Max Arhippainen: Personifiering inte samma sak som ... - SFP

TExT: RABBE SANDElIN
Pär Stenbäck beskriver de senaste tio
årens utveckling som en stor internationalisering,
speciellt bland de unga.
– Rörligheten har ökat enormt, man
går ledigt över gränser, och det finns uppbyggda
system för kontakter. Att ta steget
till Norden och sedan internationellt
är inte alls lika stort som det var tidigare.
Kanske det också faller naturligt för finlandssvenskar
att bli internationella, tack
vare språksituationen som gör det lättare
att lägga till sig med nya språk.
Pär Stenbäck arbetar dagligen i olika
nationella och internationella ideella organisationer.
– Trots att staterna bygger upp system
för samarbete finns det fortfarande
plats för många privata initiativ. Världen
är sannerligen inte färdig!
Som arbetande styrelsmedlem är han
just nu mycket verksam inom Interntional
Crisis Group, som från sitt högkvarter i
Belgien arbetar för att förhindra dödliga
konflikter. Under intervjutillfället
går Stenbäcks telefon het – ett besök till
världen är inte färdig ännu
Pär Stenbäck är aktiv
på många fronter
efter de hektiska 80- och 90-talen har pär Stenbäcks stort synliga
uppdrag minskat, men däremot inte engagemanget. idag verkar
Stenbäck i en rad humanitära och kulturella organisationer både
internationellt och på hemmaplan. idag hoppas han på än mer
engagemang och återväxt i organisationslivet bland de unga, och att
nyttoaspekten av svenskan i finland skulle betonas starkare.
Västbanken och muren mellan Israel och
de palestinska områden skall arrangeras.
– Det är åttonde gången jag övervakar
att de humanitära avtalen mellan
Israel och Palestina håller. Jag arbetar
också med att sammanjämka verksamheten
som bedrivs inom ramen för Röda
halvmånen på palestinsk sida och Davids
Röda skjöld på den israeliska sidan. Båda
är nu medlemmar av Internationella
Röda Korset.
återväxt viktig
Pär Stenbäck poängterar hur viktigt det
är att organisationer inte stelnar i ingrodda
spår utan ser till att förnyelsen och
återväxten fungerar.
– All verksamhet i ideella organisationer
hänger förstås i slutändan på återväxten.
Jag hoppas och tror att dagens unga
vill fortsätta aktivera och engagera sig.
Pär Stenbäck har också länge jobbat
för att slussa in finlandssvenska unga i
det politiska beslutsfattandet på finlandssvenskt
håll. I år ställer han inte längre
upp i kommunalvalet i Esbo, och han är
lite orolig för framtiden, eftersom många
unga inte upplever politiken som ett relevant
arbetsfält.
– Man kanske engagerar sig i ganska
snäva ensaksrörelser, vilket också är viktigt,
men man glömmer lätt att även deras
verksamhet och mål hänger på vad
som i slutändan händer i den politiska
processen.
Tvåspråkighetens paradigmskifte
Stenbäck är inte säker på om ointresset
för politiken är större på finlandssvenskt
håll än på finsk håll, men han säger att
det naturligvis i slutändan kan ha konsekvenser
för hur det går för svenskan i
Finland, speciellt i utsatta områden där
språket verkar i ett stort tryck. I tillägg
har den politiska likgiltigheten på ett
olyckligt sätt kombinerats med ett ganska
stort paradigmskifte som skedde på
den finska sidan för några år sedan.
– Det skedde en psykologisk mekanism
på finska sidan där speciellt den
Pär StEnBäcK bygger humanitära broar mellan israel och palestina. t.v. yOuniS Al-KhAtiB, president
för palestinska röda Halvmånen, t.h. nOAM yifrAch, president för magen david adom (davids
röda Sköld), israels motsvarighet till röda korset. platsen är american Colony i jerusalem.
privata sektorn, men även offentliga institutioner,
gick över till en tvåspråkighet
som enbart var finsk/engelsk. Man kunde
plötsligt ”ostraffat” strunta i landets officiella
tvåspråkighet.
Enligt Stenbäck är nonchalansen speciellt
graverande när det gäller myndigheter,
eftersom paradigmskiftet förstås
inte hade någon täckning i samhällets
och människornas verklighet.
– Det är också av stor vikt att man
inom myndighets-, organsiations och företagsvärlden
kan göra karriär på svenska
i Finland i framtiden, även utanför
Österbotten och Åland.
Ingen individuell skuld
Stenbäck betonar att det inte går att
skuldsätta individer för ”svenskans överlevnad”
i Finland. Det går heller inte i
längden att bara hänvisa till språklagens
paragrafer, eftersom inga lagar i världen
på sikt kan säkra ett språk som inte används
i hela samhället, d.v.s. även utanför
hemmets väggar.
– Det kunde kanske också vara skäl att
sluta använda ödesord som ”överlevnad”
och ”rädda”. Det är en vokabulär som inte
går hem bland de unga.
Stenbäck skulle helst se fler aktiva
program i stil med svenska.nu, som han
själv varit med om att starta.
– Svenskan i Finland skall göras attraktivare.
I den finska skolan måste man
tidigare än nu bevisa ”matnyttan” med att
kunna ett nordiskt språk. Kontakterna till
Norden, speciellt inom företagsvärlden,
ökar dramatiskt, och det är nästan naivt
att tro att man i alla situationer klarar sig
enbart på engelska, oberoende vad företagets
officiella ”interna språk” är.
Pär Stenbäck
1970-1980-talen:
riksdagsman, partiordförande
undervisningsminister
utrikesminister
1990-2000-talen:
generalsekreterare för finlands röda kors
generalsekreterare för internationella röda
kors och röda Halvmåne-förbundet
generalsekreterare, nordiska
ministerrådet.
ordf. för Svenska kulturfonden
iDAG:
ordf. kulturfonden Sverige-finland
ordf. finlands barn- och ungdomsstiftelse
medlem, rådet för inter-faith action for
peace in africa
Styrelsemedlem, kyrkans utlandshjälp
viceordförande i finska missionssällskapet
verkställande styrelsemedlem i
international Crisis group
medlem av Stiftelsen för åbo akademi
delegation
medlem av styrelsen för ålands
fredsinstitut
delägare i deutsche kinder- und
jugendstiftung, berlin
ordförande för Sandmans fiskeristiftelse
ordförande för europeiska
kulturparlamentet
delegationen för svenska ärenden vid
Helsingfors universitet
Styrelsemedlem i iCti-Care
foundation,Hongkong/new york
fullmäktige och granskningsnämnden,
Helsingfors-nylands sjukhusdistrikt
14 mED 4_08 mED 4_08 15