Sjätte avdelningen Produkter av kemiska och närstående ... - Taric
Sjätte avdelningen Produkter av kemiska och närstående ... - Taric
Sjätte avdelningen Produkter av kemiska och närstående ... - Taric
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vanadaterna vanadinit (nr 2615) <strong>och</strong> karnotit (nr 2612). Den förekommer både amorf <strong>och</strong><br />
kristallin, i form <strong>av</strong> klumpar <strong>och</strong> som pulver. Färgen varierar från gul till rödbrun.<br />
Vanadin(V)oxid blir röd vid upphettning <strong>och</strong> är nästan olöslig i vatten. Den används för<br />
framställning <strong>av</strong> vanadinsalter, vissa bläcksorter <strong>och</strong> som katalysator (vid framställning <strong>av</strong><br />
sv<strong>av</strong>elsyra, ftalsyraanhydrid <strong>och</strong> syntetisk etanol).<br />
Flera hydroxider, vilka utgör syror, existerar. Från dessa härleder sig vanadater <strong>av</strong> olika<br />
slag enligt nr 2841.<br />
5. Nickeloxider <strong>och</strong> nickelhydroxider:<br />
a) Nickel(II)oxid (nickeloxidul) NiO framställs genom stark upphettning <strong>av</strong> nitratet<br />
eller karbonatet. Den är ett gröngrått pulver, vars densitet <strong>och</strong> färg varierar efter<br />
framställningssättet. Nickel(II)oxid används inom emaljeringsindustrin, som färgämne<br />
inom glasindustrin <strong>och</strong> som katalysator vid organiska synteser. Den är en basisk oxid.<br />
b) Nickel(III)oxid (nickeloxid) Ni2O3 är ett svart pulver <strong>och</strong> används som färgämne<br />
inom emaljeringsindustrin samt vid framställning <strong>av</strong> plåtar för alkaliska ackumulatorer.<br />
c) Nickel(II)hydroxid Ni(OH)2 utgör ett fint grönt pulver <strong>och</strong> används vid förnickling,<br />
som beståndsdel i plåtar för alkaliska ackumulatorer samt vid tillverkning <strong>av</strong><br />
nickelkatalysatorer.<br />
Numret omfattar inte:<br />
a) naturlig nickeloxid (bunsenit) (nr 2530);<br />
b) orena nickeloxider, t.ex. nickeloxidsinter, nickeloxid i form <strong>av</strong> granulat ("grön<br />
nickeloxid") (nr 7501).<br />
6. Kopparoxider <strong>och</strong> kopparhydroxider:<br />
a) Koppar(I)oxid (kuprooxid, kopparoxidul, röd kopparoxid) Cu2O framställs <strong>av</strong><br />
koppar(II)acetat eller koppar(II)sulfat <strong>och</strong> utgör ett kristallint, rött pulver som är olösligt<br />
i vatten. Den används för att färga glas rött (signalglas), för tillverkning <strong>av</strong><br />
skeppsbottenfärger <strong>och</strong> syntetiska ädelstenar (smaragder) samt som<br />
svampbekämpningsmedel inom jordbruket.<br />
b) Koppar(II)oxid (kuprioxid, svart kopparoxid) CuO framställs <strong>av</strong> koppar(II)nitrat<br />
eller koppar(II)karbonat eller genom oxidation <strong>av</strong> metallen. Den förekommer som ett<br />
svart pulver eller som korn med kastanjebrun skiftning. Den är olöslig i vatten <strong>och</strong><br />
används för att färga glas grönt <strong>och</strong> inom keramik- <strong>och</strong> emaljeringsindustrierna samt vid<br />
beredning <strong>av</strong> målningsfärger. Koppar(II)oxid används också för depolarisation i<br />
galvaniska element samt som oxidationsmedel <strong>och</strong> katalysator inom den organiska<br />
kemin.<br />
c) Kopparhydroxider. Den vanligaste hydroxiden är koppar(II)hydroxid<br />
(kuprihydroxid) Cu(OH)2, vilken utgör ett blått fast ämne som används som pigment,<br />
antingen oblandat eller i blandning med andra ämnen. Koppar(II)hydroxid används<br />
också för framställning <strong>av</strong> pigment (t.ex. peligotblått, som är beständigt i artificiellt ljus)<br />
<strong>och</strong> <strong>av</strong> Schweitzers reagens, som är en ammoniakalisk lösning <strong>av</strong> hydroxiden.<br />
Schweitzers reagens används som lösningsmedel vid framställning <strong>av</strong> konstsilke enligt<br />
kopparoxidammoniakmetoden.<br />
Numret omfattar inte naturlig koppar(I)oxid (kuprit) <strong>och</strong> naturlig koppar(II)oxid<br />
(tenorit) (nr 2603).<br />
7. Germaniumoxider. Den viktigaste är germaniumdioxid GeO2, vilken erhålls vid utvinning<br />
<strong>av</strong> germanium ur naturlig germaniumkopparsulfid (germanit) (nr 2617) eller genom<br />
hydrolys <strong>av</strong> germaniumklorid. Germaniumdioxid utgör ett vitt, något vattenlösligt pulver,<br />
vilket används för framställning <strong>av</strong> germaniummetall (för transistorer etc.), inom<br />
medicinen <strong>och</strong> för tillverkning <strong>av</strong> specialglas.<br />
8. Molybdenoxider <strong>och</strong> molybdenhydroxider. Den viktigaste molybdenoxiden är<br />
molybden(VI)oxid (molybdentrioxid) MoO3, som framställs <strong>av</strong> naturlig molybdensulfid,<br />
molybdenit (nr 2613). Den är en vit, kristallin produkt, som blir gul vid upphettning <strong>och</strong><br />
som är praktiskt taget olöslig i vatten. Molybden(VI)oxid används som katalysator vid<br />
organiska synteser (framställning <strong>av</strong> ftalsyraanhydrid).<br />
Det finns också blå oxider som i oblandat skick eller i blandning (i vilket senare fall de<br />
förs till 32 kap.) används i artistfärger <strong>och</strong> då benämns molybdenblått eller mineralisk<br />
indigo.<br />
Bland hydroxiderna märks bl.a. molybdensyra H2MoO4 som utgör ett vitt eller gulaktigt<br />
pulver. Denna är svårlöslig i vatten <strong>och</strong> används inom keramikindustrin (glasyrer) samt<br />
som katalysator. Molybdater enligt nr 2841 härleder sig från dessa hydroxider.<br />
Numret omfattar inte naturlig molybdenoxid (molybdenockra, molybdit) (nr 2530).<br />
28:38