pdf, 5,1 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

4-2010 

Planteringssäsongen börjar 

Stubbarna ska behandlas


Ob u n d e n s p e c i a lt i d n i n g f ö r s k O g s ä g a r e i fi n l a n d s s v e n s k b y g d 

nr 4 2010. År g Å n g 80 

4 

kO r v-gö r a n t r i v s i egen s k O g 

gö r a n lillkÅll g jO r d e k a r r i ä r s O m kO rv- O c H k e b a b H a n d l a r e. 

nu m e r a kOpplar H a n av m e d prOmenader i egen s k O g. 

8 

Åk e r k a n t e r O c H v ä g r e na r k a n va r a energivedsrika 

mä n g d e n energived k a n b l i v e r k l i g t s t O r O c H 

av v e r k n i n g s kO s t n a d e r n a l Å g a. 

12 

nu s k a s t u b ba r na b e H a n d l a s 

nä r temperaturen stiger till +5 b ö r s t u b b e H a n d l i n g b l i en d e l av 

av v e r k n i n g s r u t i n e r n a. 

15–18 

20 

förberedelser i n f ö r r ö j n i n g s ä sO n g e n 

24 

mOssa k a n g e e x t r a inkOmster 

da n s k a s k O g s ä g a r e t j ä na r p e n g a r pÅ at t sälja va n l i g mOssa. 

28 

vi l l av ä g ä r b r a f ö r s kO g s b r u k e t 

en d r ö m H a r g Å t t i uppfyllelse d Å m a n f Å t t b r O ö v e r tO m s ä c k e n. 

Omslagsbild: HOlmen 

skOgsvÅrdsskOlan, d e l 4: 

du k a n H j ä l pa d i n s k O g at t m Å b r a 

in n a n d u g e r d i g u t m e d röjsÅgen ä r d e t b r a at t kOlla u p p vissa 

saker. 

15–18 

2 SkogSbruket 4/2010 

4 

8 

20 

24


SkogSbruket 4/2010 

www.skogsbruket.fi 

Utgivare Föreningen för 

Skogskultur rf 

Orrspelsgränden 4 

00700 HELSINGFORS 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

fornamn.efternamn@tapio.fi 

Redaktion 

Chefredaktör Johnny Sved 

tfn 020-772 9205 

Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020-772 9059 

Redaktionssekreterare Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

Redaktör Maria Lindén 

tfn 020-772 9192 

Medarbetare Bjarne Andersson 

tfn 050-591 2880 

bjarne@bjarneandersson.com 

Helena Forsgård 

tfn 018-155 50 

helena@vikhan.aland.fi 

Marianne Palmgren 

marianne.palmgren@pp.inet.fi 

Christoffer Thomasfolk 

tfn 050-353 2018 

Bertel Widjeskog 

tfn 0500-888 530 

bergine@multi.fi 

Annonsförsäljning 

Oy Adving Ab, 

Ingmar Qvist 

tfn 040-505 5446 

fax 09-221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

Adressförändringar 

och prenumerationer Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

skogsbruket@tapio.fi 

Prenumerationspriser 

Helårsprenumeration (11 nr) 

38 euro i Finland 

370 SEK i Sverige 

45 euro i övriga länder 

Halvårsprenumeration (6 nr) 

23 euro i Finland 

230 SEK i Sverige 

27 euro i övriga länder 

ISSN 0037-6434 

Ombrytning 

Margita Lindgren, 

Ekenäs Tryckeri Ab 

Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 

Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. 

Ledaren 14.4.2010 

En energisk framtid 

väntar skogsbruket 

En E r g i p r i s, i n m at n i n g s ta r i f fE r, E n E r g i b E s k at t n i n g, miljövänlighet, förnybarhet, 

importberoende, leveranstrygghet och många andra saker kring energi 

har diskuterats flitigt på den politiska arenan den senaste tiden. Energibranschen 

är stor och viktig för att samhället skall fungera. Det är lätt för 

konsumenterna att byta elproducent och inom Norden handlar energibolagen 

med sin elektricitet på en gemensam börs. Konkurrensutsättningen 

skall hålla energibolagens vinstmarginaler på en acceptabel nivå. 

Priset på energi bestäms ändå långt av produktionskostnaderna och 

de igen regleras genom politik. Genom straffskatter och handel med 

utsläppsrätter höjs priset på fossila bränslen så att andra energiformer 

blir konkurrenskraftiga. Inmatningstariffer garanterar att producenten 

får ett minimipris för sin energi och minskar investerarnas risker. Investeringsstöd 

kan sänka merkostnaden för en del energiformer, och så 

vidare. Länderna i Europeiska Unionen har gemensamt förbundit sig att 

minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi i 

energiproduktionen. Finland har ålagts att höja andelen förnybar energi 

till hela 38 % före 2020. För att nå det målet krävs stora omställningar 

i energibranschen. 

En av omställningarna är att hämta allt mer energi i våra skogar. I mitten 

av april presenterade näringsminister Mauri Pekkarinen sitt förslag 

till stödpaket för förnybar energi för regeringen. Hela paketet går på 

nästan en miljard euro under tio år och målet är att produktionen av 

förnybar energi skall öka med 30 TWh per år. En femtedel skall produceras 

med vindkraft, en liten del med biogas och resten med biomassa 

(= energived). Det betyder att användningen av energived på tio år skall 

fyrdubblas och växa till 17 miljoner kubikmeter. 

En av frågeställningarna är hur anskaffningen av energived skall stödas 

i framtiden. Idag kan skogsägaren få ett stöd om 7 euro per kubikmeter 

för energived som hämtas ut i samband med iståndsättning av ungskog. 

Att stödet är bundet till vård av ungskog är ingen god lösning. Det har 

styrt in oss på en väg där försummad plantskogsvård kompenseras med 

stöd för energived. Klena stammar är dyra att hantera oberoende av om 

de kommer att flisas för att bli cellulosa, värmeenergi eller biodiesel. 

Det är fel att betala ut stöd för att drivningskostnaderna blivit skyhöga på 

grund av tidigare försummelser! Genom att slopa begränsningen på att 

skogen inte får vara grövre än 16 cm och rikta stödet till virke från alla 

förstagallringar skulle vi vinna mycket. Intresset för att gallra skulle öka 

och betydelsen av god plantskogsvård skulle bli tydlig. Sammantaget 

skulle det ge ett lönsammare skogsbruk och bättre garantier för att vi 

också i framtiden har grovt virke för sågindustrin. m 

JOHNNY SVED 

johnny.sved@tapio.fi 

3

trivs i egen skog 

gö r a n lillkÅll i pedersöre 

g jO r d e k a r r i ä r s O m kO rv- 

O c H k e b a b H a n d l a r e O c H 

t i l lta l a s a l l m ä n t “kO r vgö 

r a n” i H e m t r a k t e r na. 

affärsverksamHeten ä r 

n u m e r a sÅld, va r f ö r H a n 

k a n kOppla av m e d p r O m e - 

n a d e r i egen s k O g. 

– Jag vill inte skryta med mitt 

skogsinnehav, lika lite med 

mitt kunnande i skogsvård, 

säger Göran Lillkåll. Men det 

är trevligt att vara skogsägare 

och kunna ta julgran ur egen 

skog. Vad gäller skogsvården 

litar jag helt på skogsvårdsföreningens 

lokala fackman. 

Han vet vad som behöver göras 

och säger till när så sker. 

Göran Lillkåll föddes på 

Västerbacka i Purmo. Till det 

lilla jordbruk pappa Edgar drev 

hörde också lite skog, och när 

fadern dog 2006 övertog bröderna 

Göran och Kaj skogsskiftet 

på ca 26 hektar. 

– Det är klart att man uppskattar 

skogen också för att 

det handlar om arvegods, påpekar 

Göran. 

Barkkniven sitter ännu bra i 

handen 

För honom innebär skogsskiftena 

nära Fagerbacka gamla 

fäbodställe också en hel del 

minnen. När skogsvårdsföreningen 

Norrskog för några 

år sedan ordnade skogsdag 

för skolelever och skogsägare 

De gamla tagen sitter i för 

Göran Lillkåll. 

Foto: Henning Saarenpää 

4 SkogSbruket 4/2010

ställde Göran upp som “puriljätkä” 

och barkade en hel del 

props. 

– Jag var stolt över att fortfarande 

kunna föra barkkniven 

och det väckte fina minnen till 

livs. Som 12–13-åring fanns 

ingen annan möjlighet att tjäna 

lite pengar än barkning på 

våren. Det blev ett och annat 

beting vid Fagerbacka, cirka 4 

kilometer hemifrån. 

– Tvåhundra klabbar per 

dag var målsättningen för min 

bror och mig och det klarade 

vi också av. Vi fick 7 penni 

per klabb, lika mycket som en 

lakritsstång då kostade. 

Hårt arbete gav god 

nattsömn 

En dag blev pojkarna olyckliga 

när de hade sönder mammas 

kaffetermos. 

– Airam-flaskan kostade 

pengar på den tiden, så med 

brodern beslöts att vi måste 

öka betinget den dagen för att 

reparera det skedda. Vi barkade 

och barkade och det hann 

till och med börja skymma. 

Pappa där hemma undrade 

om det hänt någon olycka då 

pojkarna inte kommit hem. 

Han kom cyklande ut till Fagerbacka 

och vi sa att det nog 

inträffat en olycka. 

– Inte tog vi skada av det 

hårda arbetet och vi sov gott 

på nätterna. 

– Under pappas tid var 

skogen en viktig ekonomisk 

resurs. Vad helst som behövdes 

på gården måste tas ur 

skogen, så pappa högg virke 

varje vinter. Vi pojkar fick ty 

oss till barkning för att få en 

extra slant. 

Den franska potatisen var 

från Purmo 

När Göran Lillkåll sökte sig 

ut i det riktiga arbetslivet 

och bildade familj kom han 

på idén att öppna korvgrill 

i Jakobstad. Han hittade ett 

mellanrum mellan två hus 

på Kanalesplanaden där han 

lyckades klämma in en grill. 

– Det var den 6 april 1973 

vi öppnade grillen. Namnet 


Mini-Grillen gav sig självt då 

yttre bredden var endast 2,8 

meter. Hustrun Kerstin ställde 

också upp till hundra procent. 

Vi sålde mest hamburgare, 

smakbitar och fransk potatis. 

Den sistnämnda var inte 

mera fransk än att vi fick 

den från Purmo och skalade, 

strimlade och förkokade den 

hemma i köket. 

Den första kebabrullen… 

Efter tio år i Mini-Grillen 

flyttade företaget över gatan 

och blev “Korv-Göran” liksom 

innehavaren. I mitten av 

1980-talet kom också kebab 

med på produktlistan, inte 

heller detta utan besvär och 

motgångar. 

– Jakobstad hade färjförbindelse 

med Sverige och 

svenska kunder frågade efter 

kebab. Vi visste knappt vad 

detta var, men efter studiebesök 

i Västerbotten och i Finland 

började vi experimentera 

Foto: Henning Saarenpää 

”Jag var stolt över att fortfarande 

kunna föra barkkniven och det 

väckte fina minnen till livs. Som 

12–13-åring fanns ingen annan 

möjlighet att tjäna lite pengar än 

barkning på våren.” 

Göran Lillkåll blev till och med filmad för lokala TV-kanalen när 

han agerade “puriljätkä” under en skogsdag vid Fagerbacka I 

Purmo. 

Skoleleverna blev något förvånade men också imponerade när 

de såg “Korv-Göran” barka props vid en skogsdag i Purmo. 

i köket. Det första försöket till 

försäljning misslyckades då 

hela rullen sprack och ramlade 

i golvet. 

Men Göran och Kerstin lärde 

sig tillverka kebab och efterfrågan 

sköt fart efter några 

Foto: Bertel Widjeskog 

veckor. En industrihall inköptes, 

Göran konstruerade maskiner 

för att grilla och strimla 

kebab som såldes långt utöver 

stadens gränser. Partiaffärer 

kopplades in och snart blev 

kebabtillverkningen en egen 

rörelse. 

Nu ställer Göran också upp 

som konsult när de nuvarande 

ägarna försöker utvidga marknaden 

ytterligare. 

Krigsveteranerna ligger 

Göran varmt om hjärtat 

Framgångarna förklarar Göran 

Lillkåll med hårt arbete och 

lite speciella grepp i marknadsföringen. 

– Vi fick bra start eftersom 

vi själva var i samma ålder 

som den huvudsakliga kundkretsen 

och vi lyckades skapa 

oss ett namn. Till och med en 

egen läskedryck sålde bra då 

etiketten var originellt utformad. 

Vi var måna om att själva 

stå i grillen så mycket som 

möjligt. Det blev naturligtvis 

tungt med allt resande och nu 

känns det gott att kunna ägna 

sig åt helt andra saker. För att 

hedra sin far och alla andra 

frontmän har Göran Lillkåll 

nu bland annat ägnat sig åt 

krigsveteranernas sak. m 

te x t: 

bertel WidjeskOg 

5

Hittar du dina råmärken? 

äl d r e s k O g s ä g a r e t r O r sig v e ta va r r Å r na mellan s k O g s- 

fastigHeterna g Å r O c H va r r Å m ä r k e n f i n n s. sa n n i n g e n 

ä r d O c k at t m Å n g a i n t e v e t, d e ba r a t r O r sig v e ta. 

fa r fa r H a r k a n s k e b e r ä t tat at t en stig g Å r l ä n g s r Å n, 

m e n stigen k a n H a b y t t s t r ä c k n i n g till följd av n e d fa l l- 

n a t r ä d eller m a r k b e r e d n i n g. Om b Å d a fastigHeterna 

H a r k a l av v e r k at l ä n g s d e n g e m e n s a m m a r Å n, k a n stigen 

försvinna pÅ n Å g r a Å r. 

Det lönar sig att hålla 

rårna öppna och 

inte låta dem växa 

igen. Fastighetsbildningslagen 

(554/1995) säger 

att om det finns oklarheter 

som gäller råns sträckning el- 

ler råmärken så måste man 

hålla en officiell rågång. Det 

kostar en hel del pengar och i 

många fall är det helt onödigt. 

Det är bättre att hålla rårna 

öppna så länge som de kan 

urskiljas i terrängen. 

När får jag själv öppna en rå? 

År 2005 stadgade riksdagen 

mycket klokt: 

”Ägare till registerenheter 

på skogsmark utanför detaljplaneområden 

får hugga upp 

en rå mellan sina enheter, om 

rån har huggits upp tidigare i 

samband med en lantmäteriförrättning 

och dess sträckning 

inte är oklar eller stridig. Rån 

skall huggas upp så att rålinjen 

går mitt i den upphuggna 

rågatan och tydligt kan urskiljas. 

Rågatan får huggas upp 

högst en och en halv meter 

bred, om inte ägarna avtalar 

något annat. 

Om avtal inte nås om upphuggning 

av rån, får ägaren 

till en registerenhet hugga 

upp rån utan rågrannens 

samtycke efter att ha underrättat 

rågrannen om detta. De 

träd som fällts inom råområdet 

tillkommer ägaren till den 

registerenhet på vars sida av 

rån träden har fällts. Den som 

äger träden skall se till att de 

tas till vara. 

För kostnaderna för upphuggningen 

av rån svarar den 

som hugger upp rån, om inte 

ägarna till registerenheterna 

avtalar om något annat.” 

Kort och gott: den som vet 

exakt var rån går i terrängen 

får hålla den öppen. Grannen 

får kanske ett påskkort och 

hälsningar: jag ska öppna rån 

efter påsken. Men då måste 

man verkligen veta var rån 

går. 

En märklig sak är att den 

ovannämnda stadgan inte 

finns i fastighetsbildningslagen 

(1995) eller förordningen 

(1996). Den hör till lagen an- 

Den bästa årstiden att hitta 

ett försvunnet röse är vår. Det 

här fyrkantiga röset var en liten 

upphöjning under humustäcket. 

gående vissa grannelagsförhållanden 

(1920). 

Olika råmärken 

För att hitta alla sina rår och 

råmärken behöver en ny 

skogsägare köpa en lämplig 

karta från den närmaste lantmäteribyrån. 

Vi har 12 lantmäteribyråer 

i landet. Deras 

adresser hittar du på webbadressenwww.lantmateriverket.fi 

> Lantmäteribyråer. 

En fastighetskarta med alla 

råmärken och deras nummer 

utsatta är bäst. Om du har en 

GPS-mottagare, kan du också 

köpa koordinater för råmärken. 

Med koordinaternas 

hjälp kan du hitta det ungefärliga 

läget för ett råmärke i 

skogen. 

För att kunna hitta något, 

måste du veta vad du ska 

leta efter. Om det är fråga om 

gamla, försvunna råmärken, 

borde man hitta ett stenröse. 

• På mineraljordar byggdes 

ofta stora fyrkantiga rösen av 

sten. För cirka 60 år sedan 

stadgades att ett fyrkantigt 

röse byggs av stenar. Röset 

ska vara minst 100 cm långt, 

100 cm brett och minst 40 cm 

högt. I rösets mitt i råpunkten 

ska resas en minst 60 cm hög 

centersten som är minst 20 

cm i diameter. 

• En variant är ett femstenaröse. 

Det byggdes på följande 

sätt: i råpunkten restes en 

centersten av samma storlek 

som i ett fyrkantigt röse och 

som hörnstenar utplacerades 

fyra stenar lika långt från varandra 

och på omkring 80 cm 

avstånd från centerstenen. 

Hörnstenarna skulle vara 

minst 40 cm i diameter. 

• Om det var knappt om 

stenar, restes ett enstenaröse. 

Det byggdes på följande sätt: 

i råpunkten restes en minst 

80 centimeter hög sten som 

skulle vara minst 20 cm i diameter. 


• Man accepterade också 

en jordfast sten eller ett 

bergröse. Det stipulerades att 

en jordfast sten eller en punkt 

på ett berg kan utmärkas som 

röse. Det fanns två alternativ. 

Man kunde fästa en järnbult 

eller ett järnrör som var minst 

2 cm i diameter stadigt i råpunkten 

och kravet var att det 

skulle nå 5 cm över stenens 

eller bergets yta. Det andra alternativet 

var att i råpunkten 

hugga in en cirkel med en diameter 

på omkring 15 cm med 

en råvinkel inne i cirkeln. Inhuggningen 

skulle vara minst 

1 cm djup och bred. 

• På lösa och sanka marker 

byggdes ett fyrkantigt röse 

på en trälave. Hörnen stöddes 

med träpålar som var 

nedsänkta i mossen. Gamla 

rösen på trälavar är svåra att 

upptäcka efter årtionden, då 

de sjunker in i mossen. 

Förr gällde anvisningen att 

om ett röse byggt på en trälave 

skulle kunna sjunka in i mossen 

eller myren, borde det 

Ordet rå heter i pluralis rår. 

Den bestämda formen är 

rårna. Det böjs med andra 

ord på samma sätt som ordet 

tå. 


Enligt GPS-mottagaren finns ett röse i närheten. 

byggas ett röse av fem pålar. I 

råpunkten skulle en påle föras 

ner djupt i marken. På ungefär 

80 cm avstånd från råpunkten 

och på lika långt avstånd från 

varandra skulle det finnas fyra 

pålar av hållbart virke, som 

var barkade, hade en diame- 

ter på minst 10 cm och som 

höjde sig minst 80 cm över 

markytan. Anvisningen var att 

det i röset skulle inhuggas eller 

inskäras dess nummer till 

minst 0,5 cm djup. 

För att urskilja numren på 

gamla rösen behövs det en 

liten stålborste för att putsa 

bort lavar. 

En rå måste öppnas 

Sedan du hittat råmärken kan 

du öppna rån. Om du hittar 

några vettare i rålinjen, kan de 

vara till hjälp i arbetet. Tyvärr 

restes inte vettare (till exempel 

tre bredvid varandra i råns 

riktning placerade stenar) på 

200 meters avstånd såsom lagen 

angav och många vettare 

har förstörts vid avverkningar. 

Allt arbete har sina mödor! 

m 

te x t O c H f O t O : 

matti k ä r k k ä i n e n 

När två mindre granar har 

huggits bort och den fallna 

centerstenen har lyfts upp, 

syns röset. Ofta kan siffrorna 

vara upp och ner. 

7

Bioenergi 

Åkerkanter och vägrenar 

kan vara energivedsrika 

det b l i r dy r a r e at t ta u t 

energived f r Å n u n g s k O g a r 

ä n at t ta u t g r O t O c H b ry ta 

s t u b b a r. det p Å v e r k a r d e t 

p r i s s O m skOgsägaren f Å r 

f ö r energiveden. med s m Å 

f ö r b ä t t r i n g a r H ä r O c H 

va r i k e d j a n f r Å n skOgen 

till v ä r m e pa n na n, u p p n Å s 

vinster s O m alla pa r t e r i 

k e d j a n d r a r n y t ta av. 

I 

takt med att efterfrågan 

på energived ökar, blir 

både röjnings- och gallringsskogar 

intressantare 

som skogsbränsleobjekt. 

Energived finns på många 

platser 

I både äldre plantskogar och i 

unga gallringsskogar finns det 

energived att ta ut. Ibland är 

det mest lönande att även ta 

ut det virke som fyller kraven 

för massaved som energived. 

Prisskillnaden mellan massaved 

och energived och den 

mängd massaved som tas bort 

vid gallringen avgör vilket alternativ 

som är mest lönande 

ur skogsägarens synvinkel. 

Energived växer också längs 

åkerkanter, diken och vägrenar. 

Mängden kan bli verkligt 

stor och dessutom blir avverkningskostnaderna 

låga. 

Albestånd, som bl.a. finns 

längs våra kuster, är virkesrika. 

Virkesvolymer på upp till 

100 m 3 /hektar är inget ovanligt. 

Virket duger sällan till något 

annat än som bränsle. 

Foto: Perttu Suonperä 

När det på vintern snöar och turvis är plus- och minusgrader kan en otäckt trave bli en isklump. 

Då är det omöjligt att flisa virket. 

Liten eller stor panna? 

Det är bra att i förväg ta reda 

på i hurdan panna skogsbränslet 

sannolikt kommer 

att brännas och var flisningen 

sker. 

• Mindre värmepannor 

som används i egnahemshus 

och på jordbruksfastigheter 

ska ha flis av bra kvalitet. 

Fukthalten ska vara under 25 

procent. Stammar som tas ut 

som energived från röjnings- 

och gallringsskogar ska därför 

kvistas. 

• Medelstora värmeverk, 

upp till 1 000 kW, klarar av 

att bränna flis som är gjord 

av okvisade stammar och av 

grot. Fukthalten ska vara under 

40 procent. 

• Stora värmeverk, över 

1 000 kW, klarar av all slags 

energived, men ju torrare flisen 

är och ju bättre kvaliteten 

den har, desto färre blir driftstoppen 

och desto mer energi 

får man ut av flisen. 

Vad innebär dålig flis? 

Dålig flis är dålig för alla 

och det blir dyrt att elda med 

den. 

• Fuktig flis har en hög vattenhalt 

och den energi som 

man får ut av flisen blir lägre. 

• Vid längre lagring börjar 

fuktig flis brytas ned och 

i extrema fall kan flisstacken 

antändas. Den börjar också 

mögla och blir en hälsorisk. 

• Fuktig flis fryser vid lag- 

ring under bar himmel vintertid. 

Det ger problem på transportörerna. 

• Ju fuktigare flis desto mera 

aska blir det. 

• En jämn flisfraktion med 

lite stickor ger mindre driftstopp. 

Flisfraktionen bör vara 

anpassad till pannan. m 

I Skogsbruket inleder vi en serie 

om uttag av energived från gallringsskogar. 

I dessa skogar finns 

en stor potential. Med små förbättringar 

i produktionskedjan 

från skogen till värmepannan, 

uppnås vinster som alla parter 

har nytta av. 

Texterna kommer att basera 

sig på ”Laatuhakkeen tuotanto 

-opas” som är skriven av energivedsexpert 

Tanja Lepistö på Södra 

Österbottens skogscentral. 


Bioenergi 

Nya spelregler för 

mätning av energived 

en e r g i v e d eller s t u b b a r, 

g r O t O c H k l e n v i r k e f r Å n 

u n g s k O g s g a l l r i n g a r ä r 

d e t virkessOrtiment s O m 

d e t ä r störst efterfrÅgan 

pÅ i d a g. det s O m n u k r ä v s 

ä r at t fa s t k u b i k m e t e r b l i r 

d e n m Å t t e n H e t s O m a nv 

ä n d s i H a n d e l n m e d energived. 

dÅ b l i r d e t l ä t- 

ta r e f ö r skOgsägaren at t 

j ä m f ö r a priser. 

Vägning av energived 

ökar i popularitet, 

då de flesta skogstraktorer 

börjar ha 

kranvåg som standardutrustning. 

Med omräkningstal kan 

vikten omvandlas till fastkubikmeter. 

Konkret innebär det 

att energiveden vägs när den 

lastas på skogstraktorn. 

Omräkningstalen är olika 

beroende på om energiveden 

är färsk eller har torkat över 

sommaren 

Skogsägare ska inte behöva 

vänta 2 år på betalningen 

Ett pris som är angivet i euro/ 

m 3 är lättare att anamma än 

ett pris som är angivet i euro/ 

MWh. En annan fördel med 

vägning är att virkesmängden 

klarnar så snart energiveden 

är utkörd. 

Fortsättningsvis är det mycket 

vanligt att skogsägarna får 

vänta 1–2 år på virkeslikviden 

när de säljer grot och klenvirke. 

Sådan är situationen när 

betalningen sker enligt antal 

flliskubikmeter, då energiveden 

ska torka 1–2 år innan 

den flisas eller krossas. 


980 kg färska stubbar motsvarar 1 fast-m 3 . 

Omräkningstal som gör det möjligt att omvandla vikt till fastkubikmeter. 

Vägning ger exakt resultat 

– Vägning ger ett mycket exaktare 

resultat både för uttag 

av grot och av klenvirke från 

gallringsskogar, säger skogsenergiexpert 

Juha Koronen 

på Metsäliitto i en intervju i 

900 kg nyavverkad energived från 

ungskogar motsvarar 1 fast-m 3 . 

tidningen Metsäliiton Viesti. 

Ofta uppskattas fortsättningsvis 

mängden grot utgående 

från den mängd virke som av- 

9 

Foto: Christer Backlund

Bioenergi 

verkas på förnyelseytan. Vägning 

ger ett exakt resultat och 

då vi nu har omräkningstal 

även för stubbar, blir handeln 

med energived mycket konkretare. 

Christer Nilsson på Mecanil, 

ett företag som säljer 

bland annat kranvågar, uppger 

att försäljningen av kranvågar 

ökade i höstas med 

nästan 100 procent. En kranvåg 

kostar färdig monterad på 

griplastaren omkring 6 000 

euro utan moms. 

Reviret överväger att också 

börja väga stubbar 

Södra skogsreviret är en stor 

energivedsanskaffare och har 

specialtraktorer som kör ut lätt energived. Energiveden Travar sjunker ihop 

Vikten ger fast-m 3 

Omräkningstalen är olika för energived från gallringar, grot 

och stubbar. Inom resp. sortiment finns det olika omräkningstal 

beroende på om virket är färskt eller om det har 

hunnit torka innan det vägs. 

Exempel på några omräkningstal: 

största delen av groten och 

energiveden från gallringsskogarna. 

– De här skogstraktorerna 

har kranvåg. De väger all 

energived som de kör ut. Ur 

skogsägarens synvinkel betyder 

det här att skogsägaren 

får betalt för energiveden så 

snart den är utkörd, säger virkeschef 

Johan Engström på 

Södra skogsreviret. De här 

skogstraktorerna har större 

lastutrymme. Det betyder att 

två olika skogstraktorer kommer 

till samma förnyelseytan, 

men det är inte lönsamt att 

låta en stor skogstraktor med 

lastutrymme anpassat för utkörning 

av tunga timmerlass 

att köra ut skrymmande, men 

Färska stubbar 980 kg/m 3 

Färsk grot 1 050 kg/m 3 

Färsk energived från gallringar 900 kg/m 3 

Alternativ handbok 

för skogsbruk 

Skogsvården har utvecklats 

med stormsteg under de 

senaste 15 åren. – Skogsägarna 

har fått tillgång till många 

nya sätt att sköta sin skog 

och de här nya metoderna 

kan i bästa fall öka skogarnas 

produktivitet med flera tiotal 

procent, säger skogsserviceföretaget 

Innofor Oy i sin nyutgivna 

handbok. 

Handboken "Silmät auki 

metsässä: mistä metsänhoidossa 

kannattaa maksaa?", 

(ungefär ”Med öppna ögon i 

skogen: vad lönar det sig att 

betala för inom skogsvården”) 

har författats av bolagets styrelseordförande 

Marcus 

Walsh, skogsrådgivare Erno 

Lehto och bolagets verkställande 

direktör Marko Mäkinen. 

Broschyren som är på 

finska omfattar 25 sidor med 

illustrationer i form av färgfoton 

och källhänvisningar i 

elektronisk form. Den riktar 

sig speciellt till nya skogsägare 

och skogsägare som anlitar 

ombud för skötseln av sin 

skogsegendom. Broschyren 

kan fritt laddas ned från nätet 

får oftast torka på avverkningsytan 

några veckor. Då 

bli också lagerplatsen ledig 

för energivedstravarna då 

massaveden och timret har 

hunnit bli bortkört. 

– För stubbarnas del har 

reviret inte ännu fattat beslut 

om vi även här ska övergå 

till vägning. Ännu beräknar 

vi mängden energived från 

stubbrytning utgående från 

förnyelseytans areal. 

UPM kräver kranvåg 

Enligt energivedsexpert Christer 

Backlund på UPM, kräver 

bolaget numera att skogsma- 

skinentreprenörer som kör ut 

energived ska skaffa kranvågar. 

– Många har kranvåg redan, 

säger Christer Backlund. Av 

groten vägs ungefär en tredjedel 

och av energiveden från 

gallringsskogar ännu mera. 

För skogsägaren betyder det 

här att han får virkeslikviden 

så snart virket är utkört. 

Skogsmaskinentreprenören 

får också betalt enligt samma 

system. Nu börjar vi också 

väga stubbar, då det finns omräkningstal 

även för dem. m 

En trave med energived som består av okvistade klena träd 

sjunker ihop mycket under lagringen. Om höjden på traven 

mäts när virket körs ut och på nytt efter några månader har 

den blivit tio procent lägre. Det här resultatet ger en undersökning 

i Kuortane. 

Den första veckan sjunker traven mest ihop. En trave som 

är 5 meter hög blir 20 centimeter lägre på en vecka. På fyra 

månader har den sjunkit ihop 50 centimeter eller tio procent. 

Direktiven för mätning av energived anger kranvågsmätning 

som den bästa metoden. Om säljaren och köparen trots 

allt kommer överens om att använda travmätning, är det skäl 

att beakta att traven kan ha sjunkit ihop. m 

Källa: Bioenergia 1/2010 

på adressen: http://www.inno 

for.fi/silmat_auki_metsassa/ 

Intressant läsning för alla 

som vill hålla koll på vilka 

argument kontinuitets- och 

blädningsskogsbrukets förespråkare 

lägger fram. Metoder 

som presenteras är bl. a. krongallring 

och låggallring. Innehållet 

representerar bolagets 

syn på skogsbruk och är inte 

några officiella rekommendationer. 

Handboken innehåller 

också några intressanta kostnadskalkyler. 

m 

Värmen i juli i 

fjol bestämmer 

toppskottets 

längd 

Temperaturen i juli i fjol 

och trädets ålder är de två 

faktorer som avgör hur långa 

tallens toppskott blir i år. Temperaturen 

har större betydelse 

än trädets ålder. En bra längdtillväxt, 

dvs. långa toppskott, 

betyder samtidigt att barren 

växer bra. 

För tall och även för gran 

pågår längdtillväxten, skottsträckningen, 

under cirka sex 

veckor med början i månadsskiftet 

maj–juni. m 


Sk o g S v å r d 

Nu är det vår 

– plantering ger motion 

den b ä s ta t i d e n f ö r p l a n- 

t e r i n g ä r d e allra första 

v e c kO r na efter at t tjälen 

g Å t t u r m a r k e n. Om d u 

s k a plantera b Å d e t ä c kr 

O t s - O c H ba r r Ot s p l a nt 

O r, s k a d u b ö r ja m e d ba rr 

Ot s p l a n tO r na. 

Klä dig rätt och använd 

rätta arbetsredskap 

Hantering före plantering 

Behandla plantorna varsamt. 

Barrotsplantor levereras i 

säckar. Var noga med att inte 

slänga säckarna och stapla 

dem inte på varandra. Barrotsplantor 

är känsliga för 

torka. 

Täckrotsplantor levereras i 

pappkartonger. Många plantor 

har under vintern förvarats 

i frys- eller kyllager och har 

ibland inte hunnit tina upp 

vid leverans. Då är det viktigt 

att du låter plantorna tina 

långsamt. 

Överskatta inte din kapacitet 

Plantera så snart som möjligt 

efter leverans och ta inte hem 

fler plantor än du klarar av att 

plantera. Om du trots allt inte 

hinner med allt och måste förvara 

plantorna några dagar, 

försök hålla dem fuktiga. När 

du kramar täckrotsplantans 

torvklump lätt ska det rinna 

vatten mellan fingrarna. Om 

inte, vattnar du försiktigt pantorna. 

Förvara dem i skugga. 

Barrotsplantor kan du sänka 

i en balja. Kemiskt behandlade 

plantor får du inte sätta 

i vattendrag. Väl ute på planteringsytan 

ska plantsäckarna 

snabbt in i skuggan. De får 


HaTT ELLER SKäRMMÖSSa 

Vårsolen är förrädisk även när den 

gömmer sig bakom molnen. En 

hatt eller skärmmössa skyddar dig 

från solsting och brännskador under 

en lång dag på kalytan. 

LåNGa äRMaR 

Långärmat skyddar mot 

plantornas stickiga barr. 

Extra viktigt när plantorna 

är kemiskt behandlade. 

Tall- och granplantor är behandlade 

mot angrepp av 

snytbagge. 

HaNDSKaR 

Använd alltid handskar 

när du arbetar med kemiskt 

behandlade plantor. 

inte ligga och svettas på släpvagnen 

hela dagen, inte ens 

på en täckt släpvagn. m 

te x t: 

ge r d mattssOn-tu r k u 

PLaNTKORG 

Det finns plantkorgar 

av olika slag både med 

och utan axel- och midjerem. 

De bärs på höften. 

En plantkorg kostar 

omkring 70 euro inkl. 

moms. 

RäTT REDSKaP 

Till täckrotsplantor används planteringsrör av typen Pottiputki. Dimension 

ska väljas efter plantstorlek. Det finns reservdelar. 

Om du köper ett eget rör har du det alltid till hands. Då riskerar du 

inte heller att få ett trasigt ”utlåningsrör”. Ett planteringsrör kostar omkring 

160 euro inkl. moms. 

11

Foto: Anders Esselin 


Nu ska stub 

Rotrötan förstör 

veden inne i 

granstammar. Den 

växer från rötterna 

uppåt i stammen. 


arna behandlas 

nä r temperaturen pÅ v Å r e n stiger till +5 g r a d e r, b ö r 

s t u b b e H a n d l i n g b l i en d e l av av v e r k n i n g s r u t i n e r n a. 

rekOmmendatiOnerna H a r va r i t at t b e H a n d l a s t u bb 

a r n a m e d u r e a eller rO t s t O p i alla av v e r k n i n g a r m e l - 

l a n m O r s d a g O c H f a r s d a g , m e n f O r s k a r na säger n u at t 

svampspOrerna ä r a k t i va r e d a n v i d n Å g r a p l u s g r a d e r. 

Det är en vanlig 

uppfattning att det 

inte är nödvändigt 

att stubbehandla 

i friska skogar. Men det är i 

själva verket allra viktigast 

att stubbehandla de bestånd, 

unga som gamla, där rotrötan 

inte ännu finns. Då hindrar du 

som skogsägare rotrötan från 

att komma in i friska tall- och 

granskogar. 

Även 2 cm 

stubbar 

sprider 

rotröta 

Även mycket små granstubbar 

sprider rotröta till 

träd i sin närhet. Det visar 

en undersökning vid SLU i 

Sverige. 

Undersökningen visar 

entydigt att granstubbar av 

alla diametrar och åldrar 

sprider rotröta vidare till 

träd i närheten via rotkontakter. 

Till och med granstubbar 

som inte är mer än 

två centimeter i diameter 

sprider rotröta. 

Enligt Anna Gunulf som 

deltar i undersökningen 

har skogsbruket inte hittills 

brytt sig om klenare stubbar 

eftersom man trott att 

de inte ka sprida rötan vidare 

i beståndet. Resultaten 

från den här undersökningen 

stöder alltså inte 

detta synsätt och resulatet 

kan förändra nuvarande 

rekommendationer för 

skogsskötsel. m 


Osynlig fiende 

I bestånd som redan har 

rotröta hindrar stubbehandlingen 

rotrötesvampen från 

att sprida sig ytterligare till 

friska träd. Rotrötesvampen 

är mycket långlivad. När den 

finns i ett bestånd sprider den 

sporer 30–40 år. Sporerna är 

lätta och kan föras med vinden 

flera kilometer. 

Det är sällan vi ser svampens 

fruktkroppar som sprider 

sporerna. De kan vara upp till 

25 centimeter i diameter, är 

gräddvita och sitter tätt tryckta 

mot undersidan av rötterna. I 

rotvältor till omkullblåsta träd 

har vi största chansen att se 

dem. 

Från stubben via rötter till 

friska träd 

Sporerna sätter sig på färska 

stubbar och i färska sår på 

rötter och stammar. Från infektionsstället 

växer svampen 

upp i stammen och ut i rotsystemet. 

Träden står i förbindelse 

med varandra genom 

rotkontakter och därför sprids 

rötan från träd till träd och 

från stubbe till träd genom 

dessa. 

Rötan växer snabbt i stammar 

och rötter. När sporerna 

sätter sig på en frisk stubbe 

sprider sig rötan med en hastighet 

av 15 centimeter per år 

ner i de ännu friska rötterna. 

Stubbehandlingen är gratis 

Som skogsägare behöver du i 

praktiken inte betala något för 

stubbehandlingen. Det här 

gäller både vid slutavverk- 

ningar och gallringar i gran- 

och tallskogar. Undantaget 

är tallskogar som ligger norr 

om Vasa eftersom det inte är 

klarlagt att tallens rotröta har 

hunnit sprida sig hit. 

Kostnaderna för bekämpningsmedlet 

ersätts helt av 

staten. Kostnaderna för spridningen 

ersätts till hälften, men 

det är sällan som den som utför 

avverkningen kräver in den 

andra hälften av kostnaderna. 

Avverkningsmaskinerna har 

idag som standardutrustning 

aggregat för stubbehandling. 

Stubbehandling vid avverkning 

med motorsåg 

Självverksamma skogsägare 

har i praktiken hittills inte kunnat 

behandla stubbarna efter 

en gallring. Det har inte fun- 

nits medel i så små förpackningar. 

Nu har JL-Tuotteet, 

som säljer det ureabaserade 

medlet PS-kantosuoja, 10 liters 

förpackningar i handeln. 

Medlet är egentligen urin 

som fått en blå färgtillsats så 

att det syns vilka stubbar som 

är behandlade. Det är helt 

ofarligt för människor och 

djur. 

En ryggspruta är det enklaste 

redskapet för att behandla 

stubbarna manuellt. Även en 

handpumpad trycksprayflaska 

är fullt användbar. Den kostar 

10–20 euro. m 

te x t: 


TVÅ PROCENTS RÄNTA 

OCKSÅ PÅ DIN DEPOSITION 

Kontorens kontaktuppgifter på 

adressen www.aktia.fi 

Ser en människa i varje kund. 

www.aktia.fi 

Depositionstid 12 mån. Ett avgiftsfritt uttag efter 3 mån. Minimideposition 

10 000 € . Mera information på Aktia Banks kontor. 

13


Plantbrist på 

Åland i vår 

Om k r i n g 400 000 skOgsplantOr s k a n e r i d e n Å l ä n d s k a 

jO r d e n i v Å r – l i k a m Å n g a s O m i f jO l. 

– men i Å r ä r andelen g r a n p l a n t O r O va n l i g t H ö g, v i 

m Å s t e till O c H m e d k ö pa g r a n p l a n t O r f r Å n sv e r i g e O c H 

fi n l a n d f ö r at t k l a r a beHOvet, säger tO r b j ö r n bj ö r km 

a n , verksamHetsledare v i d Ål a n d s skOgsvÅrdsfören 

i n g. 

Planteringssäsongen 

på Åland brukar börja 

i mitten av april, i år 

tror Torbjörn Björkman 

på en något senare start. 

– Vi hoppas på månadsskiftet 

april-maj. Det har inte varit 

någon tjäle i år men mycket 

snö och markerna måste torka 

upp ordentligt innan vi kan 

köra igång, säger han. 

Skogsvårdsföreningen 

handhar all plantering på 

Åland enligt två modeller. 

– Hälften av våra skogsägare 

planterar själva och då bistår 

vi med plantor och redskap 

medan den andra hälften anlitar 

oss för att göra allt. 

Föreningen har ett par anställda 

skogsarbetare som 

deltar i planteringen men under 

planteringssäsongen, som 

brukar sträcka sig in i början 

av juni, behövs extra folk. 

– Totalt behövs 15–20 personer 

och vi har en liten stab 

av personer som gärna tar 

ett tillfälligt jobb, bland dem 

några studerande och abiturienter. 

Det brukar ordna sig 

på något sätt att få ihop tillräckligt 

många. 

Konstant mängd 

I år har föreningen beställt 

400 000 plantor. Mängden 

har hållit sig rätt konstant under 

de senaste åren. 

– Vi brukar ha hälften tall, 

hälften gran men i år är fördelningen 

en annan. Vi har ovanligt 

mycket granplantor, cirka 

65 procent av totalmängden, 

säger Torbjörn Björkman. 

Även andra trädslag planteras, 

till exempel björk, lärk 

och klibbal, men mängderna 

är så små att de knappt märks 

i statistiken. Skogsvårdsföreningens 

anställda bestämmer i 

avslutad offertrunda 

På Åland finns det privata företaget 

Rosenbacken som driver 

upp tall- och granplantor. 

Normala år köper skogsvårdsföreningen 

alla plantor som 

behövs från just det företaget 

men i år måste man komplettera 

med granplantor både 

från Sverige och från Finland. 

– Vi köper också lite större 

granplantor från Sverige. De 

behöver vi för att komplettera 

fjolårets planteringar och ersätta 

plantor som förstörts av 

till exempel snytbaggen eller 

rådjur. 

Ålands skogsvårdsförening 

har inför de kommande fem 

åren 2011–2015 begärt in offerter 

på gran- och tallplantor 

”På lite större ytor brukar vi också 

försöka blanda gran och tall”. 

samråd med skogsägarna vilket 

trädslag som ska planteras 

på den aktuella ytan. Björkman 

har inget entydigt svar på 

varför det blir ovanligt mycket 

granplantor i vår. Möjligen har 

man avverkat mer på bördiga 

marker, normalt planteras 

nämligen gran på medelgoda 

och bördiga marker medan 

tall planteras på torra. Men 

det är ingen given automatik i 

följden – att gran ska följas av 

gran och att tall ska följas av 

tall. Ibland kan avverkad tallskog 

ha vuxit på väl bördiga 

marker och då byter man till 

gran. 

– På lite större ytor brukar 

vi också försöka blanda gran 

och tall, säger Björkman. 

och beslutat att även i fortsättningen 

anlita Rosenbacken. 

– Företaget har konkurrenskraftiga 

priser och plantor av 

bra kvalitet. Det är också en 

fördel för oss att det finns på 

hemmaplan, det underlättar 

logistiken och om eventuella 

problem ska redas ut, säger 

Torbjörn Björkman. 

Plantor av udda trädslag 

måste dock även i fortsättningen 

köpas från plantskolor 

utanför Åland, de tillhandahåller 

inte Rosenbacken som 

enbart har gran och tall i sitt 

sortiment. m 


te x t: 

Helena fO r s g Å r d 

Tapeter blir 

på modet 

igen 

tapeten b l i r i g e n pOpul 

ä r. ju s t n u ä r d e t s ta rk 

a färger, s t O r a m ö n s - 

ter O c H fibertapet s O m 

gäller. nat u r e n ä r m e d 

i m Å n g a tapetkOllektiO- 

n e r. vä r l d e n s största 

t i l lv e r k a r e av ta p e t pa pper 

f i n n s i fi n l a n d. 

Med en fondvägg kan man 

vara modig, men slippa att 

vara våghalsig. Dagens stora 

färggranna tapetmönster 

passar dessutom utmärkt 

att sätta upp på bara en 

vägg. Att tapetsera hela 

rummet med stora mönster 

känns fortfarande främmande, 

men det kommer 

mer och mer. 

På årsnivå säljs omkring 

700 miljoner tapetrullar 

per år. M-reals fabrik i Kyröskoski, 

som ligger mellan 

Parkano och Tammerfors, är 

världens största tillverkare 

av papper som görs till tapeter. 

Var femte tapetrulle som 

säljs i världen och varannan 

som säljs i Finland är tryckt 

på papper som är tillverkat 

i Kyröskoski. Kyröskoski har 

tillverkat tapetpapper sedan 

1950-talet. m 

te x t: 

ge r d mattssOn-tu r k u

Skogsvårdsskolan 


4 

Du kan hjälpa din 

skog att må bra 

tr ä d e n ä r u n d e r Hela sin livstid utsatta f ö r en m ä n g d 

O l i k a H O t . sO m s k O g s ä g a r e H a r d u flera möjligHeter 

at t m i n s k a r i s k e n f ö r skOgsskadOr O c H fÅ m e r u t av d i n 

s k O g. det b ä s ta sättet ä r at t s k ö ta O m skOgen O c H avv 

e r k a r ä t t. 

det ä r viktigt at t d u k ä n n e r till d e v i k t i g a s t e s k a d eg 

ö r a r na, sÅ at t d u k a n f ö r e b y g g a eller Å t g ä r da eventuella 

s k a d O r i tid. 

Skador i plantskogar 

Frost 

Frostskador uppstår oftast på låglänta 

marker och i svackor där kall luft lägger 

sig. Särskilt gran är känslig för frostskador. 

Vid svår frost kan späda skott gulna 

och dö relativt snabbt. De döda hängande 

skotten med bruna barr sitter kvar 

resten av sommaren, men nästa vår skjuter 

granen nya skott. 

Tall är mindre utsatt för frostskador. 

Också vid svår frost begränsas ofta skadorna 

till en missfärgning av skottspetsarna 

och lätt böjda skott. 

Förebyggande åtgärder: 

På frostkänsliga ställen lönar det sig att 

förnya skogen under skärmträd. Var noga 

med att välja plantor av rätt trädslag och 

rätt ursprung. Plantor av frön från sydligare 

trakter är känsligare för frost. 

Snytbagge 

Snytbaggen är den allvarligaste skadegö- 

raren i unga plantskogar. Färska stubbar 

och hyggesrester lockar snytbaggar till 

förnyelseytan. Skalbaggarna gnager barken 

på unga tall- och granplantor och 

ibland även björk. Större plantor tål mer 

gnag utan att dö. 

Plantorna behandlas med bekämpningsmedel 

på plantskolorna. 


Du kan minska risken för skador genom 

att plantera minst 20 cm in på 

markberedd mineraljord och använda 

stora plantor. 

Sork 

Under sorkstammarnas toppår, ungefär 

med 3–4 års mellanrum, orsakar sorkarna 

omfattande skador i plantskogar. I fjol 

var det ett toppår både för åkersorken 

och för skogssorken. Då fanns det upp 

till 300 åkersorkar per hektar och skadorna 

på små plantor var omfattande. 

Foto: Gunnar Salingre 

Döda hängande skott med bruna 

barr är tecken på frostskada. 

Nu har sorkstammarna rasat men en ny 

topp är att vänta vintern 2012. 


För att förebygga sorkskador ska du 

låta markbereda förnyelseytan. Värdefullare 

plantor kan du förse med rörformade 

skydd eller skyddsnät eller bespruta dem 

med illaluktande medel. Samma medel 

15


som fungerar mot älgbetning fungerar 

också mot skogssork. Mot åkersorken 

fungerar bekämpningsmedlet Klerat som 

också biter på vattensork. 

Du kan också minska skadorna genom 

olika åtgärder efter planteringen. På hösten 

innan snön faller, lönar det sig att 

trampa högt gräs runt plantorna. På vintern 

kan du packa snön runt plantorna. 

Om du har en snöskoter kan du försiktigt 

köra mellan plantorna. Då packas det 

lösa snöskikt där åkersorkarna håller till 

under vintern. 

Knäckesjuka 

Knäckesjuka på tall är allmän där tallplantor 

och aspsly förekommer tillsammans. 

Knäckesjukan dödar toppskotten 

på tallplantor och orsakar flertoppighet. 

Om sjukdomen finns flera år i följd kan 

den allvarligt störa plantskogens utveckling. 

Svampen som orsakar knäcksjuka 

sprider sig till plantorna från aspsly. 


Du kan bekämpa knäckesjukan på förhand 

genom att hindra uppkomsten av 

aspsly. Den billigaste metoden är ringbarkning 

eller fickning av asparna några 

år före förnyelseavverkningen. 

Foto: Gerd Mattsson Turku 

Älg 

Älgen betar gärna i plantskogar. På vintern 

äter älgen ungefär tio kilo kvistar 

per dygn och på sommaren det dubbla. 

Den viktigaste foderväxten är på sommaren 

björk och på vintern tall. Älgen 

äter gärna också vide, rönn och asp. 

De största skadorna uppstår i tallplantskogar. 

Plantorna är utsatta för älgbetning 

ända till att de uppnår en höjd på 

fem meter. Risken ökar om slyröjningen 

blir försenad. Tallplantor som beskuggas 

av lövträd blir smakligare för älgen eftersom 

de producerar mindre illasmakande 

försvarsämnen. 

Plantbestånd av björk är utsatta ända 

tills plantorna har uppnått en höjd på sju 

meter. Då du anlägger ett björkbestånd i 

ett älgområde måste du vara beredd på 

skyddsåtgärder. 

Älgarna orsakar sällan skador i plantbestånd 

av gran. 

Vad göra? 

Älgen äter gärna toppar och grenar av 

större tallar och björkar. I älgens övervintringsområden 

ska du helst avverka 

under vinterhalvåret. När träden fälls under 

vinterhalvåret behåller topparna sin 

näringshalt. Avverkningsmaskinen kan 

lyfta upp topparna mot stenar och stubbar 

eller i högar som älgen lätt kommer 

åt. Älgen hittar lätt till de avverkningar 

som gjorts i början av vintern, eftersom 

den fortfarande rör sig mycket den tiden 

på året. 

Salt fungerar bra som lockbete. Det 

innehåller natrium som älgen behöver. 

Man kan servera saltet i olika former och 

exempelvis slickstenarna innehåller flera 

olika spårämnen. Salt kan också spridas 

som lösning med spruta. Om man till 

exempel saltar buskagen på utfordringsplatserna 

äter älgen mera där. 

Man kan öka utbudet av foder för älgen 

genom att grunda permanenta utfordringsplatser. 

Placera utfordringsplat- 

Svampen som orsakar knäckesjuka ger 

på tallskotten sår, som försvagar skottaxeln. 

Den böjs, bryts och kan till och 

med knäckas och därav namnet knäckesjuka. 

Tomma mjölkförpackningar duger 

som skydd mot älgbetning, men 

kom ihåg att ta bort dem på våren 

innan trädens längdtillväxt börjar. 

serna på lätt åtkomliga ställen eftersom 

de kräver ständigt underhåll och påfyllning. 

Placera inte utfordringsställena i 

närheten av plantbestånd och livligt trafikerade 

vägar. 

Det finns också mekaniska skydd och 

illaluktande medel. Skogsägaren kan 

i beskattningen dra av kostnaderna för 

skyddsåtgärderna. 

•Viltstängsel är den dyraste lösningen. 

De lämpar sig endast där man vill odla 

trädslag som är synnerligen attraktiva för 

älgen. 

• Tratt- och spiralformade skydd samt 

skyddsnät kan träs på toppskottet på 

plantorna. Toppskydden måste lyftas 

uppåt varje år efterhand som plantorna 

växer. 

• Illaluktande avskräckningsmedel kan 

också sprutas på toppskotten. När besprutningen 

görs i oktober, räcker skyddet 

hela vintern. Läs bruksanvisningarna 

noggrant, då lövträd är speciellt känsliga 

under den period de har löv. 


Foto: Gerd Mattsson Turku


Snö 

Snöskador kan uppstå då tung, våt snö, 

s.k. upplega, eller underkylt regn fäster 

sig i trädkronorna. Brotten skadar träden 

och skapar inkörsportar för insekter och 

svampar. Mest känsliga är tallbestånd 

som växt alltför tätt och nyligen har gallrats. 


Gallra i tid. Det är särskilt viktigt att du 

utför första gallringen i tid så att skogen 

inte blir för tät och träden för klena. 

Storm 

Gallringsskogar är mest utsatta för stormskador 

genast efter gallringen. På några 

år anpassar sig trädens rötter till den nya 

situationen och skaderisken normaliseras. 

Rotröta 

Granens rotröta är den allvarligaste skadegöraren 

i våra skogar. Tallens rotröta 

som tidigare varit rätt anonym håller på 

att breda ut sig. Den angriper främst tal- 

Staten stöder 

naturskada 

Om din plantskog, trots försöken 

att bekämpa skador, är i 

hopplöst skick är de enda återstående 

alternativen hjälpplantering eller 

att förnya plantskogen. Staten ger 

stöd för hjälpplanteringen eller förnyelsearbetet 

åt privata skogsägare 

som drabbats av naturskador i sina 

plantskogar. Plantmaterialet stöds 

till 100 procent och arbetskostnaderna 

för lönearbete till 20 procent 

på Sydkusten och till 35 procent i 

Österbotten. 


Skador i äldre skogar 

frisk tall kan vara död efter bara ett år. 

Det lönar sig alltså att med alla medel 

bekämpa spridningen av rotrötan. 

Rotrötan infekterar barrträdsstubbar 

via färska snittytor. Svampen sprider sig 

vidare från de infekterade stubbarna 

till närväxande träd genom rotkontakt. 

Rotrötan sprider sig också till friska träd 

genom körskador på träden. 

Vad göra? 

Vi kan inte utrota rotrötan. När den en 

gång kommit in i ett bestånd finns den 

där i 30–40 år. Men vi kan hindra den 

från att sprida sig, både inom beståndet 

och till friska skogar. 

Avverkningar i barrträdsskogar borde 

göras vintertid, när svampen är i vila. 

• Gallra granskog två gånger, inte 

flera. 

• Gallra inte förnyelsemogen skog. 

• Kräv att stubbarna behandlas med 

pergamentsvamp eller urealösning i alla 

Foto: Gerd Mattsson Turku lar som den dödar snabbt. En till synes 

avverkningar mellan morsdag och farsdag. 

Om alla stubbar täcks till 85 procent 

ger detta en bekämpningseffekt på 

90 procent. 

Röd tallstekel 

Den röda tallstekeln har de två senaste 

somrarna orsakat omfattande skador på 

tallar, främst i Österbotten och på Kimitoön. 

Angreppen ser ut att fortsätta åtminstone 

ännu i sommar. Skador är att 

vänta i samma trakter som de två senaste 

åren, men enligt Skogsforskningsinstitutet 

håller steklarna på att minska. 

De grågröna larverna av röd tallstekel 

sitter i klungor på grenarna och äter 

huvudsakligen fjolårsbarren men lämnar 

årsskotten i fred. Vid svåra angrepp 

glesas tallkronorna ut kraftigt. Endast 

årsbarren blir kvar som tofsar på de i övrigt 

nakna träden. Träden dör sällan men 

svåra angrepp medför tillväxtförluster. 

Angreppen ökar risken för att träden utsätts 

för andra skadegörare som till exempel 

märgborrar. 

Vid avgränsningen av förnyelseytor ska man se till att det bildas så lite kantskogar 

av gran som möjligt eftersom de är känslig för storm. 

17


Vad göra? 

Skjut upp avverkningen i bestånd som 

är angripna. Annars finns det risk för att 

tallsteklarna gör ännu större skada på de 

träd som lämnas kvar. Om en avverkning 

trots allt är nödvändig i år ska den 

inte göras under sommaren, utan tidigast 

i oktober när den nya stekelgenerationen 

lagt sina ägg i barren. Då förstörs äggen 

som ska övervintra och samtidigt minskar 

stekelstammen. 

Så svåra och omfattande angrepp av 

röd tallstekel som vi haft de två senaste 

åren återkommer med 30–40 års mellanrum. 

Märgborrar 

Märgborrarna orsakar främst tillväxtförluster 

hos tallar. På försommaren angriper 

märgborrarna döda eller försvagade 

tallar. De borrar sig in under den färska 

barken på vindfällen, lagrat virke och 

hyggesrester där de förökar sig. I juli 

lämnar de nykläckta märgborrarna virket 

och flyger till växande tallar där de 

borrar sig in i skotten som torkar och faller 

av. Massangrepp kan leda till omfattande 

tillväxtförluster. Dessutom förstör 

märgborrarna lagrat virke genom att 

Vid svåra angrepp av röd 

tallstekel blir endast årsbarren 

blir kvar som tofsar på 

de i övrigt nakna träden. 

De grågröna larverna sitter 

tillsammans i klungor om 

tjugo till fyrtio individer på 

grenarna. 

Aktuellt från naturen 

Geléklumpar i diken 

I april hittar vi grodägg i diken. De flyter omkring i vattnet som geléklumpar. 

Gelén gör att äggen är svåra för andra djur att äta upp. En groda kan 

lägga upp till 1 500 ägg samtidigt, men av dem blir det bara mellan fem och 

tio grodor som når vuxen ålder. 

Äggen kläcks efter 2–3 veckor och då ser vi de små grodynglen simma 

omkring i vattnet med hjälp av sin svans. De äter gröna slemmiga alger som 

växer på stenar och växter i vattnet. 

Småningom växer benen ut och sedan börjar svansen sakta försvinna. 

Det tar omkring 70 dagar för ett ägg att utvecklas till färdig groda. 

Vintern tillbringarna grodorna genom att de gräver ner sig i botten på ett 

dike eller annat grunt vattendrag. Under hela vintern sover de djupt ända 

tills det blir varmt igen på våren. Under dvalan andas de mycket långsamt och 

hjärtat slår sakta. m 

sprida en blånadssvamp som fungerar 

som näring för larverna. 


Lagrat tallvirke som avverkats under 

vintern och våren ska enligt lagen om 

bekämpning av insekt- och svampskador 

i skog transporteras bort från skogen före 

den första juli. n 

Gunnar Salingre och 

Annikka Selander 


Foto: Gunnar Salingre

Skogsskador? Försäk- 

ringen kanske ersätter 

Den snörika vintern 

har på sina 

håll ställt till med 

skador i skogarna. 

Det är framförallt i unga och 

nygallrade skogar som tyngden 

av snö och is har böjt och 

knäckt trädstammar. I vissa 

väderhållanden bildas stora 

mängder rimfrost på kvistarna 

och sedan byggs rimfrosten 

på med snö i senare snöfall. 

De helt snötäckta träden på 

vackra vinterbilder från Lappland 

visar resultatet av fenomenet. 

I södra Finland brukar 

värmen i solljuset räcka till för 

att snön rätt snabbt smälter 

och rasar ner ur träden, men i 

vintras blev snön kvar i träden 

i så gott som hela landet. När 

det blir blidväder och tung 

blötsnö lägger sig ovanpå kan 

den totala snövikten bli väldigt 

stor och i kombination 

med vinden är det lätt hänt 

att träden knäcks. 

Ut och granska 

Nu när snön smultit undan är 

det säkert på sin plats att göra 

en skogsvandring och inspektera 

ägorna. Samtidigt som 

man spanar efter snöskador 

kan man ju också se efter att 

dikessystemen fungerar och 

kolla om hjortdjur eller sorkar 

haft kalas i plantskogarna. 

Om skogen blivit så förstörd 

av en naturskada att den inte 

längre är utvecklingsduglig 

kan skogsägaren få statsstöd 

för en skogsföryngring. Staten 

står för plantor och en 

del av arbetet. Ett randkrav är 

att rotintäkterna från områ- 

Framförallt i unga skogar kan 

snöbelastningen bli för stor 

för de klena stammarna. 


det inte får överstiga knappa 

2 000 eruo/ha. Förlusterna 

i virke och produktion är 

skogsägarens risk. 

Ett sätt att minska den ekonomiska 

förlusten i samband 

med skogsskador är att försäkra 

skogen. Ungefär en tredjedel 

av skogarna i Finland har 

någon form av försäkring. Efter 

större stormar och skogsbränder 

ökar intresset för försäkringarna 

för att sedan avta 

tills nästa stora naturskada 

inträffar. Försäkringsvillkoren 

varierar lite mellan olika bolag, 

men som regel ersätter 

försäkringen de förluster som 

uppstått av skadan. Skogsförsäkringarna 

är uppbyggda i 

olika försäkringsnivåer. Den 

enklaste försäkringen täcker 

enbart skogsbrand. I följande 

nivå, som är den vanligaste, 

omfattas också storm och snöskador. 

På den högsta nivån 

utökas försäkringsskyddet till 

att omfatta också andra skador 

som stöld och skadegörelse, 

översvämningar, 

svampangrepp, insektangrepp 

och skador orsakade av djur. 

Minns skadeanmälan 

Om du har en försäkring och 

upptäcker en skada finns 

några grundläggande regler. 

Den första är att förhindra att 

skadan förvärras. Den andra 

är att göra en skadeanmälan 

till försäkringsbolaget och be 

om en skadevärdering. Först 

när försäkringsbolaget gett 

grönt ljus är det dags att ta 

itu med avverkningen av be- 

ståndet. Det är försäkringsbolaget 

som utför eller beställer 

skadegranskningen och om 

skadan redan är undanröjd är 

den svår att värdera. 

Vid värderingen jämförs 

situationen före och efter 

skadan. Skogsägaren får ersättning 

för förluster i virkets 

värde. I unga bestånd ersätts 

också ett förväntningsvärde 

för skogen om den inte längre 

är utvecklingsduglig. Det 

får ses som en ersättning för 

den kommande värdestegring 

som skulle ha skett när massaved 

övergår till stock och 

som skogsägaren aldrig fick 

uppleva. m 


jO H n n y sv e d 

19

Te k n i k 

Förberedelser inför 

röjningssäsongen 

vÅ r e n ä r i a n t Å g a n d e trOts snömassOrna O c H s n a r t ä r 

d e t d a g s at t d r a i startsnöret pÅ röjsÅgen. in n a n d u 

g e r d i g i v ä g u t ä r d e t b r a at t kOlla u p p vissa saker pÅ 

sÅgen. skO g s b r u k e t H a r ta l at m e d en expert pÅ O m r Å d e t . 

tu O m a s ku i va m ä k i ä r prOduktspecialist f ö r skOgsprO- 

d u k t e r v i d Hu s q va r n a O c H H ä r k O m m e r H a n s r Å d i n f ö r 

säsOngstarten. 

Börja med att tömma 

bränsletanken. Det 

här är speciellt viktigt 

om du kör med 

normalt mätarbränsle. Under 

vintern har en del av bränslet 

förångats och tillsatsämnena 

i bränslet fungerar inte längre 

som de ska. Skaffa färskt 

bränsle till sågen, det är ingen 

idé att fylla på med annan 

gammal bensin från en halvfylld 

plastburk ur förrådet. 

När snön släpper greppet 

är det dags att starta röjsågen och 

befria plantskogen från slyet. 

Kuivamäki talar varmt också 

för småmaskinsbränslet. Det 

finns både för fyrtakts och 

tvåtaktsmaskiner och är mer 

skonsamt både för maskinen 

och för föraren. Småmaskinsbränslet 

är framställt genom 

destillering och innehåller 

mindre tillsatsämnen än vanligt 

bränsle. Det är också skonsammare 

för maskinens plastdelar. 

Småmaskinsbränslet tål 

också förvaring bättre, det för- 

gasas inte på samma sätt som 

vanligt mätarbränsle. 

Tömningen av tanken på 

gammalt bränsle görs enklast 

genom att svänga röjsågens 

tankningshål mot en tratt. Tratten 

kan lämpligen tillverkas 

genom att skära av en plastflaska. 

Kuivamäki påminner 

om att det gamla bränslet ska 

föras till återvinning. Spillolja 

och gammalt bränsle tas emot 

på bensinstationernas mottagningsplatser 

för problemavfall 

och på sopstationerna. 

Putsa och serva 

När bränslet är utbytt är det 

skäl att ta sig en titt på filtren. 

Bränslefiltret blir grönt under 

användningen, men när färgen 

börjar skifta i brunt är det 

dags att byta. Också utvändigt 

är det skäl att putsa mynningen 

kring tanken. För att få upp 

bränslefiltret kan det vara ett 

bra knep att böja en krok av 

en järntråd för att nå filtret i 

bottnen av tanken. På en del 

modeller går det att få ut filtret 

med bara fingrarna. 

Luftfiltret som kan bestå av 

ett nylonnät eller av superlon 

rekommenderar Kuivamäki 

att du tvättar med traditionellt 

handdiskmedel och vatten. 

Nylonnätet kan dessutom behöva 

skuras en omgång med 

en gammal tandborste. Superlonfiltret 

får bada i handdiskmedelslösningen 

och 

pressas sedan torrt för hand. 

Proceduren avslutas med att 

superlonfiltret får en omgång 

luftfilterolja som hjälper till att 

binda dammet i filtret. Det är 

skäl att konsultera maskinens 

manual för noggrannare anvisningar 

om vad som rekommenderas 

för filtren på olika 

sågmodeller. 

– Men använd absolut inte 

I förgrunden ett använt bränslefilter 

som skiftar i grönt, i 

bakgrunden ett oanvänt som 

är vitt. Byte ska ske årligen eller 

när filtret skiftar i brunt. 

bensin till att putsa filtren, varnar 

experten. Bensinen torkar 

ut filtret och gör det skört. Det 

här medför att de går sönder 

mycket fort. Trasiga filter ska 

alltid bytas ut vid servicen. 

Smuts hindrar kylning av 

motorn 

Samtidigt som motorn blottas 

kan det vara skäl att kolla att 

förgasaren är ren. Motorn kan 

du tvätta med tryckluft och 

också vatten, bara du ser till att 

skydda förgasarmynningen ordentligt 

så att det inte kommer 

in vatten eller skräp i den. 

Tumregeln är, gör din sågservice 

ofta så behöver du 

reparera sällan. Det lönar sig 

att sköta servicen, det är billiga 

små ingrepp. Om motorn 

däremot skär fast på grund av 

att kylningen fungerat dåligt 

på grund av skräp i filtren eller 

kring motorn kan det bli 

en dyr reparation. 


Putsa först – skruva sist 

En maskin som är ren från 

yttre smuts och som har rena 

filter och smörjmedel i skick 

borde inte behöva ställas in. 

Kuivamäki rekommenderar 

alltid putsning av sågen om 

den går dåligt. – Skruvmejseln 

är det sista du ska ta till för 

att få sågen att gå, säger han. 

Om du ställer in en smutsig 

såg blir det bara värre. Inställningarna 

rekommenderar han 

att överlåta åt yrkesmän, om 

du inte själv räknar dig till en 

sådan förstås! 

Inställningar som kan bli 

aktuella är tomgång, koppling 

och tändstift. Klingan får inte 

snurra vid tomgång, då måste 

tomgången justeras. Om 

maskinen går tungt också på 

tomgång är det skäl att kolla 

kopplingen. Ett bra tändstift 

är torrt och har färgen av en 

kaffeböna. Om tändstiftet är 

oljigt och svart har sågen antingen 

gått på för snål gas eller 

fått för mycket olja. 


Tuomas Kuivamäki tar bort den övre delen av klingskyddet för att skyddet ska nå rätt höjd vid 

användning med gräsbettet. 

Kolla slitage 

För att sågningen ska vara en 

njutning och också ske tryggt 

är det viktigt att se till klingan. 

Pröva alltid före start att klingan 

ger ett rent ljud då du knäpper 

till den med ett metallföremål. 

Om det finns sprickor 

i klingan ljuder den inte och 

då är det skäl att genast byta 

ut den. Trots skyddsutrustning 

är skadorna som metalldelar 

från en sprucken klinga kan 

medföra otäcka. Hastigheterna 

på röjsågsklingan är hårda 

och metallen vass. Klingans 

sektorskydd ska också kollas 

vid servicen. Sektorskyddet 

kan darra loss vid användning. 

Skruven ska fästas stadigt 

men Kuivamäki säger att 

det räcker med att vrida utan 

att bita ihop tänderna, man 

Kroken i bärselen har en säkerhetsmekanism 

som gör 

det lätt att komma loss från 

sågen. Det lönar sig att pröva 

mekanismen innan det är fara 

å färde. 

behöver alltså inte ta i med 

alla krafter. Skruven är försedd 

med ett låsmedel som 

gör att den biter fast då den 

vrids till. 

Smörjmedel 

Vaselinmängden i växellådan 

ska också kollas vid en vårservice. 

När man tar lös vaselinmuttern 

kan man dra ett varv 

på klingan. Vaselinmängden 

ska vara synlig men inte helt 

täcka tänderna i växeln. Det 

är viktigt att inte fylla i för 

mycket vaselin, det kan leda 

till att packningarna sprängs 

när maskinen hettas upp vid 

körning. 

Kolla varje år före säsongstart 

– luftfiltret, håll också ett 

filter i lager 

– byt bränslefiltret 

– byt tändstiftet, eller kolla 

att det är i skick. 

– kolla och fila klingan m 


ma r i a li n d é n 

21

Virket ska levereras till 

fabriken i ur och skur 

att H ä m ta ett v i r k e s- 

lass l ä n g s en k r O k i g O c H 

b r a n t s kO g s b i lv ä g ä r en 

u t m a n i n g. lä g g till e x t r a 

d Å l i g t f ö r e O c H d e t Hela 

b l i r en riskfylld p ä r s. 

Tom Blomqvist från 

Isnäs har i slutet av 

mars fullt upp med att 

hinna köra allt virke 

till fabrikerna innan väglaget 

blir alltför dåligt. 

– Det är nu fem före att 

menförestiden är här, säger 

Blomqvist. 

Han jobbar för Kuljetusliike 

Åkerberg som kör virke 

åt Stora Enso. Blomqvist har 

Södra Finland som sitt område 

och kör ungefär 135 000 

kilometer per år. Ungefär en 

vecka på förhand kommer 

informationen var virkeslassen 

väntar på avhämtning. På 

dataskärmen, som egentligen 

är en GPS, ser han exakt vart 

det går att svänga och var virkestravarna 

finns. 

Ökänd väg 

Idag har Blomqvist redan tidigt 

på morgonen kört ett virkeslass 

till Sunila i Kotka. Nu 

bär vägen till Pirlax i Borgå. 

Byvägarna blir allt smalare. 

Små skolelever promenerar 

längs vägarna och morgontrötta 

personbilsförare väjer 

för stockbilen i sista stund. 

– Det har varit nära ögat 

flera gånger. Till exempel kör 

folk ut från sidovägarna även 

om de ser att jag kommer. De 

kan inte uppskatta min fart. 

Skogsbilvägen i Pirlax är 

ökänd bland yrkeschaufförer. 

Då skylten mot Pirlax uppenbarar 

sig sätter Blomqvist 

– Nog önskar jag ibland att skogsbilvägarna skulle vara i bättre skick, säger Tom Blomqvist. 

snökättingar på hjulen. Det är 

i princip kättingarna och tandemdriften 

som skall se till att 

stockbilen kommer tillbaka 

med ett fullt virkeslass. 

Jobbet går ut på att köra 

ner till Pirlax, vända, ta upp 

stockarna och föra dem till 

fabriken. 

– Den här stockbilen, en 

Volvo, har 610 hästkrafter. 

Den första bilen jag körde 

hade 370 hästkrafter. Vi kommer 

nog ner till Pirlax, men få 

se hur länge det tar att komma 

därifrån. 

Virkestravar inom räckhåll 

Det kan vara knepigt för ett 

ekipage på 23 meter att vända 

i skogen. 

– Som tumregel kan man 

hålla i minnet att då det inte 

finns plats för en personbil att 

vända, så kan inte heller en 

stockbil göra det, konstaterar 

Blomqvist frustrerat medan 

han försöker svänga på den 

alltför korta vändplatsen. 

Efter drygt tjugo minuter är 

stockbilen äntligen vänd och 

Blomqvist kan lasta på virkestravarna 

på tillbakavägen. 

Virket består av björk på väg 

till Stora Ensos fabrik i Heinola 

och granmassaved. En av 

virkestravarna ligger på gränsen 

till att gripen når den. 

– Grippunkten skall vara 

inom ett avstånd på fem meter 

från bilen. Men det är inte 

heller bra då virkestravarna är 

för nära vägen. Det är också 

viktigt att travens sida mot pålastningsvägen 

är jämn. Mer 

än 40 centimeter får inte en 

bit sticka ut. 

”Nu blev det problem” 

Skogsbilvägen är smal och 

krokig, och gran- och tallkvistar 

skrapar mot vindrutan. Det 

har varit regn och plusgrader 

om vartannat och natten 

innan har det snöat rejält. Ett 

par branta backar är på kommande. 

Dragbilen är fylld av virke 

så stockbilen väger ungefär 

32 ton då den kör fast i den 

första backen. 

Blomqvist lyfter upp bakersta 

axeln för att få ett hårdare 

tryck på kättingarna, men 

inget händer. Fjädringen på 

stockbilen leder till att bilen 

kränger alltmer från den ena 

sidan till den andra. 

– Nu blev det problem. I fjol 

började också bilen gunga så 

här, men som tur är stoppade 

den vid en telefonstolpe. 

Jag hade tur, men bilen blev 

bucklad i sidan. 

Efter ett antal manövrar är 

det tillräckligt säkert att stiga 

ut ur bilen och Blomqvist tar 

skyffeln till hjälp och mixtrar 

därefter igen med bilens tolv 


växlar. Till slut kommer bilen 

loss. 

– Jag har nog alltid kommit 

loss, men en gång höll jag på 

i en hel dag. Det är riskfyllt att 

skyffla kring hjulen för stockbilen 

kan börja glida bakåt 

och man blir i kläm. 

– Det gäller att hålla huvudet 

kallt och inte bli nervös. Med 

trettio års erfarenhet finns det 

vid det här laget inte många 

vägar som jag inte känner till. 

Man lär sig till följande gång 

hur man skall göra. 

I stockbilen sedan barnsben 

Blomqvist följde med sin 

pappa i stockbilen och lärde 

sig yrket av honom och andra 

chaufförer han träffade. 

– Jag trivs även om det ibland 

kärvar till sig. Det här är 

ett fritt jobb, säger Blomqvist 

medan han fyller på släpet 

med mer virke. 

Då också stockbilens släp 

är fullastad väger bilen närmare 

60 ton och i nästa uppförsbacke 

kör den fast igen. 

Backen lutar mot söder och 

stockbilen slirar okontrollerat 

mot diket då Blomqvist försiktigt 

trycker på gasen. 

Den här gången hjälper 

inget. Genom att flytta på 

Väg i gott skick ger bättre 

virkespriser 

Flertalet av våra skogsbilvägar är byggda för mer än trettio 

år sedan och dimensionerade för den tidens virkesbilar som 

var både kortare och lättare. 

Skogsbruksingenjör Henrik Blomqvist på Stora Enso konstaterar 

att en skogsbilväg som är i gott skick syns i virkespriset. 

En stämplingspost som går att avverka året runt och 

virket transporteras utan hinder ger mest klirr i kassan för 

skogsägaren. 

Vid rotförsäljning hör det till köparen att ploga och grusa 

vägen. Då det är frågan om leveransförsäljning och handköp 

eller vid drivningsuppdrag faller dessa kostnader på skogsägaren. 

Han påminner att virket aldrig får läggas under strömförande 

ledningar. 

– Jag har märkt att elbolagen nuförtiden flyttar sina linjer 

längs med vägen. Då borde skogsägaren göra en separat virkesplan 

där virkesbilen kan lasta fritt på betryggat avstånd 

från ellinjer, säger Blomqvist. m 


Om stockbilen börjar glida bakåt medan man skyfflar runt hjulen kan det sluta illa. 

stockarna mellan dragbilen 

och släpet försöker Blomqvist 

fördela vikten för att 

på så sätt komma loss, men 

först då hälften av virkeslasset 

lyfts ned på marken kommer 

stockbilen vidare. När virket 

igen lastats tillbaka på släpet 

har det tagit närmare fyra timmar 

att få ut 50 kubikmeter 

virke från Pirlax. 

”Som tumregel kan man hålla i 

minnet att då det inte finns plats för 

en personbil att vända, så kan inte 

heller en stockbil göra det.” 

– Normalt tar det ungefär 

20 minuter att fylla ett virkeslass. 

Ingen vinner på att ha 

dåliga skogsbilvägar, konstaterar 

Blomqvist. Efter att det 

här lasset är levererat väntar 

ännu ytterligare två virkeslass 

i Gammelby i Lovisa innan 

arbetsdagen är slut. m 


ma r i a n n e palmgren 

Utan snökättingar runt hjulen och tandemdriften skulle man 

inte komma långt med en stockbil som fullastad väger närmare 

60 ton. 

23

virkeShandeL 

Mossa kan ge 

extra inkomster 

da n s k a s k O g s ä g a r e t j ä n a r p e n g a r pÅ at t sälja va n l i g 

mOssa. julen O c H pÅsken ä r H ö g s ä s O n g f ö r p l O c k n i n gen. 

en d a n s k f O r s k a r e t r O r at t d e t ä v e n k a n b l i en e x t r a 

inkOmstkälla f ö r s k O g s ä g a r e i fi n l a n d. 

Det handlar om 

van lig grön mossa, 

som kan ge skogsägaren 

2 000– 

6 000 danska kronor eller 

260–800 euro per hektar. 

Rationell hantering 

Det kan kanske låta som lättförtjänta 

pengar, men Flemming 

Rune vid Skov- och 

Landskapsuniversitet i Danmark 

höjer ett varnande finger. 

– Utmaningen är att ha en 

Björnmossa 

rationell hantering hela vägen, 

säger Flemming Rune. 

Mossan köps av ett fåtal holländska 

grossister som i sin tur 

säljer den vidare till blomsterhandlare. 

Mossan är en färskvara 

och målet är att transportera 

mossan till Holland inom 

en vecka efter plockning. 

Mossan ska vara nästan 

barrfri 

Den mest eftertraktade mossan 

är bergklomossa (Hypnum 

cypressiforme). Den är 

allmän i hela Finland. Björnmossa 

(Polytrichum) och 

kvastmossa (Dicranum) är två 

andra mossor som duger till 

försäljning. 

– Mossans kvalitet är otroligt 

viktig, säger Rune. Köparna 

kräver stora sammanhängande 

sjok som ska vara nästan 

ren från barr och utan inslag 

av blåbärsris, lingonris eller 

annan markvegetation. 

Mossan kan lagras tre veckor 

Enligt Rune är efterfrågan 

störst i november och i början 

av december. 

– En annan högsäsong är 

påsken, men då är det snö i 

Finland, säger Rune. 

Kvastmossa 

Bergklomossa 

Mossan kan lagras 2–3 

veckor i kyllager med en temperatur 

under tio grader. På 

senhösten har ni väl i Finland 

utomhus ungefär den här 

temperaturen, men det kan 

bli dyrt att ha motsvarande 

låga temperatur i de bilar som 

transporterar mossan vidare 

ner till Europa. 

– I Danmark har vi gjort 

försök med att torka mossan, 

som skulle ge möjlighet till 

längre lagringstider. När mossan 

ska användas fuktas den 

och återfår då sin färska färg. 

Det skulle utveckla handeln 

med mossa enormt. Tekniskt 

är det här möjligt redan i dag, 

men ännu är det inte ekonomiskt 

lönsamt. 


En snabb plockare kan komma upp till en dagsinkomst på 160 

euro. 

Plockarna kan få en god lön 

– Logistikkedjan är otroligt 

viktig för att allt ska fungera, 

säger Rune. För att få ihop det 

krävs ett någorlunda stort företag. 

Det är inget för enskilda 

skogsägare att syssla med. 

Rune tror att det kan vara 

en nisch också för skogsägare 

i Finland, förutsatt att någon 

företagare ordnar en fungerande 

handel och export. 

I Danmark är det främst 

utländsk arbetskraft som används. 

Enligt Rune är få danskar 

villiga att plocka mossa, 

då det är fysiskt tungt och 

vädret inte alltid det bästa på 

senhösten. 

Mossan plockas direkt i lådor. 

Målet är att få 10 cm x 10 

cm stora sjok, som sätts i fyra 

lager på varandra, så att det 

blir omkring 0,4 kvadratmeter 

per låda. En snabb plockare 

kan komma upp till 300–600 

lådor per dag vilket kan ge en 

inkomst på upp till 160 euro 

per dag. 


Enbart mossa från granskogar 

duger 

De bästa mossmarkerna finns 

i planterade granskogar. I 

Danmark är det i skogar med 

rödgran, som är det samma 

som vår vanliga gran. Mossa 

från tallskogar duger inte alls, 

då den innehåller för mycket 

barr då tallbarren nedbryts 

mycket långsamt. 

Som regel plockas mossa på 

bara tjugo procent av arealen 

och redan efter ett par år börjar 

mossan komma tillbaka. 

Enligt Rune är det efter tio år 

möjligt med en andra skörd. 

Mossans tillväxthastighet är 

dock beroende av många 

olika faktorer, men främst av 

tillgången på ljus och fuktigheten 

i skogen. m 

te x t: 


fO t O : ru n e fl e m m i n g 

Ekonomi 

Utgångspunkten är de vita lådorna som mossan plockas i. 

En låda rymmer fyra lager mossa som tillsammans är ungefär 

0,4 kvadratmeter. I exemplet är danska kronor omvandlade 

till euro. 

Per låda: 

Ersättning till skogsägaren 0,20–0,33 euro 

Plastlåda 0,36–0,40 ” 

Lön till plockaren 0,20–0,27 ” 

Transport till Holland 0,13–0,20 ” 

I grova drag är intäkterna drygt en euro per låda. m 

Marken direkt efter plockning 

Marken fyra år efter plockning 

De bästa mossmarkerna finns i planterade granskogar. Redan 

efter ett par år börjar mossan komma tillbaka. 

25

Öv e r S i kT Ö v e r v i r k eS m a r k n a d e n 

Marknadsläget för trävaror 

har något förstärkts – nu behövs 

det fart i virkeshandeln 

Efter en liten nedgång 

i priserna de två sista 

månaderna i fjol, har 

marknadsläget för olika 

trävaror igen klart förbättrats. 

Priserna på sågade trävaror 

har stigit relativt mycket 

under det första kvartalet. Till 

exempel i USA har priserna 

på såväl sågade trävaror som 

faner stigit med över 20 procent 

i början av året. I mars 

hade det genomsnittliga Random 

Length prisindexet för 

sågade trävaror stigit med 

över 60 procent från motsvarande 

tidpunkt i fjol. Man 

måste ändå komma ihåg att 

priserna på alla trävaror var 

på en synnerligen låg nivå 

före höjningarna 

Även i Tyskland har prisutveckling 

på sågade trävaror 

varit mycket positiv. Under 

årets tre första månader har 

priserna i genomsnitt stigit 

med en tiondedel. För några 

dimensioner har prishöjningarna 

till och med varit ännu 

större. På grund av att Sveriges 

krona och USA:s dollar 

har förstärkts har den finska 

sågindustrins konkurrensförmåga 

förbättrats. Enligt de 

senaste prognoserna för den 

allmänna ekonomin är det 

troligt att euron fortsätter att 

försvagas. 

Balansen mellan utbud och 

efterfrågan på sågade trävaror 

är fortfarande mycket bräcklig. 

Köparna av sågade träva- 

Stubbfräsen 

– nytt skonsammare redskap 

st u b b f r ä s e n ä r ett n y t t r e d s k a p O c H ett n y t t k O n c e p t 

f ö r at t ta u p p s t u b b a r u r m a r k e n. i stället f ö r at t b ry- 

ta u p p s t u b ba r na m e d v Å l d, s Å g a r m a n u t d e n v e d r i k a 

k ä r n s t u b b e n O c H b ry t e r u p p d e n. 

En fördel med stubbfräsen 

är att den ger mindre 

markskador eftersom 

sidorötterna inte dras upp. 

Markskadorna inskränker 

sig till ett grunt hål, cirka 20 

centimeter djupt. Det säger 

Skogforsk i Sverige som har 

studerat den. En nackdel är 

att volumutbytet blir lägre än 

med de konventionella metoderna, 

eftersom man sågar av 

och lämnar kvar en del av de 

grövsta sidorötterna i marken. 

Stubbfräsen är en stor järnsylinder 

med sjuttio centimeter 

i diameter och tandad nedre 

kant. Det är i princip en 

jättestor hålsåg. Inne i fräsen 

sitter en utstötare som trycker 

ut stubben sedan den lyfts. 

Fräsen sätts över stubben 

och roteras så att rotbenen 

sågas av. Tallstubbar med en 

nedåtgående pålrot kan ge 

problem. m 

Källa: Skogforsk, Sverige 

Foto: Henrik von Hofsten, Skogforsk 

ror spelar med låga lagernivåer 

och vill följa med i vilken 

riktning priserna utvecklas. 

Det finns endast några svaga 

tecken på att byggnationen 

skulle ha tagit fart. Låga räntor 

stöder konsumenternas tillit 

till sin egen ekonomi och följden 

av det är förhoppningsvis 

att bostadsbyggandet igen tar 

fart inte endast i Finland utan 

också på de större marknaderna. 

Det är ändå ett faktum 

att mot sommaren kommer 

efterfrågan på träprodukter av 

alla olika slag att öka av säsongmässiga 

orsaker. 

En avgörande faktor för den 

finska sågindustrins konkurrensförmåga 

är tillgången 

på timmer. Inköpsvolymerna 

Stubbfräsen är i princip en jättestor 

hålsåg. 

har ökat i början av året i 

jämförelse med motsvarande 

period i fjol. Under årets 13 

första veckor var den kumulativa 

inköpsmängden över 

50 procent större än i fjol, 

men rotpostreserverna är på 

en mycket låg nivå. Utbudet 

av timmer motsvarar inte efterfrågan. 

Det ligger i allas 

intressen inom hela skogssektorn 

att virkeshandeln skulle 

ta fart. m 

te x t: er n O jä rv i n e n, 

forskningschef för MTK:s 

skogslinje 

erno.jarvinen@mtk.fi 

te x t: 



virkeSpriSer 

Stockpriserna har gått upp 

Rotpriserna på barrtimmer är nu på en helt annan nivå än för 

ett år sedan. I Södra Finland har priserna på både tall- och granstock 

stigit med nästan 6 euro/m 3 från april 2009. I Österbotten 

har prisökningen varit ännu större, för tallstock 8 euro/m 3 och 

för granstock 6,60 euro. 

I södra Finland syns följderna av små rotpostreserver. Rotpriset 

på tallmassaved har på fem veckor stigit med nästan 1,50 

euro/m 3 . För gran- och björkmassaved är prisstegringen mindre. 

I Österbotten är prisstegringen knappt märkbar. m 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. 

Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare 

och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder 

ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privat ägda skogar samt virkespriser. 

Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda 

skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder 

och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 85 procent av 

alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset 

på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något 

sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , 

anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , anges (-) som pris. m 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har 

hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERaNS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 


Svenska Österbotten hör till ett 

mycket stort område och det 

försämrar prisstatistikens användbarhet. 

m 

te x t: ge r d 

mattssOn-tu r k u 

KESKI- 

SUOMI 

LaPPI 

SaVO-KaRJaLa 

KYMI- 

SaVO 

27

Foto: Johnny Sved 

Villaväg är bra 

för skogsbruket 

Bron har en viktbegränsning på 40 ton. Vägen är privat och stängd med en grind som kommer 

att fjärrstyras med delägarnas mobiltelefoner. 

Johan Malm berättar att 

en gammal dröm nu går 

i uppfyllelse när man fått 

bro över Tomsäcken och 

fast väg till sommarvillorna 

på Kalvskäret, Björkören, 

Olsön och Skinnarslandet. 

När öarna fick elektricitet 

2006 öppnades gator och 

det var många av villaägarna 

som började tycka att man 

gått kunde bredda gatorna 

och bygga väg enligt samma 

sträckning som elledningarna. 

Vägprojektet inleddes 

och Johan Malm som valdes 

till ordförande har tagit ansvar 

för byråkratin med vägbygget. 

Den 9.12.2009 bildades en 

vägförening med ett konstituerande 

möte i Malax. Eftersom 

den huvudsakliga nyttan med 

vägen är fritidsboende kunde 

man inte få KEMERA-stöd för 

vägbygget. Delägarna har på 

egen hand skött planeringen 

och finansieringen av vägen. 

Vägbygget har framskridit 

efter hand som behövliga 

tillstånd vunnit laga kraft och 

man kommit överens om 

vägens slutliga sträckning. I 

praktiken betyder det att vägen 

började byggas innan 

vägsträckningen var helt klar 

och att man ibland fått ta 

paus och vänta ut besvärstider. 

Från den gemensamma 

huvudvägen har villaägarna 

byggt egna privata vägar ner 

till sina parceller och grävmaskinsentreprenörerna 

har hela 

tiden haft full sysselsättning. 

Utifrån sett kan det ha verkat 

oorganiserat ibland, men genom 

att genast och målmedvetet 

inleda arbetet med en 

gång avtal och beslut vunnit 

laga kraft kunde vägen till stora 

delar tas i bruk redan förra 

sommaren. Byggnadstiden för 

projektet har varit väldigt kort, 

under 1 år innefattande ca 15 

km vägar och 3 broprojekt. 

De flesta av villaägarna har 

anslutit sig till vägen och idag 

har man ca 115 delägare. Johan 

Malm säger att man inte 

tänkt bära upp skilda avgifter 

av markägare som inte är delägare 

i vägen. Har man behov 

av att använda vägen är man 

välkommen att ansluta sig till 

väglaget. 

Ett säkert sätt att få liv i en 

by är att bilda ett väglag. Malax 

är inget undantag och ibland 

har diskussionerna gått 

heta. Alla vill inte ha en ny 

väg, framförallt inte de som 

redan har väg, och till slut 

har den enda stora armbrytningen 

varit om sträckan före 

bron över Tomsäcken. Juristerna 

har haft bra med jobb, 

men vägbyggarna har alltid 

med lagens och duktiga lantmäteriingenjörers 

hjälp funnit 

vägar vidare med projektet. 

Villaväg underlättar 

När det saknas en ordentlig 

väg är det besvärligt och dyrt 

att utföra både avverkningar 

och skogsvårdsarbeten. Det 

här är något som markägarna 

märkt av under årens lopp. 

För att kunna avverka på holmarna 

har man varit beroende 

av ordentliga isvintrar 

för att få isväg över Stenskärsfjärden. 

Vägen behövs för att 

transportera ut manskap och 

maskiner och för att få iland 

virket. En normal virkesbil 

har en totalvikt på 60 ton när 

den är fullastad och kräver i 

sötvatten minst 110 cm tjock 

kärnis, i bräckt vatten tjockare. 

För att få så tjock is är man 

tvungen att hjälpa till genom 

pumpa upp vatten på isen. 

Det är dyrt och lösningen har 

varit dela upp transporten i 

två skeden, först till fastlandet 

i mindre partier och sedan 

vidare som fulla lass. Genom 

tiderna har man också flottat 

virket så att virkesflottarna 

byggts på isen för att sedan 

bogseras till hamn när isen 

smultit. 

Trots att ingen väg har funnits 

har nästan all skog på 

öarna avverkats sedan 60-talet 

och framåt. Det har gått 

genom att flera markägare 

sålt virke samtidigt och man 

den vägen fått ihop en tillräcklig 

mängd virke för att 

det skall vara vettigt att ta sig 

ut till skären. Thomas Jåfs och 

Kim Back på skogsvårdsföreningen 

berättar att den senaste 

avverkningen utfördes 2003. 


Då transporterades 6 000 kubikmeter 

virke över isen. 

Efter slutavverkning skall 

den nya skogen vårdas 

Skogsbruk handlar ändå inte 

bara om slutavverkning. Efter 

slutavverkningen skall skogen 

förnyas, gräs och sly skall bekämpas 

och plantskogen skall 

småningom röjas. Allt kräver 

extra planering och arbete när 

det inte finns någon väg. Förnyelserna 

har överlag lyckats 

bra, men det syns att röjsågen 

inte varit i flitig användning 

på alla ställen. Kim Back har 

märkt att ungskogarna ofta 

utvecklas bra i skärgården, 

det är sällan som granplantorna 

drabbas av frostskador. 

Thomas Jåfs inflikar att det 

handlar om förvånansvärt virkesrika 

bestånd. 

I gallringar är virkesfångsten 

liten och utan väg blir det 

svårt att få ekonomi i gallringarna. 

Just nu är det mesta av 

skogarna i ett sådant skede att 

röjning och första gallring är 

aktuellt för att tillväxten skall 

koncentreras till de bästa och 

värdefullaste träden. Ungefär 

650 ha skog drar nytta av villavägen. 

Med en medeltillväxt 

på 6 kubikmeter per hektar 


I brobanken finns fyra trummor med en diameter på 3 meter, priset är ungefär 1 000 euro/meter. 

Trummorna har en stor flytkraft och för att hållas på plats tyngs de ned med en överbyggnad av 

betong. 

kommer det knappa 4 000 kubikmeter 

virke till per år. Om 

förstagallring skulle utföras 

på 450 ha under de närmaste 

10 åren betyder det ett totalt 

virkesutfall på ungefär 30 000 

fastkubikmeter om man också 

tar till vara energived. 

Bro med 40 tons viktbegränsing 

Johan Malm säger att det varit 

relativt förmånligt att bygga 

själva vägen om man jämför 

med kostnaden för de tre broar 

som ingår i vägbygget. Efter att 

När offerterna kom in blev man smått överraskad av att en träbro visade sig bli både 

förmånligast och dessutom enklast och snabbast att bygga. Här har bron över 

Tomsäcken just lyfts på plats. Brospannet är 30 m och frihöjden 4,2 m. 

Foto: Johnny Sved 

ha jämfört kostnader och vägt 

för- och nackdelar mellan 20, 

40 och 60 tons bärighet valde 

föreningen att bygga en bro 

med 40 tons viktbegränsning. 

För att garantera en god genomströmning 

i sundet finns 

fyra stora trummor med en 

diameter på 3 m i vägbanken 

ut till bron. Bara trummorna 

kostar 10 000 euro per styck. 

Bron över Tomsäcken kostade 

200 000 euro och den kortare 

bron till Skinnarslandet 

80 000 euro. 

Begränsningen på 40 ton 

gör att de största grusbilarna 

kan ta sig över, en femaxlad 

lastbil får ha en totalvikt på 

38 ton. Virkesbilarna kan däremot 

inte ta fullt lass över 

bron. Totalvikten för en virkesbil 

är 60 ton. En tom dragbil 

väger med kran cirka 15 

ton och släpet 7,5 ton. Det 

betyder att endast ett virkesknippe 

åt gången kan hämtas 

över bron för att lastas om i 

släpet. Det är ändå en stor 

förbättring jämfört med läget 

utan vägförbindelse. m 

te x t: jO H n n y sv e d 

Foto: Per-Erik Sved 

29

kÖ p & Sä L j 

På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag 

annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 

8565. 

• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i 

Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 

041 435 8089. 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, 

tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth 

Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby 

med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och 

rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Röjningar och planteringar utförs på Kimitoön, Johan Lindroos, tfn 

0400 435 236. 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver 

inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet 

nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets 

köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. 

Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören 

betjänar. 

– Så du tycker jag kunde heta Blixten! 

För att jag är snabb, eller hur? 

– Nä, för att du aldrig träffar samma 

ställe två gånger! 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Forrestum 


info 

från 

Föreningen 

för 

Skogskultur 

Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, 02770 ESBO 


Styrelsen år 2010 

Ordförande Kåre Pihlström, viceordförande Greger 

Erikslund, medlemmar Barbara Alm och Roger 

Turku, suppleanter Sune Haga, Guy Nyberg, 

Leif Sandbacka och Annikka Selander, sekreterare 

Lars Simell, kassaförvaltare Guy Karlsson. 

Föreningen för Skogskulturs informationspris till 

Rolf Wickström 

I samband med Skogsbrukets Vinterskogsdagar 

9.2.2010 tilldelades Rolf Wickström från Sibbo 

föreningens informationspris. Se Skogsbruket 

2/2010. 

Skogsarbetsmärke till Gösta Lindholm 

På ansökan av Borgby-borna i Sibbo beviljades 

skogsarbetare Gösta Lindholm Skogskulturs 

skogsarbetsmärke. 

Understöd och stipendier 

Eleverna vid Yrkeshögskolorna Novia och Sydväst 

beviljades understöd för studieresor. 

Finlands Svenska Idrott r.f. beviljades stöd för utomhuskonferensen 

”Mitt i Naturen” i Esbo. 

Föreningen understödde utgivningen av Erkki K 

Kalelas sagobok ”Granfrönas uppbrott”. 

Skogsbrukets Vinterdagar i Esbo understöddes av 

föreningen. Också Finlands svenska 4H beviljades 

understöd för skoglig verksamhet. 

Skogsmaskinförare Mathias Vesterback och skogsbruksingenjör 

Joni Grönqvist tilldelades föreningens 

stipendium och agro-forst stipendiet tilldelades 

Tobias Käld. 

Stipendier till årets 4H-skogsbrukare tilldelades 

Nicolas Haga och Rasmus Norrén. 

Jan Heino ska exportera 

vårt skogskunnande 

Jord- och skogsbruksministeriet har anställt forstmästare 

Jan Heino som ledande expert för ett projekt, vars mål är 

att öka exporten av Finlands know-how inom hållbar skötsel 

och användning av skogarna. 

Inom ramen för projektet ska det kartläggas vad det finns 

för administrativa och praktiska svårigheter som försvårar 

exporten av vår know-how inom skog och skogsbruk och 

även tas fram förslag till nya metoder för ökad export av vår 

know-how. 

Jan Heino har bl.a. varit biträdande direktör för FAO:s 

skogsavdelning i Rom och Forststyrelsens generaldirektör. 

m 

Föreningen för skogskultur höll årsmöte 

Resestöd till skolor 

År 2009 kom ca 1700 elever ut i skogen med stöd 

från föreningen. 

Föreningen för Skogskultur 100 år 

Föreningen för Skogskultur fyller i år 100 år. Idag 

är föreningens främsta uppgift att ge ut tidskriften 

Skogsbruket och stöda skoglig informationsverksamhet. 

Samarbete med skolor har under de senaste 

åren blivit en av föreningens mest synliga 

och uppskattade verksamhet. Jubileumsexkursionen 

ordnas i Vasa den 8–9 juni, mera information 

på baksidan. 

Föreningens jubileumsskrift 

Inför hundraårsjubileet har föreningen gett ut en 

jubileumsskrift ”Skog må icke skövlas”. Bertel 

Widjeskog har skrivit den historiska delen och 

Jan Heino en efterskrift om ägandets betydelse 

för ett hållbart skogsbruk. Skogsfackmän runtom i 

Svenskfinland har berättat minnen från sitt arbete 

och Torolf Finnbäck har illustrerat en del av anekdoterna. 

Det högklassiga svartvita bildmaterialet 

är från Torsten Ranckens bildsamling. Föreningens 

styrelse vill med denna jubileumsskrift visa 

sin aktning för alla dem som under ett århundrade 

har arbetat för skogskulturens bästa. Boken kan 

beställas av Guy Karlsson, tfn 020 772 9042, guy. 

karlsson@tapio.fi. Priset är 15 euro (för medlemmar 

10 euro). 

Lars Simell 

Föreningens sekreterare 

Undvik stickor i flisen 

med dansk lösning 

Den danska tillverkaren av flistuggar PC Stål har lanserat 

en ny typ av skogsflis som de kallar pelletsflis. Pelletsflisen 

innehåller inga långa stickor och lämpar sig därför också 

för pannor som får problem med långa stickor. 

PC stål har patenterat sin teknik som bygger på ett såll i maskinens 

rotorhus. Flisen hålls kvar i rotorhuset tills den finfördelats 

tillräckligt för att rymmas igenom sållet. Sållet kan anpassas 

så att önskad flisstorlek går igenom till utblåsningen. 

Tillverkaren påpekar dock att pelletflis är en specialprodukt 

och rekommenderar helt normala flistuggar om ändamålet 

är att tillverka flis för kompostering, jordförbättring 

eller om flisen lämnas kvar i skogen. m 

Källa: Pc ståls webbplats www.pc-staal.dk 

31

Skogskulturs jubileumsexkursion 

8-9.6.2010 i Vasa 

Program: 

8.6.2010 Skogsbruk i havsnära miljö 

• Start från Tropiclandia i Vasa 

• Välkomstord och skål vid Replot hamn, Föreningen för skogskultur 

• Vi besöker diknings- och virkesproduktionsobjekt i skärgården och på fastlandet 

• Fältlunch 

• Världsnaturarvet presenteras av Forststyrelsen 

• Havsörnens livsmiljöer med Miljöcentralen som värd 

• Kaffe vid Replot brofäste 

8.6.2010 Skogskulturs 100-års 

jubileumsmiddag på restaurang 

Strampen i Vasa 

• Välkomstskål 

• Middag 

• Föreningen för Skogskulturs utmärkelser 

• Dansorkester under kvällen: Charlies 

9.6.2010 Från skogsvård till energi 

• Start från Tropiclandia 

• Skogsvårdsföreningen presenterar sin virkesdrivning, 

förnyelse, markberedning och plantering i Vörå med omnejd 

• Lunch på Norrvalla 

• Skogsvårdsföreningen Österbottens energivedsanskaffning 

• Vörå energiandelslag 

• Fabriksbesök vid Simons element 

• Avslutningskaffe och avfärd 

Anmäl dig 

senast den 

20 maj! 

Deltagaravgift: 50 euro/deltagare + moms faktureras, kostnad för middag och inkvartering betalas på plats. 

Det går också att delta endast i jubileumsmiddagen. 

Gemensam busstransport som stöds av Föreningen för Skogskultur ordnas från södra Finland till Vasa 

med start den 7.6.2010. 

Anmälningar och tilläggsinformation på Skogsreflexen: www.metsavastaa.net/evenemangochtavlingar 

Mera information: Maria Lindén, Tapio tfn 020 772 9192 eller maria.linden@tapio.fi. 

OBS! Hotellbokning görs direkt till hotell Tropiclandia. 

Föreningen för Skogskulturs jubileumsexkursion 

arrangeras av Tapios svenska enhet i samarbete med 

Kustens skogscentral och Skogsvårdsföreningen 

Österbotten. 

Vill ditt företag sponsorera jubileumsexkursionen? 

Sommarexkursionen har traditionellt fått stöd av 

samarbetspartners som vill erbjuda sommarexkursionen en 

fältlunch, kaffe el. dyl. Om din organisation är intresserad, 

kontakta då Maria Lindén eller någon av arrangörerna.

pdf, 5,1 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?