Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...
Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...
Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett återkommande (om än inte högfrekvent) melodiskt mönster i talmaterialet<br />
består av en kombination av två av de ovannämnda faktorerna, nämligen en hög<br />
gränston samt en avsaknad på deklination eller tonal nedtrappning, d.v.s. en<br />
avsaknad på den successiva sänkning av taltonläget som vanligtvis kan höras i<br />
ett yttrande. I Figur 8 ges ett exempel på intonationsmönstret i fråga.<br />
F0 (Hz)<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
*H<br />
L L<br />
pi ja dissa alla<br />
*H H%<br />
0 1.22<br />
Time Tid (s)<br />
(s)<br />
Figur 8. F0-kontur 21 av pi ja(g) dissa(de) alla (E04). De två orden dissa <strong>och</strong><br />
alla är associerade med grava ordaccenter som här transkriberats med *HL 22 .<br />
Den final F0-stigningen transkriberas som en hög gränston, H%. Den streckade<br />
deklinationslinjen är dragen genom de låga tonerna.<br />
I en diskussion med elevlyssnarna i perception<strong>se</strong>xperimentet om attityder till<br />
ro<strong>se</strong>ngårdssvenskan, citerades just detta yttrande av en av lyssnarna.<br />
Elevlyssnaren sa att man knappast säger pi jag dissade alla på en jobbintervju<br />
(att man inte använder ro<strong>se</strong>ngårdssvenska i alla slags situationer). Lyssnarens<br />
val av exemplifiering av ro<strong>se</strong>ngårdssvenska är intressant dels för att det är ett<br />
citat ur ett av E04:s stimuli (den svenskfödda talaren med svenskfödda<br />
föräldrar), dels eftersom yttrandet i fråga innehåller det ovanbeskriva<br />
intonationsmönstret. E04:s stimuli bedömdes som SMG av 53% respektive 85%<br />
av lyssnarna. Yttrandet i Figur 8 kommer från det stimu<strong>lu</strong>s som bedömdes som<br />
ro<strong>se</strong>ngårdssvenskt av 85% av lyssnarna.<br />
Samma intonationsmönster finns också i talet hos talare med ett annat<br />
modersmål än svenska, t.ex. hos E41 som är född i Sverige men har<br />
utlandsfödda föräldrar <strong>och</strong> talar polska hemma <strong>och</strong> hos D26 som kom till<br />
Sverige som 6-åring <strong>och</strong> talar pashto som modersmål. E41 blev förvisso inte<br />
21 F0 är det akustiskt mätbara korrelatet till det som uppfattas som tonhöjd.<br />
22 H står för high (hög) <strong>och</strong> L för low (låg). Stjärnan markerar den betonade stavel<strong>se</strong>ns<br />
position i förhållande till tonerna i fråga. I det här fallet börjar fallet från H till L i den<br />
posttoniska stavel<strong>se</strong>n. Denna analys av den skånska grava ordaccenten, d.v.s.som *HL istället<br />
för L*H, argumenterar jag för i Hansson (2003).