Max Arhippainen: Personifiering inte samma sak som ... - SFP

SPECIALUPPLAGA (139 000) TILL ALLA HUSHÅLL MED 

REGISTRERADE SVENSKSPRÅKIGA MEDLEMMAR ENLIGT BEFOLKNINGSREGISTRET 

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet, Befokningsegistercentralen, PB 70, 00581 HELSINGFORS. Teknisk dataleverans: Kauppalehti 121 Ab, PB 1216, 00101 HELSINGFORS 

MEDBORGARBLADET 

NR 4 •••••••••••••••••••••••••••••••••••• SEPTEMBER 2008 

Max Arhippainen: 

Personifiering inte samma sak 

som personfixering 

Pär Stenbäck 

–aktiv på många fronter 

Agneta Eriksson: 

– Vi behöver servicestrukturer! 

Världsarvet Kvarken utvecklas 

– men många problem ska ännu lösas 

Pensionärsförbundet: 

Alternativ i vård och boende 

ger trygg pensionärstid 

Omsorg och habilitering 

på svenska haltar betänkligt 

Kultur på arbetsplatsen 

nasa

[ledare] UllA 

ACHRéN 

pARTISEKRETERARE 

tillsammans är vi starka! 

de tragiska händelserna i kauhajoki sätter sordin på kommunalvalskampanjen och för över 

debatten på vikten av bättre elevvård, arbetet för en fungerande skolhälsovård och djupare 

samarbete mellan hem och skola. men i slutändan är det förstås hela samhället som skall 

förbättras – det finns ingen enskild brist eller ensam orsak som vi kan peka på för att få en 

enkel förklaring till det skedda. Större samhällsengagemang och intresse för det gemensamma 

borde därför vara på allas agenda i detta kommunalval. 

i de flesta kommuner där Svenska folkpartiet ställer upp kandidater i kommunalvalet i oktober, 

består kandidatbuketten av många, t.o.m. tiotals eller närmare hundra kandidater. 

detta ger oss styrka i kampanjer och ger goda utsikter med tanke på resultatet. 

ingen skall behöva göra kampanj ensam. våra lokalavdelningar och kretsar har planerat 

aktiviteter, bokat debatter och ordnar valfester i hela Svenskfinland. partiet har i detta val 

1407 kandidater som garanterar rättvis politik fyra år framöver. alla kandidater är lika viktiga 

och alla röster behövs. ingen medborgare i svenskbygderna skall kunna undgå sfp:s valrörelse 

och alla medborgare på de tvåspråkiga orterna kommer att märka att i synnerhet 

sfp är i farten. utmaningarna är speciellt stora i de nya sammanslagna kommunerna såsom i 

raseborg och väståboland. också i de nya kommunerna skall vi vinna. 

alla kan inte bli invalda, men allas röster räknas och behövs. partiets totala 

röstetal i kommunen är det som avgör antalet mandat. för samkommunerna 

och landskapsförbunden räknas alla medlemskommunernas 

sfp-röster ihop. då kan också tio röster vara avgörande för 

följande sfp-mandat. det är bra att veta, att de röster som sådana 

sfp:are får, som ställer upp för samlingspartiet, går till samlingspartiet 

och de sfp:ares röster som ställer upp på en helt egen lista 

inte heller räknas sfp till godo. 

Sfp:s kampanjsången om rättvis politik har redan ljudit högt 

på flera orter. Så skall det låta ända fram till valdagen. kampanjbilarna 

är i farten, ballonger fylls och delas ut, valmaskiner 

testas och debatten går het. 

med denna kandidatbukett och denna entusiasm kan 

vi bara vinna – som människor och medmänniskor. 

medborgarbladet 

årgång 63 

Spr åkrör för SvenSk a 

folkpartiet i finl and rp 

SimonSgatan 8 a , pb 430, 

00101 HelSingforS 

tfn (09) 693 070, 

fa x (09) 693 1968 

CHefredaktör 

Ulla Achrén 

adreSSförändringar 

May Myrberg, 

(09) 6930 7245, 

may.myrberg@sfp.fi 

redaktion 

Sfp/Rabbe Sandelin 

(09) 6930 7213 

redaktion@sfp.fi 

layout 

Rabbe Sandelin 

tryCkeri 

Art-Print, Helsingfors 2008 

annonSförSäljning 

Oy Nordinfo Ab 

Lillviksvägen 6, 02360 Esbo 

(09) 888 6018 

fax (09) 888 60 19 

annonSmaterial 

annons@nordinfo.fi 

Utgivningsdatum 2008: 

22.2 

18.4 

30.5 

10.10 

17.12 

Material bör vara 

redaktionen tillhanda 

fyra veckor innan 

utgivningsdatumet 

pärmbild 

Kampanjjippo med 

sfp-ballonger. Bild och 

bildbearbetning: R. Sandelin 

MED På nätEt: 

www.sfp.fi/medborgarbladet 

Innehåll september 2008 » kom ihåg att rösta… » 

DET äR VIKTIgT ATT ORgANISATIONER INTE STElNAR I INgROD- 

DA SpåR UTAN SER TIll ATT FöRNyElSEN OCH åTERVäxTEN 

FUNgERAR. JAg HOppAS OCH TROR ATT DAgENS UNgA VIll 

FORTSäTTA AKTIVERA OCH ENgAgERA SIg. 

päR KONKURRENSKRAFTEN STENBäCK, SIDAN 14 OCH EFFEKTIVITETENSID 32 

SpECIEllT myCKET SpRåKKONSEKVENSBEDömNINg HAR INTE 

HITTIllS INgåTT Då mAN BERETT REFORmEN AV REgION- 

FöRVAlTNINgEN. DET RäCKER VERKlIgEN INTE mED EN SKRIV- 

NINg ATT ”DEN SVENSKSpRåKIgA SERVICEN SKAll SKöTAS”. 

AgNETA ERIKSSON, SIDAN 18 

»För att folk skall vara villiga att betala är det viktigt med 

trovärdighet. Då är det solklart att en tidning som Hbl – eller 

vilken finlandssvensk tidning som helst – inte kan ha en 

plikt att okritiskt referera vad de finlandssvenska institutio- 

– gERD-pETER löCKE: »INVANDRARE IN RESIDENCE», SID 21 

nerna vill eller önskar att de skriver» MAx ArhiPPAinEn, SiDAn 4 

6 Max Arhippainen: Personifiering inte samma sak som personfixering 

9 Studentaktiviteter motverkar mentala bekymmer 

10 Jämställdhetshandboken ger begrepp och verktyg 

11 Sfp går till val med 1407 kandidater! 

14 Pär Stenbäck är aktiv på många fronter 

18 Sydkusten samarbetar för finlandssvenskarnas bästa 

20 Världsarvet utvecklas – men många problem ska ännu lösas 

22 Alternativ i vård och boende ger trygg pensionärstid 

24 Finlandssvenska praktikanter stortrivs i London och Bryssel 

26 Omsorg och habilitering på svenska haltar betänkligt 

28 Kultur på arbetsplatsen 

30 Lise och Thelma Standertskjölds fond 

33 Konstrundan – tiotusen besökare

[ordförande] STEFAN 

4 mED 4_08 

rättvisan segrar! 

WAllIN 

pARTIORDFöRANDE 

kommunalvalet är här! Svenska folkpartiets entydiga mål är att höra till valets vinnare. 

det gjorde vi även senast och vi har alla förutsättningar att klara oss bra också 

i det här valet. vi har ett klokt, jordnära valprogram som bas för vår politik, en hellyckad 

kandidatnominering och en strålande kampanjanda inom rörelsen. 

nu kör vi! 

valet för självfallet med sig utmaningar till följd av flera kommunsammanslagningar. 

vi skall inte invagga oss i uppfattningen, att valet vinns med naturlagens kraft. men 

inom sfp är vi vana ett se utmaningarna som möjligheter. också det här skall gå vägen. 

vi måste bara komma dit först. 

Svenska folkpartiet går till kommunalval med valdevisen rättvisa. att tro på rättvisa är 

ändå mer än bara en valdevis. det är ett förhållningssätt till vår omgivning, som 

genomsyrar all vår verksamhet och syns både i vårt valprogram före valet och, 

inte minst, i själva arbetet mellan valen. 

vår rättviseslogan har fått ett gott bemötande. för alla betyder ordet rättvisa 

mycket. det är uppenbart att folk vill ha mera rättvisa i politiken. 

egentligen är rättvisan ett traditionellt sfp-varumärke. redan i början av förra 

seklet var vi ett rättsparti. för oss handlar det nu om att med rättvisa som 

rättesnöre jobba för en ännu bättre kommun. för detta har vi i sfp skrivit ett 

omfattande kommunalvalsprogram där vi ställer höga krav på hurudan en 

trivsam, framåtblickande och stark kommun ser ut – i våra ögon. 

i valet vill sfp lyfta upp satsningar på skolan och på biblioteken. vi vill 

trygga tillgången på behöriga lärare, speciallärare och barnträdgårdslärare. 

vi vill att kommunerna satsar på idrott och motion för sina ungdomar. 

vi anser att ett rikt kulturliv måste vara tillgängligt för alla, oavsett 

boningsort. vi vill utveckla kollektivtrafiken och göra det lätt för invånarna 

att sortera sitt avfall. vi anser att energi- och miljöpolitiska hänsyn skall 

prägla alla kommunala byggprojekt och kommunal upphandling. 

vi vill bemöta seniorerna rättvist och värdigt samt skapa förutsättningar 

för en kvalitativ ålderdom. vi förfäktar individens rätt att få service på sitt 

eget modersmål, oberoende av kommunens majoritetsspråk. vi vill att 

kommunerna främjar näringslivet och företagande på orten. vi jobbar för 

en rättvis personalpolitik och ökad arbetskraftsinvandring. Sfp vill ha rättvisa 

kommuner i ett rättvist samhälle för alla. 

det behövs hårda tag för mjuka värden. vi har alla förutsättningar att klara oss 

prima i det stundande valet. Hårt jobb och stark tilltro lär göra susen. rättvisan 

segrar! 

[kort] 

Christina gestrin 

leder östersjöparlamentarikerna 

den parlamentariska östersjökonferensen 

(bSpC), valde 

i september i visby riksdagsledamot 

Christina gestrin 

(sfp) till ordförande för organisationens 

permanenta kommitté. 

Hon kommer att leda 

det parlamentariska östersjösamarbetet 

fram till nästa 

konferens som hålls om ett år 

i danmark. 

tema för konferensen i 

visby var energi- och klimatfrågor, 

samarbetet inom regionen 

smt östersjöns ekologiska 

situation och arbetet för 

att förbättra den. 

gestrin fungerar efter valet 

som bSpC:s rapportör gällande 

arbetet mot eutrofieringen, 

övergödningen av östersjön 

och implementeringen 

av den gemensamt antagna 

aktionsplanen för reducering 

av fosfor- och kväveutsläppen 

i östersjön. 

gestrin betonade behovet 

av snabba och omfattande 

åtgärder från regeringarnas 

sida. Hon konstaterade, 

att Helcoms aktionsplan erbjuder 

ett bättre instrument 

än någonsin tidigare, och att 

vi utan dröjsmål bör gripa den 

chans den erbjuder. 

– östersjön kräver omedelbara 

åtgärder om vi skall 

kunna rädda vårt hav. 

Sluta peka ut nyfinländare 

bland kandidaterna! 

Samtidigt som vi gör vårt bästa 

för att underlätta integrationen 

och hjälper nyfinländare att 

anpassa sig till det finländska 

samhället, finns det inget skäl 

att peka ut dem som en särskild 

grupp bland våra kandidater. 

det säger sfp:s partisekreterare 

ulla achrén. 

– vill nyfinländarna själva 

profilera sig som talesmän och 

taleskvinnor för dem som funnit 

ett nytt hemland i finland, 

är det deras eget val och ingår 

i deras personliga kampanjer. 

det är inte partiernas sak att utpeka 

kandidater med annan religion, 

hudfärg eller härkomst 

än majoritetsbefolkningens. för 

sfp är det väsentliga att de känner 

att de har en vision och en 

vilja att forma samhället till något 

bättre, säger achrén. 

enligt achrén ringer redaktörerna 

flitigt och frågar efter an- 

Stephanie lindberg är Svensk 

ungdoms nya politisk sekreterare 

i österbotten. Stephanie är 

25 år, hemma från vasa och färdig 

politices magister från åbo 

akademi. Hon har bland annat 

tidigare varit aktiv i studentföreningen 

politivas, där hon har 

varit kassör. Hon har länge varit 

medlem i Svensk ungdomäven 

om hon inte tidigare haft några 

förtroendeuppdrag inom Su. 

talet kommunalvalskandidater 

med invandrarbakgrund. men 

hur skall man avgöra saken? 

– många av våra nyfinländare 

är redan andra generationens 

invandrare. Hur länge skall 

man bli definierad som att man 

har ”invandrarbakgrund” innan 

stämpeln tas bort? jag hoppas 

det här är det sista valet där 

den här sortens statistik förs. 

människor med utländsk härkomst 

skall vara en naturlig del 

i det finländska partilivet och 

inte enbart utgöra en kvot, säger 

achrén. 

alla kandidater: 

www.rättvist.fi 

Stephanie lindberg ny politisk 

sekreterare för Su i österbotten peter sjöHolm 

Su: fria öppettider 

skapar 

arbetsplatser 

för unga! 

Svensk ungdom, Svenska 

folkpartiets ungdomsorganisation 

anser att dagligvaruhandeln 

fritt borde få välja 

öppettider oberoende av traditionsbetingade 

helger eller 

affärernas storlek. 

– det är inte en dag för tidigt 

att släppa öppettiderna 

fria. Sverige som vi ofta jämför 

oss med har sedan länge 

haft fria öppethållningstider, 

säger Svensk ungdoms förbundsordförande 

oscar ohlis. 

de nuvarande reglerna är 

alldeles för gammalmodiga 

och oklara då konsumenterna 

nu har svårt att hålla koll på 

vilka söndagar i året butikerna 

får vara öppna på. 

– fria öppethållingstider 

skulle också skapa fler arbetsplatser 

och veckoslutsjobb 

för framförallt ungdomar 

och studeranden. detta 

skulle vara viktigt för att få 

ned ungdomsarbetslösheten 

och ett bra sätt för studeranden 

att dryga ut studiepenningen, 

avslutar ohlis. 

Senaste nytt och 

med:s arkiv på 

www.sfp.fi 

Sfp-nyheter i mobilen! 

SmS:a nyHeter till 16232 

Helt avgiftsfri. SmS:a nyHeter 

på nytt för att avbryta. 

mED 4_08 5

TExT & BIlD: RABBE SANDElIN 

Då politiker upplever att media inte 

låter de viktiga frågorna få synlighet är 

det oftast fråga om ett missförstånd. Idag 

är media mycket intresserad av samhällsfrågor, 

men mindre av att direkt referera 

politiska processer, betänkanden och uttalanden. 

Man är mer angelägen att rapportera 

om hur slutresultatet av besluten 

berör människor och väljarna, ”slutkonsumenterna”. 

– Man vill alltså ge relevanta sakfrågor 

ett ansikte som gör att läsaren eller mediakonsumenten 

lättare kan ta åt sig innehållet. 

Omvänt betyder det förstås att politiker 

kanske får mindre direkt publicitet än 

vad de önskar, säger Arhippainen. 

Det här tillvägagångssättet innebär 

enligt Arhippainen förstås ett stort ansvar 

och stora krav på media. Arhippainen tar 

som fiktivt exempel ett vägbygge; väljer 

man att belysa projektet via gumman vars 

stuga blir under vägen, eller väljer man att 

belysa projektet via de arbetsplatser som 

skapas i slutet av vägen? Det är inte alltid 

så lätt, och kräver gott omdöme. 

max arhippainen, tidigare chef.red. på Hbl: 

Personifiering inte 

samma sak som 

personfixering 

även den seriösa informationsförmedlingen belyser samhälleliga skeenden allt mer via 

personer. men det är inte samma sak som personfixering. det är fråga om ett modernare 

grepp att åskådliggöra komplicerade skeenden, berättar Hbl:s förre chefredaktör max 

arhippainen. inget finlandssvenskt media kan ha en ”plikt” att rapportera om det som 

finlandssvenska institutioner vill berätta – läsarnas intresse gäller. 

personifiering är inte personfixering 

– Det är viktigt att här skilja på två saker. 

Å ena sidan personifieringen – det vill 

säga att man belyser saker via personer – 

och personfixeringen, som främst gäller 

sensationspressen. 

Arhippainen håller med om att det är 

berättigat att på många sått ifrågasätta 

den sensationsjournalistik som främst är 

intresserad av ministrars privatliv och telefonvanor. 

När kalabaliken blir stor dras 

även den seriösa pressen med, eftersom 

man till sist är tvungen att rapportera om 

hela uppståndelsen. 

– Samtidigt som även ministrar har 

rätt till privatliv skall man också minnas 

att det kan vara relevant för väljarna att 

veta något om höga beslutsfattares personliga 

karaktär och omdöme. Om landets 

största parti går till val med en plattform 

om traditionella familjevärden är 

det definitivt relevant om partiets ordförande 

hanterar sitt privatliv på ett annat 

sätt. 

Balansgången är enligt Arhippainen 

förstås ett streck draget i vattnet. 

– Men man kan nog konstatera att 

även den seriösa pressen de senaste åren 

flyttat på strecket. Man tar idag upp saker 

som man tidigare valde att se bort från. 

Underhållning eller ideologier? 

Det ökade intresset för person har enligt 

Arhippainen även en annan orsak. Mycket 

av de gamla ideologierna och de klara 

linjerna har försvunnit ur politiken. Då 

de flesta partier fiskar i mittfältet för att 

maximera sitt väljarstöd flyttas väljarnas 

intresse automatiskt över på personerna. 

– Då ideologierna urvattnas vill man 

som väljare i stället veta något om karaktären, 

om personen, innan man besluter 

rösta på den ena eller den andra potentiella 

beslutsfattaren. Seriösa medier är 

alltså intresserade av personligheter eftersom 

deras läsare även är det, säger 

Arhippainen. 

Många politiker har märkt att mediautbudet 

ökat, och att utbudet även fått 

mer underhållande drag. Då ser man gär- 

na en korrelation till minskat intresse och 

lägre valdeltagande bland medborgarna. 

Men den kopplingen vill Arhippainen 

inte skriva under. 

– Det finns inget som samhället kan 

göra för att tvinga folk att engagera sig 

samhälleligt. Lika lite som det finns möjligheter 

att påtvinga medierna någonslags 

”utbildande” uppgift. Försöker man sig på 

sådana trick blir resultatet nog ett samhällssystem 

som vissa har prövat på, men 

som vi nog inte är intresserade av idag. 

Det enda reella alternativet är att politikerna 

vinnlägger sig om att göra samhällsprocesserna 

klarare och genomskinligare, 

så att de som är intresserade kan ta 

ställning till alternativen. Medias uppgift 

blir i den ekvationen förstås att inte bara 

berätta läsarna vad de vill höra, utan också 

vad de inte nödvändigtvis visste att de 

ville höra. 

Vem bevakar bevakaren? 

I dagens maktfördelningsfilosofi är massmedia 

satt att bevaka den offentliga maktens 

och ekonomins förehavanden. Uppdraget 

försvaras förstås av att de flesta 

massmedia för sina verksamhetsbetingelser 

är beroende av båda parterna. Den 

offentliga makten styr långt de yttre betingelserna, 

och de flesta massmedier är 

företag, och därmed en del av ekonomin. 

Samtidigt står båda bevakningsobjekten 

för största delen av nyhetsstoffet. Arhippainen 

ser därför en viss risk i att allt färre 

aktörer äger allt större delar av media- 

yle förbereder sig på sin första valsändning från narinken i Helsingfors. 

MAx ArhiPPAinEn tror inte man kan beskylla media för lågt valdeltagande. 

det går inte att tvinga folk att engagera sig. 

fältet. 

– Det finns förstås en risk att bevakningen 

haltar inom de stora mediahusen 

som äger både dagstidningar, en kvällstidning, 

tv-stationer och radiostationer. 

När en kvällstidnings största nyhet är vad 

som hänt i en dokusåpa i samma företags 

tv-station kvällen innan kan man förstås 

fråga sig om det längre är fråga om journalistik, 

eller om smygreklam. 

På finlandsvenskt håll har vi också 

upplevt en koncentration den senaste 

åren, med KSF Media i söder och HSS 

Media i Österbotten. Riskerna är emellertid 

mindre och annorlunda. 

– För lokalpressen kan det till och med 

vara en fördel att ingå i en större helhet, 

eftersom man då kan agera med stör- 

6 mED 4_08 mED 4_08 7

e självständighet, och inte behöver vara 

”rädd” för att i något känsligt ärende stöta 

sig med de lokala annonsörerna. Inte 

för att det problemet har varit speciellt 

stort tidigare heller, säger Arhippainen. 

Problemen är kända från förr och mekanismerna 

finns nog på plats för att klara 

av dem. 

Systemet med att tidningens chefredaktör 

samtidigt är verkställande direktör 

tolkar inte Arhippainen som att 

de ekonomiska aspekterna fått övergrepp 

på det redaktionella arbetet. 

– Dagstidningarna har alltid varit företag 

och ingen chefredaktör har förstås 

någonsin kunnat vara ointresserad av tidningen 

som annonsmedium. När det gäller 

Hbl handlar de nya titlarna egentligen 

mera om en ny arbetsfördelning mellan 

KSF Media och tidningen. 

Bloggarna tar knappast över 

Arhippainen är inte orolig över att den 

traditionella, redigerade journalistiken får 

ge vika för ”demokratiseringen” som skett 

i och med gratis nyhetsförmedling på internet, 

bloggar etc. 

– Det är självklart att de traditionella 

dagstidningarnas roll som primärmedia 

minskat, det märker varje dagstidning 

i sakta sjunkande läsarsiffror. De fyra senaste 

åren har visserligen Hbl utgjort ett 

undantag, med uppgående prenumerantsiffrorna 

tack vare de omläggningar som 

gjorts när det gäller tillgängligheten. 

Enligt Arhippainen är medborgarjournalistikens 

flöde på internet ändå så 

osorterat och ickehierarkiskt, att det alltid 

kommer att finnas en framtid för redigerade 

mediaprodukter som folk är villiga 

att betala för. För tillfället är det ju 

också så, att det är de etablerade mediernas 

webbsidor som är de mest lästa ny- 

hetssajterna på nätet, främst på grund av 

sin trovärdighet. Hbl:s webbsajt ”säljer” 

med sin trovärdighet även den betalda, 

tryckta tidningen. 

– För att folk skall vara villiga att betala 

är det alltså oerhört viktigt med trovärdighet. 

Då är det solklart att en tidning 

som Hbl – eller vilken finlandssvensk 

tidning som helst – inte kan ha en plikt 

att okritiskt referera vad de finlandssvenska 

institutionerna vill eller önskar att de 

skriver. 

Enligt Arhippainen har det alltså 

inget att göra med att det inte skulle 

ske intressanta, goda och positiva saker 

i Svenskfinland som det kunde vara värt 

att skriva om. Det handlar om de val av 

artiklar och infallsvinklar som alla media 

måste göra för läsarnas skull för att driva 

deras intressen och inte bevakningsobjektens 

– dessutom i trycket av resursknapphet 

och tidsbrist. 

kåravdelningsordförande Hanna backman 

Studentaktiviteter motverkar 

mentala bekymmer 

det är viktigt att som studerande 

aktivera sig även i annat än 

studierna. Studentkårerna, ämnesföreningar 

och nationer erbjuder 

vettig verksamhet och avkoppling 

som kan motverka mentala 

bekymmer innan de hinner uppstå. 

det berättar Hanna backman, 

ordförande för åbo akademis 

Studentkårens kåravdelning i 

vasa. 


– Jag tycker inte det är fiffigt att enbart 

plugga. Aktiviteterna utöver studierna 

ger förutom avkoppling även sociala 

färdigheter och andra erfarenheter man 

har nytta av i arbetslivet. Få företag och 

organi sationer ser enbart till utbildningen 

då de anställer, säger Backman. 

Hanna Backman ser gärna att fler studerande 

även engagerar sig i högskolepolitiska 

frågor. Den sista tiden har det 

varit lite kärvt till och med att besätta 

styrelseposterna i kåravdelningen. 

– Frågorna som gäller studerandes 

vardag är oerhört viktiga, och om inte 

studenterna själva tar ansvar för att driva 

sina intressen finns det inte riktigt nån 

annan som gör det. Just nu är vi rätt nöjda 

med de förbättringar som den sittande 

regeringen drivit igenom när det gäller 

studiestödet och bostadstillägget. 

Backman är också nöjd med att regeringen 

avskaffade behovsprövningen 

av bostadstillägget för studerande vars 

make, maka eller sambo jobbar. 

– Men inget står stilla och det finns alltid 

rum för förbättringar. Studentkårerna 

om inte studenterna själva tar ansvar för att driva sina intressen finns det inte riktigt nån annan 

som gör det, säger kåravdelningsordförande hAnnA BAcKMAn. 

i Vasa träffas regelbundet över högskole- 

och språkgränserna för att dryfta de här 

frågorna. Uppvaktningar och utlåtanden 

görs sedan till berörda ministrar. 

Havtornen hittat sin publik 

Kåravdelningen fick förra året ett nytt 

kårhus i Havtornen, ett par gamla elevatortorn 

och en transportbrygga som 

byggdes 1891, och som är historiskt, byggnadshistoriskt 

och miljömässigt värdefulla. 

Renoveringen blev dyrare än väntat, 

men nu börjar projektet vara i hamn. 

– Uthyrningen till utomstående har 

kommit bra igång, men framför allt 

har studenterna nu hittat ”hem”. I början 

fanns lite motstånd, men det kommer 

ju en ny studerandekull varje år som 

kåravdelningen i vasa har goda kontakter till 

beslutsfattarna. Studiestödsminister Stefan 

Wallin åt lunch med studerande inom åbo 

akademi i vasa i början av september. 

inte är bunden till vad som varit förut – 

och de älskar det fina kårhuset, berättar 

Backman. 

8 mED 4_08 mED 4_08 9

jämställdhetshandboken ger 

begrepp och verktyg 

kvinnoförbundets jämställdhetshandbok 

är en heltäckande verktygsback 

för jämställdhetsarbetet 

i kommunerna. Syftet är att ge vokabulär 

och begrepp för jämställdhetsarbetet, 

som måste synliggöras 

både för kvinnor och för män. 


– Jämställdhet gäller båda könen, det är 

inte så att en handbok riktar sig enbart 

till kvinnor eller till män, berättar Anna- 

Maria Nyström, som redigerat handbokens 

texter och planerat layouten. Boken 

har sammanlagt ett tiotal författare. 

Handboken i sig är inget tungläst 

opus, utan cirka 40 sidor information om 

hur kommunerna i praktiken kan jobba 

med jämställdhetsfrågor. Det har visat sig 

att kommunala och statliga organisationer 

är mycket dåliga på att t.ex. göra upp 

jämställdhetsplaner, trots att de borde föregå 

med exempel. 

– Boken initierades redan år 2004, 

och tyvärr måste man konstatera att så 

hemskt mycket inte har hänt i kommunerna 

sedan dess. Man har inte insett 

att arbetet för jämställdhetsintegrering i 

slutändan innebär stora fördelar för kommunerna 

när det gäller image och trivsel. 

Boken är med andra ord i högsta grad 

aktuell idag, berättar Nyström. 

Målgruppen är de kommunalt förtroendevalda 

och människor som jobbar i 

kommunernas organisation. Boken kommer 

ut passligt till kommunalvalet, och 

kommer att distribueras i 4000 exemplar 

i kommuner med svenskspråkigt inslag. 

behovet är stort för en praktisk manual i jämställdhetsarbete. tyvärr föregår de finländska kommunerna 

inte med ett bra exempel då det gäller att ta itu med jämställdhetsfrågor, berättar AnnA- 

MAriA nyStröM. 

– Boken behöver inte läsas från pärm 

till pärm, det är en handbok. Syftet är att 

inspirera till att ifrågasätta rådande normer 

och strukturer, att ge basinformation, 

vokabulär och definitioner för jämställdhetsarbetet. 

Det verkar som om det tröga 

föret i kommunerna hittills berott just på 

denna brist av begrepp som kan synliggöra 

problemen. 

Enligt Nyström är boken förstås partipolitiskt 

neutral trots att den ges ut av 

Svenska Kvinno förbundet. 

– Den passar nog alla oberoende av 

partitillhörighet. Och den passar även 

alla kommuner, trots att kommunerna är 

så olika. Okunskapen och ointresset för 

jämställdhet ser ganska likadan i de flesta 

kommuner. 

Nyström berättar att boken tar upp vad 

som hittills gjorts på olika håll, men viktigare 

är att den säger vad som kan och 

skall göras. Den ger även internationell 

och europeisk bakgrund. 

– Boken har varit en ögonöppnare 

även för mig, och jobbet med boken har 

gett mig mycket på ett innehållsmässigt 

plan. Jag har bakgrund i statskunskapsstudier 

men har inte varit direkt involverad 

i jämställdhetsfrågan tidigare, berättar 

Nyström. 

Sfp går till val med 1407 kandidater! 

vi är nöjda med antalet kandidater 

som vi ställer upp. med tanke på 

kommunsammanslagningar, ett 

stort generationsskifte bland 

de förtroendevalda, och en 

allmän trend av större ointresse 

för närpolitiken är resultatet 

egentligen riktigt bra. det säger 

sfp:s regiondirektör Max Jansson. 

– Totalt har vi 1407 kandidater, varav 43 

procent kvinnor och 57 procent män. 

Könsfördelningen är alltså inte riktigt 

den 50-50 vi strävat efter, men positivt är 

att kandidatlistorna väl återspeglar de olika 

befolknings-, yrkes- och intressegrupper 

som finns i de enskilda kommunerna, 

berättar Jansson. 

I Österbotten kunde andelen kvinnor 

ha varit litet högre, den stannade på 39 

procent. Väljarna har förstås makten att 

rätta till skevheten i valbåset. 

– I Österbotten ställer 532 kandidater 

upp i 15 kommuner. Med tanke på att 

Vörå-Maxmo gått samman och mandaten 

i kommunen minskar, är resultatet 

glädjande, säger Jansson. 

I Åboland ställer sfp upp 168 kandidater 

i nuvarande kommuner inom valkretsen 

Egentliga Finland. 

– Kommunsammanslagningarna inverkar 

stort i denna valkrets. Väljarna väljer 

in fullmäktigeledamöter till endast sju 

kommuner, då Kimitoöns kommuner efter 

valet bildar endast en kommun, berättar 

Jansson. 

I Helsingfors nominerades 92 kandidater. 

Det är fler än i valet för fyra år 

sedan. Bland de nominerade finns även 

tre obundna kandidater från före detta 

Liberala partiet. 

Alla kandidater på följande uppslag! 

Sfp:s regiondirektör 

MAx JAnSSOn är nöjd 

med kandidatuppställningen. 

alla borde 

kunna hitta en egen 

kandidat. 

I Nyland ställer sfp upp sammanlagt 

608 kandidater. För första gången på 

mycket länge går sfp i Vanda till val på 

egen lista. 

– Den intressantaste kommunen i 

Västnyland i detta val är Raseborg, som 

nu fusioneras av Karis, Ekenäs och Pojo. 

Där har Sfp 78 kandidater av 88 möjliga, 

joHan Hagström 

vilket bäddar för valframgång. Ifall sfp får 

motsvarande representation i Raseborg 

som nu finns i Karis, Ekenäs och Pojo, så 

uppnås en snäv majoritet i fullmäktige. 

Bland alla kandidater är andelen unga 

kandidater (under 35 år) 16,11 procent, eller 

227 kandidater. 

10 mED 4_08 mED 4_08 11

alla sfp-kandidater. (kommunlistan följer sfp:s geografiska indelning) 

HELSINGFORS 

Päivikki Ahonen 

Henrik Aminoff 

Christer Antell 

Carl Appelberg 

Munir Bakieh 

Göran Berg 

Ann-Mari Bergström 

Maria Björnberg-Enckell 

Christian Blom 

Gunvor Brettschneider 

Maria Bruncrona 

Johan Bärlund 

Francisco Chamorro Ayala 

Sam Wai Chan 

Johan Ekman 

Liisa Enckell 

Mikael Epstein 

Björn Fant 

Ina Finne 

Laura Finne-Elonen 

Maria Finström 

Jonas Forsman 

Sture Gadd 

Lisa Granqvist 

Larrie Griffis 

Ann-Jolin Grüne 

Kimmo Heikkinen 

Veronica Hertzberg 

Yrsa Hertzen von 

Carl-Johan Hindsberg 

Niklas Holmström 

Johan Hultkrantz 

Camilla Höglund 

Stefan Johansson 

Anna Jungner-Nordgren 

Paulina Junni 

Kristina Juth 

Björn Keto 

Anna Kirsanova 

Susanne Kollin 

Anna Kärkkäinen 

Ann-Louise Laaksonen 

Liselotte Labbas-Gahmberg 

Lasse Liemola 

Jan Lillja 

David Lindström 

Gerd-Peter Löcke 

Mats Löfström 

Fredrik Lönnfors 

Cecilia Melin 

Mia Montonen 

Armi Murto 

Kyllikki Myllyharju 

Nina Mäki-Petäys 

Ralf Nikander 

Clas-Håkan Nyman 

Linus Nyman 

Leif Nystén 

Jan D. Oker-Blom 

Fredrik Pelin 

Martin Renlund 

Bodil Rosengren 

Marica Rosengård 

Johanna Sandberg 

Katarina Sandelin 

Rabbe Sandelin 

Ari Sirviö 

Mikael Sjövall 

Lia-Julia Strandberg 

Sigrid Sundell 

Netta Suomi 

Astrid Thors 

Nils Torvalds 

Björn Udd 

Stig Uunila 

Petri Viglione 

Veli-Pekka Vuori 

Heidi Wallius-Virkkula 

Herbert Walther 

Lena Wenman 

Anders Westerholm 

Mimi Wiik 

Patrick Wikblad 

Ulla Wiklund 

Julia Witting 

Georg Henrik Wrede 

Christina Yrjölä-Lindgrén 

Henrika Zilliacus-Tikkanen 

Marianne Österberg 

Kimmo Eriksson (lib.) 

Jari Metsälä (lib.) 

Mika Mustalahti (lib.) 

NYLAND 

ESBO 

Gun Ahlfors 

Christina Anderssén 

Rainer Andersson 

Rolf Aschan 

Marita Backman 

Marjo Berglund 

Anna Bergman 

Tony Björk 

Monica Björkman 

Anders Blomberg 

Håkan Blomberg 

René Blomster 

Kristoffer Bondestam 

Agneta Brenner 

Gertrud Dickmann 

Claes Ehrnrooth 

Stefan Ekholm 

Peter Eklund 

Oge Eneh 

Benita Falkstedt 

Christina Gestrin 

Fred Granberg 

Mia Grundström 

Ulrika Gyllenberg 

Carl ”Calle” Haglund 

Kenneth Hellsten 

Katarina Hellsten-Palomäki 

Johan Holmberg 

Eeva Haeggström 

Emma Högnäs 

Mikael Jern 

Ulf Johansson 

Stig Kankkonen 

Solveig Karlsson 

Susanna Kiiskinen 

Hans Peter von Knorring 

Christina Koikkalainen 

Tiina Kujala 

Jerri Kämpe 

Lauri Pyry Lehtinen 

Fredrik Lindberg 

Bengt Lindqvist 

Carl-Uno ”Calle” Lindqvist 

Erkki Maasalo 

Kristian Meurman 

Hannele Nygård 

Annica Nyholm 

Claudia Nystrand 

Monica Oldenburg 

Maria Parker 

Brita Pawli 

Peter Ragnvaldsson 

Margaretha Rajakangas 

Carola Renlund 

Christina Ruth 

Henrik Räihä 

Ted Rönnberg 

Maj-Len Salo 

Gunn-Britt Schröder- 

Wikberg 

Gustav Segercrantz 

Magnus Selenius 

Östen Sjöholm 

Torbjörn Sonck 

Stig Stolt 

Toni Stigzelius 

Marianne Storå 

Kim Storås 

Roger Storås 

Ulrika Söderholm 

Christian Thibault 

Ken Thilman 

Assi Weber 

Carin Westerholm 

Katinka Weurlander 

Katja Wide 

Pekka Viertomies 

Anders Wikholm 

Kurt Wikström 

Susanne Vinberg 

Stefan Wärnå 

VANDA 

Ralf Asplund 

Hilkka Aura 

Per-Erik Aura 

Susanne Bergström- 

Söderlund 

MariaElena Camacho de 

Barck 

Oskar Dikert 

Jan-Erik Eklöf 

Marina Falkstedt 

Fredrika Fellman 

Anna Gripenberg 

Henrik Gripenberg 

Sonja Gummerus 

Maija Haga 

Robert Hagelberg 

Solveig Halonen 

Göran Härmälä 

Iija Ignatiew 

Monica Jansson-Olenius 

Marit Juslin 

Anneli Karlsson 

Patrik Karlsson 

Mona Lanaeus 

Hanna Mannerström 

Pia Mikkonen 

Katja Nummelin-Sailakari 

Erland Nyroth 

Marina Nyström-Niemi 

Melker Olenius 

Reijo Pekanpalo 

Monica Pelander 

Christina Pulkkinen 

Arshe Said 

Håkan Sandell 

Matias Sandström 

Robert Santala 

Berit Selenius 

Tom Sergelius 

Susanne Siimelä 

Lars Stormbom 

Karri Toivola 

Johanna von Rutenberg 

Mem Vu Thi 

Anne-Maj Wikström 

Stefan Åstrand 

GRANKULLA 

Marina Almark 

Mikael Aspelin 

Finn Berg 

Gunnel Carlberg 

Patrick Enckell 

Johan Hallbäck 

Martina Harms-Aalto 

Monica Heikel-Nyberg 

Panu Ihamuotila 

Johan Johansson 

Anna Lena Karlsson-Finne 

Ylva Krokfors 

Christel Lamberg-Allardt 

Raisa Lardot 

Patrik Limnell 

Pia-Maria Lindén-Linna 

Frank Moberg 

Fabian Mårtenson 

Jan Mäkiö 

Ingrid Ojaluoma 

Clara Palmgren 

Sebastian Pollesello 

Veronica Rehn-Kivi 

Geir Rönning 

Linda Salmi 

Tom Sandström 

Johanna Savander 

Camilla Sederholm 

Alf Skogster 

Stefan Stenberg 

Ulf-Johan Sunabacka 

Sune Virta 

Fredrik Waselius 

Lena Weckström 

Johan Westerholm 

Guy Willman 

NURMIJÄRVI 

Valf. centern 

Magnus Rögård 

Mika. J Saloranta 

HYVINGE 

Valf. samlingspartiet 

Annika Laitinen 

Martina Harrikari 

Dennis Nyholm 

TUSBY 

Valf. centern 

Bodil Grön 

TRÄSKÄNDA 

Valf. centern 

Ann-Mari Strandberg 

Stig Strandberg 

Marianne Tanttinen 

MÄNTSÄLÄ 

Valf. centern + KD 

Michelsson Börje 

KERVO 

Valf. centern 

Lars-Christian Lönegren 

Erja Johansson 

Monica Moring 

Tim Åkesson 

HANGÖ 

Camilla Bäckman 

Tony Bäckman 

Sirkka-Liisa Cavonius 

Stefan Eriksson 

Anneli Finnberg 

Rolf Friman 

Gunnel Helander 

Stig Helander 

Mikael Kilpi 

Sebastian Lindström 

Tarja Lönnqvist 

Peter Malmlund 

Ann Nylund-Mällinen 

Kari Nöjd 

Yrjö Sahlstedt 

Tua Sandberg 

Eva-Stina Sjödahl 

Peter Stenström 

Stig Sundberg 

Sture Söderholm 

Kurt Wennerqvist 

Barbro Wikberg 

Christoffer Österlund 

Henrika Österlund 

RASEBORG 

Aila Asplund 

Ronny Avellan 

Dennis Beilinsson 

Ann-Katrin Bender 

Thomas Berlin 

Thomas Blomqvist 

Mikael Borgman 

Kenneth Carlberg 

Ulla Dönnsberg 

Hanna Eliasson 

Roger Engblom 

Isa Forsbäck 

Christer Forsskåhl 

Ralf Gahnström 

Tomas Grunn 

Kaj Grönqvist 

Daniel Grönroos 

Roger Hafström 

Tomas Hanell 

Linnéa Henriksson 

Gudrun Hinds 

Jan Holmberg 

Sven Holmberg 

Roger Holmberg 

Sinikka Holmström 

Yrsa Häggström 

Stefan Högnabba 

Kerstin Ilander 

Anders Johansson 

Anders Johansson 

Jill Karell 

Göran Karlsson 

Ann-Britt Lindgren 

Diana Lindholm 

Henrik Lindholm 

Stefan Lindholm 

Rita Lindholm-Wirtanen 

Jan Lindroos 

Ulla Lindström-Dahl 

Irma Malm 

Maj-Britt Malmen 

Yngve Mannström 

Janiina Mieronkoski 

Erik Nikander 

Diana Nordström 

Henrik Nordström 

Michael Nyberg 

Soili Ojanen 

Werner Orre 

Jörgen Pind 

Eva-Liisa Pohjola 

Hans Rajalin 

Catharina Roterman 

Ulla Ruuttu 

Seppo Salo 

Laila Salo 

Stefan Selenius 

Björn Siggberg 

Tauno Skogberg 

Maja Stadius 

Gunilla Starck 

Sven Stenlund 

Martin Stenström 

Tor Erik Stolpe 

Karin Svanström 

Ritva Uhlbäck 

Harriet Vainio 

Anders Walls 

Anssi Vartiainen 

Fredrika Wickström 

Mona Wickström 

Carl-Johan Virta 

Jonas Wolff 

Kaj-Mikael Wredlund 

Midiya Zahir Hatam 

Fredrik Åkerfelt 

Patrik Öhman 

SJUNDEÅ 

Christina Andersson 

Sebastian Baarman 

Bo Backman 

Ann-Marie Bardy 

Rabbe Dahlqvist 

Kaj Dahlström 

Roger Dyhr 

Kerstin Ekström 

Susanne Ekström 

Kjell Flythström 

Peppe Forsblom 

Berndt Gottberg 

Börje Grotell 

Ove Grundström 

Kalle Holm 

Thomas Johansson 

Anders Karell 

Merja Laaksonen 

Charlotta Malmström 

Gustav Mildh 

Marcus Nordström 

Ingmar Nyberg 

Jan-Peter Nygård 

Raija Rehnberg 

Christoffer Strandberg 

Harriet Strandvik 

Stefan Svanfeldt 

LOJO 

Peter Bolin 

Christer Ekebom 

Tomi Erlund 

Monica Grönmark 

Björn Heir 

Max Laitinen 

Susanne Sere 

Emma Theman 

VICHTIS 

Henrik Degerman 

Marianne Lindkvist- 

Pinomaa 

Susanna Mehtonen 

INGÅ 

Eivor Björklöf 

Mikael Carlberg 

Kristiina Danskanen 

Bengt Fjäder 

Gustaf Fleege 

Monica Gorbatow 

Maj-Len Grönholm 

Erik Holmberg 

Kari Kajàn 

Kaj Karlstedt 

Nils Kevin 

Robert Lemström 

Johan Lindholm 

Lars Lindholm 

Roger Lindström 

Tatjana Ljungqvist 

Marie Lundell 

Lars Malmberg 

Deisi Nordlund 

Ingrid Nylander 

Margita Nylander 

Mikael Rehnberg 

Lars-Olof Rejström 

Jonas Svanbäck 

Ingrid Träskman 

Rannvi Wallen 

Kristian Westerholm 

Fredrik Westerlund 

Mårten Viljanen 

Karl E. Åberg 

Bjarne Örnmark 

KYRKSLÄTT 

Siv Ahlberg 

Jöran Ahlbäck 

Anna Aintila 

Alexander Alakoski 

Jilali Bairou 

Linda Basilier 

Gun-Maj Beck 

Eja Björkqvist 

Camilla Bäckman-Soinio 

Niklas Christensen 

Per Dannbäck 

Kurt Ekman 

Patrik Eriksson 

Roger Forsman 

Stefan Gustafsson 

Hans Hedberg 

Gunnel Hellström 

Gun Hieta 

Svante Holmberg 

Patricia Hällfors 

Peter Jansson 

Johan Karlsson 

Raija Keihänen-Ekstam 

Ulf Kjerin 

Bodil Lindholm 

Michaela Lindholm 

Patrik Lundell 

Ann Lönnberg 

Helen Lönnberg 

Johan Miettinen 

Kim Männikkö 

Yvonne Paul 

Ann-Marie Rosenqvist-Berg 

Eevi-Riitta Ruskeepää 

Tony Sandström 

Torolf Sjölund 

Ida Strandberg 

Dage Sundholm 

Corinna Tammenmaa 

Patrik Tarhonen 

Nina Walander 

Anna Wentzel-Kostamo 

Gunilla Wickström-Toukkari 

Christa Åberg 

Gustaf Åberg 

BORGÅ 

Susanne Ahlqvist 

Marie Allen 

Carl-Gustaf Aminoff 

Ulf Backman 

Magnus Björklund 

Carl Björkman 

Mats Blomqvist 

Olof Blomqvist 

Jessica Bremer 

Rainer Busk 

Stig Bäcklund 

Hans-Ole Carlsen 

Bastret Dushi 

Sandra Eerola 

Bernhard Edgren 

Thomas Ekholm 

Janette Englund 

Mats Fontell 

Annette Forsblom 

Tomas Forsman 

Maria Grundström 

Anne Grönqvist 

Gunvor Haddas 

Tove Hagman 

Robert Holmberg 

Karl af Hällström 

Hans Högström 

Bo-Johan Johansson 

Max Johansson 

Eivor Karlsson 

Pernilla Karlsson 

Tobias Karlsson 

Anja Laitimo-Strengell 

Johnny Lindqvist 

Bodil Lund 

Berndt Långvik 

Elena Makarova 

Johan Nyholm 

Patrick Nyholm 

Mikaela Nylander 

Lars Nyström 

Bernt Olin 

Maria Paavola 

Kristel Pynnönen 

Timo Rajakaltio 

Christel Raunio 

Anders Rosengren 

Johan Sandberg 

Ann Sandelin 

Lars Schmidt 

Catharina von Schoultz 

Anna Sjöblom 

Anne Sjöström 

Stefan Skog 

Elisabeth Svaetichin 

Stefan Sveholm 

Christina Träskelin 

Maj-Louise Wilkman 

Simon Ådahl 

SIBBO 

Staffan Ahlberg 

Ulf Ahrenberg 

Christoffer Andersson 

Ann-Lis Biström 

Rolf Björkell 

Hans Blomberg 

Carl Eklund 

Johan Granqvist 

Peter Granqvist 

Annika Ingves 

Johan Isaksson 

Kristin Jonsdottir 

Ari Juselius 

Kaj Kaiser 

Tim Kankfelt 

Rainer Karlsson 

Kurt Krogell 

Annette Laaksonen 

Jonas Laaksonen 

Kaj Laurmaa 

Ketevan Liedenpohja 

Christel Liljeström 

Maria Liljeström 

Johan Lindberg 

Minna Lindberg 

Christel Lindblad 

Hans-Peter Lindgren 

Mirja Lindh 

Catharina Lindroos 

Kaj Lindqvist 

Benita Lipponen 

Bo Melander 

Taisto Mäenpää 

Petra Nystén 

Hannu Ollikainen 

Björn Palmén 

Patrik Renholm 

Stefan Sandström 

Christer Silén 

Inger Sjöholm 

Frank Sjöström 

Janica Sundbäck 

Kari-Matti Syrjäläinen 

Camilla Weckström 

Bengt Wiik 

Anders Wikström 

Monika Zakowski 

Marit Åkerfelt 

Magnus Åström 

LILJENDAL 

Maria Andergård 

Carola Aspholm-Backman 

Synnöve Bergholm 

Guy Broman 

Marina Bruce 

Jan-Mikael Evertson 

Hillevi Fransman 

Tage Fredriksson 

Alice Holmsten 

Camilla Ikäheimo 

Leena Lindfors 

Mona Lindlöf 

Lars Lindqvist 

Kristina Lönnfors 

Kim Malms 

Kurt Nilsson 

Ted Nybondas 

Jonas Randers 

Jonny Törnroos 

Nils Vainio 

Robert Valkama 

Torolf Weckman 

PERNÅ 

Tuula Alm 

Jan-Eric Björkell 

Nina Björkman-Nystén 

Lars Bäcklund 

Tony Granström 

Charlotta Grönqvist 

Mia Heijnsbroek-W 

Pia Hydén 

Lars Illman 

Mikael Karlsson 

Janne Lepola 

Henry Liljeqvist 

Mats Lobbas 

Jonny Lönnfors 

Petra Paakkanen 

Carl-Henrik Ramsay 

Leif Skogster 

Hans Stoor 

Johan Ståhlberg 

Susanne Ståhlström 

Christoffer Sundberg 

LOVISA 

Mikael Ahlfors 

Agneta Alm 

Kai Andersson 

Barbro Antti 

Björn Arnold-Larsen 

Kenneth Carlsson 

Olof Gren 

Mikael Hafrén 

Hans Hellner 

Annina Hollmén 

Carina Holmström 

Gunnel Laukas 

Robert Lindborg 

Ralf Lindén 

Minna Majander 

Max Meriheinä 

Thérèse Meriheinä 

Linnéa Nystedt 

Thomas Rosenberg 

Christer Selenius 

Nina Sirén 

Carina Stenbacka 

Sonja Stenman 

Miriam Stenvall 

Carl-Erik Vaenerberg 

Thord Vaenerberg 

Kim Wahlroos 

Jaana Visavuori-Terävä 

Tuula Åminne 

LAPPTRÄSK 

Thomas Antas 

Mats Antas 

Tea Brusas 

Benita Busk 

Benny Engård 

Tomi Enqvist 

Inger Guldbrand 

Johan Gustafsson 

Christoffer Hällfors 

Kim Jordas 

Luana Lill-Smeds 

Sonja Lustig 

Christina Mickos 

Jesper Röök 

Gun-Vivan Wallén 

Maria Weckström 

MÖRSKOM 

Boris Antman 

Jenny Eklund 

Eeva Hagberg-Puikkonen 

Sten Lindgren 

Hannu Nikkanen 

Susanne Slätis 

STRÖMFORS 

Riitta Buddas 

Benita Bärlund 

Nils-Göran Ek 

Vivan Fält 

Torsten Granroth 

Bengt Kullberg 

Katriina Kullberg 

Gabriella Lindholm 

Magnus Lindholm 

Gun Monto 

Jussi Edgar Nieminen 

Karl-Anders Ollas 

Liisa Paavilainen 

Hans-Bertel Stenvik 

Raili Äijö 

12 mED 4_08 mED 4_08 13 

ÅBOLAND 

ÅBO 

Ulla Achrén 

Mirjam Ahlroth 

Johan Balthasar 

Gösta Berg 

Wilhelm Berlin 

Susanne Björkman 

Stig-Eyrik Björkqvist 

Jerker Björkqvist 

Beata Björkwall 

Michael Bäckström 

Björn Dahla 

Olav Eklund 

Amanda Enberg 

Inger Fellman 

Kristina Fihlman 

Christel von Frenkell- 

Ramberg 

Roger Grans 

Magnus Gräsbeck 

Bo Grönholm 

Nadine Hedman 

Tero-Pekka Henell 

Gun Herranen 

Ann-Sofi Hurme 

Henrik Johansén 

Hans Johansson 

Elvi Johansson 

Mira Karrasch 

Kaj Kivinen 

Michael Lindholm 

Hedvig Långbacka 

Kim Lönnqvist 

Tom Mohn 

Bell-Sebastian Nurmi 

Lars Nyberg 

Maria Olin 

Anniina Pirttimaa 

Timo Pitkänen 

Saku Rantanen 

Anna Relanto 

Stig Röberg 

Camilla Sandell 

Ida Schauman 

Martin Segerstråle 

Heidi Sid 

Anita Smeds 

Maud Stenroth 

Regina Strandberg 

Björn Taxell 

Magnus Taxell 

Stefan Wallin 

Jérôme van Breemen 

Kjell Wennström 

Camilla Wennström 

Sixten Westerby 

Thomas Wilman 

Marko Winter 

Terhi Vörlund-Wallenius 

Carin Åminne 

KIMITOÖN 

Carola Antskog 

Cay Blomberg 

Jan Drugge 

Brita Drugge 

Gustav Ekholm 

Yngve Engblom 

Per-Erik Fihlman 

Rune Friman (o) 

Kim Ginman 

Sofie Grahn 

Niklas Guseff (o) 

Margita Hangelin 

Johanna Jansson 

Johan Johansson 

Sven-Erik Kinos 

Johan Kinos 

Sixten Laine 

Fredrik Laurén 

Anders Laurén 

Stefan Laxell 

Wilhelm Liljeqvist 

Kerstin Lindholm 

Kristian Lindroos 

Bo Lundell 

Yvonne Lönnström 

Eva-Maria Magnusson- 

Tamminen 

Anders Nordell 

Mårten Nurmio 

Anna-Lisa Rosenqvist 

Annalena Sjöblom 

Mona Stenman 

Barbro Sulonen 

Taina Tilvis 

Jörgen Törnqvist 

Bjarne Wretdal 

Inger Wretdal 

Gunnar Ölander 

Tryggve Örnell 

VÄSTÅBOLAND 

Monica Andersson 

Leif Berglund 

Ted Bergman 

Andreas Bergmann von 

Sandra Bergqvist 

Johan Broos 

Peggy Bruun 

Birgitta Bröckl 

Marika Eklund-Pelto 

Sverker Engström 

Anne Eriksson 

Jan Eriksson 

Siv Eriksson 

Merja Fredriksson 

Christina Grönholm 

Henrik Grönroos 

Mikaela Hampf 

Monica Hedström-Järvinen 

Barbara Heinonen 

Petra Höglund 

Tomas Jansén 

Eric Jansson 

Andreas Johansson 

Bert-Ove Johansson 

Inger Karlsson 

Birgit Karlsson 

Jan-Erik Karlsson 

Anders Kjellman 

Disa Kneck-Möller 

Tom Koppe 

Kurt Kronehag 

Kyösti Kurvinen 

Marcus Lepola 

Linda Lindberg 

Kim Lindstedt 

Kurt Lundqvist 

Aya Lundsten 

Christoffer Mannström 

Jean-Erik Mattsson 

Tom Norrby 

Heli Nyberg 

Tommy Nymalm 

Svante Pahlman 

Petra Palmroos 

Mariella Ramstedt 

Tarja Rinne 

Gunilla Sandelin 

Carola Selin 

Richard Siivonen 

Karl-Erik Sjöberg 

Martina Sjöstrand 

Kristian Sjöström 

Edgar Sjövall 

Christel Sonntag 

Staffan Sundström 

Timo Söderholm 

Brita Söderlund 

Jim Willberg 

Kaj Åberg 

S:T KARINS 

Valf. KD 

Margit Forssell 

Ralph Fröberg 

Åsa Gustafsson 

Margita Kylkis 

Petra Nyman 

Christoffer Sourander 

Solveig Sjöberg-Pietarinen 

NÅDENDAL 

Valf. centern 

Elina Leino 

Christina Leppänen 

RESO 

Valf. samlingsp. + KD 

Nils-Jörgen Broberg 

SALO 

Valf. centern 

Lasse Bergroth 

Siv Komulainen 

Camilla Sonntag-Wilenius 

ÖSTERBOTTEN 

KARLEBY 

Stefan Anderson 

Mihrija Behljulji 

Alexandra Biaudet 

Göran Björkgård 

Mats Brandt 

Håkan Bystedt 

Mikael Enlund 

Tim Hagström 

Kurt Haldin 

Peter Haldin 

Carl-Göran Henriksén 

Kurt Häggblom 

Helén Karrola 

Bernhard Kiviniemi 

Gustav Kortell 

Kajsa Kouvo 

Steve Kåla 

Gerd Laxåback 

Katja Liimatta-Åström 

Maj-Len Lindholm 

Ann-Louise Majabacka- 

Wisén 

Johan Nyberg 

Hemming Renlund 

Britt-Marie Sahlberg 

Frej Salmela 

Hans Snellman 

Christer Sourander 

Brit Stenman 

Jan Stenman 

Nils-Erik Stenman 

Aija Ström 

Markus Sällinen 

Matts-Johan Thylin 

Marlen Timonen 

Susanna Torvikoski 

Hannele Zitting 

Bernhard Åström 

Marcus Östman 

KRONOBY 

Siv Albäck-Tokou 

Inger Backman 

Solveig Bjong, Solveig 

Helena Broända 

Liane Byggmästar 

Toma Byskata 

Sixten Dalvik 

Stefan Dahlvik 

Kim Djupsjöbacka 

Greger J. Englund 

Carl-Johan Enroth 

Mårten Forsander 

Dan-Anders Granvik 

Berit Haga 

Elisabeth Hagström 

Nina Hansén 

Susanne Hongell 

Gustav Hummel 

Jan-Erik Hästö 

Mats Koivusalo 

Birgitta Källberg 

Ola Känsälä 

Markus Lerbacka 

Hans-Erik Lindgren 

Jeanette Lindgren 

Clas-Göran Nylund 

Sonja Sandbacka 

Bernt Storbacka 

Johan Strandvall 

Pontus Svartsjö 

Monica Takkula 

Christel Viitanen 

Ossian Wassborr 

Marketta Widjeskog 

Harry Öst 

LARSMO 

Jaana Aho 

Katarina Barkar 

Jonas Björkskog 

Curt Björkskog 

Stina Blomqvist 

Bengt Enqvist 

Ulf Fagersund 

Monica Grankulla Häggblom 

Kristoffer Härtull 

Gun Haglund 

Nicklas Holmborg 

Andreas Hjulfors 

Hans Jungar 

Marika Lindgren 

Kari Karukka 

Hajrudin Kozic 

Kurt Nygård 

Jonny Nynäs 

Karita Nynäs 

Annika Peltola 

Ann-Jeanette Renlund 

Ulla-Britt Sundelin 

Ulf Stenman 

Anna-Pia Svarvar 

Linda Sundström 

Leif Svenfelt 

Olav Vikström 

Marlene Sämskar 

Anders Östman 

Lars-Erik Östman 

PEDERSÖRE 

Eivor Back 

Susanne Back 

Christian Backlund 

Helena Berger 

Sture Berqvist 

Görel Borgmästars 

Kaj Boström 

Håkan Bränn 

Tiina Cederström 

Christian Dahlin 

Torbjörn Ede 

Carola Edström 

Sonja Ekstrand 

Greta Enlund 

Roger Eriksson 

Per-Erik Finne 

Greger Forsblom 

Anette Forsman-Sundvik 

Torvald Hjulfors 

Kai Hjulfors 

Karin Holmqvist-Nybacka 

Johanna Holmäng 

Glenn Häger 

Carola Häggblom 

Tarja Häll 

Jonna Illanvuori 

Andreas Ingerström 

Pia Kass-Anttila 

Torsten Kulla 

Guy Käcko 

Leif Käldman 

Mia Laakoli-Fors 

Ole Lillqvist 

Maria Lindfors 

Jonas Löv 

Sofia Mattjus 

Alf Mård 

Bengt Pettersson 

Kennet Pettersson 

Mårten Portin 

Henrik Sandberg 

Kai Saviaro 

Maria Schütten 

Patrik Snellman 

Sixten Snellman 

Tore Stenmark 

Ulrika Storbacka 

ÅSa Södö 

Camilla Tarvonen 

Mattias Wikman 

Östen Willner 

Mathias Wärn 

JAKOBSTAD 

Carl Johan Björk 

Peter Boström 

Bodil Eklund 

Bengt Ekman 

Sixten Fagernäs 

Bo Forsman 

Mattias Granroth 

Annica Haldin 

Anna-Maja Henriksson 

Maria Hällis 

Ann-Kristin Högholm 

Nils Erik Karlström 

Kerstin Lindén 

Jens Palmborg 

Alasdair Pollock 

Pia Rosengård-Andersson 

Kristina Saari 

Christel Sandell 

Gunvor Sarelin-Sjöblom 

Britt-Louise Sievers - 

Storholm 

Owe Sjölund 

Andreas Snellman 

Gun Snellman 

Martin Stara 

Ida Stenman 

Kerstin Ström 

Olav Sund 

Carola Sundqvist 

Marcus Suojoki 

Christer Tonberg 

Harald Wester 

Mona Vikström 

Michael Östman 

NYKARLEBY 

Stig Andersson 

Fredrik Backlund 

Roy Björkman 

Allan Blom 

Sten Drifell 

Henry Eklund 

Nanna-Lisa Finskas 

Kjell Forsgård 

Jan-Erik Frostdahl 

Roger Frostdahl 

Linda Frostdahl 

Vald-Erik Granlund 

Jan-Erik Högdahl 

Bertel Julin 

Thomas Karv 

Anna Kengo 

Bo Kronqvist 

Marita Linder 

Mikael Lindvall 

Kenneth Nylund 

Rune Nyman 

Greta Näs 

Maria Palm 

Nils-Erik Rögård 

Adam Rönn 

Stefan Sandin 

Eva Staffans 

Anna Sundstén 

Simon Sundvik 

Solweig Svedlund 

Gunilla Södergård 

Albert Vestlin 

Kristoffer Wiik 

ORAVAIS 

Peter Backa 

Harry Backlund 

Roy Björklund 

Ann-Britt Björkström 

Ulrika Forss 

Bror Gammelgård 

Gunilla Jusslin 

Seija Karls 

Anna Käcko 

Gunda Lillbacka 

Birgitta Långnabba 

Karl-Göran Löfgren 

Ann-Kristin Redlig 

Susanne Salmela 

Lars-Erik Staffans 

Jan-Erik Stenroos 

Marlene Ylinen 

Birgitta Wörgren 

Sisko Hanhimäki (o) 

VÖRÅ-MAXMO 

Ove Bergman 

Jimmy Björklund 

Susanne Blomqvist 

Anna-Lena Blusi 

Rainer Bystedt 

Therese Dahlin 

Kalle Eklund 

Annika Eklund 

Magnus Ekman 

Kurt Finne 

Rodney Granholm 

Gun Granlund 

Anders Grannas 

Ralf Grägg 

Johan Heikkilä 

Kjell Heir 

Björn Helsing 

Åke Helsing 

Maria Holmström 

Elina Ihamäki 

Fredrik Jönfors 

Michael Kamis 

Martin Markén 

Bo Norrgård 

Peter Norrgård 

Victor Ohlis 

Karita Ohlis 

Tatjana Påfs 

Yvonne Renqvist 

Stefan Sandqvist 

Fredrik Småros 

Bror Staffas 

Johanna Ström-Berglund 

Stig Svens 

Kurt Söderberg 

Theresa Turtonen 

Leena Östman 

KORSHOLM 

Nils F Back 

Sanna Backholm 

Marita Backlund 

Marcus Beijar 

Stig Beijar 

Leif Bengs 

Tomas Berg 

Alf Burman 

Anders Burman 

Birger Enholm 

Leif Enlund 

Rainer Enqvist 

Matilda Flemming 

Jens Fochsell 

Lena Gammelgård 

Mikael Gädda 

Lars Gästgivars 

Thomas Hedman 

Henrik Håkans 

Johan Håkans 

Fredrik Ingman 

Leif Ingman 

Henrik Ingo 

Kaija Kattelus 

Tom Kecklund 

Harri Kolehmainen 

Bruno Köhler 

Ann Christine Levlin 

Carita Lindblad 

Mathias Lindström 

Carola Lithén 

Michaela Lithén 

Per-Henrik Lithén 

Michael Luther 

Kenth Nedergård 

Maria Norrgård 

Magnus Nyberg 

Hans Nyholm 

Peter Nylund 

Johanna Nyman 

Maria Prost 

Lise-Lott Rintamäki 

Ulla-Maj Salin 

Monica Sirén-Aura 

Ralf Sjösten 

Susanna Slotte-Kock 

Johan Smeds 

Åsa Stenbacka 

Charlotta Stoor 

Rolf Sund 

Sture Sundell 

Hans Södergård 

Per Thomasfolk 

Peter Thölix 

Henrik Westerback 

Pernilla Vikström 

Dan Örndahl 

VASA 

Eva-Helén Ahlberg 

Anna-Lena Ahlnäs 

Katarina Andersson 

Britha Antila 

Håkan Anttila 

Stefan Asplund 

Gunilla Berglund 

Björn Björklund 

Minna Björkman 

Ragnvald Blomfeldt 

Anna Helena Boucht 

Helena Christersdotter 

Boucht-Lindeman 

Anna Buss 

Viveca Bäck 

Ralf Degerlund 

Nils-Erik Ehrström 

Helén Ekholm 

Sara Eklund 

Birger Enges 

Hans Frantz 

Ulla Granfors 

Johnny Granholm 

Gustav Granroth 

Robert Grönblom 

Tom Gullberg 

Krister Herler 

Tom Holtti 

Gunlög Ingves 

Jukka Isojoki 

Peter Jakobsson 

Pentti Janhonen 

Barbro Kloo 

Marko Koski 

Jan Koskinen 

Anders Lindberg 

Tor Myntti 

Jan-Erik Möuts 

Benita Nordgren 

Håkan Nordman 

Wivan Nygård-Fagerudd 

Oscar Ohlis 

Li Ollil-Nylund 

Erkki Peltonen 

Erkki Pietiläinen 

Christer Rosengren 

Gallina Sandås 

Saqip Shkreta 

Börje Sjöblom 

Lena Sjöholm-Fahllund 

Kaj Skåtar 

Kaj Smeds 

Leena Smeds 

Maria Storgård 

Joakim Strand 

Ari Sundberg 

Teresa Sundström 

Mayvor Syring 

Roy Syring 

Giovanna Teir 

Roger Thölix 

Mikael Törnroos 

Henrik Wallin 

Lars-Erik Wägar 

Gun Väkeväinen 

Daniel Åkermark 

Thomas Öhman 

MALAX 

Anders Aspholm 

Carola Bengs-Lattunen 

Bernt Björkholm (o) 

Mikael Broo 

Iris Bäck 

Martin Edman 

Chatrine Enlund-Nisula 

Karl Hamberg (o) 

Malin Holtlund 

Monica Högbäck 

Håkan Knip 

Markku Koski 

Else Långkvist 

Nancy Nordman-Gammal 

Christina Nygård 

Margaretha Nyman-Klemets 

Mikko Ollikainen (o) 

Jan-Erik Sandelin 

Torbjörn Stoor 

Folke Storbacka 

Tage Svahn 

Rolf Syrén 

Lars Varstala 

Kristina Vesterback 

Runa West 

KORSNÄS 

Ann-Sofi Backgren 

Roger Backholm 

Roger Bergström 

Sven-Erik Bernas 

Marit Blomqvist 

Boris Foxell 

Marianne Granqvist 

Saudina Hodzic 

Lars Erik Holmblad 

Måns Holming 

Katarina Holmqvist 

Anna-Lena Kronqvist 

Jonas Lindholm 

Kirsi Linman 

Marcus Nordmyr 

Torsten Nordmyr 

Max Nygrund 

Annika Ravald 

Henrik Rosendahl 

Peter Rönnholm 

Anna Sjölund (o) 

Jonas Sten 

Annica Svartgrund 

Håkan Wester 

Ingeborg Westergård 

Mats Åbacka 

Stina Österbro 

NÄRPES 

Emina Arnautovic´ 

Carola Backholm 

Sven Backman 

Johan Berg 

Kerstin Berg 

Sven-Erik Björkbacka 

Mikaela Björklund 

Tobias Dahlbom 

Daniel Dahlbo 

Eivor Eklund-Back 

Kent Franzén 

Ebba Granström 

Johan Gulin 

Kurt Harf 

Peter Hällbacka 

Sven Jerkku 

Anders Järvinen 

Beatrice Kakkuri 

Robert Kanto 

Riitta Kentala 

Birgitta Lassas 

Jan-Henrik Lillbåsk 

Annika Lindgård 

Sam Lindén 

Elisabeth Multamäki 

Bengt Norrback 

Jan-Erik Mattfolk 

Edvin Nixholm 

Marianne Nygårds 

Henrik Rönnqvist 

Kaj Rösgren 

Linda Pellfolk 

Olav Sjögård 

Jenny Strandberg 

Rainer Säll 

Erik Ulfvens 

Matts-Erik Viklund 

Tony Wesander 

Martin Westerberg 

Ulla-Maj Wideroos 

Maj-Britt Widlund 

KASKÖ 

Haakon Fjeldberg 

Stig-Göran Häggblom 

Kenneth Karlsson 

Sonja Lapveteläinen 

Jan Anders Lundenius 

Carl-Gustav Mangs 

Seppo Myllyniemi 

Marlene Nyström 

Catharina Skur 

Jesper Wikström 

KRISTINESTAD 

Henrik Antfolk 

Åsa Blomstedt 

Per-Erik Englund 

Bror Eriksson 

Peter Grannas 

Ulf Grindgärds 

Alf Hoxell 

Anna-Lena af Hällström 

Sirkka-Liisa Högnäs 

Joakim Ingves 

Hans Ingvesgård 

Stefan Lillandt 

Kim Lillås 

Leif Lundell 

Helena Lundman-Evars 

Alf Mangs 

Lars Nisula 

Gun-Kristin Nordström 

Hans Nybond 

Patrick Ragnäs 

Paul Riissanen 

Ingmar Rosenback 

Peder Sahl 

Carina Storhannus 

Yngve Storsved 

Alexandra Teir 

Britt-Marie Teir 

Margit Ulfves 

Bernhard Utter 

ÖVR. FINLAND 

KOTKA 


Birgitta Olsson 

JYVÄSKYLÄ 

Valf. centern 

Siw Nykänen 

TAMMERFORS 


Peter Löfberg 

KANGASALA 


Niko Ruohonen 

PYTTIS 

Valf. med centern 

Anne Skoas 

Erba Rockas 

Bengt Renlund 

Stina Laine-Rasi 

Tero Joas 

(o) = obunden

TExT: RABBE SANDElIN 

Pär Stenbäck beskriver de senaste tio 

årens utveckling som en stor internationalisering, 

speciellt bland de unga. 

– Rörligheten har ökat enormt, man 

går ledigt över gränser, och det finns uppbyggda 

system för kontakter. Att ta steget 

till Norden och sedan internationellt 

är inte alls lika stort som det var tidigare. 

Kanske det också faller naturligt för finlandssvenskar 

att bli internationella, tack 

vare språksituationen som gör det lättare 

att lägga till sig med nya språk. 

Pär Stenbäck arbetar dagligen i olika 

nationella och internationella ideella organisationer. 

– Trots att staterna bygger upp system 

för samarbete finns det fortfarande 

plats för många privata initiativ. Världen 

är sannerligen inte färdig! 

Som arbetande styrelsmedlem är han 

just nu mycket verksam inom Interntional 

Crisis Group, som från sitt högkvarter i 

Belgien arbetar för att förhindra dödliga 

konflikter. Under intervjutillfället 

går Stenbäcks telefon het – ett besök till 

världen är inte färdig ännu 

Pär Stenbäck är aktiv 

på många fronter 

efter de hektiska 80- och 90-talen har pär Stenbäcks stort synliga 

uppdrag minskat, men däremot inte engagemanget. idag verkar 

Stenbäck i en rad humanitära och kulturella organisationer både 

internationellt och på hemmaplan. idag hoppas han på än mer 

engagemang och återväxt i organisationslivet bland de unga, och att 

nyttoaspekten av svenskan i finland skulle betonas starkare. 

Västbanken och muren mellan Israel och 

de palestinska områden skall arrangeras. 

– Det är åttonde gången jag övervakar 

att de humanitära avtalen mellan 

Israel och Palestina håller. Jag arbetar 

också med att sammanjämka verksamheten 

som bedrivs inom ramen för Röda 

halvmånen på palestinsk sida och Davids 

Röda skjöld på den israeliska sidan. Båda 

är nu medlemmar av Internationella 

Röda Korset. 

återväxt viktig 

Pär Stenbäck poängterar hur viktigt det 

är att organisationer inte stelnar i ingrodda 

spår utan ser till att förnyelsen och 

återväxten fungerar. 

– All verksamhet i ideella organisationer 

hänger förstås i slutändan på återväxten. 

Jag hoppas och tror att dagens unga 

vill fortsätta aktivera och engagera sig. 

Pär Stenbäck har också länge jobbat 

för att slussa in finlandssvenska unga i 

det politiska beslutsfattandet på finlandssvenskt 

håll. I år ställer han inte längre 

upp i kommunalvalet i Esbo, och han är 

lite orolig för framtiden, eftersom många 

unga inte upplever politiken som ett relevant 

arbetsfält. 

– Man kanske engagerar sig i ganska 

snäva ensaksrörelser, vilket också är viktigt, 

men man glömmer lätt att även deras 

verksamhet och mål hänger på vad 

som i slutändan händer i den politiska 

processen. 

Tvåspråkighetens paradigmskifte 

Stenbäck är inte säker på om ointresset 

för politiken är större på finlandssvenskt 

håll än på finsk håll, men han säger att 

det naturligvis i slutändan kan ha konsekvenser 

för hur det går för svenskan i 

Finland, speciellt i utsatta områden där 

språket verkar i ett stort tryck. I tillägg 

har den politiska likgiltigheten på ett 

olyckligt sätt kombinerats med ett ganska 

stort paradigmskifte som skedde på 

den finska sidan för några år sedan. 

– Det skedde en psykologisk mekanism 

på finska sidan där speciellt den 

Pär StEnBäcK bygger humanitära broar mellan israel och palestina. t.v. yOuniS Al-KhAtiB, president 

för palestinska röda Halvmånen, t.h. nOAM yifrAch, president för magen david adom (davids 

röda Sköld), israels motsvarighet till röda korset. platsen är american Colony i jerusalem. 

privata sektorn, men även offentliga institutioner, 

gick över till en tvåspråkighet 

som enbart var finsk/engelsk. Man kunde 

plötsligt ”ostraffat” strunta i landets officiella 

tvåspråkighet. 

Enligt Stenbäck är nonchalansen speciellt 

graverande när det gäller myndigheter, 

eftersom paradigmskiftet förstås 

inte hade någon täckning i samhällets 

och människornas verklighet. 

– Det är också av stor vikt att man 

inom myndighets-, organsiations och företagsvärlden 

kan göra karriär på svenska 

i Finland i framtiden, även utanför 

Österbotten och Åland. 

Ingen individuell skuld 

Stenbäck betonar att det inte går att 

skuldsätta individer för ”svenskans överlevnad” 

i Finland. Det går heller inte i 

längden att bara hänvisa till språklagens 

paragrafer, eftersom inga lagar i världen 

på sikt kan säkra ett språk som inte används 

i hela samhället, d.v.s. även utanför 

hemmets väggar. 

– Det kunde kanske också vara skäl att 

sluta använda ödesord som ”överlevnad” 

och ”rädda”. Det är en vokabulär som inte 

går hem bland de unga. 

Stenbäck skulle helst se fler aktiva 

program i stil med svenska.nu, som han 

själv varit med om att starta. 

– Svenskan i Finland skall göras attraktivare. 

I den finska skolan måste man 

tidigare än nu bevisa ”matnyttan” med att 

kunna ett nordiskt språk. Kontakterna till 

Norden, speciellt inom företagsvärlden, 

ökar dramatiskt, och det är nästan naivt 

att tro att man i alla situationer klarar sig 

enbart på engelska, oberoende vad företagets 

officiella ”interna språk” är. 

Pär Stenbäck 

1970-1980-talen: 

riksdagsman, partiordförande 

undervisningsminister 

utrikesminister 

1990-2000-talen: 

generalsekreterare för finlands röda kors 

generalsekreterare för internationella röda 

kors och röda Halvmåne-förbundet 

generalsekreterare, nordiska 

ministerrådet. 

ordf. för Svenska kulturfonden 

iDAG: 

ordf. kulturfonden Sverige-finland 

ordf. finlands barn- och ungdomsstiftelse 

medlem, rådet för inter-faith action for 

peace in africa 

Styrelsemedlem, kyrkans utlandshjälp 

viceordförande i finska missionssällskapet 

verkställande styrelsemedlem i 

international Crisis group 

medlem av Stiftelsen för åbo akademi 

delegation 

medlem av styrelsen för ålands 

fredsinstitut 

delägare i deutsche kinder- und 

jugendstiftung, berlin 

ordförande för Sandmans fiskeristiftelse 

ordförande för europeiska 

kulturparlamentet 

delegationen för svenska ärenden vid 

Helsingfors universitet 

Styrelsemedlem i iCti-Care 

foundation,Hongkong/new york 

fullmäktige och granskningsnämnden, 

Helsingfors-nylands sjukhusdistrikt 

14 mED 4_08 mED 4_08 15

pär Stenbäck… 

Pär Stenbäck anser att det skulle vara 

dags att på sätt och vis mentalt avskriva 

engelskan som ett språkläroämne bland 

de andra. 

– Engelskan börjar i praktiken vara 

allmänbildning som man lär sig även helt 

utan skolan. Den ger inte längre några 

riktiga fördelar i livet – tvärtom är det ju 

så att det är andra språk som ger fördelar 

– speciellt på den internationella arenan. 

Språkgrunden viktig 

Det finns dock ett personligt ansvar för 

svenskans situation i Finland som man 

inte kommer ifrån. 

– Om man är förälder ansvarar man 

naturligtvis för den språkgrund och 

språkfostran ens barn får. I vår hektiska 

vardag har vi kanske alltför lätt en tendens 

att tro att skolan fixar allting. Men 

om inte grunden är i skick är det mycket 

16 mED 4_08 

svårt att bygga vidare. Speciellt i de stora 

valsituationerna är det viktigt att man 

”kruxar rätt”; språkval i befolkningsregistret, 

skolan, tidningsprenumerationer… 

mer uppföljning av goda idéer 

Stenbäck ser fram emot vad den nya finlandssvenska 

tankesmedjan kan åstadkomma. 

– Uppseglingen startade ju redan 2001 

i det framtidsprojekt jag sparkade igång. 

Efter det omskrivna Tallinseminariet 

föddes idén om tankesmedjan, som i höst 

inleder arbetet. Jag har lämnat in en lista 

på tjugo punkter med åtgärdesidéer. 

Bland annat skulle jag gärna se till exempel 

en svensk konsumentrörelse i Finland, 

vilket idag helt fattas, och mer fokusering 

på vilkoren för svenskans framgång 

i Finland. 

Enligt Stenbäck skulle det också vara 

viktigt att man i större grad kunde följa 

upp de goda rekommendationer och beslut 

som finlandssvenska institutioner redan 

gjort i frågan. 

– Ibland har man ju en känsla av att 

seminarier och arbetsgrupper nog kommer 

fram till goda idéer, men att ganska 

litet därefter händer. 

Pär Stenbäck skulle gärna bredda begreppet 

finlandssvensk. 

– Begreppet kunde vara lite lösare, och 

utgå från nyttoaspekten av språket som 

jag nämnde tidigare. Vi lever även i övrigt 

i en ganska icke-ideologisk tid där materiella 

värden betonas. Då har inte språket 

i sig samma dragningskraft som ideologisk 

samlingspunkt. Inkludera lite mera, 

och ta framför allt invandrarna med. Det 

har vi även gjort förr. 

V‰lkommen till Martins Resor 

Finlandssvenska kvalitetsresor med svensksprÂki g reseledare och max. 20 resen‰r er. 

Program 2009 

20.2-8.3.2009 Costa Rica: från Karibiska havet till Stilla havet genom ett av världens vackraste små länder. 

(17 dagar) 

12.3-1.4.2009 Australien: Adelaide, Alice Springs, Ayers Rock, Stora Barriärrevet och Brisbane. En riktig 

upplevelseresa. (20 dagar) 

17-22.6.2009 Spetsbergen: fira midsommar på Svalbard ombord på Hurtigrutens M/S Nordstjernan ett 

helrenoverat fartyg från en annan tidsepok (byggd 1956). Upplev den fantastiska naturen och 

dess annorlunda djurliv! (6 dagar) 

6-14.8.2009 Grˆnland: gör ditt livs expeditionsresa till Grönlands västra kust och kryssa där med Hurtigrutens 

nyaste fartyg M/S Fram. Se de kalvande glaciärerna och bekanta dig med innuiterna. En upplevelse 

utan like. (9 dagar) 

För mer information gå in på www.martinsresor.ax 

eller kontakta mig på tfn 045-734 41132 eller på martin@martinsresor.ax 

Du kan boka mina resor via City Travel i Mariehamn må-fr kl. 9-17, tfn 018-529 370 

eller via Din resebyrå. 

Välkommen med! 

Martin Kähkönen 

www.martinsresor.ax 

Alla uppskattar lite hjälp. 

Visst känns det bra att få hjälp 

av någon som bryr sig om dig? 

www.aktia.

från visioner till verksamhet 

Sydkusten samarbetar för 

finlandssvenskarnas bästa 

det är roligt att inte bara visionera om 

förbättringar, utan även att genomföra dem. 

det säger agneta eriksson, som i höst bytte 

arbetsplats från sfp:s kansli till direktör för 

Sydkustens landskapsförbund rf. förbundet 

sysslar precis med sådan gränsöverskridande, 

språkstödande verksamhet som allt mer 

behövs där svenskan är satt på undantag. 


Partiverksamhet handlar långt 

om att upptäcka problem, att visionera 

och planera för framtiden. Därför 

säger Agneta Eriksson att det är oerhört 

stimulerande att jobba på Sydkustens 

landskapsförbund, en organisation som 

enligt henne inte riktigt fått den uppskattning 

den är värd. 

– Att så få anställda kan få så mycket 

till stånd när det gäller identitetsskapande 

verksamhet, kulturarv och språkstöd är 

remarkabelt. Den korta tid jag jobbat här 

har verkligen varit en ögonöppnare. 

Eriksson säger att personerna hon 

möter i den nya organisationen inte är de 

samma hon mötte som nyländsk kontaktchef 

på partikansliet. 

– Man kan säga att kontaktytorna är 

de samma, men inte människorna. Som 

kontaktchef hann man skrapa på ytan lite 

här och där inom de områden Sydkusten 

jobbar med. Nu finns det chans att gå 

djupare, och verkligen vara med och 

åstadkomma något. 

Unikt landskapsförbund 

Sydkustens landskapsförbund är såtillvida 

unikt att den samlar huvudstadsregionen 

stora kommuner samt alla kommuner 

i Nyland och Åboland med svenskt 

inslag. Förbundet är inte en samkommun 

utan en förening, vilket ger större flexibilitet 

när det gäller t.ex. projektsamarbete 

med de finlandssvenska fonderna. Enligt 

Eriksson är det mycket bra att även 

huvudstadsregionens stora kommuner är 

med i Sydkustens landskapsförbund. 

– Det ger ett alldeles speciellt mervärde 

att alla kommuner är med. Verksamheten 

kretsar idag främst kring identitetsskapande 

verksamhet som gäller utbildning, 

samverkan mellan skola och kultur (bl.a. 

eftisverksamhet), och kultur (ordklubbar 

och läger, kustkultur). I tillägg är förbundet 

en projekt- och sakkunnigorganisation 

för olika punktinsatser och utvecklingsprojekt. 

Initiativen till den verksamhet som 

skall bedrivas inom Sydkustens landskapsförbund 

kommer från de kommuner 

som är medlemmar, men även från 

andra grupperingar eller till exempel från 

utbildningsstyrelsen. Förbundet har förstås 

spelat den största rollen för mindre 

kommuner där storleken inte räckt till att 

ordna all viktig verksamhet. Många mindre 

kommuner slås visserligen ihop efter 

kommun- och servicestrukturreformen, 

men för den skull tar inte arbetet slut i 

förbundet. 

Inte fler utredningar 

– KSSR har naturligtvis varit i fokus en 

längre tid, men den reformen har långt 

gällt hälsovården. När det gäller allt det 

övriga har vi speciellt i huvudstadsregionen 

problemet med numerärt många 

svenskspråkiga, men procentuellt liten 

andel, vilket ger upphov till stapplande 

service. De svenskspråkiga glöms lätt 

bort i administrativa beslut, samtidigt 

som det är svårt att rekrytera folk att utföra 

praktiskt arbete på svenska, berättar 

Eriksson. 

– Då människorna är få, är det också 

svårt att få kontinuitet i olika verksamheter. 

Ofta hänger allt på några ivriga eldsjälar 

som arbetar med olika projekt, som 

sedan kan förfalla så fort personen flyttar 

över någon annanstans eller slutar. 

Det finns enligt Eriksson idag egentligen 

inga behov av fler utredningar och 

betänkanden, problemen är kända. Det 

som nu behövs är aktörer. 

– Problemen ökar och liknar dem 

vi upplever i söder även på andra håll i 

Svenskfinland, om man inte räknar med 

de kommuner där svenskan fortfarande 

har en ordentlig procentuell andel. 

Sydkusten har samordnat och sammanfört 

arrangörer av eftisverksamhet och 

representerar det svenskspråkiga i förhållande 

till det nationella. Sydkusten sammanför 

även genom sin grupp för personal 

inom dagvård och utbildning alla 

centrala aktörer i Svenskfinland till konstruktivt 

arbete för att tillgodose tillgången 

på personal i södra Finland. 

Efter KSSR kommer AlKU! 

Agneta Eriksson påminner om att det 

inte lönar sig att pusta ut då KSSR en 

dag rotts i hamn. Efter KSSR fortsätter 

det stora statliga reformprojektet ALKU, 

som gäller regionförvaltningen. Som vanligt 

låter målen bra; man skall skapa en 

regionförvaltning som utgår från medborgarna 

och kunderna, och den skall 

vara effektiv och resultatrik. 

– Men speciellt mycket språkkonsekvensbedömning 

har inte hittills ingått 

i beredningen, och det räcker verkligen 

inte med en skrivning att ”den svenskspråkiga 

servicen skall skötas”. 

Enligt Eriksson har man alltför länge 

koncentrerat sig enbart på individnivå 

när det gäller service. Det är helt okej, 

men man löser inte de stora problemen 

på individnivå. Det behövs strukturer och 

praktiska lösningar, och de skall i främsta 

hand byggas av myndigheterna. 

– Svensk service blir alltid småskalig 

trots att behoven är hundraprocentiga. 

Det betyder att effektivitetskraven inte 

kan vara exakt de samma. För den svenska 

servicens framtid är det alltså nu oerhört 

viktigt var centralorterna i den kommande 

förvaltningen placeras och hur 

olika landskap orienterar sig. Vi måste 

helt enkelt vara alerta. 

18 mED 4_08 mED 4_08 19

mycket har hänt efter att 

kvarkens skärgård blev världsarv. 

informationen, skyltningen och 

infrastrukturen i området har 

förbättrats. det finns också en 

förvaltningsplan, en vision och en 

delegation. men vem som ska ha 

det yttersta ansvaret för området 

är fortfarande oklart. 

TExT: CHRISTOFFER THOmASFOlK 

För två år sedan fick Finland med sitt första 

och hittills enda naturobjekt på Unescos 

lista över världsarv. Jublet var stort när 

Kvarkens skärgård fick den unika statusen 

i juni 2006. Att området upptogs på 

världsarvslistan innebar samtidigt ett fantastiskt 

slut på en flera år lång, komplicerad 

och oviss ansökningsprocess. 

– Flera parter jobbade tillsammans 

under processen för att vi skulle lyckas. 

När allt var klart hamnade vi i ett slags 

vakuum och det fanns många oklara frågor 

att ta itu med: Vem ska ha ansvaret, 

vad händer nu och hur ska vi bära oss åt? 

Det berättar Susanna Ollqvist, 

special planerare vid Forststyrelsen i Vasa. 

Under den intensiva ansökningsprocessen 

arbetade hon som världsarvskoordinator 

och efter att statusen erhölls är hon 

fortfarande något av en spindel i nätet. 

Det efter att Miljöministeriet beslöt att 

Världsarvet utvecklas 

– men många problem 

ska ännu lösas 

SuSAnnA OllqViSt arbetar som specialplanerare 

vid fortstyrelsen som samordnar förvaltningen 

och utvecklingen av världsarvet kvarkens 

skärgård. arbetet med att utveckla området 

fortskrider i jämn takt – men fortfarande 

är det oklart vem som ska ha det yttersta 

ansvaret. 

Areal: 194 400 ha, varav 85 procent hav. 

ägarförhållande: privatägd mark 94 procent 

och privata vatten 57,5 procent. 

Kustlinje: 2 416 km 

öar: 5 600 

invånare: 2 500 

Kommuner: korsnäs, malax, vasa, korsholm, 

vörå-maxmo 

Forststyrelsen 

cHristoFFer tHomasFolk 

det är Forststyrelsen som ska samordna 

förvaltningen och utvecklingen av världsarvet. 

– Men vi kan inte ensamma ta allt ansvar 

eftersom området till stor del finns 

på privat mark. Det finns många parter 

– allt från privata markägare, kommuner 

och andra myndigheter – som ska vara 

med och förvalta och utveckla arvet. 

Världsarvdelegation 

Det första Forststyrelsen gjorde var att 

tillsätta en världsarvsdelegation. Den består 

av 24 delegater som representerar berörda 

kommuner, skifteslag, lokala myndigheter 

och företagsrepresentanter. Delegationen 

har till uppgift att fungera 

som rådgivare åt alla inblandade parter 

samt att samordna utvecklingsarbetet. 

– Det första delegationen fick till 

stånd var en logo, en grafisk profil för 

världsarvet som används på alla skyltar, 

broschyrer och webbplatser. En vision för 

området är också fastställd och målet är 

att Kvarkens skärgård år 2020 ska vara ett 

välkänt världsarv, berättar Ollqvist. 

För ett år sedan blev Forststyrelsen tilldelad 

600 000 euro av Miljöministeriet. 

Hälften av summan ska användas för 

uppförandet av Havets hus som planeras 

vid Replotbron medan resten ska användas 

för att utveckla området. 

– Pengarna har använts för att göra 

upp en förvaltnings- och utvecklings- 

plan för världsarvet. Vi har också förbättrat 

informationen och skyltningen medan 

det också pågår samkommunala projekt 

för att utveckla infrastrukturen i området, 

berättar Ollqvist. 

Att en stor del av området finns på 

privat mark är enligt Ollqvist en styrka, 

men också en börda. Ett exempel på det 

var när en ny naturstig i Södra Vallgrund 

skulle planeras. Initiativet kom från byborna 

själva, men eftersom stigen passerar 

flera olika markägare tog det lång tid 

att komma överens. 

– För oss handlar det om att koordinera 

utvecklingsarbetet, och först var 

vi tvungna att komma överens med alla 

markägare. Några ville inte att stigen 

skulle gå över deras mark, men till slut 

var alla nöjda. En negativ sak är att det 

tog lång tid och att det blev dyrt – men 

samtidigt skapades också känsla av samhörighet 

och att det är allas världsarv. 

Ingen bär huvudansvaret 

I nuläget arbetar över hundra personer 

i olika världsarvsgrupper. Men trots att 

arbetet framskrider är Ollqvist orolig 

för framtiden. Det har att göra med att 

många upplever den nuvarande förvaltningen 

som otydlig. Problemet är att ingen 

lagstiftning säger vem som ska ha det 

yttersta ansvaret. 

– Världsarvsdelegationen har ingen 

egentlig makt och inga pengar medan 

Forststyrelsens uppgift enbart är att organisera 

arbetet och se till att arvet bevaras 

och sprida kunskap om det. En lösning 

kan vara att grunda en stiftelse eller 

en förening med egen budget. Men 

först måste förvaltningen bli smidigare 

och framför allt måste kommunernas roll 

stärkas. 

Naturskyddat område 

Lyckligtvis har världsarvsstatusen inte 

medfört något omfattande miljöarbe- 

kvarkens skärgård utformades under och efter istiden, för 10 

000–24 000 år sedan. istidens avlagringar i form av de geer 

moräner utanför Svedjeham, björköby gör området unikt. 

te. Det eftersom sextio procent av området 

var naturskyddat redan innan ansökningsprocessen 

började. 

– När vi började med ansökningsprocessen 

trodde många att det i slutändan 

skulle innebära ännu mera skyddade områden. 

Till saken hör att vi aldrig skulle 

ha fått statusen om en stor del av området 

inte redan hade varit skyddat. 

Men att ta hänsyn till den unika miljön 

som finns i Kvarkens skärgård är en 

självklarhet när området utvecklas. Bland 

annat har Österbottens förbund konstaterat 

i sin nya landskapsplan att havsområdet 

mellan de två delarna som utgör 

världsarvet också är ett geologiskt värdefullt 

område. 

– Konkret kan man säga att alla gör 

sitt. Kommunerna och myndigheterna 

tar hänsyn till naturarvet när man beviljar 

olika tillstånd. Däribland har man sett till 

att man inte får muddra i områden där de 

finaste moränerna finns. 

Allas ansvar 

Ollqvist syn på vilken roll världsarvet 

ska ha i framtiden är klar. Enligt henne 

handlar det om ett unikt område som alla 

finländare kan vara stolta över och ta ansvar 

för. 

– Det är en pärla i vårt gemensamma 

arv. Hela Finland har stigit upp i havet 

och den här processen är tydligt i 

Kvarkens skärgård. Alla har ett ansvar att 

vårda detta värdefulla område. 

Att utnyttja statusen som turistattraktion 

är med andra ord inte huvudmålet. 

– Visst handlar det om att få hit turister 

och det livskraftiga och stora området 

tål besökare. Det är också sant att många 

betraktar arvet som en penningautomat. 

Världsarvet är ett starkt varumärke, men 

det enda vi tänkte på att området var värdigt 

att komma med på listan – inte att 

det skulle bli en turistattraktion. 

nytt land stiger upp ur havet, och bildar ett platt och 

stenigt moränlandskap i korsnäs skärgård. 

växtligheten utnyttjar snabbt de områden landhöjningen 

skapar. al, björk och rönn dominerar de första stadierna 

av skogssuccession i kvarken, tills granen tar över. 

20 mED 4_08 mED 4_08 21 

Foto: arto Hämäläinen, korsHolms kommun 

Forststyrelsen © 

tuukka paHtamaa ©

TExT: RABBE SANDElIN, BIlD: UlF WAHlSTRöm 

– Svenska pensionärsförbundets roll har 

de senaste åren vuxit ordentligt som ”förhandlingspart” 

när det gäller till exempel 

statsbudgeten, speciellt via pensionärsförbundens 

intresseorganisation PIO. Men 

då det gäller det vardagsnära och konkreta 

spelar förstås kommunerna en större 

roll. Därför vill vi inför detta val betona 

att seniorerna överlag vill vara med, och 

som samhällsgrupp axla ansvar för utvecklingen, 

berättar Samuel Lindgrén. 

Lindgrén säger öppet att situationen 

för de äldre i olika delar av Svenskfinland 

idag varierar mycket, men att det finns 

några grundläggande krav och rekommendationer 

som alla kommuner borde 

eftersträva. 

– Man har länge talat om hur viktigt 

det är att kunna bo hemma så länge som 

Svenska pensionärsförbundet: 

Alternativ i vård och 

boende ger trygg 

pensionärstid 

inför kommunalvalet ser Svenska pensionärsförbundet kommun- och 

servicestrukturreformen som en möjlighet att förankra bättre tillvägagångssätt i 

kommunerna när de gäller vård och boende för äldre. kommunalvalet ger dessutom 

pensionärerna själva möjlighet att välja beslutsfattare som känner till äldrefrågor 

och har intresse att driva dem. det säger pensionärsförbundets ordförande Samuel 

lindgrén. 

Svenska Pensionärsförbundet är en 

partipolitisk oberoende organisation, 

som med 17 000 medlemmar och 

80-talet föreningar är den fjärde största 

finlandssvenska organisationen mätt 

i medlemsantal. förbundet arbetar 

”på två ben”: intressebevakningen och 

trivseln. intressebevakningen sköts 

med tyngden av 300 000 medlemmar i 

paraplyorganisationen PiO, och trivseln 

via kurser, föreläsningar, resor och 

utflykter ordnade av lokalföreningarna. 

www.spfpension.fi 

möjligt. Det stämmer att det är värdefullt 

i sig, men samtidigt måste man minnas 

att många äldre som bor hemma är 

mycket ensamma. De som inte växt upp 

med internet har svårt att ta åt sig ny teknik, 

och telefoner och besök av servicepersonal 

ersätter inte riktiga, levande, sociala 

kontakter, säger Lindgrén. 

Därför måste kommunerna också erbjuda 

olika typer av serviceboende. Enligt 

Lindgren kan inte allting produceras av 

kommunen, utan utbudet skall bestå av 

olika alternativ: kommunal service, privata 

aktörer eller tredje sektorn. 

– Det viktiga är att kommunen, oberoende 

av producenten, är den part som 

entydigt ställer upp kriterierna och följer 

upp att standarden hålls. För tillfället har 

vi ingen egen lagstiftning på det här området 

utan vi är tvungna att följa eu-re- 

SAMuEl linDGrén uppmanar de nya beslutsfattarna efter valet att se till att alla kommuner gör 

upp ett äldrepolitiskt program. – i samband med kommun- och servicestrukturprocessen, som på 

många håll leder till större och ekonomiskt starkare kommuner, borde det här vara en självklarhet. 

kommendationer. 

Lindgrén efterlyser också särskilt serviceboende 

anpassat för lindrigt dementa, 

och ekonomiskt stöd till tredje sektorn 

för att uppgradera gamla servicehus till 

dagens standard. För svårskötta patienter 

skall specialboendeenheter skapas över 

kommungränserna. 

lättillgänglig information 

Idag kvitterar till och med myndigheter 

olika förfrågningar med att informationen 

”finns på nätet”. En dylik slentrianmässig 

attityd tar inte i beaktande att 

alla fortfarande inte har tillgång till internet, 

eller att informationen på nätet – i 

fall man råkar hitta rätt – ofta är svår och 

komplicerad att navigera i. 

– Det borde finnas en lätt tillgänglig 

informationspunkt i alla kommuner 

där äldre kan få råd och upplysningar om 

sina rättigheter. På det sättet stärks möjligheterna 

att påverka den egna vardagen 

och att självständigt klara av den. 

Lindgrén uppmanar de nya beslutsfattarna 

efter valet att se till att alla kommuner 

gör upp ett äldrepolitiskt program. 

I samband med kommun- och servicestrukturprocessen, 

som på många håll 

leder till större och ekonomiskt starkare 

kommuner, borde det här vara en självklarhet. 

– Programmet skall inte bestå av fagra 

visioner och förhoppningar, utan det skall 

vara ett strategidokument som kopplas 

till kommunens budget och ekonomiplan. 

I planeringen och uppföljningen 

skall de äldre dessutom ha en möjlighet 

att utnyttja sin lagliga rätt att påverka. 

Också äldrerådens status borde höjas 

i många kommuner. 

Trafiklösningar skall ta 

de äldre i beaktande 

Enligt pensionärsförbundet borde kommunerna 

förbättra de äldres färdtjänst 

med målet att den skall gälla även andra 

än de som har rätt till den enligt handikapplagen. 

– Redan det glesnande närbutiksnätet 

gör att det här är nödvändigt. I tätorter 

måste kollektivtrafiklösningarna vara sådana 

att de allmänna kommunikationerna 

räcker till för människor att tillgodose 

sina färdbehov. Här spelar också stadsplaneringen 

en mycket viktig roll, säger 

Lindgrén. Lätta trafikleder skall så lite 

som möjligt korsa större trafikleder utan 

att det finns undergångar, övergångar eller 

trafikljus. De äldres behov skall alltid 

tas i beaktande, både i tätort och på glesbygd. 

Dagverksamhet 

Inför valet betonar Svenska pensionärsförbundet 

även fritids- och sysselsättningsbehoven. 

– Även dagcenterverksamheten är ett 

område där kommunerna på ett ypperligt 

sätt kan samarbeta med tredje sektorn. 

Olika sysselsättning – terapi eller hobbykurser 

för äldre – borde vara ett naturligt 

inslag i alla kommuner, antingen i kommunal 

regi eller i samarbete med tredje 

sektorn. Kommunerna kunde också gratis 

upplåta olika lokaler gratis till tredje sektorn 

och föreningar, medan medborgaroch 

arbetarinstituten i större grad kunde 

rikta sitt kursutbud till den åldrande delen 

av befolkningen. 

22 mED 4_08 mED 4_08 23

SVENSKA KULTURFONDEN 

100 

Svenska kulturfonden finansierar 

många praktikantstipendier för 

utlandsvistelser. i huvudsak är 

det kulturinstitut som tar emot 

praktikanterna. men det finns 

även de som får pröva på hur eu 

fungerar politiskt: möt malin, lena 

och johan, tre finlandssvenskar i 

london respektive bryssel. 

TExT: HåKAN NäSmAN 

Malin Brännkärrs Europaintresse väcktes 

tidigt. Redan efter högstadiet satsade 

hon ett år på spanska och franska och 

under gymnasietiden (student 2001 från 

Pedersöre) blev det lite jobb i Tyskland 

och Frankrike. Studietiden i Åbo innehöll 

mycket föreningsaktivitet: Ordförande 

för SF-klubben, medlem i kårfullmäktige, 

osv. Politisk sekreterare för SU i 

Åboland blev hon 2004 och minns därifrån 

ett lyckat EU-val och regionalval. 

– Jag blev pol.kand 2004 och tog en 

paus för att jobba och resa lite. Ett par år 

senare ville jag utöka min internationella 

förståelse och reste till Mexico för ett 

utbytesår. 

I år har hon kvitterat ut en polmagexamen 

och även blivit rättsnotarie. 

Europa och lite till 

Malin sökte och fick praktikplatsen på 

Liberal International (LI) i London. LI 

är en världsomspännande takorganisation 

för liberala partier och som praktikant arbetar 

man främst med förberedelserna av 

internationella politiska evenemang och 

forskning kring internationell politik. 

– Jag är ansvarig för våra kontakter 

till Latinamerika och har ett visst ansvar 

även för Afrika och därmed följer 

jag med i nyheterna vad som händer i de 

regionerna. Till vårt nyhetsbrev som utkommer 

en gång per vecka skriver jag ar- 

Finlandssvenska 

praktikanter stortrivs i 

London och Bryssel 

lena Höglund och malin brännkärr på visit i oxford. 

NYHET: 

PRAKTIKANTPLATSER 

i OSLO OCH 

KÖPENHAMN! 

Svenska kulturfonden beslöt 

nyligen att finansiera nya 

ettåriga internationella 

praktikperioder vid 

finlandsinstituten i oslo 

och köpenhamn. platserna 

är tänkta för studerande 

inom humanistiska 

vetenskaper, kulturproduktion, 

informatörsutbildning eller 

affärsutbildning (försäljning 

& marknadsföring). 

Stipendiesumman är 1300– 

1500 e – stipendiaten betalar 

själv boende och resor. 

ansökningarna fylls i på www. 

kulturfonden.fi. ansökningstiden 

går ut 12.10.2008. 

tiklar om vad som är aktuellt i regionen. 

– Tillsammans med en kollega ansvarar 

jag för ett seminarium om Zimbabwe 

som hålls i Bryssel i december. Det är roligt 

och intressant att få konkreta projekt 

som man förverkligar under praktikperioden. 

Malin hoppas att hennes framtid ska 

kunna finnas vid någon icke statlig organisation, 

där hon får odla internnationella 

kontakter och språk. 

– Jag skulle gärna vilja ha en bredare 

kunskapsbas om Latinamerika. 

London är erkänt dyrt och det är minsann 

en utmaning att ens hitta ett rum i 

någon bostad till överkomligt pris, berättar 

Malin – som dock själv är nöjd med 

sitt boende. 

– Jag trivs bra i London, även om det 

regnar alldeles för mycket för min smak. 

mångsidig praktik 

I London hittar man också Lena Höglund, 

22, statsvetare vid ÅA (engelska 

andra huvudämnet) även hon. Hon praktiserar 

på International Federation of Liberal 

Youth (IFLRY). 

– IFLRY’s viktigaste uppgifter ar att 

få människor att komma samman och 

stärka de liberala värderingarna genom 

interkulturellt lärande. IFLRY verkar 

för fredliga lösningar, mänskliga rättigheter, 

diversitet och goda marknadskrafter, 

berättar Lena. Utbildningen vi ordnar 

för unga liberaler runt om i världen 

uppmuntrar till aktion mot diskriminering 

av de mänskliga rättigheterna. Då vi 

som unga kan enas globalt för goda värderingar 

känns det betydelsefullt för mig 

både som person, liberal och minoritetsrepresentant 

och med tanke på mina studier 

och intressen professionellt. Varje 

dag känns det som jag förbättrar världen 

lite. 

– Jag fungerar som Sarah Wongs 

(Executive Director) högra hand på kontoret 

i London. Vi handhar de administrativa 

uppgifterna, medan byråmedlemmarna 

sköter det politiska. Vi tar emot 

förfrågningar utifrån och för det vidare 

till respektive ansvarsperson, deltar i pla- 

neringsprocessen och förverkligandet av 

våra evenemang, skickar ut nyhetsbrev, 

osv. 

– Just nu jobbar vi och byråmedlemmarna 

med General Assembly i Kiev som 

skall gå av stapeln i början av december. 

De största plusen och minusen rör 

kring ansvarsfrågan. 

– Vi är bara två personer på kontoret. 

Att ibland ensam göra beslut och uppgifter 

har gjort mitt intresse för organisationen 

djupare. Tidvis är det stressigt, men 

framförallt mångsidigt och språkligt utmanande. 

Världen öppnar sig framför en 

eldr i bryssel 

Johan Bäckman är 21 år och hemma 

från Kyrkslätt. Under gymnasietiden 

(Lärkan) föddes hans intresse 

för samhälle och politik. Efter 

studentskrivningarna blev det statskunskap 

på soc&kom i Helsingfors. 

- Jag har aldrig varit någon politisk 

idealist, utan mitt intresse för samhället 

har varit på ett mer praktiskt plan. 

Mina värderingar sammanfaller ändå 

ganska väl med liberalernas. 

Johan funderar vidare på frågan om 

förhållandet stat och individ och kommer 

fram till att samhället inte får vara 

för styrt: 

– Vi behöver ingen storebror som 

bestämmer vem som är mogen att använda 

spelmaskiner, vilken sorts mat 

man får visa i tv-reklamer eller när butikerna 

får vara öppna. 

Johan praktiserar på European 

Liberal, Democrat and Reform Party 

(ELDR) och har framförallt jobbat 

på informationsavdelningen, med notiser 

och förarbete för artiklar. Han 

övervakar dagligen den politiska scenen 

i de nordiska länderna via webben. 

- Jag har dessutom haft en del olika 

projekt som varit uppfriskande inslag 

i vardagen; jag fick t.ex. fria händer 

att sätta ihop en lättsam ”quiz” 

och man är en del av något stort. 

Framtiden kan ha att göra med 

företags organisation och ledning. 

– Politiskt sett vore det att ordna barrikaden, 

istället för att stå och predika på 

den! 

Lena gillar London starkt. 

– Jag blir nog aldrig en britt, men 

Londoner kan jag gott tänka mig! Här 

finns något för alla humör och smaker. 

Magdans, high tea, opera i tunnelbanan, 

exalterade rugbyfans, svensk midsommar... 

London är svårsmält, men här kan 

man inte annat än trivas! 

om liberalism for att användas på olika 

tillställningar där ELDR är med. 

ELDR har 55 medlemspartier runt om 

Europa, så det är lätt att förstå att åsikterna 

inte alltid är lätta att pussla ihop, 

menar Johan. 

– Tänk bara på de två finländska liberala 

partierna, Centerpartiet och SFP. 

Deras historiska kontext är så vitt skiljda 

att på nationell nivå skulle få människor 

tro att dessa är de naturligaste 

samarbetsparterna. I Europa enas 

de ändå under liberalismens flagga. 

I Bryssel delar Johan en stor bostad tillsammans 

med tio andra praktikanter och 

studerande och trivs fantastiskt bra. 

– Det blir aldrig tråkigt. Min favoritplats 

i Bryssel är väl nog vår stora terrass 

i bostaden och det närbelagna ”Café 

Belga” som är en lokal legend och vårt 

andra vardagsrum. 

24 mED 4_08 mED 4_08 25

[medskribent] 

inom habilitering och omsorg 

slösas tid och pengar på en massiv 

byråkrati och på ett bollande av 

familjer som redan i sig har det 

svårt. processen liknar en herrelös 

hund, och familjen blir objekt i 

stället för subjekt i sitt eget liv. 

Ett exempel från södra Finland: habiliteringsavdelningen 

gör upp en ettårig 

habiliteringsplan i samråd med familjen 

och det närmaste nätverket. Denna plan 

går sedan vidare till följande barnneurolog, 

denna gång som pappersrond inom 

Helsingfors och Nylands sjukhusdistrikt. 

Därefter skriver familjen om samma papper 

för hand till Folkpensionsanstalten i 

form av en ansökan. FPA fattar sedan ett 

beslut om habilitering (tal- och fysioterapi 

mm) med en vacklande kompetens 

i substansfrågorna och ibland även 

i svenska. Familjens rättskydd lider: samma 

parter bereder, skriver, beslutar, övervakar 

och fungerar som klagonämnd och 

kvalitetskontroll över sin egen verksamhet. 

HNS suboptimerar barnens behov 

av habilitering av rädsla för att tvingas 

förverkliga terapierna ur egen kassa 

(kommunernas) ifall av avslag på ansökan 

inom FPA, trots att FPA senaste maj 

kungjorde att de inget tak har, och att det 

är behoven som avgör terapiernas innehåll 

och mängd. 

Vem bevakar klientens egentliga behov 

av habilitering? 

Utöver hab-planen skall klienten också 

ha en omsorgsplan och en serviceplan, 

uppgjorda av för familjen totalt främ- 

omsorg och habilitering på 

svenska haltar betänkligt 

Terry gRAHN 

grankulla 

Skribenten: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

är beteendevetare 

och mba (Henley) 

är vårdutbildad 

har forskat i vardagen bland specialbansfamiljerna, 

bemötandet och 

processerna hos tjänstemännen och 

proffsen 

har utvecklat systemet, substansen 

och begreppet habilitering jämte habiliteringsplan 

har utvecklat (special)pedagogik och 

alternativa kommunikationsmetoder 

har fördjupat sig i diskrimineringen 

av de svenskspråkiga i synnerhet 

har lanserat ”anpassningskurser” för 

byråkrater och förtroendevalda: habiliteranu@gmail.com 

är mor och förkämpe för det egna 

specialbarnets rättigheter 

mande personer. Kommunerna borde ta 

initiativ och bevaka familjens intressen 

å tjänstens vägnar, men det gör de inte. 

Hab-planen (där bl a behovet av hjälpmedel 

nämns) är inte bindande för någon, 

speciellt inte för kommunen. De övriga 

planerna innesluts inte i hab-planen. 

Varje sked och krycka skall anhållas separat 

av kommunen, trots att de är lagstadgade 

rättigheter och trots att målgruppen 

skyddas av staten just p.g.a. handikappen. 

Skulle en vanlig patient acceptera att 

ett labprov eller en pyjamas inför en operation 

skriftligen måste anhållas av kommunen? 

Det är emellertid idag den handikappades 

vardag. I stället för en person 

med svårigheter, hamnar en hel familj på 

knä p.g.a. papperskrig och brist på engagemang. 

Kundprocesser är inte 

administrativa processer! 

Man bollar med familjen från lucka till 

lucka i stället för att skilja åt kundprocesserna 

från de administrativa processerna. 

Familjen kan ha upp till sjuttio instanser 

och intressenter att ”slåss” emot. Skolböcker 

saknas och datatekniken utnyttjas 

bristfälligt. De gravt talhandikappade 

får inget stöd med tanke på expressivt 

tal. Barn och vuxna med kognitiva funktionshinder 

får inte likvärdig service som 

övriga handikappade. Många kunde dock 

ha ett fullvärdigt liv med arbete och eget 

boende om de fick lite stöd. Integreringen 

och inklusionen i samhället fungerar 

hyggligt i skolan, men sedan är det slut. 

Den svenskspråkiga klienten behandlas 

dessutom mycket ojämlikt beroende på 

var i Svenskfinland man råkar bo. I södra 

Finland lämnas ungdomarna och familjerna 

vind för våg på svenska. 

Egentligen är det ju så att det är slutresultatet 

som skall vara jämlikt. Vägen 

dit måste få gå olika krokar p.g.a. språk 

eller geografi. Lika antal euro eller ”samma 

på svenska” är inte rättvist, eftersom 

det saknas skalfördelar på svenska. 

En hel del att göra för 

de nya beslutsfattarna 

Det finns med andra ord en hel del att 

göra för de som besätter fullmäktige nästa 

period: 

Funktionshindren borde ställas på 

samma linje oavsett om de är fysiska, psykiska 

eller kognitiva. En personlig assistent 

borde vara en subjektiv rätt och en 

livsledsagare och inte någon som ’tillhör’ 

en viss arbetsplats. Utbildning, jobb och 

boende borde vara en personlig rätt (som 

inte belastar pensionen). 

Ta med familjerna i planeringen, då 

kommer man sanolikt fram till en billigare 

totalkostnad än dagens förvaltning 

och otympliga serviceformer. Hemhjälp 

kan vara ett mer fungerande alternativ än 

anstaltvård i vissa fall. Dra upp riktlinjer 

utgående från klientens läge och rättigheter. 

Se habiliteringen och omsorgen 

så som ordet habilitering egentligen 

definieras: Habiliteringen syftar till att ge 

barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder 

bästa möjliga funktionsförmåga och 

bästa möjliga förutsättningar för delaktighet 

i samhället. 

Kompetenskraven och arbetsfördel- 

i stället för en person med svårigheter, hamnar 

en hel familj på knä p.g.a. papperskrig och brist 

på engagemang. man bollar med familjen från 

lucka till lucka i stället för att skilja åt kundprocesserna 

från de administrativa processerna. 

familjen kan ha upp till sjuttio instanser och 

intressenter att ”slåss” emot. 

ningen borde ses över. Det borde finnas 

alternativa vägar till kompetens och en 

bredare syn på kompetens. Vi har brist 

på folk samtidigt som vi saknar ledarskap 

och korrekt rekrytering. Idag är många 

anhöriga minst lika kunniga inom helheten 

och substansen, men någon formell 

roll har de inte. 

Anhörigvårdarna (inte minst de på 

hel- och livstid) borde få riktig lön (gärna 

tredubbel) eftersom de gör oavbrutet 

treskiftsjobb. De borde få personalfördelar 

(simhallskort, gymsedlar, rabatter på 

kollektivtrafik och kultur), avlastning, 

semester och en intressebevakare (precis 

som klienten). Pensionen borde vara 

anständig, kanske definierad på separata 

grunder. Det måste finnas ett ljus i ändan 

på tunneln för den som gör en oerhörd 

insats mänskligheten och samhället 

till fromma. De anhöriga borde ha egna, 

ekonomiska rättigheter och inte definieras 

via makens eller makans försörjningsplikt. 

Familjerna behöver en fungerande vardag 

baserad på en totalplan som är bindan- 

de, men för klienten flexibel. Idag tvingas 

blinda, enbenta, autister och Down-barn 

årligen bevisa för FPA att diag nosen fortfarande 

gäller. Det är förnedrande och 

vansinnigt dyrt. Kommunerna och FPA 

måste kunna bevilja långsiktiga fördelar 

och sedan bara kolla om individen ännu 

bor i kommunen. Man kunde hoppas på 

en förenklad förvaltning och ett slut på 

den EU-krävda, huvudlösa offentliga upphandlingarna 

av något så intimt som individuellt 

stöd i vardagen. 

Inom Svenskfinland och speciellt i söder 

kunde vi slå ihop våra påsar och bilda 

en aktiv och fungerande enhet som 

också klarar av att föra fram sitt mervärde. 

”Giga-Habben” (= Folkhälsans habiliteringsavdelning, 

Kårkulla, FDUV, ett 

AAC-center på nätet, serviceboendeproducenter 

m.fl.), statstryggad så att jämlikhet 

i slutändan garanteras. Det är inte 

fondernas sak att stå för fiolerna. 

Ifall FPA står för sin uttalade linje att 

det är behoven som avgör terapiernas 

längd och innehåll, kunde FPA be HNS 

skrota sina sparplaner och sitt kvottänkande. 

Då kunde FPA bli en del av faktureringssystemet 

och inte alls belasta kunden. 

Familjen kunde i så fall vända sig till 

FPA som en sista utväg och därmed få ett 

gryende rättsskydd. 

Dagens lagstiftning är vacker, men 

den tillämpas inte. Vi behöver ramlagar 

och en konsekvensbedömning av all 

lagstiftning. Vi kunde lära oss mycket 

av Sverige. Där är tex en logopeds remiss 

lag för Landstinget och assistenterna 

en rättighet. Vårt land beböver en 

Handikappombudsman. 

26 mED 4_08 mED 4_08 27


100 

kultur på arbetsplatsen 

TExT: CIA HEmmINg 

FOTO: CAmIllA OSTBERg 

Det är kaffepaus vid metallföretaget Profiweld 

i Korsnäs. Svetsdoften ligger tät 

över verkstadsgolvet och sjuttio metallarbetare 

har bänkat sig vid tillfälligt ditflyttade 

långbord. I ändan av det stora utrymmet 

lyser ett par strålkastare upp den 

provisoriska scenen där rekvisitan är enklast 

möjlig. Tunga gardiner i vinröd velour 

hänger mellan två flyttbara väggar 

som tapetserats med en likadan röd ros 

och i kulisserna väntar Carola Sarén på 

att göra entré. Det är premiär för pilotprojektet 

Kultur på arbetsplatsen. Föreställningen 

kan börja. 

Några veckor senare kan Svenska 

kulturfondens före detta projektombud 

Ann-Sofi Backgren berätta att feedbacken 

varit positiv och att det verkar finnas 

ett intresse bland folk att låta kulturen 

komma till jobbet. 

Tre pilotprojekt 

– Vi testade tre helt olika arbetsplatser 

och först ut var metallföretaget som är en 

starkt mansdominerad arbetsplats med 

en medelålder om knappt trettio år, säger 

hon. 

De övriga ställena som fick kultur serverad 

till kaffet i försökssyfte var T&Ecentralen 

i Vasa, som är en förvaltningsarbetsplats 

där finska är det dominerande 

språket, samt arbetsverkstaden 

Resurscentret Föregångarna som fungerar 

under Svenska studiecentralen och 

till vilken olika verksamhetsledare och 

personer som jobbar inom tredje sektorn 

bjudits in. 

För några år sedan startade 

Kulturfonden konceptet Kultur i skolan 

som med tiden lett både till Kultur på dagis 

och Kultur i vården. Och nu vill man 

nå ännu fler genom att utöka med Kultur 

på arbetsplatsen. 

Viktigt satsa på personalen 

Metallföretagets vd Johan Sjöberg hörde 

om konceptet för första gången när kultur- 

och idrottsminister Stefan Wallin i 

sällskap av Ann-Sofi Backgren besökte 

företaget tidigare på våren. 

– Jag är öppen för nya idéer och tyckte 

det lät intressant att kulturen kan komma 

till jobbet, säger han. Det piggar upp 

rutinen och inte är det så kostsamt heller 

om man gör det i syfte att höja arbetsmoralen. 

En gång om året brukar vi åka på 

teater, men då kommer sällan alla med. 

Frilansskådespelerskan Carola Sarén 

är känd och omtyckt i den österbottniska 

regionen och senaste vinter har hon 

jobbat mycket med sin enmansshow 

SÖK NU! alla svensk- och tvåspråkiga 

arbetsplatser kan få bidrag för att ordna 

kulturverksamhet på svenska på arbetsplatsen. 

arbetsgivaren väljer en kulturutövare på 

www.kulturiskolan.fi eller anlitar någon 

annan lämplig person. 

varje arbetsplats kan få stöd för fem kulturtimmar 

per år. 

arbetsgivaren bekostar själv hälften av 

utgifterna. kulturfondens stöd kan vara 

max 200 e/kulturtimme. 

ansök när som helst på 

www.kulturfonden.fi 

kontrasten var påtaglig när pilotprojektets första föreställning hölls vid metallföretaget profiweld i 

korsnäs och närmare åttio anställda bjöds på en lättsammare dos underhållning till eftermiddagskaffet. 

Scen kväll med Sarén. Det är den föreställningen 

som nu omarbetats så att den 

ska passa pilotprojektet. Entré gör hon i 

form av städerskan Britt-Marie som under 

ett ojande, vojande och evigt jämmer 

sopar sig fram till strålkastarljuset. Hon 

får jobba hårt för att få igång en interaktivitet 

med de svårflirtade metallkillarna. 

Stämningen är i sanningens namn 

något blyg. 

– Jag ville verkligen testa en mansdominerad 

arbetsplats med unga killar, 

säger Backgren, eftersom jag tror att det 

är just de som kulturen har svårast att nå. 

Hon tycker det varit intressant att följa 

hur väl Saréns koncept fungerat på 

de olika arbetsplatserna där man med 

småoch enkla medel format om den tristaste 

konferenssal till en trevlig och tillfällig 

teatersalong. 

– det piggar upp rutinen och inte är det så 

kostsamt heller om man gör det i syfte att höja 

arbetsmoralen, säger profiwelds vd JOhAn 

SJöBErG. 

Humoristiskt upplägg 

– Stämningen har varit ganska upprymd 

och på de övriga föreställningarna vågade 

folk skratta ut betydligt mer, berättar 

Backgren. Kan det ha berott på att där 

fanns mer kvinnor i publiken? 

Maria Modig, Kalevi Tiukka, Helga 

med katten och Irma från Helsingfors är 

några av de fiktiva karaktärer som skymtar 

fram mellan velourgardinerna. Alla 

med sin berättelse och sin version av tillvaron. 

Sarén har valt lättsamma teman, 

men låter allvaret skymta fram. 

– Bäst blir det när man blandar allvar 

och humor, säger hon. Livet behöver inte 

alltid vara så seriöst, och har man humor 

är det betydligt lättare. Naturligtvis försöker 

jag också göra en föreställning som 

kunde locka folk att komma till teatern. 

Teater är humant. Teater har flexibilitet. 

Och Sarén menar att i teater finns utrymme 

för misstag. Dessutom känns det 

också viktigt att försöka nå mänskor den 

fysiska vägen då vi idag kommunicerar 

allt mer via nät och sms. 

– Men nog var det en tystlåten publik, 

säger hon tveksamt leende. Hoppas bara 

de inte fick avsmak för teater. 

Johan Sjöberg tyckte om föreställningen 

och tror att många andra också gjorde 

det, även om han kan förstå att ett dylikt 

framträdande mitt på eftermiddagen kan 

kännas lite konstig för någon. 

Jag tror att unga killar har andra in- 

tidigare projektombud Ann-SOfi BAcKGrEn är 

den som skött om den praktiska delen av Svenska 

kulturfondens pilotprojekt kultur på arbetsplatsen. 

tressen än kultur, säger han. Men kanske 

kan dagens föreställning få någon att inse 

att vi vill satsa på de anställda och inte 

bara fordrar jobb. Vi vill att de ska trivas. 

Ann-Sofi Backgren påpekar att när en 

arbetsplats sponsrar motion för sina anställda 

och ibland ger dem en gratis teaterbiljett 

så är det bara de aktiva som deltar. 

Men kultur är viktigt och tillsammans 

med motion ingår den allt mer i det hälsofrämjande 

tänkandet. 

Att få kultur till arbetsplatsen ska vara 

enkelt och kulturfonden bidrar med femtio 

procent, eller max tvåhundra euro, av 

kostnaderna. Det kulturella ska vara en 

händelse, något som sker, må så vara musik, 

teater, drama, litteratur, poesi eller visor. 

– Det är förstås viktigt att det sker på 

svenska, säger Backgren. Folk ska få en 

möjlighet att uppleva kultur på svenska 

och förhoppningsvis få upp ögonen. 

Fritt fram att söka! 

I praktiken kan en kulturutövare alltså 

fria till en arbetsplats som i sin tur kan 

ansöka om pengar av Kulturfonden på 

elektronisk väg. Man kan ansöka när som 

helst under året och behandlingstiden är 

kort. 

– Medel finns redan beviljade så det 

är bara att sätta igång och söka, säger 

Backgren. 

Svenska kulturfonden har också satt 

upp en databas, som gäller både för 

Kultur i skolan och Kultur på arbetsplatsen. 

Där är detenkelt för kulturutövare att 

registrera sig och för arbetsgivare att hitta 

en passande artist. 

Omkring tiotusen öronmärkta euron 

finns reserverade för projektet och Ann- 

Sofi Backgren är nöjd över att starten fått 

fint med uppmärksamhet och publicitet. 

– Det är roligt att det finns ett medialt 

intresse och jag hoppas att ringarna 

sprider sig, säger hon. Kultur i skolan har 

jobbat in sig själv tack vare djungeltrumman 

och vi har inte behövt marknadsföra 

konceptet desto mer. Nu är det bara 

att hoppas att Kultur på arbetsplatsen blir 

lika etablerat. 

28 mED 4_08 mED 4_08 29 

SkådespelerskancArOlA 

SArén välkomnarkulturfondensinitiativ 

och tycker 

det är roligt 

att komma ut 

till folk och deras 

miljö. – det 

är ändå många 

som sällan eller 

aldrig tar sig till 

teatern.


100 

ett stort antal människor i 

huvudstadsregionen har besökt 

naturcentret villa elfvik vid 

bredviken i esbo. ännu fler har 

säkert noterat skylten med namnet 

villa elfvik vid ring i. ganska få 

känner dock till hela historien 

bakom den idylliska villan och 

miljön. 

AV HåKAN mATTlIN 

i 100 år har Svenska kulturfonden verkat för att stöda den svenska kulturen och utbildningen, det svenska språket och finlandssvensk 

verksamhet i vårt land. kulturfonden grundades 1908 och är idag en paraplybeteckning för över 400 fonder, 

tillkomna genom testamenten och gåvor från privatpersoner, samfund och företag. 

i medborgarbladet presenterar vi en rad av de intressantaste och viktigaste donatorerna under århundradet. 

Villa Elfvik var i tiden Lise Thérese (1893- 

1974) och Thelma Elvira Emelie (1897- 

1957) Standertskjölds hem, det enda de 

någonsin hade. På Elfvik bodde i tiden 

också deras moder Elvira Standertskjöld 

som var född Hallgren i Gävle. Hon dog 

i villan år 1955 i en ålder av 85 år. Villa 

Elfvik är uppkallad efter henne. 

Familjens fader Emil Albert Mauritz 

Standertskjöld föddes år 1864 i Tula i 

Ryssland, där hans far var i rysk militär 

tjänst såsom många på svärdssidan i ätten 

Standertskjöld. Han avled redan år 1900, 

endast 36 år gammal. Före det hann dock 

Emil och Elvira Standertskjöld ge arkitekten 

Waldemar Aspelin uppdraget att 

rita familjens nya villa. Ritningarna blev 

färdiga men projektet förföll efter Emils 

död. Elvira Standertskjöld gav därefter 

Mauritz Gripenberg i uppdrag att rita 

den villa som består ännu idag. Den är 

dock betydligt mindre än i Aspelins urformning. 

Villans stil är blandad och kan närmast 

anses vara influerad av sekelskiftets 

engelska arkitektur. Tegeltaket och de 

många skorstenarna bär vittne om detta. 

När Villa Elfvik blev färdig år 1904 

låg den i ett glest befolkat område av 

Esbo. Området blev dock småningom 

populärt bland societeten i Helsingfors. 

Andra företrädare för samma epok är 

lise och thelma 

Standertskjölds fond 

villa elfvik är idag esbo stads miljöcentrum. 

Sinebrychoffs Björnholmen samt Gallen- 

Kallelas Linudden. 

Stenbrott och societetsliv 

I det faderlösa hemmet var man tvungen 

att livnära sig på det som gården gav. 

Det fanns husfolk, drängar och pigor, det 

fanns åkrar och husdjur. Småningom utarrenderades 

jordbruket, en del av området 

måste avyttras och efter kriget bestod 

inkomsterna förutom av arrenden av likviden 

från gårdens stenbrott. 

Livet på Elfvik var alltså inte ekonomiskt 

rikt men däremot socialt ytterst 

levande. Elviradagen var ett måste för 

släkt och vänner. Till de ofta återkommande 

festerna hörde i regel maskeraddräkter 

samt bal. I släkten Standertskjöld 

var Elfvik och ”flickorna på Elfvik” ett 

populärt utflyktsmål. Även långt efter 

systerns och moderns död försökte Lise 

Standertskjöld upprätthålla traditionen. 

Möblemanget var tidsenligt och på villan 

fanns en inte obetydlig konstsamling, 

bland annat Eero Järnefelts porträtt 

av modern Elvira. I gården fanns också 

ett tidstypiskt turkiskt rum, vars interiör 

Emil Standertskjöld sannolikt hemfört 

från en resa till Turkiet. En finsk långfilm, 

Alla älska, där Tauno Palo och Ansa 

Ikonen för första gången möts på filmduken, 

inspelades år 1935 på Elfvik. På filmen 

syns dock endast exteriören. 

Inflytelserik släkt 

Ätten Standertskjöld, som egentligen är 

uppdelad på tre ätter, är inte särskilt stor 

men dess medlemmar har spelat en inte 

obetydlig roll i Finlands moderna historia. 

Ätten utgår från fänrik Henrik Johan 

thelma och lise Standertskjöld. 

Justander, som adlades av Gustav III i 

samband med statskuppen 1772 när Henrik 

Johan avseglade från Sveaborg med 

”Prins Heinrich av Preussen” för att bistå 

konungen. 

Förutom militärer återfinns i släkten 

många industrimän, exempelvis Carl 

August Standertskjöld som var med och 

grundade Enso träsliperi, ett embryo 

till dagens Stora Enso. En annan industriman 

i släkten, Hugo Standertskjöld 

grundlade Aulango, tidigare Karlberg, vid 

Tavastehus. På den kvinnliga sidan noteras 

från senare tid blues- och schlagersångerskan 

Carola Standertskjöld. 

Männen var i regel militärer och industrialister 

medan humanisterna och vetenskapsmännen 

egentligen var ganska 

få. Däremot var många av de kvinnliga 

medlemmarna konstnärligt anlagda och 

utövande. 

Det var också Thelma och Lise. Lise 

var både skådespelerska, liksom modern 

Elvira, och bildkonstnär, hon var närmast 

akvarellist. Thelma hade utbildat 

sig till skulptris. Bägge deltog - om också 

sparsamt - i utställningsverksamheten 

i Helsingfors. I hemmet fanns ett antal av 

deras egna konstverk. 

Efter Thelma och lise 

I systrarnas gemensamma testamente 

hade Svenska litteratursällskapet i egenskap 

av förvaltare av Svenska kulturfonden 

insatts som universalarvinge. Tanken 

var att på Elfvik inrätta ett hem för 

svenskspråkiga skådespelare och konstnärer. 

Om detta skulle visa sig omöjligt 

skulle, men endast i nödfall, ett hem för 

samma ändamål inrättas annorstädes. 

Svenska kulturfonden erhöll en del av 

fastigheten redan vid Thelmas död. Lise 

fick leva länge men dock under rätt knappa 

stjärnor. Hon erhöll av Svenska litteratursällskapet 

ett apanage som möjliggjorde 

ett forsatt boende på Elfvik. 

Vid Lises död 1974 stod fastigheten 

Villa Elfvik de facto i skuld till Svenska 

litteratursällskapet. Villan var i dåligt 

skick och de kommande årens många utredningar 

och väntan gjorde inte situationen 

bätte. Också Delegationen för 

Svenska kulturfonden lät utreda möjligheterna 

att fullfölja testamentet men det 

visade sig vara både bygg- och brandtekniskt 

omöjligt. Villan saknade därtill all 

ekonomisk bärkraft. 

Samtidigt pågick en livlig, stundom 

inflammerad debatt där Esbo stad, lokala 

miljövårdare, byggnadsvårdare, den lo- 

30 mED 4_08 mED 4_08 31


100 

kala pressen och det statliga museiverket 

var inblandade. Resultatet av de mångåriga 

diskussionerna blev slutligen att villan 

år 1981 såldes till Esbo stad. Lise och 

Thelma Standertskjölds fond hade då, efter 

avdrag av skulderna, ett totaltvärde m 

3,6 mmark. 

Svenska kulturfonden gick därefter in 

för att förverkliga testamentet på det alternativa 

sätt testamentet medgav. Till 

en början auktionerade Svenska litteratusällskapet 

bort husets lösöre dock 

så, att museiverket och släktföreningen 

Standertskjöld gavs företräde. Detta är 

eventuellt den enda enskilda handling i 

affären som i dagens ljus kan kritiseras. 

Man gick för all framtid miste om en 

värdefull kulturmiljö. 

Nyinköp och tillväxt 

I samarbete med Delegationen för Svenska 

kulturfonden började litteratursällskapet 

nu införskaffa lägenheter bland annat 

i Helsingfors, i Borgå och i Vasa. Dessa 

hyrdes i sin tur ut till svenskspråkiga 

skådespelare och konstnärer till en skälig 

hyra. Bland annat Segerstråles gård i 

Borgå hör till dessa inköp. Samtidigt placerade 

Svenska litteratursällskapet fondens 

övriga tillgångar på börsen. Bland 

annat införskaffades ett mindre parti Nokia-aktier. 

Esbo stad lät sanera Elfvik grundligt 

och år 1992 kunde stadens nya naturcentrum 

invigas. Här förenas en gammal 

kulturmiljö med en lummig natur med 

naturängar, vassar och lundskog. Centret 

besöks årligen av omkring 30 000 mänskor, 

företrädesvis skolklasser och daghem. 

Efter den ekonomiska recessionen 

i början av 1990-talet var den standertskjöldska 

fondens värde fortfarande omkring 

sex miljoner mark, vilket dock inte 

hade räckt för ett nybygge i den anda testamentet 

föreskrev. Men fondens place- 

bostads ab majblomman vid Sanitärgatan i mejlans, Helsingfors 

ringar började nu stegvis ge avkastning. 

Redan år 1998 kunde man redovisa för 

dryga sex miljoner euro. Fondens värde 

har stigit till dags dato och dess värde 

uppgick vid årsskiftet 2007-08 till hela 38 

miljoner euro. 

majblomman 

Med de ökade resurserna blev det ånyo 

aktuellt att utreda huruvida systrarna 

Standertskjölds ursprungliga testamente 

kunde realiseras i sin helhet. Diskussionerna 

resulterade i projektet Majblomman, 

Lise och Thelma Standertsjölds 

fonds samt Samfundet Folkälsans gemensamma 

hus vid Sanitärgatan 4 i Mejlans. 

Huset, som ritats av arkitekt Stefan 

Ahlman, kunde tas i bruk 1.10. 2006 och 

då kunde den standertskjöldska fonden 

erbjuda hela 26 lägenherer till svenskspråkiga 

skådespelare och konstnärer. 

Majblomman sammanbinds av en 

tunnel under Mannerheimvägen med 

Folhälsans seniorhus varför invånarnas 

sociala service fungerar väl för den som 

så vill. Lise och Thelma Standertskjölds 

fond har därefter köpt ytterligare lägenheter 

i huset. Dessutom har man kvar de 

lägenheter man köpte under 1980-och 

1990-talet. Det finns av allt att döma till 

och med resurser för nya större insatser. 

Lise och Thelma Standerksjölds 

fond är härmed en framgångshistoria i 

Svenska kulturfondens utveckling. Den 

bär vittne om långsiktigt ekonomiskt 

handlande, om ansvar och sinne för traditionen. 

Det är och förblir ett faktum 

att ett rekreationshem aldrig hade burit 

sig ekonomiskt i Villa Elfvik. Däremot 

har fondens förvaltning gjort det möjligt 

att satsa på Majblomman, ett eget hus i 

Helsingfors, samtidigt som fonden fortfarande 

är stadd i tillväxt. 

tusen bilder och budskap 

– tiotusen besökare 

konstrundan 2008 visade att det 

finns djup, bredd och variation 

i bildkonsten i Svenskfinland, 

att Svenskfinland är större än 

vi vanligen tänker oss och att 

publiken är mera sammansatt än 

många föreställer sig. 

TExT: NINA BJöRKmAN-NySTéN 

Drygt 200 bildkonstnärer från Strömfors 

i öster, längs hela kusten till Karleby 

i norr, öppnade dörrarna till sina ateljéer 

och arbetsrum tre dagar i augusti, 8 – 10 

augusti. Det är svårt att räkna besökarna, 

eftersom inte alla skrev sitt namn i gästboken 

eller fyllde i någon lotterikupong, 

men uppskattningsvis 10 000 besökare 

bekantade sig med något av Konstrundans 

rika utbud. 

Konstnärer och konsthantverkare har 

ju också tidigare öppnat sina dörrar för 

besökare i olika sammanhang, men en 

storsatsning som denna lockade också 

helt ny publik. Konstrundan 2008 är en 

del av Svenska kulturfondens 100 årsjubileum. 

Många konstnärer har hört av sig 

och önskar en fortsättning. Besökare har 

skrivit glada och uppskattande kommentarer 

i tusental i gästböcker och på lotterikuponger. 

Som det nu ser återkommer 

Konstrundan, exakt hur klarnar mot slutet 

av året. 

åsa Hellman: ”väggkakel mg” 

karin Widnäs: ”teset” 

ru runeberg: ”murkut” 

konst- och kulturverkstaden malakta i malax ordnade också konsert och program i samband med 

konstrundan. 

32 mED 4_08 mED 4_08 33

namn: adress: 

Krysset 4-2008 

krysslösningen skall vara partikansliet tillhanda senast 21.11.2008. fem kryssvinnare får en blomstercheck à 10 e. 

adress: Sfp, pb 430, 00101 Helsingfors. besöksadress: Simonsgatan 8 a 16 a, 7. vån. 

Krysslösning och vinnare 

i krysset 3-08 

Vinnarna: 

Sverre Slotte, vasa 

Harry österholm, jakobstad 

linnea östermark, Skuru 

Håkan Smeds, vasa 

Solveig Westerlund, pargas 

Sudoku 

lätt expert 

frågesporten september 2008 

testa dig själv och vänkretsen med Jesper von Hertzens knepiga frågor i allmänkunskap. 

Svaren på sidan 37. 

34 mED 4_08 mED 4_08 35 

grattiS! 

2 8 6 7 3 

5 1 7 8 

7 9 2 

3 7 5 9 

3 7 

1 6 

6 8 

5 1 

1. Koppla ihop rätt person med rätt land: 

a. tzipi livni 1) turkiet 

b. rachida dati 2) israel 

c. Cristina kirchner 3) argentina 

d. tansu Ciller 4) frankrike 

2. Vilken amerikansk investmentbank 

ansökte om konkursskydd den 15 

september? 

3. Vem skrev tragedin romeo och Julia? 

4. Denne litteräre karaktär hette på riktigt 

Edmond Dantès, men med vilket namn känns 

han betydligt bättre igen? 

5. reklamkampanjen ”Ota riski – 

rakastu suomenruotsalaiseen” var en 

uppmärksammad och uppskattad reklam 

i 1990-2000 skiftet. Vem/vilket företags 

reklam är det frågan om? 

6. från vilket land härstammar tokajvinerna? 

7. Vad avses med ordet ”demimond”? 

8. Vilka är de två vanligaste klaverna som 

används i notskrift? 

9. Wivi lönn (1872-1966) var en de första 

finländska framgångsrika kvinnorna i sin 

bransch. Vad var hennes yrke? 

a.arkitekt 

b.friidrottare 

c.dramaturg 

d.copy writer 

10.Kombinera ihop rätt valuta med rätt land: 

a.baht 1) lettland 

b.lek 2) albanien 

c.lati 3) israel 

d.ringgit 4) tjeckien 

e.euro 5) malaysia 

f.koruna 6) thailand 

g.shekel 7) Slovenien 

2 6 9 7 

4 1 7 9 

8 2 

4 7 9 5 1 

6 8 

1 2 4 

1 9 8 

6 

2 7 

lösningar på sidan 37

[med dig i politiken] 

jämställdhetsval i oktober! 

delegationen för jämställdhetsärenden 

(tane) har lanserat sina 

kommunalvalssidor www.jamstalldhetsval.fi. 

Sidorna innehåller 

mångsidig information om jämställdhet 

för såväl kandidater som 

väljare. 

– vi kan alla bidra till att göra 

det här valet till det mest jämställda 

valet någonsin”, säger webbplatsens 

beskyddare Stefan Wallin, 

minister med ansvar för jämställdhetsfrågor. 

– våra förtroendevalda och 

tjänstemän i kommunerna fattar 

viktiga beslut som påverkar allas 

vardag: vem som sitter på de ledande 

positionerna, vem som får 

spela ishockey och när, huruvida 

omgivningen vi rör oss i är upp- 

merkonom, datanom, närvårdare, 

artesan (med inriktning keramik, 

möbelrestaurering, textil, trä eller 

AXXELLERERA 

guldsmide), specialundervisning 

inom dina hantverk, framtidsutsikter 

huslig ekonomi och 

husteknik, VVS-montör, husbyggare, 

elektronikmontör, 27 Yrkesutbildningar 

+ 

fordonsmekani- 

13 Folkhögskoleutbildningar 

+ 

ker, plåtslagare y Vuxenutbildningar 

+ 

/ svetsare, verk- 

x Kurser 

stadsmekaniker, frisör, kock i stor- 

= 1 Ställe för dig att skaffa 

hushåll, dig restaurangkock, en framtid 

trädgårdsmästare, 

Vi finns i: ungdoms- och fritidsinstruktör, 

Ekenäs hästskötare, djurskötare, 

Esbo 

landsbygdsföretagare, Helsingfors 

skogsnatur- 

Karis 

vårdare, Kimito turisttjänsteman, producent 

Kuggom Kuggom 

av resetjänster, Lappfjärd vakthavande styr- 

Pargas 

lyst och säker dygnet runt, om det 

finns stöd för familjens alla medlemmar 

och hur jämställt det är 

bland kommunens personal såväl 

ifråga om löner som uppgifter. 

på jamstalldhetsval.fi presenteras 

vad en enskild politiker eller 

kommuninvånare kan göra för att 

främja jämställdhet. Webbplatsen 

innehåller bl.a. ett paket om konsekvenserna 

– ur jämställdhetssynpunkt 

– av kommunala beslut. 

varje vecka fram till valet publiceras 

en kolumn skriven av en aktuell 

politiker. kampanjen förverkligasavnytkiS 

– kvinnoorganisationer 

i samarbete, kvinnoorganisationernas 

Centralförbund samt 

de i delegationen representerade 

partiernas kvinnoorganisationer. 

man, Åbo snickeri, båtbyggnad, doku- 

mentärfilm, reportage, medieteknik, 

konstcirkel, skrivarkurser, ljudteknik, 

musiklinje (fördjupningar: folkmusik, 

studiomusik, artist, musikproduktion), 

hantverk, dekorations 

målning, historiskt hantverk, textil, 

Besök www.axxell.fi 

språk och kommunikation, livstil 

gör språkundervisningen praktisk 

barnen har en rätt att lära sig finska. 

det skall ändå ske genom 

en reformation av den befintliga 

språkundervisningen och inte genom 

en förfinskning av studiehelheter, 

säger Svensk ungdom. 

trots att det planerade försöket 

vid vasa övningsskola endast 

handlade om att en fjärdedel av 

undervisningen skulle ske på finska 

oroar det Su:s förbundsstyrelse. 

- de svenskspråkiga undervisningsenheterna 

skall fortsättningsvis 

ge grundundervisning på 

det svenska språket. dylika försök 

skapar inte förutsättningar för en 

rikare tvåspråkighet i vårt land säger 

Svensk ungdoms förbundsordförande 

oscar ohlis. 

Svensk ungdom vill istället reformera 

den befintliga språkundervisningen. 

– vi kommer annars att se ett 

försök som kommer att börja med 

en fjärdedel som på sikt kan leda 

till en helt finskspråkig undervisningsgrupp 

i en svenskspråkig undervisningsenhet, 

säger ohlis. 

Svensk ungdom anser därför 

att en grundlig reform av språkundervisningen 

i det andra inhemska 

språket är lösningen på problematiken. 

– ge mer tid åt lärandet, flytta 

bort fokuset i de lägre klasserna 

från grammatiken och gör undervisningen 

mer praktisk. det skall 

vara roligt att lära sig språk säger 

oscar ohlis. 

September 1808 av Nils Erik Forsgård 

19,90 

och 3 miljoner andra titlar hittar du 

enkelt och förmånligt på 

www.adlibris.com 

NORDENS STÖRSTA BOKHANDEL 


Sfp-fmg i Hfors: barnens och de 

ungas mentalvård kräver krafttag 

den mentala hälsan hos ungdomarna 

har under de senaste åren 

kraftigt försämrats. framförallt 

gäller detta depressioner. även ätstörningarna 

har ökat såväl hos 

hos flickor som pojkar. behovet av 

psykiatriska tjänster har ökat men 

vården motsvarar inte behovet. 

Sfp:s grupp i stadsfullmäktige anser 

det därför nödvändigt att kraftigt 

öka satsningarna på detta område. 

framförallt behövs en välfungerande 

öppenvård. 

var och en som engagerar sig i 

kommunalpolitiken bör därför vara 

beredd att arbeta för att resurserna 

för att lösa problemet utökas. 

2 8 9 4 6 1 7 3 5 

5 4 1 3 7 2 9 6 8 

6 7 3 9 5 8 1 2 4 

3 6 7 2 4 5 8 1 9 

9 5 8 1 3 6 4 7 2 

4 1 2 8 9 7 3 5 6 

1 2 4 6 8 3 5 9 7 

8 3 5 7 2 9 6 4 1 

7 9 6 5 1 4 2 8 3 

problemet med ungdomarnas 

sviktande mentala hälsa har varit 

aktuellt i många år, men har inte 

kunnat lösas. det behövs mera 

skolläkare och hälsovårdare som 

kan ingripa på ett tidigt stadium. 

det är av avgörande betydelse att 

socialmyndigheterna kopplas in i 

ett tidigt skede. 

5 3 8 2 6 9 4 1 7 

6 2 4 5 1 7 9 3 8 

1 7 9 4 8 3 5 2 6 

3 4 7 9 2 8 6 5 1 

9 6 5 7 4 1 2 8 3 

8 1 2 3 5 6 7 4 9 

7 5 3 1 9 4 8 6 2 

2 8 1 6 7 5 3 9 4 

4 9 6 8 3 2 1 7 5 

Sfp i österbotten: Starkt 

tvåspråkigt kustområde viktigt 

- det tvåspråkiga kustområdet, 

från karleby i norr till kristinestad 

i söder, har potential att utvecklas 

till ett starkt samarbetsområde 

tillsammans med inlandet i södra 

österbotten, konstaterar kretsstyrelsen 

för sfp i österbotten. 

- landskapen skall i samarbete 

kunna fungera konkurrenskraftigt 

gentemot övriga delar av finland 

vad gäller strategisk planering, 

fördelning av resurser och 

styrning av utvecklingen. 

karleby stadsstyrelse har slagit 

fast hur viktigt samarbetet söderut 

är. kretsstyreisen stöder 

karlebys strävan. i den kommande 

reformen (alku projektet) är 

det betydelsefullt med en centralort 

i ett starkt tvåspråkigt område 

som kan fungera som centrum för 

Sibbo har rätt till skälig ersättning 

Helsingfors annektering av sydvästra 

Sibbo innebär ett stort 

skattebortfall för Sibbo kommun. 

Sfp i nyland anser att Helsingfors 

stad definitivt bör ersätta Sibbo 

kommun för förlorad mark, fastigheter 

och kommunalteknik. 

Sättet på vilket Helsingfors stad 

frågesportens svar: 

den statliga servicecentralen. detta 

ger ett mervärde i konkurrensen 

gentemot övriga delar av finland. 

en tvåspråkig centralort är 

grundläggande med tanke på hur 

den språkliga statusen ser ut i existerande 

kommuner, och i ett presumtivt 

samarbetsområde mellan 

förekommande landskap. 

kommunerna har tillsammans 

möjlighet att samarbeta mera 

med landskapsförbundet i lanserandet 

av landskapsprogrammet. 

detta sker bäst genom förhandlingar 

kring regionvis finansiering 

av olika utvecklingsprojekt. Här 

kan alla politiska partier bistå med 

samsyn över hela fältet och skapa 

möjligheter till samarbete framom 

konkurrens mellan regionerna. 

behandlar sina grannar är oacceptabelt. 

först tar staden områden 

i strid med kommunens och invånarnas 

vilja, därefter vill staden 

inte ens betala ersättning för förlorad 

infrastruktur och förlorade 

skatteintäkter, konstaterar Svenska 

folkpartiet i nyland. 

1. a-2, b-4, c-3, d-1 

2. lehman brothers 

3. William Shakespeare 

4. greven av monte Christo 

5. Hufvudstadsbladet 

6. ungern 

7. finare prostituerad, kurtisan 

8. diskantklav eller g-klav samt basklav eller fklav 

9. a. arkitekt 

10. a-6, b-2, c-1, d-5, e-7, f-4, g-3 

medborgarblad_2.indd 1 2008-09-24 13:13:33 

36 mED 4_08 mED 4_08 37


lyckat ”business forum”-seminarium på Hanken 

närmare 200 seminariedeltagare 

var närvarande då Svenska folkpartiets 

nya näringslivsråd samt 

-delegation lanserades i samband 

med ett ”business forum”-seminarium 

på Hanken 16.9. 

talare under seminariet var 

verkställande direktör Suvi-anne 

Siimes, koncernchef björn Wahlroos 

och kultur-och idrottsminister 

Stefan Wallin. Som moderator 

fungerade partiets vice ordförande 

anna bertills. 

i samband med seminariet som 

arrangerades av Svenska bildningsförbundet 

för Svenska folkpartiet 

lanserades även Sfp:s nya 

näringslivsråd samt näringslivsdelegation. 

till ordförande för delegationen 

utsågs koncernchef björn 

Wahlroos. 

mänskliga rättigheter 

behandlades under oS 

under de olympiska spelen i peking 

diskuterade kultur- och 

idrottsminister Stefan Wallin även 

mänskliga rttigheter mes kinas 

kulturminister Cai Wu. 

- Som kulturminister vill jag 

framhålla att varje människas rätt 

att uttrycka sig via kultur och yttrandefrihet 

är en av grundpelarna 

för de mänskliga rättigheterna. att 

respektera mänskliga rättigheter 

och gemensamma värden är en 

allt viktigare del av det internationella 

samarbetet och den internationella 

förståelsen, konstaterade 

minister Wallin inför sin kollega. 

Wallin lyfte fram det juridiska 

samarbetet mellan länderna. 

- det här samarbetet är viktigt 

och skapar förutsättningar för att 

- Sfp har alltid haft en god växelverkan 

med näringslivet. för att 

ytterligare stärka vårt näringslivskunnande 

har partiets arbetsutskott 

beslutat att tillsätta ett näringslivsråd 

och en näringslivsdelegation 

för partiet. målsättningen 

är att stärka beredskapen för 

en god framförhållning i näringslivsfrågor 

och att bidra till en mer 

välgrundad offentlig diskussion 

om näringslivspolitiken i vårt land, 

sade Stefan Wallin. 

partiets näringslivsråd utarbetar 

förslag och strategier för hur 

sfp i regering och riksdag kan verka 

för en optimerad och hållbar 

näringspolitik. rådet, som består 

av ca 10 personer, och en delegation 

på cirka 20 personer tillsätts 

under hösten. meningen är rådet 

utveckla kina som rättsstat, betonade 

Wallin. 

ministrarna diskuterade också 

kinas strävan till att förbättra 

människorättssituationen i landet. 

Wallin betonade att finland 

för egen del och som medlemsstat 

i eu stöder kina i den här utvecklingen. 

under mötet diskuterade ministrarna 

ävn kulturutbytet mellan 

finland och kina och hur det kunde 

utvecklas. kultursamarbetet är 

mycket livligt. goda exempel på 

detta är Shanghaioperans gästspel 

i nyslott nyligen, Helsingfors 

stadsorkesters gästspel i kina och 

kina-temat som planeras under 

folkmusikevenemanget i kaustby 

nästa sommar. 

verkställande direktör SuVi-AnnE SiiMES, kultur-och idrottsminister StEfAn 

WAllin och koncernchef BJörn WAhlrOOS under business forumseminariet, 

som skall bli ett årligen återkommande evenemang. 

skall fungera som partiets bollplank 

i dagspolitiska frågor som 

gäller näringslivet. delegationen 

finansmarknaden behöver 

konsumentskydd! 

Svenska folkpartiet anser att finansvärldens 

regler måste uppfylla 

samma konsumentskyddskrav 

som all annan verksamhet på 

en öppen marknad. de amerikanska 

bankernas finansinstrument 

(Cdo) uppfyllde inte de här kraven 

och har därmed skapat kaos 

på marknaden. 

i en global ekonomi kan finland 

inte avskärma sig från de ekonomiska 

följderna av ett okontrollerat 

finanssystem. det här understryks 

nu av förenta staternas finanskris. 

– en del av problemet kan vi åtgärda 

med en klarare nationell 

lagstiftning om finansmarknadens 

konsumentskydd, men finansvärldens 

regler styrs huvudsakli- 

sammankommer 1-2 gånger per år 

för att dra upp större strategier för 

näringslivsfrågor. 

gen av ett internationellt regelverk 

där eu spelar en central roll, konstaterar 

sfp:s vice ordförande nils 

torvalds. 

– vi förutsätter alltså att finland 

inom eu tar en aktiv roll för 

att förbättra direktiven för finansmarknaden. 

Samtidigt förutsätter 

vi också att de finländska bankerna 

i snabb ordning utreder sina 

risker och informerar myndigheterna 

om hur finanskrisen påverkar 

den finländska finanssektorn. 

en öppen information ger oss 

beslutsfattare en möjlighet att i 

snabb ordning vidta alla nödvändiga 

åtgärder för att minimera socialt 

obehagliga och oacceptabla 

följder, konstaterar torvalds. 


glöm inte östnyland! 

de östnyländska intressena har 

inte beaktats i finansministeriets 

budgetförslag för år 2009, 

konstaterar Sfp i nyland. varken 

Sköldviksvägens reservväg, oljebekämpningscentret 

i tolkis eller 

skärgårdstrafiken har gynnats. 

att bygga en reservväg intill 

Sköldviksvägen är en nationell 

och viktig angelägenhet. området 

har tung kemisk industri och arbetstagarnas 

säkerhet måste tryggas. 

kompetenscentret för oljebekämpning 

har länge planerats till 

tolkis i borgå och denna skrivning 

finns även i regeringsprogrammet. 

trots detta finns det krafter som 

försöker placera oljebekämpnings- 

centret i huvudstadsregionen, 

fastän området i tolkis har konstaterats 

vara det bäst lämpade för 

ändamålet. 

Sfp: s nyländska krets uttrycker 

också sin besvikelse över att man 

i budgetförslaget föreslår sänka 

anslagen för skärgårdstrafiken 

samt landskapsutvecklingspengarna. 

det talas varmt om en levande 

landsbygd och livskraftig glesbygd. 

nu är det dags för regeringen 

att skrida från ord till handling 

och med konkreta medel visa att 

detta även gäller i östnyland, anser 

Sfp i nyland. 

Åbo Akademis öppna universitet 

Nära dig – eller på distans 

www.abo.fi/fc/opu 

38 mED 4_08 mED 4_08 39 

 

Öppna universitetet 

Åbo Akademi 

Kunskap ger försprång! 

Se vårt aktuella kursutbud: 

www.abo.fi/fc 

Fortbildningscentralen 

VID ÅBO AKADEMI 

20 eur /år

Max Arhippainen: Personifiering inte samma sak som ... - SFP

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?