Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...

More documents

Recommendations

Info

Antal svar 100 80 60 40 20 0 Vem talar det som brukar kallas rosengårdssvenska? Svenskfödda pers m svenskfödda föräldrar Svenskfödda pers m utlandsfödda föräldrar Utlandsfödda pers Utlandsfödda lyssnare (n=29) Lyssnare m utlandsfödda föräldrar (n=18) Lyssnare m en utlandsfödd förälder (n=14) Lyssnare m svenskfödda föräldrar (n=32) Figur 2. Lyssnarnas svar på frågan Vem talar det som brukar kallas rosengårdssvenska? Lyssnarna (n=93) kunde kryssa för hur många svarsalternativ de ville. Antal svar 50 40 30 20 10 0 Endast svenskfödda pers m svenskfödda föräldrar Vem talar det som brukar kallas rosengårdssvenska? Endast svenskfödda pers (oavsett föräldrar) Endast svenskfödda pers m utlandsfödda föräldrar Alla, oavsett bakgrund Svensk- el utlandsfödda pers m utlandsfödda föräldrar Endast utlandsfödda pers Figur 3. Lyssnarnas (n=93) svarskombinationer på frågan Vem talar det som brukar kallas rosengårdssvenska? Lyssnargrupperna är desamma som i Figur 2 ovan. Figurerna 2 och 3 visar vissa skillnader i åsikter vad gäller vem det är som talar rosengårdssvenska beroende på egen bakgrund. Det är främst personer utan utländsk bakgrund som anser att rosengårdssvenska kan talas oavsett bakgrund. En majoritet av de svenskfödda eleverna med utlandsfödda föräldrar menar å andra sidan att det bara är personer med utländsk bakgrund (utlandsfödda eller personer med utlandsfödda föräldrar) som pratar rosengårdssvenska. Ungefär hälften av de svenskfödda eleverna med svenskfödda föräldrar och en tredjedel av de utlandsfödda eleverna anger också att det endast är personer med utländsk bakgrund som pratar rosengårdssvenska. Flest i gruppen som menar att enbart
utlandsfödda personer kan prata rosengårdssvenska är de utlandsfödda lyssnarna. Cirka en tredjedel av de utlandsfödda eleverna anser att det bara är utlandsfödda personer som talar rosengårdssvenska. Inga elever anser att det bara är svenskfödda elever med svenskfödda föräldrar som talar rosengårdssvenska. 3.3.2 Lyssnarnas åsikter om vad rosengårdssvenska är I diskussionerna kring rosengårdssvenska efter perceptionsexperimentets utförande framkom ytterligare åsikter som det inte fanns utrymme att rapportera om på svarsblanketten. Dessa redovisas bara kort här eftersom långt ifrån alla elever i varje klass hade chans att komma till tals, och eftersom vi därmed inte kan avgöra i vilken utsträckning de insamlade kommentarerna är representativa för hela lyssnargruppen. Frågan om vad rosengårdssvenska är valde de flesta elever att besvara genom att exmplifiera ”typiska” rosengårdssvenska ord. Lyssnarna fick exemplifiera orden antingen genom att skriva ordlistor som lämnades in eller genom att säga dem högt och skriva dem på tavlan. Några av de ord och fraser som exemplifierades var: mannen ’kompis’, ey/ej motsvarighet till engelskans yo, flippa ’skoja’, fattaru? ’är du med?’, ve(t) shi/shii/chi/tji ’vet inte/inget’, baxig ’fin, sexig’, chillar ’slappar’ och wazzup? ’läget?’. Även fraserna å sånt och du vet ansågs typiska för rosengårdssvenskan av många lyssnare. Andra elever kommenterade emellertid också uttal (”orden uttalas, betonas annorlunda”, ”det är inte orden som är det speciella med rosengårdssvenska, dom byter vi hela tiden”), ordföljd (med exempelmeningar med rak ordföljd) och hur vissa rosengårdssvenska ord används (”ey börjar man meningar med, mannen avslutar man meningar med”). I samtliga klasser fanns det också elever som ansåg att rosengårdssvenskan inte bara används av personer med invandrarbakgrund, samt att de som talar rosengårdssvenska bara gör det ibland, i vissa sammanhang. På frågan om vilka med svensk bakgrund som talar rosengårdssvenska framkom ofta att det var sådana som umgick mycket med invandrare. Inte sällan kallades dessa personer för wannabes, wannabeblattar eller plastblattar. Rosengårdssvenskan var också allmänt känd som blattesvenska bland eleverna. De elever som ansåg sig kunna tala rosengårdssvenska själv, beskrev i flera fall att det var ett språk som man använder i umgänget med vänner och att det används lite ”på skoj”. En tjej berättade att hon talade så med vänner på fritiden, utanför skolan, och att det för henne innebar en chans att slappna av och inte bry sig om att försöka få rätt på sin svenska hela tiden.
Page 1 and 2: Petra Bodén ”Rosengårdssvensk
Page 3 and 4: form av ”bruten” svenska (inlä
Page 5 and 6: nordiska språk, Lunds universitet)
Page 7 and 8: experimentet som lyssnare. Varje ly
Page 9: En femtedel (20) av elevlyssnarna a
Page 13 and 14: än rosengårdssvenska angavs oftar
Page 15 and 16: Tabell 8. Stimuli/talare som klassa
Page 17 and 18: lyssnarna som ett exempel på rosen
Page 19 and 20: Tabell 11. De kvinnliga lyssnarnas
Page 21 and 22: som något annat än rosengårdssve
Page 23 and 24: är andra generationens invandrare
Page 25 and 26: Antal svar 120 100 80 60 40 20 0 Ve
Page 27 and 28: åda stimuli interagerar talaren me
Page 29 and 30: observationer av talvåg (oscillogr
Page 31 and 32: osengårdssvenska verkliga inlärar
Page 33 and 34: 4.3.2 Konsonanter Stimulus E14b upp
Page 35 and 36: vilket kan tolkas som en avspegling
Page 37 and 38: polare och dissa. I polare uttalas
Page 39 and 40: Stickproven ger således visst stö
Page 41 and 42: Traunmüller (1997) redovisar, ligg
Page 43 and 44: (t.ex. i franskan), och i ett fotis
Page 45 and 46: man kunnat förvänta en reducering
Page 47 and 48: edömd som talare av rosengårdssve
Page 49 and 50: ovannämnda mönster, verkar detta
Page 51 and 52: F0 (Hz) 400 300 200 100 den äh 'hj
Page 53 and 54: ett avvikande uttal hos vissa SMG-t
Page 55 and 56: -men hur ja fattar inte varifrån
Page 57 and 58: Eklund, Ingegerd och Hartmut Traunm
Page 59: Sjölander, Kåre och Jonas Beskow.

Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?