Augusti - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Ebenholts – världens tyngsta trädslag En kubikmeter ebenholts väger 1 500 kg som färsk och 1 200 kg torkad. Det betyder att till och med torrt ebenholtsvirke sjunker. Ebony, det engelska ordet för ebenholts, kommer från det hebreiska ordet eben, som betyder sten. Ebenholtsträdet är rätt litet. Det blir normalt omkring 15 meter högt och 40–50 centimeter i diameter. Bladen är närmare tio centimeter långa och tjocka. Blommorna är gräddfärgade och klockformade. Ebenholtsvirke är svårtorkat. Ibland randbarkas träd som ska avverkas omkring två år före avverkningen för att de ska hinna torka en del innan de fälls. Om sådant virke ytterligare får torka ett halvt åt utomhus, får man det allra bästa trävirket. Ytveden och kärnveden skiljer sig markant från varandra. Ytveden är ljusbrun eller ljusröd. Kärnveden är mörkbrun eller svart med rödskiftande eller rödbrunskiftande ådror. JU ÄLDRE DESTO MÖRKARE En del arter är mörkare än andra. Färgskiftningarna beror av ärftliga egenskaper, till- 6 <strong>Skogsbruket</strong> 8/2012 gången på vatten och mineralämnen i marken och på trädets ålder. Ju äldre träd desto mörkare färg. Avlagringen av tannin, garvsyra, torde vara den faktor som ger ebenholtsen dess mörka färg. Fibrerna i kärnveden fylls med hård kåda, som gör veden svart, men samtidigt spröd. Trots att ebenholts är hårt, kan virket bearbetas med alla typer av redskap. LYXIGT Ebenholts har länge använts i bruksföremål och konstföremål, till exempel i musikinstrument, schackpjäser och olika träsniderier. I Egypten har man i gravar hittat skulpturer av ebenholts som är över 3 000 år gamla. Ebenholts var det lyxigaste trädslaget faraonerna i Egypten och maharadjorna i Indien kunde använda i sina möbler. Ebenholts är numera sällsynt och avverkningarna är förknippade med stora svårigheter. I dag används till och med helikopter för att ta ut ebenholtsvirke i svår terräng. Till exempel i Tanzania övervakar myndigheterna noggrant användningen av ebenholts och begränsar bland annat exporten av träsniderier gjorda av ebenholts. • TEXT: GErD MATTSSON-TUrKU Världen Cirka tio miljoner kilo bär. Så stora mängder har Marja Bothnia Berries Oy Ltd kapacitet att hantera årligen. För att få in tillräckligt stora mängder bär bjuder bolaget in över ett tusen utländska bärplockare. Sjuhundra thailändska och trehundra plockare från Ukraina. Så många utländska bärplockare arbetar som bäst för Marja Bothnia Berries Oy Ltd, tidigare en del av Riitan Herkku, i de finländska skogarna. Och det är inte allt. Dotterbolaget i Sverige, Bothnia Bär AB, har också anställt ytterligare trehundra plockare. Arbetare som är livsviktiga för att bolaget, med huvudsäte i Korsholm, ska få tillräckligt stora mängder bär årligen. – Den enda råvara vi använder är inhemska och svenska vilda bär. För att vi ska kunna bedriva vår verksamhet är vi beroende av utländska bärplockare, säger Ben Strömsten, exportchef för Marja Bothnia Berries, det ledande bärföretaget i Finland och ett av tre stora i Norden. UTLÄNDSKA PLOCKARE NÖDVÄNDIGA Enligt Strömsten arbetar årligen mellan två och tre tusen thailändska bärplockare i de finländska skogarna. Deras andel av den totala skörden är cirka 90 procent. – Till skillnad från Sverige finns det fortfarande en tradition att plocka bär i Finland. Men det är främst pensionärer som plockar Marja Bothnia Berries Oy Ltd är ledande i Finland inom bärbranschen och har kapacitet att hantera tio miljoner kilo bär varje år, berättar exportchef Ben Strömsten.
skriker efter finländska rena och vilda bär och levererar bär till våra anläggningar. Och andelen är endast tio procent. – Därför är de utländska plockarna så viktiga för bärbranschen, säger Strömsten. Under sommaren och hösten har en diskussion om allemansrätten och utländska bärplockare gått het i framför allt Sverige, men också i Finland. Orsaken är främst att utländska bärplockare har lurats komma till vårt västra grannland, av vad Strömsten kallar oseriösa bäraktörer. – Det finns oseriösa aktörer i bärbranschen och här måste myndigheterna agera. Men de företag som är seriösa, såsom vi, borde även i fortsättningen ha möjlighet att bjuda in utländska plockare, säger han. SERIÖSA FÖRETAG I FINLAND I Finland är det ovanligt att utländska bärplockare luras. Det beror enligt Strömsten mest på att plockarna, som kommer hit, inte anlitas genom ett rekryteringsbolag. – Vi bjuder hit plockarna och ansvarar själva för dem. Det handlar främst om risbönder från Thailand som kan komma hit och tjäna extra när riset växer i hemlandet. På tre månader tjänar de en årsinkomst i Finland och därför är intresset så stort. De inbjudna plockarna betalar själva för sin flygbiljett, mat och logi. Men om bärsäsongen infaller sent, som nu, betalar Marja Bothnia Berries, för uppehället. – Vi tar hand om våra plockare och det är först när arbetet kan börja som de betalar själva för uppehället, säger Strömsten och tillägger att de utländska plockarna kommer hit på ett tre månaders turistvisum. Strömsten betonar vikten av att det inte sker en inskränkning av allemansrätten. – Om så skulle ske, vore det dödsstöten för oss och alla andra bolag inom bärbranschen. Vårt land skulle gå miste om miljontals euro i exportintäkter om utländska plockare inte skulle få komma hit, säger han. – Men bären är bara en del av allemansrätten som också inkluderar naturen i sig och fisket. Nu måste vi alla, företagen, Livsmedelsindustriförbundet och markägarorganisationer, sätta oss ner och göra upp gemensamma spelregler. KUNDER I HELA VÄRLDEN Företaget har bjudit in utländska bärplockare sedan 2005 och orsaken till att man började med det var att kundkretsen växte. I dag har Marja Bothnia Berries kunder runt om i världen och efterfrågan på finländska vilda bär är stor. – Våra största kunder finns i Tyskland, Österrike, Belgien, Sverige och Frankrike samt också Kina och Japan. Dels handlar det om livsmedelsföretag, men också om företag som tillverkar farmaceutiska produkter. Det är i synnerhet blåbären som japanerna och kineserna är intresserade av. – De utvinner färgämnen ur blåbären för att tillverka naturkostmedel som förstärker mörkersyn och förebygger tröt- ta ögon. Det är de vilda bären som producerar ämnet som används i tillverkning av farmaceutiska produkter och därför är efterfrågan på våra bär så stor. Vilken är skillnaden mellan odlade och vilda bär? – Odlade bär smakar annorlunda och har inte samma egenskaper. En stor del av blåbären inom EU är odlade, men vi använder enbart vilda bär. Det är en nisch för oss. KRÅKBÄR OCH HJORTRON Förutom blåbär och lingon hanterar företaget också kråkbär och hjortron. Vid anläggningarna i Korsholm och Savukoski tar Marja Bothnia Berries emot bär av privatpersoner. – Vi betalar enligt dagspriset som varierar beroende på tillgången. I dag är kilopriset för blåbär cirka 1,50 euro. Vanligen är lingonpriset lägre eftersom de bären är lättare att plocka, berättar Strömsten. Manuell plockning är än så länge det enda alternativet för att plocka bär. Det som företagen i branschen däremot skulle ha nytta av är säkra prognoser för att estimera bärskördarna. – Skörden beror på väder och vind och därför varierar den med flera miljoner kilo per år. Nu ser det bra ut, men vädret kan snabbt ställa till det. Det vi hoppas på nu är gynnsamt väder så att skörden blir stor. • TEXT OCH FOTO: CHrISTOFFEr THOMASFOLK I slutet av juli tog Marja Bothnia Berries Oy Ltd:s anläggning i Korsholm emot de första blåbären från Sverige. <strong>Skogsbruket</strong> 8/2012 7
Page 1 and 2: Skogs bruket 8|2012 Tyngre transpor
Page 3 and 4: Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING
Page 5: FOTO: PIXMAC Farliga bekämpningsme
Page 9 and 10: gor som speciellt granskats tillsam
Page 11 and 12: FYLLER MYNDIGHETERNAS KRAV - Pilren
Page 13 and 14: ligt vitsord vikt att utföra energ
Page 15 and 16: att kommunicera med omvärlden. - D
Page 17 and 18: Bevisat i test: Tryckimpregnerat ä
Page 19 and 20: Miniplan kartlägger skador I Dalar
Page 21 and 22: Stor omedvetenhet om flygekorrarnas
Page 23 and 24: ja plantorna, säger han. Vid röjn
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: Virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: i kriterierna och får den att syna
Page 31 and 32: By fick skog i gåva Nyligen fick b

Augusti - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?