Tabell 14. Bedömningen av stimulina/talarna när samtliga respektive endast säkra svar beaktas. Stimu<strong>lu</strong>s/ Bedömning, samtliga Andel säkra ja-svar talare svar (%) C29 100 (n=23) C41 96 χ 2 (1, n=24) =20,167, p0,05 E14b 22 χ 2 (1, n=36) =11,111, p
är andra generationens invandrare som talar ro<strong>se</strong>ngårdssvenska. Utav de 19 lärarna menade alla att andra generationens invandrare är möjliga talare av ro<strong>se</strong>ngårdssvenska. 17 svarade också att första generationen invandrare är möjliga talare av ro<strong>se</strong>ngårdssvenska. Bara hälften av lärarna (10) menade emellertid att talare utan utländsk bakgrund kan tala ro<strong>se</strong>ngårdssvenska. Deras åsikter om vem som talar ro<strong>se</strong>ngårdssvenska var därmed lika elevernas. Lärarna uppfattade emellertid färre stimuli som exempel på ro<strong>se</strong>ngårdssvenska än eleverna. Bara stimuli E43, D49, D31, C32 <strong>och</strong> E04a uppfattades som ro<strong>se</strong>ngårdssvenska av en majoritet av lärarna. Talare E43 kom till Sverige vid 10 års ålder <strong>och</strong> hennes förstaspråk är slovenska, D49 kom till Sverige vid 4 års ålder <strong>och</strong> hennes förstaspråk är albanska. D31 <strong>och</strong> C32 är andra generationens invandrare (d.v.s. födda i Sverige av invandrade föräldrar), <strong>och</strong> utöver svenska talar de också albanska (D31) <strong>och</strong> turkiska <strong>och</strong> arabiska (C32). E04 är född i Sverige av svenskfödda föräldrar, <strong>och</strong> har svenska som sitt förstaspråk. Utav de lärare som uppgivit att personer utan utländsk bakgrund inte kan tala ro<strong>se</strong>ngårdssvenska, hörde samtliga tio E04a som ro<strong>se</strong>ngårdssvenskt. Talarna E06, E36 <strong>och</strong> C28 klassificerades som talare av ro<strong>se</strong>ngårdssvenska av cirka hälften av lärarna. E06 <strong>och</strong> C28 är första generationens invandrare med arabiska <strong>och</strong> bosniska som deras respektive hemspråk. De kom till Sverige vid åldrarna 7 <strong>och</strong> 8. E36 är andra generationens invandrare <strong>och</strong> talar <strong>se</strong>rbiska i hemmet. Huvuddelen av våra stimuli uppfattades inte som ro<strong>se</strong>ngårdssvenska av lärarlyssnarna: E04b, E40, E31, E33, D07, D02, E19a <strong>och</strong> b, E01, D32, D09, E14, E41, E26, E38, D40 <strong>och</strong> D47. Talarna E04, E40, E31, E33, D07 <strong>och</strong> D02 är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar. Talarna E19, E01, D32 <strong>och</strong> D09 är födda i Sverige <strong>och</strong> har en utlandsfödd förälder. E14, E41 <strong>och</strong> E26 är andra generationens invandrare (två utlandsfödda föräldrar), <strong>och</strong> talarna E38, D40 a<strong>och</strong> D47 är första generationens invandrare (kom till Sverige 6- till 7årsåldern). 3.3.7 Lundalyssnarna Lundalyssnarna protesterade inte mot uppgiften i perception<strong>se</strong>xperimentet trots den mindre erfarenhet de måste antas ha av ro<strong>se</strong>ngårdssvenska än Malmölyssnarna. En <strong>lu</strong>ndensisk motsvarighet, ”fladden” (döpt efter stadsdelen Norra Fäladen), finns som enligt eleverna låter ”precis som ro<strong>se</strong>ngårdssvenska”. Lundalyssnarnas bedömningar av de malmöitiska stimulina visar också stora likheter med Malmölyssnarnas, <strong>se</strong> Tabell 15. Den största skillnaden består i en
Change language