Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...
Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...
Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi - Person2.sol.lu.se - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
F0 (Hz)<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
200<br />
150<br />
100<br />
H*<br />
L<br />
*H<br />
ida vi lovade<br />
0.05 1.1<br />
300<br />
Time (s)<br />
250 H*<br />
*H<br />
HL%<br />
L<br />
ida vi lovade<br />
L %<br />
0 1.05<br />
Time Tid (s)<br />
(s)<br />
Figur 9. F0-kontur av den första (överst) <strong>och</strong> andra (underst) förekomsten av<br />
ida(g) vi lovade (D49). Ordaccenterna i idag (H*L) <strong>och</strong> lovade (*HL) har<br />
transkriberats samt gränstonerna: en oförändrad låg ton i första förekomsten,<br />
(%) <strong>och</strong> ett stig-fall i andra förekomsten (HL%). De streckade<br />
deklinationslinjerna är dragna genom de låga tonerna.<br />
Vid ett flertal <strong>se</strong>minarier <strong>och</strong> konferen<strong>se</strong>r har åhörare identifierat<br />
intonationsmönstret ovan som arabiskt. Bekräftel<strong>se</strong> av att så skulle vara fallet<br />
kunde emellertid inte fås när kontakt togs med en prosodist med arabiska som<br />
inriktning (Sam Hellmuth, personlig kommunikation). Mönstret verkar inte<br />
heller ha någon direkt motsvarighet i SMG:n i Göteborg <strong>och</strong> Stockholm.<br />
Kotsinas (1990) har emellertid beskrivit en stigande s<strong>lu</strong>tton som ett typiskt drag<br />
för rinkebysvenskan.<br />
Ett annat mönster som också är återkommande <strong>och</strong> iöronfallande i<br />
talmaterialet förekommer främst i utrop <strong>och</strong> retoriska frågor. Liksom i<br />
ovannämnda mönster karakteri<strong>se</strong>ras det av ett förhöjt taltonläge. Här handlar det<br />
om att F0-registret (skillnaden mellan F0-konturens högsta <strong>och</strong> lägst punkt) är<br />
mycket stort. I samma prosodiska fras finns dessutom ett ord som ges mycket<br />
stark framhävning (emfas), d.v.s. en starkare grad av framhävning än den<br />
satsbetoning (foku<strong>se</strong>ring) som vanligtvis finns, <strong>se</strong> Figur 10. Till skillnad från<br />
L