PDF 1,9 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND 

NR 5 2006. ÅRGÅNG 76 

4DYRA MATGÄSTER I SKÄRGÅRDSMILJÖ 

ÄLG GJORDE RENT BORD PÅ HALSÖN. 

6 

GRATIS KOMPLETTERING OM PLANTERINGEN MISSLYCKAS 

SÄKRAD SERVICE GER TILLÄGGSVÄRDE. 

8 

12 

BJÖRKSAV PÅ EXPORT TILL JAPAN 

PROJEKT SOM LETT TILL KONKRET VERKSAMHET. 

EN LITEN VEDKLYV SOM HÅLLER VAD DEN LOVAR 

– OCH MER DÄRTILL. 

14 

SKOGSBRÄNSLET ALLT VIKTIGARE I VIRKESHANDELN 

STUBBRÄNSLE VÄXER MEST. 

16 

24 

HUSQVARNA 345E 

E STÅR FÖR LÄTTSTARTAD. 

NATURENS SJÄL I STORT OCH SMÅTT 

HANTVERK PÅ NATURENS VILLKOR. 

28RÄNTOR 

– HOT ELLER MÖJLIGHET. 

PÅ OMSLAGET: VEDEN TORKAR BÄST PÅ VÅREN OCH FÖRSOMMAREN. 

FOTO: GERD MATTSSON-TURKU. 

2

Skogsbruket 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn 020 772 9000 

fax: 020 772 9008 

skogsbruket@tapio.fi 

Sampo: 800013–577591 

Aktia Bank: 405554–52359354 

FöreningsSparb. Sverige 5036–7119 

Chefredaktör 

Tage Fredriksson 

tfn 020 772 9029 

tage.fredriksson@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Gunnar Salingre 

tfn 020 772 9077 

gunnar.salingre@tapio.fi 

www.skogsbruket.fi 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020 772 9059 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Fasta medarbetare 

Anne Manner tfn 050-560 6639 

anne.manner@agrolink.fi 

Christian Hildén tfn 050-571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Heimhällen Oy Ab 

Bjarne Andersson tfn 044-782 7502 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Marianne Grundström tfn 020 772 9032 

skogsbruket@tapio.fi 

Annonser: 

Oy Adving Ab / Ingmar Qvist 

Kärrbyvägen 160 

10160 Nylands Degerby 

tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

En helårsprenumeration (11 nummer) 

kostar 33 € i Finland, i Sverige 300 SEK 

och i övriga länder 40 €. 

Halvår (6 nummer) kostar 20 € i Finland, 

i Sverige 180 SEK och i övriga 

länder 24 €. 

ISSN 0037–6434 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2006 

Ledaren 17.5.2006 

Från avfall till resurs 

I takt med att miljömedvetandet ökat växer nya produkter upp. Detta märks 

inte minst i råvaruförsörjningen där man allt mera lagt till sig med råvaror och 

förfaringssätt som fäster stor uppmärksamhet vid miljön. Insamling av papper är 

ett klassiskt exempel där man redan i ett tidigt skede börjat ta till vara slutprodukter 

som inte längre har något värde för användaren och satsat på att på nytt 

använda den del av produkten som duger i processen. Vi är nu i ett läge där en 

betydande del av pappersråvaran inte kommer direkt från skogen, men någon 

klok har i varje fall räknat att alla pappersmaskiner skulle stanna inom några 

veckor om ingen ny fiber från skogarna skulle tillföras pappersproduktionen. 

Men det har varit en lång väg från pappersavfall till returfiber. 

När det gäller bark och spån kan en liknande utveckling ses. Det är inte så 

många decennier sedan det ännu brann eviga lågor där sågavfall i form av bark 

och spån förstördes på öppen eld eftersom de tog alltför stort utrymme i närheten 

av sågverken. De som skötte den uppgiften arbetade med tanke på hälsan 

under svåra förhållanden. De första pannorna som började användas för att 

producera energi var därför viktiga också med tanke på att slippa allt det sågavfall 

som uppstod, verkningsgraden var inte speciellt hög. I dag förs fortfarande i 

vårt östra grannland fem miljoner ton sågspån på deponi för att inte tala om vad 

som händer med alla andra biprodukter. I den mån det energirika Ryssland får 

en effektiv skogsindustri och sund prissättning av energi på hemmamarknaden 

förändras läget småningom. Inte heller i Kanada är det någon självklarhet med 

energiproduktion. Ännu för ett tiotal år sedan var det en orsak för energiproducenter 

att konvertera gammelmodiga pannor med kol- eller torvpulverbrännare 

till modernare teknik tack vare tillgången på gratis råvara i form av bark, spån 

och olika andra produkter. Nu heter bark och spån biprodukter och kan betinga 

ett pris hos användaren som överstiger transportkostnaderna. Varje energiproducent 

räknar noga igenom varifrån och hur mycket bark, spån och andra produkter 

som kan erhållas och till vilket pris. Spån är ett måste för pelletindustrin 

som växer så det knakar, tills vidare mest för exportmarknaden. 

Hyggesresterna på hela den yta som årligen avverkas har tidigare blivit kvar 

i skogen. Delvis är den en resurs för den nya trädgenerationen eller de kvarblivande 

träden, men för dem som rör sig på hyggena är kvistar och toppar endast 

till förfång. Skogsfolk har i årtionden med dåligt slutresultat förklarat att det är 

en övergående fas i skogens utveckling. Responsen från dem som rör sig på 

hyggena är positiv, eftersom det sker en förbättring. För tio år sedan togs 50 000 

m3 grenar och toppar till vara medan motsvarande siffra i fjol var 1,6 miljoner 

m3. Dessutom togs till vara hela träd från unga gallringsskogar och stubbved 

från förnyelseytor. 

Skogsägarna fick i början inte betalt, men annan nytta betonades, inte minst 

det att hyggena såg bättre ut och förnyelsearbetena underlättades. Nu har alla 

aktörer uppgett att de betalar för trädbränsleråvaran, främst grenar och toppar 

från slutavverkningar. Det är dags att sluta tala om hyggesrester, hellre ”grenar 

och toppar”, Grot eller skogsbränsle som allmän benämning. ❍ 

3

FFör några år sedan avverkade 

Korsnäsborna flitigt ute 

på Halsön. Vintern var kall 

och isvägen hållbar. Skogsvårdsföreningen 

satsade tid 

och möda på att organisera 

virkesförsäljningen, förstärka 

isvägen och organisera hela 

hanteringen av virke. 

Skogsodlingsarbetena sköttes 

i lagenlig ordning, och en 

Skogsvård 

Dyra matgäster i 

skärgårdsmiljö 

DRYGT 70.000 EURO ÄR NOTAN FÖR ÄLGARNAS KALASANDE 

I KORSNÄS. STÖRSTA DELEN AV SUMMAN ÄR ERSÄTTNING FÖR 

SKADOR UTE PÅ HALSÖN. DE TALLAR SOM PLANTERADES FÖR 

NÅGRA ÅR SEDAN ÄR NÄSTAN HELT UPPÄTNA. ARBETET I SKÄR- 

GÅRDEN STÄLLER SPECIELLA KRAV SOM HÖJER KOSTNADERNA. 

del av förnyelseytorna planterades 

med tall. Till älgarnas 

förtjusning. 

– Granplanteringarna har 

fått vara ifred. En stor del av 

de avverkade ytorna planterade 

vi med gran. Markerna är 

så pass bördiga att de klarar 

av att producera granvirke. 

Det säger Korsnäs skogsvårdsföreningsverksamhets- 

4 

ledare Johan Nynäs. 

– Men en del av skogsägarna 

ville ha tall på sina marker. Så 

gott som alla tallplanteringar 

har älgarna tuggat i sig. 

Väntade skador 

Nynäs höll ögonen på planteringarna, 

och upptäckte därför 

skadorna i ett tidigt skede. 

Utan dröjsmål kontaktade 

han skogsägarna för att få 

igång proceduren med värdering 

och praktiska arbeten. 

– Det är viktigt att ta itu med 

omplanteringarna så fort som 

möjligt, påpekar han. 

Tomma ytor producerar 

ingen tillväxt, och skogsägaren 

förlorar för varje år som 

går. Dessutom är chanserna 

för överlevnad större för plan- 

JOHAN NYNÄS ÄR INTE ÖVERRASKAD ÖVER SKADORNA 

PÅ HALSÖN. HAN HÖLL KOLL PÅ ÖNS PLANTERINGAR. 

torna ju fortare de kommer 

igång bland annan konkurrerande 

växtlighet. 

Stora granplantor enda 

alternativet 

I vår förmedlar skogsvårdsföreningen 

drygt 50.000 plantor 

ut till Halsön. Mer än 25 hektar 

måste planteras om. Tio 

skogsägare berörs av omplanteringarna 

ute i skärgården. 

– Dessutom är det två 

skogsägare som får ersättning 

för tillväxtförluster. Skador 

som ger ersättning för tillväxtförluster 

finns på närmare sex 

hektar. 

Endast en skogsägare är 

självverksam. 

Ungefär 40.000 plantor ser 

skogsvårdsföreningen till att 

kommer i jorden. Och den 

här gången existerar inte tall 

som alternativ. 

– Stora granplantor är det 

enda alternativet nu, säger 

Nynäs. 

Också på fastlandet finns 

skador efter älgarnas framfart. 

Här har Korsnäsälgarna slukat 

plantskog på närmare 20 hektar 

så totalt, att omplantering 

krävs. 

Skärgårdstillägg 

Transport av plantor och arbetskraft 

med båt och långa 

förflyttningssträckor på ön 

tar tid. Det betyder att kostnadseffektiviteten 

per planta 

sjunker. 

– Arbeten i skärgården ställer 

speciella krav. Kostnaderna 

är betydligt högre än på 

fastlandet. 

Nynäs berättar att det i

skadeersättningarna ingår ett 

skärgårdstillägg. Det är 100 

euro per hektar. 

– Men marginalerna är trots 

tillägget ytterst snäva. 

Självrisken vid älgskador är 

250 euro. Därefter finns ersättning 

för plantor, arbete, värdering, 

planering samt arbetsledning 

att få. Det är meningen 

att ersättningen verkligen ska 

täcka kostnaderna. Tillväxtförlusterna 

ersätts fullt ut, enligt 

de beräkningar skogscentralens 

värderare gjort. 

Lång terrängtransport 

Planeringen av arbetena har 

gett Nynäs en del huvudbry, 

innan det hela löste sig. Att få 

ut en så stor mängd plantor så 

effektivt som möjligt, under 

en förhållandevis kort säsong, 

var en utmaning. 

– Skogsvårdsföreningen 

anlitar en företagare för det 

mesta arbetet på Halsön, och 

resten sköter vi med anställd 

arbetskraft. 

Plantorna kör företagaren 

respektive skogsvårdsföreningen 

ut med båt. 

– När ytorna planterades 

första gången körde vi ut 

fryslagrade plantor över isen. 

Med hjälp av snöskoter fick vi 

plantorna utplacerade där de 

skulle planteras. Men nu är 

det båt som gäller. 

Transportsträckorna på själva 

ön är långa. 

– Den längsta sträckan att 

transportera plantor är ungefär 

två kilometer. 

Företagaren som föreningen 

anlitar har en terränggående 

fyrhjuling till sin hjälp. Utan 

den räknar Nynäs med att 

arbetet skulle ha blivit ännu 

besvärligare. 

Markberedning svår att 

ordna 

Någon markberedning är inte 

utförd på de berörda ytorna. 

Rent praktiskt krävs speciella 

arrangemang för den detaljen. 

I slutet av 1980-talet 

kördes en markberedare över 

till ön med pråm. Men under 

senare år har plantorna satts i 

oberedd mark. 

Planteringsarbetet är därmed 

dyrare. I de kostnadsberäkningar 

Nynäs har som 

jämförelse beräknas planteringsarbetet 

på omarkberedda 

ytor kosta 85 euro mer per 

hektar. 

Lyckligtvis klarar sig de aktuella 

ytorna utan radikal manuell 

markberedning. Gräset 

är inte ett överhängande stort 

bekymmer på Halsön. Men 

5 

DET LILLA SOM FINNS KVAR EFTER ÄLGARNAS GLUPSKA FRAMFART ÄR INTE 

MYCKET ATT HOPPAS PÅ. 

visst försvåras arbetet delvis 

och tar mera tid i anspråk. 

Stor, svårjagad älgstam 

Under vårvintern räknades älgarna 

på Halsön. Vid flygräkningen 

upptäcktes 37 älgar på 

den knappt 2.000 hektar stora 

ön. 

– Och då får vi räkna med 

SKÄRGÅRDEN STÄLLER STORA KRAV. ALLT ARBETE FÖRDYRAS. 

att alla älgar inte kan upptäckas 

under räkningen. 

Förutom älg finns ett antal 

vitsvanshjortar på Halsön. De 

bekymrar Nynäs, med tanke 

på att gran finns på hjortarnas 

lista över välsmakande föda. 

Avskjutningen bekymrar 

också verksamhetsledaren. 

Den planerade avskjutningen 

är knappast tillräcklig för att få 

bukt med den stora älgstammen 

på ön. Johan Nynäs berättar 

att älgjakten på Halsön 

heller inte är någon lätt bit. 

– Det finns inte vägar, så 

som på fastlandet. Det gör 

snabba förflyttningar omöjliga. 

Älgarna har dessutom 

goda chanser att gömma sig. 

Vi, ett gäng älgjägare, närmade 

oss Halsön med båt 

och fick se en älgko med två 

kalvar gå iland. Men när vi 

kom iland strax efter dem, var 

djuren som uppslukade. 

Nynäs berättar att jägarna 

får söka älgarna enligt vindens 

riktning. Vid nordlig vind håller 

sig älgarna på norra sidan 

av ön, tvärtemot vad många 

tror. ❍ 

TEXT OCH FOTO: 

ANNE MANNER

Allt sämre kvalitet på 

planteringsarbetet 

Guy Fransman på Stora Enso 

Metsä, Södra Finlands anskaffningsregion, 

uppger att bolaget 

på det här sättet vill bidra 

till att förbättra kvaliteten på 

planteringsarbetet i finländskt 

skogsbruk. Enligt Fransman 

har undersökningar gällande 

skogsförnyelser och speciellt 

planteringar visat att kvaliteten 

sjunkit . En av orsakerna är 

att fel markberedningsmetod 

används. Det är lätt att anlita 

traktens markberedningsentreprenör 

fastän han kanske 

har fel typ av aggregat. 

I dag är ett virkesköpande 

bolag något helt annat än vad 

det var för tio år sedan. Tidigare 

var virkesinköp det enda 

ett sådant bolag sysslade med. 

I dag erbjuder virkesköpande 

bolag också mycket annat, 

bland annat ett stort utbud på 

Skogsvård 

Gratis komplettering om 

planteringen misslyckas 

PLANTERINGSGARANTI. GA- 

RANTI FÖR ATT DET FINNS ETT 

TILLRÄCKLIGT ANTAL PLANTOR 

JÄMNT FÖRDELADE PÅ FÖRNY- 

ELSEYTAN ETT ÅR EFTER PLAN- 

TERINGEN. DEN GARANTIN 

ERBJUDER STORA ENSO FRÅN 

BÖRJAN AV MAJ. 

S Stora Enso är först i Finland 

med att ge skogsägaren en garanti 

för att det finns tillräckligt 

med plantor på en förnyelseyta, 

som planteras i Stora 

Ensos regi. Garantin gäller ett 

år efter planteringen. Garanti- 

Skog är det officiella namnet 

på garantin. 

skogsvårdstjänster. 

Garantin gäller ett år 

Garantin är i kraft ett år från 

planteringstidpunkten räknat. 

Om planteringen är utförd 

den 20 maj 2006 gäller garantin 

fram till den 20 maj 2007. 

Skogsägaren har ytterligare 

en månad på sig att komma 

med en reklamation. 

– Då en skogsägare kommer 

med en reklamation, gör vi ett 

terrängbesök, då skogsägaren 

ges möjlighet att komma 

med, berättar Guy Fransman. 

Vid behov gör vi en regelrätt 

kontroll av planteringsytan 

med linjetaxering för att få 

fram antalet utvecklingsdugliga 

plantor. Vi följer den rekommendation 

för planttäthet 

som Tapios skogsvårdsrekommendationer 

anger. 

Skador av sork och snytbagge 

utanför garantin 

Om taxeringen visar att det 

finns behov av att komplettera 

med nya plantor, står 

Stora Enso för kostnaderna, 

både för plantmaterialet och 

arbetskostnaderna. Undantag 

från detta gäller skador som 

Stora Enso inte har kunnat 

förutse eller påverka. Till den 

här typen hör t.ex. skador av 

hjortdjur, sork och snytbagge. 

Garantin gäller för ytor som 

Normtäthet vid plantering av tall, gran och björk: 

Trädslag Planteringstäthet Lägsta plantantal enligt Tapios 

skogsvårdsrekommendationer 

Tall 2000 st/ha 1800 st/ha 

Gran 1800 st/ha 1600 st/ha 

Björk 1600 st/ha 1400 st/ha 

6 

planteras med tall, gran och 

björk. 

Planterarna i nyckelroll 

Enligt Fransman har planterarna 

en nyckelroll i det här 

sammanhanget. 

– Våra planterare är Stora 

Ensos egna skogsarbetare och 

företagare som specialiserat 

sig på skogsvårdstjänster. Alla 

som den här säsongen kommer 

att plantera skog i vår 

regi har suttit på skolbänken 

en dag nu i vår. Under den 

här utbildningsdagen har de 

fått information om hur ytterst 

viktig planthanteringen och 

lagringen av plantor i närheten 

av planteringsytan är. 

– Planterarna jobbar till 

största delen enligt resultatbaserad 

tidslön. Det innebär att 

alla har en personlig grundlön 

och på den ytterligare ett 

prestationstillägg. 

Offert på planteringsarbetet 

Garantin gäller för planteringsarbeten 

som Stora Enso 

utför i avtalskundernas skogar. 

Garantin ges kostnadsfritt 

åt skogsägarna. 

– Innan vi inleder förnyelsearbetet, 

gör vi tillsammans 

med skogsägaren en kostnadsberäkning. 

Vi ser helst att vi 

kan sköta hela förnyelsekedjan 

som omfattar markbered- 

STORA ENSO ÄR FÖRST I FINLAND 

MED ATT GE EN KVALITETSGARANTI 

FÖR PLANTERINGSARBETE SOM UT- 

FÖRS I BOLAGETS REGI. FOTO: 

SKOGSINDUSTRIN RF. 

ning, anskaffning av plantor 

och planteringsarbetet. Markberedningsmetoden 

bör alltid 

väljas utgående från marktypen 

och inte enligt hurdana 

markberedningsaggregat som 

finns i trakten. Granplantering 

bör alltid föregås av högläggning. 

Det ger den bästa 

garantin för att planteringen 

lyckas. 

– Plantorna får skogsägarna 

till självkostnadspris. Stora 

Enso Metsä, Södra Finlands 

anskaffningsregion, kommer 

den här säsongen att låta 

plantera långt över en miljon 

plantor, vilket gör att vi kan 

förhandla oss till stora rabatter. 

Plantorna köper vi från 

finländska plantleverantörer. 

❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

Planteringarna kom sent 

EN LÅDA MED ETTÅRIGA TÄCKROTSPLANTOR AV TALL INNEHÅLLER HUNDRA 

PLANTOR. 

PLANTERINGSSÄSONGEN IN- 

LEDDES I VÅR SENARE ÄN 

NORMALT. VID SYDKUSTEN 

TVÅ VECKOR SENARE ÄN I FJOL. 

FÖR PAAVO VAARAMAA VAR 

DET PLANTERINGSPREMIÄR 

DEN 9 MAJ I SJUNDEÅ. 

Paavo Vaaramaa inledde årets 

planteringssäsong den 9 maj i 

Sjundeå på en tre hektar stor 

förnyelseyta som skulle planteras 

med gran och tall. Paavo 

har jobbat i drygt tjugo år 

som skogsarbetare och är en 

av Stora Ensos fast anställda 

skogsarbetare. 

Våren räcker inte till 

– Plantering är ett välkommet 

avbrott på våren, säger Paavo 

Vaaramaa. Planteringssäsongen 

brukar räcka omkring en 

månad. I fjol blev den längre, 

drygt sex veckor eftersom en 

del plantor planterades först på 

hösten. I år blir det säkert också 

höstplanteringar har jag hört. 

Bo Husman, som är anskaffningsförman 

hos Stora 

Enso med Ingå, Kyrkslätt och 

Sjundeå som sitt område, säger 

att så är fallet. 

– Våra planteringsmängder 

i det här området har ökat så 

kraftigt att våren inte längre 

räcker till. För den här säsongen 

har vi beställt närmare 

80.000 plantor, säger Bo 

Husman. Paavo är en av våra 

planterare i det här området. 

Våt jordklump och rätt 

planteringspunkt 

Både Paavo Vaaramaa och Bo 

Husman är positivt inställda 

till den garanti som Stora Enso 

utlovar för planteringsarbetet. 

– Skogsägaren ska kunna 

lita på att vi gör ett gott arbete 

i hans skog, säger Paavo. Vi 

planterare har suttit en dag på 

skolbänken nu i vår, liksom 

vi också har gjort tidigare år. 

Då blir vi påminda om vilka 

saker vi speciellt ska ge akt på 

vid planteringen och i hanteringen 

av plantorna. Det 

viktigaste vid själva planteringen 

är att täckrotsplantans 

rotklump är våt och att plantan 

sätts i jorden på rätt plats. Det 

här kräver förstås att ytan är 

markberedd och att markbredningsmetoden 

är anpassad till 

marktypen och trädslaget. Det 

är svårt att plantera om ytan 

är dåligt markbredd. Då finns 

det inte tillräckligt med riktiga 

planteringspunkter. 

7 

I SPÅREN EFTER RÄTT MARKBERED- 

NINGSMETOD OCH I BRA TERRÄNG 

PLANTERAR PAAVO VAARAMAA TU- 

SEN PLANTOR PER DAG. 

Tusen plantor på sju timmar 

– En arbetsdag blir omkring 

sju timmar, säger Paavo. Till 

det kommer ytterligare arbetsresorna.Dagsprestationen 

varierar mellan sjuhundra 

och tusen plantor. Ju längre 

avståndet från bilväg till planteringsytan 

är, desto färre antal 

plantor hinner jag plantera 

per dag. Plantorna levereras i 

lådor och lådorna ska bäras 

till ytan. En låda innehåller 

100–200 plantor beroende 

på plantstorleken. 

Skogsägarna vill ha täckande 

service 

Bo Husman berättar vidare att 

Stora Enso utför planteringsarbeten 

åt avtalskunder, men 

också åt andra skogsägare. 

– Det blir allt vanligare att 

skogsägare som säljer sitt virke 

på rot till oss även vill att vi 

sköter förnyelsearbetet, dvs. 

planteringen. I planteringen 

innefattar vi alltid markberedning, 

som är en del av 

förnyelsekedjan. Målet är att 

alla förnyelseytor markbereds 

och att markberedningsmetoden 

anpassas efter marktypen. 

Frodiga marker låter vi 

höglägga och i sluttningar 

använder vi fläckupptagning. 

igång 

Harvning är enbart för karga 

marker. 

Pool med entreprenörer med 

olika aggregat 

– Vi har avtal med entreprenör 

som har olika slags markberedningsaggregat. 

Inom 

det område vid sydkusten 

som sträcker sig från Hangö 

till Sibbo har vi en pool med 

markberedningsentreprenörer. 

Den skogsvårdsansvariga 

förmannen har koll på vilka 

ytor som ska markberedas 

och med vilken typ av aggregat. 

Utgående från det bildar 

han en kedja med förnyelseytor 

som har skickar till entreprenörerna 

tillsammans med 

kartor där ytorna är inritade. 

På det här sättet minimerar vi 

förflyttningarna och undviker 

maskinförflyttningar kors och 

tvärs inom området. ❍ 

DET BLIR ALLT VANLIGARE ATT 

SKOGSÄGARE SOM SÄLJER SITT VIRKE 

PÅ ROT TILL OSS OCKSÅ VILL ATT VI 

UTFÖR PLANTERINGEN, SÄGER BO 

HUSMAN PÅ STORA ENSO. 


GERD MATTSSON-TURKU

Björksav på export till 

JAPANERNA ÄR SUGNA PÅ FIN- 

LÄNDSK BJÖRKSAV. I VÅR TAP- 

PAS 40.000 LITER PÅ PROV. 

16 SAMLARE ÄR ENGAGERADE 

OCH HAR FÅTT SKOLNING FÖR 

SIN UPPGIFT. 

Det som började som ett projekt 

med visioner har nu blivit 

fullt allvar. I nummer 8/2005 

rapporterade Skogsbruket om 

att Foodia i Vasa koordinerade 

insamling av sav. Målet var att 

hitta en marknad. Själva projektet 

tog slut vid årsskiftet, 

men verksamheten är igång. 

Företaget Riitan Herkku i 

Korsholm och Foodia hittade 

varandra. Riitan Herkku har 

sedan tidigare kontakter till 

bland annat Japan, dit företaget 

exporterar blåbär. 

– Vi har ännu inte regelrätta 

kontrakt, men det finns ett klart 

intresse för björksav, berättar 

exportchef Ben Strömsten på 

Riitan Herkku. 

Björksaven åker som ren naturprodukt, 

utan tillsatser och i 

två deciliters förpackningar, ut 

på marknaden. Strömsten säger 

att företaget inte begränsar 

sig till den japanska marknaden. 

Intresse för naturprodukter 

från Finlands rena skogar 

finns också i andra länder. 

Betydande mervärde åt 

skogsägaren 

Företagsrådgivare Mikael Nygård 

på Foodia är den som 

koordinerar insamlingen. 

Han påpekar att savtappning 

inte ingår i allemansrätten. 

8 

Japan 

– Saven ger skogsägaren ett 

betydande mervärde. 

Som stöd för sitt påstående 

har han ett examensarbete 

över savens inverkan på skogen 

och skogsägarens ekonomi. 

Utredningen är gjord 

av Kimmo Siuruainen vid Seinäjoki 

Yrkeshögskola. Skogsbruket 

presenterar examensarbete 

i en skild artikel i detta 

nummer. 

– Examensarbetet visar 

att saven kan mångdubbla 

skogsägarens inkomster från 

björkarna. 

Utredningen visar att även 

om björkens kvalitet sjunker 

från timmer till massaved eller 

brännved så vinner skogsägaren 

på att sälja sav. 

Hygienfrågan löst 

Foodias roll är att utveckla 

livsmedelsbranschen i Österbotten. 

Foodia är den aktör 

som stått för informationen 

ut till skogsägarna. Foodwest 

i Seinäjoki står för produktutvecklingen. 

– I år samlas sav i Vörå- 

och Maxmotrakten. Det är av 

praktiska skäl. Saven fryses i 

Kimo och förpackas i Härmä, 

och idén var att hålla ner 

transportsträckorna. 

Största utmaningen, hygienen, 

verkar aktörerna klara av. 

Mikael Nygård har mätt totala 

mikrobhalten i den insamlade 

saven, och resultaten har varit 

mycket goda. 

– Det visar att metoden vi 

använder ger eftersträvade resultat. 

INGA-BRITT KLEMETS POÄNGTERAR 

VIKTEN AV HYGIEN. MED ENGÅNGS- 

HANDSKAR PÅ HÄNDERNA BYTER 

HON HINKAR. ALLT RENGÖRS NOG- 

GRANT. 

Desinficering viktig 

Inga-Britt och Matts Edvin 

Klemets i Vörå hör till skaran 

som samlar in sav i vår. De berättar 

att savens väg från stam 

till mottagning måste hållas 

så fri från främmande ämnen 

som det bara är möjligt. 

– Vi började med att borra 

två stycken fyra centimeter 

djupa hål i stammarna. Borren 

sprayade vi med sprit, berättar 

de två insamlarna och 

drar på sig engångshandskar. 

Tätt fastskruvad i en mutter 

transporterar en livsmedelsslang 

saven ner i insamlingskärlen. 

Slangarna går genom 

de slutna kärlens lock. Också 

här ska allt vara tätt och rent. 

De 20 liter stora hinkarna 

tvättas noggrant i hett vatten 

och sprit. 

Locken med de genomgående 

slangarna rengörs också 

och byts ut med jämna mellanrum, 

speciellt vid varmare 

väderlek. 

Slangarna har Klemets fäst 

på drygt en halv meters höjd 

från marken. Det är bekväm 

arbetshöjd och såväl tillrinningen 

som bytet av ämbar 

löper utan mankemang. 

Stora kronor, mycket sav 

Den dagliga rundan tar en 

dryg timme i anspråk. Paret 

samlar in sav från 26 stammar. 

Mängden per stam varierar 

ganska mycket. 

– Björkar med stora kronor 

ger mera sav, säger Matts Edvin 

Klemets. 

– Och de med skrovlig bark 

ger mer än de släta stammarna, 

berättar Inga-Britt Klemets. 

Båda säger att äldre träd 

ger större mängd än yngre.

De berättar att de bara behövt 

byta ut två träd. En skadad 

stam visade sig inte ge många 

droppar, så den lämnade paret 

ifred och bytte till ett friskt 

exemplar. 

Värme ger stora mängder 

Insamlingen började i slutet 

av april. De första dagarna 

var mängden inte särdeles 

stor. Men i takt med att temperaturen 

steg ökade också 

mängden sav per stam och 

dygn. Första veckan i maj gav 

Klemets björkar tillsammans 

drygt 1.000 liter. 

Det fysiskt mest påfrestande 

är att bära hinkarna från skogen. 

Här har paret Klemets 

varit förutseende. De samlar 

sav i flera olika bestånd alldeles 

i närheten av bostadshuset. 

De kommer också åt 

att köra traktorn alldeles intill 

skogsområdena. Ett par tiotal 

meter är längsta sträckan de 

behöver bära sina ämbar. 

– I Vörå är det 4H som väger 

in saven. Det sker under 

en timme varje dag. Under 

dagen lagrar vi saven i skuggan. 

Vi levererar sen ämbaren 

med bil till centrum, säger 

Inga-Britt Klemets. 

Hinkarna direkt i frysen 

Hinkarna kan inte fyllas riktigt 

helt. De fryses in som sådana, 

i väntan på förpackning. 

Insamlarna levererar sav 

varje dag. Den vägs in och 

transporteras iväg till frysla- 

TRAKTORN FÅR GÖRA DET TYNGSTA JOBBET. 

ger. Distributionen av hinkar 

till samlarna i Vörå hänger 

också på 4H. 

– Det behövs en stor mängd 

ämbar. Tanken var ursprungligen 

att de skulle cirkulera. 

Det ser ut som om de 20 liter 

stora hinkarna skulle vara på 

upphällningen. Med mindre 

ämbar tvingas insamlarna 

tömma kärlen oftare. Speciellt 

nu när våren börjar 

komma igång på allvar ger 

björkarna mycket sav, och tio 

liter räcker knappast under ett 

helt dygn per björkstam, säger 

4H: s ordförande Seija Nyvall 

i Vörå. 

9 

Först sav, sen ved 

Det är i huvudsak i blandbestånd 

paret Klemets samlar in 

sav. Björkarna har en hel del 

år på nacken. Skogsägarna 

har inte tänkt sig någon försäljning 

av fanerbjörk, så insamlingen 

av sav ställer inte 

till med några bekymmer. 

– Vi hugger troligtvis dem 

till ved för eget bruk efter 

några år, säger Matts Edvin 

Klemets. 

I ett av bestånden bildar 

björkarna överståndare, med 

ett gott uppslag granar under. 

Marken är bördig och mycket 

lämplig för gran. Saven ger på 

så sätt ett mervärde, medan 

björkarna skyddar de naturligt 

uppkomna granarna. Om 

några år är det dags att avlägsna 

björkarna. 

Gammal god sed 

Inga-Britt berättar att hon, 

liksom maken, har tappat sav 

som barn. Då var metoden 

enkel: ett snitt med kniven i 

SÄSONGEN ÄR KORT MEN INTENSIV. 

I VÖRÅ ÄR DET 4H SOM VÄGER IN 

SAV, BERÄTTAR ORDFÖRANDE SEIJA 

NYVALL. 

en kvist och en flaska fastbunden 

vid snittet. 

– Det är roligt att björksav 

tas till heders igen. Det här 

är sådant som yngre generationer 

annars knappast skulle 

känna till, säger hon och 

avslöjar att savtappningen i 

år egentligen är sonsonens 

projekt. Men eftersom han är 

fjättrad på skolbänken dagtid 

har han svårt att parera invägningstider. 

Farföräldrarna får 

därför rycka in. 

Inga-Britt och Matts Edvin 

Klemets ser många fördelar 

med insamlingen av björksav. 

Det ekonomiska tillskottet, i 

det här fallet till sonsonen, är 

givetvis välkommet. Men den 

dagliga rundan i vårlig skog 

ger bra motion och en dos 

frisk luft. 

Paret tog till en början inte 

tillvara någon sav för egen 

del. Men Inga-Britt fick ett 

tips: sav passar utmärkt som 

vätska vid bakning. Saven är 

både god och innehåller alla 

de mineraler som träden drar 

upp med sitt rotsystem. ❍ 


ANNE MANNER

Björksav ger mer än virke 

DET LÖNAR SIG FÖR SKOGSÄGAREN ATT SÄLJA SAV. MÄNGDEN 

OCH PRISET UPPVÄGER DE EKONOMISKA FÖLJDERNA AV DE SKA- 

DOR SOM BJÖRKEN FÅR. DET VISAR ETT EXAMENSARBETE GJORT 

AV KIMMO SIURUAINEN. 

Kimmo Siuruainen undersökte 

savens ekonomiska betydelse 

i tre olika slags bestånd. Det 

första var i det stora hela avverkat 

men vårtbjörkarna på 

ytan hade lämnats kvar. De 

klassades som timmerstammar. 

Det andra området var 

en beskogad åker. Det tredje 

undersökta området var en 

grupp stora gårdsträd. 

Störst mängd sav gav gårdsbjörkarna. 

Som bäst gav de 

200 liter sav per stam. Minsta 

mängden gav de stora, kvarlämnade 

björkarna på det i 

övrigt avverkade området. 

Den minst produktiva gruppen 

björkar gav 50 liter sav 

per stam under säsongen. 

Två till fyra hål borrades i 

varje träd. 

Lönsamt trots omkostnader 

Vid insamlingen fick skogsägaren 

30 cent per liter sav. 

Med det priset räknar Siuruainen 

att affären går ihop för 

både köpare och säljare. I 

sina exempel har han räknat 

med omkostnader på tio euro 

per stam. Exemplet förutsätter 

att saven samlas in i närheten 

av markägarens bostadshus. I 

annat fall kostar transporten 

av saven från skogen mer. 

Siuruainen jämför olika 

produktiva björkar. Den minst 

produktiva gav ett netto om 

17 euro för saven under en säsong. 

Med 200 liter sav under 

en vår blev nettot för en stam 

50 euro, när omkostnaderna 

var beaktade. 

Saven vinner klart 

Med dagens virkespriser vinner 

den skogsägare som tar 

tillvara sav. Som exempel 

tar Siuruainen en gårdsbjörk 

med en virkesvolym på 1,5 

kubikmeter. 

Exempel: 

1. Ingen sav tas tillvara: 1,5 

kubikmeter säljs som massaved 

till priset 14 euro per kubikmeter. 

2. Ingen sav samlas in. Stammen 

ger 70 procent stock. 

Priset är 46 euro per kubikmeter. 

3. Ingen sav. Ägaren säljer 

björken i form av kluven ved 

till ett pris om 25 euro per kubikmeter. 

4. Ägaren tar tillvara sav under 

fem års tid. Under första 

året ger björken 150 liter. 

Omkostnaderna för insamlingen 

är 10 euro per stam. 

Under det andra året ger 

björken också 150 liter, under 

det tredje 125, fjärde året 100 

och det femte året 75 liter. 

Mängderna under de senare 

åren är beräknade och alltså 

inte uppmätta. 

Efter det femte årets insamling 

fälls trädet och virket säljs. 

Resultatet visar att stammen 

totalt gett 600 liter sav under 

fem år. Räknas omkostnaderna 

årligen är intäkten 130 

euro. Med 70 procent stock 

och resten massaved skulle 

stammen ge 54,60 euro. Duger 

hela stammen enbart till 

massaved blir intäkten 21 

euro. 

10 

VIRKE ELLER SAV ELLER BÅDE OCH I FRAMTIDEN? 

Färgfel sänker kvalitet 

Siuruainen har i samarbete 

med Skogsforskningsinstitutet 

Metla i Parkano undersökt 

björkens reaktion efter att sav 

samlats in. Den mest märkbara 

följden är färgfel i virket. 

Därför sjunker kvaliteten från 

timmer till massaved eller 

brännved. Några allvarligare 

rötskador upptäckte inte Siuruainen 

inom den tid han 

följde upp reaktionen. 

Efter första våren spred sig 

en hård, brun förändring i 

björkstammen. I riktning mot 

toppen var färgfelet synligt i 

värsta fall 77 centimeter från 

ett borrat hål i stammen. Den 

svåraste skadan i nedåtgående 

riktning hann sprida sig 

64 centimeter, ända ner i roten. 

Hålen fanns på 60 centimeters 

höjd. I snitt spred sig 

skadorna 50 centimeter uppåt 

och 40 centimeter nedåt mot 

roten. 

Inuti stammen fanns en skada 

på sträckan en centimeter. 

Diametertillväxten påverkades 

inte märkbart. Inte heller 

näringsinnehållet i trädens 

löv visade några nämnvärda 

negativa reaktioner av att sav 

togs tillvara. ❍ 


ANNE MANNER 

Kimmo Siuruainen har gjort sitt examensarbete 

inom Seinäjoen Ammattikorkeakoulu 

(Seinäjoki Yrkeshögskola), 

inom jord- och skogsbruksenheten 

vid Tuomarniemi utbildningsprogram 

för skogsbruk, Natur- och landsbygdsturism. 

2004.

Upptäckt av gen revolu- 

tionerar förädling 

EN GRUPP FORSKARE I SVERI- 

GE HAR HITTAT DEN GEN SOM 

BESTÄMMER TRÄDENS BLOM- 

NING OCH KNOPPSÄTTNING. 

UPPTÄCKTEN BETYDER ETT GE- 

NOMBROTT FÖR VÄXTFÖRÄD- 

LINGEN INOM SKOGSSEKTORN. 

Det är en grupp forskare ledd 

av professor Ove Nilsson vid 

Sveriges Lantbruksuniversitet 

(SLU) i Umeå som står för 

upptäckten. Forskningsrönet 

visar att det för trädens del 

handlar om samma gen som 

styr ettåriga växters blomning. 

Genen har forskarna döpt till 

FT-genen. Genen upptäcktes 

ifjol av forskare under 

ledning av samma professor. 

Genombrottet klassades som 

den tredje viktigaste vetenskapliga 

upptäckten i världen 

under år 2005. 

Blomning efter några veckor 

Det är på aspen som forskarna 

nu kunnat fastställa att det 

handlar om samma gen för 

ettåriga växter och för träd. 

Aspen blommar för första 

gången vid 10 till 15 års ålder. 

Många träd blommar 

första gången vid ännu högre 

ålder. 

Forskarna vet nu att aspens 

FT-gen slår på strax innan 

den första blomningen. Genom 

kännedomen kan genen 

aktiveras i förtid. Det gör en 

blomning möjlig redan när en 

asp är bara några veckor gammal. 

Det i sin tur gör att helt 

normala blommor bildas efter 

några månader. 

Växtsäsong kan väljas 

FT-genen slår också av på hösten. 

Då slutar träden växa och 

det är dags för knoppsättning. 

Den färska upptäckten gör det 

möjligt för forskarna att välja 

tidpunkt för när ett träd förbereder 

sig för vintern. På så sätt 

kan växtsäsongen förlängas 

eller förkortas. 

Nu kan forskarna förklara 

varför träd av olika provenienser, 

det vill säga härkomst 

från olika breddgrader, börjar 

och slutar växa en viss tid på 

hösten. 

Vetskap om olika proveniensers 

kritiska dagslängd 

fi nns från tidigare. Till exempel 

slutar en skånsk asp att 

växa när dagslängden kryper 

under 17 timmar, berättar 

forskargruppen. En asp 

i Umeå ser 21 timmar som 

kritisk dagslängd, och börjar 

då förbereda sig för vintern. I 

Kiruna kan redan 23 timmar 

vara gränsen. Genom att mäta 

dagslängden vet träden att 

hösten är i antågande, även 

11 

om temperaturen kan variera 

och vara ovanligt hög långt in 

på hösten. 

Den här egenskapen är 

nedärvd. Inom skogsodlingen 

har skogssektorn dragit nytta 

av den vetskapen. För att få 

högre tillväxt har granar av 

sydligare härkomst fl yttats 

norrut. För att undvika frostskador 

på tall har nordligare 

provenienser använts längre 

söderut, berättar rapporten 

från SLU. 

Revolutionerande för växtförädling 

Upptäckten av genen har 

stor betydelse för växtförädlingen. 

Nu fi nns möjligheter 

till snabbare utveckling av 

förädlat plantmaterial. Resultatet 

kan bli träd med kraftigt 

ökad tillväxt och speciella, 

utvalda egenskaper för olika 

ändamål. 

KÄNNEDOM OM GENEN SOM STYR 

BLOMNING OCH KNOPPSÄTTNING 

GER NYA MÖJLIGHETER TILL FÖR- 

ÄDLING AV TRÄD. 

Träd är de mest sent blommande 

växter som forskningen 

känner till. Eftersom förädlingen 

är beroende av blomning 

för korsningsförsök betyder 

upptäckten att förädlingen kan 

ge mycket snabbare svar. Genom 

att påskynda blomningen 

vinner förädlingen åtskilliga år 

i tid. ❍ 

Källa: SLU Sveriges Lantbruksuniversitet. 

Forskningsresultatet har publicerats 

i den internationella tidskriften 

Science. I forskargruppen har ingått 

Ove Nilsson, Henrik Böhlenius, Tao 

Huang, Laurence Charbonnel Campaa 

från SLU i Umeå, Stefan Jansson 

från Umeå universitet samt delvis 

Amy Brunner och Steven Strauss från 

USA. Forskningen har huvudsakligen 

fi nansierats av Stiftelsen för strategisk 

forskning med hjälp av det så kalllade 

INGVAR-anslaget till framtidens 

forskningsledare. Anslaget tilldelades 

Ove Nilsson år 2001. 


ANNE MANNER

En liten vedklyv som 

håller vad den lovar 

TRÄD PÅ GÅRDSPLANER OCH 

SOMMARSTUGETOMTER VÄXER 

OCH EN DAG HAR DE BLIVIT 

SÅ STORA ELLER SÅ GAMLA 

ATT DET ÄR DAGS ATT FÄLLA 

DEM. OFTA ÄR DE GROVA 

OCH VIRKESVOLYMEN I EN EN- 

SKILD STAM KAN NÄRMA SIG 

EN KUBIKMETER. 

FÖR DEN SOM ELDAR MED 

VED ÄR DE HÄR TRÄDEN 

GRATIS BRÄNSLE. PROBLEMET 

ÄR DOCK OFTA UPPARBET- 

NINGEN AV STAMMEN TILL 

VED. EN MOTORSÅG OCH EN 

LITEN HYDRAULISK VEDKLYV 

ÄR PROBLEMLÖSNINGEN FÖR 

DEN SOM ÄR VILLIG ATT SATSA 

DRYGT TVÅHUNDRA EURO I 

EN HYDRAULISK VEDKLYV. 

I början av april fällde vi tio 

stora träd på tomten, både 

björkar och tallar. Stubbdia- 

Teknik 

– och mer därtill 

metern på träden varierade 

mellan fyrtio och sextio centimeter. 

Via bekanta hade 

vi fått tips om att det finns 

små hydrauliska vedklyvar, 

som passar utmärkt för privat 

bruk. Motorsåg hade vi från 

tidigare. 

Träden precisionsfälldes av 

yrkesmän, dvs. skogsarbetare, 

för att de skulle falla åt 

rätt håll. Hus och elledningar 

som skulle skyddas krävde yrkesmän. 

Veden kapades med 

motorsåg 

Efter att träden fällts och kvistats 

kapade vi dem i omkring 

fyrtio centimeter långa bitar, 

samma längd som vedträna 

som används i spisen och ugnen 

i bastu ska vara. Savstigningen 

i björkarna hade inletts, 

vilket gjorde att speciellt 

björkvirket var tungt. 

12 

Sju tons tryckkraft 

Den hydrauliska vedklyven, 

en ProForest, köpte vi för 

259 euro från K-Maatalous. 

Det fanns två modeller att 

välja bland och skillnaden 

fanns i tryckkraften. Vi valde 

den större modellen som har 

en tryckkraft på sju ton. Den 

mindre modellen har tryckkraften 

fem ton. Orsaken till 

det var att klabbarna som 

skulle klyvas var grova, de 

grövsta omkring sextio centimeter 

i diameter. 

Vedklyven är lätt att flytta 

Vedklyven väger 57 kg. Den 

har hjul för korta förflyttningar 

i ena ändan och ett handtag 

i andra ändan. Hjulen löper 

bra både på grus och på 

gräsunderlag eftersom de är 

breda. 

Det tyngsta arbetet är att 

lyfta upp vedklyven på ett arbetsunderlag. 

Det finns stativ 

att köpa för drygt fyrtio euro, 

men har man ett gammalt 

bord duger det också bra som 

underlag. Det viktigaste är att 

underlaget är plant och stadigt, 

har rätt arbetshöjd och 

att det finns en list som håller 

vedklyven på plats. 

Vedklyven klarar 60 cm 

grova klabbar 

Vedklyven har tvåhandsmanövrering 

vilket gör att den 

är säker i användning. Båda 

handtagen ska vara nedtryckta 

för att frammatningen av vedklabben 

ska börja. Ett motstycke 

för klabben framåt mot 

DEN TOG KNAPPT FYRA TIMMAR ATT KLYVA 40 CM LÅNGA BITAR FRÅN EN BJÖRK 

SOM VAR EN HALV METER GROV I STUBBSKÄRET OCH TJUGO METER HÖG. VEDKLYVEN DELAR 25 CM GROVA BITAR GENAST I TVÅ DELAR.

VEDKLYVEN KLARAR AV ATT KLYVA 

UPP TILL 60 CM GROVA BITAR, MEN 

DET KRÄVER ATT BITEN VÄNDS OCH 

KLYVS MINST TRE GÅNGER FRÅN OLI- 

KA RIKTNINGAR INNAN DEN DELAR 

SIG. 

klyvkilen, som delar klabben 

i två delar. Frammatningen 

sker med en hydraulmotor 

som är strömdriven. Klyvkilen 

är tjugo centimeter hög. 

I bruksanvisningen står det 

att klyven klarar av att klyva 

bitar som är 25 centimeter 

grova. I verkligheten klarar 

den av betydligt grövre bitar. 

De grövsta bitar vi låtit maskinen 

klyva har varit 60 centimeter. 

Det kräver dock mera 

tålamod. Biten ska vändas 

och klyvas minst tre gånger 

för att överhuvudtaget spricka 

upp och dela sig. Det är i det 

här skedet som tryckkraftens 

betydelse kommer in. De bitar 

som vi hittills har klyvt har 

varit färska och då är virket 

inte lika hårt. Men sju ton är 

mycket och vi tror att det inte 

ska vara något problem att 

klyva 60 cm grova bitar även 

fastän virket hinnit torka. 

Efter en tids användning bör 

klyvkilen vässas. I vedklyven 

ryms klabbar som är 52 centimeter 

långa. 

Välj själv arbetsmetod 

Vedklyven med sitt underlag 

är lätt att fl ytta. Vi valde att 

arbeta enligt den metoden 

att vi fl yttar utrustningen från 

trädstam till trädstam i stället 

för att bära de tunga bitarna 

längre sträckor. 

Motorn kopplas till ett jordat 

standarduttag. I bruksanvisningen 

anges att bullernivån 

är högst 75 decibel. Genom 

att använda en hjälm avsedd 

för skogsarbete får man samtidigt 

ansikts- och hörselskydd. 

❍ 


GERD MATTSSON-TURKU 

DEN HYDRAULISKA VEDKLYVEN ÄR 97 CM LÅG, 46 CM HÖG OCH 28 CM 

BRED. ETT PLANT STADIGT ARBETSBORD DUGER SOM UNDERLAG. 

13 

DEN FUKT SOM FÄRSK VED AVGER STRÖMMAR NERÅT. LUFT BÖR KUNNA 

CIRKULERA BÅDE INNE I OCH UNDER VEDSTAPELN. 

Hur torkar 

veden bäst? 

• KLABBNING PÅ VÅREN INNAN LÖVTRÄDEN FÅR BLAD 

• TRE LASTPALLAR SOM UNDERSLAG UNDER VEDHÖGEN 

Veden ska upparbetas på 

våren. Då är luftens relativa 

fuktighet låg och därför torkar 

veden snabbt. Vindens inverkan 

är också större på våren 

så länge som lövträden är 

utan blad och övrig växtlighet 

inte ännu har spirat upp. 

Mögel hålls också borta 

från ved som upparbetas på 

våren eftersom det efter vintern 

fi nns mindre sporer av 

mögelsvampar i luften. 

Det enda som i teorin talar 

emot vedklabbning på våren 

är den höga fukthalten i det 

virke som ska upparbetas. På 

vintern innehåller både barrträd 

och lövträd mera vatten 

än under växtperioden, till 

skillnad från gammal folktro. 

Den här negativa inverkan 

har dock mindre följder än de 

positiva verkningarna av vedklabbning 

på våren. 

Undvik dock att göra ved 

av lövträd just innan löven 

slår ut. Då innehåller trädstammar 

ännu mera vatten än 

under vintern. 

Veden upparbetas numera 

nästan alltid direkt till vedklabbar 

av rätt längd och rätt 

grovlek. Det ger inte en lika 

bra torkning jämfört med tidigare 

då man först gjorde 

halvmeter långa vedträn som 

klövs och fi ck torka i höga 

travar på ordentliga underslag, 

ofta med tak byggt av de 

långa vedträna. 

Ofta slänger man de kluvna 

vedklabbarna i en hög, där de 

får torka en tid innan de bärs 

in i vedlidret. Det ger ingen 

kvalitetsved. Orsaken till att 

veden inte torkar ordentligt 

och att den ofta blir angripen 

av mögel döljer sig under högen 

med ved. Under högen 

ska det fi nnas ett tomt luftrum 

och det saknas vanligen. 

Torr och varm luft tar upp 

fukt som den fuktiga veden 

avger. När den här luften blir 

kallare blir den också tyngre 

och strömmar neråt. Eftersom 

den fuktiga luften strömmar 

neråt bör det fi nnas mycket 

öppet utrymme underst i högen, 

där vinden kan föra bort 

den. Luftens cirkulation i och 

under högen är a och o för 

torkningen. 

En bild av hur mycket luftutrymme 

som behövs under 

högen får man från gammaldags 

brädstaplar. Under dem 

fanns det en halv meter tomt 

utrymme. 

Hos oss är det vanligt med 

en lastpall som underslag under 

högen med ved. Det bör 

emellertid fi nnas minst två 

helst tre lastpallar ovanpå 

varandra. Och vedträna får 

absolut inte falla ner och täppa 

till sidorna där luften ska 

cirkulera. ❍ 

Källa: Martti Kärkkäinen, Polttopuu 

tehdään keväällä, Metsälehti 

7/2006. 


GERD MATTSSON-TURKU

Skogbränslet allt viktigare 

i virkeshandeln 

IIntresset för skogsbränslet 

ökar. Ett tydligt bevis är det 

faktum att nu samtliga tre 

skogsbolag betalat ett rotpris 

för hyggesrester. Nu när alla 

redan betalar för varan vore 

det kanske dags att sluta tala 

om hyggesrester. Grenar och 

toppar kallas ofta för Grot, 

som är en behändig förkortning, 

men kräver för vem som 

helst en förklaring. 

Stora Enso försöker inte 

dölja en av orsakerna till att 

de som sista bolag från och 

med början av maj betalar för 

skogsbränslet från hyggena. 

UPM-Kymmene meddelade 

i april att de härefter kommer 

att betala skosägarna för 

skogsbränslet. Bolaget är den 

största användaren av skogsbränslen 

i Finland. 

Betalt enligt stamvirkesmängden 

– Vi vill försäkra oss om att vi 

fortsättningsvis är det bästa 

valet för skogsägarna i virkeshandeln, 

säger skogschefen 

Matti Karjula från Stora Enso. 

Bolagen är mest intresserade 

av skogsbränsle från 

grandominerade slutavverkningar. 

Karjula uppskattar att 

det maximalt kan bli en rotprisinkomst 

upp till 100 euro 

på en hektar. 

– Det slutliga priset bestäms 

av stämplingens egenskaper 

dvs. virkesmängd, transportsträcka 

och slutanvändare. Vi 

har nu ett riksomfattande nätverk 

av platser dit vi levererar 

trädbränslen, i de allra flesta 

fall egna anläggningar. Stora 

Enso betalat 0,10–0,30 euro 

per kubikmeter gagnvirke. 

När det gäller stubbvirke och 

energivedsgallringar görs skilda 

överenskommelser. 

Fast summa enligt 

uppskattad mängd 

På Metsäliitto understryker 

anskaffningsdirektör Juha 

Mäntylä att Metsäliitto varit 

en föregångare bland skogsbolagen 

då det introducerade 

ett rotpris redan för fem år sedan 

då valutan var mark och 

penni. Priset har nu naturligtvis 

justerats för att motsvara 

dagens behov. 

– Vi går in för att prissätta 

skogbränslet enligt det uppskattade 

uttaget av stamvirke, 

vilket betyder att den slutliga 

köpesumman för skogsbränslet 

slås fast vid själva inköpet. 

Om virkesmängden är exempelvis 

200 kubikmeter 

och skogsbränslemängden 

uppskattas till 40 kubikmeter 

fast mått betalas priset enligt 

detta och justeras inte fastän 

de slutliga stamvirkesmängden 

vore mera eller mindre, 

säger Mäntylä. På samma sätt 

kan vi också värdera skogsbränslet 

från stubbar eftersom 

stubbvirkesmängden i förhållande 

till stamvirkesmängden 

är lätt att uppskatta. Vi har i 

dagens läge många punkter 

dit stubbvirke kan levereras. 

Hektarpris enligt uppskattad 

mängd 

UPM-Kymmene är i dagens 

läge den största användaren 

av skogsbränsle och har speciellt 

stora leveranser på stubbar 

och utlovar därför 30–125 

euro per hektar. Från slutav- 

14 

verkningarna kan erhållas 

trädbränslen med ett energiinnehåll 

på 100–300 GWh, vilket 

omvandlat till fast volym i 

kubikmeter kan vara 50–150. 

Samtidigt erbjuds skogsägarna 

markberedning i samband 

med stubbrytningen. 

Reviret var också pionjär 

Södra skogsreviret kommer 

också att korrigera sin prisnivå 

för att motsvara minst den 

nivå som de andra aktörerna 

har, säger virkeschef Johan 

Engström. Skogreviret hör 

också till föregångarna när 

det gäller att betala för trädbränslen, 

eftersom fliset har 

haft ett pris, om än anspråkslöst 

sedan 2001. Avvikande 

från de andra aktörerna betalar 

reviret enligt fliskubikmeter, 

fastän det administrativt 

är ett betydligt besvärligare 

förfaringssätt. När det gäller 

handel med trädbränslen 

finns det inga lagliga hinder 

NU BLIR DET BETALT FÖR RISET. 

för en skogsvårdsförening för 

att köpa och sälja. 

Värmeföretagarna köper 

vanligen sin råvara vid väg 

till leveranspris. De använder 

vanligen klenvirke som är 

kvistat eller okvistat. Vid sydkusten 

utgör det rötskadade 

virket en viktig komponent i 

flisproduktionen. Med tanke 

på den råvaran är det viktigt 

hur prissättingen för rötskadat 

virke som duger åt industrin 

ser ut och hur gränsen mellan 

barrmassaved och energived 

dras. 

En bidragande orsak till att 

aktörer som inte betalt för 

skogsbränslet tidigare är förmodligen 

det att man vill få 

igång virkeshandel på allvar. 

De första månaderna av året 

har med tanke på skogarnas 

möjligheter varit onödigt lugna. 

❍ 


TAGE FREDRIKSSON

Stubbränsle växer mest 

Skogsbränsleanvändningen 

fortsatte i fjol sin tillväxt. Användningen 

av trädbränslen 

som helhet minskade med 11 

procent pga arbetskonflikten 

inom skogsindustrin. Svartlutet 

från massakoket stod 

för den största minskningen. 

Också användningen av bark 

och andra biprodukter minskade 

på grund av konflikten 

på arbetsmarknaden. Däremot 

ökade användningen av 

skogsbränslen, dvs. bränslen 

som tagits ur skogen enbart 

för energiproduktion. 

Hela landets energiförbrukningen 

minskade klart för 

första gången i mannaminne 

och till på köpet med hela 

nio procent. Minskningarna 

kan nästan helt tillskrivas 

energiförbrukning inom industrin, 

inte att förglömma 

den relativt varma början av 

året. Under fjolåret var tillgången 

på billig importerad 

vattenkraft stor, varför de inhemska 

kolkraftverken stod 

stilla. Användningen av stenkol 

minskade med 46 procent 

och torv 26 procent. Ungefär 

tio procent av all elektricitet 

i Finland alstras med trä som 

bränsle. Under hela den period 

som användningen av 

trädbränslen statistikförts har 

relativt sett returvirke och pellets 

samt briketter ökat mest. 

De absoluta mängderna är 

dock blygsamma. 

Stadig tillväxt 

Tillväxten för skogsflis har 

hållit en god takt under flera 

år och fortsatte stadigt med 

0,3 miljoner kubikmeter då 

tillväxten under föregående 

år var 0,4 miljoner kubikmeter. 

Fortsatt ökning trots att avverkningsmängdernaminskade. 

Det är dock skäl att lägga 

märke till att användningen 

av grenar och toppar från slutavverkningar 

inte egentligen 

ökade alls, utan ökningen 

skedde nästan helt för stubbar 

och energived från unga 

gallringsskogar. Det återstår 

att se om tillväxten nu börjar 

avta eller om tillväxten tar ny 

fart under 2006. Stubbarnas 

andel utgör nu 14 procent av 

hela mängden skogsbränsle 

och är alltså stadigt växande 

och kan snart köra förbi energiveden 

från gallringarna. 

Stubbveden ökade med hela 

150 procent medan gallringsvirket 

med hyggliga 20 procent. 

Mest där förutsättningarna 

sämst 

Skogsbränslen används mest 

i Mellersta Finland och på 

Kustens Skogscentrals område. 

Det sistnämnda är 

ganska förvånande eftersom 

kustbygderna har relativt dåliga 

förutsättningar att ha hög 

användning av trädbränslen. 

Då anskaffningsområdet 

är en halvcirkel blir transportsträckorna 

längre. Den 

största användaren också i 

riksomfattande jämförelse är 

Alholmens Kraft, men också 

15 

sydkustens kraftvärmeverk i 

Borgå och värmeverket i Ekenäs 

drar sitt strå till stacken. 

I Mellersta Finland finns fyra 

stora användare: Jyväskylä 

stad, M-reals Äänekoski samt 

UPM i Jämsänkoski och Kaipola. 

Oljepriser och elpriser 

chockhöjda 

STUBBAR PASSAR ENDAST I KRAFTVÄRMEVERKS PANNOR. 

År 

ANVÄNDNINGEN AV SKOGSFLIS 2000–2005. 

Ett betydande frågetecken 

är de privata hushållen och 

de aktiva lantbruken som 

troligen ökat användningen 

av ved. Med den nuvarande 

utvecklingen på energimarknaden 

kommer med all sannolikhet 

förbrukningen att 

öka även här. De senaste 

pålitliga undersökningarna 

gäller uppvärmningsperioden 

2000/2001 då användningen 

av brännved var 6,1 miljoner 

kubikmeter. Gårdarna använde 

sammanlagt 0,4 miljoner 

kubikmeter flis, men 

sedan dess har mycket hänt. 

Det senaste året utveckling 

på marknaden för både olja, 

el och utsläppsrättigheter ger 

anledning att förvänta en fortsatt 

tillväxt. ❍ 

Källa: Metla 


TAGE FREDRIKSSON

Husqvarna 345e har en cylindervolym 

på 45 m 3 , 2,2 

kW och maximalt rusvarvtal / 

min. på 12500. Sågen väger 

4,8 kg utan skärutrustning och 

tom tank. Konstigt förresten att 

alla sågmärken uppger vikten 

med ofullständig utrustning. 

Skärutrustning och fulla tankar 

utgör c. ett kilo till på sågens 

vikt. Kedjespännaren är 

sidomonterad och bekväm att 

Teknik 

Husqvarna 345e 

JAG FICK PRÖVA EN HUSQVARNA 345E NÅGRA VECKOR UNDER 

VÅRVINTERN. EFTER ”INKÖRNING”, MED 7–8 TANKNINGAR, 

BÖRJADE SÅGEN KÄNNAS FÖRVÅNANSVÄRT PIGG OCH EFFEK- 

TIV. DETTA VAR FÖR MEJ EN POSITIV ÖVERRASKNING. SKULLE 

JAG FÅ BETYGSÄTTA SÅGEN ÖVERLAG SÅ SKULLE DET NOG BLI 

EN HEL DEL POSITIVA ”EKORRMÄRKEN”. SÅGEN HÖR JU TROTS 

ALLT TILL MELLANKATEGORIN, INTE PROFFSSÅG MEN INTE HELLER 

HOBBYSÅG UTAN ÄR EN ALLROUNDSÅG SOM BRUKAR KALLAS 

FÖR FARMARSÅG. PRISKLASSEN, 500 €, VISAR OCKSÅ VILKEN 

KATEGORI AV SÅGAR DET ÄR FRÅGA OM. 

nå då kedjans spänning justeras. 

Start med mindre 

kroppskraft 

Motorsågen hör till Husqvarnas 

e-serie vilket betyder att 

den skall vara lätt att använda, 

bl.a. primerpump samt 

startmekanism som gör den 

lätt att starta. Man har satsat 

16 

mycket på att få en motorsåg 

som är lätt att starta även om 

man inte besitter stora kroppskrafter. 

Sågen är utrustad med 

primerpump och dekompressionsventil 

vilket speciellt 

underlättar kallstart av sågen. 

Några tryck på primerpumpen 

fyller förgasaren, dekompressionsventilen 

minskar 

dragkraften i startsnöret upp 

till 40 procent genom att 

kompressionen sänks i startögonblicket. 

Dessutom har 

startmekanismen en inbyggd 

fjäder som även den underlättar 

start av sågen betydligt. 

Vid kallstart trycker man 

fem gånger på primerpumpen, 

drar ut choken, trycker 

in dekompressionsventilen 

och drar i startsnöret. Under 

min ”testkörning” fungerade 

startskedet berömligt. 

Inget speciellt negativt. 

Största negativa sak som jag 

upplevde var att modellen 

saknade värme i handtagen. 

Jag uppskattar värme i handtagen 

kalla vinterdagar. Av 

förståeliga skäl har tillverkarna 

varit tvungna att kompromissa 

för att hålla nere vikten 

och priset. 

En viktig sak som verkade 

litet ”kufisk” till en början 

var kedjefångartappen som 

är gjuten i samma gods som 

”sågkroppen”. Hur i all världen 

skall man göra då kedjefångartappen 

skadas eller 

brister? Måste halva sågen bytas 

för den detaljen? Jag funderade 

en hel del över detta 

innan jag tog mod till mej och 

kontaktade importören. Här 

fick jag höra att problemet 

löses enkelt genom att man 

ersätter den skadade tappen 

med en metalltapp á en euro 

som skruvas fast med samma 

skruv som håller avvibreringsfjädern. 

Praktiskt! 

Jag hade möjlighet att an- 

HUSQVARNA 345E 

ÄR EN BEHÄNDIG 

OCH SMIDIG ALL- 

ROUNDSÅG FÖR 

SJÄLVVERKSAMMA 

OCH FRITIDS- 

HUGGARE.

EN EXTRA FJÄDER I STARTMEKANISMEN UNDERLÄTTAR START AV SÅGEN. 

vända c. 30 timmar / tankningar 

och fick goda erfarenheter 

av sågen. Främst sågade 

jag i gallringsbestånd men 

också en hel del kvistning av 

timmer förekom. Vid kvistning 

visade sig sågen vara mycket 

välavvägd och smidig att använda. 

Effekten räckte bra till 

vid kvistning och kapning i 

gallringsbestånd. 

Allroundsåg för skogsägare 

Jag prövade även att avverka 

timmerstammar och det gick 

tillfredställande. Med välvässad 

kedja faller nog de timmer 

träd som kommer emot vid en 

gallring. Dock är att observera 

att sågen inte är konstruerad 

för ren timmeravverkning. 

Husqvarna 345e är en all- 

17 

roundsåg för gallringsbestånd 

med inslag av enstaka timmerstammar, 

brännveds- och 

energivedsavverkningar. För 

detta användningsområde är 

den ett fullgott alternativ! ❍ 


BJARNE ANDERSSON 

KEDJEFÅNGARTAPPEN SOM ÄR GJUTEN I SÅGKROPPEN ERSÄTTS VID BEHOV MED EN NY AV METALL SOM SKRUVAS FAST 

MED SAMMA SKRUV SOM AVVIBRINGSFJÄDERN. 

Allt mindre 

CO 2 från UPM 

Under de senaste tio har bolaget 

förnyat sina kraftverk 

och börjat använda allt mera 

biobränslen i energiproduktionen. 

År 2005 var koldioxidneutrala 

bränslenas andel 

över 75% av bränslet i UPM: 

s fabriker i Finland. Totalt använde 

bolaget 900 000 fastkubikmeter 

energived och 

UPM vill ytterligare öka användningen. 

”Som en stor energiförbrukare 

vill UPM anskaffa ett 

bränsle, som är konkurrenskraftigt 

och har så små utsläpp 

som möjligt, till fabrikerna. 

Trä är en förnybar naturresurs 

och användning av 

skogsbränsle förorsakar inte 

koldoixidutsläpp som accelererar 

klimatförändringen” 

säger energidirektör Anja Silvennoinen. 

Användningen av skogsbränslen: 

hyggesrester, klena 

röjnings- och gallringsstammar 

samt stubbar, har ökat 

stadigt i takt med att drivningsmetoderna 

utvecklats. ❍ 

Branschfolket på plats! 

Umeå 15-17 juni 

Tre dagar med innehåll och 

tyngd då branschfolket presenterar 

sina främsta nyheter mitt 

i SkogsSveriges Silicon Valley. 

Maskinerna, stämningen och 

trenderna... 

Välkomna till Skogsnolia, 2006! 

Nolia AB • Signalvägen 3 • 903 22 Umeå. 

+46 (0)90 16 34 00 • info@nolia.se • www.nolia.se

DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT 

Värdering 

Då man gör en skogvärdering 

även i sin enklaste form handskas 

man med stora ekonomiska 

värden i de flesta fall. 

Därför utförs alltid insamlingen 

av beståndsdata i fält. Enda 

undantaget är om man har en 

pinfärsk skogsbruksplan att gå 

efter. Då kan man göra värderingen 

som ”skrivbordsarbete”. 

Också i detta fall kan det 

löna sig att göra en snabbkoll 

i terrängen. 

Ofta säger skogsägaren att 

det räcker med en värdering 

ditåt. Erfarenheten har dock 

visat att förr eller senare dyker 

denna ”ditåtvärdering” upp 

och uppfattas som sanning. 

Skriver man sitt namn under 

en värdering ansvarar man 

också för de värden där finns. 

Tyvärr är det alltför lätt att 

manipulera en värdering med 

dagens teknik. Också det har 

man fått uppleva. Lyckligtvis 

är det värre att manipulera de 

nya värderingsutskrifter man 

får från Tila-arvio. 

För de skogsvårdsföreningar, 

som använder Silvadatas nyaste 

version av värderingsprogrammet 

Tila-arvio, har uppgörandet 

av värderingen både 

förbättrats och förenklats. 

Man får utskrifter om allt möjligt 

och en sammanställning 

av utskrifterna kan nästan anses 

som en skogsbruksplan. 

Figuruppgifterna kan införas 

antingen som Taso-figurer 

eller som Solmu-figurer om 

man har tillgång till Silva-kuviot, 

vilket alla har som har 

Silva-gis. Därmed kan man 

också rita figurkartan. 

Utskrifter för olika ändamål 

har standardiserats och är betydligt 

mera informativa och 

lättförståeliga speciellt för 

personer, som inte är skogsfackmän 

i jämförelse med vad 

äldre versioner av programmet 

åstadkom, för att inte tala 

om ”manuellt tillverkade” 

värderingsinstrument. 

Precis som förr samlar man 

in en massa beståndsdata, 

som grund för värderingen. 

Man bedömer plantskogens 

täthet. Man bestämmer vilka 

figurer man räknar förväntningsvärde 

på. Man bedömer 

vilka skötselåtgärder borde 

utföras inom en rimlig framtid 

och kostnaderna för dem 

samt en mängd andra olika 

data. Förutom dessa data gör 

man en fullständig ägorättsutredning. 

Om det är fråga om 

en heltäckande värdering av 

egendomens värde kan man 

också utreda värdet av till 

exempel strandtomter och 

marktäktsmöjligheter. Likaså 

utreder man hur eventuella 

skyddsområden o.d. påverkar 

värdet. 

Man har alltså gjort allt enligt 

bästa förmåga och kommit 

till ett slutligt bruttovärde. 

Nu plötsligt tar man ur luften 

en så kallad nedsättning och 

minskar bruttovärdet med 

denna nedsättning. Denna 

nedsättning varierar mellan 0 

och 40 procent. Några matematiska 

eller andra konkreta 

grunder för beräknandet av 

nedsättningen finns inte. Råkar 

man ut för en påstridig 

skogsägare hamnar man fort 

ut på sjufamnars vatten då 

man skall motivera varför 

man tagit rätten att bevilja 

ända upp till 40 procents rabatt 

på hans egendom. 

Den enda orsak jag kan 

tänka mig att göra en nedsättning 

för, skulle vara beroende 

18 

av fastighetens avverkningsmöjligheter 

i förhållande till 

fastighetens totala virkestillgångar. 

Ju mindre avverkningsmöjligheter 

desto större 

nedsättning och vice versa. 

Denna nedsättning skulle göras 

enbart på virkestillgångarnas 

värde. 

Skribenten har aldrig förstått 

varför man skall göra en nedsättning 

på ett plantbestånd. 

Man har ju redan minskat beståndets 

värde för att det inte 

är fullslutet. Man har också 

minskat värdet med kostnaderna 

för en eventuell plantskogsskötsel. 

Likadant är det 

med förväntningsvärdet. Det 

skall räknas på det bestånd, 

som finns kvar efter en gallring, 

om beståndet är i behov 

av det. Inte kan man räkna 

förväntningsvärde på virke 

som borde bort omgående. 

Också andra kostnader skall 

beaktas såsom dikesrensning, 

förnyelse osv. 

Ofta hör man att en skicklig 

fackman har den rätta nedsättningen 

i tummen. Skribenten 

skulle mycket hellre ha den i 

huvudet och då grunda sig på 

mätbara fakta. Enligt min mening 

är det närmast bevis på 

dålig skicklighet om man tar 

en nedsättning ur luften, som 

avslutning på en uppmätt värdering, 

som man dessutom 

har svårt att motivera. ❍ 

Måns Åkerblom 

(red.anm.) Måns Åkerblom är 

verksamhetsledare i Skogsvårdsföreningen 

Norrskog, som har 

drygt 4.000 medlemmar. Via 

samarbete med Keski-Pohjanmaan 

Metsämarkkinointi Oy LKV 

fungerar skogsvårdsföreningen 

också som skogsfastighetsförmedlare. 

Kommentarer 

till Måns 

Åkerblom 

Att utföra en värdering på basen 

av skogsbruksplan är för 

riskfyllt anser jag. Vid varje 

värdering bör terrängbesök 

göras för att kolla upp ifall 

avverkningar utförts den senaste 

tiden. Alla skogsvårdsföreningar 

som är anslutna 

till skogsvårdsföreningarnas 

serviceorganisation (MHYP) 

bör följa givna värderingsprinciper. 

Vad beträffar nedsättningsprocenten 

anser jag att den alltid 

behöver användas. Nedsättningsprocenten 

påverkas mer 

eller mindre av följande saker; 

röjningsbehov, kvaliteten 

på plantskogen, försumpning 

och stenighet, skiftets storlek 

och form, vägförbindelser, 

avverkningsmöjligheter och 

använda tabellvärden. 

Dessutom förekommer lokala 

prisvariationer, vilket 

beror på att vissa områden är 

mer eftertraktade. 

En skicklig värderingsman har 

oerhört stor nytta av sin goda 

lokalkännedom och sina erfarenheter 

vd utförande av olika 

värderingsuppdrag. 

Avsikten med en skogsvärdering 

är att få fram lägenhetens 

gängse värde. ❍ 

Verksamhetsledare 

Stefan Enegren 

Skogsvårdsföreningen 

Söderskog

DEBATT Förstagallringar i tallskogar tio år 

senare – virkesuttaget fördubblas 

Kommentarer 

till Måns 

Åkerblom 

En värdering är ett vägande 

dokument när man vill veta 

värdet på skogen. Den skall 

basera sig på tillgänglig fakta 

samt dagens prisbild av mark 

och virke. 

Då man använder summametoden 

krävs det en nedsättningsprocent. 

Man kan diskutera 

storleken på den, men allt 

mellan tio och fyrtio procent 

är möjligt. Faktorer som inverkar 

på nedsättningsprocenten 

är skogens läge, avverkningsmöjligheter, 

skötselbehov 

som t.ex. förnyelsekostnader 

samt tillgänglighet som avstånd 

till väg eller möjligheter 

till sommaravverkning. 

Jag håller med Måns Åkerblom 

om att ibland finns 

nedsättningsprocenten mera 

i tummen än huvudet, men 

därför är vi väl skogsfackmän. 

Gå ändå helst ut till skogs för 

att kontrollera en värdering, 

för den perfekta värderingen 

är ännu ogjord. 

Vad gäller andra värden än 

skogliga så är vi här på Södra 

skogsrevirets område mycket 

försiktiga att kommentera 

dem. Det är fast i så många 

instanser och viljor före man 

kan ta ställning till dem. 

Beträffande Åkerbloms åsikter 

om Silvadatas värderingsprogram 

Tila-arvio, så är jag 

helt av samma åsikt. Det är 

ett bra redskap för att göra en 

värdering tydlig och lättläst. 

Hur mycket tid man satsar på 

fältarbetet beror på vad beställaren 

kräver, men idag går 

det ganska lätt att få fram en 

åskådlig plan över skogen. ❍ 

Revirinstruktör 

Ove Simosas 

Södra skogsreviret 

DÅ PLANTSKOGSRÖJNINGEN GÖRS VID RÄTT TIDPUNKT KAN 

FÖRSTAGALLRINGEN I TALLSKOGAR FLYTTAS FRAMÅT MED TIO 

ÅR. UTTAGET AV MASSAVED ÖKAR FRÅN TRETTIO KUBIKMETER 

TILL SEXTIO KUBIKMETER PER HEKTAR. 

Genom att flytta fram tidpunkten 

för förstagallringen i 

tallskogar med ungefär tio år 

jämfört med de nu gällande 

rekommendationerna för 

gallringstidpunkten förbättras 

förstagallringens lönsamhet. 

En framflyttningen har ingen 

inverkan på tallbeståndets totala 

virkesproduktion eller på 

den ekonomiska avkastningen 

under omloppstiden som 

helhet sett. Det här kräver att 

plantskogsröjningen är utförd 

vid rätt tidpunkt. 

Intäkterna ökar med 330 

euro/hektar 

När den nu gällande gallringstidpunkten 

framflyttades 

med tio år, blev gagnvirkesuttaget 

nästan dubbelt större. 

Det visar en undersökning 

som Skogsforskningsinstitutet 

gjort. Uttaget av massaved 

ökade från ungefär trettio 

kubikmeter till ungefär sextio 

kubikmeter per hektar. 

På motsvarande sätt ökade 

nuvärdet av rotprisintäkterna 

från förstagallringen med i 

genomsnitt 330 euro/ha (4 % 

ränta användes i uträkningarna). 

Variationer i rotpriserna 

eller en ränteändring hade 

ingen större inverkan på slutresultatet. 

I undersökningen studerande 

man fem alternativa metoder 

för förstagallring och vilken 

inverkan de hade på den 

totala virkesproduktionen i 

beståndet och på avkastningen. 

Undersökningen gjordes 

i en tallskog på torr momark 

eller VT. 

Enligt nu gällande rekommendationer 

bör en förstagallring 

i ett tallbestånd ut- 

19 

föras när den övre höjden är 

12–14 meter. Då är tallbeståndet 

omkring trettio år vid 

Sydkusten, något äldre i Österbotten. 

❍ 

Källa: Skogsforskningsinstitutet 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU 

www.aktia.fi 

3,5 % 

på depositionen 

+ 

fondplacering 

Vi erbjuder dig 3,5 % ränta på en 12 månaders placeringsdeposition. 

Vårt erbjudande gäller placeringar på 

minst 10 000 euro, varav hälften placeras i bland- och 

aktiefond er förvaltade av Aktia Fondbolag. Fondens avkastning 

bestäms enligt marknadsläget. Erbjudandet 

är i kraft till 30.6.2006. 

• Kombinationen av deposition och fondplacering 

ger möjlighet till en god totalavkastning* 

• Ingen provision uppbärs vid fondteckning 

• Du kan vid behov göra ett uttag under 

depositionstiden (0,5 % uttagsprovision) 

* Den historiska avkastningen är ingen garanti för fondernas 

framtida utveckling. Värdet på en fondandel kan stiga eller 

sjunka. Mera information och fondprospekten får du på Aktia 

Sparbanks kontor.

Stadig grund för 

kunskapsbygge 

MED ORDENTLIGA BASKUNSKAPER ÄR DET LÄTTARE ATT TILL- 

GODOGÖRA SIG NY KUNSKAP. DEN SLUTSATSEN DRAR SOFIA 

STORSJÖ. INSTÄLLNINGEN ÄR I LINJE MED DET UTBUD PÅ KUR- 

SER SOM FINNS FÖR SKOGSÄGARE IDAG. 

Tidens melodi är långa kurser 

med gediget innehåll. En sådan 

skogsbrukarkurs nappade 

jordbrukaren Sofia Storsjö i 

Petalax på. Som självverksam 

skogsägare sedan 12 år tillbaka 

var skogsarbete långtifrån 

obekant. 

– Kursen är till nytta för mig 

på olika sätt. Dels märkte jag 

att jag finslipade tekniken, till 

exempel vid röjningsarbete. 

Arbetet började gå snabbare 

efter att jag gått kursen. 

Röjsågen är favoritredskapet 

inom skogsbruket. Sofia 

Storsjö sköter plantskog samt 

förhandsröjer där avverkningsmaskinen 

är i antågande. 

Skogsintresset vaknade 

mycket tidigt, på frivilliga färder 

i pappas fotspår. 

Självverksam i alla moment 

– Vi gör allt arbete i skogen 

själv. Förutom plantering och 

röjning sköter vi all avverkning 

själv, maskinellt eftersom min 

man Kenneth är skogsmaskinentreprenör. 

Däremot är det 

ytterst sällan motorsågen kommer 

till användning. Men på 

kursen gallrade vi manuellt. 

20 

– Jag har planer på att börja 

köra ut virke, men det får vänta 

ännu ett tag. 

För tillfället är tiden en 

bristvara. Jordbruket tar sin 

tid, skogsbruket sin. De två 

små barnen kräver tid och 

närvaro. 

Dessutom finns en hel del 

jobb inom makens företag 

som pockar på en insats. När 

skogsmaskinerna ska flyttas 

finns hon till hands med lavetten. 

Pappersarbetet som 

rör maskinföretagandet sköter 

hon också om. Det handlar 

bland annat om kartor, kubikmeteruppgifter 

och löner. 

Helt klart är att kunskaper, 

både gamla och mera nyligen 

skaffade, kommer till 

användning. Och vanligaste 

samtalsämnet vid matbordet 

är – skog. 

Breddade kunskaper 

Kursen gav Storsjö breddad 

insikt i skogsägandet. 

– Virkeshandeln hade jag 

inte tidigare så djupa insikter 

i. Det har inte varit min avdelning, 

eftersom min man 

tack vare arbete och intresse 

är kunnig inom området. Men 

under kursen lärde jag mig en 

hel del också om virkeshandel. 

Värdering av skogsfastigheter 

ingick i kursprogrammet. 

Inte heller det var något nytt 

ämne. 

– När vi köpt skogsfastigheter 

har vi värderat själv, 

även om vi haft tillgång till en 

värdering utförd av någon annan. 

Men på kursen fick jag 

djupare insikter i hur andra 

värderare går till väga. 

Lära av varandra 

De långa kurserna välkomnar 

alla slags intresserade. 

Det betyder att skogsägare i 

olika åldrar, med olika yrken 

och varierande kunskapsnivå 

samsas. 

– Det var en fördel. Vi hade 

livliga diskussioner, där olika 

erfarenheter och åsikter ventilerades. 

A och O i allt lärande är att 

våga fråga. 

– Det har jag inga problem 

med. Jag frågar till och med 

sådant jag känner till, bara för 

att hjälpa personer som själv 

inte vågar ställa frågor. 

Någon längtan efter skräd- 

SOFIA STORSJÖ BÄTTRADE PÅ 

SINA KUNSKAPER GENOM ATT GÅ 

EN SKOGSBRUKARKURS. NUMERA 

HAR HON SOM STYRELSEMEDLEM I 

SKOGSÄGARFÖRBUNDET TILLGÅNG 

TILL AKTUELL INFORMATION.

darsydda kurser för olika 

grupper av skogsägare har 

Storsjö inte. 

– Skogsbruket förändras 

hela tiden. Både yngre och 

äldre skogsägare har nytta av 

dagsaktuell information och 

färska kunskaper. 

Hon påpekar att förändringar 

förekommer inom så 

gott som alla delområden 

inom skogssektorn. Lagar och 

rekommendationer ses över 

och virkeshandeln fungerar 

helt annorlunda idag jämfört 

med tidigare. Dessutom har 

skogsbruksmetoderna ändrat 

karaktär en hel del. 

– Det finns fortfarande 

skogsägare som undrar varför 

de härskande träden i ett 

bestånd inte avverkas för att 

ge plats åt stammar som är 

klenare. 

Konkreta bevis på gården 

En del av kursen som gav 

konkret nytta syns på gården 

hemmavid. Där står en timrad 

lada, som har fått sällskap 

av en gunga och en sandlåda 

– timrad sådan. 

– Vi hade möjlighet till tillvalsämnen, 

och timring var ett 

alternativ. Det var den bästa 

delen med kursen! 

Eftersom Svenska yrkesinstitutets 

lärare och kursens 

deltagare gärna tog sig utanför 

skolans område, fick Sofia 

Storsjö ställa upp som värd. 

Maskinentreprenören i huset 

skaffade hem stockar. 

– Det var ungefär 95 stockar, 

och jag barkade dem allihop. 

Med barkkniv. 

Styrelsemedlem i förbundet 

Just nu har inte Storsjö något 

behov av ytterligare kurser. Information 

skaffar och erbjuds 

hon på annat håll. 

– Det är olika hur vi människor 

tar till oss information. 

Med en ordentlig baskunskap 

som grund är det lättare att 

snappa upp nya kunskaper. 

Sofia Storsjö sitter för första 

året med i styrelsen för Österbottens 

skogsägarförbund. 

– Genom styrelseplatsen i 

förbundet håller jag mig uppdaterad 

om det som händer 

inom skogssektorn. Vi får månatliga 

rapporter av verksamhetsledaren. 

Här är det frågor på många 

olika plan som är aktuella. Intressebevakningen 

är central. 

Vidare insuper Storsjö kunskaper 

via media inom skogsnäringen. 

21 

– Dessutom deltar jag i 

skogsevenemang som ordnas. 

Men då är det tillgången på 

tid och barnvakt som avgör, 

liksom platsen. Fördelen med 

evenemang är att man träffar 

andra skogsägare. 

Intresset förenar 

Bjarne Andersson vid Yrkesinstitutet 

Sydväst i Brusaby har 

utbildat och fortbildat skogsägare 

i mer än 30 år. Han har 

hållit kurser inom området 

Åland till Pyttis. 

– Det finns inte pengar för 

korta kurser idag. Dessutom 

är det bra att erbjuda en ordentlig 

utbildning. Med goda 

grundkunskaper kan varje enskild 

skogsägare ta till sig ny 

information på ett lättare sätt. 

Numera startar en kurs per 

år och deltagarantalet är cirka 

20. 

– Tidigare nådde vi många 

fler skogsägare under ett år. 

På 1980-talet kunde jag ha 

800 deltagare på 50 stycken, 

en till tre dagar långa, kurser 

per år. De hade särskilda teman. 

Till exempel vid tiden 

när kvalitetskraven på virke 

ändrades var behovet stort av 

apteringskurser. 

Kurserna av idag vänder 

sig till alla slags skogsägare, 

oberoende av yrke, ålder, kön 

och kunskapsnivå. Andelen 

lantbrukare har sjunkit på 

kurserna. 

– Det som förenar deltagarna 

idag är intresset för skog. 

Oberoende av deltagarnas 

kunskapsnivå börjar vi varje 

kurs med grundkunskaper. 

Det gör att alla har lättare att 

våga fråga. 

Privat- och nationalekonomi 

Andersson säger att deltagarna 

brukar vara ihärdiga, när 

de väl börjat en kurs. Men att 

få kursarrangör och intresserade 

skogsägare att hitta varandra 

är en utmaning. 

– En annons har inte så stor 

genomslagskraft. Samarbetet 

med skogsvårdsföreningar 

och revir är ovärderligt. 

Andersson påpekar att kurserna 

ska fylla ett behov, inte 

vara ett självändamål. Kunskaperna 

ska gynna både 

skogsägarnas privata skog 

och ekonomi samt nationalekonomin, 

i form av ett tryggat 

virkesflöde till industrin. 

Den samhälleliga delfinansieringen 

är alltså försvarbar, 

menar han. 

Deltagarna får sina kunskaper 

genom olika former. 

– Under våra 15 månader 

långa kurser har vi gruppträff 

cirka 20 dagar. Här ingår teori, 

arbetsdemonstrationer och 

studiebesök. Mellan träffarna 

får deltagarna hemuppgifter 

och material att leta svar på 

frågorna i. Dessutom ingår 

praktik i kurserna. Deltagarna 

får då arbeta i egen skog, och 

jag åker ut och hälsar på. 

I Österbotten ordnas kurser 

enligt samma koncept. ❍ 


ANNE MANNER 

SKOGSKVÄLLAR OCH EVENEMANG 

ORDNAS NUMERA OFTA AV SKOGS- 

VÅRDSFÖRENINGAR I SAMARBETE 

MED OLIKA AKTÖRER OCH SPONSO- 

RER.

Happy Cooking 

SÅ KOMMER ÄNTLIGEN VÅREN EFTER EN LÅNGDRAGEN VINTER. 

NU ÄR DET DAGS ATT DAMMA AV GRILLEN OCH FÖRFLYTTA 

MATLAGNINGEN UTOMHUS OCH NJUTA AV VÄRMEN. 

Det viktigaste när det gäller 

grillning är att man kan kontrollera 

värmen. 

Kolgrill är enligt mig den 

bästa grillen. Med den får 

man både smak (röksmak) 

och hög värme. Däremot är 

den lite svårare när det gäller 

justeringen av värmen, så 

där är gasgrillen mycket lätttare 

att hantera. Gasgrillen är 

varm när den skall vara det. 

För kolgrillen gäller att man 

vanligen har den bästa glöden 

när man har grillat färdigt. 

Grillteknik: hög värme genast 

i början av grillningen så 

att man får en grillyta på det 

som man grillar. Sedan sänker 

man värmen. 

När man grillar marinerade 

produkter bör man torka av 

marinaden innan grillningen 

inleds för annars är det svårt 

att få en grillyta. Marinaden 

droppar dessutom oftast ner 

på glöden och börjar brinna 

(om den innehåller olja). 

Snälla läsare, köp inte 

OSSI HARJU GER LÄSARNA GRILLTIPS OCH TIPS PÅ GRILLSÅSER MED EXTRA 

INSLAG SOM T.EX. TILLSATS AV SPISKUMMIN OCH STJÄRNANIS. 

22 

dessa färdigt marinerade konstiga 

klumpar som alla ligger 

gömda i samma smörja utan 

satsa på att göra egna marinader. 

Då får ni sådana köttbitar, 

kyckling eller fi skbitar som ni 

vill. Och ni får det att smaka 

så som ni vill, inte som grannens. 

Köp gärna färdig grillsås till 

marinering, men sätt lite personlig 

prägel på den med 

mera kryddor; chili, spiskummin, 

stjärnanis, örter, ketjap 

manis (söt indonesisk soyasås), 

citronskal, fänkol mm. 

När jag själv grillar brukar 

jag sällan marinera utan jag 

använder en kryddglaze. Det 

betyder att jag gör en tjock seg 

kryddsås, oftast med mycket 

honung i, som jag penslar 

på produkten i slutskedet av 

grillningen. 

Marinerar jag så brukar jag 

oftast använda vattenbaserade 

marinader, alltså vatten 

som jag smaksätter kraftigt 

med t.ex. vitlök, senap, sweet 

chili, örter, mm. Mycket billigare 

och lättare att få bort 

före grillningen. Kom ihåg att 

låta produkten ligga i marinaden 

tillräckligt länge, gärna 1 

dygn. 

Gör man grillspett så bör man 

tänka på att blötlägga spetten 

om man använder träspett. 

Lämplig blötläggningstid är i 

vatten 1–2 timmar före man 

börjar. Om tillagningstiderna 

för produkterna är olika bör 

man ha grönsakerna och köttet 

på skilda spett. Ta inte heller 

för stora bitar: Då räcker 

grillningen länge och det är 

risk för att spettet börjar brinna. 

När man grillar sega produkter 

som grillribs, griskotletter 

är det skäl att först koka 

eller steka produkterna i ugn 

ca. 1–2 timmar så de blir 

möra och sen först grilla dem. 

Det förkortar grilltiden. 

BBQ Sauce 

75 g gul lök (fi nhackad) 

300 g krossad tomat 

12 g syltad ingefära 

0,5 dl apelsinjuice 

½ apelsin (rivet skal+saft) 

25 g honung 

0,5 dl Sweet chilisås 

1 msk kycklingfond 

(touch of taste) 

3 krm Tabasco 

0,5 dl Coca -cola 

salt 

svartpeppar 

olivolja 

socker 

Fräs upp löken i olivolja och tillsätt 

tomatkross, ingefära, apelsinjuice 

+ skal och honung. 

Sjud ihop på svag värme 

tills det mesta av vätskan har 

kokat bort. Mixa i blender 

och smaka av med salt, tabasco, 

coca-cola, peppar och 

socker. 

Servera till allt grillat. 

Jordnötsås 

2 msk olja 

180 g osaltade jordnötter 

1 st gul lök 

2 st vitlöksklyftor 

2 tsk chili 

2 tsk ingefära 

1 msk farinsocker 

1 msk citronsaft 

4 dl kokande vatten 

salt 

peppar 

Fräs nöttera i olja i en kastrull 

tills de blir bruna. Kör lök, vitlök, 

citronsaft och kryddorna 

i en matberedare och tillsätt 

nötterna och hälften av det 

kokande vattnet och kör till 

en slät puré. Häll över massan 

i en ny kastrull och tillsätt

esten av vattnet och låt koka 

ihop till en simmig sås. Smaka 

av med salt och peppar. 

Servera till grillad kyckling. 

Aioli 

5 dl matolja 

3 klyftor vitlök(pressade) 

3 st äggulor (rumstempererade) 

några droppar vatten 

2 tsk vitvinsvinäger 

salt och peppar 

Lägg äggula, vitlök, vatten 

och vinäger i en bunke. Vispa 

ner matoljan droppvis. 

Smaka av med salt och peppar. 

Servera som sås till allt grillat. 

Barbie Sauce 

1,75 dl apelsinjuice 

1,75 dl russin 

0,43 dl Soya 

0,43 dl vitvinsvinäger 

2 msk Dijonsenap 

1 msk syltat apelsinskal 

2 msk Heinz Ketchup 

2 msk Heinz Chili Sauce 

Koka ihop alla ingredienser I 

ca. 2 minuter. Låt svalna och 

mixa i blender. 

Servera med kött eller kyckling. 

Gremolata 

1 dl bladpersilja (fint skuret) 

2 st citroner (skalet fint skuret) 

2 st vitlöksklyftor (fint skuret) 

1 dl matolja 

Blanda alltsammans och 

pensla på nygrillat kött, fisk, 

eller kyckling. 

Chili Glaze 

3 dl socker 

1 dl vinäger 

7 dl kycklingbuljong 

1 st gul lök, finhackad 

2 st vitlöksklyfta, finhackad 

8 st röd chili finhackade 

NU KAN VI NJUTA AV VÅREN OCH FLYTTA BÅDE MATLAGNINGEN OCH SÖNDAGSLUNCHEN UTOMHUS 

2,5 msk honung 

3 msk maizena 

salt 

Smält sockret till en ljus karamell 

i en kastrull. Tillsätt vinäger 

och buljong och låt koka 

upp. Skumma av väl och häll 

i all lök och chili, sjud på svag 

värme i 15 min, tillsätt honung 

och smaka av med salt. 

Red glazen med maizena utrörd 

i lite kallt vatten. 

Går att använda till allt grillat. 

Kryddhonung 

8 st stjärnanis 

2 tsk korianderfrön 

2 tsk vitpepparkorn 

2 tsk grovsalt 

2 dl honung 

2 tsk Ketjap manis 

Mixa alla ingredienser. Pensla 

på nygrillat kött, kyckling eller 

fisk 

23 

Cubaspice marinad 

6 msk chilipulver 

1 msk spiskummin(hel) 

1 msk svartpeppar(hel) 

1 msk farinsocker 

1 tsk senapsfrö 

1 tsk korianderfrö 

1 tsk kryddnejlika 


1 tsk kanel 

1 tsk salt 

1 dl vatten 

1 st citron (saften) 

Mixa allt i en blender. Används 

till kyckling och kött. 

Yoghurtmarinad 

10 dl matlagnings yoghurt 

10 st vitlöksklyftor 


10 tsk garam masal 

10 tsk gurkmeja eller curry 

10 krm cayenne peppar 

10 tsk salt 

10 tsk socker 

Blanda alla ingredienser. Används 

till kyckling, låt kycklingköttet 

ligga i marinaden 

åtminstone 6 timmar. 

Sambalglaze 10 port. 

2 msk matolja 

3 msk honung 

5 msk citron saft 

2 1/2 tsk chili (färsk, finhackad) 

2 msk sweet chili 

2 msk sambal manis 

2 msk curry pasta (röd) 

1 klyfta vitlök (pressad) 

Blanda alla ingredienser och 

pensla på nygrillat kött, grönsaker, 

kyckling eller fisk. ❍ 


OSSI HARJU

Naturens själ i stort och 

smått 

RÅMATERIAL, INSPIRATION OCH MOTIV – ALLT KOMMER FRÅN 

NATUREN NÄR SUSAN BJÖRKLUND OCH PER-ERIK SNICKARS 

SKAPAR. DE KONSTNÄRLIGA HANTVERKEN ÄR RESULTAT AV ETT 

HARMONISKT SAMSPEL. 

Han snickrar, hon målar. Båda 

kläcker idéer och gör ritningar. 

Resultatet är ett varierat utbud 

handgjorda produkter. 

Susan Björklund och Per- 

Erik Snickars i Malax förenade 

sina krafter för några år sedan. 

Både privat och konstnärligt. 

Båda har en bakgrund som 

reklammakare, båda med 

egen byrå. Och båda har hållit 

på med sina hobbyer ända 

sedan barnsben – snickrande 

respektive målande. 

Trä och sten kombineras 

Det huvudsakliga materialet 

är trä, i olika varianter. En 

del nytt och inköpt, en del 

begagnat eller överlopps. Ett 

rivningsprojekt bidrar med 

breda plankor och väderbitna 

bräder. 

Stranden vid ett gammalt 

sågverk har gett drivved av 

varierande storlek. Träet får 

dessutom sällskap av sten. 

Båda materialen kombineras. 

KLOCKANS MOTIV OCH DETALJER GÅR HEM HOS KUSTBEFOLKNINGEN. 

24 

KÖKSBORDET HOS SUSAN BJÖRKLUND OCH PER-ERIK SNICKARS FÅR OFTA 

AGERA ARBETSBORD UNDER EN DEL MOMENT I SKAPANDET. 

– Vi använder ofta limmad 

furu. Faner använder jag bara 

när jag gör en modell av en ny 

idé, säger Per-Erik Snickars. 

Tjockleken på virket varierar 

enligt användningsändamålet, 

från sex millimeter 

uppåt. 

Spår av sand och vågor 

Drivvedens fason både inspirerar 

och manar till skonsam 

användning. Det är snudd på 

helgerån att såga de unika 

trästyckena i bitar, resonerar 

hantverkarna nämligen. Stora 

bitar bildar grund för stora 

konstverk, medan små blir 

detaljer i de miniatyrlandskap 

som växer fram. 

– Drivveden har formats av 

havet och sanden, säger paret 

och visar en ask med släta, 

unikt formade bitar som ska 

bli detaljer i kommande skapelser. 

Tidsåtgången från anskaffat 

råmaterial till färdig produkt 

varierar. 

– Drivveden behöver torka i 

ett års tid, säger Snickars. 

Men bara idén är kläckt, 

ritningen eller modellen klar 

och små detaljer finns i tillräcklig 

mängd går det undan. 

Bandsågen eller figursågen 

ger produkten dess grundform 

och fräsen ger önskat utseende 

på kanterna. En pelarborr 

och en bandputsmaskin finns 

också till hands. 

Egna modeller 

Hela sortimentet består av parets 

egna modeller. Det finns 

ett stort antal nyttosaker och 

presentartiklar. Men nu tänker 

Björklund och Snickars 

dra ner på antalet modeller. 

– Det är bättre att koncentrera 

sig på ett mindre antal, 

kanske ett femtontal, olika 

produkter än att splittra sig för 

mycket, säger Snickars. 

Men båda intygar att inga 

bra idéer försvinner för evigt. 

Hantverkarna låter en del av 

sortimentet vila en tid, för att 

återuppliva efterfrågade saker 

senare. 

– Man måste dessutom 

ständigt förnya sig och erbjuda 

variation, förklarar de. 

Lådvin i snyggt ställ 

Det senaste nyttoföremålet 

bland sortimentet är en ställning 

för lådvin. 

– Den kom till efter förfrågan 

från en kvinna i nejden, 

berättar Snickars.

Behållaren rymmer både 

tvåliters och treliters lådor 

med vin. Den representerar 

kategorin praktiska konstverk. 

Konstruktionen ser till 

att dropparna kommer där de 

ska, alltså i glaset. 

– Ställningen kan stå på ett 

bord och ett glas får plats under 

kranen. Inget spill. 

Intresset har varit stort. Alko 

kan inte köpa upp vinställningar 

lokalt, men många av 

försäljarna i nejden har vetskap 

om produkten och kan 

tipsa sina kunder vid förfrågningar. 

Varför just en mås? 

Bland produkterna finns även 

klockor, hållare för kaffefilter 

samt för hushållspapper. 

För wc-papper finns en hållare 

som rymmer fyra rullar. 

Överst tronar antingen ett litet 

dass, en mås eller något djur. 

– En person frågade varför 

det blev just en mås. Jag sa att 

det vet väl alla hur måsar skiter, 

säger Snickars. 

Också mindre föremål så som 

kylskåpsmagneter tillverkar de. 

En specialbeställd produkt är 

en liten kylskåpsmagnet med 

Replotbron och landskapet 

däromkring påmålat. 

Dessutom finns tavlor och 

tändstickshållare samt knäckebrödsställningar 

i sortimentet. 

– Knäckebröd smular väldigt, 

men med hjälp av ställningen 

sprids inte smulorna 

omkring. 

Naturens själ i penseldragen 

Vartenda litet penseldrag på 

föremålen vittnar om långa 

stunder ute i naturen, vid olika 

årstider och vid varierande 

väderlek. Susan Björklund erkänner. 

– Ja, visst är jag en utpräglad 

naturmänniska. Jag plockar 

både bär och svamp, men 

jag kan också sitta i timtal på 

en stubbe och bara vara. 

Intrycken lever vidare i 

konstverken. De färdiga skapelserna 

förtjänar en noggrann 

titt. På små ytor återger 

Björklund hela landskap. 

Hon fångar stämningen en 

disig sommarmorgon invid en 

äng, eller en dag med friska 

fläktar vid havet. Här flyger 

en mängd fågelarter och här 

framträder växtlighet av olika 

slag. 

Båthus vid kusten, 

lador i inlandet 

Detaljerna är dels målade, 

STENAR OCH SMÅ BITAR DRIVVED ANVÄNDS SOM SÅDANA. FÅRET BLIR KYL- 

SKÅPSMAGNET. 

25 

STÄLLNINGEN FÖR LÅDVIN ÄR KONSTRUERAD SÅ ATT ETT GLAS FÅR PLATS 

UNDER LÅDANS KRAN. 

dels snickrade. Små, sågade 

fåglar och båthus finns på 

många av produkterna. 

– Kustbefolkningen gillar 

båthusen, medan de som bor 

i inlandet föredrar lador, berättar 

paret. 

De sågade och hoplimmade 

båthusen doppas i röd 

färg, medan de som ska bli 

lador får sig ett bad i grått. 

Sedan målar någon av de två 

hantverkarna dörrar och till 

och med dörrhandtag på de 

pyttesmå byggnaderna. 

Mellan byggnaderna finns 

ofta en vedstapel. Små stenar 

bidrar till att återge verklighetens 

landskap på miniatyrkonstverken. 

Tunna blad ger fina näbbar 

Fåglarna är så små att få betraktare 

tror att de är sågade. 

– Visst går det att såga små 

fåglar. Men bladet måste vara 

ytterst fint, annars blir näbbarna 

för stora, säger Snickars 

och avslöjar att han placerar 

två eller tre skivor ovanpå 

varandra, när han sågar riktigt 

små figurer. 

Fåglarna bildar inte silhuetter 

på de färdiga alstren. 

Också de får sig en omgång 

med en liten pensel och förses 

med ögon samt rätt färg på 

näbben. 

– De små detaljerna är Susans 

förtjänst. Till exempel 

båthusen har krympt sedan 

hon kom med i bilden, säger 

Snickars. 

Växande efterfrågan 

Parets alster säljs dels i ett 

antal affärer i nejden, dels 

på olika platser i Österbotten 

där turister rör sig. Dessutom 

återfinns Björklund och Snickars 

på marknader i regionen. 

Men skapelserna hamnar lite 

här och var. En del emigrerar. 

– Vi har sänt iväg en del till 

USA och till Sverige. 

På marknaderna knyter 

hantverkarna kontakter. Förfrågningar 

kan därför droppa 

in från olika håll. Också mera 

närliggande företag har kontaktat 

Susan Björklund och 

Per-Erik Snickars och beställt 

presentartiklar. ❍ 


ANNE MANNER

Brevet från skogscentralen 

– ofta helt onödigt 

MÅNGA SKOGSÄGARE HAR I VÅR FÅTT ETT BREV FRÅN SKOGS- 

CENTRALEN MED EN FÖRFRÅGAN SOM GÄLLER FÖRNYELSEAV- 

VERKNINGAR UTFÖRDA ÅR 2002. FÖR MÅNGA SKOGSÄGARE 

KOMMER DET HÄR BREVET SOM EN ÖVERRASKNING. 

EEnligt 

forstmästare Henry 

Schneider på Kustens skogscentral 

skickas breven till 

skogsägare som anmält 

en förnyelseavverkning till 

skogscentralen år 2002 och 

inte ännu har meddelat skogscentralen 

om att förnyelsearbetena 

har utförts. Enligt 

skogslagen är det markägarens 

skyldighet att se till att 

arbetena utförs och att meddela 

skogscentralen om detta. 

Skogscentralen vill påminna 

markägarna om detta innan 

tidsfristen går ut. 

Anläggningsåtgärder – vad 

är det? 

Enligt skogslagen ska anläggningsåtgärderna 

på en förnyelseyta 

som skogsodlas, dvs. 

där förnyelsen sker genom 

plantering eller sådd, vara utförda 

tre år efter att förnyelseavverkningen 

avslutades eller 

fem år efter att den påbörjades. 

Ordet anläggningsåtgärder 

är en term från skogslagen. 

Konkret betyder det att 

planteringen eller sådden ska 

vara utförd och likaså eftervården. 

Eftervården betyder 

att det på ytan inte får finnas 

gräs och sly som stör plantornas 

utveckling. 

På en yta som förnyas på 

naturlig väg ska anläggningsåtgärderna 

vara utförda fem år 

efter att avverkningen avslutades. 

Vid naturlig förnyelse betyder 

anläggningsåtgärderna 

att ytan är hyggesrensad och 

markberedd. 

Glömska ofta orsak till att 

påminnelse skickas ut 

Enligt Schneider är det vanligt 

att skogsägarens ombud, 

skogsvårdsföreningen, skogsreviret 

eller en firma, sköter 

om att anläggningsåtgärderna 

utförs och att anmälan om anläggande 

sänds till skogscentralen. 

Om avverkningen och 

förnyelsearbetena sköts av 

två eller flera organisationer 

kan anmälan lättare glömmas 

bort. 

Vid naturlig förnyelse är risken 

större att anmälan glöms 

bort. Då är inte ombudet lika 

aktivt med i de fortsatta arbetena. 

Hyggesrensningen gör 

många skogsägare på egen 

hand och för markberedningen 

anlitas en entreprenör. 

– I åttio procent av de fall 

då vi skickar ut en påminnelse 

har skogsägaren eller 

hans ombud bara glömt bort 

att meddela att anläggningsåtgärderna 

är utförda, säger 

Henry Schneider. Det finns 

också en hel del fall där den 

planerade förnyelseavverkningen 

aldrig har utförts, vilket 

i våra uppgifter ser ut som 

om förnyelsearbetena inte utförts 

i och med att vi inte fått 

information om saken. 

De flesta brev hade inte 

behövts 

– När tidsfristen enligt skogslagen 

löpt ut är den slutliga listan 

över skogsägare som inte 

har utfört sina åligganden 

26 

gällande anläggningsåtgärder 

mycket kort. Endast ett tiotal 

skogsägare finns på den listan. 

– De brev som skogscentralen 

skickat ut i vår gäller avverkningsanmälningar 

som inkommit 

till skogscentralen år 

2002. Skogsägaren har ännu 

ett helt år på sig att plantera 

ytan om det är fråga om en 

kalavverkning. Om det är en 

naturlig förnyelse har han ett 

år på sig att hyggesrensa ytan 

och låta markbereda den. 

Myndighetssak om tidsfristen 

har löpt ut 

– Med den här påminnelsen 

vill vi upplysa skogsägaren 

om att den tidsfrist som 

skogslagen anger för förnyelsearbetena 

håller på att ta 

slut. Om det uppdagas förnyelseytor 

som inte har en etablerad 

plantskog inom den tid 

som skogslagen anger blir det 

fråga om ett myndighetsärende, 

som är en allvarligare sak. 

Det här vill vi undvika genom 

våra påminnelser. 

Skogsfackmännen får också 

en påminnelse 

– Vi har nu skickat ut brev av 

det här slaget de fyra senaste 

åren. Innan vi skickar ut våra 

påminnelser till skogsägare, 

informerar vi skogsvårdsföreningarna, 

skogsreviret och 

firmor om saken. Det här 

tillvägagångssättet har fått ett 

gott mottagande bland skogsfackmän. 

Skogsfackmännen 

blir påminda om ärendet 

innan skogsägaren hinner ta 

kontakt på basis av det brev 

han får. I och med att breven 

skickades ut i februari-mars 

hinner man ännu göra plantbeställningar 

detta år i de fall 

då arbetena inte har gjorts. 

Skogsägaren kan inte överflytta 

sitt ansvar 

– Många skogsägare är helt 

omedvetna om att en anmälan 

om anläggande av plantbestånd 

skall göras, då deras 

ombud har skött saken klanderfritt. 

Men i samband med 

personalomställningar kan 

något arbete bli på hälft eller 

ogjort. Ansvaret för att meddela 

skogscentralen om att anläggningsåtgärderna 

är utförda 

vilar på skogsägaren, det kan 

inte överflyttas på någon annan, 

säger Henry Schneider. 

År 2002 inkom till Kustens 

skogscentral anmälan om användning 

av skog gällande 

förnyelseavverkningar för 

sammanlagt 7.000 hektar. I 

mars i år visade skogscentralens 

uppföljningssystem att 

meddelande om att anläggningsåtgärderna 

var utförda 

saknades för 1.800 hektar. ❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

Virkespriser 

Vänta inte med planerade 

förnyelseavverkningar 

Timmerpriserna är nu på en sådan nivå att skogsägare som planerar 

förnyelseavverkningar ska göra slag i saken. Nu lönar det 

sig inte att spekulera och invänta ännu bättre priser. 

Beträffande massaved finns det ännu prisförväntningar. Med 

tanke på att gallringsvirkets betydelse kommer att öka, borde 

skogsindustrin nu höja massavedspriserna för att ge rätta signaler 

åt skogsägare. ❍ 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment 

ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt 

mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits 

överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i 

leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje 

vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda 

skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av 

privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer 

och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens 

egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 

86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Statistiken täcker bäst östra 

Finland och sämst västra och norra Finland. Utanför materialet är små och 

medelstora sågar. 

De virkespris som anges per skogscentrals område och för hela landet är ett 

vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. 

Om virkesmängden för något sortiment på en skogscentrals område vid 

rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , anges inget pris 

(..). Om mängden är 0 m 3 , anges (-) som pris. ❍ 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då 

köparen har hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

27 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

Räntor – hot eller 

DE ÄLDSTA KÄNDA RÄNTORNA HÖR HEMMA I GAMLA EGYP- 

TEN. HÄR ANVÄNDE MAN SIG AV EN RÄNTEFOT OM HELA 

33 %. MAN UTGICK IFRÅN ATT EN KALVS VÄRDE VAR 1/3 AV 

KONS OCH DÅ KON FICK EN KALV PER ÅR BLEV AVKASTNINGEN 

33 %. 

I vårt land har vi länge levt 

med räntor kring 10 % och 

från den nivån vidare till dagens 

räntor kring 3 %. Räntorna 

har alltid varit ett viktigt 

styrinstrument för att hjälpa 

till att styra sysselsättning 

och priser. Enbart ryktet och 

spekulationer gällande kommande 

förändringar påverkar 

människors beteende. Dagens 

små ränteförhöjningar 

påverkar uppenbarligen människors 

beteende i högre grad 

än vad den obetydliga ekonomiska 

belastningen skulle 

förutsätta. Vi har således en 

psykologisk effekt inbakad i 

varje ränteförändring och en 

spekulation om framtiden. 

Olika räntor 

Den vanligaste räntan i dagens 

Finland är vår 12 månaders 

euribor. Till denna ränta 

binds bl.a. de flesta bostadslånen. 

Räntan får en ny notering 

en gång per år. Den är idag ca 

3,30 % och har stigit med ungefär 

1 % på ett år. Bankernas 

marginaler, som i bästa fall 

kan vara 0, 3 %, tillkommer. 

Den som vill ha sitt bostadslån 

knutet till en ränta som är 

fast under en längre period 

bör välja en 5 eller 10 års 

ränta. 5 års räntan kostar utan 

marginal ca 3,8 % och 10 års 

Ekonomi 

räntan ca 4 % (5,1 % i USA). 

3 månaders euribor är lägre 

och står på nivån 2,85 %. 

Det högre priset för de långa 

räntorna skall dels ses som en 

försäkringsavgift och dels som 

en prognos över den framtida 

ränteutvecklingen. 

Utöver ovanstående räntor 

använder sig bankerna av 

sina egna primeräntor, som i 

stort följer den allmänna räntenivån. 

Primeräntorna brukar 

dock röra sig något trögare 

än euriborräntorna och i det 

långa loppet bli lite dyrare. 

Den internationella ekonomin 

lever i takt med USA´s 

Fed-ränta, som står på nivån 

4,75 %. Bl.a lever aktiebörserna 

i takt med denna siffra. 

Sannolikt kommer man ytterligare 

att genomföra försiktiga 

förhöjningar för att bromsa 

inflationen. 

Sverige kör med både egen 

valuta och egna räntor. I praktiken 

innebär detta att man 

kan styra sin ekonomi med 

hjälp av dessa instrument, 

men samtidigt är man sårbarare 

för yttre spekulationer. 

Svenskarna har hållit sin ränta 

0,5 % under ECB räntan som 

är 2,5 %. 

På detta vis har man kunnat 

hålla ett lågt värde på 

kronan och kunnat stärka bl.a 

28 

den svenska träförädlingsindustrins 

konkurrenskraft. 

I Finland har vi små möjligheter 

att påverka den europeiska 

räntenivån. Istället får 

vi försöka anpassa oss och 

försöka uppskatta den kommande 

ränteutvecklingen. 

I Japan har man en längre 

tid rört sig med räntor kring 0 

%. För tillfället ser det dock 

ut som om Japans ekonomi 

skulle börja repa sig och att 

man även här kan överväga 

försiktiga räntehöjningar. 

Låntagare 

Både för företag och privathushåll 

utgör låntagandet en 

tro på framtiden. Man räknar 

med att framtida inkomster 

skall klara av både kapitalet 

och räntorna. En ofta dold 

hjälp har man fått av inflationen, 

som under vissa perioder 

varit betydande och ibland 

t.o.m större än räntekostnaden. 

Från dagens låga räntenivå 

bör man således avdraga 

inflationen (ca 2%) varvid 

realräntan blir i det närmaste 

obefintlig. Med dessa siffror 

som bakgrund kan man 

konstatera att en investering 

som ger t.ex 5 % i avkastning 

borde klara dagens räntor. 

Önskar man få en buffert för 

kommande räntehöjningar 

och amorteringar bör avkastningskravet 

vara större. Om 

låntagaren är i den lyckliga 

situationen att endast halva 

investeringen täcks med extern 

finansiering blir situationen 

betydligt bättre. Med 

denna modell åstadkommes 

dels en buffert mot komman- 

de räntehöjningar och dels ett 

kassaflöde för amorteringar. 

För bostads-och fastighetsinvesterare 

gäller det ytterligare 

att försöka undvika att investera 

i objekt, som sjunker i 

värde. Värdeminskning kan 

bero dels på tekniska problem 

och dels på olyckligt valt läge. 

Den som använder sin kredit 

till placeringar i värdepapper 

har en risk som dels hör ihop 

med enskilda företags utveckling 

och dels med de allmänna 

konjunkturerna. Låntagaren 

bör i dessa fall gardera sig 

så att räntor och amorteringar 

inte är bundna till på förhand 

fastslagna realiseringar. Placeringstiden 

bör således kunna 

vara flexibel trots att lånet har 

ett fast program. 

Placerare 

Depositioner har i vårt land 

varit en mycket omtyckt sparform 

trots att avkastningen 

ofta varit dålig. Depositionerna 

har upplevts som trygga 

och enkla och har ofta favoriserats 

av skattemyndigheterna. 

De låga räntorna under 

de senaste åren har dock fått 

många att börja söka andra 

bättre avkastande alternativ. 

De låga räntorna har gjort 

att kapitalet sökt sig till fastigheter 

och värdepapper där 

man uppnått betydligt bättre 

avkastning. 

De stigande räntorna kommer 

uppenbarligen att något 

öka intresset för depositioner 

och räntefonder. De långa 

räntefonderna bör man dock 

undvika emedan deras värde 

sjunker då räntorna börjar

möjlighet? 

stiga. Detta beror på att de 

bakomliggande räntepapprens 

börskurser sjunker då 

det kommer ut på marknaden 

nya lån med bättre ränta. 

Fastighetsplaceringar som 

jobbar med låg avkastning är 

speciellt känsliga för räntehöjningar. 

Ofta bygger avkastningen 

på det egna kapitalet, 

att man har tillgång till extern 

finansiering till låg kostnad. 

Uppkommer det plötsligt en 

situation där det externa kapitalet 

börjar kosta t.ex 6 % förlorar 

man denna effekt och avkastningen 

blir dålig om man 

inte kan kompensera sig med 

betydande hyreshöjningar. 

Framtiden 

Vi är uppenbart inne i en period 

med stigande räntor. Hur 

högt vi kommer att gå vet 

ingen, men allt tyder på att 

uppgången kommer att bli 

behärskad. För Europas del 

har man spekulerat om att 

ECB räntan kunde stiga till 3,5 

% under en period om 2 år. I 

USA ligger Fed redan på nivån 

4,75 % och sannolikheten för 

ytterligare förhöjningar är stor. 

Den försiktige borde i sin 

egna kalkyler utgå från minst 

5 % och med denna siffra som 

hjälp kontrollera sina investeringsplaner. 

Det finns ett klart behov att 

minska på kreditefterfrågan 

och att dämpa bostadpriserna 

och inflationsrisken. För detta 

är en förhöjd ränta effektiv 

både som kostnadspost och 

som skrämselvapen. Eventuella 

avdragsförändringar i beskattningen 

bör även beaktas. 

❍ 

HÄR MÄTS ÅRLIGA RÄNTAN PÅ VIRKESKAPITALET. 

29 

TEXT: 

CHRISTIAN HILDÉN

Köp & sälj ”Markberedar-Ove är visst förtjust i dig, 

eller va?!” 

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och 

familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som 

villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska 

anknyta till skog och skogssektorn. 

Utrymmet per annons är begränsat och får omfatta högst fyra 

textrader. Det betyder högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. 

mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan 

och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & 

sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda 

annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, 

Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med 

smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 

050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare 

utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, 

tfn 050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar 

utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i 

Vasa och Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom 

Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 

050 598 3149 eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. 

Skog, tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i 

Vasanejden, tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra 

Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom 

Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, 

MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Besiktning, vård och fällning av träd m.m. i Östnyland, Ab 

Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. 

• Specialavverkningar som t.ex. upphuggning av väg- och 

dikeslinjer utförs i Östnyland, SkogsJanne, tfn 040 567 3196. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport 

med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

30 

Utnämningar 

Forststyrelsens generaldirektör Jan Heino har valts till styrelseordförande 

för den nygrundade organisationen för statliga 

skogar inom EU, European State Forest Association eller EUS- 

TAFOR, med huvudkontor i Bryssel. ❍ 

Kvaliteten vid 

gallringar bättre 

Skogscentralerna granskade i fjol första gången drivningskvaliteten 

efter energivedsgallringar. Granskningar utfördes på sammanlagt 

100 objekt. På dessa objekt granskas samma saker som 

i vanliga gallringar. 

Vid energivedsgallringar var körstråkens avstånd och bredd 

ungefär på motsvarande nivå som vid vanliga gallringar. Däremot 

förekommer det mera skador på träd och på terrängen. 

Beståndens täthet, sly och undervegetation som begränsar sikten 

bidrar till att energivedsgallringar är svårare att genomföra 

än vanliga gallringar. 

Antalet träd efter energivedsgallringen var på en god nivå. 

I tallbestånd var trädens antal omkring 1 100 stammar/ha, 

i granbestånd 1 050 stammar/ha och i vårtbjörkbestånd 960 

stammar/ha. Av alla granskade objekt fanns det på 42 procent 

någonting att anmärka om och tre procent var felaktigt utförda. 

Det finns alltså fortfarande rum för förbättring. De vanligaste 

orsakerna till anmärkningar var träd- och terrängskador och 

gallringsintensiteten. 

Övriga gallringar bättre 

I fjol var endast 2,6 procent av de gallrade objekten felaktigt 

utförda. För en femtedel av objekten gavs en anmärkning. Tack 

vare maskinernas utveckling och ett aktivt kvalitetsarbete har 

till exempel skador på träd minskat. Avstånden mellan körstråken 

var i fjol det kortaste någonsin under den 12 år långa 

granskningsperioden. ❍

Febernedsättande bark i 

vide 

ASPIRIN, SOM VI ALLA KÄN- 

NER TILL, HAR SITT URSPRUNG 

I PILTRÄDET SOM HÖR TILL 

SAMMA VÄXTSLÄKTE SOM VIDE 

OCH SÄLG. NU ÄR FINSKA 

FORSKARE INSTÄLLDA PÅ ATT 

TA FRAM FÖRÄDLADE ARTER 

AV SÄLG OCH VIDE SOM INNE- 

HÅLLER TIO GÅNGER STÖRRE 

HALTER AV DEN AKTIVA HAL- 

TEN I ASPIRIN ELLLER ACETYL- 

SALICYLSYRA OCH UTVECKLA 

ODLINGSMETODER. 

Pilträdet och framför allt dess 

bark har använts som läkemedel 

sedan urminnes tid. 

Enligt myterna började det 

med själva läkekonstens fader 

Hippokrates på den grekiska 

ön Kos. För 2500 år sedan 

beskrev han att han använde 

en dryck baserad på pilträdets 

bark för att behandla feber 

och smärta. 

Pilträd och älgört i nyckeroll 

På 1830-talet lyckades man i 

Tyskland isolera en substans 

ur pilbark. Pilsläktet heter på 

latin Salix och därför döpte 

man substansen till salicin. 

Till släktet Salix hör förutom 

pilträden även vide och sälg. 

Några år senare lyckades 

man framställa salicylsyra ur 

salicin. 

Liknande substanser hittade 

man också i andra växter, 

bl.a. älgört. Substansen från 

älgört döptes till spirein, då 

älgörtens vetenskapliga namn 

vid den här tiden var Spirea 

ulmaria. 

År 1876 upptäckte man att 

salicylsyra var bra mot reumatisk 

värk. En vanlig biverkning 

var problem med magen. En 

VIDE OCH SÄLG ÄR HUVUDROLLSINNEHAVARE I UTVECKLINGEN AV 

LÄKEMEDEL MOT HUVUDVÄRK. 

tysk kemist, vars far led av 

såväl reumatisk värk som 

magproblem av salicylsyran, 

började experimentera. Han 

lyckades på kemisk väg modifiera 

salicylsyran till acetylsalicylsyra 

varpå faderns 

magproblem minskade. 

De första djurförsöken 

med aspirin 

På läkemdelsföretaget där kemisten 

var anställd prövade 

man nu substansen på djur, 

vilket lär ha varit första gången 

som djurförsök gjordes vid 

en läkemedelsindustri. 

När man sedan gick över 

till människor fann man att 

substansen var bra mot inte 

bara reumatisk värk utan även 

annan värk som t.ex. huvudvärk. 

När substansen skulle lanseras 

på marknaden ville man 

ha ett bra namn. Det blev aspirin. 

A från acetyl och spirin 

från spirein. 

Aspirin lika välkänt som Ikea 

Acetylsalicylsyra är idag ett 

av våra vanligaste läkemedel 

31 

mot värk. Nu har man även 

funnit alternativ användning 

för acetylsalicylsyra. Man 

vet att den fungerar som ett 

blodförtunnande medel och 

därigenom förebygger blodproppar. 

Aspirin har sedan början av 

1900-talet varit ett av de mest 

framgångsrika varumärkena 

inom läkemedelsindustrin. 

Inom loppet av några år var 

Aspirin välkänt i hela världen. 

Aspirin är ett varumärke 

i samma klass som Coca Cola 

och Ikea. 

Aktiva forskare i Finland 

Nya forskningar visar att de 

naturliga substanser som finns 

i pilträdets bark inte irriterar 

magen. Substanserna finns 

i bark och blad, men inte i 

veden i stam och kvistar. 

Skogsforskningsinstitutet 

undersöker nu tillsammans 

med forskare vid universitet 

i Joensuu användningen av 

växter som hör till släktet Salix, 

vide och sälg, inom medicin. 

Under arbete är flera doktorsavhandlingar 

kring odling 

och uttag av dessa växter för 

Att dricka pilbarkste är en gammal beprövad huskur vid förkylning, 

influensa och lättare huvudvärk. 

Låt 1–2 teskedar finhackad pilbark få ett hastigt uppkok i 2 

dl vatten. Låt svalna och sila efter fem minuter. Man dricker 

en kopp 3–5 gånger om dagen vid behov. 

Källa: www.ortblomman.com 

läkemedelstillverkning. 

Det är stora skillnader mellan 

olika arter av vide och 

sälg. Speciellt svartvide innehåller 

stora halter av den aktiva 

substansen som ger acetylsalicylsyra. 

Det är en stor utmaning för 

forskare att utveckla metoder 

som gör att den viktiga substansen 

inte förstörs under 

transporten från odlingsplatsen 

till fabriken. 

Vårt klimat gör att vår sälg 

och vide innehåller höga halter. 

Halten är högst på våren 

och sommaren. Genom rätt 

urval, korsningar och rätt odlingsmetod 

tror forskarna att 

man kan tiodubbla halten. De 

tror att odling av sälg och vide 

för läkemedelsframställning 

blir lönande i Finland. 

Vilken nytta har växterna av 

”aspirin”? 

Det är ännu höjt i dunkel 

vilken nytta pilträd, sälg och 

vide har av att de innehåller 

en substans som lindrar 

människans huvudvärk. Forskarna 

antar att de behöver 

den för att försvara sig mot 

insektgnag. ❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

Skogsvårdsföreningar: 

Jeppo skogsvårdsförening r.f. 

Östra Jeppovägen 22 

66850 JEPPO 

Tfn 0400-265 424 

jeppo.svf@agrolink.fi 

Kimitonejdens skogsvårdsförening r.f. 

Smålandsvägen 3 

25700 KIMITO 

Tfn (02) 421 120, 

040-5903122, 0400-880253 

kimitonejdens.svf@ebaana.net 

Korsnäs Skogsvårdsförening 

Vikingvägen 14 

66200 KORSNÄS 

Tfn (06) 364 1456 

svf@korsnas.mhy.fi 

Kristinestads skogsvårdsförening 

Lappfjärdsvägen 729 

64300 Lappfjärd 

Tfn (06) 222 2008 

svf@kristinestad.mhy.fi 

Sideby områdeskontor 

Sidebyvägen 685 

64490 Sideby 

Tfn (06) 222 5688 

svf@kristinestad.mhy.fi 

Malax skogsvårdsförening 

Magasinvägen 2 

66100 MALAX 

Tfn (06) 365 1169 

svf@malax.mhy.fi 

Nykarleby skogsvårdsförening 

Nygårdsvägen 5 

66900 NYKARLEBY 

Tfn (06) 722 1510 

svf@nykarleby.mhy.fi 

Munsala områdeskontor 

Södra Munsalavägen 8 B 

66950 MUNSALA 

Tfn (06) 764 1328 

svf@nykarleby.mhy.fi 

Pörtom skogsvårdsförening r.f. 

Centrumvägen 15 

66270 PÖRTOM 

Tfn (06) 366 1499, 0400-561 343 

portom.svf@agrolink.fi 

Skogsvårdsföreningen Norrskog 

Bärklarsvägen 3 

68810 YTTERESSE 

Tfn 020 413 7920 

svf.norrskog@norrskog.mhy.fi 

Karleby områdeskontor 

Hakalaxgatan 41 

67100 KARLEBY 

Tfn 020 413 7929 


Kronoby områdeskontor 

Kronobyvägen 8 

68500 KRONOBY 

Tfn 020 413 7928 


Larsmo områdeskontor 

Näsvägen 2 D 

68560 EUGMO 

Tfn 020 413 7926 


Oravais områdeskontor 

Masugnsvägen 2 

66800 ORAVAIS 

Tfn 020 413 7925 



Söderskog 

Kvarngatan 15 

65100 VASA 

Tfn 020 413 7910 

svf@soderskog.mhy.fi 

Närpes områdeskontor 

Östragränden 4 

64200 NÄRPES 

Tfn 020 413 7917, 020 413 7918 

svf@soderskog.mhy.fi 


Södra skogsreviret rf. 

Mannerheimgatan 9-11 A 

06100 BORGÅ 

Tfn (019) 580 993 

borga@revir.org 

Ekenäs kontoret 

Formansallén 2 

10600 EKENÄS 

Tfn (019) 241 5800 

ekenas@revir.org 

Esbo kontoret 

Esbogatan 4 

02770 ESBO 

Tfn (09) 855 0044 

esbo@revir.org 

Lovisa kontoret 

Drottninggatan 9 

07900 LOVISA 

Tfn (019) 509 014 

lovisa@revir.org 

Terjärv 

skogsvårdsförening r.f. 

Södra Terjärvvägen 9 

68700 TERJÄRV 

Tfn (06) 867 5465 

terjarv.svf@agrolink.fi 

Väståbolands 


Köpmansgatan 5 

21600 PARGAS 

Tfn (02) 458 5366, 0400-526 615 

tom.engstrom@pp2.inet.fi 

Vörå-Maxmo 


Vöråvägen 38 

66600 VÖRÅ 

Tfn (06) 383 2085, (06) 345 0123 

voramaxmo.svf@agrolink.fi 

Ålands 

skogsvårdsförening 

Ålands landsbygdscentrum 

Jomalagårdsväg 17-5 

22150 Jomala 

Tfn (018) 329 636 

svf@landsbygd.aland.fi 

Övermark 


Vasavägen 1615 

64610 ÖVERMARK 

Tfn (06) 225 3566, 0500-628 702 

overmark.svf@agrolink.fi

PDF 1,9 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?