Tillsammans för romsk inkludering - Arbetsförmedlingen
Tillsammans för romsk inkludering - Arbetsförmedlingen
Tillsammans för romsk inkludering - Arbetsförmedlingen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Tillsammans</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>romsk</strong> <strong>inkludering</strong><br />
RAPPORT 2012<br />
1
INNEHÅLL<br />
FÖRORD............................................................................................................... 5<br />
INLEDNING................................................................................. ......................... 6<br />
Bakgrund............................................................................................................................... 6<br />
Om projektet Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden .............................................. 6<br />
SAMVERKAN FÖR ROMERS INKLUDERING PÅ<br />
ARBETSMARKNADEN......................................................................................... 9<br />
Öka kunskapen hos majoritetsbefolkningen................................................................... 10<br />
Bekämpa antiziganismen................................................................................................... 10<br />
Kulturell kompetens........................................................................................................... 10<br />
Låt det ta tid......................................................................................................................... 11<br />
Medial uppmärksamhet..................................................................................................... 12<br />
Romska <strong>för</strong>ebilder............................................................................................................... 12<br />
Identitet................................................................................................................................ 13<br />
Säråtgärder <strong>för</strong> nationella minoriteter............................................................................. 14<br />
Se den strukturella diskrimineringen............................................................................... 15<br />
Romer är en resurs.............................................................................................................. 15<br />
Skapa <strong>för</strong>troende................................................................................................................. 16<br />
En skola <strong>för</strong> alla.................................................................................................................... 17<br />
Sammanfattning.................................................................................................................. 17<br />
HUR GÅR VI VIDARE?.......................................................................................... 19<br />
PROJEKTLEDARENS ORD.................................................................................... 22<br />
KONTAKTUPPGIFTER INTERVJUADE................................................................. 24<br />
3
4<br />
Annette Ekström, Personalchef, Arbets<strong>för</strong>medlingen
FÖRORD<br />
Genom utbildningen Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden har jag fått en<br />
större insikt och <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> den <strong>romsk</strong>a gruppen. I syfte att få nödvändiga<br />
kunskaper om romer och deras rättigheter som nationell minoritet har<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingens personal erbjudits utbildningen. Den har varit värdefull <strong>för</strong><br />
våra medarbetare. Jag hoppas nu att detta sprider sig till andra myndigheter, även<br />
utöver de organisationer som har varit våra samarbetspartners i projektet.<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen ska, utifrån efterfrågan på arbetsmarknaden, ta tillvara<br />
kompetens och respektera olikheter. Det är viktigt <strong>för</strong> oss att nå ut till den <strong>romsk</strong>a<br />
gruppen och skapa <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> oss som myndighet. Projektet Jämlikhet <strong>för</strong><br />
romer på arbetsmarknaden har gett oss kunskap om hur vi kan arbeta vidare <strong>för</strong><br />
att inkludera romerna på arbetsmarknaden. Arbets<strong>för</strong>medlingen fortsätter nu att<br />
anställa brobyggare med kunskaper i <strong>romsk</strong> kultur <strong>för</strong> att kunna nå ut till gruppen.<br />
Eftersom Arbets<strong>för</strong>medlingen vill verka <strong>för</strong> en inkluderande arbetsmarknad<br />
välkomnar myndigheten regeringens ökade fokus på romers situation i Sverige.<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen har fått ett särskilt uppdrag att arbeta med detta och vi har nu<br />
goda <strong>för</strong>utsättningar att kompetensutveckla alla våra medarbetare tack vare den<br />
utbildning som projektet har tagit fram.<br />
Annette Ekström<br />
Personalchef, Arbets<strong>för</strong>medlingen<br />
5
6<br />
INLEDNING<br />
BAKGRUND<br />
”Mamma hade länge velat att Kenneth och jag skulle börja i en riktig skola, men våra<br />
levnadsvillkor och andra orsaker satte stopp <strong>för</strong> det.<br />
När Kenneth hade fyllt sju år hade hon <strong>för</strong>sökt att få in honom i skolor på de orter där<br />
vi fick stanna längre perioder, men rektorerna var ovilliga att tillmötesgå hennes önskan.<br />
Deras vanligaste argument var att de inte trodde att det var någon bra lösning att en<br />
’zigenarunge’ skulle beblanda sig med ’normala’ elever. Det fanns en risk att <strong>för</strong>äldrar till<br />
dessa barn skulle reagera mycket negativt.<br />
[...] Gösta Netzén blev väl insatt i våra problem och reagerade starkt på de orättvisor<br />
vi mötte i samhället. Han publicerade flera artiklar i Arbetet och skrev i stora<br />
drag:<br />
’Så länge det finns en organiserad diskriminering av våra svenska medborgare,<br />
zigenarna, som nekar dem att åtnjuta sina medborgerliga rättigheter kommer de aldrig<br />
att komma in i det svenska samhället, utan kommer att tvingas i generationer fortsätta<br />
att <strong>för</strong>a en ambulerande tillvaro och vara analfabeter. Och sedan kommer vi, de<br />
privilegierade i samhället, att tala om att de själva bär skuld till att de inte bor i hus och<br />
gå i skola som alla vi andra’.” Ur boken: ”I betraktarens ögon” av Hans Caldaras.<br />
I Sverige har romer funnits i mer än 500 år. Deras väg genom historien är kantad av<br />
diskriminering, <strong>för</strong>domar och <strong>för</strong>tryck. I dag har romerna status som nationell minoritet i<br />
Sverige med särskilda rättigheter gällande språk och kultur.<br />
OM PROJEKTET JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN<br />
Projektet Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden initierades i januari 2011 av<br />
Romskt kulturcentrum i Stockholm (RKC) i samarbete med Arbets<strong>för</strong>medlingen,<br />
Jobbtorg Stockholm, Manpower Telge, Stadsmissionen, Kommunal och<br />
Försäkringskassan.<br />
Sedan oktober 2011 har Arbets<strong>för</strong>medlingen varit projektägare.<br />
Diskrimineringsombudsmannen (DO) deltar som medlem i styrgruppen. Projektet<br />
finansieras av Europeiska socialfonden. Det pågår till den 30 september 2012.<br />
Arbetslöshet är idag ett mycket utbrett problem bland romer, som är<br />
överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. Ekonomiskt såväl som socialt<br />
är det mycket angeläget att motverka den situationen, både ur ett individ- och<br />
samhällsperspektiv. Romer, som tillhörande en etnisk minoritet, konfronteras med en<br />
rad svårigheter på arbetsmarknaden och befinner sig på många sätt i en underlägsen<br />
position jäm<strong>för</strong>t med personer från majoritetsbefolkningen.<br />
Det aktuella projektet tar avstamp i Romskt kulturcentrums analyser av<br />
anställningsdata, som pekar mot att mindre än hälften av gruppens arbetslöshet beror
på faktorer som till exempel låg utbildningsnivå och boende i ekonomiskt och socialt<br />
utsatta områden. Resten av romernas omfattande uteslutning från arbetsmarknaden<br />
kan enligt dessa slutsatser hän<strong>för</strong>as till etnisk diskriminering.<br />
Med diskrimineringsperspektivet som utgångspunkt syftar projektet till att<br />
informera och öka medvetenheten om romers situation på arbetsmarknaden.<br />
Genom att erbjuda en webbutbildning om <strong>romsk</strong> kultur och den diskriminering<br />
många romer blir utsatta <strong>för</strong> på arbetsmarknaden, ska projektet fungera som en<br />
antidiskrimineringsåtgärd.<br />
Webbutbildningen är tillgänglig på Arbets<strong>för</strong>medlingens hemsida<br />
www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare.html - Utbildning om romer på<br />
arbetsmarknaden, som du finner till höger på sidan.<br />
Genom en informations- och medvetandehöjande kampanj avser projektet även att<br />
arbeta <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ändra sociala attityder och stereotyper, främst bland arbetsgivare och<br />
anställda, men i <strong>för</strong>längningen även hos en bredare allmänhet.<br />
Målgruppen är bred och innefattar fram<strong>för</strong>allt flera olika grupper av<br />
arbetsmarknadsaktörer inom Stockholmsregionen. Insatserna riktas i huvudsak mot<br />
arbetsgivare och anställda samt personer som arbetar inom den sociala sektorn, från<br />
både offentlig sektor och organisationer inom den privata sektorn.<br />
7<br />
Bild från boken ”I betraktarens ögon” av Hans Caldaras
SAMVERKAN<br />
FÖR ROMERS INKLUDERING PÅ<br />
ARBETSMARKNADEN<br />
Utöver Arbets<strong>för</strong>medlingen har en rad aktörer varit delaktiga i projektet<br />
Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden, bland annat Jobbtorg Stockholm,<br />
Manpower Telge, Stadsmissionen, Kommunal, Försäkringskassan, Länsstyrelsen,<br />
Diskrimineringsombudsmannen och Forum <strong>för</strong> levande historia. Över 400<br />
medarbetare i Stockholm har genomgått webbutbildningen och många fler<br />
kommer att ta del av den framöver. Denna samverkan <strong>för</strong> romers <strong>inkludering</strong> på<br />
arbetsmarknaden kommer att leva vidare genom det nätverk som har uppstått<br />
kring frågan. Därigenom kan nätverket sprida kunskaperna vidare till fler delar av<br />
befolkningen.<br />
Under projektets gång har både en <strong>romsk</strong> arbetsgrupp och en grupp tjänstemän<br />
som jobbar med romer bjudits in till workshops <strong>för</strong> att utveckla idéer kring arbetet<br />
med <strong>inkludering</strong> av romer på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det behövs fler<br />
positiva <strong>för</strong>ebilder inom den <strong>romsk</strong>a gruppen och att den offentliga sektorn bör ta på<br />
sig ansvaret att anställa fler romer i sina egna verksamheter. Den <strong>romsk</strong>a gruppen<br />
efterlyste även säråtgärder såsom till exempel lättnader <strong>för</strong> arbetsgivare som<br />
anställer romer. Grupperna var även överens om att arbetet med att inkludera romer<br />
på arbetsmarknaden måste vara en långsiktig process och bedrivas inom ordinarie<br />
verksamhet, inte bara i form av kortsiktiga projekt. Gruppen med tjänstemän lyfte<br />
upp frågan om utbildning hos den <strong>romsk</strong>a gruppen, vikten av att satsa på <strong>romsk</strong>a<br />
ungdomar i det här sammanhanget samt utmaningen att nå ut till romer på ett sätt<br />
som motiverar till utbildning och arbete.<br />
Som ett komplement till dessa workshops har det genom<strong>för</strong>ts intervjuer med<br />
olika personer som har varit delaktiga i projektet. I det här avsnittet återges ett urval<br />
från de intervjuerna samt slutsatser utifrån genom<strong>för</strong>da workshops.<br />
9
10<br />
ÖKA KUNSKAPEN HOS MAJORITETSBEFOLKNINGEN<br />
Projektet tar sin utgångspunkt i majoritetssamhällets bristande kunskaper om<br />
romer, som är Europas största etniska minoritet.<br />
Anne-Marie Flood från Arbetsmiljöforum, som numera är internationellt engagerad i den <strong>romsk</strong>a<br />
frågan, säger så här:<br />
”Det har betytt väldigt mycket <strong>för</strong> mig att vara delaktig i det här projektet, jag<br />
har fått kunskaper som jag inte visste att jag behövde och en ödmjukhet in<strong>för</strong><br />
den tidigare okunskap jag hade om romer. Numera blir jag arg på att människor<br />
skapar sig <strong>för</strong>domar och inte ifrågasätter de så kallade sanningar som de lärt<br />
sig av <strong>för</strong>äldrar och omgivande samhälle. Som till exempel när jag jobbade inom<br />
detaljhandeln tidigare där man hade en policy att följa efter romer i butiken.”<br />
BEKÄMPA ANTIZIGANISMEN<br />
När vi kommit till rätta med de bristande kunskaperna om det <strong>för</strong>tryck och den<br />
diskriminering som romer har utsatts <strong>för</strong> historiskt och utsätts <strong>för</strong> än i dag, kan vi<br />
göra upp med antiziganismen i vårt samhälle.<br />
I betänkandet Romers rätt - en strategi <strong>för</strong> romer i Sverige, skriver <strong>för</strong>fattarna som<br />
sista punkt under åtgärdslistan <strong>för</strong> att garantera romerna rätten till arbete följande:<br />
"Slutligen kräver det målmedvetna insatser <strong>för</strong> att skambelägga antiziganism hos<br />
arbetsgivare, näringsidkare och i skolan". 1<br />
Det faktum att det behövs målmedvetna insatser <strong>för</strong> att bekämpa antiziganismen<br />
påpekar även Yamina Enedahl från Manpower Telge:<br />
”Projektet har satt romerfrågorna i fokus och vi har fått <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> att det är viktigt<br />
att agera. Vi har fått en ökad medvetenhet kring att det pågår saker i samhället som<br />
verkligen inte är okej, och att det pågår legalt under ytan på något sätt. Man blir helt<br />
enkelt mer medveten och insatt i hur <strong>för</strong>färligt det är <strong>för</strong> många romer, och den här<br />
medvetenheten gör också att det blir lättare <strong>för</strong> oss att hjälpa till.”<br />
Yamina Enedahl tillägger att ömsesidiga <strong>för</strong>domar och rädslor är det största hindret<br />
<strong>för</strong> romers <strong>inkludering</strong> på arbetsmarknaden, men att det är samhällets ansvar att lösa det.<br />
KULTURELL KOMPETENS<br />
Utöver de historiska kunskaperna om romer och deras nuvarande situation på<br />
arbetsmarknaden ger utbildningen även en inblick i den <strong>romsk</strong>a kulturen. En<br />
ökad <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> den <strong>romsk</strong>a kulturen kan bidra till bättre bemötande från<br />
myndighetspersoner och på så sätt öka <strong>för</strong>troendet mellan den <strong>romsk</strong>a minoriteten<br />
och majoritetssamhället.<br />
1 SOU 2010:55 (2010) ”Romers rätt – en strategi <strong>för</strong> romer i Sverige”, betänkande av Delegationen <strong>för</strong> <strong>romsk</strong>a<br />
frågor, Stockholm, s. 387
Lisa Löwgren, arbets<strong>för</strong>medlare på Arbets<strong>för</strong>medlingen i Vällingby, säger:<br />
”Jag kommer att <strong>för</strong>söka ta hänsyn till sökandes bakgrund och <strong>för</strong>söka <strong>för</strong>stå<br />
utifrån personens verklighet och synvinkel på ett annat sätt än tidigare, både när<br />
det gäller romer och andra grupper. Till exempel det som nämndes om familjens<br />
betydelse, att den individ jag har fram<strong>för</strong> mig kanske inte kan fatta beslut själv,<br />
utan påverkas av familjen på ett annat sätt än hos majoritetsbefolkningen.”<br />
LÅT DET TA TID<br />
I projektets workshops med romer framgick tydligt att det finns en projekttrötthet,<br />
något som även påtalats i betänkandet Romers rätt - en strategi <strong>för</strong> romer i<br />
Sverige 2 . Situationen <strong>för</strong> Sveriges romer är långt mycket allvarligare än att den kan<br />
lösas genom kortvariga projekt.<br />
2 ibid, s. 383<br />
11
12<br />
Lena Karlsson, utbildningsledare <strong>för</strong> projektets seminarier, säger:<br />
”Detta måste få ta tid, det kanske kommer ta upp till tre generationer innan<br />
frågan är löst - <strong>för</strong>utsatt att man jobbar med frågan kontinuerligt <strong>för</strong>stås.”<br />
En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att kunna arbeta långsiktigt med frågan om romers <strong>inkludering</strong><br />
på arbetsmarknaden är att man kommer bort från ett arbetssätt med kortvariga<br />
projekt och lyfter upp frågan på en högre nivå och in i ordinarie verksamheter.<br />
MEDIAL UPPMÄRKSAMHET<br />
Många romer efterfrågar ett långsiktigt tänkande kring gruppens problematik,<br />
eftersom det tar tid att <strong>för</strong>ändra människors <strong>för</strong>eställningar.<br />
Så här säger Michael Stankov:<br />
”På lång sikt behöver man påverka attityder i samhället, fram<strong>för</strong> allt tror jag<br />
att romer behöver få mer medial uppmärksamhet så att allmänheten får mer<br />
kunskap om oss romer. Det tror jag kan bidra till ökad acceptans och tolerans och<br />
att folk ändrar sina negativa attityder mot oss som grupp. Då skulle även många<br />
av de romer som i dag döljer sin identitet kunna vara öppna och vi skulle bli en<br />
självklar del av samhället, vilket i sin tur skulle göra det lättare <strong>för</strong> oss att också<br />
kunna prata om de problem som finns inom gruppen.”<br />
ROMSKA FÖREBILDER<br />
Att romer behöver synas ute i samhället, både i media och på olika<br />
arbetsplatser, var ett tydligt budskap både från romer och representanter från<br />
majoritetsbefolkningen. Under projektet har både romer och personer inom<br />
offentlig sektor bjudits in <strong>för</strong> att diskutera möjliga lösningar <strong>för</strong> att inkludera<br />
romer på arbetsmarknaden. I båda grupperna var <strong>för</strong>slaget att anställa romer<br />
inom offentlig sektor rankat högt, inom den <strong>romsk</strong>a gruppen ansågs detta vara den<br />
viktigaste åtgärden medan det inom gruppen offentliga sektorn kom på en tredje<br />
plats. Även i betänkandet av Delegationen <strong>för</strong> <strong>romsk</strong>a frågor kommer denna idé<br />
upp, där man pratar om behovet av <strong>för</strong>ebilder inom den <strong>romsk</strong>a gruppen och att<br />
detta kan ha en motiverande effekt3 . Delegationen pekar även på att det är viktigt<br />
<strong>för</strong> majoritetsbefolkningen att lära känna en rom som en arbetskamrat <strong>för</strong> att på så<br />
sätt minska <strong>för</strong>domar4 .<br />
Om fler romer skulle engagera sig politiskt eller synas på betydande positioner i<br />
samhället skulle det ha positiv effekt. Men det <strong>för</strong>utsätter att dessa personer vågar<br />
vara öppna med sin <strong>romsk</strong>a identitet, vilket ofta inte är fallet idag.<br />
3 ibid, s. 379<br />
4 ibid, s. 374
Marika Friberg uttrycker det så här:<br />
”Ett problem är ’ursäkta att jag stör’-mentaliteten hos oss romer. Det ligger djupt<br />
rotat hos oss romer att hålla sig på sin kant och inte beblanda sig med majoriteten,<br />
<strong>för</strong> att vi vet att om vi gör det kommer det att uppstå problem och vi kommer att bli<br />
beskyllda <strong>för</strong> någonting. Där<strong>för</strong> gör vi oss så osynliga som möjligt i stället <strong>för</strong> att ta<br />
plats i samhället och engagera oss politiskt, vilket vi borde göra.”<br />
IDENTITET<br />
Det finns redan många romer som har utbildat sig och gjort karriär, men många av<br />
dessa personer väljer att dölja sin <strong>romsk</strong>a identitet på grund av rädsla <strong>för</strong> att inte<br />
få anställning eller att bli bemötta på ett negativt sätt i största allmänhet. Om alla<br />
dessa romer som lyckats nå högre positioner kunde vara öppna med sin identitet<br />
skulle vi få betydligt fler <strong>för</strong>ebilder ute i samhället. Men så länge avslöjandet av den<br />
13
14<br />
<strong>romsk</strong>a identiteten innebär att människor blir diskriminerade är det ett orimligt krav<br />
att ställa på dem.<br />
Så här säger Hélène Lindgren på Försäkringskassan:<br />
”Man får en skamkänsla i magen när man tänker på hur mycket <strong>för</strong>domar det<br />
finns som vi behöver komma åt. Det är <strong>för</strong>färligt att människor ska behöva dölja<br />
sitt ursprung.”<br />
SÄRÅTGÄRDER FÖR NATIONELLA MINORITETER<br />
I betänkandet Romers rätt - en strategi <strong>för</strong> romer i Sverige påtalar Delegationen<br />
<strong>för</strong> <strong>romsk</strong>a frågor öppningen <strong>för</strong> säråtgärder <strong>för</strong> en eftersatt minoritet i<br />
minoritetslagstiftningen och bristande kunskap om denna:<br />
”Det faktum att särlösningar i många kommuner ses som en kontroversiell<br />
arbetsmetod är ett problem som måste lösas. Delegationen vill här peka på de<br />
formuleringar som finns i minoritetslagstiftningen om särlösningar <strong>för</strong> en eftersatt<br />
minoritet som en metod <strong>för</strong> att kunna garantera minoriteten de mänskliga<br />
rättigheter som de <strong>för</strong>nekats 5 .”<br />
Detta problem vittnar Arja Kallo från Jobbtorg Stockholm om:<br />
”Vi har flera romer inskrivna hos oss och vi har sett att vår personal behöver höja<br />
sin kunskap om nationella minoriteter och deras rättigheter. Vi har tidigare haft<br />
diskussioner kring att lyfta fram vissa grupper som behöver särskilda stödinsatser<br />
och ofta har dessa diskussioner utmynnat i slutsatsen att vi måste behandla alla<br />
lika och inte särbehandla vissa grupper. När vi sedan har diskuterat den <strong>romsk</strong>a<br />
gruppens behov har samma diskussioner uppstått. Där brister det i kunskapen<br />
kring minoritetslagstiftningen och att vi faktiskt både kan och ska rikta särskilda<br />
åtgärder till nationella minoriteter.”<br />
Behovet av säråtgärder påtalas även ofta av <strong>romsk</strong>a <strong>för</strong>eträdare. En av de <strong>romsk</strong>a<br />
<strong>för</strong>eträdarna <strong>för</strong>eslår att:<br />
”På kort sikt behövs det stimulansåtgärder i form av till exempel lättnader <strong>för</strong><br />
arbetsgivare att anställa romer och kortare utbildningsinsatser där man helst ska<br />
slippa ta lån, eftersom man inte vet om det kommer att löna sig. Dessa åtgärder<br />
kan ganska snart smitta av sig och bidra till en uppåtgående spiral, där vänner och<br />
familj ser goda exempel och att det är möjligt att hitta arbete.”<br />
5 ibid, s. 385
SE DEN STRUKTURELLA DISKRIMINERINGEN<br />
Det de flesta identifierar som det största problemet när det gäller romers<br />
<strong>inkludering</strong> på arbetsmarknaden är diskriminering.<br />
Hans Kautz från Europeiska Socialfonden uttrycker det så här:<br />
”Den strukturella diskrimineringen är det största problemet. De flesta romer<br />
saknar högre utbildning och många arbetsgivare formulerar sina annonser så<br />
att romer och vissa andra grupper blir utestängda från arbetsmarknaden. Om<br />
arbetsgivare menar allvar med att man vill öka mångfalden på arbetsplatsen bör<br />
man se över detta, och detta gäller både det offentliga och det privata. Lösningen<br />
är att göra annorlunda än i dag i samband med rekryteringar. Det handlar om<br />
att formulera sig annorlunda i annonser <strong>för</strong> att nå andra målgrupper och hur<br />
man hanterar rekryteringen i stort. Det finns andra kompetenser som kan vara<br />
viktigare än akademisk utbildning, kompetens är så mycket mer än så. Det är i<br />
grunden en felaktig tanke att bara välja personer med akademisk examen utan<br />
att reflektera över vad arbetet i sig egentligen kräver. Kravet på akademisk<br />
utbildning kanske ofta bottnar i att minska antalet sökande <strong>för</strong> att <strong>för</strong>enkla<br />
rekryteringsprocessen eller i en <strong>för</strong>längning att höja ett arbetes status.”<br />
ROMER ÄR EN RESURS<br />
Utöver nya tankegångar i samband med rekryteringar gäller det att börja se romer<br />
som är resurs snarare än en belastning. Ett exempel som framkom under ett av<br />
projektets seminarier är att se den <strong>romsk</strong>a gruppen som en marknad. Idén är att<br />
om ett sälj<strong>för</strong>etag anställer en rom så kan det öppna upp <strong>för</strong> en helt ny marknad,<br />
speciellt med tanke på de starka banden inom den <strong>romsk</strong>a gruppen. Arbetsgivaren<br />
borde tänka i dessa termer snarare än problemorienterat.<br />
Flera har pekat på behovet av att se romer som en resurs. Malena Bonnier från<br />
Stadsmissionen menar att:<br />
”Man måste börja se romer som en resurs på arbetsmarknaden snarare en<br />
belastning <strong>för</strong> socialtjänsten. Man måste belysa att det finns en orsak till att<br />
många romer är fattiga, att det beror på strukturell diskriminering. Detta är<br />
ett resursslöseri, alla människor behövs och vill känna sig behövda. Det finns<br />
lågkvalificerade jobb och vi behöver människor som ut<strong>för</strong> enkla jobb, men det<br />
finns barriärer på den svenska arbetsmarknaden såsom till exempel facket<br />
15
16<br />
som värnar sina egna medlemmar. Det måste till ett större socialt samvete och<br />
vi måste se styrkan i sociala <strong>för</strong>etag. Utöver detta behöver det finnas en effektiv<br />
validering av icke-formell kompetens. Sen tror jag att om människor bara får en<br />
sysselsättning så kommer övriga bitar, såsom människors hälsa, att falla på plats.”<br />
SKAPA FÖRTROENDE<br />
Många har pratat om vikten av att skapa <strong>för</strong>troende hos den <strong>romsk</strong>a gruppen.<br />
På grund av historiska faktorer finns hos romer en stor misstänksamhet <strong>för</strong><br />
myndigheter och representanter <strong>för</strong> majoritetssamhällets i allmänhet.<br />
Sofia Eugénzon-Perbeck, strateg <strong>för</strong> jämställdhet och mångfald på Arbets<strong>för</strong>medlingen,<br />
säger följande:<br />
”Vi vet att <strong>för</strong>troendet <strong>för</strong> Arbets<strong>för</strong>medlingen och myndigheter generellt sätt är<br />
lågt hos romer. Det är en följd av den strukturella diskriminering romer har blivit
utsatta <strong>för</strong>. Där<strong>för</strong> är det viktigt <strong>för</strong> oss att bygga upp ett <strong>för</strong>troende tillsammans<br />
med den <strong>romsk</strong>a gruppen. En viktig del i det är att visa att vi bemöter alla<br />
likvärdigt utifrån varje individs särskilda behov.”<br />
EN SKOLA FÖR ALLA<br />
Att behandla alla likvärdigt innebär att vi behöver ta skolplikten på allvar. Fler<br />
deltagare ha tagit upp att samhället måste reagera likadant när ett <strong>romsk</strong>t barn inte<br />
kommer till skolan som om det skulle hända med ett barn ur majoritetsbefolkningen.<br />
Skolan måste ställa samma krav på alla barn, oavsett ursprung.<br />
Här är det också på samhällets och skolans ansvar att skapa en miljö i skolan<br />
där <strong>romsk</strong>a barn känner sig välkomna och accepterade, och att man lyckas skapa<br />
ett <strong>för</strong>troende också hos deras <strong>för</strong>äldrar. Ett sätt att skapa en sådan skola är att<br />
undervisa om nationella minoriteter.<br />
Så här säger en av de <strong>romsk</strong>a <strong>för</strong>eträdarna:<br />
”Det viktigaste är att elever får information om romer och andra minoriteter<br />
redan i grundskolan. Här skulle webbutbildningen kunna vara ett verktyg. Den<br />
är bra på så sätt att den visar att vi romer är en blandad grupp, vilket jag tror är<br />
viktigt att folk känner till.”<br />
SAMMANFATTNING<br />
Projektet Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden är en utbildningssatsning<br />
riktad mot arbetsgivare och medarbetare <strong>för</strong> att höja kompetensen om den <strong>romsk</strong>a<br />
minoriteten. Under projektets gång har deltagare på olika nivåer fått möjligheten<br />
att komma till tals och bidra med sina idéer kring hur vi kan arbeta vidare <strong>för</strong> att<br />
underlätta <strong>inkludering</strong>en av romer på arbetsmarknaden.<br />
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att samhället behöver jobba med <strong>romsk</strong><br />
<strong>inkludering</strong> på olika nivåer parallellt, både kortsiktigt och långsiktigt. Först och<br />
främst behöver attityderna hos majoritetsbefolkningen ändras. För att lyckas<br />
bekämpa antiziganismen i samhället krävs att kunskapen om minoriteten romer<br />
höjs. Det är viktigt att alla har kännedom om både den <strong>romsk</strong>a kulturen och om<br />
romers situation såväl historiskt som i dag.<br />
Vidare behöver arbetslivet ta ett aktivt ansvar. Arbetsgivare bör tänka<br />
annorlunda i sina rekryteringar och se romer som en resurs. För att öka<br />
<strong>för</strong>troendet <strong>för</strong> majoritetssamhället har behovet av <strong>romsk</strong>a <strong>för</strong>ebilder lyfts fram<br />
och många menar att romer som grupp behöver särskilda åtgärder.<br />
Men allt detta måste få ta tid, kanske generationer. Det är viktigt att<br />
utbildningen av morgondagens ungdomar prioriteras, så att <strong>romsk</strong>a ungdomar<br />
får en fullgod utbildning samt att alla elever får kunskap om Sveriges nationella<br />
minoriteter och hur dessa berikar det svenska kulturarvet.<br />
17
HUR GÅR VI VIDARE?<br />
Ända sedan Katarina Taikons tid, då arbetet <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra romers situation i<br />
Sverige startade, har den <strong>romsk</strong>a frågan funnits med på den politiska dagordningen.<br />
Den 16 februari 2012 fattade regeringen beslut om en samordnad och långsiktig<br />
strategi <strong>för</strong> <strong>romsk</strong> <strong>inkludering</strong> under 2012-2032 6 . Det övergripande målet är att den rom<br />
som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.<br />
Romastrategin markerar att statliga åtgärder inom utbildning och arbete ska<br />
prioriteras. Arbets<strong>för</strong>medlingen har där<strong>för</strong> ett ansvar som en tydlig bärare av<br />
strategin.<br />
Eftersom Arbets<strong>för</strong>medlingen vill verka <strong>för</strong> en inkluderande arbetsmarknad<br />
tog Arbets<strong>för</strong>medlingen tillsammans med Romskt kulturcentrum i januari 2011<br />
initiativet till projektet Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden. Genom den<br />
webbutbildning som tagits fram inom ramen <strong>för</strong> projektet har Arbets<strong>för</strong>medlingens<br />
anställda fått nödvändiga kunskaper om romer som nationell minoritet och deras<br />
situation på arbetsmarknaden.<br />
Tack vare dessa kunskaper har Arbets<strong>för</strong>medlingen utvecklat sitt arbete<br />
<strong>för</strong> att kunna möta de krav som ställs på samhället i och med den framtida<br />
generationsväxlingen på arbetsmarknaden, vilket kräver att arbetslivet präglas av en<br />
mer positiv inställning till mångfald.<br />
Eftersom situationen <strong>för</strong> romer är väldigt komplex och påverkas av fler än enbart<br />
arbetslivsrelaterade områden, var det nödvändigt att projektet involverade flera<br />
myndigheter, den privata sektorn och den <strong>romsk</strong>a gruppen. Därmed ryms flera viktiga<br />
samhällsfunktioner som rör den <strong>romsk</strong>a frågan i projektet, samtidigt som detta<br />
speglar att frågan om <strong>romsk</strong> <strong>inkludering</strong> är ett ansvar som hela samhället måste bära.<br />
Utifrån projektets analys har tre övergripande målbilder <strong>för</strong> en framgångsrik<br />
<strong>inkludering</strong> av romer identifierats:<br />
1. Ökad öppenhet och flexibilitet på arbetsmarknaden så att romer får bättre<br />
tillgång till sysselsättning och egen <strong>för</strong>sörjning;<br />
2. Satsa på romers utbildning och kompetensutveckling - på likvärdiga villkor -<br />
<strong>för</strong> att öka deras humankapital;<br />
3. Stödja och uppmuntra romers deltagande inom den offentliga sektorn och i<br />
civilsamhället.<br />
6 En samordnad och långsiktig strategi <strong>för</strong> <strong>romsk</strong> <strong>inkludering</strong> 2012-2032 (skr. 2011/12:56).<br />
19
20<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen fortsätter jobba <strong>för</strong> <strong>romsk</strong> <strong>inkludering</strong><br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen kommer nu utifrån regeringens romastrategi och projektets<br />
resultat att vidareutveckla arbetet kring <strong>romsk</strong> <strong>inkludering</strong>. Detta kommer att ske<br />
i samråd med romer och inledningsvis främst inriktas mot de fem pilotkommuner<br />
som regeringen har utsett. Lokal <strong>för</strong>ankring, anpassning och samverkan kommer att<br />
utgöra grunden i Arbets<strong>för</strong>medlingens arbete i de utsedda pilotkommunerna.<br />
Som en del i pilotverksamheten i dessa kommuner har Arbets<strong>för</strong>medlingen bland<br />
annat i uppdrag att:<br />
• Utifrån lokala <strong>för</strong>utsättningar i pilotverksamheten sprida information och<br />
kunskap bland romer om den service och det stöd som Arbets<strong>för</strong>medlingen kan<br />
erbjuda och se till att enskilda arbetssökande hos <strong>för</strong>medlingen ges den hjälp<br />
de behöver. För uppdragets genom<strong>för</strong>ande ska samråd ske med kommunerna i<br />
pilotverksamheten och lokala <strong>romsk</strong>a <strong>för</strong>eträdare och sakkunniga.<br />
• Fortlöpande pröva om erfarenheterna från pilotverksamheten kan tas till vara<br />
i myndighetens generella verksamhet när det gäller romer och andra grupper<br />
som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Arbets<strong>för</strong>medlingen ska även<br />
ta arbetet med pilotverksamheten som utgångspunkt <strong>för</strong> att säkerställa att<br />
myndigheten har nödvändiga kunskaper om romer som nationell minoritet.<br />
För att underlätta kommunikation och <strong>för</strong> att fånga upp synpunkter från<br />
målgruppen samt <strong>för</strong> att sprida information och kunskap bland romer om den<br />
service och stöd som Arbets<strong>för</strong>medlingen kan erbjuda, kommer Arbets<strong>för</strong>medlingen<br />
att anställa ”brobyggare”. En brobyggare är en person med <strong>romsk</strong> språk- och<br />
kulturkompetens som används <strong>för</strong> att underlätta kommunikationen mellan romer<br />
och icke-romer. Denna pilotsatsning ska påbörjas i oktober 2012 och utvärderas<br />
under 2013.<br />
Webbutbildningen Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden kommer även<br />
i fortsättningen att utgöra en viktig del i Arbets<strong>för</strong>medlingens arbete att höja<br />
kunskapsnivån om romer i myndigheten. Utbildningen kommer att användas som<br />
utbildningsverktyg inom Arbets<strong>för</strong>medlingen, och myndigheten kommer också att<br />
arbeta <strong>för</strong> att kommuner, arbetsgivare och andra myndigher ska använda sig av den.
F.v. Mirelle Gyllenbäck, Erik Lejdemyr, projektteamet <strong>för</strong> Arbets<strong>för</strong>medlingens uppdrag med "romastrategin"<br />
21
22<br />
PROJEKTLEDARENS ORD<br />
Arbetslösheten bland romer är ett komplext fenomen. Det finns många<br />
aspekter som påverkar arbetslösheten bland romer, som bristande utbildning,<br />
yrkeskunnande som inte längre värderas på den moderna arbetsmarknaden samt<br />
en konservativ livsstil. Dessa aspekter utgör verkliga hinder som minskar romers<br />
anställningsbarhet och exkluderar dem från arbetsmarknaden. Ytterligare en<br />
viktig dimension att ta hänsyn till är den direkta och indirekta diskriminering som<br />
påverkar romers tillgång till arbete.<br />
Projektet Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden utgör ett litet steg på vägen i en<br />
lång process mot <strong>inkludering</strong>en av romer. Jag ser det som en kedja mellan den <strong>romsk</strong>a<br />
gruppen och majoritetsbefolkningen och att vi alla utgör en viktig del av kedjan.<br />
För att uppnå ett bättre samhälle, där alla har lika rättigheter och lika<br />
möjligheter, är det allas ansvar som individer att möta sina egna <strong>för</strong>domar och bli<br />
mer öppna <strong>för</strong> mångfald.<br />
Projektet och utbildningen om <strong>romsk</strong> kultur, historia och diskrimineringen<br />
av romer på arbetsmarknaden var en stor utmaning <strong>för</strong> projektteamet. Men<br />
tillsammans, och tack vare allt det stöd vi har fått, har vi på kort tid lyckats motivera<br />
cirka 400 personer att möta sina <strong>för</strong>domar genom att ta del av webbutbildningen<br />
och starta en dialog <strong>för</strong> att uppnå <strong>romsk</strong> <strong>inkludering</strong>.<br />
Tack till alla er som har stöttat denna idé!<br />
Larisa Lacatus,<br />
projektledare
Larisa Lacatus, projektledare<br />
23
24<br />
KONTAKTUPPGIFTER INTERVJUADE<br />
Anne-Marie Flood, enhetschef<br />
processtöd Socialfonden<br />
Arbetsmiljöforum<br />
annemarie.flood@arbetsmiljoforum.se<br />
070-724 04 00<br />
Malena Bonnier, verksamhetssamordnare<br />
Stadsmissionen<br />
malena.bonnier@stadsmissionen.se<br />
Sofia Eugénzon Persbeck, strateg<br />
<strong>för</strong> jämställdhet och mångfald<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen<br />
sofia.eugenzon-persbeck@arbetsformedlingen.se<br />
010-4862860<br />
Arja Kallo, enhetschef Jobbtorg Stockholm Kista<br />
arja.kallo@stockholm.se<br />
08-508 35 919<br />
Hans Kautz,<br />
samordnare arbetsmarknad<br />
Europeiska Socialfonden (ESF)<br />
hans.kautz@esf.se<br />
08-457 33 06<br />
Lisa Löwgren,<br />
arbets<strong>för</strong>medlare<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen Vällingby<br />
lisa.lowgren@arbetsformedlingen.se<br />
010-4875595<br />
Yamina Enedahl,<br />
programansvarig etableringslotsprogrammet<br />
Manpower Telge Jobbstart<br />
yamina.enedahl@manpower.se<br />
08-545 531 04<br />
Michael Stankov, <strong>romsk</strong> representant<br />
michael.stankov@gmail.com<br />
073-389 97 00<br />
Hélène Lindgren, kompetensutvecklare<br />
Försäkringskassan<br />
helene.lindgren@forsakringskassan.se<br />
010-116 79 62<br />
Lena Karlsson, utbildningsledare<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen<br />
lena.m.karlsson@arbetsformedlingen.se<br />
010-486 77 23
Anteckningar:<br />
25
26<br />
På bilden syns alla som deltagit i projektet ”Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden”. F.v. Lars Ericsson, Nils Nilsson, Erik Lejdemyr,<br />
Malin Blomgren, Marianne Ek, Ellinor Hamrén, Annette Ekström, Linda Gelin Nielsen, Larissa Lacatus, Sofia Eugénzon-Persbeck.
Glöm inte:<br />
”Lägg dina <strong>för</strong>domar åt sidan, lär känna romerna!”<br />
Kampanjen ”Dosta! Enough!”<br />
Webbutbildningen är tillgänglig på Arbets<strong>för</strong>medlingens webbplats<br />
www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare.html<br />
- Utbildning om romer på arbetsmarknaden. Du finner den till höger på sidan.<br />
27
28<br />
<strong>Tillsammans</strong> <strong>för</strong> <strong>romsk</strong> <strong>inkludering</strong><br />
Projektet Jämlikhet <strong>för</strong> romer på arbetsmarknaden initierades<br />
i januari 2011 av Romskt kulturcentrum tillsammans med<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen. Projektet är ett samverkansprojekt där även<br />
Jobbtorg Stockholm, Manpower Telge, Stadsmissionen, Kommunal,<br />
Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Forum <strong>för</strong> levande historia och<br />
Diskrimineringsombudsmannen medverkar. Projektet erbjuder en<br />
webbutbildning om <strong>romsk</strong> kultur och den diskriminering många<br />
romer blir utsatta <strong>för</strong> och syftar till att motverka <strong>för</strong>domar och främja<br />
romers position på arbetsmarknaden. Genom ökad kunskap kan vi<br />
arbeta tillsammans <strong>för</strong> romers <strong>inkludering</strong> på arbetsmarknaden.<br />
Du kan beställa Arbets<strong>för</strong>medlingens<br />
informationsmaterial i alternativa format på<br />
www.arbetsformedlingen.se/alternativaformat<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen 2012-09. Bilder: Johnér Bildbyrå, Camilla Veide, YRA