr4n det militiira.
- - - Sedan blev jag servitör. Ztt yrke son ficslipa.de den
skrovliga stenen sa att Jag blev salongsfähig, och som gav
mig aiianga fribiljett r för framtida fzrder kars och tvars
genom klassanhäll et. 3 8
Perioden hösten 1944 - hösten 1945 bodde nygifte Olle Läusberg
med hustru Gunborg Maria i Stockholn. "Jag skulle g& ett ar g&
Eirkagdrdens folkhögskola, med baktanken att ocksa kunna få kontakt
me en förläggare s& att jag fick debutera, Det lyskades
o~ks8.~~" ~lltsH debut 1945: Restaurant Intim. 1946 kom romanen
-Nardanuind 9 1948 Rallarna kommr och 1956 Barnat_, 1954 - 1959
var Lansberg fast anställd som manuskriptförfattare p& Svensk
Pilinindustri, I: en intervja fGr Ulf Xilsan i FfB ,1359 säger Laaisbergr
"Nu har jag lemat filmen. Efter fem &r som nanusfözfattare
och sju gcncmskrivna $ilmer, s6. slutaae jag den d juni i &r. Vill
inte vara med längre: filmen har hannat i ett katastrofalt dödläge.
Bergaan p& ena sidan gch isa-sisse på den andra och vad darutöver
ar, det ar tystnad." * 1956 utkom boxningsroornen Sen har&z
leken (Ehinsberg hade själv varit boxare och käncie miljön), 1957flyttade
familjen Lansberg till SdöPle i Skitne. Samma Qr kon ungdomsboken
Tuppens äventyr och 1959 fortsättningen Tup~era cch pazv
a . 1959 var ocksá gret då Xare John 14g p% bokbanaelsdiskaras.
Med böckerna Den haraa leken och Käre John shog Lansberg p& allvar
igenom hos den stora publiken och nadde höga upplagesiffror.
1960 följde Nyårsnatt och 196: Skilsniissa. 1964 utkom Adassson i
Sverige och i rask följd Adamsson i purcrdisel l965 och ZIen kara
Pdamsssg 1966. "Pran 1/64 - 1969 var jag jorcibrukare, SGri'atEare,
eternellodlare, I det investerame jag mina göttjanster fr8n bestselierupplagorna
f rån Käre &n - Adamssoa. ''
I, Svenskt Författarlexikon 1956 - 1960
2, Brev fran Olle Länsberg
3. Dito
4.* Dito
5. FIE 1959 h. 34
6, Brev fran Olle Eansberg

&en áet gick inte s& bra, Lansberg ha& varit för optimistisk:
"Kan hamnade i en djungel av byrakrali och ekonomiska pr blem.
Man fick en psykisk knack och en halv miljon I skulder. "'O Det
skriver Alf l'iontán 1971 d& ha3 intervjuas Lansberg i Xölle.
LBnsberg hsac d& just f&%% FörfaL%artöreningens stipendium p&
1,000 kr .i manades för f em &r fraxat,
1968 och 1974 besökte Larisberg Kuba, %V& besök som i975 resul-
'terade i 2Suba, en nycket omdiskuterad reportagebok,
Samtidigt gjorde Lansberg ett föraök ned ett eget massmarknads-
förlag9 Corfitz, som givit U% Restaurant Intim'och Eare John,
Men brist p& Pan och stöd fran Kulturradet har gjort att den verk-
samheten upphört. "Nu fiskar jag sil2 som jag saltzr, aahjer och
existerar p$. Det verkar som om folk gillar sill biittre an böcker, I$ 0
Olle Lansberg skriver själv om sitt författarskap:
Det basta jag lyckades uträtta var viil att jzg lyckades
försörja en stor farnila p& ett s& osäkert jobb. Uen det var
huvudsakligen filmen och reportagejobb, främst i FIB och
andra veckotidningar, so5 gav existefismedlen fram till genom-
brottet ned 3en hards leken och definitivt ned Eare John.
Den stora glädjen fBrfattarskapet gav mig var att jag blev
folkliist, Bland bade rik och fattig. Den mest bidragande or-
saken till det - bortsezt fran vad jag skrev - var att jag
áldrig kunde sla2pa tanken pli att böcker skulle vara billiga,
Förklaringen till massupplagorna ar franst att szmtliga böcker
frHn och med Den harda leken, kom ut som orbginalOiliigb6cksr
p& folkbokklubbarnas %id, " I
7. Expressen 3.7.1971
O. urev fran Olle Lansberg
9, Dito

RESTAURANT INTDL. 1945, 267 s.
Inneha11
Tjugolrige Alf, sm vzrit till sj5ss i tre Sr, has gatt i land
och sbker zibete. Av en tillfal?fahet - S$r kan reda - pa att Restaurant
Intim behöver personal, %an zöker ugp personalchefen och f&r
omgaende bCrjr som sn6rgåcnisse, AS£ är skötsam och arobitiös, blir
allnänt omtyckt g& sin nya arbetaplats och arbetar sig fram not
nblet att bli servitör. Ett föshaklande med en av restzurangens
servitriser hinner han ocksa p&börja ocn avsluta. Genon sitt arbete
på.restaurangen kommer kli in 3 en for horon ny och okänd varbd befolkad
av intressanta rnanniskoödec. Mar triiffar han bl. a. k6ksmästarn
Kalle Söderberg, en h&rdhubad sch kolerisk natur, som dock
ar vanlig och bcjab not sina närmaste vänner, Bar finna ock& den
unga, rena flickan Pyret, vars alskade Georg dör i tbc. Innan romanen
ar till anda har Res%aurzcl Istin och dess människor hunnit
uppleva ett nord, tv& sjalmora och ett vaaiigt dödsfall.
Konment ar
Restaurant Intim är en episodiskt upplagd yrkesroman, som kunde haft
undertiteln "människoöden p& en restaurang". Al£ är den gestal t som
Lansberg använder sig av för att leda in läsaren i den nya miljön T
och aet ar oftast med Alfs ögon händelserna registreras. Eansherg
lyckas bra med sin skildring av ctamnicgen i detta strängt hierarkiskt
uppbyggda minisemhalle, sb t. ex, i denna beskrivning av Alfs första
arbetsama kvaih som smörg&snisse:
Han tyckte det var som om fan sjalv kommit in p& Intia med en
stor kvast och sopat runt ett tag* P& en kort stund blev aLlt
ett kokande inferno. Ban bar och sprang och sprang och bar, han
kande svetten strömma över hela kroppen, han slet son en slav
men and& räckte han inte tili överallt. Alla ropcde p& hanom,
alla 3eh6vde h jZbp oen han hade ju bara tu& handsr, Det var soa~
om hela personalen biivif galen. Ute i. matsalen %&g han bara
brKdskan, springet, men p& andra sidan svängdörren sjöd det av
liv. Alba ropade, alla haäe brstton, I köksluckan var det svart
av servispersonal som trängdes och skrek.
- En spätta fran!
- Fem chateaubriand beställs!
- Tre consomm8 fram!
- Tv& sill~otatisar!
Alfa skulle ha sitt. Alla hade mest bratton. Köksmästarn ropade
p% bgngar, de andra p5 mat. Alf tyckte det var d&rhnsmiissigt.
Fragan ar val om inte bansberg borde ha latit det stanna vid dettas
stt lata Restaurant Intim bli en ren yrkesroman och ingenting annat,
Nu kanns t. ex. passionshistorien som slutar ned ett dramatiskt re-
V O ~ Q ~ F B4- Q sjalvnord ~ ~ =%got patetisk och pilklistrad,

(fort sättes avs Ballarna khmmer)
InneRAL l
909. T jugosju&ri@;e Bal frid har smi ti t f rh hustru och barn
till Göteborg, dar han genen en ungbonskanrats fösnediing konner i
kontakt mod ett lag rallare. Valfrid blir, blosa p& grund av sin
kroppsstyrka, accepterad av rallarna och följer ned dem nar de drar
mot USmtlana, Nu följer en peziod av h%rl arbete i en miljö dar
karlaktighet9 styrka och hhdhet premieras. Under lagbasen Jöns .
Eriksson griives nan sig fsz~ genon Jantland, Detta gravargiing kallas
lite föraktfullt för "~omi~arf&gla~"~ till skillnad mot de "riktiga"
rallarnat 'tsallsre av den riktiga stammen, en annan sorts karlar som
var harda och flykiiftadeott Till denna senare kategori har en samling
gestslter som ständigt kommer att dyKa upp i Lansbergs båda railarromaner;
Fabian Bred, Stora R~bXong~ syndikalisten Rynawiten, Frunfen
m.fl,' Till Jöns'lag ansluter sig artonarige Amos Berg9 en yngling
som med tiden kommer att, växa ut till en praktfull och legendarisk
rallare. Den 4:e augus%i bryler storstrejken ut och "raLlardrottningenft
Kata Dalström kommer upp till sina pojkar i norr och håller ett bejublat
tal. Jens'lag vii1jer att inte deltaga i strejker, Välfrid vill
trots den annalkande vintern inte söderut som de andra l'sommarf%glar- 5
ea" utan drar sig läagra nozrut, Son "guling'', s-trejkbr'yt~re~ g%r
han en bard tid till mötes, Han hannar i Srniiland Relles lag, dar haa
haller pk att jobba ihjäl sig, innan han äntligen blir accepterad,
Nu etableras han ocksa ett förkr&llasde =ed Viktoria,'en flicka frQn
bygden. Vintersiisongen tar slutu men Vabfrid fortsätter att arbeta i
Smaland Pefles bag. Han undviker Viktoria och blir alltmer gsubb3anee
och palsjuk. Till samma lag ansluter sig snart aven Stora Ballong,
Svart Herman och Amos, Föijaen av ett magnifikt slagsiaal ell lan rallars
och ortsbor blir att sa gott so3 samtliga rsllare får avsked, Laget
splittras och lufferi blir följden. Stora Ballang, Amos och Valfrid
bildar ett triun~irat som drar ivëg tibL Ostessund, En norsk ~allzre,
msikä?skaren Eethawent gör sift intag -4 arenm och blir genast omtyckt,
medan Valfrid får problem meo alkoholen och blir allt. brakigare.
Ny splitzring följa-r Talfrid fHs arbete i ett nytt lag och det
har hunnit bli 1914 och första viirldskriget bryter ut, Viktoria visar
sig igen, Valfrid g8r henne med barn och ber henne "era At helvetetse
En rallare Kallad Ohand, begiven p& starka drycker, blir Valfrids
bäste van. 1918 ar ett nödh med ransonering och Valfrid &r ngra att
dö i spanska sjukan. I sitt medtagna tillst%nd yrar han on sitt förflutna
och hans kasrater far darigenom reda p& att han ar en föraktlig
skubbere, som rpt fran husVru och barn. Zcnacca slutar ed att
Stora Ballong drunknar och i syrinerhe",nos aösjer h%rt.
Kornne~t
ar
Se Rallarna kommer!

RALLARNA KOM?dZT?.+ 1/4EI, 241 S S
(f ortsattning par ~ordanuind)
e l .
Det her hunnit bli november 7929. Efter Stora Ballongs död har
arbetslaget upplösts. Vallrid har legat p& sjaksfugän ett par
mknader efter att ha f&tt reJii1V med stryk av ortsbefolkningen
och hamnar nu i ett nytt rallarlag, I arbetarbaracken ha.s kommit
en ny kocka, den uaga och farligt vackra Inger, Be% ~tbrgter en
vild tävling on Ingers gunst, en %avling som en figur kallad Vild
Svensken vinner. Denna seger %r aock ingenting värd, da det visar
sig att Inger redan ar förlovad ned en bygden8 son,
Även detta arbetslag splittras och p& Café HonoLalrr i Overhogdal
&terser Valfrid, som f.9, blivit alltmer övertygad socialist den
senaste tiden, och Dynamiten v,~áncira+ De f&s p%hugg i ett nytt
'gäng, dar stamningen präglas av vantrivsel ned basena övessittarfasoaer.
Dessutom förekonmer drt där tv2 strejkbrytare, som Valfri&
och Dynamiten lyckas skrmrna ivág frfin Lagret. T175 saneder senare
slutar Valfrid cch Dynamiten i laget ocn slingrar sig fram p& olika
arbeten till 1923, da .de far jo'ab inom det socialdenokratlska nödhjälpsarbetet
"Norrlands Statsarbeten". I juni detta Ar rakar de in +
i ett nytt lag, dar kockan hzter Stor-Stina, Eon visar sig till alias
häpnad vara Valfrids hustru* fran vilken han rymde 1909. Stina tycker
att skubbaren Valfrid ar ett riktigt kr$d och berättar, att hennes
och Valfrids gemensamma %va barn drirnknat ett par Qr tiaigare. Sen
har hon givit sig ut pA arbete som kocka och skaffat sig en ny karl,
som nu finna i barscken, Valfrbd blir förtvivhad, sncr ned sig Dynamitens
pistol och ger sig iväg. Alla fruktar det varsta, men nästa
dag ar Valfrid i alla fal1 tillbaka. Ett vaidsant slzgsmal nelian
honom och Dynamiten utbryter: Dynamiten rispar Babf-id i casákt.zt
ned en kniv och Valfrid ar nara att slA ihjäl 3ynamiten. Valfri& hiil-
Per sig undan en tid därefter, men finner secian för gott att Aterviinda
och ta sitt straff, j m&nadern straffarbete p& länsfiiagelset i
Une&. Skilsmäss& mellan honom och Stina kcmnrr ocksa till stgnd, I
mars 1924 har Valfrid sonat sitt brott och Dynamiten nöter honos atanför
fängelset. De dricker ett par öl i al1 vanska? och skiljs At.
Kommentar
I dessa baca rablarromaner firar Lansbergs mustiga berat%~rkocst stors
triumfer. Sarakilt minns man kanske Stora Ballongs uttalandeng dar
kraftuttrycken ar direkt hämtade ur den bibliska vokabuliiren: "Ecbu-
kanesars elefentes, nu är baggarna son Psfanassev, utbrister han t, er,
on gang om nQgra förtretliga norrmän i närheten. Fler exempel finns.
Inte minst förf attarens noggrannhet med de små. detal j erna (rallarnas
klädsel, deras verktyg och visor) ger berättelserna en övertygazde
akthetspragel. 3tt &terkommanck motiv ar notsattningen ael7an rall~sna
och de bofasts, bönderna, C& Vabfrid ratidat livet p& en Lagbas. $019
fastnat med foten i en tipp, belönas han med hedersnamnet Valfe Bohus
och far följsnde höga erkannacuc:"Jo ser du, Valle Eohus, det vac inte
basa namn du byzte nar du var nod. Smilland under tippen. Den gangen
flög din bondsjal till himlen, och i stallet kom det en rablarsjal
flygande, ratt ifrh helveue, svart och javlig."
Det ar inte heller enbart den ru~antiska och spiinnande sidan w al-
larlivet som kommer fram: ofta %r det det mycket hAsda slitet för
bsödf ödan som poängteras.

BAKi~riTEO. si)* 2 3 3 L
(fortsattes avt ~ki~siniisca)
Innehal l
I Uddevalla f6ds en dag pojken Georg so^ oönskat barn Vill unga
och ogifta föräldrar, pscdik~ntaonen Jakob Andersson och bonddottern
Olga Petrusson. Farfadern är predikant inom baptistkyrkan och
en sträng moralist, Farmodern ar hatsk% inställd till Olga, som hon
tycker fara&rvat hennea son Jakobs framtid. I denna disharnoniska
miljö kanner Georg sig naturatet nog rädd och viksen, Jakob och Olgô
gifter sig och snart begQvas LamihJen med ännu ett barn, doctern
Xaria. Kar Georg ax tre &r flyttar fa,niljen till Gustavsberg näsa
Uddevalla. Fadern, som fAtt sparken för fiffel p& sitt gamla jobb,
fdr nu anställning son resande. -Georg ar ofta. skraxd inför fadern,
80x11 ar snar till vrede och da brukar si%ss. D% denne blir inkallad
till militärtjänst bor Olga och barnen hos de strängt religiösa mosfös8ldrarna
pH gAr&en Tjurbacken. Snart ar fadern tillbaka och fmhhjen
flyttar tiL1 btölndal, dar modem öppnar en lyckosam pensionatsrörelse,
Snart upptäcker hon att hcn ater &r gravid, Eennes make
passar p% att förfSrs barnens sköterska, predikaatdottern Rakel, ett
äventyr som far till följd att aven Rakel råkar i "lyckliga om-
~tiindigheter'~, Olga tar hela saken lugnt och hon föder sitt tredje
basin, sonen Mark. Fadern har ekonomiska problem, byter arbete, gör
vidlyftiga affärer och skojar sig fras. SH småningom splittras famil-
Sen genom att fadern tar hyra p& en hat. Dessförinnan har han dock
hunnit g6ra sin hustru med barn igen. Olga tvingas g& i "fattigmanskonkurs"
och sa föds sonen Alf Gösta, Fadern medaelar i ett brev
att han vill ha skilsmasaa,
Georg hamnas nu i det präktiga, frireligiösa hernmet hos iarfakäld-
rarna. Han ghr i söndagsskola och Lar sig alltmer, att uan kan kcmma
langt med hjälp av installsanhet och smAhögner, Pappa Jakoh kommer
plötsligt tiilbaka, aiha rnisshiiiligi~ileter ar giömda och hela familjen
flyttar till Ljungby i Smalana. Har intrader en svilr %id för Georg:
han har inga kamratôr och i hemmet ar missiiajan mellan föräldrarna
stor. Han börjar IPCI i skolan och trivs faktiskt ganska bra ned den,
Men sv4righelerna i szmlivet mellan Jakob och Oiga förvarras slltner
och efter sommaren ar skilsmässan ett faktum. biaria stannar tills
vidare hos fadern i. Ljnngby, medan de tre andra barnen flyttar med
modern till ~~ölnasl.
Kommentar
Utförligt och med stort patos berättar har Lansberg om pojken Georgs
sju första, sviira Ar i en bedrUvlig hemsituation, som helt följd-
riktigt kulminerar med föräldrarnas skilsmässa. Utan sentimentalitet
men med stor medkansla redogar författaren ocksa för moderns mise-
rabla lott, och p& det sprakliga omradet kan man sarskilt notera hus
perfekt Lansberg behärskar den frireligiösa jargongen.
t

%nneh&ll
Pemt.on&rige Cocnz Persson fr&:?, G~zxnbestan 2 GöteBorg geir med i box-
ningsklubben Pugilist och gös genast succ6, Man as srngfrack och
lite stöddi-g, har fraagang hos flickor och vill n& toppen son boxare
s& snabbt som wö,jligt. I sanbanci med dM k Stockholm, dar Conny ar
publikfavorit och lätt vinner sin klass, träffar han Margit, den
flicka som skz bli hans livs största karlek. Eftersom hon svskyr
boxningssporten har hon till en början ocksa svart att hysa n$gra
ömmare känslor fer Conny sJZiv. ].latchningen av Conny fortsätter och
han kampas sig stadigt upp i eliten, Ban besegrar svenske mästaren
'i tv& matcher och har därmed blivit ett verkligt stort namn i bransch-
en, I denna milj6 komner hen ocksi% i kontakt med den omutlige sport-
journalisten Thorén samt proffspsornotorn Anders dy'^ Ekström.
En stor hkindelse i boxningsvarhden ar att masterhoraren Viking Svens-
son skrivit proffskontrakt med promotorn Artur Bedman och inte, som
väntat var, ned "Andy" Ekström, I samma Teva blir Conny anmäLd till
Boxningsförbianaet för att ha tagit proffsgager, en beskyllning han
tar mycket h%rt. Ban känner sig färdig ned amatörboxningen och s0ker
upp "Andy" för att f& groffskontrakt, "Andy", som kanner sig hämnd-
lysten mot Viking och Rednsn, g%r oed p& att ta in Conny i sitt "proffs-
stall" sedan Conny lovat.stt spöa Viking i en match. Via ett handslag
och en check p& 1.000 kr ar övergingen klar,
Proff smatcherna börjar och Conny lyckas bra, men matchen not Viking
dröjer. Conny friar till men f a ~ "nej". Han börjar me4 en biomsterfirma,
dar han snart har flera man anstallaa, daribland det gmla
ringvraket Kalle Pamp, som nu &r totalt aeddekad. Äntligen ska a&
matchen mot Viking bli ëv. Eötet ska ske i Stockholm, och däruppe uppvaktar
Conny Margit anda tills hon lovar att gifta sig med honom, Även
á matchen mot Viking blir det seger för Conny och frantiaen ser nu
verkligt I jus ut för honom,
&$argit och Conny har varit gifta ett fr och trots att Conny vzrit Tranghngsrik
tycker Kargit fortfarande illa on boxning. Dessutom anser bon
att Conny spelar for mycket på trav, För Viking her det g;.:% oraentligt
il1.a efter förlusten mot Conny: han har fatt 6 manaders stz~ffsrbete
för misshandel av ett fnask och hennes hallick. Conny driver sin blo~sterfirma
meä alltför stor optinism, bokföringen gar pa en och s&
saaningom tvingas han avveckla affärerna. Det börjar ocksa gH sämre för
honom i matcherna och han far nu, vi6 22 Ars alder, r&det att sluta
boxas, Samlivet med hustrun fungerar illa och slutligen tzr !:!argii ut
skilssriassa. Conny för e ~ allt t slarvigare leverne och f4r avtjana fiiiigelsestraff
för rattfylleri, Va1 u$e ur fängelset fortsatter hans sociala
problem och han söker alltmer tröst i alkoholen. I ett sista desperat
fö~sök att tjäna pengar p& sitt boxningskunnacce gör han tllfsaamans
med nagra andra f.d. boxarstjärnor en turné i lanasorten ned .f
"marknaasboxning", dvs. man utlovar nagra hunaralaspar i pris till den
i publiken som kan besegra nAgcn 'av cien, 3et blir nhgra skandaiartade
framtriidanden innan journalisten Thorén lyckas satta stopp för denna
smut.siga hantering. Conny, nu 26 &r gannai, gör allt för att konma tiiibaka
ch trots att han f%tt iiikarförtud mot all vidare boxning ldter
''Andyr' honom gOra en sista aaech mo% en kommande stjärna. Thorén skriver
en skanaalaxtikel före matchen och en het debatt om bomingens vara
eiier inte vara blossar upp, Innan Conny ska usp i ringen triiffar han
l!Iergit. Hon tycker fortfarande o5 honan, och han far sova hos henne

före araboningen, ~oesziatchza barjar, Gocny Ss illa ute och ftAn&y't
vill bryta matchen, men Ccnny f+r 3n ett drH2elag och vinnes p&
knockwout, Efter denna sege2 vis1 ",~dy'~for"Liitta att matcha Conny no%
nya frarngiingar, men denne sager nej. Ezn 752~ar O~,mf~~e~ och f6Ljer
med Margit hem.
Koamentar
Denna intensiva idrottsronian utgör enligt ~ X t förmeriands t
höjdpunkten
i Lansberge förfat$srskap. Skildringec av en ung boxares upphöjelse,
nedgQng och slutliga räddning blir mer än ett individuellt porträtts
jamaldes med berGttelsen GE Cozny E'eFsson Löper en standig diskussion
om boxningen som BOrott, Son Sen verkligt ansvesige i denna ruffiga
och blodiga lek utpekas ~roffspronotorn "Andy", &e3 fege affarsaannen
eon bars ser prcfik i sina boxnrt, Auen sportjournakisternns ansvar
potingteras och i denne roman hss journalisten Thorén narmaat tilldelats
en hjälteroll,
Ocksa sprakligt tillhör Den harda leken det basta Lansberg presterat.
tian använder sig au göteborgsslsng och boxarjargong 9% ett iullstanBigt
Övertygande siit% ach hans miljöskildring ar lysande.
Lansberg har en stark känsla för hur man dramatiskt bygger upp en au- t
man. Den absoluta höjdpunkten i Connys liv och karriär as näs hon besegrat
Viking och samtiaigt fPtt ttjatt av den flicka han &Iskar. %en
Conny ar v&rdslös i privat- och affärslivet och lever p& för stor fot.
Lhkson i de antika grekiske tságedierna straffas han för sitt övermod,
sin hybris, och faller allt djulpare mot botten.
Drivkraften bakom individualiclen Connys stora anstrangninar att bli
bast är i mycket ett socialt ni~cerv&rdeskomplex. Han vill komma sig
szpp i samhället och bli en erirgnd medborgare i. den t8f2na" värbclen:
",.,i den varlden fanns det ocksA en chans för honomr Conny, att bli
accepterad, och kcs han dit skulle han aldrig nagonsin mes behöva kiin~c
sig liten och enkel. Och bör att ~r~vra den. vayld-en bebovdes det verken
pengar eller studentexamen. Tiii den världen kunde mau skni'fa sig tilltrade
ockc8 ned noa och hiirda riarar."
9.

(fortsattes avt Tuppen och pazparna)
InnehC; 11
Per Xils Rune Ek (kallad ~upcen)~ tretton &X, sitter p& sommarlovet
och skriver en bok. Det blir en Seriittehse om hans upytag hemma p&
Skottlanda stuteri och hans ssn~onstötningsr ned ner eller mindre
oförstbende vuxria, Han har ett fint förhallande till sina förkildrar
och sina sju bröder, s& det blir trots Bans busliv aldrig nagra allvarligare
konfrontationer i hemlivet. Tuppens verkiige iirkefiende &r
den hart nar olrr,lig%eenlaldige polisko.istape1 3ackerud, som staadig'i,
för en hHrd kemp för att fh Suppen intagen p& uppfsstringsamtslt,
Detta lyckas dock aldrig, bl,&. därför att Tuppens pappa alltid hbl.ic?
sin son on ryg,gen i svha simationer, Vid ett tillfälle bjuder fodurn
%.ex, nPgra prtcrpas pk mutreiddag tör att ett av 'sonens ti3.ltag ske. tystas
ned, För övrigt framstår Tuppen som en "renhbrig grabb" med goda
avdikter, och det ar mest pcg,a. olyckliga omständigheter svn han ev
vuxna i grannskapet betecknas som traktens skräck.
Komment ar
Se Tuppen och pamparna!
TUPPEN CCH PAII~PARNA. 1959, 148 s. Uf-
( fortsattning p&: Tuppens äventyr)
Znnehbll
Har fortsätter Tuppen att berätta on si.%% svhra krig mot vuxvn\~iiiidcn~
och nu ar det pamparna - .- i staden Rydstad som plockas nrd ir&a siae b6gn
hastar. Dessa pampar ar %.ex, borgaastaxen, prosten, ordföra~i2.c~ -i,
nykterhetslogen och ata~rfulln~kf6gea olbdfö-ande, Z tur och or3nirg
fár de sina fiskar varma av don hjältemodigt stridande TuppenE och G.ven
P denna bok figcrerar konstapel SacKeruo san! et% exempel p& hur tam-liga
vuma aanniskor kan vara*
Ko rnmen%er
Tuppen har sin inställning till föshallandet vuxna - barn klar, Han
tillbakavisa striingt den ronantiska &sikten att barcdomen ii- mZnclskans
lyckligaste periodr '@Barndomen ax tvartom'ma~iniskans kardeste tid, D%
utsatts det vaxande manniskofröet och plantan för stiindign sr5Ytvisa
prövningar av muskelsta,rkare och penningöverlägsna äldre foreádrar.
bröder, släktingar, lärare och andra förnyndarpersoner."
Med denna ifisikt i. huvudet söker Tuppen görs livet SA aust 'son möjligt
för de vuxna förtryckarna i omgivningen. Ts&kigt ncg Gr det skallgen
traditionella och poanglösa pojkstreck som kommer till användning, och
som vuxen läsare har man svar$ att uppbada nagon större enttlaiaua i ~ -
för Tuppens ganska tsöttsamna satt att skildra sina ilhjiibted5dt1,

Inneh&il
Det ar en lördagskväll f seple~bes, I Plinthacn i Skåne löper
skeppet tlCleaer" i hamar och dess besättning stiger i land. Skeppare
ombord iir John Berndtsson, "en snart och ljuslzgd man pH trettio
&r med Wnaligt ansikte och faufa grilbl& ögon.1f P% caféet hos
handelsn~n Lindgren arbetar en rödharig, nig-cket vacker servitris.
John och kon kommes överens om att ses dagen darpd. P& scndagsmorgonen
badar John naken och servitrisen far syn p& honom men .
röjes sig inte, trots att bon ar axtraherad och nyfiken, I stallet
komriier henrres bror och dennes fiistmö fram till John och hen blir inbjucien p& frukostkaffe. Bar sr ocksa servitrisen, som nu talar
om att ho2 hetel Anita, och dennas fengriga dciter ]:atilde med,
Anita och John bestanimer sig för att resa in till Malmö och ta
Matilde med sig, och val das %ar John mea sig damerna på en tur till
Köpenhamn, De far en fin dag tillsa.mnans och atexvander trötta p8
eftermiadagen. P% Anitas initiativ beslutar John och hon att ses
senare sanna kväll. John as nagot kluven infor detta. Dels langtsr
han efter "renhet", dels har han inställningen att "flickor ska man
ta ratt upp ocn ne?. Ban har ocksa olivit djupt besviken i ett
tidigare karleksförhAlPande som spruckit.
Det blir kväll och da träffas p& nytt. John pratar om sjömansEivets
ensamhet och SA smaningoa kommer de igang med kyssar och smek. Anita
koketterar och utmanar John s& länge, att han slutligen blir hHrd-
hänt och aggressiv, varvid hon försvarar sig. De blir ovänner för en
stund men samsss ater och riagr2 entusiastiska samlag följer.
&torgonen darpa ska "Cleaerl' lämna Flinthann, och Anita och John tar
ett tvenagset avsked. Men John känner sig glad efter karleksnatten
ned Anita och tänker ta ny kontakt med henne.
Kommentar
Kare John ar en au LansSrrgc absolut största pubiiksuccér och har
i likhet med nagga andra av hans romaner aven filmats, I denna bok
finner läsaren en frisk och öppen erotisk skildring och dessutom före-
komer här ett par 8.k. runcia ord, &got son 1959 kunde taak?.s höja
lasarintresset ytterligare några grader. Men vad Lansbesg kanske
främst ar ute efter i Kare John ar att ta död pH den förljugna sjö-
mansronantiken. I en intervju för Ulf Nilson f FIB sager Lansberg
apropa aitt syfte att skritta om "vanliga niinniakor" r
Jag vill berattas s% got% jag kan, on hur vanliga nanniskor
her det. Son nu sjökillen i "Käre John", förresten sjckillar
över huvud tagett hur manga 2r det inte som tror att Som har
en tjej i varje hamn och allt det dar, nar sanningen ar den
att det enda don känner till ar fnask dom kan köpa och s3 kvin-
nor därhemma som dom satt sa högt upp p& en piedestal att det
blir galet p& det sattet. 96.

Innsh&l. l 7-
I en garnisonsstad ar en ngArskviill tre unga varnp12ktXgz ute och
pror;ent.rar, Det ar Xlemsns, Honrikssorr och Svanpen som tir p& jakt
efter nöjen och flickor, Efter ett besak p& ett café, dar de berusar
sig p& medhava >unsch, beger de sig t311 Folkets Bark, Har
splittras berättelsen upp, s& att likaren far föl~a de tre hiavudpersonernas
öcien i tur och ordning.
HPernens ar p8 ett dystert huaör, Han vantsivs i det mllltiira, dar
Ban gjort sig känd som en buse och alagskampe. X sitt innersta lang-
tar han efter renhet och nggot att tro p&. Besviken lamar han Folk-
parken och hannar i stallet ay en händelse p& en nytlrsgudstjtinst i
kyrkan, dar han blir intresserad av en vacker,'ailvarlig flicka i
sama bask, De f2r kontakt med varandra och kroppsflirtar, men nar
depkommit utanför kyrkan är stamningen bruten, Han f%r L alle fal7
till sis% följa henne hem och han tar hennes oskuld (-uilke$ hon
mycket garn& &r med Det blir en vacker kiirbeksugplevelse för
bada.
Honriksscn, eo liten snobbig cyniker sch Rletzsche-dyrkare med flick- +
tycke, ser i Parken ett par flickor som han tidigare legat med sch
nu efterilt föraktar, Han följer i alls fall en ev dem hem. Bon &r
föralskaa i honom, men Benriksson förnedrar hennc i sangen och $&r
sin väg.
Den pratsanne ock skojfriske Svampen dansar omkring i stor entusiasm
men har ingen frarngilng hos Eiickosna. Kan ger sig av fsan Folkets
Park och ute i kylan möter han under en vilsen promenad en flicka,
som inte har nagat exot att traffa en glaa miiit%r. Hon berättar att
hon ar gift och har tre barn, nen att hon tycker maken är trakig och
att hon nu ar ute efter ett litet iivenzyr. Svampen och hon tar följe,
Efter ett tag stötes de y& Henriksson och rrted gernen~amma krafter
lurar de bada lunparkompia2rna men sig fbiekm, som talat om att hon
hetes Hagni, in p& regementet.
Då Kle~ens, Zyzkbig efter den fina kar?.eksstunden tidigare under
natten, anländer till sitt logenente finner hsn starmingen dar vara
glad och upphetsad. Grabbarna spelar nämligen kort om ven son sY2r
näst i tur att lagra RagRi borta i en av sängarna. KLemens försöker
stoppa kemraterne, men efter en stund befinner han sig själv i flickans
badd och till sin förv%ning marker han, ôft hon inta har dgot
emot att ligga med honom. Bon svi~mar till slut av s11 anstran.gning,
P& morgonen gas hon hem men säger kokett i dörren, att hon gaane vill
komma tillbaka niista lördag. O
kom en ta^
S8 gott som hela stoffet i Nyarsnatt finns med som en episod i Ada~s-
san i paradiset, fast personerna där bar anara nsmnó Klemens, Eenriks-
son och Svampen heter där respektive Rikara Adamsson, Isaksson och
Flaset. Vad som &staakom~er spiinrividden i denna roman ar dialektiken
ne3.lan renhetslängtan n leme ens) och cynism och kvinnof örakt ( Benriks-
sora).
Nyassnatt kan infe betraktas aom nagon sv Lansbergs viisontligsre
böcker.

Xnneh&lL
Olga och Jakob Andersson har skikt sig. Jakob har dottern Haria hos
aig, medan aen övriga syskonskaran (~eorg, 8 Ar, Markp 4 ar, och Alf
Gösta, 3 AP) bor med Olga i Mölxadal.
Georg har det syart i skolan, dar han betraktas son en utbaling. 1
grannskapet far han dock en bel ciel l.ekkamrater, f%h~dat' smbpsjka~
de flend&&. För af% hävda sig börjar han stjäla sm&pôngar hemma. Efter
en tid b ~ aven r Haria hos modern. Olga blis sjuk och d& reser Georg
och IJkria till Zakob i Ljungby, disr de ocksa träffar Jakob8 snälles
sekreterare och tillika fasta6 Anna Stina, kterkoxsten %il!. Ljungby
blir en besvikelse for Georg och Qven i skolaa har fas han problem.
Anna Stina ar h&rt hallen av sina föraldrar och tvingas lämna Jakob,
dakför att jakok och hon in%e ar gifta. Er, prediknntdottsr, Lydia,
gassar barnen och ser till Jakobs hem. Jakob har 3. sitt jobb fatt
förfl>-ttning till Stockholm och hela familjen, iukfuslve Lydia, flyttar
till Enskedes dar nya trakigheter i skaban v&ntsr för Georg.
Nidsommaren tillbringas p& Dalarö och Jakob förför Lydia, som i skamnen
eferat reser sin vag. Anna Stina atervandes för en kort tid men
lhar sedan &ter Jakob och barnen. Jakob skaffar d& en husPl&llerska
per annons, en sparsam och uppriktig kvinna, De många flyttningarna
och problemen i hemmet ger Jakob ett allt allvarligare magsar.
Georg, Mark och Maria börjsr.pa arbetsstugan (en konmnal inrättning
för dagbarn och för barn från d&ligS bemedlade familjer: ett ställe
das barnen fick riat och sysselsattes ned slöid). I skolan ar Ges~g
mer och mer tillsammans med klasskamraten Irene (kyssar och pettixg).
Ett annat av h~ns int~essen gr böckez och vid ett tillfälle stjäl
han t.0.n. en &tr%vard bok i en altä,r,
Faruiijen fAr en i~zackorclenSng, ut~ga och vaivardatie Vera YvoCén, och
det dröjer inte langs föirän hon och Jakob &r gifta.
Georg blir p& faderns inriidan NTO-scout och som sadan en intolerant
nykterhetsfantast, Han has problem i relationen till fadern, i nli
synnerhet sedan denne zn g8ng iss sh an diat honom med en bandyklubba,
I stallet framstar modern, p& avstknd, som en ljusgestalt för honom.
Georg blir alltmer ensam och fu3i av sj~lvörnkaa. Han skrjsten och
ljuger för att f& medlidande av omgivningen. Slutligen rymmer hzn
med tåget till Göteborg, dar moaern lovar att ta hand o2 honom, Bu
uppstHr ctcra stridigheter mellan föräldrarna on vem sca ska ha vård-
naden om Georg och barnavSrdsmyndigheterna ko2plas in. Tvisten lases
p8 ett oväntat och chockartat satt niir JekoD avlider i ett bmstet
magsar. Georg stannar allts& i Göteborg, dar han trivs fint, Han kom-
ner in p& en 6-&rig gyrnnaaieutbild.ning, men istället for att nsta
bort flera &r p& skolbänken vill han bli lantarbetare. Nar han Er 15
Ar gammal orenar man ett drängjobb At honom och han känner sig full-
ständigt lycklig,
-
Korrinentar
I Skilsmässa fortsatter Liansberg sin grundliga och detaljrika redogörelse
för Georg Anuerssons sv&re uppväxt under kaotiska hemforh5llanden
med ständiga flyttningar nellan olike arter i Sverigé. Den
mest positivt skildrade gestalten i be bada böckerna om Georg är modern
Olga, man auen den ha£tige fadern vinner p& sitt satt intresse hos

läsaren, Vad Gr det som format honos -bill den hen är? KUF ~ysket
har den stränga frireligiositeten j. ' ha,ns f öraldra.hem praglat och
deformerat honom'? Och hur pass skadzd har sonen Georg blivit av'den
uppfostran han fatt, av iöriildrasaias ski1e;ncliassa och av det kring-
flackande Livet? Georg tankero "Om han själv blev gift och fick barn,
skuile han försöka foctrw dsa ac"i mamma gjorde, Och ski2ja sig skulle
hm aldrig, alerig göra."

(fortsattes avs 4dare.scn i yas~d%sel, Xen Kära doms son)
Iirnehall
Rikard Signer lidaassan hr~r haft. En rotlös och orolig uppväxt, Som
barn rymmer han ett par ganger fran sin fostermor i Eobuslan, vid
16 Ars Alder &r ha8 till sjass sch nar han %tervant till landbacken
värvar han sig till kavalleriet i Skövde, Rikard ar storvax%, stark
och hetlevrad, r%kar ofta i slags1ri81 ock blir underkand i korpralskolam.
Hen rynmer till finska gränsen och deltar i eft vagbygge i
ijallvarlden. mär viaaseutbildar ban sig i "h&rt arbete, i pokerspel
och ytlig socialism!' och ban börjar skriva, dock utan att fil nggot
publicerat, Efter att ha avspisats av sin EEst~ö Agne3 bestämmer han
sig £6~- ett Aka tillbaka Yili regementet och ta sitt straff för rymningen.
Esn hamnar 4 arrest och dar börjar han skriva i extas. Efter
nitton dagars skrivande ar han klar med roaanen Bjälken I Ögat.
DA han avtjanot sitt straff reser han till. Stockholn ock gAr upp p&
ett bokförlag me^ si$$ 6OQ sidor tjocka m=uskript. Ean blir till sin
förvaning ytterst vanligt benött, men .f&r s& sm2ningont besked aa tstt
förlaget ty~ärr
inte kan publicera baken. Däremot lyckas Rikard sIi13e. +
ett avsnit$ ur romanen till syndikaiisttidnint:en Arbetaren; ett IVsnitt
som handlar om missförh&llanden vid ett skogshuggarläger, Riksr&
är hntresserad av att P& anställning vid kraftverksbyggena i Jamtland,
men arbetsförmedlingen skickar honom först p& en skogshuggarkurs i
norra Upplacd. Har förälskar sig lagrets kocka Astrid i honom, men
trots att de har det skönt tillsamans i sänghalmen ar han inte bereSd
att gifta sig med henne* utan han smiter helt enkelt sin vag, Han gr
p& vag ti3.i Jämtland men blir haffad av polisen i Gävle och skickad
till hemorten Göteborg.
D% han promenerar i Göteborg eil lardegsksall trzffar han p2 Syivla,
en flPcKa han känner sen Skövdetiden. Bon fnaskar tydligen nu acb
Rikard blir %Ila berörd. Dock f5ljer han med henne hen och de far
en ordentlig kärleksnatt tillsammans. Rikard lyckas snart LE arbete
p& en fin restaurang i Göteborg och han Lrirs bättre an han gjort p&
mycket 'länge. Ban har tv& %Iskarinnor nu: dels Sylvia, dels den er2'arm,
servitrisen Tirde. Det konmer son en chock för honom när han far ordss
om inryckning i det militära i ett %r -+ sex månaders beredskap, ~-
Ean tvingas al%ts& Atervanda till Skövde. "Bastutkildade livk~usaren,
till värnpliktig deklasserade 544 Adamsson placerades 51and pansar-
bilssluskarna." Som :,a, stamanstiELld biir har, betraktad med,i~iisstrcr
av sina kamrater. %en livet i Skövae har inte enbart förtretligheter
att erbjuda. Rikard har alltid haft framgHng hos flickor och 2i-l det
erotiska fältet h2ller haz fanan högt, Efter en olyckshande2ae blir
Rikard sjukskriven i tre veckor. Av en annan varnplikt2.g f%r ban lana
en volym med dikter av Par Lagcrkwist, Xi5teU med denne skald blir en
uppenbarelse för honom och han kännes en ny kallelse att sjai~r bli:
fcirfattare. Han lovar sig själv och PEir Lagerkvist attskriva minst
tv& dikter om dzgen. Rikard reser tillbaka till Gateborg och renskriv-er
sin roman, som han överlamnar för bedömning till den fruktade doktor
Arne Olsson (sigatur AE-ON) p3 en göteborgst idning.
Kommentar
Se Men kara Admueon!

(f ortsattning p&t Adassoc i Sverige, fortsattes au: Hen kara ~demsson)
Innehk1 l
--y
Rikard Adamsson har bikanat sitt romannianusk~ipt till AR-ON och ska
f& besked om en manad, Han hker tillbaka till Skövde och fortsätter
ihbraigt att skriva sina dikter, Dessutom mg&s han fiitigt ned 333
.Isaksson och en gladlynt figur kallad Flaset. Snart reser han till*
baka till Gözeborg och överlämnar an hög dikter till AR-OH, som ar
uppmuntrande och ger Rikard nytt hopp. Ater i Skövde upplever Rikard
tillsannms me^, 2L&se% en del erotiska äventyr med Dapar och Eelga,
tv% 1etrria.dsglada flickor f r&n Maries tad.
P& nyarsaftonen ar Rikard med om en begravning uv en ~ärnpliktig,
och i en syn ser han Den Stosa Marka Konungen (= döden) uppenbara
sig. Ran far genast inspiration att skriva en dikt om detta möte,
nen mera jordnära händelser hindrar honom i hans poetiska varv,
Efter en livlig fest med mycket alkohol triiffar han Sonja, en fin,
studerad flicka. Da ligger med varandra och kommer överens om att
ses senare. D& Rikard kommer tillbzka.til1 baracken sittes hans kam-
rater och spelar kort om vem som ska b li näste man att ligga med en
tjej, som Flaset raggat upp. Det blir slagsmal om flickan, &?n nar hon '
misshandlas ingriper Rikard, Ban hannar da själv i hennes säng och de
genomför ett valdsamt sanlag, P& nosgonen ar £Ifckan flirtig och niimner
nggot om att hon vill at er vana^ niista lördag.
Genom ett missförst&nd blir det aldrig s& att Rikard och Sonja träffas
igen. Han letar efter hennes bostad över hela stan men finner den inte.
I stallet urngas han pliktskyldigast med cafdflickan Eeiena, son ar h3ftigt
foralskad i honom. Efter en %id konstateras de& att saval Bikara
som FJaset lides ev gonorr&, och det stbr da klart E3r Rikar6 att ha=
maste ha smittat ner Belene. vid deras .fö~st% och enda samlag. Det blir
stor militarmanöver, men knappt har den iuletds, förran gonorrésmittade
Rikard och Flaset flyttas till Udcievaila garnisanssjuklus, Dar stkller
de till med stor kalabalik och crfterrbkningrtr varrtar.
Riksrd hinner med en resa tik1 Göteborg och har ett fint santal med
AR-ONI men nar han atervant till militarlivet blir han alltmer apatisk
och trasig invärtes. Efter ett hz druckit 96-procentig sprit gör han
ett misslyckat försök att skjuta sig sJaLv. Han tas till sjukstugas,
dar han gHr barc5rkagacg och hotar en läkare. En sjuksyster ingriper
och Rikard transporteras till mentalsjukhus,
...
Kommentar . . .
.. .... . . -..... ....... . . . - ...:.,;r.% %br;:e:i, 1qset.r
Se A,Ien.kära,Adamssen!. .,.. .."...... !-. . ,..: ...... . ...,:: . . . . . . . . . . . . ;.- iáakns 6CC 24

(fortsattnimg p&t Adamssun i Sverige, Ad8~sson á ~ara~iset)
Innehiil i
Rikard Adansoon anländer i 5LZ ti31 e tt nentaisjukhus söder on J~L-
köping, Han blir insläppt och a& sluter sig portarna ater bakom ho-
nom, "Den instangda, dunsttyngcia sjuksalslukten kom Rikard att steg-
ra sig av olust. Mannens fysionomier skraade honom. Rummets inredning,
patienternas hallning och skick utstr8laae ett hjGlplöaL trist arrnoa.:'
Rikard hannar g& sal B, en sal för relativt lindriga P12.1. Har fihns
fjostan sängar och p& ömse sidor om Rikard ligger tv2 religionsgrubb-
lare, V i 1 1 viiaster den fastspiinde helvetesvisioniiren Xarlscon och till
höger den vänlige Lind, som stiindigt vill ha tag p& rakblad för a tt
bega självmord. lilanal de övriga patienterna p&.sjukhuseL marks Jogan,
som tror han ar en h&st, den Y5rföBjePsemanlske Johansson, som ar för-
vissad om att socialdemokraterna ar efter honom, och unge Nilsson, som
blivit narkonan under sin vistelse har,
Overliikeren ar en trygg och lugn man, som Rikard. genast far. f örtroence
för, Därenot komer han inte överens med de tv& nervösa ock osäkra anderlakarna.
Avdelningssköterskan Syster 2agria vill Rikard först klnseif
icera son en religiöst s jalvgod satkarring, men s& småiningom konmer'
han att uppskatta henne och f& förtroende för henne. Syster Marsiet
ar en sköterska i 25-Zirsaldern som Rikard genast blir attraherad av,
Sympatin och f6riilskelsen är ömsesidig och k~lminerar d ett länge efterlängtat
samiag i ett tvettförrad.
Rikard fHr brev fran rnariestadsflickan Dagrnar, aom meddelar att han ar
gravid och att Rikara $r den blivande fadern, Rsn skriver tillbaka, att
kan vill ta sitt ansvar för barnet. Rikard far ocksa ett överraskande
besök av sin f.d. flistmö Agnes, sam inbillar sig, att han försökt beg&
självmord p,g.a, att hon 1Emst honom för en annsn, Zon är villig att
"ta honom tiPIDakafl, men han avvisar förslaget, efterson han inte &r det
ringaste intiesser~d av henne lhg*e, Efter knap9t tv& m$nade~ slësps
Rikard ut fran mentalsjukhuset. Ean far besked om stt ban raknas som
psykop~t, och att han blivit frikallad fran vidare militar-tj;ix~st,. Dock
maste han svara för en del försyndelser inför krigariitxen X UddevalSn,
Rikard ar beredd att ta sitt straff och lamnar s$ sjukhuset,
Koromentar
Rikard ddarnsson ar en romanhjiilte man kanner sig nggot klxven inför,
Å ena sidan ar han lite för brakkg och h&rdhant för att rzzn ska kanna
odelad sympati för honom, Han smiter ocksa fegt från ett ?ar trassliga
.kvinnahistorier. i andra sidan a.r han en maraisks. .seai. .stravar efter
ih'ö'g& 5deal. Han 1.8ngtar efter renhet (ett typiskt Lansbe~gs-motiv), men
omständigheterna ar o,gyn2sammu. I ett förtroligt samtel med AR-CF p%
tidningen ger Rikard sjalv en förklaring till sitt 1ev:rna: t@Visst ar
jag en buse, sa ban skrcvllgt. Varför kan ni lasa on E Bjälken i ögati,
Förmynaarna~niskor har jagat mej sen jag föddes, fös att jag aldrig
haft can som försvarat uaj, Mu sI&ss jag ajalv mot ÖversAtarns och samhallsdiktatusen,
Det as darfös, och för ~ itt häftiga hunört so3 livet
IAr s& sv%rt .lt oc dans son i paradiset), Rikard kanner ett starkt patas
för de f~rtryckta i scamkiillet, och nzir han far sin kallelse a$t börja
skriva, vet han ccksa genast vad det ska bli för sorts bake "En bok c%
oriittvisorna, dom fattigs oeh misshandlade till hugsvaielse och hjalp,
Ja, den skulle trgffa alla egenriitlfasdigao sjalvgoda övesklassförasndsre
och ö-~ers&tar som ett knuckoutslsg mitt p& truten," (.Adaraason i
~aezi~e),
Adamsson-gestalten behandlas avenri kapitlen Idealism kontra krass verk-
lighet och Erotik och kvinnoskiliring,

Innehall
1968 gör Olle Lsnsbesg tlll.sa~mans med fotograferande sonen Per ett
&u& mdnades lanet besök p& Kuba, Det ar mea stora förvsintnirigar de gör
C;*:resan
tiil revolutiou;ens m@n*u'LkI
inslapptzt p& ön möt8 de av aiss-
tanksanhet fran m;rndigheternas sida och blir $.o,m, "betraktade sam en
ny sorts spioner fran CIA."
I mars 1974 gör Olle Lansberg p& egen hand en ny resa till Kuba fös att
pH platsen kunna konstatera vilka föräsdringar son 5g-t N= sedan beoö!cet
sex Jr tidigare. ?Ian blir ytterst besviken över de 9% gott som obeflatliga
fransteg~n~ framut vad som rör jordbruket, och har dessutom &ven
nu problem ned de kubanska nyndigbeterna. Deaiilusionerad atervander hsn
till Sverige* vars blandekonomi &r det politiska och ekoaoaiska systen:
han siitter hagst av alla.
Kammen t ar
Ur f öretalet t
Om någom. vi12 påsta att jag s~river on Kuba som en typisk kapitalist
s& ar det ingen anklagelse, utan ett faktum. Som socialistisk4
paverkad svensk, och fran början faekföreningsskol.a& ucgkommunistisk
arbetare, rergerade jag själv mot att klassas son kapitalist vid
mitt första möte med kubaner, Ken v$ra svenska findefinitioner av
männaskans olika politiska uppfattningar gallsr ÖverhuvudtageS inte
i den fattiga varbden. Dar kalias man antingen kommunist eller kapitahist.
Jag insag snart att alla svenska nanniskor? oavsett politisk
tro och partitillhörighet, ar kapitalistiska manniskor. ben v&ra
socialistiska ~ppfat~tningar är präglsdc av kapitalist2 ska gr~n8varderingur,
Det ar inte en frags om %ro5 utan om pengar, Act avgörs
av dom ekonomiska förhailanden som ett folk fostras och lever
under, F& Mcha, sch j. acdra liknade fzttige lgndea, upplever =en
snart sin egen förhandsuppfattning on motsatsen som skenhelighet och
förlj~get sjiilvbedriigeri.
S Q namnts ~ reser allts& Lawsberg till Kuba med stora förväntningar men
blis mycket besviken över vad Ban dar far uppleva, Det blir d5afCr en
ytterst negativ bild av landet son han förmedlar. De som ar bntreeaersdc
av Kuba bör därför aven läsa sadan litteratur om landet, d&r anasa v&rderingar
föra fraa. * .
, .. , . .., . . , . ..,. ,.* ., . r L,. ,* * L.,!: i.:,: ...,":L: l:ii,,&.: .:L. .; >>.!,.*'.'v..,:,,-: ,:' , .
.,,.,@ . . :N' .;, -.,\.e , c .+ , . t 4 ,,.c,: . .' +... ... . .. , ..- '7' :.'-,.,:'s .- . ..
. . I , . . ... < , ... i...
. .. .. .

NBGKA V\TJKTXCI?.
-p-F MOT IV 3: ~,~;I~~@~~~FOEFATTARSRA~
-
Idealism kontra kzass v e r u e t
Ett gemenaaro-t drag kos flera tt*? ftr~wudpérsonesna i Lansbergs rosaner
ar deras stravan efter lidet sannxq' och "det renats.
John Berndtsson i Käre John gr en av dessa reahetslacgtare. Haa has
tröttnat p& sjömanslivets möjligheter till sak, kärlek och varit p&
tillräckligt mänga sjömaaskrogär: 'ED&r kupte man erfarenheterna far
pengar och fick olusten g& köpet", Tillsammans med Anita hoppas han
finna ett mera akta kiirleksförh&liande.
En annan idealist &r Klenens i Ry&:rsnatt4 Han jgrcför sig med sina
lumparkonpisar: "Variör kan zag inte vara saa Svznpen sam kallar allt
för horeri. Eller som Henrik som sajer att,det bara är en hygienisk
akt. För mej kan en kvinna aldrig bli bara ett tvättfat. h5sn har ju
ansvar för varandra oeks&, fast mariga niitte strunta i det.It Klemens'
idealism krossas mot den brutala verkligheten nar han i slutet av
rcmanen deltar b den kollektiva "valdtakten" mot flickan p& regemen-
tet.
4
Rikard Adamsson ar en ung man som har problem med sig sjalv och owgivningen.
"Det var för sin stora otalighets skull han levcie i,konflikt
med sig sjalv, tyvärr ocksa sed andra sanniskor, som han innerst
bara ville tycka om och, damsso son i ~verige). Han möter ocks&
i en syn den persccifkerade idealiteten, Eanniskoanden, och denna
frandrörnda gestalt finns ofta narvar~nde hos Rikard, främst nEr han
diktar men iiven vid anara tillfallen, Efter att he bast Par Lagerkvists
dikter har Xikard funnit en ny Manniskcande: '$Detta var dikter on
honom själv och alla andre livets stackare, Om all förtvivPan, skuld,
om vanda, ont, och gott, QE rott ach vitt och sv~rt. Det var den ren'
ofCrfalskade karleken, Det val Eiianiskosnden ejaly, men en annu högre
%anniukosnae an den Rikard AUamsson di %tills varit bekan% neo, (~darnsson
i sverigel. Ren i mörkare ~+~undcr triings idcalisaen undan av bittra
livserfarenheter: "Folk far snacka rättvisa och höga ideah a& de
draghar. T111 slut giiller bara er!. sak, Firas det vittnen eller finns
Bet inte vittnen, Samvetet far man ha som en besvarl.ig hobbyer4 dams-p
son i paradiset).
t'Hjaltenn - en icke alltid sympatisk person
Tidigare i denna framställning har Rikard Adamsson beskrivits som en
ganska r& buse (om an med höge ideal inomboros), cch aven i anciss Xtiiir~sbergsböcker
framstar huvudpersonerna som människor med stora brister
, -. < -i -i - c c l .
OC,~ svagheter. .i- I . . . .
r. , .. ,. *.. i
I rallarromanerna har Lansberg valt att ssin huvudperson använda sig EK
VabEriZ, en dyster och triitlysten figur, som inte kan cagas iiga egen-
skaper utmärkande för en ItSkLa svensk rallaret'. Valfrid &r en Eeg pan-
niska som rymt fran hustru och barn, han h a alkoholproblem och aprider
ingen gliidje i de rallarlag han arSetar i, "Dej klibbar det basa ont
vid", som en av Valfrias rnLf&rkib;arates siiger till hanom. Den idealiske
rallasen, enligt alla giingse schabloner, ar daremot en yngling vid
namn hos. Denne dragspekande kvinnotjusare ar kort sagt störst, sttirk-
ast och manligast och f.5. i oesittnlng av ett ytterst char~csande siitt.
Pojken Getrg i Barnatro ach Skilsrniissa formas av sin sv%ra uppväxt till
en ins%allsam smai2~gsre aeh snattare, som känner sjiiivankan ock tigger
\

medlidande av vuxna i o~givningen, Georgs pappa Jakob ar heller
inte n%goki h;j%ltefigur, Ean fifflas etIindigt för att komma sig
uppht i samhället och ar ofta hkiftig mot sin farail j, DE starkas-
te gesttrlteror~ i &ess3 b&da köeker ar kvinnort nodern Ofga och
mormodern Malott.
Conny Persson i Den harda lekez är stor i kaften och vill frrr.rn&t
till varje pris. Han satsar alltför friskt p& osiikra affarer och
&r en obotlig travspehare, Det blir hans hustru Rasgit som fHr
sitta emellan och oroligt viinta g% att hennes Conny ska sluta sin
karriär son ett totalt ringvrak. Att han verkligen slutas ned bcx-
ningen i tid &r helt och halle% Margits förtjiinst,
Det religiösa hyckierie*
Länsb~rgs sversion mo t hyotleade religiositet kommer tydligast fram
i ronanarna Barnatro och Skiisrnäasa, "De. gamlas fanatism hade i
manga fall stympat barnen", Beter det on tidigare kristna geceratioser
(~arna~ro), och n8r Jakob har dött ger kans andra hustru Vera
honam följande eftermäler "Han hade mariga fel1 del har vi alla. Dom
största var hans otalighet, och a$t han var s& underligt yppfostrac,
men det radde han ju inte för," kilsma massa), Den enda positivt, skildT
rade prästgestalt jag har kunnat Eknna i.desca bada bocker as en pastor
Bolinder i 16Ölnda1,. som g6r ett besök vid Blgas sjukbädd, (~arnatro).
Han ar en taktfull och sympatisk kristen och skiljer sig därigenom
avsevart fskn en kyrkoherde Liljegren, som vräker Olga och barnen
och förebrar Olga för att hon &r skild. (~kilsmassaj,
Även i e tt par andra romaner förekommer negativt skildrade präster,
Niis rallaren Bethowen avlidit och sörjande rallarksarates sjunger
"Nar rallaren har luffat slut" ar en präst framme och gör sig im-
popul &r allarn rna kommer) , och i gyarsnat t beskriv s Klemeno 'stark8
motvilja mot präster, dar han sittur i kyrkan och &hör en ziyEirspre-
dikan.
Erotik och kvinnoskildring
Hannen i Lansbergs böcker äger en s6 gott som omattl.ig aptit p& kvinnor
och ar i besittning av en okuvlig potens. Det tycks som oa kvinnornas
uopgift i somliga ronaner, främst Adansson-trilogin, ar begränsad
till att ambitiöst och villigt stalla upp som samlagspartaers,
Ibland uttrycks detta på ett lätt omskrivet sattr ",.,Amos t;yck%e on
kvinnor, och hade lart sig att de var blommor, vars doft man borde
njuta s& länge man kunde, d& De . gav en ung rallare ro i kroppen och
en vacker sjal." o ord an vind). Aven i Adamason-böckerna.fCrekommer
,-$&fia uttalade tacksamhet över kvinnors existens: :'Tur'ari~l&:s-ti kviznor
fanns p& jorden. Hjartevarxa godingar som tankte p& ett annat
satt än man," k dams son i ~ veri~e).
De kvinnor som figurerar kring
Rikard kdmsson gör det oftast som objekt för hans manlighet, De ges
sällan n%got eget liv och b2ir platta, tv&dhmensionelln gestalter.
Eh annan, 'bera sallsynt kvln~otyp i Liinsbergs produktion &r moaersgestsiten.
Bon ar uppaffrsnae, sliter hårt för make och barn ch far
en narmast tragisk resning, En s&c?.ar, "hjiiltemodenu &r OZga ( i Basne- .
tro och ~ki~smiissa) , och iiven boxaren Connys mamma Ester tycks tillhöra
den kategorin,
Sexualiteten tycks för Lansberg vara en au de starkaste och yosifi~.~
aste krafterna i tillvarcc, och det ar därför naturligt att det ~o:.iv-
et bereds en stor plats i bana författarskap, I hans tidigare romaner

ar de erotiska skildsiagarna donpada. 3& hiix diskret antyda en kar-
leksnatt i debutronanen Restaurant Intim:
Han krup till hcnon i 3iingez6 Ean kande hecne mo% sej,
- Kaja, sa han,
- Ja, Alf!
Har abutar kapitlet och laseren far sjalv tanka sig vad som försig-
g%r i karlekabauden. Eed tiden blir de Sansbergska sexunlski?dsicg-
arna alltner utforliga och frisprakhga, I Käre John finner man d&$
försts s,k, runda ordet, och i fortsattningen blir det mer av den
varar., 1 samSand ned Käre John blev Länsberg beskyild för att sk~ive,
pornografi ock blev illa berörd au detta. 1965 intervjuar Ingvar
WahltCar Lansbegr '"För nagra &r sen hävdade hari bestiirat att han ra1.d-
rig mer skulle skriva eE bok, Ran menade db att en författare aLd-
ri.g är frlp han tvingades utlämna sig själv &t läsare som frossads
i fula ord och inte-alls upptäcker helheten i en roman, Han skratta-
de &t epitet[tjt'Olle ned de fula orden' men kanske stötte det l ite i
alla fall."
Enligt vad jag förstar @.r Länsberg inte alla ute efter att göra ten- ,
sation med sin frispr&kighet, Diisemot ver Lanshrg en av den sam
gick i spetsen för att rasera prydhetsvallen i svensk 1.itteraturs
kärleksskilCringar, För en nagorlunda Nfördomsfriit lasare idag &r
det lite svart att första den uppst8ndelse son blev följden av Lans-
bergs och andra förfatcares snvänáning av de urgamla och folkliga
orden för könslivets orgsn och funktioner.
Mar Lansberg ska skildsá en karleksakt ager hen aven anara or6 att
ta till. Xtt fint exempel p& hans erotiska bi.ldsps&k &r nedsnettlende
passus hämtad ur Adasson i paradiset,
... och kliidde hennes ansikte och kropp ned rosor, tiinde tunga
kandekbrar kring dem, fyllde skalarna med briscningsspancia
druvor, Baa ville brann% dámxid&er av rökelse mot livet, ville
höra spröda silverklockor ringa. Ville glömma ven han var och
att han fanm, han svepte doa i draperber sv szbzrlzksn, körs-
harsgrenar, av tropikens Kryadvind, och planterade rikblomnigs
gladiolusspiror som han offrade i hennes skötes krater, Ear
hans spene bröt och biinde under hennes utbrott i oximligt Legsr
att omslutas och brännas av varenda slemmigt skgr och spgnstig
muskel.. ,

Tryckt nat eriai
Montón, A.% "Om jag skreu on glit som hant nig skclle folk sgga
at t jag hi t tade p&' (i r Expressen 3.7.197 1 )
Iiilson, U.: Om vanliga niinniskor hkit enkelt (ir P18 I959 ii. 34)
Homberg9 Be t Att Lase epik. - Lund: 1970.
Svenskt Förfsetarlexikon
*a 1956 - 60,
-- WahlEn, I.: Olle Lansberg - bonde och författare (ir HT-ÖD 25.1 "1965)
Otryckt material
Brev från 0fI.e Lansberg 22,3.4977.
S <
r.
\

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2011