Ladda hem (pdf) - Värmlands Museum

I en reglerad ekonomi som i stort fortfarande styrdes av stadens borgerskap (trots skråväsendets
upphörande 1846) var det sociala nätverket mycket viktigare än idag. Och eftersom framgången
var beroende av att nätverket upprätthölls så krävdes en representativ inramning till detta
upprätthållande och förmerande. Vikten av detta syns enligt Hasselberg tydligt i dåliga tider då de
ekonomiska valen inte tillåter de sociala relationerna att lida skada.
I boken visar hon hur viktig sällskapsrummens representativitet var och hur det dyraste lösöret
var valt för att exponeras och användas i sällskapslivet. Lika stor vikt lades inte alls vid det privata
och vardagliga. Som exempel nämner hon att ”tapetrummet”, som det ofta benämndes, var en
exklusivitet och skulle fungera som representativ inramning till umgängeslivet. Till vardags stod
rummet ofta stängt. 27
På Höje kan man också lägga märke till detta genom till exempel det stora antalet matsalsmöbler
och inte minst genom den dyra tapeten i salen. Genom att räkna antalet matsalsstolar kan man dra
slutsatser om omfattningen av familjens sociala liv, och genom bohagets disposition förstår man
också att det var avsett att visas upp och användas i sådana sammanhang. 28
27 Hasselberg 1998, s. 175 ff.
28 Bouppteckning efter B.H. Bratt 1854.
Panoramatapeten på Alsters herrgård med motivet ”Italienska utsikter”, Dufour 1820-25.
Foto: Lars Thorén.
12