Med nr 3 Juni 2010 - SFP

MEDBORGARBLADET 

GRUNDAT 1946 ••••••••••••••••••••••••• NR 3 • JUNI 2010 

Finland efter krisen 

Carl Haglund 

Landsbygdens roll 

Fredrika Åkerö | Carola Sundqvist | Smuggelsprit | ELDR

2 MED 5_09 

[ledare] Johan 

Johansson 

PartisEkrEtErarE 

Vi viker inte en tum! 

Som nytillträdd partisekreterare har jag de senaste veckorna rört mig mycket i hela Svenskfinland. Det 

har varit viktigt för mig att få ta del av frågor som för tillfället upplevs som angelägna. Trots att vi ofta 

poängterar olikheten i vardagen mellan våra kretsar vill jag ändå påstå att vi har mer som förenar oss än 

som skiljer oss åt. Speciellt så här i valtider, men även i dagspolitiken. 

Oberoende om vi befinner oss i Sibbo eller Kronoby så är frågeställningarna ofta de samma; ”hur 

skall man kunna garantera närheten till skolan?”, ” hur skall man kunna garantera ett värdigt åldrande?” 

eller ”hur skall vi agera för att underlätta företagsamheten i just vår kommun?”. 

Det är då vi fattar beslut i dessa frågor som vår politiska ideologi konkretiseras på det lokala 

planet. En ideologi som vi formulerar och utvecklar kontinuerligt i hela partiet. Det sker i våra 

lokalavdelningar, i våra kretsar, hos Svensk Ungdom, hos Svenska Kvinnoförbundet och det 

sker också varje år på partidagen. 

Under det pågående verksamhetsåret har vi även inbjudit allmänheten att diskuterar vår ideologi 

i samband med den så kallade Kasnäsprocessen. Vi har gett alla en möjlighet att ta del av 

definitionen av våra grundvärderingar. De tio Kasnästeserna som nu framläggs för partidagen har 

stark förankring i hela Svenskfinland. Så skall det vara i ett folkparti. Alla som vill skall ha en 

möjlighet att vara med och påverka. Partierna kritiseras ofta för att ideologierna har 

försvunnit ur politiken. Detta gäller inte för Svenska folkpartiet. Tack vare 

bland annat Kasnäprocessen står hela vår rörelse på en starkare ideologisk 

grund än på länge, vilket ger oss ett gott utgångsläge inför upptakten till 

riksdagsvalet. 

Under mina besök i regionerna har jag fått många god råd och lyckönskningar 

på vägen. Det är jag tacksam över. Den enskilt mest diskuterade 

frågan har varit hur vi skall kunna garantera och förbättra den offentliga 

servicen på svenska. Den frågan engagerar mer än tidigare och 

är aktuell i alla kretsar. 

Under mitt besök i Jakobstad träffade jag Soptunnorna. Soptunnorna 

består av ett antal livserfarna damer och herrar med gott humör och 

tydliga politiska ställningstaganden. Deras budskap: ” vik inte en tum i 

kampen för det svenska”, får stå som en bra sammanfattning för fältets 

gemensamma råd inför framtidens utmaningar. 

Det löftet är lätt att ge. Svenska folkpartiet har i 104 år försvarat fungerande 

service på våra bägge nationalspråk, svenska och finska. Här viker 

partiet inte en tum! 

Med önskan om en solig och avkopplande sommar.

medborgarbladet 

grundat 1943 

Spr åkrör för SVenSk a 

folkpartiet i finl and rp 

SimonSgatan 8 a , pb 430, 

00101 HelSingforS 

tfn (09) 693 070, 

fa x (09) 693 1968 

CHefredaktör 

Johan Johansson 

adreSSförändringar 

May Myrberg, 

(09) 6930 7245, 

may.myrberg@sfp.fi 

redaktion 

SFP/Viktor Grandell 

045 657 9659 

redaktion@sfp.fi 

layout 

Viktor Grandell 

tryCkeri 

UPC, Vasa 2010 

annonSförSäljning 

Oy Nordinfo Ab 

Lillviksvägen 6, 02360 Esbo 

(09) 888 60 18 

annonSmaterial 

annons@nordinfo.fi 

Utgivningsdatum 2010: 

Nr 3 - 3.6 (materialdag 21.5) 



pärmbild 

Finland efter krisen 

(Foto: Viktor Grandell) 

(se sid. 16) 

MED pÅ nätEt: 

www.sfp.fi/medborgarbladet 

Innehåll juni 2010 

»sU ska Vara sFP:s VitaMinsPrUta. VÅr UPPGiFt Är att 

Vara kaXiGa MEn troVÄrDiGa» 

FrEDrika ÅkErÖ, siDan 24 

Allting går utom en 

vedaffär på sommaren 

»JU BÄttrE LokaLaVDELninGarna FUnGErar, DEsto 

BÄttrE FUnGErar kVinnoFÖrBUnDEt» 

CaroLa sUnDQVist, siDan 14 

»Sanningen är att invandringen till finland är minimal - och 

därför är invandringens utmaningar också det för oss.» 

6 Flitigast i Bryssel 

10 Landsbygden spelar roll 

12 Startskott för Helsingforskampanjen 

13 Solna-träffarna 

14 Carola Sundqvist leder Kvinnoförbundet 

16 Finland efter krisen 

19 Invandrararbetskrafter behövs i Närpes 

22 Kongressen förnyade SU 

24 Fredrika Åkerö blev SU-ordförande 

26 Universiteten fick historisk donation 

28 Konstrundan 

31 Smuggelspritprojektet i Östnyland 

CaRL HagLunD, SiDan 6

[ordförande] 

tungt år med tunga frågor 

4 MED 3_10 

stEFan WaLLin 

PartiorDFÖranDE 

Våren i politiken har bjudit på både väntat och oväntat sprängstoff. Energipolitiken väcker 

som väntat debatt, men det mastiga paketet för förnyelsebar enegri samt klimatpolitikens 

mera allmänna premisser har minskat på dramatiken. 

Inställningen till kärnkraften delar också denna gång SFP:s fält och riksdagsgrupp, 

men i vårt liberala parti respekterar vi som känt varandras åsikt - liksom rätten att resonera 

sig fram till denna. 

En mer oväntad politisk fråga, men en desto allvarligare sådan, var istället den i mycket 

självförvållade finanskrisens europeiska tappning. Mitt i en spirande tillväxt fick Finland, 

liksom resten av euroländerna, lov att rycka ut för att rädda den grekiska ekonomin med 

pengar vi själva lånar upp. Såklart kan detta för mången vara obegripligt - både orsakerna 

och lösningen. 

Onekligen har grekerna nu mycket att ta itu med. Slapphänt nationalhushållning, falsk 

statistikföring och korruption i förvaltningen toppar listan. 

Grekerna kan ändå inte lämnas åt sitt öde med allt detta. De behöver hjälp och 

pålitliga rådgivare. 

SFP hör till dem som ända sedan 1990-talet ansett att det euoropeiska samarbetet 

också bygger på en förväntan om stöd och hjälp i nödens stund. För oss 

var EU-medlemskapet delvis en säkerhetspolitisk livförsäkring. För Natolandet 

Grekland blev den ekonomiska hjälpinsatsen avgörande för landets framtid. 

Under den finländska bankkrisen på 90-talet var det mindre onda alternativet 

att betala bankstöd från offentliga pengar än att låta bankväsendet kollapsa 

och samtidigt dra med sig deponenteras pengar i fördärvet. På samma sätt 

var det nu helt nödvändigt att stöda Grekland istället för att riskera att landets 

ekonomi kraschar - med oanade konsekvenser för hela den europeiska finansmarknaden. 

På många sätt kommer finanskrisen också att teckna en del av bakgrunden 

för valrörelsen inför riksdagsvalet. Vår egen offentliga ekonomi kräver 

flera åtgårder där skattebasen, strukturerna, arbetsmarknadens funktionalitet, 

arbetskarrirernas längd och pensionssystemet är centrala komponenter. Det 

handlar om hela välfärdssystemets framtid - en fråga av en dignitet, som kräver 

klarspråk och ärlighet av partierna redan före valet. 

SFP kommer att tala klarspråk. Vi kommer också att tala nationalspråk. 

Också i tuffa tider styrs partiets arbete av vår historiska uppgift som svensk 

garant för tvåspråkigheten i detta land. 

Denna uppgift kommer vi aldrig att ge upp.

[kort] 

partidagen i 

tammerfors 

närmar sig! 

årets partidag arrangeras lördagen 

12 juni – söndagen 13 juni 

i tammerfors på Hotell Scandic 

rosendahl, pyynikintie 13. 

partidagen inleds på lördagen 

kl 9.30. 

på partidagen kommer bland 

annat motioner inlämnade till 

partistyrelsen samt partistyrelsens 

propositioner som bland 

annat berör äldrepolitik, drogpolitik 

samt landsbygdspolitik 

att behandlas. 

partiets kretsstyrelser, kommunorganisationer,medlemsföreningar 

och deras medlemmar 

har motionsrätt vid partidag. 

Walls, Sourander, 

Wrede valdes till 

kretsordförande 

Svenska folkpartiets nyländska 

krets valde enhälligt anders 

Walls från raseborg till ny 

ordförande för verksamhetsåret 

2010 - 2011 på ordinarie kretsmötet 

i grankulla. 

Svenska folkpartiet i österbotten 

återvalde ulf Sourander 

från nykarleby under sitt kretsmöte 

i korsholm liksom Helsingforskretsen 

återvalde georg 

Henrik Wrede under mötet 

i kårböle. 

Christel liljeström blev tillförordnad 

organisationschef 

Sfp:s arbetsutskott har valt 

Christel liljeström till t.f. organisationschef 

för Sfp från den 

första maj 2010. tjänsten är ett 

moderskapsvikariat. 

liljeström har en lång erfarenhet 

av organisationsfrågor. 

Hon ledde partiets organisationsutskott 

1993-2000, var 

medlem i Sfp i nylands kretsstyrelse 

1980-1991 och ordförande 

för Sfp i nylands kretsstyrelse 

1992-1994. 

liljeström har en lång karriär 

som förtroendevald inom 

Svenska folkpartiet, bland annat 

som partiets viceordförande och 

medlem av kommunfullmäktige 

i Sibbo. för närvarande fungerar 

liljeström som ordförande för 

fullmäktige i Sibbo. 

till organisationschefen uppgifter 

hör planeringen av valkam- 

Christel raunio vill bli vice 

ordförande för Sfp 

panjer i samarbete med partisekreteraren, 

kontakten med mediebyråer, 

organisatoriska uppgifter 

inom partiet och dess kretsar 

och lokalavdelningar. 

organisationschefen skall 

också planera och genomföra 

partidagen. 

Christel raunio lämnar posten förande för vårt parti, säger 

som kretsordförande för Svens- raunio. 

ka folkpartiet i nyland. i stäl- Christel raunio, 41, är hemlet 

ställer raunio upp som vice ma från borgå och arbetar som 

ordförande kandidat för Sfp på förbundsdirektör för finlands 

partidagen i tammerfors i juni. svenska marthaförbund. Hon 

Samtidigt meddelar raunio om är stadsstyrelse- och stadsfull- 

sin avsikt att kandidera i riksmäktigemedlem i borgå samt 

dagsvalet. 

har flera andra förtroendeupp- 

- det är svårt att kombinera drag, däribland styrelsemedlem 

en ambitiös riksdagsvalskam- i tankesmedjan magma, styrelpanj 

med kretsordförandeskasemedlem i Centret för hälsopet. 

jag vill dock gärna satsa tid främjande, ordförande för kvin- 

och energi på partiarbetet, därnostödcentret marta i lettland 

för vill jag gärna bli ny vice ord- med mera. 

I stället för att skicka julkort stöder vi detta år UNICEF 

en huvudduk 

ryms i en mångkulturell 

skola 

diskussionerna ifall huvuddukar 

skall förbjudas i skolan 

går heta. i raseborg har frågan 

aktualiserats då föräldrar 

valt att hålla sina barn hemma 

från skolan då huvudbonader 

inte har tillåtits. bildningsnämnden 

behandlade ärendet 

på sitt möte i slutet av maj 

och beslöt tillåta huvuddukar i 

skolorna i raseborg. 

fredrika åkerö, medlem i 

Svenska folkpartiets integrationspolitiska 

utskott och ordförande 

för Svensk ungdom, 

är bildningsnämndens ordförande 

i raseborg. 

- Vi har så lätt att överdramatisera 

frågor utan att tänka 

tanken till slut. en huvudduk 

ska inte jämföras med 

en niqab eller en burka, vilket 

ofta görs i debatten säger 

emina arnautovic, medlem i 

utskottet och vice ordförande 

för Svenska kvinnoförbundet. 

utskottets medlemmar betonar 

att varje människa har 

ett unikt värde och att alla ska 

få uttrycka sig som man vill – 

givetvis inom vissa gränser. 

- Varför är vi så snabba 

med förbud? låt elever uttrycka 

sig som de vill. en keps 

kan väl knappast störa någon, 

säger arshe Said, medlem i 

utskottet. 

- det viktiga är att alla unga 

kan gå i skolan. Vi behöver nationella 

rekommendationer 

för hur vi hanterar mångkulturella 

frågor, avslutar fredrika 

åkerö. 

MED 2_10 5

eu-maskineriet i bryssel är stort. i 

de olika kontoren arbetar tiotusentals 

tjänstemän och sammanlagt 

736 europaparlamentariker. Carl 

Haglund är en av dem och har nu 

tillbringat ett år som mep. 

I början av april publicerade organisationen 

Votewatch sin rapport över europaparlamentarikernas 

flit och hängivenhet. 

Rapporten, som fick förvånansvärt 

lite publicitet i Finland, visade att Haglund 

är den klart mest aktiva parlamentarikern 

vad lagstiftningsarbetet beträffar 

och dessutom rätt högt placerad i alla 

andra kategorier. 

Haglund själv försöker inte rida på 

rapportens resultat. 

– Mätningar av det här slaget ska inte 

ses som några absoluta sanningar, skriver 

han i sin blogg. 

Men man kan inte blunda för att 

Haglund faktiskt har varit effektiv. Han 

fungerar som vice ordförande i fiskeriutskottet, 

som medlem i budgetutskottet 

och som ersättare i utskottet för ekonomi 

och valutafrågor. Haglund är dessutom 

ersättare i parlamentets temporära 

utskott för den finansiella och ekonomiska 

krisen. Förutom de egna utskotten 

tillkommer arbetet med den egna politiska 

gruppen ALDE, ett aktivt deltagande 

i en mängd andra utskotts arbete 

samt medverkan i delegationen för 

Afghanistan och som ersättare i delegationen 

för Ryssland. 

6 MED 3_10 

Flitigast i 

Bryssel 

tEXt: Viktor GranDELL 

BiLD: Viktor GranDELL, EUroPaParLaMEntEt 

I Bryssel kan en MEP gå in påvilket 

utskottsmöte som helst och till och med 

be om ordet. Det enda problemet är att 

många utskott har möte samtidigt. 

– Då måste man fokusera på sina egna 

utskott. 

Förutom arbetet i Bryssel har 

Haglund ett antal uppdrag i Finland: 

platsen i Esbo stadsfullmäktige, som ersättare 

i Kommunförbundets fullmäktige 

och ledandet av styrgruppen för SFP:s 

Kasnäsprocess. 

– Efter ett år är bokslutet en resultatlista 

på flera A4:or. Man kan göra myck- 

”Resultaten 

ger mig 

energi” 

et om man lägger manken till. Och det 

gör Haglund. 

Arbetsdagarna är ofta tolv timmar 

långa och månadsprogrammet rigoröst. 

Europaparlamentarikerna följer ett 

schema på rullande veckor: en vecka i 

Strasbourg, en vecka för arbete i den egna 

politiska gruppen, en utskottsvecka och 

en ”grön vecka” var tredje månad, då parlamentarikerna 

ska träffa sina väljare och 

verka i hemlandet. 

Så förutom ett krävande arbete ska 

Haglund resa omkring en hel del också. 

Bästa stämningen i parlamentet 

Europaparlamentarikerkarriären började 

förra året, om man bortser från alla uppdrag 

som slutligen ledde fram till den. 

Efter en rysare i Europaparlamentsvalet, 

där SFP:s mandat stod på spel, stod 

Haglund och SFP som vinnare efter en 

jämn kamp. Det blev dags att avveckla 

en del av uppdragen i Finland och söka 

sig en bostad i Bryssel och börja arbeta. 

Vilket verkar ha gått bra, om man får tro 

Votewatch. 

Haglund själv ger en stor del av förtjänsten 

till sitt team: Ville Valve, Axel 

Hagelstam, Heidi Jern och praktikanten 

Krista Simberg. Teamets medlemmar har 

egna specialområden att bevaka och sköter 

dessutom om löpande ärenden och 

det praktiska. 

– Utan teamet går det inte att göra det 

här arbetet framgångsrikt. Det hinner 

man inte med, säger Haglund. 

Teamet har ännu en uppgift: att hålla 

stämningen uppe och att göra arbetet 

roligt. 

– Vi arbetar, halvallvarligt, för att vara 

parlamentets bästa team. Men vi vill också 

vara teamet som har bäst stämning och 

det tycker jag vi har lyckats med. 

Passar personligheten 

År 2009 var ett intressant år för Haglund: 

förutom att bli invald i europaparlamentet 

fyllde han 30, gifte sig och fick 

ett barn, sonen Edward. 

– Så till vardagen hör också att försöka 

hinna hem mellan varven för att till-

MED 3_10 7

8 MED 3_10 

…Carl Haglund 

Carl Haglund talar inför en grupp 

Hankenalumner i bryssel 

Carl Haglund om… 

…BUDGEtEn 

”eu-budgeten är föremål för mycket dragkamp just nu. eu 2020-strategin kräver resurser, det har uppstått plötsliga behov på grund av den ekonomiska 

krisen och det pågår en jordbruksstödreform . jordbruksstöden fördelas inte rättvist just nu - frågan är om det finns en politisk vilja att driva 

igenom reformen. grekland, Spanien och portugal skulle drabbas. arbetet i budgetutskottet är tekniskt krävande, men intressant. att kontrollera budgeten 

ger goda styrmöjligheter till resten av organisationen” 

…LoBBarna 

”lobbarna i bryssel är inte som folk tänker sig lobbare. ur finländskt perspektiv är mtk, Skal, fackförbunden och ek stora, ur internationellt perspektiv 

hör greenpeace och animalia till de mest aktiva. 

det skadar inte att veta vad som är viktigt för en part som påverkas av en fråga - det viktiga är vad man gör med informationen. mep:arna har ingen 

skyldighet att ta emot lobbare och ofta hinner man inte ens, men jag har arbetat mycket med Världsnaturfonden i fiskefrågor, de har massor av värdefull 

information 

Vissa övertramp har skett, vilket har gjort att bilden av lobbarna har blivit tillspetsad. och det är nidbilden som syns utåt.” 

…MinoritEtEr 

”jag är ordförande för en intergrupp som arbetar med minoritetsfrågor. i eu är finlandssvenskarna en modell för hur saker ska skötas och många finländare 

som besöker bryssel skryter gärna om hur finland sköter minoritetsfrågor - men de verkar glömma bort allt sådant när de har kommit hem 

igen. 

minoritetsfrågan är känslig, många länder har skelett i garderoben så de skyfflar diskussionen under mattan, de vill inte ta upp det på eu-nivå. ibland 

verkar jag betraktas som en separatist i huset, eftersom jag leder en grupp som vill ta upp sådana här frågor”

inga tid med min son. Lyckligtvis är 

arbetstiden flexibel, så vi kan göra aktiva 

val. 

Paret Haglund hittade en bostad ett 

stenkast från parlamentet, vilket hjälper 

till en hel del då vardagen ska passas ihop 

med arbetet. 

– Det går nog ihop! Jag är en organiserad 

planeringsmänniska, så det här livet 

passar med min personlighet. Men dygnets 

alla 24 timmar måste nog utnyttjas 

effektivt för att det ska gå. 

Och ändå blir det svårt att hitta tid 

för vardagliga saker som att ringa banken, 

fixa digitalboxen och föra mattorna 

på tvätt. 

Personlig kontakt viktig 

Hemmet i Bryssel är inte det enda 

hushållet familjen Haglund upprätthåller. 

Bostaden i Esbo finns kvar och familjen 

tillbringar mycket tid i Korsholm 

samt vid sommarstugan i Ingå. Och 

Strasbourg, förstås. 

– Det kräver också planering. Edwards 

alla grejer ska med överallt och vi ska själva 

ha kläder där vi än är. Att sakna manschettknappar 

eller rätt färgs skor kan 

låta som ett lyxproblem, men händer det 

tillräckligt ofta blir det besvärligt. 

Votewatch-resultatet ger en viss aktning 

bland kollegerna i stort. Men hur 

fungerar samarbetet med de finska europaparlamentarikerna? 

– Vi har ett gott samarbete, säger 

Haglund. 

– Antagligen bättre än politiker emellan 

där hemma. Vi briefar och stöttar varandra. 

Partigränserna är inte heller något 

problem, vi har till och med lämnat in 

några gemensamma initiativ. Jag jobbar 

också gärna med mina svenska kolleger. 

Haglunds grupp ALDE, Alliance of 

Liberals and Democrats for Europe, har 

84 medlemmar och är en lämplig plats i 

parlamentet tack vare sin vågmästarroll. 

– I de stora grupperna kan man inte ta 

plats. Där förblir man anonym. I ALDE 

har jag lärt känna medlemmarna personligen, 

vilket är viktigt för att kunna påverka. 

resultat ger energi 

Bland möblerna i det Haglundska hemmet 

finns några saker som är viktiga för 

familjen, saker som ger en känsla av hem 

långt från Finland. 

– Det mesta köpte vi nytt här. Man kan 

inte ta med sig allting. Men de här tavlorna 

är viktiga. En av dem fick vi i för- 

lovningsgåva. Vi har lite Marimekkotyger 

och Iittalaglas. Skåpet i hallen är viktigt - 

det har jag själv fixat upp. 

Du har lämnat hemlandet och förlorat din 

fritid. Vad saknar du mest? 

– Familjen och vännerna. Vi är i 

Finland över veckosluten och då försöker 

vi träffa så många som möjligt. Vårt gästrum 

står också öppet. Jag saknar också 

idrotten, jag har spelat fotboll i division 

fem samt innebandy. Lagsporter är viktigt 

för mig och jag saknar dem. Jag har 

fått inbjudan till ett fotbollslag här, men 

tiden räcker inte riktigt till. 

Hur länge orkar du med den här livsstilen? 

– Vissa orkar i decennier. För mig personligen, 

så länge jag är motiverad och 

gör resultat. Min energi kommer från resultaten 

och mitt politiska tankesätt är 

resultatinriktat, men med en stark ideologisk 

botten. jag har dåligt tålamod och 

vill att saker ska hända snabbt. Stefan 

Wallin har sagt om mig att jag går igenom 

väggar för att få min vilja igenom - 

men det har ofta varit värt det att kämpa 

in i det sista. 

…inVanDrinG 

”genom att följa med finländsk media kan man lätt få bilden av att det väller in miljoner invandrare över våra gränser. Sanningen är att invandringen 

till finland är minimal - och därför är invandringens utmaningar också det för oss. frågan är känslig. den leder till passioner och kommer att vara aktuell 

under de kommande åren, i synnerhet som sysselsättningsläget i europa är vad det är. 

det är ett otacksamt ämne att arbeta med. Se till exempel på svenska eu-kommissionären Cecilia malmström. Här ser vi och de gröna på frågan ur 

ett humant och realistiskt perspektiv, medan propagandan kommer från höger och vänster. precis som det verkar vara i finland, med andra ord.” 

…DEn EkonoMiska sitUationEn 

”den ekonomiska frågan dominerar arbetet just nu, i synnerhet för mig. greklandspengarna handlade om att rädda sitt eget skinn - vilket verkade 

lyckas. utan stödpaketet kunde eu-ländernas bnp ha sjunkit så mycket att greklandspaketet hade varit småpotatis i sammanhanget. 

att hålla sig med en gemensam valuta- och räntepolitik men med en skild skatte- och budgetpolitik är en svår ekvation. en större grad av federalism, 

en djupare integration, är ingen bra idé, tycker jag. det kan leda till att de mer ansvarsfulla länderna betalar för de mindre ansvarsfulla. det blir en intressant 

diskussion och den kommer att bli aktuell då greklandsfrågan har behandlats klart.” 

…krisDriVEn VErksaMhEt 

”Här händer nog saker också då det inte krisar. antalet förslag och direktiv är stort också utan kriser. Skulle det vara så här hela tiden skulle det inte 

gå. men för dem som tvivlar: nu har vi åtminstone en kris.” 

…ÖPPna MÖtEn 

”jag kan inte förstå varför riksdagen i finland håller slutna utskottsmöten. Här fungerar öppna dörrar bra, det främjar demokratin.” 

MED 3_10 9

10 MED 3_10 

Landsbygden spelar roll 

Arbetsgruppen som har utformat 

SFP:s lansbygdspolitiska program hade 

en stor uppgift framför sig och en stram 

tidtabell. 

– Vi ville se möjligheter, inte hot, säger 

Thomas Blomqvist, riksdagsledamot, 

jordbrukare och arbetsgruppens ordförande. 

Men det går naturligtvis inte att blunda 

för hoten heller. För de finns där. Och 

för att upprätthålla en levande landsbygd 

måste hoten addresseras och bemötas. 

– Landsbygden behövs, säger 

Blomqvist. 

– Vi står inför stora politiska utmaningar 

inom frågor som energi, föda och 

biodiversitet. Där spelar landsbygden en 

central roll och har en stor potential. Men 

Sfp:s landsbygdspolitiska program strävar till att 

svara på dagens och framtidens utmaningar samtidigt 

som nyttan och behovet av landsorten understryks. 

och landsbygden behövs till mycket. 

tEXt: Viktor GranDELL 

BiLD: J haGstrÖM, V GranDELL 

för att landsbygdens invånare ska kunna 

axla det ansvaret måste det vara möjligt 

att leva och bo där. Det innebär att problem 

måste lösas. 

Till lösningarna hör, enligt programmet, 

bland annat att garantera kommunikationsförbindelser, 

både väg-, järvägs- 

och telekommunikationsnätverk samt att 

ett övergripande program för samhällsomfattande 

tjänster på landsbygden görs 

upp. 

Arbetsgruppen bakom programmet 

vill också att tjänster som riktas till den 

äldre befolkningen på landsbygden ska 

säkras och att speciella förhållanden på 

landsbygden och i skärgården ska beaktas 

i tillgången till säkerhet och räddningsväsendets 

tjänster. 

Som jordbrukare och landsbygdsbo 

är vissa av problemen bekanta för 

Blomqvist. 

– Allt går inte att åtgärda på kort tid. 

Vi har en lång väg att gå, men vi strävar 

till att de missförhållanden som nämns i 

programmet ska rättas till. 

Blomqvist vill svänga på den starka 

utflyttningen från landsbygden. Den 

beror ofta på utebliven utkomst och en 

undermålig service - saker som ofta kan 

åtgärdas genom en flytt till tätorten. 

– När folk flyttar bort undergräver 

de möjligheterna för en levande landsbygd. 

Men varför ta ansvaret om man 

inte kan få en vettig utkomst av det? 

Samtidigt klarar Finland inte av en tom 

landsbygd, det har vi inte råd med.

Arbetet med det landsbygdspolitiska 

programmet började hösten 2009, men 

i praktiken kom arbetsgruppen igång 

först i december. 

– Vi blev klara i mars, 

så sammanlagt använde 

vi fyra månader för 

att sammanstalla programmet. 

Tidtabellen 

var stram, men det gick 

bra. Vi är nöjda med programmet. 

Blomqvist är nöjd med 

arbetsgruppens sammansättning. 

Sakkunskapen 

var lika stor som viljan 

att se framåt. 

Näst tar partidagen 

ställning till programmet. 

Efter att det godkänts 

kommer programmet 

att fungera som en 

ledstjärna för hur parti- 

utdrag ur SFp:s landsbygdspolitiska program: 

LanDsByGDEn oCh DE GLoBaLa 

UtManinGarna: 

Sfp anser: 

• att en befolkad landsbygd är en förutsättning 

för att trygga den globala livsmedelsförsörjningen 

• att en biologiskt hållbar, etiskt godtagbar, 

energisnål och effektiv jordbruks- och 

livsmedelsproduktion ska eftersträvas 

• att landsbygdens resurser tas tillvara för 

att uppnå de klimatpolitiska målsättningarna 

• att landskapsvården bör beaktas i all planering 

och ges tillräckliga resurser 

MÄnniskorna oCh 

MÖJLiGhEtErnas LanDsByGD 

Sfp anser: 

• att regionala trafik- och utvecklingsplaner 

görs upp. 

• att regionala särdrag bör beaktas i beslutsfattandet 

• att markplaneringen ska vara långsiktig 

ets ställningstaganden för hur landsbygden 

och landsbygdens potential ska 

utvecklas ser ut. 

– Det är samtidigt ett verktyg och en 

”Vi har inte 

råd med en tom 

LanDsByGDEn oCh 

syssELsÄttninGEn landsbygd” 

Sfp anser: 

• att specifika satsningar bör göras för att 

sysselsätta unga kvinnor på landsbygden 

• att distansarbete målmedvetet bör underlättas 

och stödas med skattemedel 

• att finsk och europeisk forsknings- och 

produktutvecklingsfinansiering mer än tidigare 

riktas till företag på landsbygden 

• att det allmänna skapar förutsättningar 

för hela landsbygdens företagande genom 

att landsbygdens potential för nya näringar 

beaktas i samhällspolitiken 

• att allemansrätten inte kan utnyttjas kommersiellt, 

utom i fråga om bär- och svampplockning 

samt att rätten till jakt och fiske 

är bundet till mark- och vattenägandet 

skÄrGÅrDsLiV 

Sfp anser: 

• att de primära näringarna ges möjligheten 

att verka och utvecklas i skärgården 

åsiktsförklaring. Och mycket mer, säger 

Blomqvist. 

– Verktygsdelen kommer väl till 

pass i valarbetet och för ett eventuellt 

regeringsprogram. 

Åsiktsförklaringen är 

till för allmänheten: 

det här är vad vi vill. 

Program förklaringen 

är tydlig: 

centrum- och 

periferi tänkandet är 

inte längre hållbart. 

Marginaliseringen av 

en region kan ha stora 

negativa konsekvenser 

för hela landet - om 

problemen inte lyfts 

upp på bordet och behandlas. 

Vilket är precis 

vad programmet 

strävar till att uppnå. 

• att skärgårdstrafiken måste säkras och utvecklas 

• att statliga tjänster i skärgården i mån 

av möjlighet bevaras. Vid indragning av 

tjänster bör områdena kompenseras 

• att strukturer som möjliggör utbud av 

samhällsservice som möter säsongbetonad 

efterfrågan bör utvecklas 

• att subsidiaritetsprincipen ska vara rådande 

då det gäller beslut som berör skärgårdsbefolkningen 

LanDsByGDsPoLitik oCh 

LanDsByGDssÄkrinG 

Sfp anser: 

• att landsbygspolitisk konsekvensbedömning, 

så kallad landsbygdssäkring, bör utföras 

i samband med beredningen av alla 

omfattande politiska beslut som direkt eller 

indirekt berör landsbygden 

• att nationella prioriteringar och nationella 

finansieringsverktyg utvecklas för att säkerställa 

fortsatt landsbygdsutveckling 

MED 3_10 11

Vad är ELDR? 

ELDR är ett europeiskt parti med 70 

medlemspartier från hela Europa. ELDR 

har fyra europeiska statsministrar, åtta av 

27 kommissionärer i Barossos andra kommission 

samt är via sin parlamentsgrupp 

ALDE, 

det tredje största partiet 

i Europaparlamentet 

med 84 parlamentariker, 

däribland Carl Haglund. 

ELDR:s ordförande heter Annemie 

Neyts och är Europaparlamentariker 

från Belgien. 

Vad är ELDR-kongressen för 

någonting? 

ELDR kongressen är ELDR:s största årliga 

evenemang och kan jämföras med 

vår partidag. I Helsingfors samlas 500 liberala 

politiker från hela Europa mellan 

den 13 och 15 oktober. 

Partiernas delegationer brukar innehålla 

såväl Europaparlamentariker som 

nationella parlamentariker. 

Statsministrar och ministrar från olika 

länder är på plats, samt förhoppningsvis 

så många som möjligt av våra åtta kommissionärer, 

med kommissionären för 

ekonomi Olli Rehn i spetsen. 

Vad handlar kongressen om? 

Temat är ”The challanges of democratic 

change” och behandlar problemen med 

att finansiera våra samhällsystem i framtiden 

och vem som ska arbeta i framtidens 

europeiska samhälle. 

Från SFP:s sida kommer åtminsto- 

12 MED 3_10 

ELDR-kongressen går av 

stapeln i oktober 

den 13 till 15 oktober står Sfp, tillsammans med Centern, 

värdar för europapartiet eldr:s kongress i Helsingfors. 

ne partiordförande Stefan Wallin och 

Europaminister Astrid Thors att tala. 

När och var ordnas kongressen? 

Kongressen ordnas i Marina Congress 

Center på Skatudden i Helsingfors 

den 13-15 oktober. 

Vad får SFP ut av att ordna detta? 

Att en stor del av Europas liberala politiska 

elit kommer till Finland genererar 

synlighet och stärker bilden av SFP som 

det internationella partiet i Finland. 

Förhoppningen är också att internationella 

medier som the Economist, Financial 

Times med flera ska vara på plats. 

Under kongressen kommer SFP att 

visa att Finland är ett tvåspråkigt land 

och presentera det finlandssvenska för 

Europa med. 

Så kan vi på längre sikt stärka SFP:s 

tyngd i ELDR samt ge vår europaparlamentariker 

draghjälp så han kan befästa 

sin position som Europas mest aktiva 

Europaparlamentariker. 

Hur kan vi ännu mer få ut det finlandssvenska 

till Europa? 

Det kommer att ordnas ett lunchseminarium 

under kongressen dit 

Europaparlamentariker, ministrar, nationella 

parlamentariker och ambassadörer 

kommer att vara inbjudna. 

Seminariets tema kommer att tangera 

Finland som tvåspråkigt land och berätta 

om SFP och SFP:s arbete i Europa. 

Vad krävs av SFP och vem gör 

vad? 

Det officiella programmet 

ansvarar ELDR för, 

medan SFP och Centern 

ansvarar för de praktiska arrangemangen 

såsom kongressplats 

och kvällsmottagningar. 

Det som behövs av SFP-fältet 

är att SFP:are prickar in evenemanget i 

kalendern och deltar vid sidan av vår partiledning, 

våra ministrar och vår Europaparlamentariker. 

Dessutom behövs en del volontärer 

som kan hjälpa till vid registreringen 

av delegater och med praktiska arrangemang 

under kongressen. 

Frågor kring det politiska programmet 

på kongressen kan riktas till SFP:s internationella 

utskotts ordförande Markus 

Österlund (040 836 7686). 

Alla övriga frågor kring det praktiska 

och kring kongressen, samt om du 

vill anmäla dig som volontär, kan riktas 

till det internationella utskottets sekreterare, 

Mats Löfström (045 379 8878, 

mats.lofstrom@sfp.fi).

tEXt & BiLD: Viktor GranDELL 

Den första Solna-träffen 

ägde rum den 15 mars 2007, anordnad 

av Eva S. Lassus, Christina 

Fraser, Eva Stockmann och 

Ulla Wiklund. Solna-träffarna firade 

därmed treårsjubileum i mars 

i år. Samtidigt kunde arrangörerna 

glädja sig åt en annan milstolpe: 

under jubileumsträffen deltog 

den 500:de besökaren. 

Namnet kommer sig av stället 

där stambordet står: restaurang 

Solna, på Solnavägen i Munksnäs 

i Helsingfors. 

Under jubileumsträffen blev det 

trångt i sofforna med över 20 deltagande, 

men Lassus är inte villig 

att byta till en annan lokal. 

– Namnet är så inkört, liksom lokalerna. 

Vi blir nog kvar! Blir det för trångt tar vi 

konceptet någon annanstans också. 

Konceptet är enkelt: politiska diskussioner 

under minimal styrning. Varje gång deltar 

några diskussionsinledare, som själva får 

anmäla sig. Under jubileumsträffen fungerade 

Maria Björnberg-Enckell, stadsfullmäktigeledamot 

i Helsingfors samt Armi 

Solna-träffarna 

blev en succé 

Stamtisch är tyska för stambord eller regelbunden träff 

och fenomenet är mycket vanligt bland föreningar och 

klubbar i tyskland. efter att ha bott en tid i tyskland tog 

eva S. lassus-paavola med sig idén till finland. det resulterade 

i Solna-träffarna, som redan har blivit ett begrepp. 

eva S. lassus-paavola välkomnar deltagarna 

till restaurang Solna i munksnäs. 

Murto, Janina Mackiewicz och Benjamin 

Ellenberg från Svensk Ungdom som inledare, 

resten sköter träffdeltagarna. Och det 

finns ingen brist på samtalsämnen eller inlägg. 

Diskussionerna löper fritt, med mycket 

skratt och uppsluppen stämning. Under 

jubileumsträffen behandlades 

bland annat den nya universitetslagen, 

frågan om en spårvagnslinje 

till Munkshöjden, SFP:s närvaro 

på evenemangen i stadens parker 

och torg samt energipaketen. 

– Energifrågan hör till de samtalsämnen 

som får fart på deltagarna, 

säger Lassus. 

– Liksom frågor som behandlar 

stadsplanering, skola och social- 

och hälsovård. Men det hettar 

sällan till ordentligt – alla lyssnar 

på varandra och diskussionerna 

fungerar bra. 

Att tillfällena är öppna för alla 

är en viktig del av Solnaträffarnas 

profil. Under jubileumsmötet är 

de äldre åldersgrupperna något 

överrepresenterade, men deltagarna från 

Svensk Ungdom väger upp. 

– Jag njuter av situationen, säger 

Lassus. 

– Att folk vill komma och att allt går 

så friktionsfritt är skönt – då vi drog 

igång träffarna för tre år sedan trodde vi 

inte att projektet skulle bli så här långvarigt. 

MED 3_10 13

Jämställdhet 

är målet 

Svenska kvinnoförbundets uppgift är att arbeta för jämställdhet 

och jämlikhet. trots att arbetets karaktär och de 

enskilda målen har förändrats finns det mycket kvar att 

arbeta för: förbundets nya ordförande Carola Sundqvist 

vill aktivera lokalavdelningarna ännu mer för att på så 

sätt liva upp hela förbundet. 


14 MED 3_10

Svenska Kvinnoförbundets ordförande 

har som uppgift att föra fram den 

politik Kvinnoförbundet har dragit upp 

riktlinjerna för samt att fungera som en 

sammanhållande kraft mellan lokalföreningarna. 

– Ordföranden ska dessutom vara vaken, 

hålla ögonen öppna ute i samhället 

för att se ojämlikheter, säger Carola 

Sundqvist, förbundets ordförande sedan 

slutet av mars. 

– Det kan handla om småsaker. I arbetslivet, 

i skolor och så vidare: normer, 

attityder och ord. 

Många felaktiga attityder och uppfattningar 

får sin början redan i daghemmen 

och skolorna. 

– Det gäller både barn och vuxna. Det 

handlar om hur man behandlar de små 

beroende på om de är pojkar eller flickor. 

Åtskilda gymnastikgrupper, till exempel, 

kan leda till attityden att flickor är 

sämre på sport. Flickor ska också få välja 

att spela ishockey, säger Sundqvist. 

Lokalavdelningarna är pulsen 

Sundqvists roll är att arbeta för jämlikhet 

och jämställdhet på alla nivåer. Men 

vad är då skillnaden mellan jämlikhet och 

jämställdhet? 

– Jämställdhet är vad vi eftersträvar 

könen emellan, jämlikheten handlar om 

balansen mellan alla människor. 

Det tidigare nämnda arbetet för lokalföreningarna 

anser Sundqvist att är en av 

huvudsysslorna. 

– Ju bättre lokalavdelningarna fungerar, 

desto bättre fungerar Kvinnoförbundet. 

Där är tröskeln som lägst att delta i arbetet, 

det är viktigt. Fler människor med! 

Till Sundqvists planer hör också att 

införa en högre grad av mentorskap i 

Kvinnoförbundet, enligt principen att det 

är bättre att hjälpa än att stjälpa. 

-Själv kom jag med i politiken som 

över 40-åring. Men oberoende av när 

man hänger med är det viktigt att få hjälp 

och stöd för att komma igång: den kunskap 

man delar med sig av blir man inte 

av med. 

Allt detta ska Sundqvist hinna med vid 

sidan av sitt ”egentliga arbete”: tjänsten 

som amanuens vid Jakobstads museum. 

– Där började jag för 22 år sedan och 

har varit amanuens sedan åtta år tillbaka, 

säger Sundqvist. 

Finns det någon koppling mellan ditt yrke 

och uppdraget som Kvinnoförbundets ordförande? 

– Det är studierna, i så fall. Jag studerade 

historia och skrev min gradu om 

kvinnohistoria, som jag hade blivit intresserad 

av under studietiden. Intresset 

finns ännu och jag har vid Jakobstads museum 

haft huvudansvaret bland annat för 

utställningarna om kvinnlig rösträtts 100 

årsjubileum och om Fredrika Runebergs 

200 årsjubileum. 

Man kan inte alltid kompromissa 

Carola Sundqvist är uppvuxen med tre 

systrar och gick flickskolan i Borgå. 

– Då var det inte tal om ojämställdhet. 

”Jag misstänker att 

kvinnoförbundet 

inte behöver 

upplösas på en tid” 

Vi var ju bara flickor överallt. 

Men i studierna och arbetslivet fick 

Sundqvist upp ögonen för ojämlikheter 

och gick så småningom med i 

Kvinnoförbundet. 

– Egentligen borde alla som är överens 

om principerna frihet att välja och jämställdhet 

gå med. 

Har du lagt märke till någon motreaktion 

mot feminismen? 

– Det finns en viss misstro mot själva 

ordet feminism. I Sverige förklarar man 

sig ofta som feminist, men det gör man 

inte i Finland. Man omskriver det gärna, 

man säger sig vara för jämställdhet, men 

det är ju egentligen samma sak. Frågan är 

varför ordet feminism fått en så negativ 

klang i Finland. I arbetet för jämställdhet 

når man inte alltid genast det resultat 

som man eftersträvat utan man måste 

framskrida långsamt. Det går att kompromissa 

ibland, men inte på alla områden. 

Frågan om lika löner är ett exempel 

på ett område där jag inte kompromissar. 

Vardagsfeminism är viktigt för mig, det 

vill säga när jämställdheten fungerar i det 

dagliga livet. 

Män är också välkomna 

Svenska Kvinnoförbundets ultimata mål 

är jämställdhet mellan könen. Lönefrågan 

är en långkörare. Våldet mot kvinnor, 

psykiskt och fysiskt, har ännu inte minskat 

i Finland. 

– Jag misstänker att Kvinnoförbundet 

inte behöver upplösas på en tid. 

Ännu finns det mycket kvar att kämpa 

för, många frågor att belysa och många 

ärenden att behandla. 

Det Kvinnoförbundet slåss för är inte 

omöjliga idéer, tvärtom. Varför är inte alla 

med? 

– Kvinnoförbundet är också politik. 

Ibland finns det en tröskel, en rädsla för 

att göra politik. Det måste bli klarare att 

politik är vardagsliv - skolor, daghem och 

så vidare. Samtidigt behöver man inte 

vara politiker för att gå med. Redan caféträffar 

ska vara en tillräcklig orsak att gå 

med. Vi driver ju de frågor medlemmarna 

vill att vi ska driva. Kvinnoförbundet 

är ett sätt att påverka. 

Är män också välkomna att gå med i Kvinnoförbundet? 

– Vi tar emot manliga medlemmar 

och det finns en del av dem, också i lokalavdelningarnas 

styrelser. Vi håller på att 

få fram en plattform för manliga medlemmar. 

Deras synpunkter behövs också. 

De har dessutom egna jämställdhetsproblem: 

veckoslutspappornas rättigheter, 

som exempel, så det finns ett visst behov. 

Det heter Kvinnoförbundet, men vi 

arbetar ju för jämställdhet. 

MED 3_10 15

16 MED 3_10 

Finland efter 

krisen 


är finanskrisen över? kanske, kanske inte. är vi på väg 

mot en verklighet som liknar den innan finanskrisen? 

garanterat inte. finland, såväl de finländska företagen 

som finländarna själva, står inför utmaningar för att 

kunna klara sig bättre i den nya världsordningen.

Finland hade inte någon skuld i att 

det gick som det gick. Finland gick, som 

land, relativt starkt in i krisen och har, 

som det nu ser ut, reagerat rätt. Ändå är 

Finland ett av de industriländer som fick 

lida mest då den globala efterfrågan på 

export och investeringarna minskat. 

Krisen beror på en global obalans, som 

hanterades med hjälp av finansieringsinnovationer. 

– En fattig men sparsam kines och en 

allt mer skuldsatt amerikan, för att förenkla 

saken, säger Petri Rouvinen, forskningsdirektör 

vid näringslivets forskningsinstitut 

ETLA. 

– Finanskriser har genom tiderna varit 

ganska lika till sin mekanik, men händelseförloppet 

är aldrig lika. Unikt för den 

här krisen är bland annat den slappa regleringen, 

förmögenhetsbubblan, likviditetskrisen 

och i synnerhet de penning- 

och finanspolitiska reaktionerna. 

Pressen och experterna verkar vara 

överens om att krisens värsta fas är över, 

att en totalkatastrof har kunnat undvikas 

och att en svag konvalescens har påbörjats. 

Men vi kommer inte att återgå till 

det normala, säger Rouvinen. 

Vad är då det nya normala? 

– USA kan inte längre vara efterfrågans 

motor. Riskernas kostnad kommer 

att öka och konkurrensen blir allt 

hårdare medan kravet på flexibilitet ökar. 

Enligt Rouvinen kan ingen ännu 

skönja finanskrisens slut eller verkningar. 

– Det vi vet är att vi i framtiden måste 

vara förberedda på vad som helst. 

Å andra sidan har mänskligheten trott 

sig ta lärdomar av varje finanskris, men 

med facit i hand är lärdomarna i själva 

verket sällsynta och ofta irrelevanta. 

Rouvinen är en av redaktörerna bakom 

jubileumsfonden för Finlands självständighet 

SITRA:s rapport ”Kriisin jälkeen”, 

efter krisen, som försöker svara på 

frågan om hur krisen förändrade den globala 

ekonomin. 

I rapporten har sammanlagt 24 skribenter 

skrivit om ämnen som krisens 

tankar om finanskrisen, ur SitRa:s 

rapport ”Kriisin jälkeen”: 

• det fanns omstruktureringsbehov i 

finland redan innan finanskrisen. på 

grund av krisen ökar trycket på förändringar. 

• det går inte att förutse eller förbereda 

sig på allt vad framtiden kan ge. 

• ekonomins styrförmåga och stabilitet 

visade sig vara en illusion. 

• en ny världsordning väntar: uSa 

och eu backar, kina, indien och delar 

av latinamerika lyfter. 

bakgrund, det finländska samhället efter 

krisen och ekonomin och samhällspolitiken. 

Är den nordiska modellen hotad? 

Den nordiska modellen, där social trygghet 

samsas med en dynamisk marknadsekonomi 

har hjälpt oss i kriser, men verkar 

också passiverande. 

– Våra förutsättningar för att upprätthålla 

modellen har försämrats, säger 

Rouvinen. 

– Men med bestämda reformer kan 

den nordiska modellen bibehållas. 

Enligt rapportens skribenter kräver 

välfärd en hållbar och ansvarfull tillväxt. 

– Men efter krisen är förutsättningarna 

för en tillväxt svaga. De tidigare motorerna 

är ur spel och en del av kapitalet 

är förlorat. 

Att lösgöra penningekonomin från 

återupplivningsskedet är viktigt för att 

bibehålla välfärdssamhället. 

– För mycket regulationer för med sig 

välfärdsförluster, säger Rouvinen. 

Enligt rapporten är framtiden visserligen 

full av möjligheter, men strategin 

saknas. 

– Kärnan bör vara öppenhet, innovationer, 

kunnande och en global konkurrens. 

Produktivitet och förnyelse är också 

viktigt. 

Export och investeringar räcker inte 

ensamma till. Finländarna kan inte heller 

sätta sin tillit till en enda räddande 

bransch, det ”nya Nokia” som diverse företag 

har utnämnts till - utan resultat. 

– Nyckeln är en bred informationsekonomi 

samt lämpliga morötter för företag 

och löntagare. Om Finland i framtiden 

blir ännu bättre än förr är upp till 

oss, säger Rouvinen. 

– Det finns ingen handbok för världen. 

Vi kan inte förlita oss på någonting 

annat än att snabbt ta tag i möjligheterna, 

säger Sari Baldauf, som har suttit som 

ordförande för arbetsgruppen bakom 

stiftelsen Sitras rapport ”Elinvoimainen 

Suomi”, ett livskraftigt Finland. 

Baldauf tror på arbetet som omvälv- 

MED 3_10 17

…finland efter krisen 

ningens brännpunkt. 

– Det ser man på många sätt. 

Industriarbetsplatserna försvinner och 

behovet av en kontinuerlig inlärning blir 

starkare. 

Vårt skolsystem är utmärkt, säger 

Baldauf. 

– Men vi måste också lära oss att gestalta 

problem, inte bara ställa in oss på 

att lösa problemen genom information 

andra människor har sammanställt. 

Bland de hinder för tillväxt Baldauf 

räknar upp finns en kulturell motvilja för 

risktagning, en brist på variation och en 

säkerhetstörst som för med sig en brist 

på företagare. Och företagarbristen skapar 

problem. 

– Trots att produktionen måhända 

sker utomlands är det väldigt viktigt att 

vi har industriella bolag i Finland. Nokias 

telefoner. till exmpel, tillverkas på annan 

ort, men över hälften av goodwill-värdet 

tillfaller Finland. 

18 MED 3_10 

Den omvälvning Baldauf talar om 

handlar i mycket om mod: finländarna 

måste våga ta steget. Företagsamheten är 

bryggan mellan hindren och ett livskraftigt 

Finland. 

”I framtiden måste 

vi vara förberedda 

på vad som helst” 

– I en serviceekonomi räcker det inte 

att vara en flitig elev, man måste våga stå i 

första ledet. Verkställandet räcker inte, vi 

måste också göra nya öppningar. 

Enligt Baldauf är Finland ett auktori- 

etla:s mikko kosonen, Sitras 

petri rouvinen och Sari baldauf 

diskuterar finlands framtid. 

tärt samhälle jämfört med många andra 

länder. Den produktionscentrerade synen 

begränsar. 

– Men föregångare ser begränsningar 

som möjligheter, de tar sig till fronten, 

närmare kunderna och människorna. 

De håller inte till i något elfenbenstorn. 

Företagen måste fungera via människor 

och med människor. Det är en utmaning 

också för redan existerande organisationer. 

Många borde se igenom sin mission. 

Kärnan i Baldaufs resonemang är, säger 

hon, att förutsättningen för ett livskraftigt 

Finland är genomdrivande av en 

hållbar reform - från den industriella tidens 

strukturer till en människo- och lösningscentrerad 

serviceekonomi. 

– Det innebär att den nordiska modellen 

förnyas och blir en möjliggörare 

av välfärd och livskraft. Är det ett paradigmskifte 

eller en naturlig utveckling? 

Kunskapen föds ändå ur vår industriella 

know-how.

Invandrad arbetskraft en 

nödvändighet för Närpes 

i närpesområdet finns ingen rädsla 

för invandrare. Här är invandringen 

ett viktigt kugghjul för att 

hålla igång samhällsmaskineriet. 

Vi lever i symbios, säger tomatodlaren 

börje ivars – som har åtta anställda 

invandrare i sitt växthus. 

tEXt oCh BiLD: ChristoFFEr thoMasFoLk 

bland annat tomatodlingen i närpes sköts till stor del med invandrad arbetskraft: utan en sådan skulle odlarna 

vara illa ute. 16 procent av den arbetsföra befolkningen i närpes utgörs av invandrare. 

Debatten om invandrare och kvotflyktingar 

har gått het under det senaste 

året. Och rösterna mot att Finland ska ta 

emot flera utlänningar ljuder allt högre. 

Men i den lilla staden Närpes finns det 

inte mycket förståelse för de negativa attityderna 

gentemot invandrarna. Här är invandringen 

en naturlig del av vardagen. 

– Närpesbor har en mycket positiv inställning 

till invandrare. Vi behöver dem 

– och de oss. På ett sätt kan man säga att 

vi lever i symbios, säger Börje Ivars. 

Han arbetar som tomatodlare i Närpes 

och har totalt tolv anställda, varav nio har 

utländsk bakgrund. Och Ivars är inte ensam 

om att ha arbetskraftsinvandrare. 

MED 3_10 19

en stor del av arbetskraftsinvandrarna i närpes arbetar inom växthusnäringen. två av dem är Sadeta, till vänster, och meliha från bosnien. arbetsgivaren 

börje ivars i bakgrunden är mycket nöjd över den stora arbetskraftsinvandringen till närpes. 

Enligt en uppskattning arbetar över 600 

invandrare i området. Totalt har Närpes 

kring 9 500 invånare. 

– Många tror att invandrarna bara 

jobbar inom växthusnäringen. Men till 

saken hör att vi också har en stor del som 

arbetar inom vård och omsorg, metallindustrin, 

restaurangbranschen och andra 

landsbygdsnäringar som pälsdjursfarmning 

och jordbruk, säger han. 

Och fortsätter: 

– För mig och många andra skulle det 

vara mycket svårt att hitta arbetskraft 

om vi inte hade tillgång till invandrare. 

Dessutom fogar de sig mycket bra efter 

det finländska arbetssystemet. Utan in- 

20 MED 3_10 

vandrare skulle Närpes i stort sett stanna 

upp. 

stort behov av arbetskraft 

Orsaken till varför behovet av arbetskraft 

är stort i Närpes är att regionen har en 

stark tradition av småföretagande. Samtidigt 

har utflyttningen varit stor framför 

allt under 1960-talet när många Närpesbor 

emigrerade till Sverige på jakt efter 

jobb. 

Den negativa befolkningsutvecklingen 

har hindrats delvis genom att staden 

tog emot kvotflyktingar från Vietnam i 

slutet av 1980-talet och Jugoslavien under 

1990-talet. På grund av behovet av arbets- 

kraft har många av deras släkt och vänner 

kommit till Närpes för att arbeta. 

– Genom invandringen har vi fått 

fler ungdomar och samtidigt arbetskraft. 

Invandringen har med andra ord stimulerat 

vår region och vi är mycket glada över 

situationen. Vi skulle inte kunna leva 

utan dem, säger Hans-Erik Lindqvist, 

stadsdirektör i Närpes. 

Enligt honom utgör invandrare drygt 

16 procent av den arbetsföra befolkningen 

i Närpes. I och med att det ofta är 

hela familjer som kommer till staden för 

att arbeta har man satsat mycket på den 

kommunala servicen. 

– En fjärdedel av barnen inom dag

hemsvården har utländsk bakgrund och 

inom grundskolan är andelen drygt tio 

procent. Så vi har gjort stora satsningar 

på vård och omsorg och har flera integreringsprojekt 

på gång hela tiden. Bland 

annat har vi köpt upp gamla hus och förmånliga 

lägenheter i centrum för att hjälpa 

dem hitta bostad, berättar Lindqvist. 

Börje Ivars säger att det inte är svårt 

att hitta arbetskraft om behov uppstår. 

Det räcker i stort sett med att fråga av 

sina anställda om de känner någon som 

behöver arbete. 

– Följande vecka kommer de fram 

till mig och säger att de har en släkting i 

hemlandet som vill komma hit och jobba. 

Djungeltrumman fungerar effektivt. 

känner sig välkomna 

Två av hans anställda är Meliha och Sadeta 

från Bosnien. Den förstnämnda 

kom till Finland för tre år sedan medan 

Sadeta har bott och arbetat i Närpes 

i snart tio år. 

– Orsaken till att jag har kommit är 

att det inte finns arbete i mitt hemland. 

Om situationen var annorlunda skulle 

jag högst troligen ha stannat där. Men jag 

trivs mycket bra att jobba här och vi känner 

oss mycket välkomna, säger Sadeta 

Meliha, som bor i Närpes tillsammans 

med sina barn, vill däremot stanna 

i Finland för alltid. 

– Här finns arbete och mina barn växer 

upp här. Därför vill jag stanna här. 

Vad tycker ni om att finländarnas attityder 

mot invandrare har blivit negativare? 

– Det är svårt att säga. Klart att det 

inte är roligt, men här behöver vi i alla 

fall inte vara rädda eller arga. 

Lever tillsammans 

Ivars trivs med att bo i en internationell 

miljö. Han anser också att integreringen 

av invandrarna har lyckats riktigt bra 

i Närpes. 

– Jag har själv två egna barn och så 

länge jag kan minnas har de haft invandrarkompisar. 

Det har aldrig varit några 

problem. En orsak till det är att unga här 

får en positiv inställning till invandrare av 

sina föräldrar, som är medvetna om hur 

viktiga de är för regionen. 

– Så vi lever tillsammans, våra barn lever 

tillsammans och våra släktingar ligger 

på samma ålderdomshem, säger Ivars till 

Sadeta och Meliha, som nickar instämmande. 

Ivars understryker att Finland inte kan 

fjärma sig från resten av världen och att 

det inte är möjligt att stänga ute arbetskraft. 

-Inom växthusnäringen jobbar vi också 

nära med holländare, belgare, danskar 

och polacker som bygger växthusen 

och tillverkar komponenter. Man ska inte 

heller glömma bort att många finländare 

har flyttat utomlands för att jobba. Vad 

hade vi gjort utan Sverige på 1950- och 

60-talen? 

MED 2_10 3_10 21

trE FrÅGor 

22 MED 3_10 

Kongressen förnyade SU 

mindre förbundsstyrelse, inget arbetsutskott 

och ny förbundsordförande är några av de förändringar 

som årets kongress förde med sig. 

tEXt oCh BiLD: kEnnEth staGnÄs 

1. Vad är kongressen för dig? 2. Vad var viktigast under årets kongress? 3. Vad borde Su och Sfp koncentrera sig på? 

< krista BrUniLa 

1. det är en chans att träffa Su:are från hela Svenskfinland och diskutera allmänpolitiska 

frågor. det är också en möjlighet att pejla vilka åsikter som finns bland medlemmarna. 

2. motionen om människohandel tycker jag att var viktig. människohandel diskuteras inte 

tillräckligt i finland trots att det också är ett problem här. 

3. eftersom jag är ordförande för liberala Studerande lSk i åbo är jag väldigt intresserad 

av de högskolepolitiska frågorna. jag tycker att terminsavgifter ska motarbetas och 

vi måste också kämpa för att inträdesproven bevaras. 

LinUs LassUs > 

1. det känns att man är med och påverkar och försöker nå förändringar i samhället. 

jag fungerar som lokalavdelningsordförande för Su i pargas och där sysslar vi med lite 

andra frågor än de som berörs på kongressen. Här drar man upp de stora riktlinjerna 

och det är intressant att vara med om det. 

2. jag tycker ingen fråga var speciellt dramatisk. personligen var det min första kongress 

och därför var det viktigt att vara med och se hur allt går till. 

3. just nu är det svårt att peka på en specifik sak. det finns mycket som är viktigt och 

som bör rymmas med. 

< kLaUs saaristo 

1 för mig betyder kongressen en möjlighet att påverka vår framtid. kongressen är dessutom 

ett bra tillfälle att lära sig känna nya människor från olika delar av finland. Su ger 

mig möjligheten att delta i den aktuella samhällspolitiska debatten. 

2 de intressantaste frågorna som diskuteras under kongressen berör näringslivet och 

arbetsmarknaden. även frågor kring eu och integration anser jag att är viktiga. 

3 jag anser att Su borde ta del av den aktuella diskussionen om pensionsreformen. i 

och med att det genomförs nedskärningar, framför allt i de ungas lagstadgade pensionsskydd, 

anser jag att Su borde ta ställning i dessa frågor och göra sin röst hörd. trots allt 

handlar det ju om vår framtid.

armi murto, runa ismark och fredrika åkerö utgör presidiet i den nya förbundsstyrelsen. 

Andra veckoslutet i maj samlades ett 

sjuttiotal delegater på Svensk Ungdoms 

Kongress i Pargas, Väståboland. Kongressen 

behandlade drygt trettio motioner 

samt godkände det politiska programmet, 

med ett antal ändringar. 

Tillägg till programmet var bland annat 

en skrivelse gällande hedersvåld. Med 

den önskar SU framhäva att alla människor 

i Finland ska åtnjuta samma rättsskydd. 

Kongressen beslöt också att det 

finländska socialskyddsnumret bör bli 

könsneutralt, att åldersgränsen för utträde 

ur religionssamfund borde sänkas till 

sexton år samt att det finns ett stort behov 

av gemensamt ansvar mot människohandel. 

Till de organisatoriska förändringarna 

hör att arbetsutskottet avskaffats 

och förbundsstyrelsen bantats ner från en 

ordinarie trettonmannaförsamling till endast 

fem personer plus två vice ordföranden 

samt ordförande. 

-Det här väntas göra beslutsprocessen 

både effektivare och tydligare. 

Förbundsstyrelsemöten kommer även 

att hållas oftare och styrelsen förväntas 

kunna agera snabbt när det behövs, säger 

förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir 

Sandelin. 

ny ordförande 

Efter att ha svingat ordförandeklubban i 

två år tog Oscar Ohlis beslutet att avsluta 

sin tid som förbundsordförande och ge 

över till nya krafter. 

Fredrika Åkerö, 26, från Raseborg, meddelade 

om sin kandidatur till ordförandeposten 

redan i februari och var den ende 

sU:s FÖrBUnDsstyrELsE 

fredrika åkerö, ordförande 

runa ismark, vice ordförande 

armi murto, vice ordförande 

david andberg 

otto andersson 

benjamin ellenberg 

Camilla mäkinen 

Sabine nygrund 

kandidaten. Hon valdes därmed enhälligt 

av Kongressen. 

Gällande politiken säger Åkerö att det 

nog kommer att märkas att en ny ordförande 

lotsar SU. 

-Jag har dock känslan av att SU står 

på en stabil ideologisk grund, det är positivt. 

Det finns inget behov av ett eget 

Kasnäsprojekt för SU:s del, säger Åkerö. 

-Organisationsmässigt tycker jag att vi 

skall fokusera på att ta till vara den sakkunskap 

som finns inom förbundet och 

låta personer ta ansvar för det de är bäst 

på. Jag vill också finnas med i lokalavdelningarnas 

utveckling genom att uppmuntra 

och motivera folk. 

SU i Raseborg blev under Kongressen 

utnämnd till årets aktivaste lokalavdelning. 

Beskedet togs emot med glädje 

av hela lokalavdelningsstyrelsen med 

ordförande Veronica Björklund i spetsen. 

Utnämningen visar på aktivitet både 

inom förbundet och på det lokala planet. 

Kongressen hölls traditionsenligt i tre 

dagar och delegaterna roade sig även med 

supé och mingeltillställningar. Man kunde 

också träffa Carl Haglund i fredagens 

mingel och bland andra Stefan Wallin, 

Astrid Thors och Johan Johansson gästtalade 

på Kongressen. 

MED 3_10 23

24 MED 3_10

”Svensk Ungdom ska vara 

partiets vitaminspruta” 

”Ganska jännä”, säger Fredrika 

Åkerö, Svensk Ungdoms nyvalda ordförande, 

om sin situation. 

Åkerö har tidigare varit vice ordförande 

för SU och lärde då känna organisationen 

och de inblandade personerna. 

Det gav mersmak, vilket ledde till att 

Åkerö ställde sig till förfogande för ordförandevalet. 

– SU har bra feelis och så är den ideologiska 

linjen rätt. Att ställa upp i valet 

kändes naturligt. Dessutom tror jag att 

jag kan fixa uppdraget. 

Vilket är då uppdraget? 

Först och främst att vinna riksdagsvalet, 

säger Åkerö. 

Hur? 

– Genom att ha bra kandidater, genom 

att stödja dem och genom att undvika ”du 

är ju så ung”-fällan. Kandidaterna är alla 

18 år fyllda och röstberättigade - man ska 

inte behöva vara gammal, lång och ha 

basröst för att ha en chans. Folkgruppen 

18 - 30-åringar verkar inte behöva representeras 

i riksdagen. Det vill vi ändra på. 

Åkerö har själv varit uppställd i riksdagsvalet 

år 2007 och har därmed en viss 

erfarenhet som kan komma väl till pass 

inför nästa val. 

En valseger är ändå inte allt Åkerö vill 

åstadkomma med sitt ordförandeskap. 

SU har bland annat genomfört en organisationsomstrukturering 

som ska ros 

i hamn. Färre förtroendevalda ska sköta 

lika många ärenden som den tidigare 

större staben handhade. 

– Resten av mina mål dyker väl upp 

efter hand, säger Åkerö. 

tEXt oCh BiLD: Viktor GranDELL 

kaxiga men trovärdiga 

Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets 

ungdomsorganisation, vill enligt organisationens 

hemsidor ” förbättra de ungas 

villkor nu och i framtiden” med hjälp av 

politiska medel. 

– SU:s uppgift är att dessutom att vara 

partiets vitaminspruta, säger Åkerö. 

– Vi ska vara kaxiga men trovärdiga. 

Jämfört med mina kommunala uppdrag 

får jag känslan att ”allt är möjligt” då jag 

arbetar med SU. Det är fräscht och uppfriskande, 

tycker jag. Alla har varit idealister, 

i SU vågar vi ännu drömma och vara 

idealistiska. Vi har själva bestämt hur saker 

och ting är. i samhället Därför har vi 

också möjligheten att ändra på saker. 

När Åkerö talar om SU lyfter hon 

också gärna fram den internationella 

aspekten: Svensk Ungdom har ett gott 

rykte i internationella sammanhang. 

– Det är viktigt att få fram att man 

kan nå utåt inom SU. På så sätt lär vi oss 

om världen och vidgar våra vyer. 

Åkerös motivation för ordförandeskapet 

kommer inte från en vilja att rätta 

till missförhållanden inom förbundet. 

Det är missförhållandena i samhället hon 

vill åt. 

– Jag vill arbeta för någonting jag tror 

på. SU står på en bra grund - teamet är 

bra och kommunikationen fungerar. 

Plattformen ska utnyttjas 

Fredrika Åkerö har alltid varit samhällsengagerad, 

kanske en följd av att båda 

hennes föräldrar är politiskt aktiva. 

– Men jag har inte, förutom att jag var 

elevkårsordförande i Karis svenska högstadium 

och Tölö gymnasium, varit offi- 

ciellt aktiv innan år 2004, då jag blev invald 

i Karis kommunfullmäktige. 

Åkerö fick förtroendet att sitta i stadsstyrelsen, 

vilket är ett ganska sällsynt ansvar 

för en ung förstaperiodskommunalpolitiker. 

År 2006 bildades en styrgrupp för 

kommunsammanslagningen som resulterade 

i Raseborg. Åkerö satt med i den. 

– När styrgruppen blev en kommission 

fick jag sedan fortsätta. Samtidigt 

ställde jag upp i riksdagsvalet, vilket ledde 

till att jag blev assistent för minister 

Astrid Thors. 

I nästa kommunalval, år 2008, blev 

Åkerö andra invalda kvinna efter Maarit 

Feldt-Ranta. Det goda resultatet ledde 

till att Åkerö fick förtroendet som bildningsnämndens 

ordförande. 

Vid sidan om har Åkerö varit med 

om att väcka liv i Kvinnoförbundets 

lokalavdelning i Karis och att sitta i 

Kvinnoförbundets förbundsstyrelse. 

– Jag har arbetat lokalt och i kretsen, 

men ordförandeskapet är min första 

chans att göra nationell politik. 

Men inte den sista chansen: Åkerö har 

också bestämt sig för att ställa sig till förfogande 

för riksdagsvalet 2011. 

– SU-ordförandeskapets plattform ska 

utnyttjas maximalt. Att ställa upp i valet 

är också ett sätt att föra ut SU:s budskap. 

namn: fredrika åkerö 

Ålder: 26 

Bor: Helsingfors/raseborg 

Uppdrag: Su-ordförande/stadsfullmäktigeledamot 

Utbildning: pol. kand. 

MED 3_10 25

Det var en högtidlig och samtidigt 

avslappnad stämning i Svenska litteratursällskapets 

auditorium på Riddaregatan 

5 i Helsingfors. En glad skara rektorer 

(Jorma Mattinen, Åbo Akademi; 

Matti Pursula, ledande dekanus, Tekniska 

högskolan/Aalto-universitetet; Marianne 

Stenius, Svenska handelshögskolan; 

Thomas Wilhelmsson, Helsingfors universitet) 

hade samlats för att ta emot gåvan 

och berätta om vad de tror att man 

kan göra för medlen. 

En nationell angelägenhet 

I sitt anförande konstaterade fondens 

ordförande Björn Teir inledningsvis att 

insamlingen är en nationell angelägenhet 

med en klar koppling till nationens intellektuella 

grundkapital och finländares 

och Finlands framgång i den internationella 

konkurrensen. 

26 MED 3_10 

Historisk donation 

torsdagen den 20 maj gjordes en för kulturfondens del historisk donation 

till fyra universitet i den pågående kapitalinsamlingen. mottagarna 

var aalto-universitetet (0,5 miljomer euro), Helsingfors universitet (2 

miljoner), Svenska handelshögskolan (1,5 miljoner) och åbo akademi 

(4 miljoner). donationen betyder i praktiken att mottagarna delar på 28 

miljoner eftersom staten matchar de donerade medlen med 20 miljoner 

euro. Helsingfors universitets rektor thomas Wilhelmsson var övertygad 

om att man med fokuserade insatser verkligen ska se en direkt nytta av de 

medel som nu flyter in. Han hade heller inga tvivel om att staten tar sitt 

ansvar i frågan. 

tEXt: hÅkan nÄsMan 

- Inom forskningens område är språkvalet 

sekundärt i relation till den vetenskapliga 

kvaliteten, men i undervisningen 

är det av största vikt att våra universitet 

kan erbjuda högklassig undervisning 

på båda nationalspråken, inom olika discipliner, 

fortsatte Teir. 

- Svenska kulturfondens donationer 

fördelas mellan mottagarna på basis av 

en bedömning av de mottagande universitetens 

verksamhet på svenska och deras 

vetenskapsinriktning – i relation till 

Kulturfondens syften och prioriteringar. 

Under Svenska kulturfondens paraply 

finns över 450 fonder med specifika 

syften. En del av dem har vetenskaplig 

inriktning, vissa väldigt specifika, andra 

mer allmänna. Därtill har Kulturfonden 

ett mer generellt ansvar för humaniora. 

Teir gav också svar på frågan om hur man 

kan få loss en så stor summa på en gång? 

- Utöver de disponibla medel som vi 

har för utdelningen 2010 utdelar vi nu 

också till fondens disposition ställda extra 

utdelningsmedel. Beslut om att ställa 

extra utdelningsmedel till fondens disposition 

har fattats av Svenska litteratursällskapets 

finansråd på framställan av utdelningsorganisationen 

Svenska kulturfonden. 

Medlen frigörs från tidigare års reserverade 

avkastningsmedel. Vår uppfattning 

är att också efter denna storsatsning 

är Svenska kulturfondens ekonomiska 

ställning stark. Vi kommer att kunna 

sköta vårt breda uppdrag inom utbildning, 

konst, kultur och allmänna ändamål 

som stöder och utvecklar det svenska 

i Finland. 

Jorma Mattinen framförde ett kort 

och kraftigt tacktal där han också blickade 

bakåt: 

- Vi mottagare tror att också att

Helsingfors universitet hör till de institutioner som fick ta del av kulturfondens universitetsdonation på sammanlagt 8 miljoner euro. 

de ursprungliga donatorerna bakom 

Kulturfonden vore mycket nöjda idag. Vi 

lovar att förvalta medlen väl och kommer 

också att använda medlen på bästa sätt 

så att de gagnar kultur, utbildning och 

det svenska i Finland, framhöll Jorma 

Mattinen i sitt tacktal vid överräckandet. 

- Kulturfondens stöd gynnar i synnerhet 

våra ungdomar och framtida generationer 

och bör ses som en kulturgärning 

för att förstärka och bevara den svenskspråkiga 

universitetsutbildningen, framhöll 

Mattinen. 

För ÅA är det breda utbildningsutbudet 

även något man särskilt vill värna 

om. 

Professurer på önskelistan 

Universiteten har väldigt stora driftskostnader, 

kommer donationen att ha någon 

verklig betydelse eller försvinner den i 

mängden? Helsingfors universitets Thomas 

Wilhelmsson försäkrar att det visst 

kommer att synas. 

- När man räknar med avkastningen 

på de 2 + 5 miljoner som vi får genom 

den här donationen är det en summa 

som verkligen gör skillnad. Det handlar 

om att fokusera användningen på specifika 

mål. För vår del kommer donationen 

alldeles ypperligt eftersom vi nu har 

en satsning på postdoc-forskare som kan 

utbildas för professurer. Genom ett såkallat 

Tenure track-system kan vi med dessa 

medel finansiera 4-5 postdoc-forskares 

utbildning till professorer. Vi kommer 

just i höst att lediganslå sådana platser, 

vilket är rätt unikt. 

Tenure track är en amerikansk term 

för en utbildningsbana där verkligt duktiga 

forskare helt enkelt utbildas för en 

professur. En noggrann plan görs upp 

och bägge parter förbinder sig till processen. 

Efter tre år går man genom målsättningarna 

och utvärderar det arbete som 

gjorts. Sedan går forskaren vidare mot 

professuren. 

Det här ger fokuserade forskare och 

betyder förstås eftertraktade tjänster samt 

en klar konkurrensfördel för universitetet 

i fråga. 

Följande dag läser jag fyra meningar 

om donationen i en av landets ledande 

svenskspråkiga tidningar och sedan ännu 

en arg bredsida där man frågar sig varför 

Kulturfonden vänder Vasaregionen ryggen. 

Då börjar jag räkna för mig själv: ÅA, 

Hanken och HU har visst något i Vasa. 

Sedan var det Novia/YA, 2 miljoner… 

MED 3_10 27

28 MED 3_10 

Konst i siktet 

tEXt oCh Foto: Johanna BrUUn 

ute bland kustremsans kobbar och skär, mitt i havet mellan finland 

och Sverige, norrut bland växthusen och åkrarna gömmer de sig. 

konstnärer av alla de slag. de målar, ritar, skulpterar, formar och färgar. 

enligt vedertagna konstteorier finns ett konstverk inte innan det 

ses av en publik. det verkar kanske självklart men att synas och komma 

fram som konstnär är definitivt inte alltid så lätt som det låter.

Konstrundan är ett projekt som 

plocka fram konsten i vår närmiljö och 

försöker skapa ett större medvetande om 

de förmågor och den kulturella mångfald 

som finns på olika håll i Svenskfinland. 

Runt 160 konstnärer deltar i projektet. I 

praktiken går det ut på att vem som helst, 

under ett veckoslut får besöka och träffa 

konstnärerna i deras egna ateljéer. 

Konstrundan möjliggörs genom bidrag 

av Svenska Kulturfonden och Föreningen 

Konstsamfundet. Projektet koordineras 

via Åbolands Hantverk r.f. och genomförs 

i samarbete med fyra regionala arrangörer: 

Kulturföreningen Konstverket 

r.f. i Österbotten, Pro Artibus och 

Konstskolan i Borgå i Nyland och 

Ålands konstförening, Ålands Slöjd och 

Konsthantverk r.f. på Åland. Mellan den 

30 juli och 1 augusti slås ateljédörrarna 

upp. 

Många bollar i luften 

En solig eftermiddag i Åbo träffar jag 

Anna Nöjd, projektansvarig för Konstrundan. 

Uttrycket ung och energiskt är 

det som slår en redan vid det fasta handslaget. 

Förra året blev hon färdig statsvetare 

från Åbo Akademi där hon också varit 

flitigt engagerad i olika studentföreningar. 

En kombination som lär en konsten 

att hålla många bollar i luften. Vi 

slår oss ner i Gullkronas butik på Nunnegatan, 

omringad av hantverk i alla de slag, 

en minst sagt passande miljö för ämnet. 

Anna Nöjd, arrangemangets projektansvarige. 

Konstrundan arrangeras nu för 

tredje året i rad. Varifrån kommer idén? 

− Nå, det började som en del av programmet 

under Kulturfondens 100-års- 

jubileum. Modellen och idén med öppna 

ateljéerna för allmänheten, där människor 

under en helg eller några dagar 

får komma och titta på konstnärer medan 

de gör sitt arbete, kom ursprungligen 

från Sverige. Från början var det 

Kulturfondens grej, som de ordnade i 

samarbete med lokala föreningar. Sedan 

i fjol blev det hela lite mer självständigt, 

fast Kulturfonden fortfarande sköter finansieringen. 

Är Konstrundan då en egen förening? 

− Nej, inte egentligen, det är 

Åbolands Hantverk som jag är anställd 

för, som fungerar som projektets huvudman 

och jag som är projektansvarig har 

ansvar för både den åboländska delen och 

de andra fem regionerna. 

hur definiera konstens kvalitet? 

På frågan vad som exakt ingår i arbetsuppgifterna 

inleder Anna sitt svar med 

ett skratt. Det är tydligen inte så lätt att 

definiera. Allt från kaffekokande till att 

hålla möten, administrera nätsidan, designa 

och dela ut broschyrer, ha kontakt 

med arrangörerna och i vissa fall konstnärerna, 

ännu har det ändå inte blivit tal 

om att slå in några spikar, men man vet 

aldrig. 

− Hmm, det är nog ganska varierande, 

jag har börjat med anmälningssystemet 

som är nytt för i år, då deltagarna 

i första hand valts ut av kuratorn 

Åsa Hellman. Idén är att försöka bibehålla 

en viss nivå av professionalitet. Om 

man tar in alltför många amatörkonstnärer 

kan det vara svårt att få med de som 

är professionella. I vissa fall har valet varit 

svårare och i vissa lättare, det är ju alltid 

svårt att bestämma vad som är bra och 

sämre konst och hantverk. 

ateljén är huvudsaken 

På Konstrundans nätsida säger Åsa Hellmann: 

”Att öppna sin ateljé för allmänheten 

är som att låta folk titta en rakt in i 

hjärtat”. Hur tror du konstnärerna själva 

har upplevt kombinationen av öppenhet 

för allmänheten och det personliga skapandet? 

− Många har ju varit med tidigare 

och vet vad det handlar om. Skillnaden 

är främst den att det tidigare varit mycket 

utställningar och att vi nu har försökt 

göra ateljén till huvudsaken. Men tanken 

är ju inte direkt att exponera konstnärerna 

utan att både folk som själva bor i regionen 

och är på besök ska se hur stor 

bredd det finns av olika formers konst. 

Sen kan det ju också vara svårt för många 

att marknadsföra sig själva, då ger det 

här en möjlighet att faktiskt visa att man 

finns och visa vad man har för produkter. 

MED 3_10 29

Vad har ni fått för reaktioner och respons på 

Konstrundan? 

− Både publik och konstnärer har 

gett en hel del respons. Från besökarna 

har det enbart varit positivt. Jag tror nog 

att det kan vara intressant, oberoende om 

man är mer eller mindre konstintresserad, 

att se hur det går till på riktigt. Om man 

har sett och haft möjligheten att prata 

med konstnären, som är en del av grundtanken, 

ger det kanske mera inspiration 

till att också köpa konst. Det blir ett mera 

personligt förhållande till konstverken. 

− Men visst finns det alltid saker 

man måste förbättra och förändra år efter 

år, Konstrundan är ju ett relativt nytt 

projekt. Och så vill man ju också hela tiden 

utveckla konceptet så att intresset 

hålls vid liv. 

här för att stanna 

Mitt i intervju anländer en beställning 

banderoller. De pryds av Konstrundans 

logo och ska hängas upp på olika strategiska 

platser runt om i Svenskfinland. 

Jag frågar Nöjd om vilka utmaningar och 

eventuella katastrofer hon ställts inför. 

Inga direkta katastrofer har ännu drabbat 

Konstrundan intygar hon leende, visst 

gör man misstag, glömmer saker, deadlines 

skjuts upp och så vidare. Men att 

ha helheten som arbetsuppgift innehåller 

också sådant. Dessutom lär man sig ju 

hela tiden, och det är en del av charmen. 

Hur ser Konstrundans framtid ut? 

− Tanken är nog att Konstrundan 

ska fortsätta eftersom det har varit ett 

så lyckat och trevligt evenemang. Det 

är klart att det som sagt måste utvecklas 

och inte stå på ställe, men Konstrundan 

är nog här för att stanna! 

På väg ner till ån för att fotografera 

frågar jag Anna om hon själv kommer 

att hinna besöka någon av konstnärerna. 

Speciellt glasblåseri i Nagu intresserar, 

något hon inte visste att fanns tidigare. 

Inte jag heller. Konstrundan har helt 

klart en funktion. Att komma in bakom 

kulisserna, in i verkstaden, platsen där 

30 MED 3_10 

…konst i siktet 

anna nöjd fungerar som konstrundans projektansvarige. 

magin sker, där oformlighet tar form och 

tankar tar färg är inget man får göra varje 

dag. 

Anna vill inför sommarens upplaga av 

Konstrundan uppmana folk att ta chansen. 

Hennes egna erfarenhet är en stark 

aha-upplevelsen, insikten om hur myck- 

et spännande och imponerande som faktiskt 

sker bakom de vanligen stängda 

ateljédörrana, både på nära håll och lite 

längre bort. 

konstrundan 10 öppnar ateljéerna i Svenskfinland 

mellan den 30 juli och 1 augusti

Spritprojekt med fokus 

på vad och varför 

Sprittorpederna fraktades bakom båten. om tullarna kom kastades trossen överbord och torpeden sjönk. Via en fiffig 

konstruktion med flöten fästa vid saltsäckar kunde smugglarna senare hitta spritlasten då flötet åter kom upp till ytan. 

under förbudslagstiden gick tullarnas 

jakt på spritsmugglarna het 

i östnyland. Smugglingen var farlig 

och riskfylld men människorna 

levde i fattigdom och hade ofta 

inget val. 

I Östra Nyland pågår ett spritprojekt 

som har förbudslagstiden och spritsmugglingen 

som tema. Det tvååriga projektet 

riktar sig till företagare och föreningar 

och pågår till och med december i 

år. 

tEXt: Marit BJÖrkBaCka 

- Det är ett mycket spännande projekt 

eftersom vi arbetar kring ett tema 

med en gammal historia. Det finns en 

mängd lokala myter och berättelser som 

ännu lever i folkmun, berättar Annika 

Weckman, projektchef vid utvecklingsbolaget 

Posintra i Borgå. 

Det hände mycket i landskapet från 

och med år 1919 till år 1932. Fartyg fullastade 

med sprit ankrade vid tolvmilagränsen 

på internationellt vatten utanför 

Finlands kust. Ända fram till år 1926 

koncentrerades smugglingen helt till 

Finska viken. Smuggelspriten kom till en 

början från Estland men ersattes senare 

av tysk sprit. Till fartygen åkte skärgårdsborna 

ut med enkla träbåtar. Det här ledde 

till en enorm utveckling av träbåten 

som ofta var betydligt snabbare än tullarnas 

båtar. Det finns kända fall där båtarna 

hade flygplansmotorer för att klara sig 

undan tullarna. 

Enorma vinster 

- Man kunde göra enorma vinster. En liter 

sprit som på land kostade 100 mark 

kostade kanske bara en mark per liter på 

skeppet. Samtidigt innebar det stora ris- 

MED 3_10 31

…Spritprojektet 

både annika Weckman och keth Strömdahl arbetar med spritprojektet. annika är projektchef och keth skall skriva en bok som sammanställer 

berättelserna hon samlat om spritsmugglingen. 

ker att få spriten iland och vidaresmugglad 

inåt landet, berättar Keth Strömdahl 

från Posintra. 

Strömdahl har samlat in material genom 

att intervjua människor som på nåt 

sätt berördes av smugglingen. Det är på 

berättelserna som hela projektet vilar på. 

Så snart hon får möjlighet till det skall 

hon skriva en bok om händelserna utgående 

från intervjuer som ligger som 

grund till projektet. Boken skriver hon 

som privatperson och arbetet finansieras 

av Svenska Kulturfonden. 

- Jag har fått höra mycket berörande 

berättelser. För en del äldre personer 

har berättandet varit som en bikt. De har 

äntligen kunnat tala ut om det som kanske 

tigits ihjäl under hela deras livstid, säger 

hon. 

Meningen med spritprojektet är att 

32 MED 3_10 

berätta vad som hände och vilka omständigheter 

som tvingade skärgårdsborna till 

det. En del av dem som har berättat sin 

historia har ställt upp med namn men det 

har varit frivilligt. Strömdahl konstaterar 

att det ännu i dag är känsliga saker som i 

tiden berörde ett helt samhälle. 

krävde kreativitet 

För att smugglarna skulle klara sig krävdes 

det kreativitet och innovationsförmåga. 

Ett knep var att beklä dem som transporterade 

spriten inåt land med fickpluntor 

som placerades längs med armar och 

ben. I stället för en rund ölmage kunde 

man hitta en plunta formad som en mage 

vid midjan. 

I retrospektiv är det lätt att låta spritsmugglingen 

får ett romantiskt äventyrarskimmer 

över sig. I verkligheten hand- 

lade det såväl om människor som levde i 

extrem fattigdom som tvingades till verksamheten 

för att överleva som om dem 

som ville tjäna litet extra. 

Som ett exempel ger Strömdahl en 

änka med många barn som bodde ute i 

skärgården. För familjen fanns det inga 

andra alternativ än att ta del av smugglingen. 

Några storbovar var det i de flesta 

fall inte tal om fastän det också fanns 

profitörer som blev rika av smugglingen 

och ligor som gjorde smugglingen till ett 

system. 

För skärgårdsbefolkningen betydde 

smugglingen inte alltid rikedom. 

Tvärtom kunde effekterna vara katastrofala. 

Familjefäder började supa och alkoholismen 

spred sig. Ett flertal drunknade 

under de nattliga eskapaderna då de 

försökte undkomma tullarna och gripna

smugglare fick fängelsestraff vilket lämnade 

familjerna utan utkomstmöjligheter. 

Även kvinnor och barn var inblandade i 

smugglingen. 

- Det var rena rama ”vilda östern” här 

i Östnyland och det är för dagens människor 

svårt att greppa hur fattigt, motstridigt 

och genomkorrumperat samhället 

var. 

sjöbevakningen grundades 

Trots eländet bidrog smugglingsverksamheten 

också till en hel del positiva fenomen. 

Sjöbevakningen grundades på tullens 

begäran år 1930 för att freda våra 

kuster från smugglarna. 

- Företagarnas nätverk och handeln 

utvecklades på den tiden fenomenalt 

och faran krävde att människorna 

litade på varandra. Genom smuggelnätverken 

utvecklades också varuleveranser 

från skärgården till hela Finland, berättar 

Weckman. 

När riskerna för smugglarna blev större 

måste de hitta nya gömmor för spriten 

och byggde så kallade sprittorpeder 

som drogs bakom båtarna. Om tullarna 

kom så slängde man förtöjningstrossen 

i sjön. Fastspänt i torpeder fanns flöten 

fästa vid saltsäckar som kom upp till ytan 

när saltet hade smultit. På så sätt hittade 

smugglarna spriten när de senare återvände 

till platsen. 

Svenska kulturfonden sponsorerar 

delprojekt som sprungit ur det ursprungliga 

projektet. Ett är teaterproduktionen 

”Smugglarkungen” som inkluderade 

teaterutbildning vid Borgå folkakademi. 

Pjäsen regisserades av Kim 

Gustafsson och visades vid påsktid i 

Skärgårdshemmet på Pellinge i Borgå 

skärgård. 

smugglarkungen braksuccé 

- Pjäsen, som var en braksuccé, visades sju 

gånger för utsålda hus, säger hon. 

Under den här och nästa sommar hålls 

en sommarutställning med spritsmugglingstema 

i Skärgårdsmuseet i Rönnäs 

som finns i Pernå. 

- Vi kommer att ha utställt en del skojiga 

föremål, berättar Henry Forssell som 

har sammanställt utställningen. 

Ett exempel är en stor specialbeställd 

plånbok åt en spritsmugglare som ville 

få rum för alla sina sedlar. Utställt finns 

också sprittorpeder och informationsplanscher 

som berättar om spritsmugglingen 

och dess historia. 

Spritprojektet får ERUF-finansiering 

via Östra Nylands förbund och den kommunala 

delen finansieras av Borgå, Sibbo 

och Lovisa. Svenska kulturfonden sponsrar 

specialprojekt som boken om spritsmugglingen, 

pjäsen ”Smugglarkungen”, 

utställningen i Rönnäs samt en kartläggning 

av båtmodeller som användes 

till smugglingen som sammanställs av 

Minkku Guttorm. 

Hans Ruin-tävlingen är avgjord! 

Prisutdelning 18.6 på Amos Andersons museum 

Den fjärde essätävlingen har avgjorts och vinnarna kommer att presenteras på Ruins födelsedag 

18.6. Välkommen med och möt vinnarna på Amos Aderssons museum i Helsingfors. Så mycket kan vi 

avslöja att vinnaren denna gång är rikssvensk. 

Ja, denna gång var faktiskt såväl Sverige som manliga skribenter väl framme när det gäller de tre 

prisen och hedersomnämnandena. Huvudpriset går på 4 000 euro. 

Kl. 11-13 uppmärksammas Hans Ruin med ett kort föredrag av juryns ordförande Roger Holmström 

som också valt ut ”ett av de vackraste stycken som Ruin skrivit”. Det är ”Stiltje” ur Hans Ruins bok 

”Hem till sommaren” som kommer att reciteras av Emma Klingenberg. Juryns medlemmar kommer 

också att ge inblickar i essäns väsen. Vill du vara med om enbart prisutdelningen så hålls den 

kl. 12.30. 

Välkommen! 

MED 3_10 33

Namn: Adress: 

34 MED 3_10 

Krysset 

3-2010 

krysslösningen skall vara partikansliet tillhanda senast den 6.10.2010. Fem kryssvinnare får en blomstercheck à 20 e. 

adress: Sfp, pb 430, 00101 Helsingfors. besöksadress: Simonsgatan 8 a, Helsingfors, 7. vån.

krysslösning och vinnare 

i krysset 2-10 

Vinnarna: 

birgit mattas, kumlinge 

gerd lind, jakobstad 

Clara lindroos, liljendal 

ingrid norrvik, dagsmark 

götha träskelin, kyrkslätt 

grattiS! blomstercheckarna är framme. 

Sudoku 

frågesporten juni 2010 

Lätt Expert 

testa dig själv och vänkretsen med Jesper von hertzens knepiga frågor i allmänkunskap. 

Svaren på sidan 37. 

1. till hur många språk är a) hela Bibeln b) 

nya eller gamla testamentet översatt? 

2. Vilken finlandssvensk journalist och 

författare har skrivit boken Över 

daggstänkta berg – Finlandssvensk 

scouting 1910-2010? 

3. av vem grundades Scoutrörelsen? 

4. Vad är ett oratorium? 

7 1 

5 8 4 

8 6 9 

5 3 7 4 

6 4 9 5 1 

1 8 7 

4 5 7 

6 7 3 

5. Med vilken finsk musikartist sjunger 

svenskan anette Olzon duetten October 

and april? 

6. Vad heter den kände ungersk-amerikanske 

utbrytarkungen som levde 1874-1926? 

7. Vad ropade publiken när Barack 

Obama höll sitt tal efter att han vunnit 

presidentvalet 2008? 

8. Vilket land spelade argentina mot när 

guds hand hjälpte Maradona i målskyttet i 

VM i Mexico 1986? 

9. För vilket flygbolag är Michael O’Leary 

VD? 

10. i vilken stad föddes Jesus och i vilken 

stad dog han? 

11. Hur många finländska restauranger kan i 

år ståta med Michelinstjärnor? 

Svar och Sudoku-lösningar på sidan 37 

1 9 7 2 

8 1 

5 8 7 3 

3 8 4 

4 

3 9 7 

2 8 

2 5 

4 

MED 3_10 35

[Med dig i politiken] 

Svensk ungdom 

lanserar 

kampanj mot 

hatbrott 

i slutet av maj startade Svensk 

ungdoms webkampanj ”jag är jag 

& du är du” mot hatbrott. 

Svensk ungdom vill genom kampanjen 

uppmärksamma ett ganska 

vanligt men ändå okänt fenomen. 

Svensk ungdom vill samtidigt genom 

kampanjen visa sitt stöd till 

minister aStRiD tHORS för det 

värdefulla arbete hon utför. 

- finlands ledande politiker 

måste ta ett tydligt avståndstagande 

från hatbrott och ett ställningstagande 

för medmänniskoskap 

krävs. kampen mot hatbrott måste 

föras i praktik och politik, inte i 

fina tal säger Svensk ungdoms dåvarande 

förbundsordförande OS- 

CaR OHLiS. 

- i finlands strafflag finns inte 

brottsrubriceringarna rasistiskt 

brott eller hatbrott. enligt skärpningsgrunden 

i strafflagen kan man 

dock utdöma ett strängare straff 

för handlingar med rasistiskt motiv. 

Hatbrott kränker människan både 

psykiskt och fysiskt och borde stiftas 

i lag, fortsätter ohlis. 

- genom att prata öppet om 

problemet ökar vi medvetenheten 

och samtidigt minskar förhoppningsvis 

tröskeln för att anmäla 

hatbrott, avslutar ohlis. 

- det finns ingenting sådant 

som kulturellt berättigat våld, säger 

nyvalda förbundsordförande 

FREDRiKa ÅKERÖ. alla former av 

våld är förkastligt och nu måste Su 

aktivt arbeta för mera acceptans i 

samhället. Speciellt i finland är hedersrelaterat 

våld ett problem som 

vi måste bli bättre på att identifiera 

och motarbeta. 

36 MED 2_10 

astrid thors: samma regler på 

internet som i verkliga livet 

minister astrid thors passade 

under sitt besök vid Svensk 

ungdoms kongress i pargas i maj 

på att lyfta upp hatbrottproblematiken. 

Su har lyft temat hatbrottslighet 

högt på sin agenda. 

isynnerhet webben har blivit ett 

slagfält för rasistiska åsikter och 

mobbning. från polisens håll erbjuder 

man nu den blå knappen 

eller rättare sagt nättips, där man 

kan anmäla osakligheter som 

finns på webben. 

- nu är det diskussionen på 

webben som påverkar samhällsmoralen 

och inte tvärtom. på valborg 

upplevde man en topp av 

våldsamma rasistiska brott som 

hänger tidsmässigt tätt ihop med 

explosionen av rasistiska inlägg 

på diskussionsspalter. barn som 

blir mobbade i skolan kommer inte 

heller undan på kvällen eftersom 

mobbningen fortsätter på webben, 

konstaterade thors. 

- Samhället måste signalera 

kraftigt att uppförande som inte 

tillåts i verkliga livet inte heller tillåts 

på internet, sade astrid thors 

och fortsatte, hatbrottslighet bör få 

en självständigare roll i vår lagstiftning 

så att man kan ingripa förrän 

det händer ett brott mot liv, hälsa 

eller egendom. 

- i många skolor har man antimobbningsteam 

och det är viktigt 

att det finns möjlighet för 

eleverna att anmäla osakligheter 

på nätet åt vuxna i skolan. man 

borde även öka medieskolningen. 

en ny generation växer upp 

där webben är en naturlig del av 

verkligheten, och som förstår att 

det som uttrycks på webben har 

konsekvenser. i detta arbete har 

Su verkat som en pionjär med 

sin kampanj mot hatbrottslighet. 

jag vill varmt stöda Su:s kampanj 

och tacka för det arbete som påbörjats, 

sade thors.

[Med dig internationellt] 

europaparlamentet ska undersöka 

Strasbourgkarusellens miljöinverkan 

i samband med att europaparlamentet 

idag röstade om sin budget 

för år 2011 lyckades europaparlamentariker 

CaRL HagLunD 

få igenom ett krav på en undersökning 

om hur europaparlamentets 

månatliga pendlande till Strasbourg 

inverkar på miljön i form av 

koldioxidutsläpp. 

- i ljuset av en pågående finanskris 

i europa borde det vara naturligt 

att eu-institutionerna skär 

i sina utgifter, särskilt i sådana utgifter 

som är helt onödiga, säger 

Haglund. pendlandet mellan bryssel 

och Strasbourg är ett absurt 

FRÅgESpORtEnS SVaR: 

1. a) 459 b) 1213 2. magnus londen 

3. lord baden-powell 

4. ett andligt verk där det finns kör, solister och 

orkester, en slags andlig opera 

5. rasmus (lauri ylönen) 

6. Harry Houdini 

7. yes, we can 

8. england 

9. ryanair 

10. betlehem och jerusalem 

11. fem (Chez dominique 2 stjärnor, postres, 

Carma, demo och luomo 1 stjärna var) 

slöseri med pengar, men också en 

onödig belastning på miljön. jag är 

glad att mina kolleger höll med mig 

om att även denna miljöaspekt ska 

undersökas noggrannare från och 

med nu, säger Haglund. 

europaparlamentet reser en 

gång i månaden till Strasbourg i 

frankrike för att hålla plenarsammanträde. 

Största delen av parlamentsarbetet 

sker i bryssel, där 

parlamentets utskott sammanträder 

och där sekretariatet är baserat. 

det månatliga pendlandet kostar 

parlamentet hundratals miljoner 

euro varje år. 

SuDOKu-LÖSningaR: 

Haglund: de skyldiga 

bör ställas till svars! 

den europeiska unionen gör som 

bäst sitt yttersta för att rädda 

grekland från ruinens brant. greklands 

ekonomi kraschade i höstas 

då det uppdagades att man delgett 

omvärlden felaktig information om 

landets ekonomiska situation. 

- eu:s sätt att agera i det här 

svåra läget är det bästa av många 

dåliga alternativ konstaterar europaparlamentariker 

CaRL Hag- 

LunD. frågan är dock när eu ska 

kräva att de, som förorsakat den 

rådande situationen i grekland, ska 

ställas till svars, säger Haglund och 

påminner om att grekland aldrig 

skulle ha fått införa euron om man 

hade uppvisat de verkliga siffrorna 

över landets ekonomiska tillstånd. 

lätt expert 

4 7 6 2 5 9 1 3 8 

9 3 5 8 4 1 2 7 6 

8 2 1 7 6 3 9 4 5 

5 9 3 1 2 6 7 8 4 

7 6 4 9 8 5 3 1 2 

1 8 2 4 3 7 5 6 9 

2 4 9 3 1 8 6 5 7 

6 1 8 5 7 2 4 9 3 

3 5 7 6 9 4 8 2 1 

- det enda rimliga vore att eu, 

som en del av räddningspaketet, 

kräver att grekland inleder en omfattande 

utredning mot de instanser 

och personer som i flera års tid 

förde det övriga europa bakom ljuset 

genom statistikfusk och sifferfiffel. 

de ansvariga med den förra 

finansministern i spetsen bör ställas 

till svars för den katastrofala situation 

man ställt europa inför. 

- eu-ledarna sammanträder 

ikväll i bryssel för att dryfta situationen. 

det här vore rätt tillfälle att 

kräva grekland på utredningar och 

rättsprocesser mot de skyldiga. 

det enda rätta vore att de ansvariga 

skulle skaka galler för det man 

ställt till med, anser Haglund. 

1 6 9 7 5 3 4 2 8 

3 7 8 2 4 1 6 5 9 

4 2 5 6 8 9 1 7 3 

6 5 7 1 3 2 9 8 4 

9 4 1 8 7 5 3 6 2 

8 3 2 9 6 4 5 1 7 

5 9 6 4 2 8 7 3 1 

7 8 4 3 1 6 2 9 5 

2 1 3 5 9 7 8 4 6 

MED 2_10 37


Wallin: Historisk satsning på 

ungdomspolitiken 

den pågående valperioden kommer 

att bli den bästa någonsin i 

finlands historia vad gäller statens 

satsningar på ungdomspolitiken 

och ungdomsarbetet. Sedan 2007 

har statsanslaget för ungdomssektorn 

ökat med 43 procent och ytterligare 

tillväxt väntas under valperiodens 

sista budgetår, det vill 

säga år 2011. i absoluta tal är ökningen 

nästan 20 miljoner euro. 

- denna kraftiga satsning visar 

att det idag finns en stor acceptans 

av ungdomspolitik som en investering 

i framtiden. recessionen och 

ungdomsarbetslösheten har åtminsone 

delvis kunnat lindras genom 

en ökande anslag för målmedveten 

och nyskapade ungdomspolitik, 

sade Sfp:s ordförande StEFan 

WaLLin på Svensk ungdoms kongress 

i pargas, Väståboland. 

Wallin betonar att ökningen 

syns på alla delområden inom 

ungdsomspolitiken: anslagen för 

ungdomsorgansationer, ungdomsverkstäder, 

ungdomsarbete på internet 

samt det uppsökande ungdomsarbetet, 

vars anslag ökat från 

38 MED 2_10 

2,5 miljoner euro i fjol till 7,65 miljoner 

i år. därtill används 30 miljoner 

euro extra i årets första tilläggsbudget 

för att sysselsätta cirka 5 

000 ungdomar med praktik- och 

andra arbetsplatser. under valperioden 

har dessutom restaurering 

och reparation av ungdomslokaler 

fått 2 miljoner euro årligen, vilket 

räckt till cirka 50 projekt per år. 

- de pengar som staten satsat 

på ungdomen är inte bara uttryck 

för politiska prioriteringar. en av 

mätarna för politisk moral är politikens 

dess förmåga att stöda och 

ingjuta framtidstro hos ungdomen. 

detta kräver konkreta åtgärder, 

som har en prislapp. den ungdomspolitik 

vi fört de senaste åren 

klarar varje granskning, både av 

kvalitet och kvantitet, sade Wallin. 

Wallin tillade också att Su:s 

verksamhet är ett bra exempel på 

väl använda pengar. det gäller också 

den politiska ungdomsverksamheten 

överlag. dess demokratifostrande 

roll ska aldrig underskattas, 

sade Wallin som själv var medlem i 

Su:s förbundsstyrelse 1991-93. 

nylund kräver krafttag mot olaglig 

djurrättsaktivism 

– ingen separat enhet inom poliskåren 

bär idag ett övergripande 

ansvar för att stävja den kriminella 

verksamhet som en del djurrättsaktivister 

sysslar med, konstaterar 

riksdagsledamot MatS nYLunD 

kritiskt. 

– ingen separat enhet inom poliskåren 

bär idag ett övergripande 

ansvar för att stävja den kriminella 

verksamhet som en del djurrättsaktivister 

sysslar med, konstaterar 

riksdagsledamot mats nylund 

(Sfp) kritiskt. 

– de senaste årens händelser 

med upprepade olaga intrång på alla 

typer av djurgårdar visar tydligt att 

det var ett misstag att lägga ner polisenheten 

för bekämpande av olaglig 

aktivism inom Västra finlands län, 

framhåller nylund bestämt och tillägger 

att djurrättsaktivisterna under 

senare tid bytt taktik. 

– under de senaste illegala tillslagen 

har bland annat sjuka djur 

filmats, varefter man presenterat 

materialet som om det vore den 

allmänna djurskyddssituationen 

i vårt land. trots att myndighetskontroll 

på de filmade gårdarna i 

de allra flesta fall visat raka motsatsen 

har den mediala exploateringen 

lett till att många husdjursproducenter 

idag lever med en 

ständig oro, framhåller nylund och 

påpekar att det finns en risk för att 

aktivisterna ska sprida smittosamma 

sjukdomar när de rör sig mellan 

gårdarna. 

– många producenter börjar 

också ifrågasätta sitt eget rättsskydd 

när räderna pågår utan att 

någon aktivist ställs inför rätta, det 

är oacceptabelt i en rättsstat, konstaterar 

nylund. 

nylund har ställt ett skriftligt 

spörsmål till regeringen om vilka 

åtgärder regeringen kommer att 

vid-ta för att motarbeta den olagliga 

djurrättsaktivismen och hur den 

verksamhet som tidigare handhades 

av polisenheten för bekämpande 

av olaglig aktivism inom Västra 

finlands län kommer att orga-niseras. 

regeringen har 21 dagar på sig 

att besvara frågan. 

nya riksdagsvalskandidater 

i nyland 

Svenska folkpartiet i nyland nominerade 

sina första riksdagsvalskandidater 

på kretsmötet i grankulla 

24.4.2010. 

de nominerade kandidaterna är 

MaRita BaCKMan, esbo, 

MaRiE BERgMan-auVinEn, 

ingå, tHOMaS BLOMQViSt, raseborg, 

HÅKan BLOMBERg, 

esbo, pEppE FORSBLOM, Sjundeå, 

CHRiStina gEStRin, esbo, 

MOniCa gRÖnMaRK, lojo, 

HaSSan aDEn aHMED, Helsingfors, 

stiG kankkonEn, 

esbo, SuSanna KORpiVaaRa, 

grankulla, MiKaELa nYLan- 

DER, borgå, CHRiStEL RauniO, 

borgå, CORinna taMMEnMaa, 

kyrkslätt och MiDiYa ZaHiR HataM, 

raseborg. 

målet för Sfp i nyland är att få 50 

000 röster och 4 mandat i riksdagsvalet 

17 april 2011.


minister thors: kontrasteringen mellan 

finländare och invandrare blir dyr 

enligt migrations- och europaminister 

astrid thors har man i migrationsdiskussionen 

ställt finländare 

och invandrare mot varandra. 

– många talar om saker som 

speglar en kontrastering mellan 

finländare och invandrare. det pris 

som det finländska samhället betalar 

är dyrt, oerhört dyrt, om de etniska 

motsättningarna ökar och integrationen 

försvåras, sade thors. 

ministern tog upp saken vid en 

tillställning där delegationen för 

etniska relationer utsåg sina nya 

goodwillambassadörer. 

enligt minister thors ger man 

nu en bild av att invandrarna tar 

jobben av andra. 

– Har du frågat din invandrade 

vän hur det känns för honom 

när man igen insinuerar att han 

tar jobbet av någon annan? istället 

borde vi ge erkännande för den insats 

som alla de som flyttat hit har 

gjort för det finländska samhället, 

sade ministern. 

ministern anser att migrationsdiskussionen 

behöver modiga förespråkare 

för likabehandling och 

mångfald. 

– etno:s goodwillambassadörer 

har modigt gått in för att försvara 

mångfalden och likabehandlingen 

i finland. deras omfattande sakkunskap 

och deras arbete och exempel 

är ännu viktigare i dag.. 

Res med Ingves 

Nu är det dags att 

boka höstens resa! 

• Engelska slott och trädgårdar 21-27.8 

• Wien, Budapest o. Eger 4-11.9 

• Alper och sjöar i Schweiz 8-14.9 

• Provence med Franska Rivieran 16-23.9 

• Slovenien-Kroatien 24.9-1.10 

• La Bella Italia 1-10.10 

• Grekland 4-11.10 

• Sardinien 10-17.10 

Långresor: 

• Kalifornien och sydvästra USA 19.11-2.12 

• Sydafrika 3-16.2.2011 

Minnen upplevelser och resor... 

Närpes 020 7434 530 

Vasa 020 7434 520 

www.ingvesresor.fi 

de nya goodwillambassadörerna 

är JuKKa aLHO, itella abp:s 

koncernchef, KEnnEtH gREVE, 

konstnärlig ledare för finlands nationalbalett 

och antti pEnti- 

KäinEn, direktor för kyrkans utlandshjälp. 

– Samtidigt uppmanar jag alla 

att vara goodwillambassadörer i 

sitt eget liv och ta etno:s goodwillambassadörer 

som förebilder och 

framför allt: var och en av oss kan 

vara invandrarens nya vän, sade 

minister astrid thors. 

kampanjen 

började i H:fors 

Svenska folkpartiet i Helsingfors 

har nominerat sina första kandidater 

inför riksdagsvalet 2011 i samband 

med sin medlemsresa till tallinn 

i april. de nominerade kandidaterna 

är: tOM BiauDEt, SaM 

BJÖRKLunD, BEnJaMin ELLEn- 

BERg, aRMi MuRtO, aRSHE 

SaiD, JOHanna SanDBERg och 

gEORg HEnRiK WREDE. 

målet för Sfp är att få två riksdagsledamöter 

invalda i Helsingfors 

valkrets. fler kandidater kommer 

att presenteras senare. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MED 3_10 39

enligt president ahtisaari ska arbetets grund ligga i det faktum att finland har två nationalspråk. 

ahtisaari leder folktingets handlingsprogram 

President Martti Ahti saari har åtagit 

sig uppdraget att leda styrgruppen som 

ska ta fram ett handlingsprogram för ett 

Finland med två levande nationalspråk. 

Programmet har initierats av Folktinget. 

– Jag har ett fullspäckat program, men 

det här ärendet är viktigt för mig, säger 

Ahtisaari. 

– Man ska få använda sitt eget språk. 

Handlingsprogrammet ska bli klart 

innan årets slut. Ännu har alla deltagare 

inte klarnat, men det är meningen att 

styrgruppen bland annat ska bestå av re- 

presentanter för de politiska partierna 

som är medlemmar i Folktinget, representanter 

för presidentkansliet och 

Kommunförbundet. 

– Handlingsprogrammet blir klart 

innan den nya regeringen tar form, säger 

Ahtisaari, som också lovar att diskutera 

programmet med den nya regeringen. 

Enligt Ahtisaari är frågan om obligatorisk 

svenskundervisning i de finska skolorna 

ett exempel på ärenden som styrgruppen 

ska behandla. 

– För mig är saken självklar. Men kan- 

ske någon annan har bättre idéer? 

Enligt Folktingets ordförande Anna- 

Maja Henriksson behövs styrgruppen 

för att lyfta upp frågan om nationalspråken 

på en så hög nivå som möjligt. 

– Frågan har aktualiserats dels på 

grund av reformer den nuvarande regeringen 

har gjort.Jag är glad att president 

Ahtisaari är med i arbetet - det 

ger ett erkännande för vårt arbete, säger 

Henriksson. 

Styrgruppens första möte kommer att 

hållas i juni.

Med nr 3 Juni 2010 - SFP

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?