Ladda hem (pdf) - Värmlands Museum

Motiv
Tiden för panoramatapetens tillkomst är en tid av krig och revolutioner i Europa och motivvalet
blir därefter. Inte sällan återges en paradisiskt idealiserad tillvaro skyddad från omvärlden och ofta
skildras utsikten som om man hade tagit sin tillflykt till en ö, ett Rousseauanskt Eden.
Känslan av lugn finns även i dem som framställer mer våldsamma scener. Många av dessa skildrar
Napoleons framfart på klotet. 53
Panoramatapetens storhetstid inträffar i brytningstiden mellan klassicism och romantik och
även det präglar motivvalet. Scener från det klassiska Grekland och Italien, som de på Alster och
Gunnerud, är populära såväl som dramatiska illustrationer till populära kärleksromaner. 54
Tidens smak, som kom till uttryck i tapeterna, inspirerade till samtal om fjärran länder, litteratur,
mytologi, stadsutsikter, fältslag och jakt. 55
Många tapeter baserades på berömda resenärers eller konstnärers berättelser om fjärran länder.
De var tänkta för ”the armchair traveller”, ibland som komplement till den skrivna skildringen.
I god borgerlig anda skulle dessa antropologiska och biologiska väggdekorationer även vara
undervisande informativa och stimulera fantasin. 56 Inte sällan var deras motiv koloniala.
Även litterära motiv hade detta syfte. Men man undvek starka känslor som lidande, kärleksscener
och ansträngande arbete. Vem vill exempelvis ha en död människa avbildad på väggen framför sig
när man äter?
Gemensamt för dessa motiv är att de gav uttryck för en föreställning om en annan idealiserad
mänsklig tillvaro, gärna i en främmande och exotisk del av världen.
Det fanns också möjlighet för en besökare att demonstrera sin bildning genom att kommentera
och identifiera motivet. Tapetmotivet blev ett samtalsämne. 57
Till skillnad mot de tidigaste tapeterna, vilka oftast gav människan rollen av en utanförstående
betraktare, så kom de senare motiven att syfta till att dra in henne i tapeten. Detta hänger ihop
med naturens förändrade roll och är ett svar på människors ökande fascination för det exotiska.
I vissa motiv väller naturen in i rummet med hjälp av botaniskt korrekta målningar utförda av
speciella blommålare. Detaljrika avbildningar som uppmanar oss att kliva in i och integreras i
tapeten. I dessa motiv finns inga människor så de måste befolkas av betraktaren, vars roll delvis
förändras. Nu skall det paradisiska livet inte betraktas utan levas.
Skalan förändras också i vissa fall och det avbildade tar allt större proportioner. Växterna är ibland
enorma med mycket detaljerade skildringar av olika växtdelar. Och man kan fråga sig om den
ursprungliga illusoriska idén har försvunnit. 58
53 Tunander 1991, s 138.
54 Tunander 1991, s. 133.
55 Olligs 1970, s. 222.
56 Entwistle 1972, s. 34.
57 Olligs 1970, s. 222.
58 Tunander 1991, s. 133.
30