November - Skogsbruket

Skogs bruket 10|2012 

Skyddskläder 

för hårt jobb i skogen 

Lär dig vässa kedjan 

Lagra virket rätt – undvik böter 

Svaveldirektiv hotar investeringar

Skogs 

bruket 10|2012 

Skyddskläder 

för hårt jobb i skogen 

Lär dig vässa kedjan 

Lagra virket rätt – undvik böter 

Svaveldirektiv hotar investeringar 

2 Skogsbruket 10/2012 

i detta nummer 

6 SKOGENS GIGANTER 

De första motorsågarna vägde mera än skogshuggaren. 

8 VÄLJ RÄTT BLAND SKYDDSKLÄDERNA 

Skogsbruket guidar dig i ett snårigt urval. Också billiga kläder kan 

vara bra. 

10 SKOGSMASKINER PÅ SPARLÅGA 

Lågkonjunkturen bromsar utvecklingen för företagare. 

12 LAGRA VIRKET RÄTT! 

Virkestravar får inte placeras så att de försämrar trafiksäkerheten. 

15 TALLSTOCK – JA TACK 

Nu vill virkesköparna i hela landet ha tall. Skogsbruket har pejlat 

marknaden. 

17 SVAVELDIREKTIV HOTAR INVESTERINGAR 

EU:s svaveldirektiv kan bli en black om foten för finländsk export 

och minska investerarnas intresse för vår skogsindustri. 

19 BIOBRÄNSLE GER MERA DIESELAVGASER 

När Helsingfors Energi börjar använda pelletar som bränsle ökar 

lastbilstransporterna till kraftverken våldsamt. 

22 DE JOBBAR I SIN EGEN SKOG 

Ulf och Kristina Vest är intresserade av sin skog och gallrar själva. 

24 UPP TILL BEVIS! 

Henrik Nylund i Purmo har 40 år bakom sig i skogsbranschen. 

Pensionering och generationsskifte är förestående. 

OMSLAGSBILD: HuSqvArnA 

8 

10 

19 

FOTO: vErSOWOOD FOTO: MArIA LInDÉn FOTO: HuSqvArnA

Skogs 

bruket 

OBunDEn SPECIALTIDnInG FÖr 

SKOGSÄGArE I FInLAnDS SvEnSKBYGD 

nr 10/2012 . OKTOBEr . ÅrGÅnG 82 

www.skogsbruket.fi 

utgivare FÖrEnInGEn FÖr 

SKOGSKuLTur rF 

nOrrA JÄrnvÄGSGATAn 21 B 

00100 HELSInGFOrS 

tfn 029 432 6000 

fornamn.efternamn@tapio.fi 

redaktion 

Chefredaktör Johnny Sved 

tfn 0400-967 648 

redaktionschef Gerd Mattsson-Turku 

tfn 0500-718 256 

Tf. redaktionssekr. Peter nordling 

tfn 050-559 5778 

redaktör Maria Lindén 

tfn 0400-327 159 

Medarbetare Helena Forsgård 

tfn 018-155 50 

helena@vikan.ax 

nina Jungell 

tfn 050-378 6954 

nina.jungell@gmail.com 

Marianne Palmgren 

marianne.palmgren@pp.inet.fi 

Siv Karlsson 

tfn 040-678 6689 

siv.vesterlund@gmail.com 

Bertel Widjeskog 

tfn 0500-888 530 

bergine@multi.fi 

Annonsförsäljning 

Oy nordinfo Ab 

Mats Almqvist 

tfn 040-548 5316 

mats.almqvist@nordinfo.fi 

Adressförändringar och prenumerationer 

Margita Törnroth 

tfn 040-522 0770 

margita.tornroth@nordinfo.fi 

Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %) 

Helårsprenumeration (11 nr) 

49 euro i Finland 

49 euro i Sverige 

53 euro i övriga länder (moms 0 %) 

Halvårsprenumeration (6 nr) 

30 euro i Finland 

30 euro i Sverige 

33 euro i övriga länder (moms 0 %) 

ISSn 0037-6434 

Layout och 

ombrytning Oy nordinfo Ab, Maj-Len roos 

Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå 

Papper Tidningen trycks på 

PEFC-certifierat papper 

LEDArEn 

9.10.2012 

Oaxaca, Mexico 

KAN FINLAND LOCKA TILL SIG KAPITAL? 

SKOGSINDUSTRIN är sedan flera årtionden global. Det är framförallt den 

kemiska industrin med cellulosa, papper och kartong som globaliserats. 

Våra skogsbolag har gett sig ut i världen och investerat i produktion i flera 

världsdelar. 

Det har nog gjorts investeringar i Finland de senaste tjugo åren, men 

ser man till helheten har vi en skoglig kapitalflykt. Tyngdpunkten i de finländska 

bolagens investeringar har varit i utlandet. Kapitalet, som tjänats 

in i Finland, har gått till nya pappersfabriker i Asien där marknaderna 

växer och till effektiva skogsplantager och cellulosafabriker i Sydamerika. 

Samtidigt som finländska bolag investerat i utlandet har de sålt ut en 

del av sina fabriker i Finland till utländska bolag. Vi har alltså fått in en del 

nya aktörer i Finland. De syns inte på virkesmarknaden då de inte byggt 

upp egna anskaffningsorganisationer utan köper sin råvara av de etablerade 

finländska bolagen. Nykomlingarna har inte investerat i ny kapacitet, 

men det utländska kapitalet har säkert räddat en del av fabrikerna. 

Efter flera fabriksnedläggningar börjar producentorganisationerna nu 

bli oroliga för om det kommer att finnas en marknad för den massaved 

som skogsägarna producerar i framtiden. Om det inte finns avsättning för 

massaveden kommer också sågindustrin att få problem då den får svårare 

att få avsättning för sina sidoprodukter. 

Det kan låta som en helgalen idé att börja marknadsföra den ledande 

skogsnationen Finland som ett intressant alternativ för internationella investerare. 

Det måste ju vara fullt i Finland eftersom vår industri gått in för 

tunga investeringar utomlands, eller så är det bara för dyrt att verka i Finland. 

Det är ändå en idé som producenterna nu på allvar för fram. 

Det finns mer virke än vår industri kan ta hand om idag, så visst skulle 

det finnas plats för nyetableringar. Virkesmarknaden i Finland är välutvecklad 

och fungerande och vi har en färdigt utbyggd infrastruktur med 

skogsvägar, järnvägar och hamnar. Vi har ett välutbyggt elnät och trygg 

och garanterad elproduktion. Landet är politiskt stabilt, skogsbruk och avverkningar 

är accepterade av allmänheten, vi har ärliga myndigheter, fungerande 

regelverk och mycket liten korruption. 

Vi kan rada upp otroligt många fördelar för hugade investerare. För att 

övertyga omvärlden om att det finns plats för nya bolag och ledig råvara 

för ny industri i Finland behövs det garanterat en massiv informationskampanj. 

Dessutom behövs en kraftig uppbackning av myndigheterna för 

att garantera skattevillkor som står sig på en global marknad. 

Jag är övertygad om att vi har alla förutsättningar som behövs för att 

konkurrera om nya investeringar. Frågan är om vi kan övertyga andra om 

samma sak. 

JOHNNY SVED 

johnny.sved@tapio.fi 

Skogsbruket 10/2012 3

Visste du att... 

Spillkråkan sägs föra med sig jaktlycka. 

Det är bara en av sägnerna om spillkråkan. 

Spillkråkans svarta och röda färg 

sades förr också båda krig, ibland sjukdom 

och till och med död. 

I Finland har spillkråkan varit en viktig 

fågel för jägarna. när jägaren hade med 

sig ett huvud av en spillkråka klarade han 

sig bättre i skogen; han gick inte vilse och 

hörde hundskallet bättre. 

viktigast var spillkråkan vid björnjakt. 

Förr trodde man att spillkråkan hörde till 

samma släkte som björnen och människan. 

Om en björn hade dödat boskap, 

skulle man ta tre köttbitar av det döda 

djuret. Bitarna skulle sedan placeras i ett 

hål som spillkråkan gjort och hålet skulle 

täppas till med en altapp. • 

FOTO: PIXMAC 

Eukalyptusträdet, som också kallas feberträdet, 

ursprungligen kommer från 

Australien där det kan bli över 100 meter 

högt. Aboriginerna började kalla det feberträdet, 

då de märkte att malariafebern 

mattades av i skogar med eukalyptusträd. 

Den verkliga orsaken till att eukalyptusträden 

hade en positiv effekt på malaria 

torde vara att träden tog upp stora 

mängder vatten och därmed torkade 

sumpmarkerna, där malariamyggorna 

förökade sig, ut. 

En didgeridoo, det uråldriga australiska 

blåsinstrumentet som spelas av aboriginerna, 

gjordes ursprungligen alltid av 

eukalyptusträ, av en stam eller kvist. En 

”äkta” didgeridoo ska vara urholkad av 

termiter. • 

en nyligen gjord enkätundersökning 

I bland 1 200 arkitekter i Storbritannien, 

Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien och 

Holland frågade man vilka material som 

kommer att öka eller minska de närmste 

fem åren. 


FOTO: BOErI STuDIO 

Skog på höjden 

Milano byggs två våningshus i betong, 

I 76 respektive 110 meter höga. De 

kommer att ha träd planterade på balkongerna. 

Det blir sammanlagt en hektar 

skogsmark per hus. 

Botaniker har arbetat ett par år med 

att välja ut lämpliga träd, buskar, blommor 

och markvegetation. Omkring 900 

träd ska planteras i varje hus. Träden 

kommer att vara 3, 6 eller 9 meter höga. 

Mannen bakom projektet är arkitekt 

Stefano Boeri. 

Arkitekter väljer trä Svaret var entydigt, trä kommer att öka 

starkt. 

I Storbritannien uppgav 59 procent av 

arkitekterna att ”wooden frame” kommer 

att öka medan endast 5 procent ser en 

minskning och i Frankrike såg hela 70 pro- 

Fördelarna med ett hus av det här 

slaget är enligt Boeri att växterna renar 

luften från damm och skapar ett behagligt 

mikroklimat. Träden ger också ett 

naturligt solskydd. 

Priset för lägenheterna är omkring 

9 000 euro per kvadratmeter. De minsta 

lägenheterna är 80 kvadratmeter och de 

största omkring 200 kvadratmeter. • 

Läkande groblad net groblad användes redan i de medel- 

Groblad har använts som medicinalväxt 

i många århundraden och forna 

tiders kloka gummor lade groblad på sår. 

nu bekräftar en avhandling av Muhammad 

Zubair vid Sveriges lantbruksuniversitet, 

SLu, att de gjorde alldeles rätt. 

Positiva effekter av groblad har påvisats 

både med odlade celler av människa 

och med sår på grisöron. nya sårläkningsprodukter 

är målet med forskningsprojektet. 

Hänvisningar till grobladets sårläkande 

egenskaper finns i antika grekiska 

skrifter och i William Shakespeares 

romeo och Julia. växten har haft en viktig 

plats även i nordisk folkmedicin och nam- 

tida läkeböckerna. 

Groblad innehåller många kemiska 

substanser som kan ha betydelse för 

sårläkning. Muhammad Zubair och hans 

kollegor har inriktat 

sig på växtens 

fenolämnen. • 

FOTO: PIXMAC 

cent en ökning. Även i de andra länderna, 

Spanien undantaget, har arkitekterna angivit 

mycket höga tal för ”wooden frame”. 

Detta bådar gott när det väl vänder för 

byggandet i Europa. •

Ekoturismen kan rädda 

unika skogsmiljöer 

Den växande ekoturismen har potential 

att hjälpa eller stjälpa hotade 

skogar. 

På senare tid har Fns livsmedels- och 

lantbruksorganisation FAO bistått med 

tekniskt stöd för utveckling av ekoturism 

som en del av hållbar skogsförvaltning i 

bl.a. Egypten, Filippinerna, Laos, Tunisien 

och på flera öar i Stilla havet. 

Ekoturism kan motivera lokalsamhällen 

att bevara skog och djurliv. när lokalbefolkningen 

får arbete och inkomster av 

ekoturismen, minskar sannolikheten för 

att naturresurser förstörs genom ohållbar 

exploatering. 

Ekoturismen kännetecknas av ett ansvarsfullt 

resande till naturområden där 

bevarandet av naturen står i fokus. Den är 

en av de snabbast växande delarna inom 

turistnäringen världen över och ökar med 

mer än 20 procent per år, vilket är två till 

Exklusivt badkar av alm 

Anders Ölund i Laholm i Sverige är 

unik. Han tillverkar möbler och köksoch 

badrumsinredningar av svensk alm. 

Bland det exklusivaste han har gjort finns 

badkar och liggstolar. 

– virket jag använder kommer mestadels 

från almar som vuxit som alléträd 

och gårdsträd. Jag köper hela stockar som 

jag själv sågar och torkar. Det almvirke 

tre gånger snabbare än den totala turismnäringen. 

Generellt sett är ekoturism mycket 

förmånligare än massturism för lokala aktörer. 

när det gäller all-inclusive-resor går 

normalt endast 20 procent av inkomsterna 

till lokala företag, resten går till flygbolag, 

hotell och stora turistföretag. Lokalt 

förankrad ekoturism, som också använder 

sig av lokal arbetskraft, kan återföra upp 

till 95 procent av vinsterna till den lokala 

ekonomin. 

Turismen har klarat sig relativt bra under 

den globala lågkonjunkturen. Andelen 

internationella turister som åker till 

utvecklingsländer stiger markant. 

– Många människor har den inställningen 

att ”det gäller att passa på att se det 

medan det fortfarande finns kvar” när de 

besöker hotade djur- och naturområden, 

säger Patrik Durst på FAO. • 

som används i Sverige kommer i regel 

från uSA, där alm odlas i kommersiellt 

syfte, berättar Anders Ölund. 

Badkaren som Anders tillverkar väger 75 

kilo. Träet är mättat med olja för att tåla 

användning. 

– Alm kallas även den svenska valnöten. 

Det är ett mycket starkt, vackert 

ådrigt träslag. • 

Bävern kan dyka 

15 minuter 

En skrämd bäver kan simma under 

vattenytan med en hastighet av cirka 

två meter per sekund, skriver tidningen 

Svensk Jakt. 

Hur länge en bäver kan stanna under 

vattnet har diskuterats. Lars Wilson, som 

studerat bävrar, konstaterade att en bäver 

vid normal aktivitet under vatten kommer 

upp till ytan för att andas ungefär var 

femte minut. 

En skrämd bäver kan däremot ligga 

och trycka på bottnen upp till 15 minuter. 

Att bävern klarar sig så länge utan att 

andas beror på att flera av dess kroppsfunktioner 

har anpassats till ett liv i 

vatten. Blodtrycket sänks och hjärtat slår 

långsammare. Blodtillförseln till hjärnan, 

som är mest känslig för syrebrist, 

bibehålls dock genom omfördelning av 

blodströmmen. • 

FOTO: PIXMAC 

Har du flyttat? 

via webben, www.skogsbruket.fi, 

gör du snabbt adressförändringen. 


Skogens giganter 

Motorsågen har tappat vikt som 

få. Den första motorsågen vägde 

120 kilo. 

Arbor räknas som den första motorsågen. 

Den tillverkades i Åbo åren 1916–1920. 

Så här skriver Turun Sanomat om Arbor 

1920: ”Arbor, den flyttbara motorsågen, 

kunde i går beskådas hos tillverkaren. 

På lite under en minut kapade sågen, som 

har en 2,5 hk bensinmotor, en nästan halv 

meter grov trädstam. Sågen väger omkring 

hundra kilo och därför är det rätt lätt att förflytta 

den i skogen, speciellt vintertid när 

den kan placeras på ett underlag byggt på 

ett par skidor. På en timme fäller Arbor omkring 

femton stammar i skogen. Sågen kostar 

cirka 6 000 mark och den säljs i Åbo av 

handelsman J.E. Sunden.” 

Arbor vägde 120 kilo. Enbart motorn, 

som var tvåcylindrig, vägde 42 kilo. Sågen 

var nästan 1,6 meter lång. Svärdet var 76 

centimeter långt och 6–12 centimeter brett. 

Det finns uppgifter om att närmare 100 

Arbor varit i bruk i Finland. 

De första, någorlunda användbara motorsågarna, 

kom från USA i slutet av 1940-talet. 

Det var bensindrivna tvåmanssågar som 

vägde omkring 40 kilo. Sågarna var lönsamma 

att använda endast i mycket grov skog. 

Det skulle dröja till 1950-talet innan motorsågen 

gjorde sitt intåg i skogarna på allvar. 

Nu kom de första enmanssågarna; tunga, 

klumpiga och dyra i inköp. De hade flottörförgasare, 

som gjorde att svärdet eller förgasaren 

måste vridas 90 grader vid övergång 

från fällning till kapning. 

Småningom utvecklades sågar med 

membranförgasare som är okänsliga för 

lutning. 


Comet, som tillverkades i Sverige, introducerades 

i Finland 1951. Comet var extremt 

lätt jämfört med andra samtida sågar. 

Den vägde 8 kilo och hade en 3 hästkrafters 

motor. Svärdet var 46 centimeter långt. 

Motorn var av semidieseltyp med tändrör 

och den gick att köra på oljeblandad 

bensin, fotogen och diesel. I instruktionsboken 

står det att oljeblandningen ska vara 

30 procent de första tre timmarna. I fortsättningen 

ska 10 procent olja tillsättas vid 

dieseldrift och 14 procent vid bensin- och 

fotogendrift. 

Vid start värmdes tändröret upp med 

en inbyggd propangasbrännare. Efter tjugo 

Comet. 

MOTORSÅGSMUSEUM 

sekunders förvärmning var sågen klar för 

start. Det främre handtaget fungerade som 

gasbehållare och det rymde gas för drygt 

hundra starter. 

Vid demonstrationer visades ofta hur Comet 

startade även efter att ha doppats helt i 

vatten. Efter ett vattendopp togs den upp och 

tömdes på vatten. Därefter tändes propangasbrännaren 

och sågen startades som vanligt, 

vilket var otänkbart med andra sågar. 

Comet såldes till Jonsered 1954. • 

TEXT: GErD MATTSSOn-TurKu 

FOTO: LuSTO 

Gamla motorsågar finns utställda i bl.a. Gårdskulla Gårds museum i Sjundeå. I 

museet finns ett hundratal sågar, de flesta från 1950- och 1960-talet, men även 

en Arbor från 1918. 

Lusto, Finlands skogsmuseum, beläget i Punkaharju, har 120 motorsågar utställda, 

från den äldsta Arbor till dagens lättviktare. I Lusto finns också många 

gamla skogsmaskiner såsom en skogsdikesplog från slutet av 1950-talet. Den 

väger 4,5 ton. 

Arbor.

Skärp 

sågens kedja 

– då mår både du 

och sågen bättre 

Motorsågskedjorna håller mer och 

mer på att bli en slit- och slängprodukt, 

men genom rätt filning 

kan du förlänga kedjans livslängd. 

Att lära sig vässa kedjan är ingen 

omöjlighet då det finns både tydliga 

instruktioner och bra hjälpmedel 

att tillgå. 

Kedjan kan vässas på fri hand, med olika typers 

filningsmallar eller med hjälp av slipmaskiner. 

Det är viktigt att hålla reda på av 

hurudan typ kedjan är för att du ska kunna 

välja rätt sorts fil. Greppet om filen är också 

viktigt. 

– Att fila motorsågskedjan är ett samspel 

mellan vinklar. Vinklarna kan dessutom variera 

beroende på vad sågen skall användas 

till och hurdan kedjetyp det är, förklarar 

Kjell Selenius som arbetar som lektor 

på skogsutbildningen inom Axxell. 

Selenius rekommenderar att en ovan motorsågsägare 

börjar med att lära sig vässa 

med hjälp av en mall för att sedan gå över 

till att vässa på fri hand. 

– Kom ihåg att mallen också slits och behöver 

bytas ut med jämna mellanrum. 

FILA VID VARJE TANKING 

Om du låter det gå alltför lång tid mellan 

vässningarna blir jobbet större och du tappar 

lätt koncentrationen om filningen tar 

alltför lång tid. 

– Jag lär mina elever att fila vid varje 

tankning. På så sätt hålls kedjan vass och 

arbetet blir inte för stort. Ifall du filat fel går 

det oftast att rätta till med en ny filning. Ris- 

Ta för vana att fila sågen vid varje tankning. 

ken finns dock att kedjan lättare brister på 

grund av felaktig vässning. En dålig kedja 

sliter dessutom på sågen och kan orsaka vibrationer 

som är till skada för den som hanterar 

motorsågen. 

Kedjans hållbarhet varierar beroende på 

t.ex. årstid och det trädslag som sågas. Kedjans 

totala livslängd kan du förlänga genom 

att växla mellan två eller flera kedjor. 

ALLA KAN LÄRA SIG FILA 

– Det finns mycket bra handböcker och tydliga 

instruktionsvideon på internet, berättar 

Selenius. 

I takt med att erfarenheten blir större 

växer känslan för när vässningen har lyckats. 

Med blotta ögat ser du på kedjan att 

den är vass genom att eggen på kedjan inte 

syns. Senast vid användningen av sågen 

märker du om filningen lyckats. • 

TEXT: SIv KArLSSOn 

FÖR DEN LATA 

PowerSharp är ett användarvänligt 

precisionsverktyg för vässning av 

motorsågskedjan på tre sekunder. 

Verktyget består av en specialkedja 

och en vässare som monteras på 

svärdspetsen. 

När kedjan blir slö handlar vässningen 

om att enkelt sätta vässaren 

på svärdet och pressa spetsen av vässaren 

mot till exempel en stubbe ett 

par sekunder. 

Powersharp passar till de vanligaste 

motorsågarna och de eldrivna 

sågarna, bl.a. Husqvarna, Jonsered, 

Stihl och Partner. Priset för kedja och 

vässare är ungefär 40 euro. 


ArBETSHÄLSOInSTITuTET TTL 

SÅGSKYDD I TEST 

vid tester körs motorsågskedjan i full 

hastighet med 1,5 kilos tryck mot 

byxbenet, som finns på en testrigg. 

Efter 0,1 sekund ska motorsågskedjan 

tvärstanna med kugghjulen fulla 

av långa fibrer. Fibrer från det insydda 

sågskyddet dras ut ur tyget så fibertrasslet 

hinner inte gå långt längs 

sågsvärdet innan det blir stopp i maskinen. 

Arbetshälsoinstitutet TTL är en av 

de organisationer som utför tester av 

det här slaget i Finland. 


Skogsarbetarens skyddskläder 

har utvecklats enormt. 

Tack vare nya fibermaterial 

har sågskyddet i byxor, 

handskar och stövlar blivit 

lättare och varmare. 

Priserna på skyddsbyxor för skogsarbete varierar 

kraftigt. De billigaste får skogsägaren 

för knappt 100 euro medan priset på de dyraste 

klättrar en bra bit över 300 euro. Enligt 

Mikko Riikilä, som jobbar på Metsälehti 

och testar skyddsutrustning och motorsågar, 

har de dyraste skyddsbyxorna inga 

klara fördelar. 

– Sågskyddet i byxorna ska klara hastigheter 

på minst 20 meter per sekund och det 

gör även de billigare. Alla byxor, handskar 

och stövlar med sågskydd som är CE-märkta, 

har klarat testet. Fördelen med de dyrare 

byxorna är att de sitter bättre på kroppen. 

Som skogsägare kan du dra av kostnaderna 

för skyddskläder i skogsbeskattningen. 

Du kan göra avdrag även fastän du inte 

har inkomster från skogsbruket samma år 

som du köper skyddskläderna. 

FINESSER KOSTAR 

Uittokalusto kommer inom kort ut med Aucor 

skyddskläder, där stor vikt har fästs vid 

att kläderna ska andas. Det är viktigare än 

att kläderna helt skyddar mot regn och annan 

nederbörd. 

Tyget i Aucor-kläderna har en vattenavstötande 

yta, medan insidan tar upp och 

Billigt 

kan ock 

avger svett. Axelpartiet på blusarna har ett 

annat tyg på insidan. Det känns torrt och 

varmt även när det är genomvått. 

Mikko Riikilä har testat Husqvarnas 

motsvarande kläder, Technical Extrem. 

Priset för skyddsbyxor och skyddsblus 

är omkring 650 euro. För mindre än 

hälften av det priset kan man köpa traditionella 

skyddsbyxor och skyddsblus. 

– Fördelen med de dyrare kläderna är 

att de är av stretchtyg som ger en behaglig 

passform, säger Riikilä. Störst nytta gör 

stretchtyget i byxorna. Det är lätt att gå med 

dem även när de blir våta. De skyddar inte 

mot väta, men andas bra. 

Byxorna är så lätta och smidiga att de 

också passar för den som ska röja. Midjan 

går att justera med hjälp av kardborreband, 

vilket gör att byxan sitter perfekt och bekvämt 

i alla situationer. Krokar nere i nedre 

delen av byxbenen fäster byxan vid kängan 

och förhindrar att byxorna glider upp. 

– Lönar det sig att köpa dyra skyddskläder? 

Något entydigt svar finns inte. Jag har 

förstått att skyddskläder i den dyrare prisklassen 

i första hand är avsedda för lite mera 

välsituerade skogsägare som sysslar med 

skogsvårdsarbeten. Speciellt i Sverige är det 

här en stor grupp. Jag tvivlar på att en yrkeshuggare 

med bra dagsförtjänst viker in 

till en affär som säljer dessa kläder när han 

får sin lön ens för att prova dem.

skydd 

så vara bra 

SKÖTSEL AV SKYDDSBYxOR 

Det är fibrerna i sågskyddsbyxan 

som trasslar in sig i kedjan och 

minskar farten om olyckan skulle 

vara framme. För att fungera 

krävs det att byxan sköts. Här 

är några råd: 

• Tvätta byxan regelbundet. 

• Byt ut byxan om sågskyddsfibrerna 

dragits ut. 

• Repor i yttertyget 

kan lagas, men 

skyddsfibrerna får 

inte sys eller 

limmas ihop 

med 

yttertyget. 

STÖVLAR ELLER KÄNGOR 

Många skogsarbetare har valt 

att använda skyddskängor i 

stället för skyddsstövlar under 

barmarksperioden. På vintern 

är stövlar bättre, då snö tränger 

in i skaften på kängor. 

Enligt Riikilä gäller samma 

sak för skyddskängor som för 

skyddsbyxor. De dyraste är inte 

alltid de bästa. Han har i höst testat 

Husqvarnas sågskyddskänga 

Classic som kostar omkring 180 

euro och den dyra kängan Technical 

24 som kostar över 300 euro. 

– Classic kängan är helt ok. På 

pappret ser det ut som om det skulle 

vara stor skillnad i hur bra kängorna 

skyddar mot regn och vatten. Technical 

har ett Gore Tex-liknande membran medan 

Classic har ett Cambrelle-foder som är 

vattenavstötande. 

– I praktiken släppte ingen av kängorna 

igenom vatten när jag steg i en vattenpöl. 

När det är vått i skogen blir fötterna våta 

i kängor som har skaft, då vatten och snö 

tränger in i skaften. 

Oberoende av prisklass räcker det länge 

att torka läderkängor. De torkar inte över en 

natt i rumstemperatur. Det gör däremot en 

gummistövel. 

– Nackdelen med Classic är att greppet 

inte är så bra i stenig terräng. Vilken är bättre? 

Om jag skulle vara yrkeshuggare och ofta 

jobba i skogar där det är blött, skulle jag 

köpa Technical. Om jag skulle vara skogsägare, 

och främst utföra skogsvårdsarbeten, 

skulle jag troligen välja de lättare och billigare 

Classic. • 


FOTO: HAnnu JAuHIAInEn, HuSqvArnA 

OCH uITTOKALuSTO 


Efter en 10 till 12 timmars arbetsdag på tallmon i Karis återstår det att smörja maskinen och tanka den klar för följande arbetsdag. 

Skogsmaskinerna 

går på sparlåga 

Claes Enberg är skogsmaskinföretagare 

i Ingå och kör för närvarande 

sin avverkningsmaskin i ett 

skift. Arbetssituationen är sådan 

att maskinen under senare år stått 

i medeltal två till tre månader per 

år. Med den arbetsmängden finns 

det inte utrymme att anställa en 

chaufför. 

Ecologs maskin är effektiv och kunde lätt gå 

i två skift om det bara fanns tillräckligt med 

arbete. För närvarande samarbetar Claes 

Enberg med företagaren och skogsbruksingenjören 

Johan Träskman som vid behov 

kör Enbergs avverkningsmaskin, men 

också skogstraktor. 

– Att ha en samarbetspartner är otroligt 

viktigt, säger Enberg. 

Han är mycket nöjd med samarbetet och 


det är utgående från Träskmans egen önskan 

som de har ett samarbetsavtal och inte 

ett anställningsförhållande. Johan Träskman 

är skogsbruksingenjör och Enberg säger 

att det är bra att kunna också teorin 

bakom skogsbruksåtgärderna. Vid behov 

drar han också igång motorsågen. 

ANSTÄLLER OM FLERA UPPDRAG 

Enberg säger att han inte är främmande för 

att anställa en chaufför vid rätt marknadsläge 

och om rätt person uppenbarar sig. Just 

nu är läget inte det rätta. För att en tredje 

person skulle kunna sysselsättas i företaget, 

borde verkningsgraden stiga till 100 procent 

för skogstraktorn. Nu är verkningsgraden 

50–60 procent. 

Timpengen för maskinföretagaren blir 

bättre ju bättre stämplingsposten är. Just nu 

pressas taxorna och Enberg säger att kollegerna 

i mellersta och norra Finland är verk- 

ligt hårt utsatta och lojaliteten inom branschen 

ställvis svag. Själv är han rätt nöjd 

med läget i västra Nyland. Här finns ingen 

väldig överkapacitet, men fler uppdrag 

skulle han ändå gärna se. 

Den produktiva Ecolog-maskinen klarar 

i medeltal upp till 1 000 stammar per 

arbetsskift. Variationen mellan stämplingsposterna 

är ändå stor. Om avverkningsytan 

är förröjd och terrängen är enkel 

kommer man upp till höga produktivitetssiffror. 

Så fort sikten försämras eller 

terrängen är svår sjunker produktiviteten. 

Enberg vill därför inte gå ut med någon kubikmetermängd 

som han avverkar per dag, 

variationerna är så stora och konkurrensen 

så hård på marknaden att företagaren är 

rädd för att pressa priserna ytterligare. 

KONJUNKTUREN STOPPAR MASKINEN 

Enberg är inte bunden till något av skogs-

olagen utan arbetar nästan till hundra procent 

för Södra skogsreviret. Det är svårt att 

fylla upp med ströjobb utöver detta. Små 

uppdrag som kan sparas till en lugn dag 

kan han åta sig. 

– Vi har stått tre månader hittills i år, vilket 

delvis torde bero på lågkonjunktur. Pauserna 

är främst under menförestid. Vid tidigare 

lågkonjunkturer har vår verkningsgrad 

varit 80–90 procent, vilket vittnar om en 

väl fungerande virkeshandel, säger Enberg. 

Valet av Ecolog motiverar Enberg med att 

han anser att maskinen är tekniskt överlägsen 

och att också användarbekvämligheten 

vinner över konkurrenternas. Han medger 

själv att han knappast skulle jobba i skogen 

om det inte vore för maskinerna. Den teknikintresserade 

företagaren och agrologen 

har själv tillsammans med ett lokalt metallföretag 

i tiderna byggt upp en helt egen 

skogsmaskin. Nu kör han med Ecologs avverkningsmaskin 

i medeltal i tre år innan 

han byter till en ny. 

– Jag har också kört en Ecolog med finländskt 

avverkningsaggregat, men den nuvarande 

maskinen är helt och hållet en Ecolog. 

Den nuvarande maskinen är Enbergs 

fjärde Ecolog. Tidigare har han kört både 

SkogsJan och Caterpillar. 

Maskinen har både starkare motor och 

starkare lastare än konkurrenternas. Den 

steglöst svängande hytten gör arbetet bekvämt. 

Pendelarmar gör att maskinens 

markhöjd kan höjas och sänkas från marknivå 

upp till 1,20 meter. Därför är maskinen 

den mest terrängdugliga på marknaden. 

Motlut eller sidolut med upp till en 

meters höjdskillnad mellan hjulen utgör inte 

ett problem för maskinen. Det är de tekniska 

detaljerna och utvecklingen av dessa 

Skogsmaskinföretagaren Claes Enberg skulle gärna ha högre användningsgrad på sina 

maskiner. 

som lockar Enberg att byta maskin rätt ofta. 

LÅNGA DAGAR MED EFFEKTIV MASKIN 

Eftersom maskinen är effektiv har Enberg 

märkt att det är bra att ha två förare. Då kan 

maskinen användas fullt ut när två pigga 

chaufförer kör normala skift. Om man kör 

med en man blir dagarna långa och produktiviteten 

sjunker genast. 

– Trots att jag inte själv märker det blir 

jag trött och arbetstakten sackar. Då det 

finns arbetstillfällen är det bra att ha en 

samarbetspartner som kan ta vid efter åtta 

timmars arbete. 

– Med en person är arbetsskiftet i regel 

12 timmar men när vi är två som kör 

blir det i stället två effektiva arbetspass på 

8–9 timmar. Efter 9 timmar intensivt arbete 

märker man nog att man inte längre klarar 

av att knipa in tid på de små arbetsmomenten 

som ett fullt effektivt arbete skulle 

kräva. 

Dagens maskiner binder mycket kapital 

och det gör att en maskinföretagare måste 

få ihop minst 2 000 timmar per år för att 

uppnå lönsamhet. 

– Jag har kört med rätt korta byten de 

senaste åren eftersom jag gärna vill hänga 

med i den tekniska utvecklingen. Under de 

senaste åren har maskinerna fått nya egenskaper 

som jag har velat pröva. Efter tre år 

eller 6 000 timmar har jag bytt maskin, säger 

Enberg. • 

TEXT OCH FOTO: MArIA LInDÉn 

Ecologs avverkningsaggregat har välskyddade 

slangar. Bolaget är ensamt på marknaden 

med att ge 5 års eller 10 000 timmars 

garanti på hydraulslangarna. 


Lagra 

virket rätt! 

virkestravar placeras ofta intill allmänna 

vägar trots att det är förbjudet. 

Det beror främst på att det 

kan vara svårt att hitta en lämplig 

lagerplats. Den bästa lösningen är 

att bygga en tillfällig anslutning. 

Vi befinner oss på en allmän väg, en stamväg 

i Närpes. Kjell Huldén, skogsvårdsinstruktör 

vid Skogsvårdsföreningen Österbotten 

i Närpes behövde inte söka länge för att 

hitta virkestravar som har lagrats felaktigt. 

– Här är ett exempel, se själv. Virkesklamparna 

når över vägkanten. Det är förbjudet 

att lagra virke så här nära vägen. Det 

här är farligt i synnerhet om två bilar möts 

här, säger Kjell Huldén. 

TRAFIKFARA 

Fallet som Huldén förevisar i Närpes bryter 

mot en rad olika föreskrifter. I synnerhet 

mot den att travarna inte får placeras för 

nära vägen så att de blir en trafikfara. I och 

med att den punkten inte uppfylls bryter 

man samtidigt mot en hel del andra. 


– Här finns inte tillräckligt med plats för 

att lasta virket och transportera bort det. 

Så här kommer virkesbilen att stå på vägen 

när virket ska lastas, vilket är förbjudet, förklarar 

han. 

Huldén kan inte uttala sig om vem som 

har det yttersta ansvaret för lagringen av 

virket i enskilda fall. Men enligt honom är 

det i allmänhet virkesköparen som ansvarar 

för att virket lagras lagenligt. 

– Om en skogsägare säljer virke på rot åt 

en virkesköpare är det bolaget som tar hand 

om avverkningen och i slutändan också om 

lagringen. Men om en skogsägare avverkar 

själv och säljer på leverans är det han som 

ska se till att lagringen av virket sker på rätt 

sätt, säger Huldén. 

– Om det skulle ske en trafikolycka i 

samband med att virket har lagrats fel är det 

upp till rätten att besluta vem som har det 

yttersta ansvaret. Och jag kan tänka mig att 

det skulle kunna ta tid att reda ut vem som 

är skyldig om det uppstår en tvist. 

SITUATIONEN HAR FÖRBÄTTRATS 

Huldén anser dock att situationen har för- 

bättrats de senaste åren. 

– Det verkar som om skogsägare, virkesköpare 

och andra aktörer inom kedjan har 

blivit upplysta om problematiken. Hela kedjan 

verkar bättre informerad så det är inte lika 

vanligt numera att virkestravar placeras 

för nära riks- och stamvägar. 

Men hur motverkas problemet om själva 

lagringen av virket är ett problem, det 

vill säga att det inte finns lämpliga platser? 

– Det bästa sättet är att bygga en anslutning 

invid en riks- eller stamväg, anser Huldén. 

Han kör längs riksväg åtta, som plöjer 

genom hela Österbotten. Längs vägen finns 

en hel del anslutningar. 

– Som du ser finns det många anslutningar 

och det är vanligt att bygga en sådan 

vid en större avverkning, där virkesuttaget 

är 300 kubikmeter eller mera. Här kan 

virkesbilen backa in och lasta virket utan att 

utgöra en trafikfara, förklarar han. 

BYGG EN TILLFÄLLIG ANSLUTNING 

Det är vanligtvis virkesköparen som ansöker 

om tillstånd av vägverket för att bygga 

en tillfällig anslutning för lagring av virke.

De här virkestravarna har placerats för nära vägkanten, konstaterar Kjell Huldén, 

skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten i Närpes. 

Men det bästa för skogsägaren på lång sikt 

är att vara alert och ansöka om tillstånd för 

en permanent anslutning om vägverket planerar 

en vägförbättring. 

– Då lönar det sig att ta kontakt med 

NTM-centralen och se om det går att få tillstånd 

att bygga en anslutning. Senast den 

här riksvägen förbättrades tog vägverket 

bort några anslutningar, men byggde också 

nya. 

– Men många skogsägare är inte medvetna 

om den här möjligheten, säger Huldén. 

Enligt Kaj Mattsson som övervakar allmänna 

vägar i Österbotten för NTM-centralen, 

räcker det med en muntlig överenskom- 

melse för att få tillstånd för en tillfällig anslutning. 

Är det fråga om en permanent anslutning, 

som markägaren eller flera ägare 

själva bekostar, krävs en ansökan. 

Markägarna kan fylla i ett formulär och 

skicka det till NTM-centralen. Ansökan kostar 

cirka 160 euro och det tar drygt två veckor 

för att få ett svar. 

– Vi arbetar enligt direktiv för hur tätt det 

får vara mellan anslutningarna och längs 

riksvägar har vi de senaste åren strävat efter 

att få bort onödiga anslutningar som inte 

längre används, säger han. • 

TEXT OCH FOTO: CHrISTOFFEr THOMASFOLK 

vad 

säger 

polisen? 

Virkestravar intill vägar på vägavsnitt där 

det finns dubbla gula mittlinjer är ingen 

ovanlig syn. Tidningen Skogsbruket frågade 

överkommissarie Bengt Renlund vid 

Östra Nylands polisinrättning i Borgå vad 

poliserna gör när de ser en virkestrave på 

en sådan plats. 

– När en polispatrull kör förbi en sådan 

plats, kan det nog bli en diskussion i bilen 

om hur vidaretransporten ska gå till utan att 

man bryter mot trafikreglerna. Men någon 

åtgärd från polisens sida blir det inte i det 

här skedet, säger Bengt Renlund. 

– Men om där står en virkesbil, som lastar 

virket när polispatrullen kommer till 

platsen, är det en helt annan sak. Om polisen 

inte är kontaktad i förväg blir det böter, 

säger Renlund. 

Enligt honom kan chauffören eller den 

som äger virket lösa problemet på två sätt. 

– Om det inte har funnits någon annan 

plats att lagra virket på, kan chauffören eller 

virkesägaren kontakta polisen och be om 

trafikdirigering för den tid som lastningen 

pågår. I mån av möjlighet ställer vi upp, 

men anhållan ska komma i god tid, helst 

ett par veckor innan virket ska köras bort. 

Det här är en tjänst utöver det normala polisarbetet 

och polisen tar betalt för det. 

– Chauffören kan också tillsammans 

med en medhjälpare sköta trafikdirigeringen. 

Men polisen ska i det fallet vara informerad 

om saken i förväg. 

En heldragen gul linje betyder att det är 

förbjudet för fordon att med något hjul köra 

till vänster om denna linje. 

Renlund säger avslutningsvis att det inte 

hör till medborgarnas plikt att anmäla till 

polisen om felaktigt placerade virkestravar. 

– Jag är själv skogsägare och jobbar i 

egen skog, så jag vet att det finns situationer 

när det helt enkelt saknas platser för 

virkeslagring och då är vägkanten den enda 

möjligheten. • 



ingbarkning 

kräver noggrannhet 

ringbarkning av asp före kalavverkning 

är ett bra sätt att sätta 

stopp för aspens otroliga förmåga 

att bilda rotskott i plantskogen. 

När ringbarkningen sker i god tid, omkring 

fem år innan avverkningen ska utföras, hinner 

asparna dö och bildar inte längre några 

rotskott. I annat fall ger en kalavverkning 

en enorm mängd rotskott som är mycket besvärliga 

att bekämpa i plantskogen. 

RÖTTERNA DÖR AV NÄRINGSBRIST 

Vid ringbarkningen avlägsnas ytterbarken 

och den vita inre delen av barken, det s.k. 

bastlagret, noggrant. Veden innanför får inte 

skadas alltför mycket. Målet med ringbarkningen 

är att förhindra att rötterna får näring 

från trädkronan, men tillåta att trädkronan 

får vatten från rötterna via de yttersta årsring- 

En ringbarkad asp dör först i toppen. Bladen 

är gröna den första sommaren efter 

ringbarkningen, men börjar bli rödaktiga 

den andra sommaren. Mycket stora aspar 

kräver till och med fem år innan de är helt 

döda från rot till topp. 


Inget bast får bli kvar vid ringbarkningen. Annars kan det levande bastet bilda en brygga 

över bältet såsom på fotot. Då dör inte aspen. 

arna i stamveden. Utan näring dör rötterna 

inom några år utan att bilda rotskott. 

Du utför ringbarkningen snabbast med 

motorsåg. En gammal regel säger att det 

barkfria bältet runt stammen ska vara lika 

brett som stammens diameter. 

Människan har blivit latare och allt oftare 

ser man ringbarkade aspar där det barkfria 

bältet runt stammen är för smalt, inte 

bredare är svärdet på motorsågen. Inte att 

undra på att asparna inte dör fastän de sägs 

vara ringbarkade. 

Stammarna på gamla stora aspar är ofta 

ojämna med djupa fåror. Med smala bälten 

är det möjligt att lite bast blir kvar i fåror. 

Då börjar aspen bilda ny ved, bast och 

bark, och under en sommar kan aspen bilda 

en brygga över bältet, som transporterar 

tillräckligt med näring för rötterna. Aspen 

lider, men den överlever. 

Vid en ringbarkning måste du vara noggrann. 

När du har ett brett barkfritt bälte 

kan du kontrollera att du inte lämnat kvar 

några enhetliga bastzoner som kan bilda en 

brygga över såret. 

LÄMNA HÖGSTUBBAR 

I en oavverkad skog står döda stora aspar 

länge kvar. Stammen kan stå i årtionden 

medan de allra klenaste kvistarna faller 

ner inom ett par år. Grövre kvistar börjar 

smulas sönder från spetsen och även toppen 

kan brista. 

Men efter en kalavverkning knäcks även 

ganska nyligen döda aspstammar snabbt. 

Om kalavverkningsytan redan är planterad, 

kan stora mängder plantor bli under aspen 

och därmed skadas. 

Om du vill bevara stående död ved för 

fåglar och annan flora och fauna, ska du 

vid kalavverkningen låta kapa döda aspar 

på fem meters höjd. Sådana högstubbar tål 

hård vind och kan stå kvar i årtionden till 

glädje för många arter. 

Den övre delen kan du lämna kvar i skogen. 

Naturen gör ingen skillnad på om du 

har gjort lågor, döda stammar som ligger 

på marken, med maskin eller låtit vinden 

göra det. • 

TEXT OCH FOTO: MATTI KÄrKKÄInEn

Det här 

vill virkesköparna ha 

Tallstock efterfrågas i hela landet 

medan behovet av andra sortiment 

varierar beroende på område. 

Skogsbruket kollade läget 

bland virkesköpare runt om i landet. 

UPM Skog – Janne Seilo, 

regiondirektör i Österbotten och 

Tero Nieminen, 

regiondirektör i västra Finland: 

– Vi köper alla virkessortiment och i synnerhet 

förnyelseavverkningar som inte kräver 

vinterföre. Efterfrågan är bra och nu hoppas 

vi att virkeshandeln ska bli livligare. I 

nuläget finns det inga sortiment som vi inte 

skulle köpa. 

– Marknaden för skogsindustriprodukter 

påverkar vilka sortiment som efterfrågas. 

Eftersom UPM är en global aktör har vi 

stora möjligheter att köpa olika slags virke. 

Metsä Group – Thomas Sundqvist, 

distriktschef i Vasa: 

– Speciellt är vi intresserade av förnyelseavverkningar 

med mycket tallstock och gallringar 

som kan avverkas ännu i höst. Björkmassaved 

vill vi gärna ha och vi köper den 

gärna på leverans. Även energivedsgallringar 

intresserar och likaså grot och stubbar. 

Däremot är björkfanerstock inte lika eftertraktad 

och det beror på marknadsläget för 

faner. 

– Skogsägarnas intresse att sälja virke är 

i år inte lika stort som det har varit tidigare, 

men ändå är utbudet rätt bra och verkar vara 

på stigande. Konjunkturerna inverkar alltid 

på vilka virkessortiment som är efterfrågade. 

Markens bärighet på avverkningsobjekten 

har större inverkan sett ur säsongsperspektiv. 

Metsä Group – Jan Wasström, 

virkesköpare i Ingå-Sjundeå: 

– Efterfrågan är störst på avverkningsobjekt 

som kan avverkas sommartid. I synnerhet 

tallstock, björkmassaved och energived är 

mycket eftertraktade. Vi har haft en jämn 

efterfrågan på alla virkessortiment och virkeshandeln 

överlag har varit bra i Lojodistriktet. 

Utbudet på virke har också varit 

relativt bra. 

Stora Enso – Peter Nyman, 

anskaffningsförman i Vasa: 

– För närvarande köper vi alla virkessortiment, 

men efterfrågan är störst på tallstock 

och granmassavedsdominerade skogar som 

kan avverkas i höst. Utbudet har varit en 

aning svagt efter semesterperioden, men nu 

ser virkeshandeln ut att ta fart igen. 

– Med tanke på årets sista kvartal köper 

vi alla sortiment som kan avverkas ännu 

i år. Behovet i början av nästa år är ännu 

svårt att förutse, men prognoserna för åtminstone 

gransågvaran är inte allt för ljusa 

på grund av den ekonomiska recessionens 

inverkan på Stora Ensos viktigaste exportmarknader. 

– Behovet av olika virkessortiment styrs 

helt av industrins behov av virkesråvara. 

Köpbehovet utgår från det och det påverkas 

även av redan köpta virkessortiment som 

finns i rotstående lager och färdigt upparbetat 

och lagrat vid väg. Med andra ord är inte 

säsongen och konjunkturen avgörande utan 

fabrikernas förbrukning av virkesråvara. 

Stora Enso – Glenn Westerholm, 

Helsingfors anskaffningsteam: 

– Det finns efterfrågan på alla typer av 

stämplingsposter, i synnerhet sådana som 

vi kan avverka sommartid och under menföresperioden. 

Vi är intresserade av både förnyelseavverkningar 

och gallringar. Högst på 

listan står tallstock, men utbudet är knappt 

för närvarande. Efterfrågan på all massaved, 

speciellt björkmassaved, är också bra, likaså 

olika på typer av skogsbränsle. 

– Gällande gransågvara har vi nu en 

svacka, men den är förhoppningsvis snabbt 

övergående. Vi köper virke på längre sikt så 

konjunktursvängningarna är inte så skarpa 

för oss, men vid längre recessioner inverkar 

det främst på efterfrågan på timmer. För övrigt 

har vi haft jämnt behov av alla virkessortiment 

under hela året. 

EPM-Metsä – Timo Hongisto verkställande 

direktör i Österbotten och södra 

Österbotten: 

– Vi är intresserade av alla typer av stämplingsposter. 

För närvarande är efterfrågan 

störst på talldominerade gallringar och energivedsobjekt. 

Vi köper också sparrar med 

en medeldiameter på 10–12 centimeter som 

ett extra virkessortiment vid rotköp. 

– Vår nya såg Mylly & Korpi i Lappo har 

inlett sin verksamhet och det har skapat efterfrågan 

framför allt på småstock. Behovet 

av björksågvara och därigenom också 

av björkvirke är däremot litet för närvarande. 

Efterfrågan på granstock beror nu helt 

på hur efterfrågan för sågvaror utvecklas. 

Junnikkalan saha – Sören Dahlvik, 

anskaffningsförman i Österbotten: 

– Skogar som kan avverkas nu under hösten 

intresserar oss, och helst vill vi ha tallstock, 

men även granstock behövs. Just nu 

har vi inget behov av förstagallringar eller 

gallringar i björkdominerade bestånd. 

– Utbudet på virke varierar beroende på 

område, men virkeshandeln kunde vara livligare. 

Vårt behov av granstock följer långt 

de inhemska husfabrikernas säsong. Behovet 

av tallstock är jämnare året om, men behovet 

är något större vintertid. 

Wide Skog Ab – Roger Wide, 

vd och virkesuppköpare i östra Nyland: 

– Vi köper alla virkessortiment året om, undantaget 

är juli månad då de flesta sågverk 

håller stängt. Den allmänna rädslan för en 

drastisk nedgång i ekonomin i Europa gör 

att de stora virkesanvändarna i Finland för 

tillfället är extra noga med att ha små lager 

av färdigt avverkat virke. 

– Läget gör att det kan förekomma kortare 

stopp på virkesmottagningar och transporterna 

till fabriker och sågverk. Men på 

årsnivå är behovet av virke stabilt och därför 

är det viktigt att skogsägarna är aktiva 

och avverkar och sköter sin skog regelbundet. 

• 

TEXT: CHrISTOFFEr THOMASFOLK 


Energiveden 

kan ge huvudbry 

Det kan vara svårt att avgöra om 

priset på grot och stubbar och annan 

energived är dåligt eller bra. 

Måtten och betalningsgrunderna 

är många. 

Begär vid avverkningen ett tydligt pris, då är 

det lätt att jämföra mellan olika köpare. Priserna 

angivna i euro/m³ är lättast att jämföra 

eftersom kubikmeter är den måttenhet 

som används vid försäljning av massaved 

och timmer. Andra vanliga måttenheter är 

euro/hektar, euro/lös-m³ och euro/flis-m³. 

De två sistnämnda anger samma sak. 

ENERGIMÄNGDEN I ETT TRÄD 

Stammen utgör ofta bara drygt hälften av 

hela biomassan i ett träd. Vid avverkning 

utan skogsbränsleuttag blir därför mycket 

biomassa kvar i skogen. 

Stubben utgör ungefär 20 procent av biomassan. 

Andelen kvistar är större på ett li- 


tet träd och större på gran än på tall. På gran 

är andelen kvistar i medeltal 30 procent och 

på tall 20 procent. 

En stor gran med en diameter på 30–35 

centimeter kan leverera omkring 3 300 kWh 

energi om stam, stubbe och kvistar används 

som bränsle. Det räcker då med 4–5 stora 

granar för att klara uppvärmningen av ett 

normalt egnahemshus under ett år. 

VIKTIGT ATT TA MED 

Om du säljer energived är det viktigt att du 

ser till att det i virkeshandelskontraktet också 

preciseras bl.a. när betalningen ska ske, 

när energiveden ska vara bortkörd eller flisad 

och vem som ansöker om statsstöd ifall 

uttaget av energived omfattas av lagen om 

finansiering av hållbart skogsbruk. 

Se till att den maximala lagringstiden är 

två år, även för stubbar. Då finns det ytterst 

liten risk för att sporer från rotrötesvampen 

kan sprida sig från upptagna granstubbar 

till friska träd i grannskapet. 

Köpare Stubbar Grot Klenvirke 

från 

ungskogar 

Biowatti 

Carl Rundberg, 

Åland 

C. Falck, 

östra Nyland 

gratis markberedning 

efter stubbrytning 

Agroenergi, 

– euro/flis-‐m³ euro/m³ eller 

sydkusten 

euro/flis-‐m³ 

Hakevuori, 

– euro/m³ eller euro/m³ eller 

östra Nyland 

euro/flis-‐m³ euro/flis-‐m³ 

Överrötskadad 

gran 

euro/m³ euro/m³ euro/m³ 

– euro/hektar euro/flis-‐m³ euro/m³ 

– euro/flis-‐m³ euro/flis-‐m³ euro/m³ eller 


euro/m³ eller 


euro/m³ eller 


Metsäliitto euro/m³ euro/m³ euro/m³ euro/m³ 

Nurmio Consulting, 

Kimito 

– euro/flis-‐m³ euro/m³ euro/m³ 

Pihlavan Saha, 

Österbotten 

euro/m³ euro/m³ euro/m³ euro/m³ 

Stora Enso euro/m³ euro/m³ euro/m³ euro/m³ 

Svf Österbotten 

(förmedlar) 

– euro/m³ euro/m³ euro/m³ 

Södra skogreviret/ euro/m³ eller euro/flis-‐m³ euro/flis-‐m³ euro/m³ 

Nyved 


UPM euro/m³ euro/m³ euro/m³ euro/m³ 

Wideskog, 

östra Nyland 

euro/hektar euro/hektar – euro/m³ 

Ålands Skogsägar-‐ 

– euro/avverkad euro/m³ euro/m³ 

förbund 

gagnvirkesmängd 

Som skogsägare ska du inte behöva vänta 

1–2 år för att få betalt för groten, stubbarna 

eller klenvirket från gallringen. Skogstraktorerna 

har idag vanligtvis kranvåg som 

standardrutrustning. När energiveden vägs 

då den lastas på traktorn, kan volymen genast 

omvandlas från kilo till fastkubikmeter. 

Det finns inte längre någon orsak för köparen 

att skjuta fram betalningen tills han fått 

energiveden flisad. Det kan räcka 1–2 år, då 

den ska torka. • 


Vilka måttenheter använder 

energivedsköparna? 

Grot är en förkortning av grenar och toppar. 

Det är idag ett virkessortiment på 

samma sätt som massaved och timmer. 

1,0 flis-m³ = 0,4 m³ 

1,0 m³ = 2,5 flis-m³ 

Grenar och barr 

Gran: 20–35 % 

Tall: 10–25 % 

Stamved 

Gran: 45–60 % 

Tall: 55–70 % 

Stubbe 

Gran och tall: 

20 %

Svaveldirektiv hotar investeringar 

vi har flera trumfkort på hand när 

det gäller att locka utländska investerare 

till Finland. Men nu utgör 

Eu:s svaveldirektiv ett orosmoln 

som kan få investerare att fly 

fältet. 

– Jämfört med hur våra skogsbolag investerar 

utomlands är den finländska skogsindustrin 

inte lockande för utländska investerare, 

säger Antro Säilä, direktör för affärsverksamhet 

och innovationer på Skogsindustrin 

r.f. 

Den senaste stora investeringen i Finland 

var Billeruds avtal med UPM om att förvärva 

UPM:s förpackningspappersverksamhet 

i Jakobstad och Tervasaari. Affären innebar 

att Billerud tog över två pappersmaskiner, 

en i Jakobstad och en i Tervasaari. Båda 

maskinerna producerar ett specialpapper 

som bättre gagnar Billerud än UPM, eftersom 

UPM är specialiserat på tryck- och 

skrivpapper. 

Säilä berättar att UPM bygger ett bioraffinaderi 

vid Kaukas bruk i Villmanstrand i 

sydöstra Finland men att bygget inte kan 

jämföras med exempelvis Stora Ensos investering 

i en cellulosafabrik i Kina. Bolaget 

bygger ett plantagebaserat kartong- och 

massabruk i staden Beihai i Guangxi i södra 

Kina. Anläggningen kommer att omfatta 

en toppmodern kartongmaskin med kapacitet 

på 450 000 ton per år och en massakapacitet 

på 900 000 ton per år. Dessutom investerar 

Stora Enso i Polen i en ny maskin 

för wellråvara vid Ostroleka Bruk. 

FINLAND ÄR KONKURRENSKRAFTIGT 

– Det är viktigt att få utländska investerare 

intresserade av vår skogsindustri, ifall den 

FABRIKER MED UTLÄNDSKA ÄGARE 

inhemska skogindustrin inte vill eller kan 

investera, säger skogsdirektör Juha Hakkarainen 

på lantbrukarorganisationen MTK. 

Han berättar att det runt om i världen 

ordnas seminarier för investerare och att 

Finlands skogsindustri ska vara synlig under 

dessa tillställningar. 

Enligt Hakkarainen växer Asienmarknaden 

samtidigt som digitaliseringen gnager 

på tidningarnas upplagor. 

– För skogsägaren bådar det inte gott om 

skogsindustrin skär ner i den inhemska produktionen. 

Erno Järvinen, forskningschef på MTK, 

konstaterar att den nyaste pappersmaskinen 

i Finland är från 1990-talet. 

– Då trodde man att pappersindustrin var 

en global verksamhet. Nu har man återgått 

till en lokal verksamhet, vilket betyder att 

papper produceras där marknaden finns. 

Men cellolusa är en global business. 

Järvinen påpekar att skogsindustrin är 

den industri som investerat mest i Finland 

även, trots att här inte byggts några nya fabriker. 

Att upprätthålla maskinerna innebär 

nämligen en kostnad på minst en miljard 

euro per år. 

Järvinen konstaterar att Finland har alla 

förutsättningar för att klara sig på den globala 

marknaden. På flera orter, bland annat 

i Simpele, Äänekoski och Kyrö har det investerats 

i kartongindustrin. 

– När det gäller barrmassa är Finland 

konkurrenskraftigt. Ur ett globalt perspektiv 

är Finland, enligt en utredning som 

Word Economic Forums gjort, rankat som 

ett mycket konkurrenskraftigt land. 

Järvinen listar våra trumfkort som gör utländska 

investerare intresserade: vårt virkesförråd, 

vår infrastruktur och en kunnig 

arbetskraft. 

Pappersbruk Kartongfabrik Cellulosafabrik Spånskivefabrik Såg 

f Jujo Thermal Oy Kauttua 

f Georgia-Pacific nordic Oy nokia 

f Kotkamills Oy Kotka 

Tainionkoski 

Kotka Kotka 

f Mondi Lohja Oy Lojo 

f Pankaboard Oy Pankakoski Pankakoski 

f Premium Board Juankoski Juankoski 

f Puhos Board Oy Kitee 

f Sappi Finland Oy Lojo Lojo 

f Savon Sellu Oy Kuopio Kuopio 

f Sonoco-Alcore Oy Karhula 

f Tervakoski Oy Tervakoski 

f 

– I vår närhet finns dessutom den ryska 

snabbt växande marknaden. Via WTOmedlemskapet 

underlättas exporten till 

Ryssland. 

– Hurudana investeringar Finland kan se 

fram emot beror mycket på vad framtiden 

för med sig. För tillfället är marknadsutsikterna 

för slutprodukter svaga. Därför ligger 

de nuvarande investeringarna på en blygsam 

nivå. Det här gäller inte bara Finland. 

SJÖTRANSPORT DYRARE 

EU:s svaveldirektiv är ett hot mot framtida 

investeringar i Finland. Svaveldirektivet, 

som träder i kraft år 2015, drabbar Finlands 

export hårt och kan också påverka investerarnas 

intresse för finländsk skogsindustri. 

Svaveldirektivet förutsätter att fartygen går 

över till renare och dyrare bränsle. Över 80 

procent av exporten transporteras sjöledes. 

– Svaveldirektivet kommer att tvinga rederierna 

att byta bränsle i sina fartyg, säger 

Jouni Punnonen, direktör för energi och 

infrastruktur på Skogsindustrin r.f. 

Enligt honom löser flytande naturgas eller 

rökgasrenare bara delvis problemen år 

2015. Han säger att sjötransporterna blir 

mycket dyrare, vilket gör att exportindustrin 

får lida. De stigande fraktpriserna kan inte 

slås ut på försäljningspriserna, utan måste 

kompenseras på annat sätt. 

På Östersjön sänks svavelhalten i fartygsbränslet 

till 0,1 procent medan bränslet på 

Medelhavet får innehålla 3,5 procent svavel. 

• 

TEXT: MArIAnnE PALMGrEn 

f 

f 

f f 

f 

f 

f f 

f 

f 

f 

Skogsbruket 10/2012 17 

f f

Torra veden 

hotar ta slut 

Endast ved som lagrats på rätt 

sätt har hunnit bli tillräckligt torr i 

sommar. 

I somras var det synnerligen viktigt att vedhandlarna 

hade ett ordentligt tak över den 

ved som skulle bli säljklar till hösten. 

Herman Lindell i Lovisa har lång erfarenhet 

av att vara vedhandlare. De första 

dagarna i september levererade han sina 

första vedlass till kunder. 

– Torkningen var långsammare i somras, 

säger Herman Lindell. Den ved som jag 

nu säljer är gjord av björkmassaved som 

jag avverkade på vårvintern. En del tar jag 

ur egen skog, men största delen köper jag 

via Södra skogsreviret. Jag håller mig till 

björkved. Det finns kunder som frågar efter 

blandved, men de är en handfull per år. 


LUFTCIRKULATION 

– När veden är kapad, lägger jag den direkt i 

storsäckar. Säckarna har ett grovmaskigt nät 

på två sidor och en tätare glasfiberväv på 

två sidor. De rymmer 1,4 kubikmeter ved. 

– Säckarna är lätta att flytta. Jag lagrar 

dem på en öppen plats. Ovanpå säckarna 

har jag en lätt presenning som tak. Mellan 

veden och presenningen finns utrymme 

för luft att cirkulera. Stommen, som håller 

upp presenningen, har formen av ett hustak 

med kroppås. Sidorna är öppna så luften 

kommer åt att cirkulera från alla håll, även 

mellan säckarna då de inte står helt tätt. 

FUKTHALTEN MÄTS 

Veden som Lindell säljer har en fukthalt på 

14–16 procent. Då har veden torkat från 

mars till september. 

– Jag mäter fukthalten med fuktmätare. 

Nästan all ved som Lindell säljer är 33 

centimeter långa klabbar. Det finns någon 

enstaka kund som 

vill ha 50 centimeters 

klabbar och någon som 

vill ha 25 centimeters. 

– Jag gör veden av björkmassaved 

och då är 

grovleken inte över 15 

centimeter. Bitar som 

är 10–15 centimeter 

grova klyver jag i fyra 

delar. Klenare klyver jag 

bara i två delar. 

En del kunder köper 

veden hemkörd i säckar 

medan andra vill ha 

den hemkörd på traktorflaket. 

– Kunden kan välja att 

returnera säcken eller att 

behålla den. Säcken är 

inte helt gratis, systemet 

fungerar som det 

med returflaskor. • 

TEXT OCH FOTO: GErD 

MATTSSOn-TurKu 

Avigsidan 

I Helsingfors ökar trafiken till 

Hanaholmens och Sundholmens 

kraftverk 2014, då Helsingfors 

Energi börjar använda pelletar 

som bränsle. 

I oktober i höst bränns de första pelletarna 

på Hanaholmens kraftverk i Sörnäs. Målet 

är att få fram den bästa bränsleblandningen. 

Pelletarna blandas med stenkol och 

med dagens teknik kan andelen pelletar vara 

högst 10 procent. 

FLER LASTBILAR 

År 2014 ska Hanaholmens kraftverk använda 

en bränslemix som består av 5–10 procent 

pelletar och resten stenkol. Volymmässigt 

handlar det om cirka 50 000 ton pelletar, 

vilket motsvarar 125 000 kubikmeter. 

Senare kan det bli möjligt att öka biobränslets 

andel, i bästa fall till 40 procent.

med biobränslen 

Enligt nuvarande planer kommer pelletarna 

att transporteras med lastbil till kraftverket. 

På årsnivå betyder det från och med 

hösten 2014 drygt 500 lass per år eller lite 

mer än två lass varje vardag. I ett senare 

skede kan det bli aktuellt att ta emot pelletleveranser 

med båt. 

Intill kraftverket byggs en lagerbyggnad 

som rymmer 1 000 kubikmeter pelletar. 

Den mängden räcker tre månader vid normal 

användning. 

Sundholmens kraftverk i Gräsviken börjar 

använda pelletar samtidigt som Hanaholmens 

kraftverk 2014 och i stort sätt motsvarande 

mängder. 

NORDSJÖ 

Helsingfors stadsstyrelse beslutar 2015 om 

staden ska bygga ett nytt biobränslekraftverk 

i Nordsjö. År 2020 ska andelen förnybara 

bränslen vara 20 procent. 

Det planerade biobränslekraftverket skul- 

le använda 80 procent förnybara biobränslen 

och 20 procent stenkol. Biobränslena 

skulle vara flis, pelletar och små mängder 

åkerbiomassa. För att säkerställa fjärrvärmeproduktionen 

skulle kraftverket även 

fungera med enbart stenkol som bränsle. 

Kraftverket i Nordsjö skulle, enligt nuvarande 

planer, använda omkring 1 000 000 

ton flis eller cirka 600 000 ton pelletar per 

år. Med enbart flis som bränsle skulle i genomsnitt 

närmare 100 lastbilar med flis varje 

dag köra till Nordsjö. 

LÅNGA TRANSPORTER 

Ett hundra lastbilar per dag betyder stor dieselförbrukning, 

mycket avgaser och slitage 

av vägarna. Flisen finns inte i regionen utan 

transportsträckorna för en del flis blir över 

hundra kilometer, till och med flera hundra 

kilometer. 

– Nordsjö kan nås även med båt och 

järnväg, påpekar bioenergiexpert Tage 

Fred riksson på Bioenergi rf. Import blir 

troligen en del av råvaruförsörjningen. Priset 

är det avgörande för köparen, som i det 

här fallet är Helsingfors Energi som ägs av 

Helsingfors stad. 

Enligt Fredriksson är 1 miljon ton flis, 

som motsvarar 4,2 miljoner löskubikmeter 

flis, ganska lite jämfört med snöröjningen 

i Helsingfors den senaste vintern. Då körde 

lastbilar 15 miljoner kubikmeter snö under 

några månader, för att inte glömma insamlingen 

och lastningen av snö samt lossningen. 

• 


FOTO: vErSOWOOD 


Returpapper från hushållen skickas med långtradare 

till lagret i Kaipola. Från lagret flyttas 

returpappret med frontlastare vidare till avsvärtningsprocessen. 

Långt kretslopp för tidningen 

vant kastar vi tidningsbunten i 

pappersinsamlingskärlet utan att 

desto mer tänka på saken. Men 

det är en lång väg från insamlingskärlet 

till att tidningen kan användas 

på nytt. vad händer egentligen 

i pappersfabriken, hur återvinns 

papper? 

Allt papper som används på nytt skickas 

till returpappersbruk som har särskilda reningsanläggningar 

för returpapper. Vi kollade 

upp med UPM, Kaipola pappersfabrik i 

Jämsä där återvinning av papper sker. 

Fabriken i Kaipola använder mer än två 

tredjedelar av allt returpapper som fås från 

hushållen i Finland. Totalt används 700 000 

ton returpapper per år i vårt land. 

Marko Laakkonen, direktör för enheten, 

berättar att fabriken kan avsvärta 540 

ton papper per dygn. Fabriken skulle ändå 

kunna ta tillvara mycket mer returpapper 

än den gör idag. 

Lakkonen påminner om att det är viktigt 

att föra sina gamla tidningar til pappersinsamlingen, 

miljön skonas och sopberget 

blir mindre. 

FLERA RENINGSSTEG 

Returpapprets väg i fabriken inkluderar flera 

olika reningssteg i en returfiberanläggning. 

Laakkonen berättar att returpapper som 

levereras till Kaipola fabrik också innehåller 

avfall som har slängts i insamlingskärlet. 


Allra först sorteras främmande föremål 

ut mekaniskt. Därefter fortsätter returpappret 

till en avsvärtningsanläggning. Där sönderdelas 

pappret till en flytande massa. Det 

sker bland annat i en grovrenare eller fibreringstrumma. 

I den snurrande trumman bildas 

fibermassa. 

Efter det ska trycksvärtan och övriga 

orenheter tvättas bort. Massan pumpas till 

ett reaktionskar där trycksvärtan tvättas 

bort med tvål och luft. 

Fibermassan genomgår flera faser, hela 

processen kallas för avsvärtning. Allra sist 

avlägsnas överloppsvattnet från massan 

som nu kan ledas in i en pappersmaskin. 

Det tar några timmar för returpappret 

att bli en fibermassa för pappersmaskinen. 

Därefter tar det ett dygn tills massan blivit 

en ny pappersrulle. 

MILJÖTÄNKANDE 

Returpappret bearbetas och cirkulerar åtskilliga 

gånger och slits ut med tiden. Returfiber 

kan användas fyra till sex gånger 

som råmaterial till papper. När fibrerna blivit 

för korta för pappersanvändningen är 

de fortfarande till nytta som energikälla. 

Laakkonen framhåller att det viktigaste under 

hela återvinningsprocessen är att insamlingskärlen 

töms tillräckligt ofta. Returpapper 

borde återanvändas så färskt som 

möjligt. 

Återvinning är miljövänligt, men hur stor 

är elförbrukningen under återvinningsprocessen? 

– Elförbrukningen är lägre jämfört med 

framställningen av färskmassa av massaved. 

Att återvinna papper är ekologiskt hållbart 

även då man beaktar transportsträckorna. 

Detta jämfört med att pappret hamnar 

på avstjälpningsplatsen. 

Laakkonen tillägger att vattnet som används 

under avsvärtningsprocessen renas 

och återanvänds. 

– Avsvärtningsslammet torkas och blir energi 

i värmeverken och askan från värmeverken 

används till hundra procent, exempelvis 

vid gödsling och i markkonstruktioner. 

TIDNINGAR OCH KATALOGPAPPER 

Returfibrerna är inte lika starka och spänstiga 

som nya fibrer och en slutprodukt måste 

alltid innehålla nya fibrer. I Kaipola används 

returfibrer i framställningen av tidningspapper 

och katalogpapper så att cirka 

femtio procent av slutprodukten består 

av returfibrer. 

Av returkartong görs bland annat förpackningar 

som skyddar matvaror. På returfiber 

som är i kontakt med livsmedelsprodukter 

ställs extra höga krav och för dem 

gäller ett eget certifikatsystem. 

– Vi utnyttjar returfiber enbart vid framställningen 

av tidnings- och katalogpapper 

i Finland. Korta transportsträckor är avgörande 

för oss, vi vill samla in returpapper 

så nära fabriken som möjligt. Även på global 

nivå är vi specialiserade på papper, inte 

på kartong. • 


FOTO: uPM

val i en tid av förändring 

Det blir inga lätta frågor de nyinvaldafullmäktigemedlemmarna 

i skogsvårdsföreningarna får ta 

ställning till. Hela skogsbranschen 

är i ett brytningsskede. 

Under fullmäktigeperioden kommer den 

nya skogslagen att ge skogsägaren mer valfrihet 

och ansvar. 

Lagändringen betyder nya möjligheter 

åt skogsvårdsföreningen Österbotten, men 

den nya skogslagen är också en utmaning. 

– Hur ska vi uppfylla skogsägarnas förväntningar, 

frågar verksamhetsledare Jan 

Slotte. 

Den viktigaste frågan, som fullmäktige 

får ta ställning till, handlar om att den obligatoriska 

skogsvårdsavgiften kan komma 

att slopas och i så fall ersättas med en medlemsavgift. 

Skogsägaren kan då själv välja 

till vilken skogsvårdsförening han eller hon 

hör. Det här sker tidigast år 2015. 

Slotte lyfter på hatten åt alla kandidater 

som ställde upp och alla som engagerade 

sig i kandidatnomineringen. 

Inför fullmäktigevalet i september ställde 

skogsvårdsföreningen Österbotten upp 

en imponerande kandidatlista med närmare 

100 personer. I valet fick Göran Gjäls 

från Närpes det högsta jämförelsetalet medan 

Måns Åkerblom från Karleby hade det 

högsta röstetalet. 

ÄKTA ENGAGEMANG 

Södra skogsreviret hade drygt 40 kandidater 

uppställda. Av dem var 13 nya kandidater. 

– Vi är nöjda då majoriteten av den sittande 

fullmäktige ställde upp för nyval. Det 

tyder på ett äkta engagemang, säger utvecklingschef 

Stefan Borgman på Skogsreviret. 

Han ser med tillförsikt på framtiden. Den 

nya lagen om skogsvårdsföreningar innebär 

inte att skogsvårdsföreningarna är på väg 

att försvinna. 

– Tvärtom ger lagen nya möjligheter att 

etablera oss i skogssektorn. Men förändringarna 

kommer att vara betydande. Övergångstiden 

måste därför vara rimlig. 

Borgman berättar att Skogsreviret i framtiden 

kommer att utöka tjänsteutbudet och 

fortsättningsvis erbjuda skogsägarna de 

tjänster de vill ha. 

Certifieringen blir en utmaning om den 

nya lagen om skogsvårdsföreningar träder i 

kraft. Som medlem i en skogsvårdsförening 

har skogsägaren automatiskt sina skogar 

certifierade. Skriver skogsägaren ut sig ur 

föreningen måste han eller hon själv ansöka 

om att vara med i certifieringen av skogsägarförbundet. 

MÅNGA NYA MED 

Både i Väståbolands skogsvårdsförening 

och i Kimitonejdens skogsvårdsförening 

ställde flera nya kandidater upp i valet. I 

Jeppo skogsvårdsförening 

Alho Kerstin 

Almberg Arne 

Back Dan 

Eklund Kjell 

Elenius Erik 

Elenius Magnus 

Finskas Bo-Göran 

Fors Patrik 

Forsgård Kjell 

Forsgård Per-Erik 

Häger Ann-Maj 

Häggman Anders 

Julin Nils 

Jungell Magnus 

Liljeqvist Kjell 

Lundvik Gottfrid 

Nybyggar Bo-Gustav 

Romar Leif-Ole 

Sandberg Stig 

Kimitonejdens skogsvårdsförening 

Abrahamsson Anders 

Blomberg Cay 

Drugge Birger-Jarl 

Ekholm Gustaf 

Forsman Johan 

Fredriksson Tomas 

Granlund Jan 

Haapa Reijo 

Hagman Mats 

Henriksson Bengt 

Jägerskiöld Peter 

Kaitala Harri 

Svenskfinland var det bara Jeppo skogsvårdsförening 

som hade sämjoval. 

– Sammanhållningen i Jeppo är god, alla 

vill ställa upp för att hålla byn levande. Vi 

hade två nya kandidater på listan, men på 

en liten ort är det en utmaning att hitta folk 

att ställa upp, berättar Kim Söderholm på 

Jeppo skogsvårdsförening. • 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNAS FULLMÄKTIGE: 

• Gör upp riktlinjer för och godkänner verksamhetsplanen samt budgeten. 

• Bestämmer hur omfattande tjänsteutbudet är och anger prissättningsgrunderna. 

• Fastställer storleken på skogsvårdsavgiften och väljer styrelse. 

• Sammanträder två gånger per år. 

INVALDA I FULLMÄKTIGE I SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNA 

I SVENSKFINLAND 

Lehtinen Mika 

Lindroth Dan 

Lindström Peter 

Väståbolands skogsvårdsförening 

Blomberg Dick 

Grandell Jörgen 

Gunnars Kjell 

Henriksson Frej 

Hermansson Johan 

Liukkonen Jouni 

Lundström Peter 

Lönnqvist Henrik 

Mårtensson Tomas 

Nordanberg Heidi 

Norrby Tom 

Nymalm Anders 

Nymalm Tommy 

Nyström Bo-Erik 

Söderholm Timo 

Södra skogsreviret 

Alm Barbara 

Anttas Per 

Degerth Kerstin 

Forsman Kim 

Grönberg Fredrik 

Haglund Robert 

Hildén Christian 

Himberg Henrik 

Husberg Henrika 

Johansson Markus 

Knaapinen Olli 

Kronberg Sofia 

u 


u 

Lampinen Ilkka 

Lindberg Magnus 

Lindholm Thomas 

Lundström Gösta 

Långstedt Nina 

Malmström Mårten 

Männikkö Kim 

Nygård Mikael 

Pietola Maria 

Selén Stefan 

Silfvast Bengt 

Simberg Peter 

Sjölund Kaj 

Stjernberg Peter 

Tyskas Kim 

Widlund Stefan 

Winqvist Anders 

von Frenckell Otto 

Skogsvårdsföreningen Österbotten 

af Hällström Bo-Gustav 

Backlund Martin 

Backström Ole 

Björkfors Kenneth 

Bäck Charles 

Cederström Tom 

Finne Christer 

Gjäls Göran 

Grankull Bo 

Hagberg Fredrik 

Holmback Johan 

Holmlund-Norrén Christel 

Holmström Magnus 

Häggman Sixten 

Högbacka Dorrit 

Högnabba Stefan 

Ingves Stefan 

Kangas Kenneth 

Käldström Rune 

Lindgren Folke 

Nynäs Ingemar 

Nynäs Stefan 

Påhls Kenneth 

Ravals Jan-Erik 

Rex Joakim 

Råback Stefan 

Saloniemi Sakari 

Simons Stig 

Skåtar Kaj 

Smeds Ingmar 

Sperring Lars-Göran 

Sten Hans-Erik 

Svartbäck Ulf 

Södergård Harald 

Tjäru Benny 

Uthardt Lorenz 

Vidlund Mikael 

Åkerblom Måns 

Åstrand Mats 

Ålands skogsvårdsförening 

Skogsvårdsföreningen på Åland har höstmöte 

och vårmöte. 


Intresserade 

Det fanns en del gammal och 

orörd skog på gården när ulf och 

Kristina vest tog över. Men på senare 

år har det avverkats och gallrats 

på flera skiften och nu blir det 

mer. En gallring är på gång och 

även en kalavverkning. 

Virkesköparen Kennet Berndtsson på det 

åländska skogsbolaget Carl Rundberg Ab, 

Rundbergs i dagligt tal, är på besök hos 

Kristina och Ulf Vest i byn Svartsmara i 

Finström. De ska diskutera kommande avverkningsprojekt. 

Kristina och Ulf tog över Kristinas hemgård 

2009. Till gården hör bland annat 62 

hektar växtlig skogsmark med blandskog. 

För en ivrig och intresserad skogsmänniska 

som Ulf fanns det en hel del att ta sig an. 

En stor del av skogen var gammal och avverkningsmogen. 

En del har redan gallrats 

och en del har slutavverkats och planterats. 

Men mycket återstår. 

– En första gallring, eller rättare sagt en 

försenad första gallring, är aktuell på drygt 

en hektar och en slutavverkning på ett lika 

stort område, säger Kennet Berndtsson 

medan han går i skogen och letar efter råstenarna. 

GALLRAR SJÄLVA 

Ulf och Kristina Vest gör gallringen själva 

och räknar med att börja i slutet av oktober. 

Först ska det övriga jordbruksarbetet vara 

avklarat. På gården odlar de även spannmål 

och lök. Dessutom har de börjat med får. 

– Jag trivs med skogsarbetet och det ger 

bra motion, säger Ulf. 

– Det är Ulf som lärt mig och jag tycker 

att det är roligt. Jag sågar mest kvistar, säger 

Kristina. 

Paret räknar med att gallringen tar en 

dryg månad – om de jobbar hårt. Men sex 

timmar per arbetsdag är max, risken för 

olyckor ökar om man jobbar mer och därmed 

tappar koncentrationen. 

SPARA GRANARNA 

När de tre inspekterar skiftet, som ska gallras 

och där träden står tätt, har Berndtsson 

en del råd att komma med: 

– Spara granarna i första hand och ta bort 

björkarna. Även om en gran ser ut att ha 

växt dåligt tar den sig snabbt om den får utrymme 

och ljus. 

Självfallet ska också alla krokiga träd 

bort. På skiftet står även en del träd som 

självdött på grund av för lite ljus och för liten 

plats att växa på. 

– Det krävs lite eftertanke och planering 

när ett sådant här skifte ska gallras. Många 

träd är 20 meter höga och väl det och det 

är lätt hänt att träden, som man fäller, blir 

hängande på andra, säger Berndtsson. 

Råstenarna kan vara svåra att hitta. Ibland 

har de sjunkit djupt ner i marken och är 

dessutom övertäckta av mossa och annan 

växtlighet, säger Kennet Berndtsson, virkesköpare 

vid Carl Rundbergs Ab.

ägare 

jobbar själva i skogen 

Gallringsskiftet ligger nära ett dike som 

har kontakt med en havsvik i närheten. När 

det är högt vattenstånd blir det rejält blött i 

markerna. Därför lägger Ulf ut en rejäl risbädd 

för att öka bärigheten. Han kör själv 

ut virket med traktor och kran. 

MER PÅ EN GÅNG 

Intill gallringsskiftet ligger skiftet som ska 

slutavverkas. Det jobbet görs av en entreprenör 

som skogsbolaget Rundbergs anlitar 

men exakt när det sker är svårt att säga 

i dag. Det kan bli först nästa år. 

– Vi ser helst att vi kan avverka flera skiften 

längs samma rutt för att inte behöva 

”hoppa hit och dit” över Åland. Detta för 

att undvika onödiga transporter av skogsmaskinerna, 

säger Berndtsson. 

Ulf Vest kör själv ut virket ur skogen även 

efter slutavverkningen och nyplanteringen 

tar han och Kristina hand om när det väl 

blir dags för den. 

– Jag rekommenderar granplantor på skiftet, 

marken är så bördig, säger Berndtsson. 

På det här skiftet växer både tall och gran 

och en del blir prima stock. Minsta längd 

för stock är 3,70 meter och minsta diameter 

14 cm. 

BYTTE BOLAG 

Kristina Vests pappa sålde på sin tid virket 

till Ålands skogsägarförbund. Men Ulf 

och Kristina har bytt fot och valt Carl Rundbergs 

Ab. 

– Jag har jämfört priserna och Rundbergs 

betalar bättre, säger Ulf Vest. 

Prisnivån är den samma som i fjol och 

skogsägare, som Rundbergs tecknat avtal 

om försäljning med, kan få en dellikvid i 

förskott. Slutlikviden kommer när virket är 

uppmätt. 

Kennet Berndtsson säger att ”det rört på 

sig en hel del” under de senaste veckorna. 

Många skogsägare har tagit kontakt för att 

diskutera kommande avverkningsprojekt. 

– Det finns mycket att göra i de åländska 

skogarna och vi ser gärna att man gall- 

Skogsägarna Kristina och Ulf Vest inspekterar skiftet som ska gallras i höst. I mitten virkesköparen 

Kennet Berndtsson. 

rar mer. Det händer också att vi ringer upp 

skogsägare och föreslår åtgärder, säger 

Berndtsson. 

NY BANDSÅG 

Rundbergs har nyligen gjort en stor investering 

på cirka 2 miljoner euro. Den gamla 

ramsågen var uttjänt och är utbytt. Nu har 

företaget en bandsåg som är snabbare, ger 

bättre utbyte och en lenare yta på virket. 

Det sågade virket säljs mestadels på 

Åland, en mindre del går på export. Massaveden 

blir cellulosaflis som skeppas till pappersbruk 

i Sverige. Lövträd, förutom björk, 

grenar och toppar blir bioenergi som slukas 

av värmekraftverket i Mariehamn. • 

TEXT OCH FOTO: HELEnA FOrSGÅrD 


upp till bevis! 

År 1987 köpte instruktör Henrik Nylund 

vid Skogsvårdsföreningen Österbotten sitt 

första skogsskifte. Med tanke på sitt jobb 

tyckte han att det skulle vara intressant att 

vara skogsägare. Efter hand har han investerat 

i mer skog i Purmo, Terjärv och Nykarleby. 

Nylund har alltid varit speciellt intresserad 

av ungskog, med baktanken att få arbeta 

i skogen. 

– Jag gillar att röja. Det är ett jobb som 

snabbt ger resultat. Genom att investera i 

ungskog hinner jag ännu påverka beståndets 

vidareutveckling. 

Nylund är från Purmo, en liten ort där 

alla känner alla. Det betyder att han ofta, 

också på sin fritid, får svara på skogsvårdsfrågor. 

– Det har jag inget emot. Jag brukar inte 

visa upp min skog för andra, men de får 

naturligtvis besöka skogen. 

Nylund är inte en skogsägare som bara 

har skogens tillväxt för sina ögon, skogen 

betyder mycket mer. Till exempel kan 

han bara ta en promenad för att se hur skogen 

mår. 

– Ögat vilar när skogen är välskött. De 

bästa skogsminnena finns i ögonblick när 

jag kan betrakta en välvårdad skog och se 

mina händers verk. 

Blir det inte för mycket av det goda, att 

först jobba som instruktör och ut över det 

ha skogen som hobby? 

– Tvärtom, skogen och mitt arbete kompletterar 

varandra. Som instruktör kan 

jag bara vid sidan om följa med hur olika 

skogsvårdsåtgärder påverkar bestånden, 

medan jag som skogsägare konkret på plats 

kan följa upp hur skogen växer. 

SJÄLVVERKSAM SKOGSÄGARE 

Nylunds skog är talldominerad och de älds- 


Flera aktörer inom skogssektorn påverkar de beslut som 

skogsägare fattar i sina skogar. Av fackfolket är många 

själva skogsägare. 

Han har skogen 

som jobb och hobby 

Henrik nylund har en lång karriär 

bakom sig, både som skogsägare 

och som instruktör. Snart är det 

dags att överlåta en välskött och 

välmående skog åt barnen. 

ta bestånden är i 50–60 års ålder. Tillväxten 

är cirka 500 kubikmeter per år. 

Skogsbruksplanen använder han främst 

som bakgrundsinformation då han i praktiken 

själv vet vilka skogsvårdsåtgärder som 

är aktuella för skiftena. 

– Jag avverkar en del själv, men har också 

rotförsäljning. Jag gillar att själv bestämma 

i min skog. Förstås kan jag delvis också 

vid maskinell avverkning påverka vilka 

träd som fälls. 

Efter att snön smält är det plantskogsskötsel 

som gäller. Det senaste arbetet 

var att röja en plantskog. Planteringen utfördes 

2006 och på den två hektar stora 

ytan var närmare hälften av plantorna uppätna 

av hjortdjur. 

– Det harmar. 

Kanske det är ett uttryck för att Nylund 

också är instruktör. 

– Man blir extra kritisk och vill inte att 

skogsbeslut slår fel. Planteringen hade alla 

förutsättningar att lyckas. Det är irriterande 

när det oförutsedda inträffar. 

I övrigt har skogen skonats från skadegörare, 

med undantag för bestånd i Terjärv 

som har drabbats av tallstekelangrepp. 

Röd tallstekel var ett gissel som drabbade 

Österbotten för några år sedan. När träden 

har fått ny barrmassa kan gödsling göra att 

träden återhämtar sig snabbare. Eftersom 

det nu gått två år sedan tallstekelangreppen 

är det på sin plats att vitaliseringsgödsla 

området. 

Nylund förnyar skogen både genom 

högläggning och plantering, samt harvning 

och sådd på torrare skogsmarker. 

– Att så ny skog är i princip samma sak 

som naturlig förnyelse. 

Torvmarker har han iståndsättningsdikat. 

I skogen finns inga viktiga livsmiljöer, 

men Nylund har lämnat ett par asp- och 

lövträdsdominerade områden vid avverkningen. 

MYCKET HAR ÄNDRATS 

Småningom blir det dags för Nylund att 

överlåta sin skog åt barnen. Vid årsskiftet 

går han också i pension. 

Henrik Nylund blev utexaminerad från 

Forstinstitutet år 1970 och jobbade en tid på 

Oy Wilh. Schauman Ab, nuvarande UPM. 

I skogsvårdsföreningen Purmos tjänst började 

han år 1976. 

Under 40 år i skogsbranschen har han 

på nära håll följt med omställningarna i 

skogen. Han har sett hur avverkningsmaskinerna 

på 1990-talet åsidosatte skogsarbetare 

och han var med år 1997 då både 

naturvårds- och skogsvårdslagstiftningen 

förnyades. 

Nylund konstaterar att miljöhänsyn var 

en del av skogsbruket också innan skogslagen 

förnyades. Skiften lämnades odikade, 

bergsområden och små sumpmarker blev 

utanför avverkningar och man var noggrann 

med vattenskyddet. 

– Till en början tog det tid att lära sig 

att lämna grupper av naturvårdsträd på 

avverkningsytan. Den äldre generationen 

hade ibland svårt att acceptera nymodigheter. 

Men förändringarna i skogsbruket gick 

egentligen otroligt snabbt. 

Snart träder en ny skogslag i kraft och lagen 

om skogsvårdsföreningar ändras under 

de närmaste åren. 

– Med tanke på framtiden hoppas jag att 

skogsfackmän inte rationaliseras bort med 

alltför hård hand. I dag behövs yrkesskickligheten 

mer än någonsin. 

Rådgivning är en viktig del av instruktörernas 

arbete, såväl i skolorna som bland 

nya skogsägare. 

Har skogsägarnas frågor förändrats under 

de senaste trettio åren? 

– I princip funderar skogsägare på samma 

saker. Skillnaden är att folk inte längre 

bor vid sin skog och inte är vana vid att röra 

sig i skog och mark på samma sätt som 

förr. • 


Henrik Nylund berättar att skogen i bakgrunden 

blev gallrad för två år sedan och 

gödslades 2011. 

Grillstugan har jaktlaget byggt i september. 

Alla får använda den när de så önskar.

Men hur sköter de sina skogar, vilka värderingar och målsättningar 

har de med sitt skogsägande? 

Det vill vi ta reda på. 

Den här gången möter vi Purmobon Henrik Nylund. I nästa 

nummer träffar vi Henrik Mattsson i skogen. Han jobbar 

som virkesuppköpare och bor i Kimito. 



ÖvErSIKT ÖvEr 

virkesmarknaden 

virkesmarknaden fungerar enligt förväntningarna 

Diskussioner om virkesmarknaden och särskilt 

om ett jämnt utbud på virke förs regelbundet. 

Så också denna höst. 

Den finländska virkesmarknaden fungerar 

enligt marknadsekonomiska regler. Med 

tanke på strukturen på köpare och säljare 

fungerar den finländska virkesmarknaden 

precis så bra som man kan förvänta sig. 

Inget oväntat har hänt på långa tider. Virkesmarknaden 

kan förbättras genom att utveckla 

skogbrukets ägarstruktur och genom 

att öka efterfrågan på virke. 

Virkeshandeln baserar på efterfrågan på 

virke. Det betyder att förändringar på marknaden 

för skogsindustriprodukter borde 

återspeglas på virkeshandeln. Det är otänkbart 

att utbudet på virke skulle vara konstant 

och oberoende av virkespriser och efterfrågan. 

Volymen på virkeshandeln beror främst 

på priset på talltimmer och prisförväntningar. 

Detta är naturligt, eftersom 70 procent av 

skogsägarnas rotprisintäkter kommer från 

försäljning av timmer. Prisförhållandet mellan 

timmer och massaved har de senaste 

åren utvecklats mycket oproportionerligt. 

År 1990 var priset på grantimmer en och en 

halv gånger högre än priset på granmassaved. 

I år har priset på grantimmer varit tre 

gånger högre än priset på granmassaved. 

Skogsindustrin köpte mellan januari och 

juli 40 procent mera virke än i fjol. Alla parter 

på marknaden tackade för den välfungerande 

virkesmarknaden. Skogsindustrins 

virkesförbrukning minskade samtidigt som 

virkesreserverna ökade under första halvåret. 

Som följd av detta, och helt enligt förväntningarna, 

stannade virkeshandeln upp 

i augusti och september. Nu är tonen en annan 

och skogsägarna beskylls för pantsättning 

av virke och en icke-fungerande virkesmarknad. 

Skogssektorn har sedan början av 

2000-talet stor erfarenhet av att virkesmarknaden 

fungerar bättre utan kortsiktiga åt- 

Bygg en stockbod eller brokista 

De populära stockbyggarkurserna, som Axxell ordnar, fortsätter. I november börjar 

två nya kurser, den ena i Ekenäs vid Novia och den andra i Esbo, Överby, vid Axxell. 

Kurserna pågår från november 2012 till mars 2013 och omfattar 4–6 träffar, som räcker 

2–4 dagar. 

– Under kurserna bygger vi brokistor och stockbodar med olika slags knuttyper, säger 

Ulf Wikström som är kursledare. 

Kursdeltagarna behöver inga förkunskaper och inga egna redskap. 

Kursavgiften är 250 euro. I det priset ingår 2–4 handledningsdagar för egna övningsarbeten. 

Anmäl dig direkt till Ulf Wikström, tfn 0400 471 219 

eller per e-post ulf.wikstrom@axxell.fi. 

gärder. Med tillfälliga skattelättnader kan 

utbudet på virke visserligen öka, men efter 

att skattelättnaderna upphör blir marknadsfluktuationerna 

ännu skarpare. 

Under de kommande årtiondena ökar de 

uthålliga avverkningsmöjligheterna med 

flera miljoner kubikmeter. För att virkesmarknaden 

ska fungera jämnare, bör efterfrågan 

på virke öka, vilket betyder nya investeringar. 

Särskilt problematisk är efterfrågan 

på massaved. 

Det avgörande ur skogsägarnas synvinkel 

är utvecklingen av skogsbrukets struktur. 

Benägenheten att sälja virke beror främst på 

skogsägarens ålder och skogsarealen. Generationsskiften 

på skogsfastigheter borde ske 

tidigare än för närvarande. Dessutom måste 

medelskogsarealen växa avsevärt.• 

TEXT: ErnO JÄrvInEn 

FOrSKnInGSCHEF FÖr MTK:S SKOGSLInJE 

Bästa insatsen 

för naturen 

efterlyses 

nu efterlyses den bästa insatsen för 

att stoppa utarmningen av den biologiska 

mångfalden i Finland. Internationella 

naturvårdsunionens 

(IuCn) nationella kommitté i Finland 

söker en privatperson, en organisation 

eller ett företag som genom 

sin verksamhet bidragit till att 

trygga naturens livskraft och ekosystemtjänsternas 

funktion åren 

2011 och 2012. Miljöminister Ville 

Niinistö överräcker priset till vinnaren 

i december. 

Tävlingstiden löper ut den 31 oktober 

2012 och förslagen ska skickas 

in med en blankett som finns på 

miljöförvaltningens webbplats: 

http://www.ymparisto.fi/default. 

asp?contentid=419170&lan=sv

virkesprisstatistik 

Rotpriser vecka 40 

p stigande 

q sjunkande 

Slutavverkning 

Hela landet 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 55,49 p 45,14 p 48,72 p 

Granstock 54,30 p 44,15 p 47,20 p 

Björkstock 42,64 p 29,19 q 38,58 q 

Tallmv*) 17,95 p 14,49 p 14,90 q 

Granmv 18,91 p 14,31 q 15,72 p 

Björkmv 17,76 p 13,88 p 14,09 q 

Tallsmåstock 25,88 p 21,22 p 21,44 p 

Gransmåstock 25,97 p 20,76 q 21,43 q 

*) mv=massaved 

p stigande 

q sjunkande 


Södra Finland 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 55,62 p 44,11 p 48,88 p 

Granstock 54,08 p 43,84 p 47,80 p 

Björkstock 41,72 q … 38,13 p 

Tallmv 16,24 q 13,65 q 14,16 q 

Granmv 18,71 q 14,73 p 15,61 q 

Björkmv 16,42 q 13,20 p 13,89 q 

Tallsmåstock … … … 

Gransmåstock 25,02 p – … 

p stigande 

q sjunkande 


Södra Österbotten 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 55,65 q 45,24 p 44,90 p 

Granstock 54,03 p 45,33 q … 

Björkstock 36,47 p … … 

Tallmv 18,59 p 15,37 q 15,01 p 

Granmv 18,54 q … 14,71 q 

Björkmv 18,18 p 15,29 p 15,22 p 

Tallsmåstock 26,48 p 22,92 q 21,13 p 

Gransmåstock 26,50 p … … 

Leveranspriser vecka 40 

p stigande 

q sjunkande 

Hela 

landet 

Södra 

Finland 

Södra 

Österbotten 

Tallstock 57,03 q 57,65 q 52,95 q 

Granstock 55,61 q 56,41 q 51,36 q 

Björkstock 46,50 p 46,76 q ... 

Tallmv*) 29,60 p 29,32 q 28,94 p 

Granmv 30,95 q 31,80 q 29,80 q 

Björkmv 30,54 p 31,38 q 29,48 p 

Tallsmåstock 35,79 p … 34,08 p 

Gransmåstock 36,29 q … … 

*) mv=massaved 

I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar 

med toppdiametern 12–13 centimeter. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan 

virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med 

avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan 

moms. 

Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt 

virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs 

av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar 

som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte 

mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar 

och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från 

ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför 

materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespriser som anges per område och för hela landet 

är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts 

de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden 

för något sortiment vid rotköp är under 1 000 

m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges 

inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges 

(–) som pris. 

På Skogsbrukets webbsajt under rubriken 

Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar 

vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter 

för att kunna öppna sidan och 

dem hittar du på din faktura. • 

Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa 

i Europa de senaste 52 veckorna 

Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna 


FOTO: PIXMAC 

Bly i viltfärs 

En ny undersökning av malet kött 

av älg i Sverige visar att det finns 

förhöjda värden av bly i nästan 

hälften av det undersökta köttet, 

skriver Svensk Jakt. rådet från det 

svenska Livsmedelsverket är att 

bland annat kvinnor som ammar 

och barn upp till sju års ålder inte 

bör äta kött där det kan finnas förhöjda 

blyhalter. 

Det finska livsmedelssäkerhetsverket Evira 

har i dagsläget inga rekommendationer för 

konsumtion av malet kött av älg. 

– I det årliga tillsynsprogrammet av främmande 

ämnen i animaliska livsmedel analyserar 

vi bland annat bly i älgkött. Hittills har 

vi inte funnit några problem, berättar överinspektör 

Marika Jestoi på Evira. 

– Vi är medvetna om den svenska undersökningen 

av blyhalter nära sårkanalerna 

och riskvärderingen av bly i mat, som 

den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet 

EFSA har gjort. Vi följer med situationen 

noggrant. 

Enligt Jestoi är det förnuftigt att skära 

bort köttet i närheten av sårkanalen efter 

kulan för att undvika förhöjda blyhalter och 

risken för exponering. Det är redan vanligt 

bland jägare, tillägger hon. 


EN GÅNG I VECKAN 

Livsmedelsverket i Sverige ger följande råd: 

Kvinnor som ammar, är gravida eller planerar 

att bli gravida bör inte äta kött där det kan 

finnas förhöjda blyhalter. Det samma gäller 

för barn upp till sju års ålder. Övriga bör inte 

äta sådant kött mer än en gång i veckan. 

Enligt det svenska Livsmedelsverkets undersökning 

har den som äter vilt fyra till sex 

gånger i veckan dubbelt så höga blyhalter 

jämfört med dem som inte äter viltkött. Förutom 

Sverige har livsmedelsverket i Norge 

redan för något åt sedan slagit fast att det 

finns relativt mycket viltkött som har förhöjda 

blyvärden. 

Däremot behöver man inte begränsa 

konsumtionen av helt kött, som stek och filé, 

eftersom risken att det ska innehålla blyfragment 

är mycket liten. 

SKÄR BORT MERA KÖTT 

Svensk Jakt skriver vidare att det finns en 

logisk förklaring till att man hittat förhöjda 

värden av bly i malet kött från vilt. Köttet 

nära sårkanalen skärs bort och kasseras, 

annat kött i närområdet görs vanligtvis till 

malet kött. 

– Vi måste skära bort mer kött vid sårkanalerna. 

Problemet är inte större än så, 

säger Torbjörn Larsson, styrelseledamot 

i svenska Jägareförbundet i intervjun i 

Svensk Jakt. 

När jägarens blykula träffar viltet svampar 

den mjuka kulan upp sig och skapar en 

bred sårkanal som dödar djuret. Men eftersom 

bly är en mjuk metall tappar kulan flisor 

och små partiklar i köttet. • 


FAKTA OM BLY 

Om man utsätts för förhöjda doser 

bly under många år kan det skada 

nervsystemet. Man har sett ett 

visst samband mellan långvarig exponering 

och försämrad Iq. Foster och 

små barn är känsligast för bly, eftersom 

deras hjärna och nervsystem utvecklas 

och därför är känsligare för 

påverkan. De effekter man kan se är 

fördröjd utveckling, lägre Iq och beteendestörningar. 

Bly kan även ge effekter 

på blodtrycket och påverka 

njurarna. 

Akut blyförgiftning kan uppstå 

om man utsätts för mycket höga blyhalter. 

Det ger diffusa symtom som 

trötthet, förstoppning och dålig aptit. 

Bly skadar de röda blodkropparna, 

vilket kan leda till blodbrist. 

Källa: www.slv.se

Toppår för grankottar 

I höst ser vi granar med toppar 

som dignar av den stora mängden 

kottar. Det har gått sex år sedan 

granen senast hade ett gott kottår. 

Landets fröcentraler räknar med att i höst få 

tusentals kilo granfrö. Lagren är så gott som 

tomma, så det goda fröåret är välkommet. 

– Vi räknar med att få granfrön som ska 

täcka behovet de närmaste fem åren, säger 

Jouko Paija på Tapios fröcentral i Oitti. Vi 

har ingått avtal om kottplockning med tolv 

skogsvårdsföreningar i södra Finland. En av 

dem är Södra skogsreviret. Reviret kommer 

att plocka grankottar, som det säljer till oss, 

i Raseborg. Kottplockarna får 75 cent per liter 

för kottarna. Det är rekommendationen. 

Mycket grankottar betyder inte automatiskt 

mycket granfrö, då grankottar är mycket utsatta 

för insektsangrepp. Kåda på en grankotte 

betyder att det finns larver och insekter 

i den som gör fröna värdelösa. 

Kottplockningen inleddes i början av oktober 

och fortsätter till mitten av december. 

I slutet av december börjar grankottarna i 

skogen fälla sina frön. Då öppnar sig kottarna 

och fröna faller ut. 

Grankottarna plockas på avverkningsytor. 

Skogsfackmän väljer ut vilka slutavverkningsobjekt 

som har tillräckligt god kvalitet 

på granarna för att kottinsamling ska komma 

i fråga. 

För att få ett kilo granfrö behövs 100 li- 

uPM erbjuder 

FSC-certifiering 

UPM har låtit certifiera en del av sina egna 

skogar även enligt FSC och fick i våras ett 

FSC-gruppcertifikat. Inom ramen för gruppcertifikatet 

erbjuder UPM från och med denna 

höst FSC- certifiering åt enskilda skogsägare. 

Skogarna behöver inte vara rågranne 

med UPM:s egna skogar. 

I Finland finns ungefär 433 000 hektar 

FSC-certifierad skog, varav det mesta utgörs 

av UPM:s egna skogar. 

Skogsägare, som låter FSC-certifiera sina 

skogar, betalar ingen direkt avgift för certifieringsarbetet, 

men ingår ett tidsbundet 

skogsserviceavtal. • 

ter grankottar. Målet är att i höst få ihop 

över 0,5 miljoner liter grankottar. I Finland 

har vi två stora fröcentraler. Förutom 

Tapios fröcentral finns Siemen Forelia som 

ägs av Forststyrelsen. Båda låter samla in 

grankottar. 

Granfrö samlas också in på fröplantager. 

På fröplantagerna har granarna i år mycket 

färre kottar än i ekonomiskogarna. En 

fröplantage består av förstklassiga träd och 

den är anlagd med sikte på fröproduktion 

och skogsträdsförädling. • 

TEXT OCH FOTO: GErD MATTSSOn-TurKu 

Plockning 

i Ekenäs 

och Ingå 

Japan och Sydkorea 

importerar pelletar 

Japan och Sydkorea kommer att bli stora 

importörer av träpelletar och eldningsflis 

under de närmaste tio åren. Båda länderna 

vill minska sitt beroende av fossila bränslen, 

och ett led i detta arbete är att satsa på 

pelletar och flis. 

Sydkorea har planer på att självt bygga 

åtta nya pelletsfabriker, men undersöker 

också möjligheten att importera stora volymer. 

Målet är att öka pelletskonsumtionen 

i landet från några hundratusen ton per år 

till fem miljoner ton per år fram till år 2020. 

Mellan 75 och 80 procent av den kraftigt 

Kottplockningen kom i gång i Raseborg 

andra veckan i oktober. 

– Vi har ett tiotal personer som 

plockar grankottar, berättar Eero 

Uggel berg på Södra skogsreviret som 

håller i trådarna för kottplockningen. 

Det är främst studerande och pensionärer. 

Inkomsten är skattefri för plockarna, 

när de inte har ett arbetsförhållande 

med reviret. De har ackordlön 

och den är 75 cent per liter grankottar. 

Revirets instruktörer kollar i förväg 

vilka slutavverkningsobjekt som 

är lämpliga för kottplockning. Det 

ska vara kottrika granar och kottarna 

ska vara av bra kvalitet. Det betyder 

att de ska vara minst 7 centimeter 

långa och friska, dvs. inget borrmjöl 

av skadeinsekter på kottarna. 

Kottplockarna får komma till avverkningsytan 

först när virket är utkört, 

säger Uggelberg. Annars finns 

det risk för arbetsolyckor. • 

ökade pelletsvolymen måste komma från 

import, och Sydkorea har undersökt möjligheten 

att importera pelletar från Australien, 

Vietnam, Indonesien, Filippinerna, Kanada 

och USA. 

I Japan vill regeringen minska sitt beroende 

av kärnkraft och satsa mer på förnybara 

energikällor. Hittills har landet importerat 

begränsade volymer pelletar från främst Kanada, 

men importen väntas öka. • 


KÖP & sälj 

Utbud på tjänster i Österbotten 

• Maskinell slyröjning, Timberjack med kättingaggregat i Österbotten. 

räckvidd 10 m, arb.bredd 1,7 m. Dan renlund, tfn 040 583 2681 

• F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten 

i Peders öre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, nykarleby området, 

tfn 050 517 3712. 

• utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor 

i området Jakobstad-vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749. 

• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, 

tfn 050 534 8565. 

• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring 

i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, 

tfn 041 435 8089. 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i vasa med 

omnejd, tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, 

Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med norcar 600, 490 

i nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog 

och rådgivning i nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i närpes-Malax-Korsnäs 

området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i närpes–Korsnäs området, 

tfn 040 750 7929. 

• ITA nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i vasatrakten, 

Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171. 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

nya svamprätter 

Svampkokboken ger enkla tips 

om hur olika matsvampar kan 

användas till både vardag och 

fest. 

– vi vill visa att god 

svamp är så mycket mer än 

smörstekta kantareller, säger 

Pelle Holmberg som 

skrivit boken tillsammans 

med sin hustru Ingrid. Sillkremlan 

har en väldigt 

fin skaldjurssmak och är utmärkt 

till fisk, framför allt vit fisk. Trattkantarell är gott till lax och 

blandad svamp fungerar i allt från paj till soppa. 

Boken innehåller ett femtiotal recept och visar oss vägen till 

både klassiska och nya rätter med både vilda svampar och odlade, 

köpta svampar. 

Boken kostar 119 kronor och den kan beställas från norstedts 

förlag. 


På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina 

tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. 

• Maskinell gallring med norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, 

tfn 050 518 1054. 

• vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar 

utförs mellan vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom 

norrskogs område, I. och A. nynäs, Finnäs gård, Eugmo, 

tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, 

H. Skog, tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och röj utför skogsvårdsarbeten 

i vasanejden, tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra 

Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom 

vasaområdet, tfn 0400 867 373. 

Utbud av tjänser vid sydkusten 

• röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar 

utförs i västra nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994. 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, 

MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887 240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra nyland, tfn 0400 717 836. 

En annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. 

Skicka in annonstexten till skogsbruket@tapio.fi. Det är viktigt att 

det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 

Månadens TOK 

– Kontrollmätningen visar att det är för stort kast på asp- 

massaveden. 

– Undra på det! Här var tidigare några bävrar som flottade 

iväg med aspmassavedsbitarna!

Skogsdag 

i Lappträsk 

torsdagen den 

1 november kl. 10–15 

Plats: 3 km från Lappträsk centrum mot Lovisa längs 

Lovisavägen. Skyltning därifrån. 

På skogsdagen kan du följa med: 

• grundförbättring av en skogsväg 

• öppning av dikeslinjer 

• rensning av diken 

• maskinell avverkning 

• flisning 

och 

• få råd i skogsfrågor 

• lära dig mera om skogsbruksplanen 

• bekanta dig med tjänsten Minskog.fi 

185 miljoner 

euro till 

skogsbruket 

I statens budget för år 2013 

reserveras 185 miljoner euro 

för skogsbruk. Summan motsvarar 

ungefär 2012 års nivå. 

Av anslaget ska 79 miljoner 

euro användas för skogsvårds- 

och grundförbättringsarbeten 

i privata skogar och för att öka 

användningen av klenvirke för 

energiändamål. 

För energistödet för klenvirke 

ska avsättas 18 miljoner 

euro, vilket är en miljon euro 

mer än år 2012. För uttag av 

energived beviljas stöd enligt 

Kemera-lagen tills systemet 

med energistöd för klenvirke 

börjar gälla. Ett större uttag av 

energived ska leda till att målen 

om ökad användning av 

förnybar energi uppnås. 

Deltagarna bjuds 

på korv och kaffe. 

Svenska 

småbruk och 

egna hem Ab 

PB 35 

10211 Ingå 

tfn (09) 644 761 

0400-477 008 

fax (09) 601 262 

e-post: 

smabruk@kolumbus.fi 

• Idkar handel med markområden 

i Nyland och 

Åboland 

• Samarbetar med stiftelserna 

Finlandssvenska 

Jordfonden och Undervisningsfonden 

Finlandssvenska 

Jordfonden 

• Beviljar unga personer 

förmånliga lån för bl.a. 

inköp av lantbruk. 

• Understöder lantbruksskolor 

Undervisningsfonden 

• Understöder 

lantbruksskolor 

Tålig laptop 

Laptopen iWood är en ypperlig 

leksak om du vill skona din 

egen laptop från hårdhänta 

småbarnsfingrar. Leksaksdatorn 

är gjord av trä. Den 

har en griffeltavla i stället för 

skärm och tangentbord och 

kritor på pekplattans plats. 

Skärmen går att vika ned. 

Laptopen tillverkas i Tyskland, 

och du kan beställa den 

via webbsajten rasselfisch.de. 

Priset är 39 euro. 

Julklappsbekymmer? 

Ge en prenumeration på Skogsbruket i julklapp! 

ring Margita Törnroth, tfn 040 522 0770 eller mejla in dina 

och mottagarens uppgifter till margita.tornroth@nordinfo.fi 

så ger du en gåva som mottagaren gläds åt hela året. 

vi skickar ett presentkort där du kan skriva in din egen 

hälsning. mainos metsäenergian käyttäjille 

Skogsbruket 10/2012 31 

jl_tuote.indd 4 13.8.2012 11.53

”Jag vill ha 

3,5 % årlig 

ränta på min 

deposition.” 

Hos oss är också det möjligt. 

Fråga mera om vårt depositionserbjudande eller gå in 

på www.aktia.fi . Depositionserbjudandet gäller när du 

kombinerar depositionen med andra sparaprodukter 

som Aktia erbjuder. 

Ring tfn 010 247 100* för att boka tid till närmaste 

Aktiakontor. Vi berättar gärna mera! 

*Samtalspriser via fast linje 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/min., 

från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/min. 

Aktia Bank Abp 

www.aktia.fi 

Ser en människa i varje kund.

November - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?