September - Skogsbruket

Skogs bruket 9|2012 

Så mäter du ut 

bästa priset för din skog 

Tjernobylspår i aska 

Kemisk knäck åt knäckesjukan 

I trollskog växer 140-åriga träd

Skogs 

bruket 9|2012 

Så mäter du ut 

bästa priset för din skog 

Tjernobylspår i aska 

Kemisk knäck åt knäckesjukan 

I trollskog växer 140-åriga träd 

2 Skogsbruket 9/2012 

i detta nummer 

6 RÄTT PRIS FÖR SKOGEN 

Be en fackman räkna ut vad skogen är värd om du tänker sälja. Det 

kan också löna sig att stajla den. 

8 RADIOAKTIV ASKA 

Aska av torv eller skogsbränslen kan fortfarande innehålla radioaktiva 

ämnen från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl för 25 år sedan. Det finns 

dock ingen orsak att begränsa hanteringen av askan. 

10 HENNINGS TROLLSKOG 

Henning Westberg på Kimitoön värnar om sin 140-åriga skog. Den 

ingår i Metso-programmet. 

12 RADIKAL OMSTÄLLNING 

Fiskarskoncernen säljer allt virke från förstagallringar som energived. 

16 HAN KNÄCKER KNÄCKESJUKAN 

Harald Svens i Vörå bekämpar asp på kemisk väg – med gott resultat. 

20 DIKA INTE I ONÖDAN! 

Det kan vara onödigt att iståndsättningsdika virkesrika 

torvmarksskogar. 

22 SÅ JOBBAR PROFFSRÖJAREN 

Jari Sutinens arbetsuppgifter varierar enligt årstiden. 

24 UPP TILL BEVIS! 

Möt chefredaktör Johnny Sved i skogen. 

OMSLAGSBILD: RODEO 

6 

10 

16 

FOTO: PIXMAC 

FOTO: SIv KARLSSOn 

FOTO: JOHnnY SvED

Skogs 

bruket 

OBUnDEn SPECIALTIDnInG FÖR 

SKOGSÄGARE I FInLAnDS SvEnSKBYGD 

nR 9/2012 . SEPTEMBER . ÅRGÅnG 82 

www.skogsbruket.fi 

Utgivare FÖREnInGEn FÖR 

SKOGSKULTUR RF 

nORRA JÄRnvÄGSGATAn 21 B 

00100 HELSInGFORS 

tfn 029 432 6000 

fornamn.efternamn@tapio.fi 

Redaktion 

Chefredaktör Johnny Sved 

tfn 0400-967 648 

Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku 

tfn 0500-718 256 

Tf. redaktionssekr. Peter nordling 

tfn 050-559 5778 

Redaktör Maria Lindén 

tfn 0400-327 159 

Medarbetare Helena Forsgård 

tfn 018-155 50 

helena@vikan.ax 

nina Jungell 

tfn 050-378 6954 

nina.jungell@gmail.com 

Marianne Palmgren 

marianne.palmgren@pp.inet.fi 

Siv Karlsson 

tfn 040-678 6689 

siv.vesterlund@gmail.com 

Bertel Widjeskog 

tfn 0500-888 530 

bergine@multi.fi 

Annonsförsäljning 

Oy nordinfo Ab 

Mats Almqvist 

tfn 040-548 5316 

mats.almqvist@nordinfo.fi 

Adressförändringar och prenumerationer 

Johnny Sved 

tfn 0400-967 648 

skogsbruket@tapio.fi 

Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %) 

Helårsprenumeration (11 nr) 

49 euro i Finland 

49 euro i Sverige 

53 euro i övriga länder (moms 0 %) 

Halvårsprenumeration (6 nr) 

30 euro i Finland 

30 euro i Sverige 

33 euro i övriga länder (moms 0 %) 

ISSn 0037-6434 

Layout och 

ombrytning Oy nordinfo Ab, Maj-Len Roos 

Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå 

Papper Tidningen trycks på 

PEFC-certifierat papper 

VIKTIGT UPPDRAG VÄNTAR 

NYA FULLMÄKTIGE 

LEDAREn 

12.9.2012 

SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNA i Finland väljer i september nya fullmäktige 

som tar över vid årsskiftet. Mycket har hänt inom skogsbranschen de senaste 

fyra åren och vi vet att stora förändringar är att vänta ännu under 

de kommande fyra åren. 

De fullmäktigeledamöter som nu väljs har ett stort och ansvarsfullt uppdrag 

framför sig. De ska lotsa sin förening genom en period av stora förändringar. 

I en allt liberalare omvärld gäller det för fullmäktige att göra tydliga 

prioriteringar för hur verksamheten ska utvecklas. Fullmäktige speglar 

skogsägarna och därför är skogsägarens röst viktig i valet. Valdeltagandet 

har traditionellt rört sig kring hyggliga fyrtio procent, hur det gick i år får 

vi snart veta men deltagandet kan mycket väl ha stigit. 

I princip all lagstiftning, som berör skogsbruket, genomgår som bäst 

någon form av förändring. Nya politiska riktlinjer ska implementeras och 

det sker delvis genom lagstiftning, delvis genom informationsstyrning och 

också genom budgetstyrning. 

De statliga organisationerna är ännu i omvandling efter att den lagstiftning 

som berör dem förnyades. Turen har nu kommit till skogsvårdsföreningarna 

och jord- och skogsbruksministern har dragit upp riktlinjer för 

förändringsarbetet. Inom föreningarna upplever man överlag att det ska 

gå att leva med de förändringar som målats upp. Förändringarna ska verkställas 

under kommande fullmäktigeperiod. 

Som det nu ser ut får skogsvårdsföreningarna större frihet om skogsvårdsavgiften 

ersätts med medlemsavgifter som föreningarna själva driver 

in. Hur stor friheten blir inom virkeshandeln är ännu en öppen fråga. 

Samtidigt kommer föreningarna säkert att möta större konkurrens inom 

rådgivning och skogsvård. 

Föreningarna jobbar med sina medlemmars bästa för ögonen. Fullmäktige 

är medlemmarnas representanter och ska ge svar på vilken service de 

förväntar sig av sin förening. De ska hitta en lämplig balans mellan rådgivning, 

tjänsteproduktion och förmedling av tjänster och på samma sätt 

mellan förmedling och direkt handel med virke och andra varor. Samtidigt 

ska tjänsterna prissättas så att föreningarnas ekonomi balanserar. 

Förändringarna sker i en lågkonjunktur när skogsindustrin går på sparlåga. 

Det betyder att mindre pengar rör sig inom skogsbruket, men också 

att det finns lite mera tid att anpassa sig till en ny situation. Skogsenergin 

växer ännu starkt och här kanske föreningarna med sin lokala anknytning 

kan bli en viktig och betydande spelare. 

JOHNNY SVED 

johnny.sved@tapio.fi 

Skogsbruket 9/2012 3

FOTO: PIXMAC 

världens längsta 

rotorblad 

Siemens har framställt 75 meter långa 

glasfiberarmerade rotorblad för 

vindkraftverk. Det är enligt företaget 

självt längst i världen. 

Det är nyTeknik som på sin webbplats 

skriver om rotorbladen, som i höst 

ska installeras i det danska nationella 

testcentret på norra Jylland. Den totala 

rotordiametern blir 154 meter och rotorbladens 

spetsar ska klara en hastighet på 

upp till 290 km/h. 

Bladen är framställda i ett enda stycke, 

vilket ger en mer robust och lättare konstruktion 

än om bladens skarvats ihop av 

flera mindre enheter. Lättare blad är viktigt 

eftersom hela vindkraftverket då kan 

klara sig med ett lättare och billigare torn, 

maskinhus och monteringsfundament. • 

Universitetet i Teheran tillåter inte 

längre kvinnor att studera skogsbruk, 

naturvård och matematik. Inför 

det kommande läsåret kungör 36 iranska 

universitet att sammanlagt 77 akademiska 

utbildningar är tillgängliga enbart för 

män, skriver Sydsvenskan. 

– Det finns ämnesområden som inte 

alls passar kvinnans natur, säger utbildningsrådet 

Abolfazl Hasani till den irans- 


Kopieringspapper 

av halm 

Kanada finns det långtgående planer på 

I att bygga en cellulosa- och pappersfabrik 

som tillverkar papper av en råvarumix 

bestående av 80 procent halm och 20 

procent virke. 

Prairie Pulp & Paper har redan gjort små 

mängder ”halmpapper” med lovande 

resultat. Målet är att producera klorfritt 

Ryska sågverk höjer kapaciteten 

Investeringarna i rysk sågverksindustri 

har ökat kraftigt i år, skriver woodnet. 

se. Detta leder till stora kapacitetsökningar. 

Under de senaste åren har bara 

enstaka större investeringar gjorts inom 

rysk sågverksindustri. Men i år har det 

vänt. Investeringarna har under året varit 

Miljonböter för olagligt gitarrvirke 

Den världskända gitarrtillverkaren 

Gibson tvingas böta 300 000 dollar 

sedan det visat sig att företaget använt 

virke som avverkats olagligt på Madagaskar 

vid tillverkning av sina instrument, 

skriver woodnet.se. 

Det var för två år sedan som den 

amerikanska myndigheten United 

States Fish and Wildlife Services 

genomsökte företagets lokaler 

i nashville och beslagtog ebenholts 

och rosenträ från Indien 

och Madagaskar. Dessutom 

fann myndigheten bevis för att 

en anställd varnat för att import 

från Madagaskar var olagligt, men 

Iranska kvinnor portas från universitet 

ka nyhetsbyrån Rooz Online. 

Universitetet i Ahvaz stänger ute kvinnor 

från alla teknologiska kurser. 

Oljeindustrins universitet, som har flera 

utbildningsorter över hela Iran, kungör 

att man inte längre accepterar kvinnliga 

studenter. 

Orsaken sägs vara att kvinnliga ingenjörer 

inte får jobb, ett argument som 

avfärdas av kritikerna i Irans parlament 

miljövänligt kopieringspapper. Det finns 

ännu inga exakta planer för var fabriken 

skulle byggas, men någonstans i delstaten 

Manitoba. • 

betydande. Fram till år 2016 kommer 

produktionskapaciteten att öka med 3,5 

miljoner kubikmeter. Kapacitetsökningen 

kommer dels från nybyggda sågverk, dels 

från investeringar i befintliga sågverk. 

Många ryska sågverk moderniserar också 

sina såglinjer. • 

att företaget beställt 

timmer därifrån 

ändå. 

Utöver böteskostnaden 

mister Gibson det virke, 

till ett värde av 1,8 miljoner 

kronor, som beslagtogs vid 

utredningen. • 

och regimkritiker såväl inom som utom 

landet. 

– Detta är en del av regimens nya 

politik, där man försöker tvinga kvinnan 

tillbaka till hemmet eftersom man inte 

tolererar hennes närvaro i det offentliga 

rummet, säger Shirin Ebadi, iransk 

människorättsaktivist som fick nobels 

fredspris 2003 och nu lever i exil i 

London. •

FOTO: WIKIPEDIA 

noaks ark 

Johan Huibers i nederländerna har 

byggt en ark med mått från Bibeln. Den 

är 300 alnar lång (140 meter), 50 alnar 

bred och 30 alnar hög. Huibers ser i första 

hand sin ark som ett sätt att berätta om 

sin kristna tro. Han är kreationist och vill 

med sitt projekt levandegöra skapelseberättelsen 

och arken så som den var för 

tusentals år sedan. 

FOTO: PIXMAC 

– Jag är inte predikant, utan snickare 

och predikar med min båt, säger han. 

Det tog nästan fem år att bygga arken 

och den öppnades i somras. Den ligger 

vid floden Merwede, ett par mil söder 

om Rotterdam. Det har gått åt 6 000 

kubikmeter tallvirke till bygget. Arken är 

byggd av virke från Sverige, skriver woodnet.se. 

• 

Attackerade får skickar sms 

Snart kommer schweiziska får att kunna 

skicka ett sms till sina ägare när de 

blir hotade eller attackerade av vargar, 

skriver atl.nu. 

Det blir allt vanligare med vargattacker 

på får i Schweiz. Det har fått en schweizisk 

biolog att ta fram ett halsband som 

känner av om fårens hjärtfrekvens ökar 

under en längre period. 

Halsbandet är utrustat med ett mobilchip 

som vid ökad hjärtfrekvens ringer 

eller sms:ar en varning till fårägaren. 

Prototyper har testats på får som blev 

skrämda av en varghund. Testerna visade 

att fårens hjärtan slog nästan tre gånger 

fortare när fåren kände sig hotade eller 

blev skrämda. 

Ett annat alternativ som diskuteras är 

ett halsband som ger ifrån sig ett högt 

ljud eller sprayar illaluktande doft för att 

skrämma vargen. • 

Troll på jakt 

vi börjar vänja oss vid jägarnas kamouflagekläder. 

De mest extrema 

har hittills varit lövkamouflagen, men nu 

kommer nästa generation kamougflagekläder. 

De nya kamouflagekläderna består av 

ett grovmaskigt nät och i nätet är trådar 

fastknutna enligt samma princip som 

trådarna i en rya. Trådarna är tillverkade 

av polypropylengarn, vilket innebär att de 

inte suger i sig vatten. Garnet är behandlat 

mot mögel och gnistor. 

Tillverkaren Swedteam uppger att 

kamouflagekläderna är totalt ljudlösa och 

prasselfria. • 

Flugrika älgar 

Igenomsnitt finns det 10 600 älgflugor 

på en älgtjur, 3 500 på en älgko och 

1 700 på en älgkalv, skriver Jaktjournalen, 

och hänvisar till en avhandling av Tommi 

Paakkonen. Paakkonen har undersökt 23 

älgskinn. Mest älgflugor hittade han på 

en älg från östra Finland, 17 500 stycken. 

Trots att älgar bär på stora mängder 

älgflugor verkar detta inte påverka djurets 

välbefinnande. Detta konstaterades 

genom blodprov på älgar med och utan 

älgflugor. 

Älgflugan kom till Finland från Ryssland 

i början av 1960-talet. • 



Så får 

Om du planerar att sälja skog, lönar 

det sig att be en fackman räkna 

ut vad den är värd. För att höja 

värdet kan du stajla skogen. 

När det gäller att värdera skogen är skogsbruksplanen 

till stor hjälp, under förutsättning 

att den inte är äldre än 3–5 år och att 

avverkningar som blivit utförda efter det 

finns bokförda. Lita inte enbart på köparens 

värdering. Han vill ju köpa så billigt 

som möjligt. 

Det blir allt vanligare att dödsbon säljer 

skogen, eftersom det är lättare att dela 

pengar än en skogsfastighet. Skog som ägs 

av dödsbon blir tyvärr ofta orsak till att syskon 

och släktingar kommer i gräl. Delägarna 

har olika åsikter om hur skogen ska skötas 

och det räcker med att en delägare motsätter 

sig en avverkning för att den ska bli 

ogjord. Ett alternativ är att bilda en samfälld 

skog. Då får delägarna i dödsboet andelar 

i den samfällda skogen och dessa går 

att sälja. Beslut fattas som majoritetsbeslut. 

Säljaren kan välja vem han säljer sin 

skog till. Många har starka känsloband till 

skogen och vill att den även i fortsättningen 

ska skötas väl. Då är det vanligt att någon 

i grannskapet med välskötta skogar får 

köpa den. På motsvarande sätt finns det köpare 

som en säljare absolut inte säljer till, 

även om priset denna erbjuder kan vara det 

högsta. 

HÖJ VÄRDET 

Med ganska små insatser kan du höja värdet 

på din skogsfastighet. Snygg skog betyder 

bättre betalt. 

Homestyling, dvs. att piffa upp bostaden 

inför försäljning, blir allt vanligare för att få 

ut ett högra pris. I tv kan vi se program som 

visar vad en bostadsägare kan åstadkomma 

för ett par tusen euro. 

I Sverige har stajlingen nått skogen – 

skogsstajling. Enligt Skogssällskapet, som 

på senare år har börja arbeta med skogsstajling, 

kan stajlingen höja priset på en skogs-

du rätt pris 

för skogen 

fastighet med upp till 25 procent. 

Skogssällskapet ger i sin kundtidning 

Skogsvärden några säkra tips för skogsstajling: 

• Kanthugg skogsvägar. Spekulanten åker 

nästan alltid bil när han tittar på skogen. 

Lövträd och buskar som hänger över vägen 

och över bilen ger ingen bra känsla. 

• Vägarna. Grusa och sladda skogsvägar. 

• Ladorna. Röj runt alla ekonomibyggnader, 

också runt den förfallna ladan som du 

skäms över. Även om bygganden är dålig är 

det bättre att lyfta fram den. 

• Vackra vatten. Vatten höjer värdet. Öppna 

vyer ut till vatten och även en vacker utsikt 

från en höjd. 

• Uppdatera skogsbruksplanen. En gammal 

skogsbruksplan kan skrämma spekulanter. 

Om spekulanten tror att det finns 

skog på en yta där den saknas och redan är 

huggen, får förtroendet sig en törn. 

• Underhåll rågångarna. En spekulant 

vill inte genast få problem med gränserna, 

eventuella gräl med grannar och lantmäteriprocesser 

med att reda ut gränser. 

• Ordna avtal. Visa konkret att här finns ett 

jaktavtal, här ett vägavtal osv. Köparen vill 

ha papper på vem du pratat med, vad ni avtalat 

om och hur lång uppsägningstiden är. 

• Vilt. Ordna med matning för att locka vilt. 

EXTRA INKOMSTER 

Utred om du kan få extra inkomster genom 

skogsköpet i form av till exempel vindkraft, 

grustag, jakt och fiske, byggrätter mm. 

Hur mycket kan du själv arbeta i skogen? 

Hur mycket tid har du till ditt förfogande? 

Mindre planteringar och förröjning inför avverkningar 

hör till de lättaste skogsarbetena. 

För plantering behöver du som arbetsredskap 

bara ett planteringsrör och för förröjningen 

en röjsåg. Vid förröjningen röjer 

du ner småträd närmast de träd som avverkningsmaskinen 

ska ta bort. Det behövs 

inga förkunskaper. Plantskogsröjning kräver 

däremot att du vet vilka trädslag som 

ska sparas och hur glest du ska röja plantskogen. 

Möjligheten att ta ved ur egen skog har 

för många nya yngre skogsägare varit en 

viktig morot för att bli skogsägare. Detta 

gäller speciellt mindre skogsfastigheter på 

mindre än 10 hektar. 

Också känslan kommer in, vad är det värt 

att kunna vandra runt i egen skog? Få saker 

är mera avstressande än att vandra i skog. 

Att ömt vårda sin skog och se den växa har 

ett stort värde för många skogsägare. • 

TEXT: GERD MATTSSOn TURKU 

Skogspriserna rusar 

Efterfrågan på skogsfastigheter är större än 

utbudet. Allt fler köper skog för andra ändamål 

än för att få pengar från virkesförsäljningar. 

Det finns köpare som betalar upp 

till trettio procent över det pris som skogen 

egentligen är värd sett till virkeskapitalet 

och avverkningsmöjligheterna. 

I fjol bytte omkring 3 300 skogsfastigheter 

ägare och över hälften av dem var över 

10 hektar. Så här stor har den andelen inte 

varit på hela 2000-talet. I statistiken ingår 

enbart skogsfastigheter med obebyggd 

skogsmark. 

Priset på skogsmark har stigit kraftigt vid 

sydkusten. Från 2010 till 2011 steg priserna 

i genomsnitt med 35 procent. Medelpriset 

var 4 544 euro per hektar 2011. Enligt en 

expert, som Skogsbruket talat med, gör osäkerheten 

på aktiemarkanden att folk med 

löst kapital väljer att investera i skog. En annan 

orsak är att det finns personer som vill 

komma med i jaktlag och som vill använda 

sin skog för egen och familjens rekreation. 

Alla vill inte spela golf. • 

TEXT: GERD MATTSSOn-TURKU 

FOTO: PIXMAC 

KOM IHÅG 

Se till att det finns ett färskt 

gravationsbevis. I gravationsbeviset 

finns gällande inteckningar 

för skogsfastigheten och 

även rätt till vägar och samfälligheter. 

Gravationsbevis fås 

hos lantmäteribyrån. Köparen 

vill alltid ha en ”ren fastighet”, 

så om du bara säljer en 

del av skogsfastigheten ska du 

flytta över inteckningar till den 

del du blir kvar med. Gör detta 

i förväg. 

Se till att du kan uppvisa 

en färsk lagfart som visar vem 

ägaren eller ägarna är. Med en 

fullmakt kan dödsboet ge en 

dödsbodelägare eller en utomstående 

rätt att sälja skogsfastigheten. 

Köpet ska undertecknas av 

ett officiellt köpvittne. 

Den som köper skog kan dra 

av 60 procent av anskaffningsutgiften 

i form av skogsavdrag. 

Som anskaffningsutgift räknas 

förutom värdet på trädbeståndet 

och skogsmarken även 

bl.a. överlåtelseskatt, ersättning 

till köpvittne och utgift för 

lagfart. 


Brist på torv i vinter 

Många kraftverk tvingas i vinter 

använda stenkol i stället för torv. 

Det skapar tryck på priset för el 

och fjärrvärme trots att priset på 

stenkol sjunkit med närmare 40 

procent på ett år. 

De flesta kraftverk är byggda för att samköra 

skogsbränslen och torv. Om torven inte 

räcker till är alternativet för de flesta kraftverk 

att använda stenkol. 

Enligt Tage Fredriksson på Bioenergia 

ry kan skogsbränslen oftast inte helt ersätta 

torv. I stället behövs det ett annat energitätare 

bränsle, t.ex. stenkol, för att få ut den 

effekt som behövs. Torven hjälper också till 

att hålla pannorna renare och det medför ett 

mindre underhållsbehov. 

– En panna som byggts för samkörning 

av skogsbränslen och annat kan ta skada 

av att köras enbart med skogsbränslen på 

grund av ökad korrosion i eldstaden. 

Kraftverken vill mycket ogärna ersätta 

torv med stenkol, då det blir dyrare att producera 

värme och elektricitet med stenkol. 

När det bränsle som används för produktion 

av t.ex. fjärrvärme stiger, betyder det 

att täckningsbidraget för fjärrvärmen minskar 

och att det finns tryck på att höja priset 

på fjärrvärme. 

HÄLFTEN MINDRE TORV 

Vapo, som producerar det mesta av den torv 


som används i Finland, uppskattar att torvproduktionen 

i år stannar vid mindre än 

hälften av målet, som är 20 miljoner kubikmeter. 

Avtalskunder har redan blivit kontaktade 

och underrättade om den ovanliga 

situationen. 

För att hjälpa upp situationen i någon 

mån höjde Vapo redan i juli det pris som 

betalas till entreprenörerna som lyfter upp 

torven. 

Vapo har för närvarande omkring 45 000 

hektar torvmark för torvproduktion. 

ALHOLMENS KRAFT BYTER BRÄNSLE 

På Alholmens Kraft i Jakobstad uppskattar 

vd Roger Holm att biokraftverket bara får 

hälften av den torv som behövs i vinter. 

– Vi söker ersättande bränslen. I första 

hand vill vi naturligtvis ha skogsbränslen 

och övriga vedbaserade bränslen. Högst troligt 

kommer vi även att öka användningen 

av stenkol under kommande vinter. 

– Priset på stenkol har sjunkit radikalt. 

När jag tillträdde som vd sommaren 2011 

kostade ett ton stenkol 130 dollar. I dag är 

priset 95 dollar. 

Tillgången på skogsbränslen går inte att 

öka i alltför snabbt takt. Kvistar och toppar 

ska torka minst en sommar innan de bränns 

och stubbar helst två somrar • 


FOTO: vAPO 

Tjernob 

Förbränning av skogsbränsle och 

torv kan ge aska som innehåller 

det radioaktiva ämnet cesium-137 

och naturligt förekommande radioaktiva 

ämnen. 

Energiproducenter som eldar med torv eller 

skogsbränsle kan erhålla aska som innehåller 

cesium-137 från Tjernobylolyckan eller 

naturligt förekommande radioaktiva ämnen 

i marken. Nedfallet från Tjernobylolyckan 

varierade stort i olika delar av landet. Aska 

som uppkommer vid förbränning av stenkol, 

åkerbiomassa, skogsindustrins biprodukter 

kan innehålla radioaktiva ämnen. 

Strålsäkerhetscentralen STUK har direktiv 

med åtgärdsgränser för att begränsa den 

strålningsexponering som orsakas av bland 

annat askans radioaktivitet. I detta direktiv 

är åtgärdsgränsen den effektiva dos som fås 

utöver dosen från radioaktiviteten i marken. 

Åtgärdsgränsen för arbetstagares exponering 

till följd av askhantering är 1 millisievert 

per år (effektiv dos). Eventuellt överskridande 

av åtgärdsgränsen bedöms med 

hjälp av aktivitetsindex. 

Aktivitetsindexet beräknas utifrån de 

uppmätta aktivitetskoncentrationerna av radioaktiva 

ämnen i t.ex. aska eller torv. Om 

aktivitetsindexet är större än 1, ska verksamhetsutövaren 

med hjälp av utredning 

visa, att åtgärdsgränsen för materialet ifråga 

inte överskrids. Om aktivitetsindexet är 

mindre än eller lika med 1, sätts inga begränsningar 

på askhanteringen med tanke 

på radioaktivitet och askan kan för radioaktivitetens 

del placeras på en övervakad 

avstjälpningsplats utan särskild utredning. 

SKOGSBRUKET har ställt några frågor till 

inspektör Siiri-Maria Aallos-Ståhl på Strålsäkerhetscentralen. 

1. Kan personer som hanterar aska från förbränning 

av flis gjord av kvistar, toppar och 

stubbar få överstora stråldoser och likaså 

personer som hanterar aska av torv? 

I princip, men i aska av skogsbränslen är 

aktivitetskoncentrationerna i praktiken alltid 

under åtgärdsgränsen, vilket betyder att 

aktivitetsindexet är mindre än 1. Därför är 

strålningsexponeringen så pass liten att det 

inte finns några skäl att begränsa hantering 

av sådan aska.

ylrester i aska 

– Det finns skäl att bestämma bränntorvens 

radioaktivitet särskilt då den torvmosse 

som tas i bruk för torvproduktion 

är större än 50 hektar, säger inspektör Siiri-Maria 

Aallos-Ståhl på Strålsäkerhetscentralen 

STUK. 

2. Vilka är följderna av Tjernobylolyckan? 

Cesium som finns i torvaska och aska av 

skogsbränslen kommer för det mesta från 

Tjernobylolyckan och bara en liten del av 

cesium är från kärnvapenprov från 1950och 

1960-talet. Direktiv gällande hantering 

av torvaska och aska av skogsbränslen är 

uppsatta särskilt efter Tjernobylolyckan. 

3. Borde personer som jobbar med dylik aska 

skydda sig på något sätt och borde arbetsgivaren 

låta undersöka strålningen i askan? 

Det finns skäl att bestämma bränntorvens 

radioaktivitet särskilt då den torvmosse 

som tas i bruk för torvproduktion är större 

än 50 hektar eller då den årliga produktionen 

överstiger 20 000 m 3 . Bränntorvens 

radioaktivitet borde då mätas på den aska 

som kommer från torvens ytlager. 

När det gäller aska av skogbränsle 

så överskrids aktivitetsindexet 

nästan aldrig. 

4. Var i Finland innehåller torv och träd 

mest radioaktiva ämnen? 

För det mesta där nedfall från Tjernobyl var 

störst. 

5. I Finland byggs i försökssyfte skogsvägar 

med aska från biokraftverk som byggnadsmaterial? 

Är detta någon hälsorisk? 

Största delen av aska av skogsbränslen har 

aktivitetsindex mindre än 1, vilket betyder 

att åtgärdsgränsen inte överskrids. I några 

enstaka fall kan torvaska ha aktivitetsindex 

större än 1, men eftersom skogsvägar används 

rätt så lite av en och samma människa, 

finns det ingen hälsorisk. Det finns därmed 

ingen orsak att begränsa användning 

av aska i byggande av skogsvägar. • 


FAKTA OM NEDFALLET FRÅN TJERNOBYLOLYCKAN 

Än i dag ökar Tjernobylnedfall finländarnas stråldos, men 

mängden är bara en hundradel av den årliga 4 millisievert 

stråldosen. I samband med olyckan steg stora 

mängder radioaktiva ämnen med explosionens och 

brändernas kraft upp till över 1 000 meters höjd. På 

denna höjd blåste vindarna först mot Finland, Sverige och 

norge. Då luftströmmarnas riktning senare skiftade transporterade vindarna 

radioaktiva ämnen också till andra platser, främst till mellersta Europa. 

En del av de radioaktiva ämnena sjönk ner till marken på grund av gravitationens 

kraft, men en betydligt större del spolades ner med regnet. Regnens mängd 

och styrka varierade stort i olika delar av Finland och därmed varierade även 

mängden radioaktiva ämnen som kom ner till markytan. 

Siffrorna i kartan visar nedfallet år 1987. 

Därefter har strålningen minskat p.g.a. 

radioaktivt sönderfall av cesium med cirka 

2,3 procent per år och till hälften av 

den ursprungliga mängden efter 30 år. 

Cesium har halveringstid på 30 år. 

Karta: STUK 


Träden är långa och bottenskiktet är 

frodigt och täckt av djurstigar. 

Han värnar om 

140-årig trollskog 

Redan i unga år var Henning Westberg 

på Kimitoön mån om att hans 

far inte skulle ta virke från det 

speciella skogsområde som var 

omringat av bergsbranter. Sedan 

tre år tillbaka ingår Hennings 

trollskog i Metso-programmet. 

Flera kubikmeter stora granar, fyrtio meter 

höga bergsbranter och en lugn känsla möter 

oss då vi stiger in i en av skogarna i Vestlax 

by. Kontrasten mot det traditionella ekonomiskogsbruket 

är påfallande. Man kan lätt 

föreställa sig hur skog i naturtillstånd ser ut. 


Henning Westberg mäter den största granen på området och konstaterar att måttbandet 

visar 250 cm. 

I luckor, som bildats av vindfällen, har nya 

plantor dykt upp och de omges av träd som 

kan liknas vid jättar. 

– Skogsbruksplanen säger att beståndet 

är 140 år, men jag skulle gissa att många 

träd är åtminstone 150 år gamla, berättar 

skogsägaren Henning Westberg. Som äldre 

kan jag fortfarande inte riktigt sätta fingret 

på vad som gör området unikt, men vid avverkningsplaneringarna 

har det alltid gjorts 

en lov runt beståndet. 

GIGANTISKA TRÄD 

Många träd är mellan tre och fem kubikmeter 

stora och beståndet innehåller enligt 

skogsbruksplanen över 500 kubikmeter vir- 

ke per hektar och är från naturskyddssynpunkt 

värdefullt. 

– Vid en avverkning är redan två kubikmeters 

granar riktigt stora. Vid förnyelseavverkningar 

är träden vanligtvis en halv kubikmeter, 

så skillnaden är nog ganska stor, 

säger Henning Westberg med ett leende. 

Marken är kalkhaltig lund och man kan 

lätt föreställa sig att området svämmar över 

av blommor om våren. Marken är inte heller 

senare på året kal, så som ofta i täta 

granskogar, utan det finns ett grönt och frodigt 

bottenskikt. Genom beståndet rinner 

dessutom en liten bäck, som ännu mer förstärker 

känslan av att vi befinner oss i en 

annan värld.

VIKTIGA NATURVÄRDEN 

Området har alltid haft en speciell betydelse 

för Henning Westberg, även om han aldrig 

riktigt kunnat förklara varför. 

– Det har varit viktigt för mig att skogen 

hålls orörd. Att äga skog är någonting annat 

än att till exempel bruka jorden. Det finns 

ingen möjlighet att själv skörda det som du 

sått i och med att omloppstiderna i skogen 

är så långa, säger han. 

Medan ekonomiskogarna på den totala 

arealen om 160 hektar växtlig skogsmark 

har skötts enligt de rådande rekommendationerna 

har Hennings trollskog förblivit 

orörd. 

– Alla ska ha rätt att leva, djur, fåglar och 

insekter. I vintras trivdes hjortarna ypperligt 

här eftersom det täta kronskitet minskade 

på snömängden. Dessutom trivs skogsfåglarna 

runt våtmarken som finns inom det 

fredade området. Ibland har jag till och med 

sett tjädrar, som annars är sällsynta här på 

Kimitoön, säger Westberg. 

Med bävan gick han upp för stigen som 

leder till det i dag fredade området efter att 

Rännilen som rinner genom området förstärker känslan av trollskog. 

julens storm hade härjat. Som tur var hade 

stormen fällt endast en handfull träd. 

– Jag var riktigt orolig för vad stormen 

kunde ha ställt till med. Marken var ju så 

mjuk efter den våta hösten. Tur att träden 

var starka. 

TANKEN PÅ METSO FÖDDES 

Det frodiga skogsbeståndet finns rätt långt 

bort från skogsbilvägen och troligtvis är det 

inte så många som hittar hit. 

– Jag trodde i ett skede att alla skogsägare 

har dylika områden, men i något skede 

insåg jag att området är speciellt. 

Eftersom det stod klart att beståndet inte 

ska avverkas mognade tanken på att freda 

området. 

– Jag var till att börja med väldigt skeptisk 

till Metso. Jag ville absolut inte att jag 

med tvång måste freda någonting utan ville 

göra det av egen vilja, berättar Westberg 

och tillägger att tvångsåtgärder som Natura 

sällan för någonting gott med sig. 

Efter ett besök hos den lokala skogsvårdsföreningen 

kom bollen i rullning och 

det stod snabbt klart att kriterierna för Metso 

uppfylls. 

– Skogsfackmannen vid skogscentralen 

tyckte att skogen var mycket fin. Fredningsprocessen 

gick snabbt så fort projektet kom 

igång. Totalt är 11,4 hektar fredat i dag och 

det ångrar jag inte, säger Henning Westberg 

belåtet. 

HOPPAS PÅ FORTSÄTTNING 

Trollskogen har stått orörd under åtminstone 

två generationer och framtiden är tryggad 

för åtminstone sju år framåt. Värderingarna 

ärvs ofta till nästa generation och Henning 

Westberg är rätt så säker på att hans 

son Henrik också kommer att värna om 

den gamla skogen. 

– Valet är förstås ägarens, men nog tycker 

jag mig se ett intresse för att bevara det 

jag sparat. Jag är rätt säker på att Henrik 

kommer att fortsätta fredningen av det unika 

området och jag hoppas att det förblir 

orört under en lång tid framöver. • 

TEXT OCH FOTO: SIv KARLSSOn 


FOTO: JOHn DEERE 

Bästa receptet för 

klenvirke? 

Konkurrensen om virke ökar. En 

orsak är utbyggnaden av värmekraftverk 

som producerar el och 

värme. Allt fler av dem använder 

skogsbränslen och i allt större omfattning. 

För närvarande finns det inga större motsättningar 

mellan skogsindustrins behov av 

virke och energisektorns behov av skogsbränsle. 

Men en kall vinter när cellulosaindustrin 

går för fullt är situationen en annan. 

I vinter kan konkurrensen också hårdna 

som en följd av den regniga sommaren 

då torvproduktionen blev bara en bråkdel 

av det normala. 

NYTT VIRKESSORTIMENT 

Grot och stubbar från förnyelseavverkningar 

och klenvirke från ungskogar och förstagallringar 

är de vanligaste skogsbränslena. 

Virke från förstagallringar kan tas tillvara 

både som massaved och som energived eller 

enbart som energived. För skogsägare är 

energived ett relativt nytt virkessortiment, 

som prismässigt i vissa situationer kan konkurrera 

med massaved. För skogsägaren är 

det bra med många virkessortiment. 


Förstagallringar och iståndsättning av 

ungskogar där röjningen försummats är intressanta 

energivedsobjekt och de kommer 

att öka i betydelse. Avverkningsmaskinerna 

utvecklas och det gör att man kan flytta 

fram avverkningarna till klenare skogar och 

ändå få lönsamhet. 

JÄMFÖR PRISER OCH VOLYMER 

Frågan om du ska sälja virke från en förstagallring 

som massaved eller som energived 

kan bli aktuell redan i höst. Virkesköparen 

vill kanske också ge en offert som bara omfattar 

energived. 

Det här kan vara en bättre affär än att 

sälja enbart massaved från förstagallringen. 

Du ska jämföra priserna och de uppskattade 

avverkningsvolymerna och göra ditt beslut 

utgående från dem. Ett lägre pris per 

kubikmeter kan kompenseras med en större 

avverkningsvolym. Kemera-stödet, som 

betalas för iståndsättning av ungskogar, höjer 

också priset. 

Var observant när du jämför priser så att 

priserna per volymenhet är angivna i samma 

måttenhet. Rotpris är säkrare än leveranspris, 

det ändras inte. Om du säljer på leverans 

får du senare en räkning för avverkningen 

och skogstransporten. • 

Massa 

Fiskarsbolaget med över 15 000 

hektar skog har valt att sälja allt 

virke från förstagallringar som energived. 

Kåre Pihlström, som är skogschef på Fiskars 

Oyj Abp, berättar att den här radikala 

omställningen fick sin början då Ekenäs Energi 

hade behov av att få tillgången på energived 

tryggad under alla årstider. 

– Energibolagen behöver buffertlager 

med bra energived som är lättillgängliga i 

alla fören. Flisentreprenörerna ska kunna 

köra i skytteltrafik mellan lagren och förbrukningsstället 

och avståndet får inte vara 

för stort, upplyser Pihlström. 

KVISTARNA BLIR KVAR 

– Förstagallringarna sker maskinellt och under 

barmarksperioderna utförs stubbehand- 

FOTO: KÅRE PIHLSTRÖM

ved 

blir bränsle 

ling på alla gallringsytor. Skillnaden jämfört 

med en traditionell förstagallring är att 

avverkningsmaskinen tar träd ända ner till 

3–4 centimeter i toppdiameter. Därmed har 

vi också mindre att förröja. 

– Virkesuttaget ökar med i genomsnitt 

20 procent. Allt virke, som tas ut, kvistas i 

skogen, så vi för inte bort näring från skogen. 

Den mesta näringen finns i barr och 

löv. Utseendemässigt ser det snyggare ut i 

gallringsskogen då även klenare träd tas tillvara. 

I annat fall hade de förröjts och blivit 

kvar i skogen, säger Pihlström. 

LÖNSAMT ÄVEN UTAN KEMERA-STÖD 

Både avverkningen och skogstransporten 

blir billigare då man inte behöver skilja 

mellan olika massavedssortiment. Allt virke 

kan läggas i samma hög på avlägget. Det 

gör avlastningen snabb och mindre utrymmeskrävande. 

– För granmassaveden har det dessutom 

den fördelen att vi inte behöver bekymra 

oss om att få den färsk till fabrik. 

– Energibolaget betalar ett högre pris för 

den här energiveden som ju är grövre och 

av bättre kvalitet än genomsnittet, säger 

Pihlström. Ur bolagets synvinkel är det ett 

måste att ha tillgång till energived, flis, i alla 

situationer. Vi kör energiveden till terminaler 

som finns intill större vägar. 

– Nettot från förstagallringar har blivit 

något bättre trots att Fiskars som aktiebolag 

inte får Kemera-understöd. Våra gallringsskogar 

är skötta från plantskogsstadiet så 

förröjningen är därmed också lättare och 

blir billigare. 

BUFFERTLAGER NÖDVÄNDIGT 

Ekenäs Energi har ett buffertlager med energived, 

både i egna terminaler som omfattar 

omkring 4 000 fastkubikmeter och i ter- 

minaler vid vägar. 

– Det motsvarar närmare 10 000 fliskubikmeter, 

säger Roald von Schoultz, vd för 

Ekenäs Energi. Behovet av flis är på årsnivå 

200 000 fliskubikmeter efter att den nya 

pannan i Karis tas i bruk i november. Vårt 

buffertlager består både av flisat och oflisat 

virke. Virket i buffertlagret är av bättre kvalitet 

än genomsnittet. Det är grövre och en 

stor del är av massavedsdimension. 

Enligt Schoultz är tillgången på energived 

god för närvarande. 

– Vi har avtal med fyra olika leverantörer. 

Tillsvidare tar vi inte emot stubbar, men det 

är inte otänkbart att vi i något skede går in 

för det i Karis. • 




FOTO: GERD MATTSSOn-TURKU 

Kickstarta tillväxten 

med första gallring 

Första gallring är en investering i 

skogskapitalet. vill du maximera 

dina skogsintäkter, gör då en tidig 

gallring. 

Första gallring betyder att du för första 

gången kan räkna med inkomster från beståndet. 

Nu är plantstadiet förbi. 

En tidig gallring går ut på att ta tillvara 

stammar som med tiden skulle dö av exempelvis 

trängsel, eller svamp- och insektangrepp. 

Nu formas beståndet till önskvärt 

stamantal och trädslagsblandning. Efter 

gallringen ligger fokus på de kvarvarande 

stammarnas tillväxt. 

Det är dags för första gallring när trädkronorna 

i beståndet börjar växa in i varandra. 

Kolla dessutom hur stora trädens kronor 

är. De gröna tallkronorna ska utgöra 40 

procent av trädets längd. 

För gran och björk är motsvarande siffra 

hälften av trädets längd. När träden får det 

för trångt krymper trädtopparna och tillväxten 

hämmas. 

EN TREDJEDEL BORT 

Eftersom en tidig gallring ger virkesintäkter 

ska en anmälan om användning av skog 

lämnas till Skogscentralen senast två veckor 

innan arbetet kör igång. 

– Skogsägare erbjuder mig relativt mycket 

första gallringar, berättar anskaffningsförman 

Henrik Blomqvist från Stora Enso. 

Han har Lovisa som sitt anskaffningsområde. 

Blomqvist tillägger att i bästa fall kan 

skogsägaren räkna med 10–14 euro per kubikmeter 

vid en första gallring. Avverkningsuttaget 

måste röra sig runt 50 kubikmeter 

per hektar för att åtgärden ska vara 

lönsam för skogsägaren. 

Vid första gallring avlägsnas ungefär en 

tredjedel av trädbeståndets volym. 

– Det finns inga praktiska eller ekonomiska 

skäl att utföra en försiktig första gallring. 

Följande gallringsbehov infinner sig 

väl snabbt, kanske redan om ett par år. 

Det är en annan femma om den första 

gallringen också är den första skogsvårdsåtgärden 

i beståndet. Då måste man gå försiktigt 

fram, annars är stormskador att vänta. 

En nygallrad skog är känslig innan träden 

anpassat sig till det nya ljusa och blåsiga 

klimatet. 

MER KLIRR I KASSAN 

Blomqvist listar upp några viktiga åtgärder 

som leder till mera klirr i kassan redan under 

första gallringen. 

– När plantbeståndet är mellan en och 

två meter, röj då bort allt lövsly. 

Därefter, när beståndet har nått 4–5 meters 

höjd, kolla att det finns tillräckligt med 

utvecklingsdugliga plantor i beståndet. Om 

det nu finns luckor på ytan, låt luckorna vara 

och komplettera inte med nya plantor. 

– Det kommer att växa lövträd i luckorna.När 

stammarna är 12–14 meter är beståndet 

redo för första gallring. 

Ifall skogsägaren gett träden utrymme att 

växa i plantskogsstadiet kan första gallringen 

senareläggas. Då duger flera av de avverkade 

stammarna till massaved. 

Blomqvist påminner att eftersatt röjning 

aldrig kan ersättas med en tidig gallring. 

När man gallrar en ovårdad skog är gagnvirket 

klenare och kostnaderna för avverkningen 

högre. 

– Om du inte röjer din skog blir första 

gallringen en energivedsavverkning med 

dåligt resultat. 

Han tillägger att risken för snöbrott ökar 

i en ovårdad första gallringsskog. • 

TEXT: MARIAnnE PALMGREn

Besvär mot 

biobränsledepå 

vaskiluodon voima planerar att 

bygga en depå för biobränslen i 

Tölby i Korsholm. Men grannarna 

med Korsholms kommun i spetsen 

har besvärat sig mot planerna. 

Energibolaget Vaskiluodon Voima bygger 

som bäst världens största biogasanläggning 

på Vasklot i Vasa. En anläggning, som när 

den tas i bruk 2013, slukar hundratusentals 

kubikmeter energived och torv för att producera 

el och fjärrvärme. 

För att klara av de enorma mängderna 

av skogsbränsle, som huvudsakligen ska 

tas från närregionen, vill Vaskiluodon Voima 

bygga en depå för biobränsle i Tölby i 

Korsholm. Området är cirka 6,6 hektar och 

platsen ligger invid riksväg 8, drygt 3 kilometer 

söderut från korsningen mellan riksvägarna 

3 och 8. 

– Cirka hälften av den mängd skogsbränsle 

som krävs för förgasningsanläggningen 

på Vasklot ska passera genom depån. 

Det innebär i praktiken 300 000– 

400 000 löskubikmeter energived per år, berättar 

Esa Koskiniemi, anskaffningsingenjör 

för EPV Energia Oy. 

TORKAS OCH FLISAS 

När produktionen är i full gång behövs upp 

emot 3 000 lastbilstransporter per år, det vill 

säga cirka tio virkesbilar med släp per dag. 

– Vid depån ska virket både torkas och 

flisas. I riktning österut byggs en sju meter 

hög buller- och skyddsvall och mot riksvägen 

ska en naturlig skyddszon på cirka femtio 

meter lämnas. Enligt miljötillståndet får 

krossning utföras vardagar mellan klockan 

7 och 20. 

Depån är enligt Koskiniemi ett måste för 

att bränsleleveranserna till kraftverket på 

Vasklot ska kunna garanteras även under 

menförestider och vintern. Depån behövs 

också för att logistiken ska effektiveras. 

– Genom att bygga depån kan vi garantera 

tillgången på biobränsle samtidigt som 

kvaliteten på bränslet bli hög, säger han. 

Enligt Koskiniemi är platsen den lämpligaste 

i förhållande till bosättning. 

– Det finns inte andra alternativ som är 

lika lämpliga som den här platsen. 

AVFALL SOM GRUND 

Men det tycker inte de närmaste grannarna 

och Korsholms kommun som har lämnat 

in ett besvär mot Regionförvaltningsverkets 

beslut om miljötillstånd för anläggningen. 

– Vi kan inte godkänna byggandet av depån 

delvis därför att verksamheten kommer 

att skapa otroligt mycket damm, buller och 

oljud för dem som bor i närheten. Men den 

största orsaken till att vi lämnat in besväret 

handlar om avfallet som ska användas som 

grund för depån, säger Hans Nyholm, ordförande 

för Korsholms kommuns planläggningssektion. 

Enligt Nyholm handlar det om över 

hundratusen kubikmeter avfall som ska anläggas 

som grund. 

– För grunden ska upp till två meter fyllas 

med avfall trots att området är stenigt 

och redan nu utgör en bra grund. Därför 

anser vi att Vaskiluodon Voima inte enbart 

vill bygga en depå utan också få en ny avstjälpningsplats, 

säger Nyholm och fortsätter: 

– Bolaget kallar det för grund, men jag 

anser att det handlar om att bolaget vill 

vi bli av med avfall. Och det handlar om 

mycket avfall. Det behövs cirka 10 000 lastbilar 

för att transportera det och det anser 

kommunen inte är skäligt. Korsholm ska inte 

behöva ta emot avfall från andra orter. • 

TEXT: CHRISTOFFER THOMASFOLK 

Har du synpunkter på tidningen? 

Du kan ge respons per e-post till skogsbruket@tapio.fi eller per post till 

adressen Skogsbruket, norra Järnvägsgatan 21 B, 00100 HELSInGFORS. 

Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på 

sidan 3 i tidningen. 

Poppeln 

potentiell 

energived 

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet 

hävdar att poppeln har en stor framtida 

potential för produktionen av biobränsle. 

Poppeln är inte bara snabbväxande, den 

är även enkel att etablera. Vid plantering av 

poppel på åkermark krävs sedvanlig markberedning 

och stängsel mot vilt. I övrigt är 

planteringen lättskött. 

– Poppeln är en av de trädarter som har 

högst tillväxt i Sverige, säger professor Tord 

Johansson, vid Sveriges lantbruksuniversitet. 

Intresset för snabbväxande trädarter är 

stort just nu, bland annat eftersom de kan 

användas för att producera biobränsle. 

Poppelplanteringar som ska användas 

för timmer och massaved bör gallras efter 

10–15 år för att slutavverkas vid 20–25 års 

ålder. Bestånd för produktion av biobränsle 

kan man i Sverige slutavverka redan efter 

10–15 år. 

Tapios bioenergiexpert Matti Kymäläinen 

tänder inte direkt på idén med poppel för 

bioenergibruk i Finland. 

– Det finns inga belägg för att det skulle 

finnas ekonomiska grunder för att grunda 

energivedsplantager i Finland. Våra nuvarande 

ekonomiskogar räcker gott till för 

att producera den bioenergi som behövs. 

I andra kontexter, till exempel vid åkerbeskogning 

och som användning i vattenrening 

och grönbyggnad, ser Kymäläinen inget 

hinder för monokulturer och energivedsplanteringar. 

• 


Motorsåg, yxa, tryckspruta och ryggspruta ingår i Haralds arsenal. Nitrilhandskarna skyddar mot kontakt med medlet. Varningsskylten 

kommer upp för att informera allmänheten och området märks ut med band. 

Harald knäcker 

knäckesjukan 

Harald Svens i vörå tröttnade på 

aspsly och knäckesjuka i sina tallplanteringar. 

Han har länge bekämpat 

asp på kemisk väg med 

gott resultat. Insekter, svampar 

och hålbyggare hittar snabbt de 

grova döda asparna och Harald 

känner sig absolut inte som någon 

miljöbov. 

Harald Svens tog över hemgården och blev 

skogsägare 1988. Han har successivt köpt 

till både skog och åker. Harald drar en historisk 

parallell och pratar om ett mantal. Ett 

mantal ska räcka till för att föda en familj 

och han upplever nu att han nått det målet 

och känner sig nöjd med tillvaron. 


JORDBRUK, SKOG OCH BIOENERGI 

Förutom jord- och skogsbruk är Harald aktiv 

inom bioenergi. Han är en av de drivande 

krafterna inom Vörå energiandelslag. Energiandelslagets 

verksamhet har vuxit och 

idag används 30 000 fliskubikmeter i de fem 

värmecentraler som andelslaget driver. 

– Vi börjar bli en betydande lokal virkesanvändare, 

säger Harald med ett nöjt leende. 

När vi startade upp andelslaget var 

en av målsättningarna att få avsättning för 

klent virke från förstagallringar och ungskogar. 

Det har vi idag och det känns bra när 

man ser att ungskogarna sköts om. 

ASPSLY OCH KNÄCKESJUKA 

Det finns mycket asp i Vörå och efter slutavverkningarna 

brukar man se ett tätt hav av 

rotskott. Slyet växer snabbt och planterade 

tallar blir lätt efter. Aspen är växelvärd för 

svampsjukdomen knäckesjuka som skadar 

toppskottet på unga tallar. Angreppen leder 

till stamkrökar och dålig kvalitet på virket, 

rotstockarna blir helt förstörda. Birger Blusi 

konstaterade i tiderna att knäckesjukan 

orsakar betydligt mer skador än älgarna. 

Att bekämpa aspen mekaniskt med röjsåg 

känns tröstlöst. Aspen skjuter genast 

nya snabbväxande rotskott och så länge rotsystemet 

hålls vid liv får man gå en evig 

kamp mot slyet. Att satsa på asp är sällan 

ett alternativ. Om det inte är riktigt bördigt 

drabbas asparna lätt av olika rötskador. 

Istället har Harald valt att bekämpa aspen 

på kemisk väg. Det är snabbt och effektivt 

och när det görs rätt klarar man sig med små

mängder bekämpningsmedel. Han kan idag 

visa upp fina ungskogar med raka tallar. 

– Jag har lång erfarenhet av det här och 

delar gärna med mig av mina erfarenheter! 

FICKNING FUNGERAR BÄST 

Harald rekommenderar i första hand fickning 

av aspar i god tid före slutavverkningen. 

Med motorsåg sågar han upp fickor runt 

stammen. Fickorna fyller han med växtskyddsmedel. 

Det är en riktad behandling 

som enbart tar på de fickade asparna. Fickningen 

ska göras tre till fyra år före avverkningen 

så att asparnas rotsystem säkert hinner 

dö. Om det ännu är liv i rötterna kommer 

de att skjuta nya skott. 

Vid fickning och stubbehandling använder 

Harald en blandning bestående av en 

tredjedel glyfosat, en tredjedel kylarvätska 

och en tredjedel vatten. Kylarvätskan 

är med för att minska ytspänningen så att 

medlet lättare kan tränga in och förhindra 

att medlet fryser på vintern. 

Fickningen går snabbt, den tar bara någon 

minut per träd. Utmaningen är att hitta 

alla aspar, det är inte bara de största träden 

som bildar rotskott. En fin bonus är att 

fickningen skapar döda stående aspar som 

blir utmärkta hålträd efter en tid. 

STUBBEHANDLING GÅR OCKSÅ 

Stubbehandling fungerar inte lika bra, men 

Harald räknar med att antalet rotskott minskar 

till en tiondel av vad fallet skulle vara 

utan behandling. Det är stor skillnad om 

det är 30 000 eller 3 000 aspskott som kommer 

upp. Vid stubbehandling är det behändigt 

att gå in före avverkningen och fälla asparna 

i september eller oktober när de ännu 

har löv. Harald sågar spår i kanten av stubben 

och fyller spåren med samma blandning 

som vid fickningen. 

BESPRUTNING SOM SISTA UTVÄG 

Efter avverkning och stubbehandling väntar 

Harald till nästa växtsäsong för att se om 

behandlingen haft effekt. Kommer det upp 

mycket sly blir det ännu bekämpning med 

ryggspruta i september. När man ska spruta 

är det viktigt att hålla koll på väderleken. 

En sval molnig dag med rätt högluftfuktighet 

är idealet. Är det risk för regn är det bäst 

att vänta så att inte växtskyddsmedlet regnar 

bort innan det hunnit verka. 

Vid besprutningen fungerar en tvåprocentig 

blandning bra. Blandningen ska också 

innehålla medel som binder blandningen 

vid bladen, annars rinner den snabbt av 

och effekten blir dålig. En ordentlig dusch 

så att det dryper av bladen ska till. 

DÖDMANSGREPP I PLANTBESTÅND 

Ett sista tips är dödmansgreppet som kan 

användas i plantskogar. Då behandlas asparna 

enskilt. Med handsprutan sprutas 

den tvåprocentiga blandningen in i ena 

handen samtidigt som man drar upp hand- 

KEMISK BEKÄMPNING I PEFC-CERTIFIERAD SKOG 

I PEFC-standardens kriterium 20 sägs att endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsmedel 

får användas inom skogsbruket. Lövsly får inte bekämpas med bladbesprutning, 

förutom vid bekämpning av asp i tallplanteringar som angripits av knäckesjuka. 

I särskilt viktiga livsmiljöer får inga kemiska växtskyddsmedel användas. 

Kemiska bekämpningsmedel får endast användas när det är ytterst nödvändigt, 

till exempel för att bekämpa ytvegetation på skogsföryngringsytor, för stubbehandling 

av lövträd, för att bekämpa snytbagge och för att behandla barrvirkeslager för 

att förhindra spridning av insektsskador. 

Källa: PEFC FI 1002:2009 

KEMISK BEKÄMPNING I FSC-CERTIFIERAD SKOG 

I princip nummer 6, miljöpåverkan, regleras användningen av bekämpningsmedel i 

FSC:s standard. Biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder ska alltid prioriteras 

framom kemisk bekämpning. Om kemiska växtskyddsmedel används ska de anvisningar 

och säkerhetsinstruktioner som myndigheterna utfärdat följas. 

Källa: FSC standard for Finland 

VÄXTSKYDDSMEDEL I YRKESMÄSSIGT BRUK 

Lagstiftningen om växtskyddsmedel förändrades 1.1.2012. 

Senast 26.11.2015 ska alla, som använder växtskyddsmedel i yrkesverksamhet, 

ha avlagt växtskyddsmedelsexamen. Användning i skogsbruk anses vara yrkesmässig 

användning. 

All spridningsutrustning för växtskyddsmedel som används i yrkesverksamhet 

ska också testas en gång före 26.11.2016. 

Tukes påminner om att man vid användning av växtskyddsmedel från och med 

1.1.2014 även ska följa de allmänna principerna för integrerat växtskydd (IPM, Integrated 

Pest Management). 

Källa: Tukes, säkerhets- och kemikalieverket 

sken längs aspen. Oljebeständiga handskar 

som är hela är ett måste. Det tar lite tid, 

men det är ingen risk för att de plantor man 

vill spara skadas. • 

TEXT OCH FOTO: JOHnnY SvED 

Med motorsåg 

gör Harald fickor 

runt stammen.Fickorna 

fylls med 33 

procentig glyfosatlösning. 

Fickningen ska 

göras tre till fyra 

år före slutavverkningen. 


Stubbrytning 

– de värsta scenarierna förverkligades inte 

Lämna kvar kvistar och tillåt att 

stubbarna lagras i max två år om 

det finns röta på ytan. Det är forskarens 

hälsning till skogsägare 

som planerar stubbrytning. 

Stubbrytning väcker åsikter, för eller emot. 

Forskarna var en grupp som ställde sig 

mycket kritiskt till åtgärden då stubbrytning 

började utföras i våra skogar. 

– Man såg inte alltför många fördelar 

med stubbrytning, berättar äldre forskare 

Sirpa Piirainen på Skogsforskningsinstitutet. 

Hon har specialiserat sig på näringsbalansen 

i skogsmark. 

Nu, i takt med att mer forskning kring 

stubbrytning ser dagens ljus har de kraftigaste 

åsikterna aningen mildrats. Forskningsresultat 

ger vid handen att de värsta 

scenarierna inte infann sig. 

Bland annat var forskare oroliga över 

att stubbrytningen skulle leda till en snytbaggsinvasion. 

Nu verkar snytbaggen anlända 

oberoende om man tagit tillvara stubbar 

eller inte. 

FRUKTKROPPAR BILDAS 

Eftersom åtgärden påverkar marken på flera 

sätt förhåller sig Piirainen fortfarande inte 

helt okritisk till stubbrytningen. Till ex- 

Det ställs höga krav på en avverkningsyta 

som går att stubbryta. Marken får inte vara 

stenig, lerjordar lämpar sig inte, och branta 

sluttningar kan inte brytas på grund av erosionsrisken. 

Det här berättar Mikael Kopra, 

virkesuppköpare på UPM. 

– Dessutom måste körsträckan vara kort 

och det ska finnas plats att lagra grot och 

stubbar. 

Kopra köper virke mellan Raseborg och 

Hangö, ett område där det utförts en del stubbbrytning. 

Vad som betalas för stubbarna varierar 

då exempelvis besvärliga terrängförhållanden 

ökar kostnaderna för stubbskörden. 


empel blir marken kompakt eftersom flera 

maskiner kör över ytan och de grövre rötterna 

tas bort. 

– Dessutom säljs stubbrytning med argumentet 

att skogsägaren blir av med rotrötan. 

I praktiken blir skogsägaren inte av 

med rötan till hundra procent. Men risken 

för spridning av röta i gran och tall minskar 

vid stubbrytning. 

Hon poängterar att alla rötskadade stubbar 

borde avlägsnas från avverkningsytan. 

Under sommaravverkning ska de stubbar 

som blir kvar på ytan behandlas med bekämpningsmedel, 

antingen urea eller Rotstop. 

– Rötskadade stubbar borde inte få lagras 

Alla ytor kan inte stubbrytas 

– Ytans storlek och lagringsmöjligheter 

inverkar på stubbpriset. Stubbar kan lyftas 

från en yta på ungefär en hektar men större 

ytor, upp till tio hektar, är att föredra. 

Kopra tillägger att skogsägarna i Österbotten 

har varit aktiva med att sälja stubbar. 

Vid sydkusten är metoden tillsvidare 

inte så vanlig, men verksamheten ökar hela 

tiden. Stubbarna skickas bland annat till 

Jakobstad, Valkeakoski, Raumo och Borgå. 

– Stubbarna lagras vanligtvis vid samma 

lagerplats som virket, alltså vid vanliga virkesupplägg. 

I viss mån använder vi också 

terminaler men det är en kostnadsfråga. 

FOTO: HELI vIIRI 

LAGRINGSTID I VIRKESKONTRAKT 

Stubbarnas maximala lagringstid skrivs in i 

virkeskontraktet. För UPM gäller två års lagringstid 

och skogsägaren får räkna med att 

stubbarna lagras i minst ett år. Kopra tilllägger 

att toppar och kvistar tas tillvara före 

stubbrytningen. Men groten lämnas ett 

par månader att torka på ytan så att barren 

hinner lossna. 

– Man borde undvika att köra riset grönt 

till vägkanten. 

Han anser att skogsägaren inte behöver 

gödsla en yta där man lyft stubbar eftersom 

metoden vanligtvis utförs på bördiga mar-

mer än två år. I de nedersta stubbarna i högen 

bildas rotrötans fruktkroppar, alltså de 

som står för sporbildningen. 

Piirainen anser att drivning av energived 

samt stubbrytning leder till att näringsämnen 

försvinner från ytan. Boven i dramat är 

inte att stubbarna lyfts utan att kvistar forslas 

bort från ytan. 

Hennes förslag är att endast ta tillvara 

stubbar och toppar. När kvistar lämnas kvar 

på ytan blir också de näringsrika barren 

kvar. Näringsbortfallet som stubbrytningen 

förorsakar kan kompenseras med gödsling. 

Nu ligger forskarnas fokus på att gödsla 

med aska som är ett miljövänligt alternativ. 

MÅNGFALDEN BESTÅR 

Piirainen säger att skönhetsvärdet alltid ligger 

i betraktarens ögon och anser att skogsnaturen 

kan bibehålla sin mångfald vid 

stubbrytning. Enligt instruktionerna för 

stubbrytning lämnas minst 25 stubbar per 

hektar jämnt fördelade på ytan och murkna 

stubbar borde lämnas kvar. 

Man lämnar alltid en minst tre meter 

bred zon runt värdefulla livsmiljöer och naturvårdsträd. 

Skyddszoner lämnas också intill 

vattendrag, småvatten och dikesrenar. 

Meningen med skyddszonerna är också att 

hindra näring och fasta partiklar att spolas 

bort med ytvattnet. 

– Preliminära studier visar att stubbrytning 

inte leder till övergödning av våra vattendrag. 

Vid stubbrytning är såväl urlakningen 

som erosionen mycket liten. • 

TEXT: MARIAnnE PALMGREn 

ker. UPM lämnar trettio procent av stubbarna 

kvar på ytan och björkstubbar lyfts inte. 

– Stubbrytning underlättar markberedningen 

och förnyelsearbetena blir mycket 

billigare. Visst ser metoden ganska rå ut 

och väcker ibland uppmärksamhet. Mycket 

beror på hur stubbytningen utförs, görs den 

fel blir resultatet därefter. • 


FOTO: PIXMAC 

Skogscentralen 

bygger landsväg 

Finlands skogscentrals enhet för 

skogstjänster kan komma att bygga 

en sidolandsväg i Korsholm. Om 

projektet blir av är vägbygget det 

dyraste hittills på Kustens område. 

Finlands skogscentral har gedigen erfarenhet 

av att bygga och förbättra skogsbilvägar. 

Men nu har enheten för skogstjänster 

lämnat in en offert för att bygga en 1,2 kilometer 

lång sidolandsväg i Smedsby, Korsholm, 

i anslutning till omfartsvägen som nu 

byggs. 

– Vi har lämnat in en offert till de markägare 

som berörs. Det är väglaget som beslutar 

om de accepterar budet. Ingenting är 

klart ännu, säger Dan Kullman, skogsserviceman 

vid enheten för skogstjänster i Vasa. 

PALETT AV AKTÖRER 

Skogscentralen har mångårig erfarenhet av 

att bygga och grundförbättra skogsvägar, 

men att man tar sig an landsvägsprojekt är 

ovanligt. I grunden handlar det om att den 

nya enheten för skogstjänster, som bildades 

efter skogscentralreformen vid årsskiftet, 

vill stärka sitt serviceutbud. 

– Vi verkar på en fri marknad och kan 

numera erbjuda vilka tjänster vi vill. Att ta 

oss an dylika projekt är ett sätt att bli mindre 

beroende av statliga stödmedel. Så det 

kommer att bli vanligare att vi inte enbart 

riktar in oss på skogsbilvägar, säger Kjell 

Sundsten, kundansvarig på Skogscentralen. 

Enligt Kullman finns det inga hinder 

för att skogscentralen börjar bygga mindre 

landsvägar. Han understryker att det handlar 

om samarbete med ett flertal olika aktörer. 

– Skogscentralen bygger inte vägen själv, 

utan vi arbetar med olika entreprenörer och 

strävar efter att hitta rätt kombination. På så 

sätt behöver vi inte ha allt kunnande själv 

utan vi bygger en palett av olika aktörer 

som tillsammans kan genomföra projektet. 

I området, som heter Sidlandet och 

sträcker sig från landsvägen längs Karperöfjärden, 

finns både fastboende och fritidshus. 

Vägen beläggs inte med asfalt utan 

med krossgrus. 

– Vägen ska vara farbar året om, så den 

är något mellan en liten landsväg och en 

skogsbilväg som ska betjäna skogsägarna 

samt dem som bor där, förklarar Kullman. 

Om det blir skogscentralen som genomför 

projektet klarnar i höst. • 

TEXT: CHRISTOFFER THOMASFOLK 


Stopp för onödiga 

iståndsättningsdikningar 

Med hjälp av en ny metod kan 

skogsägare enkelt granska behovet 

av en iståndsättningsdikning i 

torvmarksskogen. I vissa fall är åtgärden 

onödig. 

Skogsforskningsinstitutet har tillsammans 

med Aalto-universitet kommit fram till att 

det kan vara onödigt att iståndsättningsdika 

virkesrika torvmarksskogar. 

Träden avger som bekant vatten genom 

avdunstning och trots att dikena med tiden 

växer igen, är avdunstningen i virkesrika 

torvmarksskogar så pass kraftig att växtplatsen 

hålls torr. 

Att låta utföra en iståndsättningsdikning 

i virkesrika skogar behöver med andra ord 


inte påverka trädens tillväxt. Det medför bara 

en utgift för skogsägaren och vattendragen 

belastas i onödan. 

VÄDRET INVERKAR 

I undersökningen följde forskare upp vattennivån 

på tolv objekt och kollade hur 

mycket trädens tillväxt var beroende av 

iståndsättningsdikningen. Trädens tillväxt 

följdes upp i tjugo år efter dikningen. Mätningen 

koncentrerades till juli och augusti. 

Resultaten ger vid handen att en iståndsättningsdikning 

inte nämnvärt ökar tillväxten 

då vattennivån i slutet av sommaren är 

mellan 35 och 40 centimeter under marknivån. 

Om vattennivån är 25–30 centimeter 

under marknivån förbättrar en iståndsättningsdikning 

tillväxten rejält. 

Istället för att stirra på dikesbottnarna 

för att bestämma behovet av iståndsättningsdikning 

lönar det sig nu att följa med 

grundvattennivån i mitten av tegarna. Gräv 

två eller tre cirka 70 centimeter djupa gropar 

i mitten av tegarna och följ upp vattennivån. 

Behovet av iståndsättningsdikning är inte 

akut om vattennivån i gropen i slutet av 

sommaren är 35-40 centimeter under marknivån. 

Detta förutsatt att sommarens nederbörd 

har hållits på normal nivå. Nederbörden 

i södra Finland är kring 90 mm per månad, 

i norra Finland 80 mm per månad. 

MÄT INTE EFTER REGN 

Regnar det mycket, alltså mer är 100 mm 

per månad, går det inte att fatta beslut om 

Ett igenvuxet dike på en tallmyr. Iståndsättningsdikning behövs inte eftersom tillväxten är god. Beståndsvolymen är cirka 120 m 3 /ha.

Ett exempel på en onödig iståndsättningsdikning på ett grankärr i södra Finland. Beståndsvolymen 

är över 150 m 3 /ha. Avdunstningen är så stor att vattennivån under marken 

håller sig på djup nivå och påverkar inte tillväxten. 

iståndsättningsdikning. Man skall inte heller 

göra mätningar direkt efter kraftiga regn. 

– Det lönar sig att följa upp vattennivån 

i torvmarksskogen under flera somrar, och 

gräv minst tre gropar, säger forskare Sakari 

Sarkkola på Skogsforskningsinstitutet. 

– Till exempel en så regnig sommar som 

i år blir resultaten inte tillförlitliga. 

Sarkkola tillägger att forskningsresultatet 

bekräftade det som många redan anat en 

längre tid och önskar att onödiga iståndsättningsdikningar 

kan undvikas i framtiden. 

– Enligt uppskattningar kunde upp till 

trettio procent av iståndsättningsdikningarna 

i södra Finland lämnas ogjorda. 

DUBBELKOLL MED 

VIRKESUPSKATTNING 

Hurudan genomslagskraft den nya metoden 

får bland skogsägare är beroende av 

hur väl skogsfackmännen och organisationerna 

tar till sig det nya sättet att bedöma 

behovet av iståndsättningsdikning. 

– Metoden får inte betyda att skogsägare 

inte utför iståndsättningsdikningar i skogar 

där behovet är akut. 

Är man osäker på den nya metoden och 

inte enbart vill förlita sig på att kolla vattennivån 

i groparna kan beslutet backas upp 

med en virkesuppskattning. 

Om virkesmängden i torvmarksskogen i 

södra Finland är över 120 kubikmeter per 

hektar borde avdunstningen från träden vara 

tillräcklig för att upprätthålla en tillräckligt 

torr växtplats. För norra Finlands del 

är motsvarande siffra 150 kubikmeter per 

hektar. 

Sarkkola nämner gödsling med aska som 

ett miljövänligt alternativ att öka tillväxten 

på torvmarker. • 


FOTO: HAnnU HÖKKÄ 

Annorlunda i 

Österbotten 

Carl Andtfolk, skogsserviceförman på Finlands 

skogscentral, konstaterar att det som 

Skogsforskningsinstitutets rapport visar 

kan fungera på högre belägna torvmarker 

med timmerskog och alternativt tätbevuxna 

kärrmarker. 

– När skogen avverkas och gallras på de 

här markerna behövs en iståndsättningsdikning. 

Avrinningen blir dessutom lidande 

om man hoppar över skogsskiften här och 

där. Det här gäller speciellt i Österbotten där 

skogsfastigheterna består av långa och smala 

skiften. 

Hur viktig är iståndsättningsdikning för 

Finlands skogscentrals verksamhet? 

– Iståndsättningsdikning är en del av vår 

affärsverksamhet och för att bibehålla tillväxten 

i skogen är den viktig för skogsägaren. 

– Jag tror att skogsägarna insett nyttan 

av iståndsättningsdikning. I slutändan är en 

samfälld dikesplan det mest optimala. 

FLACKT LANDSKAP 

Andtfolk noterar att landskapet är flackt i 

Kustösterbotten och att skogarnas tillväxt 

här ökat markant tack vare dikningen. 

Nu underhålls gamla diken. Kostnaderna 

för rensning av tegdiken rör sig kring 

50–60 cent per löpmeter. Det finns möjlighet 

att få stöd på 55 procent av verkställighetskostnaderna. 

– I samband med dikesrensningar är det 

vanligt att vi bygger vägar på dikesrenar, 

vilket underlättar avverkningen, säger Carl 

Andtfolk. 

För att staten ska bevilja stöd krävs en 

dikesplan och att det gått 20 år sedan förra 

dikningen. Rensning av utfall och tegdiken, 

sprängning, kostnader för vägtrummor och 

för att sätta ned dessa samt väg på dikesrenar 

är sådana arbetsslag som staten stöder. 

Andtfolk påminner att i flacka Österbotten 

är lutningsförhållandena svaga och att 

avrinningen måste vara i skick. Det här är 

speciellt viktigt under perioder med mycket 

regn. • 



Sommartid ersätter Jari Sutinen hjälmen med nackskyddsförsedda hörselskydd och ögonskydd. 

Proffsröjaren 

har ordet 

Högt ovanför en brant med förnyelsemogen 

granskog hörs bara 

röjsågen i svackan i det natursköna 

landskapet. Jari Sutinen arbetar 

som skogshuggare och han 

har gett sig i kast med en försenad 

plantskogsröjning på en hektar. 

Södra skogsrevirets skogshuggare utför i 

dag främst förröjningar i slutavverkningsskogar. 

Sutinen röjer hellre en tät plantskog, 

eftersom arbetet då medför kortare gång- 


sträckor per dag. Årsrytmen för skogshuggaren 

innebär ändå att plantskogsröjningar 

är allt mer sällsynta. Efter semestrarna i 

juli kör avverkningarna igång med full fart 

och då är det ofta bråttom med att få förröjningarna 

gjorda. 

Under våren fylls skogsarbetarens dagar 

av planteringsarbete. Totalt har Jari Sutinen 

mellan 20 och 30 dagar planteringsarbete 

per år och tidpunkten sammanfaller 

med den bästa röjningssäsongen. Sutinen 

anser själv att slyröjning i plantskogar 

blir bäst om man utför den på hösten. 

Oftast är arbetsrytmen i skogsvårdsföreningen 

sådan att han från maj fram till midsommaren 

utför endast planteringsarbete. 

På vårvintern finns det lite tid för plantskogsröjning. 

Under vintersäsongen hinner 

han också med att assistera avverkningsmaskiner 

vid knepiga avverkningar så som 

vägkantshyggen. 

PROFFSEN FÅR DE SVÅRA JOBBEN 

Ännu på 1980-talet arbetade Sutinen hela 

sommaren med plantskogsröjningar. 

– Hur är det möjligt att jag har kunnat

Jari Sutinen är utbildad elmontör, men han 

har arbetat som skogshuggare för Södra 

skogsreviret i nästan 20 år. 

plantera skog i 15 år och att det inte har behövts 

någon plantskogsröjning på de här 

ytorna under den här tiden, frågar han retoriskt. 

Sutinen anser att det bästa resultatet fås 

om plantskogsröjningen görs tre till fem år 

efter planteringen. Försenade plantskogsröjningar, 

som den han arbetar med idag, är 

ändå det som han oftast blir kallad till. 

Revirinstruktör Benjamin Leham har en 

förklaring till obalansen. 

– Skogsägarna utför själva en del av de 

lättare röjningarna i unga plantskogar och 

lämnar de äldre och försenade röjningar till 

proffsen. Gruppen självverksamma skogsägare 

minskar ändå hela tiden, säger han. 

FUNKTIONELL UTRUSTNING 

Proffsröjarens skyddsutrustning består 

sommartid av hörselskydd med nackskydd. 

Nackskyddet är fäst i hörselskyddet med 

buntband. Lösningen har Sutinen själv konstruerat 

för att inte få barr och skräp i nacken. 

Speciellt i tallskog är barren ett gissel. 

Ögonskydd ingår också i utrustningen och 

naturligtvis skyddsstövlar, handskar och yrkeskläder. 

Hjälmen använder han vid röjning 

bara vintertid. 

Trots att utrustningen utvecklats mycket 

under de senaste åren är Sutinen ändå missnöjd 

med utbudet av regnkläder för utearbetande 

proffs. 

– Det finns ingen regnutrustning som är 

gjord för skogshuggare, säger han. Det värsta 

jag har prövat var ett par byxor som höll 

vatten bara på framsidan. Så fort jag backade 

kom vattnet in, tyget läckte som ett såll. 

Goretex-materialet håller visserligen vatten, 

men är inte långlivat i yrkesbruk, utan slutar 

fungera efter ett antal tvättar. Materialen 

borde dessutom hålla både köld och regn. 

DYRT BRÄNSLE 

Sin röjsåg byter Sutinen ut en gång per år 

och samtidigt byter han också bärselen. 

– Jag kan inte förstå hur någon får ekonomi 

i att använda färdigblandat bränsle, 

säger han. 

Sutinen blandar själv sitt bränsle. Den 

98-oktaniga bensinen köper han på mack- 

en och blandar själv i oljan. Också klingan 

vässar han själv under arbetsdagen. 

– Klingan är värdefull och här i huvudstadsregionen 

finns det ganska mycket 

skrot och skräp i skogarna, så jag får nog 

vässa klingan och i värsta fall byta den under 

dagens lopp. • 

TEXT OCH FOTO: MARIA LInDÉn 

RÖJARE FRÅN ÖSTEUROPA 

Skogsvårdsföreningen Södra skogsrevirets 

egna röjare börjar bli en 

ovanlig syn. Allt oftare hyr föreningen 

in arbetskraft från skogsserviceföretag. 

Just nu pågår ett försök med ett 

svenskt företag som tar in skogsarbetare 

från östra Europa till Finland. 

Arbetslagen utför främst 

planteringsarbete och röjer. 

Skogsvårdsföreningens röjare blir ofta kallade till försenade röjningar, som den här figuren 

i Esbo församlings skog. 


Upp till bevis! 


Flera aktörer inom skogssektorn påverkar de beslut som 

skogsägare fattar i sina skogar. Av fackfolket är många 

själva skogsägare. 

Chefredaktören som är 

skogsägare på distans 

SvED 

Granplantorna tar sig bra. Fem år efter 

Ann-CHRISTInE 

högläggning och plantering är de bästa 

plantorna redan över två meter höga. FOTO:

Men hur sköter de sina skogar, vilka värderingar och målsättningar 

har de med sitt skogsägande? 

Det vill vi ta reda på. 

Johnny Sveds målsättning är att 

öka avkastningen på sin skog och 

han värnar för viltet. 

Skogsbrukets chefredaktör Johnny Sved är 

egentligen ett typexempel på den nya generationens 

skogsägare. En distansskogsägare 

med flera hundra kilometer till sin skog. 

Skogen finns i Solf i Korsholm, medan arbetet 

och familjen är i Helsingfors och Kyrkslätt. 

Skogsägare blev han år 2006 när det gjordes 

generationsväxling hemma på gården. 

Äldre brodern Bernt driver idag jordbruket. 

– I praktiken har jag möjlighet att besöka 

skogen under sommaren och vid större 

högtider. 

Uppvuxen i Malax känner han till de lokala 

skogsfackmännen, vilket är en klar fördel 

om man är distansskogsägare. Det mesta 

går ju att sköta per telefon. 

– En gång per år går jag alltid igenom 

min skog och kollar att allt står rätt till. Det 

är det minsta man måste göra som skogsägare. 

Trots att viljan och intresset finns kan 

han inte vara självverksam skogsägare. Tiden 

räcker inte till. Men så fort det finns 

möjlighet, som under semestern, tar han ut 

allt av skogsägandet. 

– Ett av mina bästa skogsminnen är när 

jag lunchpausade en sommar när jag höll 

på med en förstagallring. Plötsligt prasslade 

det till nästan intill mig. En älgko med 

kalv tuggade helt orädda på en videbuske. 

TID ATT RÖJA 

Till sommarens skogsarbete hörde att slyröja 

en sex år gammal granplantering på en 

hektar. Plantskogen grundades samma år 

som Sved blev skogsägare. 

– Ifjol tyckte jag att slyröjningen nog kan 

vänta ett år. Det var ett misstag. På våren 

kan man inte tänka sig att slyet kan växa så 

mycket på en sommar. 

Han tillägger att det går mycket väl att jobba 

i skogen under högsommaren förutsatt att 

man packar med sig tillräckligt att dricka. Bara 

vatten räcker inte, det måste finnas salt 

också för man svettas ju ordentligt. 

Planteringen hade inte drabbats av skadegörare. 

– Överlag har skogen skonats, med undantag 

för angrepp av röda tallstekeln och 

lite frostskador i granplanteringen. 

TALL PÅ BÖRDIG MARK 

Johnny Sved berättar att hans skog är geografiskt 

lätthanterlig då den består av bara 

fem bestånd. Majoriteten av skogsmarken 

är frisk mo där det växer yngre och äldre 

tallskog och lite gran. På sina ställen är det 

lite för bördigt för den tall som planterats. 

Idag skulle det säkert bli gran på de ställena. 

Den årliga tillväxten ligger på cirka sex 

kubikmeter per hektar. 

Sved kalavverkar och planterar på bördig 

mark medan karg skogsmark förnyas 

på naturlig väg, 

Han beaktar också miljön. Det finns inga 

viktiga livsmiljöer i skogen, men Sved ser 

till att lämna kvar exempelvis asp och sälg. 

Han påminner att det inte kostar något 

extra att se till att viltet har föda för vintern. 

För tillfället har Sved inte en gällande 

skogsbruksplan men i sommar borde Skogscentralens 

inventering ha utförts i Solf. 

Jämfört med södra Finland är långsmala 

skiften vanliga i Österbotten. 

– Det betyder att många personer är med 

i väglagen och gemensamma dikningsprojekt 

kan bli tungrodda. 

Här finns en av stötestenarna till att vara 

skogsägare på distans. Det blir omöjligt 

att ta del i viktiga möten och man får förlita 

sig på att folk fattar rätta beslut. 

Nästa projekt är en brådskande grövre 

gallring, en tallskog i 60-års ålder. Uttaget 

kommer att ligga på cirka 100 kubikmeter 

per hektar. Sved tar anbud av såväl skogsbolag 

som skogsvårdsföreningen och väljer 

därefter det bästa alternativet. 

Överlag vill han aktivt sköta skogen och 

målsättningen är att öka avkastning på skogen. 

– När det kommer till att gödsla skogen 

är jag öppen för alternativet. För min del är 

det kanske inte lönt då jag inte har så stor 

skogsareal. 

Kemisk bekämpning är han däremot lite 

skeptiskt inställd till och skulle ta till det alternativet 

bara i yttersta nödfall. 

Nu möter vi chefredaktör Johnny Sved i skogen. I nästa 

nummer inspekterar vi Purmobon Henrik Nylunds skog. 

Nylund jobbar på Skogsvårdsföreningen Österbotten. 

FRIHET UNDER ANSVAR 

Sved framhåller att skogsägandet är till nytta 

i arbetet som chefredaktör för Skogsbruket. 

Det viktigaste är att få bekräftat att artiklarna 

i tidningen stämmer överens med 

verkligheten. 

– När vi skriver om vikten att slyröja så 

vet jag att det i praktiken också är det. 

Skogsbranschen är i förändring och den 

nya skogslagen kommer att föra med sig 

mera frihet för den enskilda skogsägaren. 

Sved säger att det betyder att skogsägare 

mera aktivt än tidigare måste fatta skogsbeslut. 

Skogsindustrin i Finland är beroende 

av aktiva skogsägare. 

– Därför har Skogsbruket som informationsförmedlare 

en viktig roll i framtiden. 

Reklam blir skogsägare överösta av. 

Han ser också fram emot databaser, exempelvis 

ärendetjänsten Min Skog, som 

kommer att göra livet lättare för skogsägare. 

Sved tillägger att en bransch i förändring 

också betyder att skogsorganisationerna nu 

aktivare än tidigare måste ta kontakt med 

skogsägarna. 

– Skogsägare har ju också andra affärskontakter. 

Det blir för organisationerna att 

hitta modeller som skogsägare känner igen. 

BARNEN VIKTIGA 

Sist men inte minst säger Sved att det är 

viktigt att engagera barnen i skogen och naturen. 

Till en början genom skogspromenader 

och genom att plocka bär och svamp 

om hösten. 

Själv brukar han under sina skogspromenader 

med barnen berätta hur skogen sköttes 

förr och av vem. Även om barnen kanske 

inte ännu bryr sig. 

Sved konstaterar att intresset kommer 

med tiden. Ju äldre man blir desto mer värdesätter 

man tidigare generationers arbete. 

– Där har vi det finländska familjeskogsbrukets 

styrka. Redan familjebanden gör att 

skogsägare tar ansvar för skogen. • 




ÖvERSIKT ÖvER 

virkesmarknaden 

virkespriserna under tryck 

Virkespriserna har sjunkit i hela världen 

de senaste 12 månaderna. Enligt nordamerikansk 

Wood Resource Quarterly WRQ, 

sjönk virkespriserna med 11 procent från 

andra kvartalet 2011 till andra kvartalet i år. 

Virkeskostnaderna har sjunkit i alla stora 

sågvaruproducentländer. Det globala sågtimmerprisindexet 

var 82,90 US-dollar per 

kubikmeter under årets andra kvartal, vilket 

enligt WRQ var drygt tio procent lägre 

än andra kvartalet i fjol. 

Det senaste året har timmerpriserna 

sjunkit mest i Europa. Priset på barrtimmer 

sjönk under andra kvartalet i hela världen. 

Orsaken härrör från ringa efterfrågan på olika 

skogsindustriprodukter, vars behov beror 

på den ekonomiska utvecklingen. 

Det globala timmerprisindexet, som består 

av timmerpriserna i 20 regioner runt 

om i världen, sjönk med 3,4 procent från 

årets första kvartal och med 11,5 procent 

från andra kvartalet i fjol, då indexet nådde 

sin högsta notering någonsin. Timmerpriserna 

sjönk både i lokala valutor och i dol- 

Motstridigt om tjädrar 

När vindkraften byggs ut i skogarna hotar den tjädrarna. Dels flyger 

fåglarna in i propellrarna, dels stör snurrorna naturen och eventuella 

tjäderrevir i närheten. Den svenska organisationen Tjäderobservatörerna 

hävdar i en rapport att en reducering av tjäderpopulationen 

kan leda till inavel och till att fåglarna överger området. 

Organisationen framhåller att ett oförsiktigt skogsbruk på lång 

sikt hotar tjädrarna. 

– Tillgången på fjärilslarver, kycklingarnas basföda, minskar och 

de traditionella spelplatserna för tjädrarna försvinner. När fåglarnas 

naturliga spelplatser samtidigt ödeläggs blir flockarna också mindre. 

Hönorna får då nöja sig med färre hanar, vilket på sikt leder 

till inavel, påpekar Tjäderobservatörerna. 

– Dessutom, säger organisationen, har utdikningen av myrar lett 

till att de öppna områdena på kärren vuxit igen, vilket i sin tur resulterat 

i att en del spelplatser försvunnit. 

Samtidigt presenterar den svenske biologen Richard Ottvall nya 

fakta om hur skogsbruket påverkar tjädern. Enligt honom klarar fågeln 

det moderna skogsbruket bättre än man trott. 

– Det finns sedan länge en uppfattning om att tjädern är väldigt 

starkt knuten till gammal skog. När den gamla skogen försvinner, 

förlorar tjädern sin biotop och då försvinner också den. Men vi har 

kunnat visa att tjädern klarar av det moderna skogsbruket bättre 

och därför har vi fått tänka om, säger Ottvall. 

Han är en av författarna till boken Fåglar i Sverige – antal och 

förekomst. Författarna, som alla är fågelexperter, har kartlagt 250 

fågelarter i Sverige under femton års tid. • 

lar praktiskt taget i alla regioner som WRQ 

undersökte. De enda undantagen var västra 

USA och British Columbia, två regioner som 

drog nytta av en stark export av trävaror till 

Asien samt större efterfrågan på träprodukter 

på den amerikanska marknaden de senaste 

sex månaderna. 

Timmerpriserna sjönk årets andra kvartal 

i US-dollar mätt mest i Brasilien, Japan, 

Tjeckien, Sverige och Ryssland. Som följd 

av den fortsatta finansiella krisen i ett antal 

europeiska länder har förbrukningen av 

träprodukter sjunkit i Europa. Timmerpriserna 

i Europa har de senaste 12 månaderna 

sjunkit i genomsnitt med cirka 14 procent. 

Prissänkningarna på timmer var störst i 

de nordiska länderna, där timmerpriserna 

dollarmässigt har sjunkit med 18 procent 

det senaste året. Det borde vara en bra nyhet 

för europeiska sågverk att timmerpriserna 

har sjunkit mera än sågvarupriserna, 

vilka i genomsnitt har sjunkit med åtta procent 

från förra årets andra kvartal. Trots en 

liten höjning de senaste månaderna ligger 

sågvarupriserna fortfarande långt under genomsnittet 

från de senaste tre åren. 

En prisjämförelse av timmerpriserna 

mellan 2012 och 2010 visar att nuvarande 

priser är betydligt högre i de flesta europeiska 

länder, framför allt i östra Europa och 

Centraleuropa. Till exempel i Polen är de 

genomsnittliga priserna 32 procent högre 

än för två år sedan och österrikiska sågverk 

har 15 procent högre timmerkostnader än 

2010. I Sverige och Norge var timmerkostnaderna 

lägre 2Q/12 än under samma kvartal 

2010. 

Trots alla frågetecken på exportmarknader 

behöver sågindustrin i Finland virke. 

Skillnaderna mellan regionerna och företagen 

kan vara stora, men som helhet verkar 

efterfrågan på timmerstämplingar vara acceptabel 

under hösten. • 

TEXT: ERnO JÄRvInEn 

FORSKnInGSCHEF FÖR MTK:S SKOGSLInJE 

FOTO: GERD MATTSSOn-TURKU

virkesprisstatistik 

Rotpriser vecka 36 

p stigande 

q sjunkande 

Slutavverkning 

Hela landet 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 54,56 p 45,15 p 47,88 p 

Granstock 54,28 q 44,15 p 47,34 q 

Björkstock 41,53 p 29,74 p 37,87 p 

Tallmv*) 17,80 p 14,72 p 14,99 p 

Granmv 18,87 p 14,61 q 15,61 p 

Björkmv 17,52 q 13,84 p 14,07 p 

Tallsmåstock 25,67 p 21,31 p 21,74 p 

Gransmåstock 25,88 p 20,68 q 21,87 p 

*) mv=massaved 

p stigande 

q sjunkande 


Södra Finland 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 54,59 p 43,40 p 47,70 p 

Granstock 54,60 q 42,59 p 48,63 q 

Björkstock 41,09 p … 36,01 p 

Tallmv 15,89 p 14,53 p 14,27 p 

Granmv 18,75 p 14,38 q 15,75 p 

Björkmv 16,45 p 13,50 p 13,87 p 

Tallsmåstock … … – 

Gransmåstock 25,34 q – … 

p stigande 

q sjunkande 


Södra Österbotten 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 55,70 p 45,30 p 44,66 p 

Granstock 53,33 p 43,66 p 44,74 p 

Björkstock … … … 

Tallmv 17,95 p 15,65 p 14,56 p 

Granmv 18,65 p … 14,79 q 

Björkmv 18,27 p 15,31 p 14,56 p 

Tallsmåstock 25,50 p 23,00 q 20,83 p 

Gransmåstock 25,49 p … … 

Leveranspriser vecka 36 

p stigande 

q sjunkande 

Hela 

landet 

Södra 

Finland 

Södra 

Österbotten 

Tallstock 56,60 p 56,33 p 54,50 q 

Granstock 56,52 q 57,70 q 53,77 q 

Björkstock 46,50 q 46,91 p ... 

Tallmv*) 29,65 q 29,77 p 29,64 q 

Granmv 31,49 p 32,62 p 30,36 q 

Björkmv 30,18 q 31,43 p 29,68 q 

Tallsmåstock 35,46 q – … 

Gransmåstock 35,82 p – … 

*) mv=massaved 

I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar 

med toppdiametern 12–13 centimeter. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan 

virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med 

avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan 

moms. 

Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt 

virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs 

av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar 

som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte 

mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar 

och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från 

ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför 

materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespriser som anges per område och för hela landet 

är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts 

de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden 

för något sortiment vid rotköp är under 1 000 

m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges 

inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges 

(–) som pris. 

På Skogsbrukets webbsajt under rubriken 

Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar 

vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter 

för att kunna öppna sidan och 

dem hittar du på din faktura. • 

Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa 

i Europa de senaste 52 veckorna 

Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna 


Efter regn 

kommer skadegörare 

vår rekordregniga sommar har 

gjort susen för skadegörare som 

gillar regn och fukt. Därför är det i 

höst extra viktigt att bekämpa gräset 

på planteringsytorna. 

– Den goda nyheten är att granbarkborrarnas 

larver växer långsammare när det är 

regnigt och kallt, barkborrar behöver torra 

och varma somrar, säger docent Heli Viiri 

på Skogsforskningsinstitutet. 

I somras publicerade Finlands skogscentral 

en karta över områden som drabbats 

hårt av granbarkborren. Viiri uppmanar 

skogsägare, vilkas skog finns i riskområdena, 

att kolla upp sina granskogar. 

– Men det börjar vara i senaste laget om 

man inte ännu granskat stormskadorna från 

senaste vinter. 

BAGGAR OCH BJÖRKROST 

Björkens blad kan i år gulna i förtid, man 

kan tycka att hösten kom tidigt. Men det är 

egentligen björkar som drabbats av björkrost. 

Björkrost förorsakas av en rostsvamp 

som infekterar bladen på försommaren. 

Svampen tränger sig in i bladen, som med 

tiden blir gulfläckiga. Därefter producerar 


svampen sporer på bladens undersida och 

infekterade blad torkar ut och faller i förtid. 

– Björkrost ger nästan inga tillväxtförluster. 

I slutet av sommaren växer trädet varken 

på längden eller på bredden. Björkrost 

har mera att göra med estetiska värden. 

Heli Viiri tillägger att alarna kan bli bruna 

tidigt i år. Då är alarna angripna av alglansbaggar. 

Såväl baggarna som deras larver 

äter alens blad, och i år finns det mycket 

alglansbaggar. 

Skvattramrost finns det också rikligt av. 

Rostsvampen värdväxlar mellan gran och 

skvattram, som även kallas getpors. Skvattramrost 

har en invecklad livscykel där regniga 

somrar spelar en viktig roll. 

– Skogsägare, som har skvattramrost i sin 

skog, får sannolikt sina granar angripna. I 

första hand angrips yngre granar. Mycket 

kraftiga angrepp kan leda till tillväxtförluster. 

TRAMPA GRÄSET 

Gräset är rekordhögt i år, vilket gynnar sorkarna. 

Viiri säger att vi inte har en sorkepidemi 

att vänta, men om sorken nu har 

lämpliga förhållanden kan detta märkas under 

nästa sorktopp. Flertalet svampar och 

insekter trivs i högt och fuktigt gräs. Till exempel 

björkstriten som lever på växtsaft. 

Så här ser skvattramrost ut. FOTO: HELI vIIRI 

Björkstriten kan föra med sig röta i björkplanteringar 

då den gör ett litet snitt i björkstammen 

där honan lägger äggen. 

– Skador i planteringar kan förhindras 

genom gräsbekämpning. Att trampa gräset 

runt plantorna är en enkel åtgärd som stoppar 

stritarna. 

ÄLGAR I SIKTE 

För de skogsägare som har oturen att ha älgar 

på vinterbete i sina skogar kan det bli 

aktuellt att spruta avskräckningsmedlet Trico 

på plantorna. Det ska göras i september–oktober. 

– Trots att antalet älgar har minskat har 

inte älgskadorna reducerats i samma proportion. 

Vi odlar mest gran och trycket på 

tallplanteringarna blir därför hårt. 

– Är det riktigt illa, kan det vara värt att 

använda avskräckningsmedel. 

Älgavskräckningsmedlet Trico är baserat 

på naturliga ämnen. Medlet består av 

en blandning av fårfetter och vatten med 

en tillsats av vit färg så att man kan se vilka 

plantor som är behandlade. Trico kan 

bland annat införskaffas via skogsvårdsföreningar. 

• 

TEXT: MARIAnnE PALMGREn

ny forskning: 

Trico skyddar plantor 

Älgavskräckningsmedlet Trico minskar på älgskador. Det visar en undersökning som 

utfördes av Skogsforskningsinstitutet vintern 2010–2011. Så gott som alla tallplantor 

som behandlats med Trico fick vara ifred från älgarna. De obehandlade plantorna 

på ytan gillade däremot älgarna. 

Undersökningen utfördes i Kuusamo på områden där kraftig älgbetning förekommer 

vintertid. 

En förfrågan skickades också till skogsägare som provat på Trico i sin skog. Majoriteten 

av de skogsägare som besvarade förfrågningen ansåg att medlet minskade 

älgbetningen och de kunde tänka sig använda Trico igen. 


Avverkningsanmälningar, som följd av insektskador, som kommit till skogscentralen. 

Den visar tydligt var det finns mest angripen skog. 

Källa: Finlands skogscentral 

Tallplanta betad av älg. FOTO: GERD MATTSSOn-TURKU 

Jan Slotte, verksamhetsledare på 

Skogsvårdsföreningen Österbotten, 

berättar att skogsägare som är 

intresserade av att behandla sina 

plantskogar kan köpa Trico till ett 

subventionerat pris av skogsvårdsföreningen. 

– Jägarnas centralorganisation 

betalar en stor del av priset. vi säljer 

medlet i tiolitersdunkar. 

Trico används främst av självverksamma 

skogsägare. 

– Medlet skall sprutas på plantornas 

toppar och de översta kvistvarven. 

Priset är 50 euro per dunk (inklusive 

moms 23 procent) och 

räcker till 1–2 hektar. Medlet är avdragbart 

i skogsbeskattningen. 


KÖP & sälj 

Utbud på tjänster i Österbotten 

• F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten 

i Peders öre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, nykarleby området, 

tfn 050 517 3712. 

• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor 

i området Jakobstad-vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749. 

• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, 

tfn 050 534 8565. 

• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring 

i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, 

tfn 041 435 8089. 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i vasa med 

omnejd, tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, 

Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med norcar 600, 490 

i nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog 

och rådgivning i nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i närpes-Malax-Korsnäs 

området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i närpes–Korsnäs området, 

tfn 040 750 7929. 

• ITA nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i vasatrakten, 

Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171. 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

Skydda dina skogsplantor 


www.forestum.fi 

Produkt urval: 

- rådjurstängsel, Trico – 

älgrepellent, Tubexplantskydd, 

sorkfällor, 

insektfällor och– repellenter 

Forestum Ab 

Pilslättsvägen 8 A, 00420 Helsingfors 

p. 010 439 4770, 

pertti.rajala@forestum.fi 

Finlands Skogskluster blir FIBIC 

Finlands Skogskluster Ab blir 

specialist på bioekonomi och 

byter namn till FIBIC Ab (Finnish 

bioeconomy cluster). Bolaget 

ägs av företag, de centrala 

forskningsinstituten och universiteten 

och är ett kluster 

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina 

tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. 

där toppforskning inom skogsindustrins 

olika branscher 

möts. nu utvidgas verksamheten 

till att omfatta också andra 

områden inom bioekonomin. 

Finlands skogskluster grundades 

år 2007. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, 

tfn 050 518 1054. 

• vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar 

utförs mellan vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom 

norrskogs område, I. och A. nynäs, Finnäs gård, Eugmo, 

tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, 

H. Skog, tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten 

i vasanejden, tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra 

Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom 

vasaområdet, tfn 0400 867 373. 

Utbud av tjänser vid sydkusten 

• Röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar 

utförs i västra nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994. 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, 

MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887 240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra nyland, tfn 0400 717 836. 

En annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. 

Skicka in annonstexten till skogsbruket@tapio.fi. Det är viktigt att 

det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 

Månadens TOK 

– Som nyvald fullmäktigemedlem kommer jag att köra en grön 

linje. 

– Menar du med grön det samma som oerfaren?

Säkrare träd i städer 

En ny rapport från Sveriges 

Lantbruksuniversitet SLU behandlar 

riskträd i stadsmiljö 

och ska ligga till grund för 

säkerhetsarbetet med träd i 

stadsmiljö i Sverige. 

Syftet med arbetet är dels 

att lägga grunden för ett säkerhetsarbete 

för träd i gatumiljö, 

dels att utreda förutsättningarna 

för en nationell databas 

över träd i urban miljö. 

Enligt SLU finns det ett stort 

användningsområde för en nationellträdinformationsmanual 

i Sverige och en urban trädinventering 

är till stor nytta. 

Träd i urban miljö har den 

senaste tiden fått uppmärksamhet 

bland annat på grund 

Har du flyttat? 

Svenska forskare vill med hjälp 

av allmänheten dokumentera 

höstens utveckling i naturen 

och särskilt samla uppgifter 

om när lövträden blir höstfärgade. 

På www.blommar.nu 

kan man rapportera om höstlöv 

och lövfällning. 

– Hösttecknen är lika viktiga 

som vårtecknen, säger Kjell 

Bolmgren på Sveriges lantbruksuniversitet 

(SLU). vi har 

inte alls samma kunskap om 

växternas utveckling på hösten 

som vi har om vårtecknen. 

En av de tydligaste effekterna 

av klimatförändringen är 

att naturens kalender förändras. 

De flesta vårtecken påverkas 

som förväntat. när klimatet 

blir varmare kommer 

blomning och lövsprickning i 

gång tidigare. Det råder betydligt 

större osäkerhet om hur 

växterna påverkas på hösten. 

– vi behöver veta när våra 

vanliga lövträd får höstlöv 

av alm- och askskottssjukan, 

men även genom händelser 

där träd fallit utan att detta 

kunnat förutses. 

Almen har liten skoglig betydelse, 

men spelar en väsentlig 

roll i stadsmiljöer, trädgårdar 

och som landskapsträd. 

Almens virke används framför 

allt till möbler, golv och snickerier. 

Trädet är snabbväxande 

och har hög tolerans mot 

torka, storm, luftföroreningar, 

vägsalt och fysiska skador. 

Som stadsträd bidrar arten till 

att minska växthusgaser, absorbera 

föroreningar och skapa 

en tilltalande miljö. 

Källa: SLU.se 

via webben, www.skogsbruket.fi, gör du snabbt adressförändringen. 

FOTO: PIXMAC 

Visste du att… 

Hösttecken lika viktiga som vårtecken 

så att vi kan se hur detta varierar 

mellan olika år, säger 

Ola Langvall, skogsforskare 

vid SLU. Det gör det möjligt att 

bättre förutsäga utvecklingen i 

framtiden. 

Forskning om höstlöven tyder 

på att olika arter påverkas 

på olika sätt. En del arter förlänger 

sin växtsäsong medan 

andra inte verkar följa med klimatförändringen 

i samma utsträckning. 

växtsäsongens längd, från 

den första lövsprickningen till 

höstens ankomst, är en grundläggande 

egenskap för ekosystemen 

i olika områden. Den 

En fladdermus kan fånga och äta upp till 2 700 myggor under en 

natt. Fladdermusen är ett nyttodjur, då den äter alla slags flygande 

insekter och även nattfjärilar. Larver av nattfjärilar gör stor 

skada i trädgårdsland, då de äter växter. 

Det är möjligt att med specialbyggda holkar locka fladdermöss 

till tomten. En fladdermusholk har ingången nertill. Den ska vara 

långsmal och 1,5 – 2 centimeter hög, så att ingen fågel kommer 

åt att störa fladdermössen. Ohyvlade 2 cm tjocka bräder är det 

bästa byggmaterialet. 

påverkar vilka växter som kan 

odlas och hur mycket skogen 

växer under året. Den påverkar 

också hur mycket koldioxid 

växterna andas in och hur 

mycket vattenånga de andas 

ut. Det finns alltså ett samspel 

mellan växtsäsongens längd 

och klimatet, som klimatforskarna 

vill förstå bättre. 

Med hjälp av rapporter från 

hela Sverige om allt från lövsprickning 

och blomning till 

fruktmognad, fröspridning, 

höstlöv och lövfällning, vill 

SLU nu få uppgifter om växtsäsongens 

längd och klimatet. 

Källa:SLu.se 

Torn av 

ribbor 

I Stratfort, i östra London, 

finns ett nybyggt 40 meter 

högt torn, som liknar den 

olympiska facklan. Tornet är 

uppbyggt av trägaller, som består 

av 72 snedställda ribbor 

per sektion. Det finns totalt 

sexton sektioner och de hålls 

samman av 32 000 bultar. 

På natten lyser mer än 600 

lampor upp tornet. Ljusets 

färg och intensitet kan ändras 

och på det sättet kan man producera 

dramatiska effekter på 

natthimlen över London. 


* . QG71* 

Finlands nationalparker 

FOTO: TARJA TUOvInEn, FORSTSTYRELEn 

Pallas-Yllästunturi nationalpark 

Pallas-Yllästunturi nationalpark är Finlands 

tredje största nationalpark. Den inrättades 

2005 och går in på fyra kommuners 

område i västra Lappland, Enontekis, 

Kittilä, Kolari och Muonio. 

I nationalparken domineras landskapet 

av fjäll som omges av skogar och myrar i 

naturligt tillstånd. Yllästunturi, med sina 

pister, hör inte till nationalparken. nationalparkens 

högsta fjälltopp är Taivaskero 

i Pallastunturi-kedjan vars krön ligger 807 

meter över havet. 

nationalparken är mest känd för sina 

ruskavandringar. Där finns Finlands första 

officiella vandringsled, Hetta-Pallas vandringsled, 

från 1934. Den är 55 kilometer 

lång och hör till nationalparkens populäraste 

utflyktsmål. 

Forststyrelsen, som förvaltar Finlands 

nationalparker, har ett nytt vandrings- 

koncept på prov för den här vandringsleden. 

vandraren har bara med sig en dagsryggsäck. 

Lokala företagare transporterar 

vandrarnas kappsäckar och annat bagage 

mellan olika övernattningsställen. 

Den bästa tidpunkten för vandringar 

börjar kring midsommaren och fortsätter 

till mitten av oktober då vintern står för 

dörren. •

September - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?