26.07.2013 Views

Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...

Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...

Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

F0 (Hz)<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

200<br />

150<br />

100<br />

H*<br />

L<br />

*H<br />

ida vi lovade<br />

0.05 1.1<br />

300<br />

Time (s)<br />

250 H*<br />

*H<br />

HL%<br />

L<br />

ida vi lovade<br />

L %<br />

0 1.05<br />

Time Tid (s)<br />

(s)<br />

Figur 9. F0-kontur av den första (överst) <strong>och</strong> andra (underst) förekomsten av<br />

ida(g) vi lovade (D49). Ordaccenterna i idag (H*L) <strong>och</strong> lovade (*HL) har<br />

transkriberats samt gränstonerna: en oförändrad låg ton i första förekomsten,<br />

(%) <strong>och</strong> ett stig-fall i andra förekomsten (HL%). De streckade<br />

deklinationslinjerna är dragna genom de låga tonerna.<br />

Vid ett flertal <strong>se</strong>minarier <strong>och</strong> konferen<strong>se</strong>r har åhörare identifierat<br />

intonationsmönstret ovan som arabiskt. Bekräftel<strong>se</strong> av att så skulle vara fallet<br />

kunde emellertid inte fås när kontakt togs med en prosodist med arabiska som<br />

inriktning (Sam Hellmuth, personlig kommunikation). Mönstret verkar inte<br />

heller ha någon direkt motsvarighet i SMG:n i Göteborg <strong>och</strong> Stockholm.<br />

Kotsinas (1990) har emellertid beskrivit en stigande s<strong>lu</strong>tton som ett typiskt drag<br />

för rinkebysvenskan.<br />

Ett annat mönster som också är återkommande <strong>och</strong> iöronfallande i<br />

talmaterialet förekommer främst i utrop <strong>och</strong> retoriska frågor. Liksom i<br />

ovannämnda mönster karakteri<strong>se</strong>ras det av ett förhöjt taltonläge. Här handlar det<br />

om att F0-registret (skillnaden mellan F0-konturens högsta <strong>och</strong> lägst punkt) är<br />

mycket stort. I samma prosodiska fras finns dessutom ett ord som ges mycket<br />

stark framhävning (emfas), d.v.s. en starkare grad av framhävning än den<br />

satsbetoning (foku<strong>se</strong>ring) som vanligtvis finns, <strong>se</strong> Figur 10. Till skillnad från<br />

L

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!